Verksamhetsberättelse 2017 Verksamhetsberättelse 2017

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse

2 Verksamhetsberättelse 2 (30) Innehållsförteckning 1 Avsnitt Verksamhetens resultat Kommunfullmäktiges styrkort Nämnd Avsnitt Uppföljning av kommunfullmäktiges och nämndens styrkort En jämlik skola Ett levande centrum Ett rikt kultur- och fritidsliv Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Förebyggande arbete Ekologisk hållbar utveckling Attraktiv arbetsgivare Resurseffektivitet Uppföljning av nämndens sjukfrånvaro Uppföljning av kommunfullmäktige och nämndens avslutade uppdrag... 27

3 Verksamhetsberättelse 3 (30) 1 Avsnitt 1 Årets händelse av väsentlig betydelse Fortsatt intensivt arbete under året för att lösa lokalbehov och bemanning i och med en starkt ökande demografisk påverkan och en hög andel nyanlända barn och elever. Ekonomiskt resultat Nämndens resultat är negativt och resultatförändringen gentemot föregående år är relativt stor. Kostnadsutvecklingen ligger på en fortsatt hög nivå. De nationella reformerna inom förskola och grundskola, kommunala satsningar inom förskola och vuxenutbildning samt bibehållen lärartäthet bidrar till utvecklingen. Intäkterna kopplat till de nyetablerade eleverna bibehålls på en fortsatt hög nivå men lägre ersättningar är att vänta under De långa handläggningstiderna avseende asylersättning skapar osäkerhet vad gäller bidragens omfattning. Den demografiska påverkan och hög andel nyetablerade elever får effekt för rekryterings- och lokalsituationen. De ytterligare kommunala kostnader detta kommer att medföra är svåra att förutse. Färre antal elever i gymnasieskolan påverkar finansieringen för lagd utbildningsorganisation negativt. Pareringsåtgärder samt förskolans något höga resultat bidrar till att hålla resultatet på en acceptabel nivå när grundskola och gymnasieskola har negativa avvikelser. Den fortsatt mycket låga investeringstakten påverkar kapaciteten på ett negativt sätt och medför kostsamma kortsiktiga lokallösningar. 1.1 Verksamhetens resultat - Förskola Förskola och pedagogisk omsorg har en positiv avvikelse på 5,9 mkr. Antal barn i förskolan har fortsatt att öka. Lokalplaneringen har inte följt volymutvecklingen vilket medfört att alla som önskat plats inte kunnat erbjudas på den enhet man önskat, inte i den tid man önskat eller som i slutet på vårterminen inte alls. Under året har två nya avdelningar öppnats på Skogslyckans förskola och ytterligare två på Skansens förskola. I oktober öppnades den nya förskolan Rosenhäll. Ytterligare platser har också tillkommit på Frida förskola. Det har varit stora problem att rekrytera både behörig personal och vikarier inom verksamheterna. Arbetet under har bland annat mynnat ut i 25 nyutbildade barnskötare samt 50 diplomerade måltidspedagoger inom förskola och måltidsservice. En förskola har erhållit Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Arbetet med mindre barngrupper inom förskolan har varit lyckosamt. Mindre barngrupper har möjliggjorts av kommunens satsningar på förskola men också statliga bidrag. Samtliga enheter har haft färre barn i barngrupperna, oftast många färre barn. En konsekvens av den kommunala och statliga satsningen är att personaltätheten ökat. Att barnen under större delen av sin dag varit i en mindre barngrupp har resulterat i högre måluppfyllelse, bättre arbetsmiljö och tryggare barn. Dock har uteblivna statsbidrag efter sommaren inneburit en återgång till större avdelningar och lägre personaltäthet på flera enheter.

4 Verksamhetsberättelse 4 (30) Grundskola, förskoleklass och fritidshem Kunskapsresultaten inom grundskolan har försämrats. Såväl behörigheten till gymnasiet, genomsnittligt meritvärde samt andelen som når kunskapskraven i alla ämnen har sjunkit. Detta gäller både inklusive och exklusive nyanlända elever. Samtidigt har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen sjunkit. Under hösten har arbete genomförts för att åtgärda de brister Skolinspektionen uppmärksammat vid årets regelbundna tillsyn. Framför allt har det handlat om att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd, förbättra elevernas tillgång till lärarstöd, samt att utforma utbildningen så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. För att skapa bättre förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap har delning av enheter gjorts samt åtföljande resurstillskott inom administration/styrning/ledning, både på enhetsnivå och på verksamhetsnivå. Ett arbete för att utveckla det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet har pågått i syfte att förbättra kunskapsresultaten. Satsningen på bedömning för lärande har fortsatt. Införandet av Chromebooks och det digitala arbetet har varit en viktig del i utvecklingen då de digitala plattformarna underlättat det formativa arbetet med enklare och snabbare återkoppling, bättre möjligheter att synliggöra elevernas lärande samt ökad möjlighet att anpassa uppgifter och undervisningen. De stora utmaningarna har fortsatt vad avser lokaler, organisation, arbetsmiljö och integration av nyanlända elever. Den kraftiga omsvängningen i antalet nyanlända har ställt ännu högre krav på en flexibel organisation. Grundskolan har organiserat om sin mottagning av nyanlända och anpassat den efter minskade volymer. De flesta av grundskolans enheter har tagit emot fler elever jämfört med tidigare år, antingen på grund av fler förskoleklasselever eller beroende på omflyttningar av årskurs sex inom vissa områden. Detta har inneburit ökade kostnader. Lokalbristen har inneburit dyra skolskjutslösningar för elever som inte kan anvisas plats på närmsta skola. Anpassningar av lokaler med anledning av bristande arbetsmiljö för både elever och personal har fortgått. Den stora löneglidningen inom lärarkåren och skolledarna har haft stor påverkan på ekonomin och försvårat de ekonomiska förutsättningarna. Särskola Uppföljningen av kunskapsresultaten för både elever inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan behöver förbättras. Åtgärder har vidtagits och en gemensam mall för uppföljning av elevernas kunskapsresultat har tagits fram som ska användas inför nästa läsårs uppföljning. Särskolans verksamheter uppvisar totalt ett överskott om 0,9 mkr men det finns stora skillnader inom verksamheterna. Grundsärskolan har ett stort underskott om 3,2 mkr. Fler elever än beräknat inom träningsskolan har medfört kraftigt ökade behov. Ett naturbruksgymnasium i regionen upphörde under året med sin verksamhet vilket medförde ett

5 Verksamhetsberättelse 5 (30) elevtillskott som generade högre intäkter än budgeterat inom gymnasiesärskolan. Särvux visar ett underskott om 0,3 mkr. Utökat antal elever med högre krav på fler utbildningar har medfört en högre lönekostnad än budgeterat. Gymnasiesärskolans överskott om 4,4 mkr medför att särskolan totalt visar ett plusresultat om 0,9 milj. Gymnasieskola Gymnasieskolans kunskapsresultat har förbättrats. För både yrkesprogram och högskoleförberedande program har andelen som tagit gymnasieexamen ökat, liksom den genomsnittliga betygspoängen. Antalet avhopp från nationella program har dock ökat, vilket skapat andra förutsättningar för verksamheten att anpassa sig efter. Elevavhoppen har påverkat både verksamhetens lönekostnader och nivån på de interkommunala intäkterna. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit men ligger kvar på en relativt god nivå jämfört med riket. Satsning på studiehandledare med annat modersmål har förstärkt inlärningsförutsättningar för elever med annat modersmål på nationella program. Utvecklingen av studieverkstäder inom rektorsenheterna har möjliggjort för elever att läsa in/om kurser samt få lärarstöd för särskilda behov. Förstelärarna omfattar nu huvuddelen av gymnasieskolans ämnen vilket har möjliggjort programövergripande kollegialt lärande inom ämnesgrupper. Fortsatt utveckling av användandet av lärplattformen Vklass har pågått. Olika motivationshöjande- och andra aktiviteter som syftar till ett höjt studieresultat har genomförts på alla enheter. Verksamheten har under året arbetat med mottagande av ca 500 asylsökande ungdomar. Att hitta lokaler och anställa personal i den takt ungdomar kommit till oss har varit en stor utmaning. Ersättning från Migrationsverket har påverkat verksamheten positivt. De interkommunala intäkterna har nästan lika stort underskott som asylersättningen har överskott. Ett arbete har pågått under året för att öka genomströmningen på introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Arbetet har bl.a. inriktats mot gymnasiepraktik/miljöpraktik på nationella program och validering av elevers kunskaper. En utfasning har påbörjats då elevtalen sjunker. Kostnaderna för detta kommer även att påverka resultatet för 2018 i än större grad, då många anställningar är tidsbundna. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningens verksamhet syftar till att få eleverna utbildade och förberedda inför arbetslivet. Den högsta måluppfyllelsen finns inom vuxenutbildningens yrkesutbildningar. Den lägsta måluppfyllelsen finns inom matematik och SFI. Inom SFI är bristen på behöriga lärare påtaglig. Studiecentrum har inrättats för att tillgodose det ökade antalet elever i behov av stödinsatser. Införandet av det digitala verktyget G Suite har varit lyckosamt och bidragit till många positiva effekter när det gäller elevers kunskapsprogression.

6 Verksamhetsberättelse 6 (30) Vuxenutbildningen visar ett underskott om 0,1 mkr. Intäkter i form av etableringsstöd och statsbidrag ger verksamheten goda förutsättningar att arbeta med yrkesutbildningar. Gemensam verksamhet Flera verksamhetsgemensamma utvecklingsprojekt har initierats under hösten. En av dem är SKL:s satsning Skolanalys där kommunen under ett års tid får ett anpassat stöd i vårt analys- och utvecklingsarbete för förbättrade studieresultat. Ett annat är projektet Skola på vetenskaplig grund i syfte att förbättra rektors pedagogiska ledarskap. Ett tredje är att effektivisera administrationen. Projekten är ett led i att kunna realisera kommunfullmäktiges uppdrag att höja elevernas kunskapsresultat samtidigt som stora effektiviseringskrav ska genomföras under den kommande perioden. Korta fakta/nyckeltal Verksamhetsområde Nyckeltal Förskola Antal barn i kommunal förskola Antal barn i fristående förskola Pedagogisk omsorg Antal barn (totalt) Fritidshem Antal barn i kommunalt fritidshem Antal barn i fristående fritidshem Förskoleklass Antal barn i kommunal förskoleklass Antal barn i fristående förskoleklass Grundskola Antal elever i kommunal grundskola Antal elever i fristående grundskola Grundsärskola Antal elever i grundsärskola Gymnasieskola Antal elever i kommunal gymnasieskola Antal elever i fristående gymnasieskola Gymnasiesärskola Antal elever gymnasiesärskola Vuxenutbildningen Antal elever på komvux

7 Verksamhetsberättelse 7 (30) Verksamhetsområde, belopp i mkr Intäkter Kostnader Kommunbidrag 2016 Förskola 82,2 423,2 346,9 5,9 2,7 Grundskola/fritidshem 84,4 749,9 659,6-5,9 0,0 Särskola 12,6 65,9 54,2 0,9 0,4 Gymnasieskola 209,7 405,3 188,7-6,8 2,6 Vuxenutbildning 43,3 94,2 50,8-0,1-0,2 Gemensam verksamhet 0,4 34,4 35,2 1,1 2,7 summa 432,6 1772,9 1335,4-4,9 8, Kommunfullmäktiges styrkort kvinna man totalt Målsättning Måluppfyllelse Elevers syn på skolan årskurs 5 Elevers syn på skolan årskurs 8 Föräldrars nöjdhet med förskolan 90 Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Andel elever med gymnasieexamen inom tre år Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap Boendesegregationen ska minska i kommunen Andelen inköpta ekologiska livsmedel Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka ,9 78,9 81, ,1 69,2 70, ,99 1, ,2 63,2 61,4 64, , ,

8 Verksamhetsberättelse 8 (30) kvinna man totalt Målsättning Måluppfyllelse Andel ofrivilliga deltidstjänster Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska ,58 4,39 6,04 6, Nämnd kvinna man totalt Målsättning Måluppfyllelse Elevers nöjdhet med grundskolan/grundsärskolan (egen undersökning) Elevers nöjdhet med gymnasieskolan/gymnasiesärskolan (egen undersökning) Elevers nöjdhet med vuxenutbildningen (egen undersökning) Andel (%) elever som upplever att de har inflytande och kan påverka i skolan (egen undersökning) Genomsnittligt betygspoäng åk 6, flickor (Skolverket) Genomsnittligt betygspoäng åk 6, pojkar (Skolverket) Andel (%) simkunniga elever åk 6 (egen undersökning) Andel (%) elever med godkända betyg (A-E) i alla ämnen, åk 9 (Skolverket) Genomsnittligt meritvärde åk 9, flickor (Skolverket) Genomsnittligt meritvärde åk 9, pojkar (Skolverket) Andel (%) elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och ämnesområden, grundsärskola ,8 13, ,3 13, ,5 66, , ,

9 Verksamhetsberättelse 9 (30) (egen undersökning) Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola (Skolverket) Andel (%) elever på Programinriktat val (IMPRO) som blivit behöriga till nationellt program inom ett år. Andel elever på Språkintroduktion (IMSPR) som övergått till nationellt program inom två år. Andel (%) elever som slutfört individuellt program inom fyra år, gymnasiesärskola (egen undersökning) Andel (%) elever som slutfört yrkesprogram inom fyra år, gymnasiesärskola (egen undersökning) Andel (%) elever som slutfört kurs, gymnasial vuxenutbildning (Skolverket) Andel (%) barn och elever som upplever sig trygga (egen undersökning) Andel (%) elever i åk 4, 7 och gy. åk 1 som känner sig stressade i skolarbetet (egen undersökning) Andel (%) elever i åk 4, 7 och gy åk 1 som säger att de blivit illa behandlade under de 3 senaste månaderna (egen undersökning) Nöjda medarbetare (egen undersökning) Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen, grundskola (Skolverket) Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen, gymnasieskola (Skolverket) Barngrupp, antal barn per avdelning (Skolverket) Personaltäthet förskola, antal barn per personal (Skolverket) kvinna man totalt Målsättning Måluppfyllelse 14,5 13,3 13,9 14, , , , , ,4 6 90

10 Verksamhetsberättelse 10 (30) 2 Avsnitt Uppföljning av kommunfullmäktiges och nämndens styrkort En jämlik skola Den största utmaningen för nämnden och dess verksamheter har varit att förbättra elevernas kunskapsresultat och att fler elever når gymnasiebehörighet. En kraftig sänkning har skett i hela landet, så även i Uddevalla. Det finns stora variationer mellan skolorna. Skolor med uttalade utmaningar (exempelvis skolor i utanförskapsområden) har riktade förstelärartjänster, en resurs som styrs i syfte att stärka dessa skolors måluppfyllelse och att öka likvärdigheten mellan kommunens skolor. Insatser har gjorts under året för att stärka arbetet med att följa upp och analysera hur tilldelade resurser, inklusive lärarresurser, använts på skolenheterna för att kunna se om det krävs ytterligare riktade resurser för att stärka likvärdigheten mellan skolenheterna. Delning av stora skolor har fortsatt under året vilket har skapat en bättre dimensionerad skolledning och elevhälsa för att kunna möta elevers varierande behov och förutsättningar. Denna process påverkas av skollagens bestämmelser om rektorsrollen och vad som definierar en skolenhet. Barn och utbildningsnämnden har beslutat om ett nytt system för fördelning av strukturbidrag från och med budgetår Modellen har utvidgats med familjer med försörjningsstöd och barn som bor med ensamstående föräldrar. Det nya systemet förväntas ge en bättre fördelning utifrån de strukturella skillnader som finns mellan skolenheter och syftar till att ekonomiskt kompensera så att elever med dessa förutsättningar ges likvärdiga möjligheter att nå målen. Regeringen har från budgetår infört ett riktat bidrag för jämlik skola. För Uddevallas kommunala grundskola har detta inneburit riktade insatser till de enheter med störst behov. Insatserna har gjorts inom områdena trygghet- och studiero, extra anpassningar och särskilt stöd. Barn och utbildning har beslutat att ingå i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola för att höja kvalitén hos utvalda skolor med låga kunskapsresultat samt att öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Skolorna som har utsetts är Ramnerödsskolan, Västerskolan och Norgårdenskolan. Barn och utbildning har även beslutat att ingå i SKL:s satsning Skolanalys där kommunen under ett års tid får ett anpassat stöd i vårt analys- och utvecklingsarbete för förbättrade studieresultat. Strategier Genus- och jämställdhetsperspektiv genomsyrar all verksamhet Jämlikhet genomsyrar all verksamhet Värdegrundsarbetet och demokratiuppdraget i verksamheterna utvecklas Genom systematiskt kvalitetsarbete sätts barns och elevers måluppfyllelse i fokus

11 Verksamhetsberättelse 11 (30) Strategier Skolan tar ansvar genom att erbjuda det stöd eleven behöver i allt skolarbete Kommunfullmäktiges styrkort kvinna man totalt Målsättning Elevers syn på skolan årskurs 5 Kommentar SKL har sedan 2010 samlat in enkätsvar om Elevernas syn på skolan. För att minska enkätbördan för kommuner och skolor har enkäten avvecklats från och med. SKL använder data från Skolinspektionens skolenkät för elever åk 5 och 9 för att redovisa och analysera kommunernas resultat. 11 frågor har valts ut för detta syfte. Detta sammanvägda mått på elevers syn på skolan finns alltså inte kvar. Elevers syn på skolan årskurs 8 Kommentar SKL har sedan 2010 samlat in enkätsvar om Elevernas syn på skolan. För att minska enkätbördan för kommuner och skolor har enkäten avvecklats från och med. SKL använder data från Skolinspektionens skolenkät för elever åk 5 och 9 för att redovisa och analysera kommunernas resultat. 11 frågor har valts ut för detta syfte. Detta sammanvägda mått på elevers syn på skolan finns alltså inte kvar. Föräldrars nöjdhet med förskolan 90 Kommentar Brukarundersökning har genomförts under året men hade för låg svarsfrekvens för att kunna göra någon trovärdig analys. Generellt är vårdnadshavare nöjda med verksamheten, men mindre nöjda med inflytandet över verksamheten, precis som resultatet I olika enheters resultatbeskrivningar kan konstateras att vårdnadshavarna inom vissa områden varit mer delaktiga än tidigare till exempel i likabehandlingsarbetet, måltidspedagogiken och genom den utbredda användningen av TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation). Genom arbetet i mindre barngrupper har vårdnadshavare vittnat om tryggare barn, bättre miljö och ett lugnare klimat bland barnen. Prognosen är att målsättningen kan nås. Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Kommentar Följande permanenta brukardialoger finns inom barn och utbildningsnämndens verksamheter i syfte att öka medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande: Föräldraråd (personal, föräldrar, förtroendevalda), Barnråd/klassråd/elevråd (personal/elever), Programråd/yrkesråd (personal/elever/arbetsgivare/förtroendevalda). Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet 83,9 78,9 81,2 100 Kommentar et avser samtliga elever. 81 % av alla elever blev behöriga till gymnasieskolan, vilket är strax över rikssnitt jämfört med rikets kommunala skolor och strax under jämfört med samtliga skolor. Det finns stora variationer mellan skolorna. Linneaskolan och Ramnerödsskolan har lägst resultat (62 % resp. 71 % ). Övriga skolor ligger mellan 83 % - 88 % behörighet till gymnasiet. Exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund nådde 90 % behörighet vilket är något högre än riket men en liten tillbakagång sedan föregående läsår. 91 % av pojkarna i denna elevgrupp nådde gymnasiebehörighet vilket är ett högt resultat jämfört med riket. Bland flickorna i samma elevgrupp nådde 89 % gymnasiebehörighet vilket är i paritet med riket. Linneaskolans, Ramnerödsskolans och Västerskolans resultat ökar markant när nyanlända exkluderas (79 %, 87 % resp. 95 %). Arbete har genomförts under året för att åtgärda de brister Skolinspektionen uppmärksammat vid årets regelbundna tillsyn. Framför allt handlar det om att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd där kommunen brustit i ansvaret att

12 Verksamhetsberättelse 12 (30) kvinna man totalt Målsättning utreda elever och upprätta åtgärdsprogram, samt förbättra elevernas tillgång till lärarstöd. Lärare behöver bli bättre på att anpassa sin undervisning utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Den fortsatta satsningen under året på de digitala plattformarna har ökat möjligheten att anpassa uppgifter och undervisningen, vilket gett eleven ökade möjligheter att bli mer aktiv i sin egen lärprocess. Ett utvecklingsarbete har bedrivits centralt som syftar till att förbättra det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet och på så vis skapa en bättre lärandemiljö för alla elever. Prognosen är att målsättningen att alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet inte kommer att nås. Andel elever med gymnasieexamen inom tre år 72,1 69,2 70,6 100 Kommentar Andelen som tar gymnasieexamen inom tre år på ett nationellt program har ökat kraftigt i landet mellan åren 2014 och. I Uddevalla gymnasieskola är trenden ökande från föregående år, men samma resultat som 2014/2015. Det är pojkarna som står för ökningen. Andelen flickor som tagit gymnasieexamen inom tre år har minskat något. Uddevalla gymnasieskolas resultat är högt jämfört med rikets 64,8 %. Satsning på studiehandledare med annat modersmål har förstärkt inlärningsförutsättningar för elever med annat modersmål på nationella program. Utvecklingen av studieverkstäder inom rektorsenheterna har möjliggjort för elever att läsa in/om kurser samt få lärarstöd för särskilda behov. Förstelärarna omfattar nu huvuddelen av gymnasieskolans ämnen vilket har möjliggjort programövergripande kollegialt lärande inom ämnesgrupper. Fortsatt utveckling av användandet av lärplattformen Vklass har pågått. Olika motivationshöjande- och andra aktiviteter som syftar till ett höjt studieresultat har genomförts på alla enheter. Prognosen är att målsättningen inte kommer att nås Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag ska utifrån Ungdomsplan stärka barns och elevers inflytande och delaktighet. Kommentar Projektet Vårt Hållbara Uddevalla 2030 har påbörjats och är en del av kommunens arbete med framtagande av en ny översiktsplan, där tolv högstadieklasser, främst i åk 8, på fyra skolor deltar och tar fram förslag. Höstterminen har använts till att träffa arbetslag och andra aktörer, förankring av projektet samt planering av vårterminens aktiviteter. Arbetet med eleverna kommer att genomföras under vårterminen. Tre gemensamma insatser/projekt görs inom förskolan för att öka barnens delaktighet och inflytande: implementera förhållningssättet barn gör rätt om de kan, måltidspedagogik samt estetiska lärprocesser. Pedagogernas utvärderingar visar bl.a. att en effekt av arbetet är att barnens tankar och åsikter fått större utrymme, att barnen tar ett större ansvar och har kommit med egna förslag som de gemensamt beslutat om, samt fått ett större inflytande över sitt lärande. Satsningen på digitala lärverktyg har fortsatt inom alla skolformer. En effekt inom förskolan är att delaktighet i sina egna dokumentationer har ökat. Inom grundskolan har noterats en större möjlighet att påverka sitt lärande, framför allt bland pojkar. Inom gymnasieskolan har ett digitalt verktyg för kursutvärderingar UTV5 införts för ökat inflytande och en ökad delaktighet. Elevskyddsombud har utbildats och finns nu på alla program.

13 Verksamhetsberättelse 13 (30) Nämnd kvinna man totalt Målsättning Elevers nöjdhet med grundskolan/grundsärskolan (egen undersökning) Kommentar Endast eleverna i åk 3 når målsättningen där 95 % är nöjda. Nöjdheten sjunker med stigande ålder. I åk 5 är 84 % nöjda och i åk 8 71 %. I åk 8 är könsskillnaden som störst där 76 % av flickorna är nöjda jämfört med 67 % av pojkarna. Nöjdheten har sjunkit något sedan 2014 i åk 5 och 8 och ökat i åk 3, men det är inga stora skillnader mellan åren. Inom grundsärskolan åk 3-9 är nöjdheten 89 %, vilket är en ökning med 6 % sedan föregående mätning. Skolinspektionen har under året genomfört Skolenkäten i åk 5 och 9 inför deras regelbundna tillsyn. et visar att åk 5 ligger högre än rikssnitt med 89 % nöjdhet jämfört med rikssnittet 86,5 %. Variationen mellan skolorna är mellan 80 % till 90 % nöjda elever. I åk 9 är 70 % av eleverna nöjda jämfört med rikets 72 %. Även här finns en variation mellan skolorna, från 66 % nöjda på Norgårdenskolan till 78 % på Ramnerödsskolan. Elevers nöjdhet med gymnasieskolan/gymnasiesärskolan (egen undersökning) Kommentar Gymnasieskolan är den skolform som sticker ut med störst negativ trend i brukarundersökningen, från 84% nöjdhet 2014 till 78 %. Det finns ingen skillnad i resultat mellan könen. Inom gymnasiesärskolan är resultatet 82 % nöjdhet. Det är fler pojkar än flickor som är nöjda med sin gymnasiesärskola. Skolinspektionen har under året genomfört Skolenkäten i åk 2 inför deras regelbundna tillsyn. et visar att 86 % av eleverna är nöjda med sin skola - ett betydligt bättre resultat än det som presenterades i brukarundersökningen samma år- och högre än rikets 84 %. Det finns mycket stor variation mellan programmen, från 71 % till 95 % nöjdhet. Elevers nöjdhet med vuxenutbildningen (egen undersökning) Kommentar 87 % av eleverna är nöjda med verksamheten, vilket är en minskning med tre procentenheter sen Andel (%) elever som upplever att de har inflytande och kan påverka i skolan (egen undersökning) Kommentar I åk 3 uppger 82 % av eleverna att de kan vara med och påverka undervisningen. I åk 5 är resultatet 71 % och i åk 8 45 %. Inom gymnasieskolan upplever 54 % att de kan påverka undervisningen. I grundsärskolan åk 3-9 är resultatet 74 % och i gymnasiesärskolan 69 %. På vuxenutbildningen är resultatet 73 %. Inga större skillnader mellan enheterna kan noteras. Målområdet ansvar och inflytande har lägst resultat i brukarundersökningen och är ett viktigt fortsatt utvecklingsområde för förvaltningen. En ökning på totalen sedan 2014 kan noteras, från 62 % till 65 %. Inom alla målgrupper förutom åk 3 är det något fler pojkar än flickor som anser att det kan påverka. Könsskillnaden är störst på gymnasiet, 57 % av pojkarna jämfört med 51 % av flickorna. Skolinspektionens Skolenkät som genomförts under året visar att både åk 5 och åk 9 ligger på rikssnitt i frågan om eleverna får vara med och påverka på vilket sätt de ska arbeta med olika skoluppgifter (74 % resp. 55 %). Gymnasieskolan resultat är 63 % vilket är ett relativt lågt resultat jämfört med rikssnitt.

14 Verksamhetsberättelse 14 (30) kvinna man totalt Målsättning Genomsnittligt betygspoäng åk 6, flickor (Skolverket) 13,8 13,9 Kommentar Grundskolans uppföljning visar att resultaten ligger under eller på rikssnitt i samtliga ämnen förutom teknik där vi ligger strax över rikssnittet. En nedåtgående trend kan noteras i SO-ämnena, svenska som andra språk och idrott. En positiv trend kan noteras i teknik. Grundskolans uppföljning av nationella prov åk 6 visar att flickor tenderar att få högre betyg än pojkar i jämförelse med provresultat. Pojkar har generellt lägre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg i samtliga ämnen. en i årskurs 6 visar på relativt stora skillnader i genomsnittligt betygspoäng generellt mellan pojkar och flickor. Tydligaste skillnaderna framträder i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap och svenska där pojkar presterar betydligt sämre än flickorna. Genomsnittligt betygspoäng åk 6, pojkar (Skolverket) Kommentar Enligt ovan. 12,3 13,1 Andel (%) simkunniga elever åk 6 (egen undersökning) Kommentar Simkunnigheten bland elever i årskurs 6 är 94 %, vilket är samma nivå som föregående år. Under en fyraårsperiod har det skett en minskning av simkunnigheten med 2 procentenheter. För pojkar har andelen ej simkunniga varit 5 % de senaste fyra åren, med undantag för år 2015 då andelen ej simkunniga pojkar var 4 %. För flickor är tendensen en annan. Från år 2014 har simkunnigheten bland flickor minskat med 5 procentenheter. Idag är 8 % av flickor i årskurs 6 ej simkunniga. I likhet med tidigare år kan antalet nyanlända på våra skolor vara en orsak till minskad simkunnighet. Andel (%) elever med godkända betyg (A- E) i alla ämnen, åk 9 (Skolverket) 72,5 66, Kommentar et avser samtliga elever vilket är ett lägre resultat sedan föregående år och lägre i förhållande till riket. Exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund är resultatet 76 % vilket även det är ett lägre resultat än föregående år och lägre än riket. I likhet med andra kommuner är skillnaderna stora mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund födda i Sverige, 81 % resp. 65 %. För elever med utländsk bakgrund födda utomlands når 43 % kunskapskraven i alla ämnen. Liknande resultat finns vid jämförelse av elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning jämfört med elever med föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning; 85 % resp. 61 %. Skillnaden är i paritet med riket. Under hösten påbörjade grundskolan ett arbete med för att utveckla det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Den förväntade effekten är resultatförbättringar i svenska och svenska A som i sin tur ska leda till högre resultat i andra ämnen. Genomsnittligt meritvärde åk 9, flickor (Skolverket) 218,6 228 Kommentar Det finns stora avvikelser i flickors genomsnittliga meritvärde åk 9 jämfört med flickor i andra kommuner i riket (218,6 jämfört med rikssnitt 235,9). Detta gäller både inklusive och exklusive nyanlända elever. Flickorna har legat under rikssnittet för flickor under flera år.

15 Verksamhetsberättelse 15 (30) kvinna man totalt Målsättning Genomsnittligt meritvärde åk 9, pojkar (Skolverket) 193,7 208 Kommentar et avser samtliga elever. Pojkarnas resultat är sämre jämfört med pojkar i riket. Detta gäller både inklusive och exklusive nyanlända elever. Andel (%) elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och ämnesområden, grundsärskola (egen undersökning) Kommentar Ett underlag för uppföljning av elevernas kunskapsresultat har tagits fram som ska användas på respektive enhet och som underlag för huvudmannens samlade resultatuppföljning från och med innevarande läsår. Det förväntade resultatet är att huvudmannen från och med innevarande läsår följer upp kunskapsresultat för grundsärskolan och därmed kan fatta beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder, planera för genomförande samt genomföra dessa. Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola (Skolverket) 14,5 13,3 13,9 14,1 Kommentar Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) är 13,9 vilket är en ökning sedan föregående år men lägre jämfört med riket som är Pojkars resultat har ökat och flickornas sjunkit något. Både flickor och pojkar ligger under rikssnitt jämfört med flickor och pojkar i övriga landet. Inom yrkesprogrammen är det genomsnittliga meritvärdet högre än riket (13,2 jämfört med 13,1). Och inom högskoleförberedande lägre (14,5 jämfört med 14,8). Ökning inom båda har skett sedan föregående år men över tid ligger resultatet relativt konstant. Andel (%) elever på Programinriktat val (IMPRO) som blivit behöriga till nationellt program inom ett år. Kommentar Ett aktivt arbete har skett för att inom de nationella programmen ge utökade platser för IMPRO-elever (elever på programinriktat individuellt val). et är att antalet IMPRO-elever har ökat till ca 50 elever per läsår. FT och HV visar i sin uppföljning att samtliga IMPRO-elever blivit behöriga till nationellt program inom ett år. VO blev 1 av 8 behörig under första läsåret och på industriprogrammet blev ingen av de två IMPRO-eleverna behöriga. Uppföljningen sker idag på rektorsenheterna, men följs inte upp samlat för hela gymnasieskolan. Andel elever på Språkintroduktion (IMSPR) som övergått till nationellt program inom två år. Kommentar Det stora flödet av elever inom Språkintroduktion, IMSPR, gör detta svårmätt. En ögonblicksbild på elevantalet kan vara 250 elever men flödet med elever under ett läsår kan motsvara 700 elever. Elever skrivs ut på grund av en mängd olika anledningar så som flytt, utvisning eller ålder. Många elever inom IMSPR har tillfälliga personnummer, TF-nummer, vilket försvårar urvalet då vi måste försäkra oss om att vi mäter på rätt elev. Ungefär hälften av eleverna kan få ett nytt personnummer inom en tvåårsperiod. Andel (%) elever som slutfört individuellt program inom fyra år, gymnasiesärskola (egen undersökning) Kommentar Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling behöver utvecklas. Inte minst inom nationella programmen och för de elever som genomför gymnasiesärskolan helt eller delvis integrerade med gymnasieskolans nationella program. I dagsläget kan ingen samlad bild av hur de går för eleverna ges. Rektor uppföljning visar att

16 Verksamhetsberättelse 16 (30) kvinna man totalt Målsättning nästan alla når sina kunskapsmål inom gymnasiesärskolan, men att svårigheter har identifieras inom några områden. Andel (%) elever som slutfört yrkesprogram inom fyra år, gymnasiesärskola (egen undersökning) Kommentar Se ovan Andel (%) elever som slutfört kurs, gymnasial vuxenutbildning (Skolverket) 76,5 100 Kommentar Statistiken är släpande och avser 2016 års resultat. et har ökat med 8 procentenheter sedan föregående år och är högre än rikets 71,3 % Nämnd Uppdrag Fler platser på obekväma arbetstider för barn 1-13 år. Kommentar Arbetet med att utöka med fler platser påbörjades under 2016, men bromsades på grund av för lite budget och lokalyta. Arbetet fortsätter och en förändring har gjorts i regelsystemet så att man numera har två former att välja på: natt eller kväll och helg dagtid. Fyren, som tillhandahåller omsorg på obekväm tid, är numera också organisatoriskt frånskild från Skansens förskola med vilken man delar lokaler. I och med ombyggnaden av lokalerna som tidigare användes av särskolan, kommer ytterligare utökning att göras. Arbetet med att utöka kommer att fortgå under Målet "fler platser" kommer att nås, men hur många fler är avhängigt budget och lokalanpassning ska utifrån Ungdomsplan stärka barns och elevers inflytande och delaktighet. Projektet Vårt Hållbara Uddevalla 2030 har påbörjats och är en del av kommunens arbete med framtagande av en ny översiktsplan, där tolv högstadieklasser, främst i åk 8, på fyra skolor deltar och tar fram förslag. Höstterminen har använts till att träffa arbetslag och andra aktörer, förankring av projektet samt planering av vårterminens aktiviteter. Arbetet med eleverna kommer att genomföras under vårterminen. Tre gemensamma insatser/projekt görs inom förskolan för att öka barnens delaktighet och inflytande: implementera förhållningssättet barn gör rätt om de kan, måltidspedagogik samt estetiska lärprocesser. Pedagogernas utvärderingar visar bl.a. att en effekt av arbetet är att barnens tankar och åsikter fått större utrymme, att barnen tar ett större ansvar och har kommit med egna förslag som de gemensamt beslutat om, samt fått ett större inflytande över sitt lärande. Satsningen på digitala lärverktyg har fortsatt inom alla skolformer. En effekt inom förskolan är att delaktighet i sina egna dokumentationer har ökat. Inom grundskolan har noterats en större möjlighet att påverka sitt lärande, framför allt bland pojkar. Inom gymnasieskolan har ett digitalt verktyg för kursutvärderingar UTV5 införts för ökat inflytande och en ökad delaktighet. Elevskyddsombud har utbildats och finns nu på alla program.

17 Verksamhetsberättelse 17 (30) Ett levande centrum Verksamheterna har nyttjat centrum på olika sätt. Gemensamhetsytor har använts för idrotts- och undervisningsanknutna aktiviteter i centrum eller i områden i anslutning till centrum. Gymnasieskolan driver butik med försäljning av bageri- och charkprodukter, samt florist. Frisörprogrammets lokaler ligger centralt och där erbjuds kundklippning. Margaretas källare är en attraktiv och uppskattad lunchrestaurang i centrum som drivs av vuxenutbildningens elever Ett rikt kultur- och fritidsliv Förvaltningen har levt upp till kulturgarantin som innebär att alla grundskolans elever årligen får besöka eller får besök av minst en kulturinstitution. På några skolor har kulturskolan haft verksamhet även under skoltid. Ett läsfrämjande samarbete har skett med kultur- och fritidsförvaltningen, bland annat genom att sexårsbesök genomförts. Satsning har gjorts på estetiska lärprocesser inom förskolan, vilket har bidragit till att öka barnens förståelse för kulturyttringar. Under sommaren har nyanlända elever inom Språkintroduktion erbjudits en mängd olika fritidsaktiviteter inom ramen för sommarskolan Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Samarbete sker löpande inom ramen för Uddevalla näringslivsakademi (UNA) där representanter från skolformerna träffar representanter från Uddevalla Näringsliv med syfte att skapa samarbetsområden mellan skola och arbetsliv. En handlingsplan för samverkan skola- arbetsliv för hela Barn och utbildning har fastställts och samverkan mellan skola och arbetsliv har skett inom en mängd olika aktiviteter med början i förskolan till vuxenutbildningen. Ett exempel är samverkansprojektet Trampolinen med start i åk 7. Ytterligare ett exempel är samverkan mellan förskolan och Uddevalla Energi som startade i september i år och pågått terminen ut. TRIM (Tillföra, Rusta, Initiera, Motivera) är ett projekt som initierats under året och ska löpa över tre år. Syftet är att förbereda eleverna för arbetsmarknaden och dess villkor. En projektledare har anställts som arbetar mot grundskola, gymnasium och vuxenutbildningen. Projektet bekostas av Arbetsförmedlingen. Allt fler gymnasieelever har fått möjlighet att driva företag genom Ung Företagsamhet. Utvecklingen har samordnats av en förstelärare med riktat uppdrag. Fler lokala företag har knutits till projektet som hjälper eleverna under året som rådgivare och är sedan med som jury på både den lokala och den regionala mässan. Uddevalla gymnasieskola har under året gått in i pilotprojektet Svensk gymnasielärling, som gör det möjligt att vara anställd som lärling under utbildningstiden. Försöksverksamheten har startats inom Industritekniska programmet. Intresset från industriföretagarna inom regionen har varit mycket stort.

18 Verksamhetsberättelse 18 (30) Strategier Samverkan skola och arbetsliv utvecklar yrkesprogrammen/utbildningarna och stärker näringslivet Förebyggande arbete Bemanningen inom elevhälsan har stärkts både inom grundskola och gymnasieskola. Arbetet med att skapa stabila och väl dimensionerade elevhälsoteam inom grundskolan är slutfört. Det strategiska elevhälsoarbetet har fortsatt i syfte att bedriva arbetet mer förebyggande och hälsofrämjande och skapa systematik i samarbetet mellan förskola, skola, och barn- och elevhälsa. Arbetet inom ramen för projektet samverkanskoordinator har fortsatt, liksom det kommunövergripande samarbetet som sker i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kopplat till drogfri ungdom. Gemensamma insatser har genomförts tillsammans med skola, socialtjänst och polis för att fånga upp elever i riskzon eller i missbruk. Strategier Jämlik hälsa genom att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande Ett högt kvalitativt mottagande av nyanlända barn och elever främjar integration Kommunfullmäktiges styrkort kvinna man totalt Målsättning Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka Kommentar För god och jämlik hälsa har bemanningen av skolsköterskor inom elevhälsan utökats på skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Kompetensutveckling inom våld och heder har genomförts. Skolsköterskornas analys är att det finns ett behov av att arbeta mer med hälsofrämjande arbete, t ex för att förebygga psykisk ohälsa och skapa högre måluppfyllelse hos eleverna. Dock saknas utrymme för detta då arbetsbelastningen är hög. 1,1 Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap 61,2 63,2 61,4 64,5 Kommentar Under sommaren fick nyanlända elever möjlighet att läsa sommarskola tillsammans med elever som redan gick på introduktionsprogrammets språkintroduktion. Eleverna gavs också möjlighet att delta i olika planerade fritidsaktiviteter som syftade på att vara hälsofrämjande och bidra till ökad social gemenskap, ökad rörelse samt skapa intresse och lust till olika aktiviteter som erbjuds i kommunen. En kompetensutvecklingsdag kring inkludering och integration har genomförts inom gymnasieskolan för all personal. Ett utvecklingsarbete för att effektivisera Introduktionsprogrammen och öka genomströmningen har pågått. Gymnasiepraktik och Miljöpraktik har fortsatt i syfte att elever inom Språkintroduktion snabbare ska komma i kontakt med nationella gymnasieprogram, få fördjupad vägledning samt öka kontaktytor med svensktalande ungdomar. Ett arbete har pågått med målsättning att etablera yrkesintroduktionsplatser på gymnasieskolans samtliga yrkesprogram. Syftet är att det blir en studieväg för betydligt fler elever inom språkintroduktion samt andra elevgrupper inom IM under kommande läsår. Satsningen på Traineeplatser och på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen i kombination med språkstöd har gjorts. Mekaniker-och byggutbildningar med mycket extra språkstöd har startats. Språkstödet är en förutsättning för att personer som inte har fullgjort sina SFI-studier ska kunna tillgodogöra sig gymnasiekurser och därmed bli

19 Verksamhetsberättelse 19 (30) kvinna man totalt Målsättning anställningsbara. Inom SFI validerades 71 elever med en uppskattad förkortad studietid med 335 veckor. Boendesegregationen ska minska i kommunen 36,9 35 Kommentar Segregationsindex är ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan olika befolkningskategorier. Likvärdig kvalitet i alla kommunens förskolor och skolor är en av flera viktiga faktorer som påverkar människors val av var i kommunen man bosätter sig. För att stärka likvärdigheten mellan förskolorna/skolorna har barn och utbildningsnämndens ett resursfördelningssystem som tar hänsyn till elevgruppernas förutsättningar och behov på de olika skolenheterna och styr resurser för att överbrygga skillnader och möjliggöra att barn och elevers behov tillgodoses Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 tillsätta fler speciallärare och specialpedagoger Kommentar Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå KF att avsluta uppdraget. Annonsering av specialpedagog och andra professioner inom elevhälsan skedde kontinuerligt under Tyvärr hade grundskolan svårt att rekrytera. Satsningar i budget gjordes även för och bemanningen utökades från hösten. Det fanns då många sökanden till tjänsterna, även från andra kommuner. Nämnden har under fortsatt arbetet med KF:s uppdrag utifrån flerårsplan att under använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar Fortgående samarbete sker med AMA för att bidra till att ungdomar får sysselsättning och referenser. "Utbildningskontrakt" har skapats inom ramen för DUA som vänder sig till arbetslösa ungdomar. På uppdrag av AMA genomfördes under 2016 kompetensutveckling för ungdomar som kombineras med praktik. Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå KF att avsluta uppdraget. Vuxenutbildningen fortsätter arbeta med kommunfullmäktiges uppdrag att under och 2018 satsa på utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 utöka elevhälsan Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå KF att avsluta uppdraget. Annonsering av specialpedagog och andra professioner inom elevhälsan skedde kontinuerligt under Tyvärr hade grundskolan svårt att rekrytera. Satsningar i budget gjordes även för och bemanningen utökades från hösten. Det fanns då många sökanden till tjänsterna, även från andra kommuner. Nämnden har under fortsatt arbetet med KF:s uppdrag utifrån flerårsplan att under använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder Bemanningen utökades från hösten. Arbetet med att skapa stabila team inom grundskolan är nu genomfört och sjösattes inför läsåret /2018. Teamen utgår från fem geografiska områden och bygger på en tydlig röd tråd, en sk "barnväg", där teamen följer eleverna genom skoltiden, från yngre till

20 Verksamhetsberättelse 20 (30) Uppdrag avseende elevhälsoarbetet i grundskolan har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under och 2018 använda 5 mkr till vuxenutbildning för ytterligare satsningar på de utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Kommentar äldre åldrar. Det ökade anslaget har bland annat används till utökning av antal grupper inom grundläggande utbildning SVA, Eng och Ma. Allteftersom fler elever avslutar sina studier på Sfi ökar behovet av undervisning på grundläggande nivå. En satsning på yrkesutbildningar har också gjorts, både med och utan integrerad svenska. Det har möjliggjort för elever att studera en yrkesutbildning samtidigt som de får extra stöd i svenska. De extra pengarna har också möjliggjort start av t.ex. elev- och lärarassistentutbildning Nämnd kvinna man totalt Målsättning Andel (%) barn och elever som upplever sig trygga (egen undersökning) Kommentar Brukarundersökning har genomförts under året. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen saknade fråga om trygghet i brukarundersökningen varför det totala resultatet avser förskola, elever åk 3, 5 och 8, grundsärskola åk 3-9 och gymnasiesärskola. Inga skillnader mellan kön kan noteras på övergripande nivå och inte heller några större förändringar från senaste mätning Uppdelat per målgrupp är resultatet följande: Elever åk 3: 94% Elever åk 5: 91 % Elever åk 8: 92% Elever grundsärskola: 89% Elever gymnasiesärskola: 84% Vissa skillnader mellan enheter kan noteras inom grundskolan. Även resultat från Skolinspektionens skolenkät har presenterats under året. Denna visar att 81 % av eleverna upplever sig trygga i skolan i åk 9 jämfört med rikets 85%. För elever åk 5 upplever 92 % trygghet i skolan, vilket är i paritet med riket. Skolinspektionen enkät i åk 2 på gymnasiet visar att 89 % av eleverna känner sig trygga i skolan, vilket är strax under rikssnittet. Spridningen är stor mellan enheterna. Grundskolan har under läsåret /2018 valt att prioritera trygghet och arbetsro. Workshops har erbjudits till rektorer vid tre tillfällen under hösten där rektorerna fått stöd och råd med att utvärdera och planera sitt arbete. Uppföljningen visar att ytterligare fokus behöver läggas på att ringa in utvecklingsområden på fritids samt framgångsrika modeller/arbetssätt. Andel (%) elever i åk 4, 7 och gy. åk 1 som känner sig stressade i skolarbetet (egen undersökning)

21 Verksamhetsberättelse 21 (30) kvinna man totalt Målsättning Kommentar Sammanställning av läsårets hälsosamtal har gjorts. Frågan på detta specifika mått är "har du känt dig stressad av skolarbetet sista tre månaderna? Stress aldrig sällan ibland ofta alltid Kön flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar åk 4 33,64 31,84 35,00 38,57 25,00 19,28 5,45 6,28 0,91 4,04 åk 8 0,45 11,31 14,93 34,84 44,80 37,56 31,22 14,03 8,60 2,26 åk 1 gy 2,89 11,97 18,44 33,70 48,44 42,13 24,00 11,09 6,22 1,11 Andel (%) elever i åk 4, 7 och gy åk 1 som säger att de blivit illa behandlade under de 3 senaste månaderna (egen undersökning) Kommentar Sammanställning av läsårets hälsosamtal har gjorts. Frågan på detta specifika mått är "Har du själv blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever de sista tre månaderna?" Kränknin gar ja internet/sms ja internet/sms och på annat sätt ja, på annat sätt(ej internet/sms) nej Kön flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Åk 4 1,91 0,89 1,91 0,45 20,57 15,63 80,38 83,04 Åk 8 2,75 0,91 1,38 0,46 6,42 5,48 89,45 93,15 Åk 1 gy 0,67 0,44 0,22-1,78 0,66 97,33 98, Nämnd Uppdrag Elevhälsoarbetet ska stärkas. Kommentar En gemensam barn- och elevhälsoplan för förskola och grundskola fastställdes i början av året. Uppdragsbeskrivningar har tagits fram som ska användas av rektor och övriga i elevhälsoteamet vid analys och planering av inriktning på kommande arbete i syfte att skapa samsyn kring roll, uppdrag och förväntningar. Bemanningen inom barn- och elevhälsa har stärkts både inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Förskolan har under året förändrat arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Flödena kring barnen har förtydligats och rutinerna därmed reviderats genom att dokumentet Att tidigt fånga barn i behov av särskilt stöd har skrivits om. Arbetet med att skapa stabila och väl dimensionerade elevhälsoteam inom grundskolan har genomförts och sjösattes inför läsåret /2018. Teamen utgår från fem geografiska områden och bygger på en tydlig röd tråd, en sk "barnväg", där teamen följer eleverna från lägre till högre åldrar. Skolinspektionens tillsyn under året visade dock att flera granskade enheter brustit i ansvaret att utreda elever och upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Ett arbete har inletts där grundskolan och barn- och elevhälsan arbetar med att hitta former och strukturer för utvärdering av både insatser och dimensionering av stöd.