Amortera mer. Men sen då?

Transkript

1 MARS Amortera mer. Men sen då? Strukturella problem löser vi inte på egen hand. Swedbanks vd Michael Wolf vill se en bred uppslutning kring bostadsmarknadens fortsatta utveckling och finansiering. BANKFÖRENINGEN GER UT NY AMORTERINGS- REKOMMENDATION EUROPAGUIDE FÖR TILLSYN AV FINANSIELLA RISKER EFTERFRÅGAN ÖKAR PÅ SWEDSECS NYA LICENSER DÄRFÖR ÄR MOMSGRUPPEN VIKTIG TESTA NY FINANSRAPPORTERING

2 2 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS 2014 VD HAR ORDET Kära läsare, För att ta tillvara möjligheterna i en starkare konjunktur krävs att både företag och hushåll har tillgång till den finansiering som behövs för att investera i framtiden. En viktig förutsättning är dock att bankernas spelregler är stabila och långsiktiga. Banker är viktiga för samhällsekonomin. Utan väl fungerande banker kan inte hushåll och företag låna pengar till husköp och investeringar, eller göra säkra betalningar. Vi ser förfärande exempel från länder där banksektorn mer eller mindre har kollapsat. Där krymper ekonomin, mycket till följd av att små och medelstora företag inte kan få den finansiering som behövs för att få fart på tillväxt och sysselsättning. Svenska banker tillhör de mest stabila och bäst kapitaliserade i världen. Av den genomgripande analys av de 64 största EU-bankerna som genomförts av den europeiska bankmyndigheten EBA framgår att de svenska bankernas kapitalkvot uppgår till 13,9 procent, att jämföra med EU-snittet på 11,7 procent. EBA-studien visar också att bankerna i en majoritet av EU-länderna har ökat sin kapitalkvot genom att skära ned på utlåningen snarare än, som de svenska bankerna, genom att öka mängden kapital i form av upparbetade vinster. Andra styrketecken för den svenska bankmarknaden är att bankerna har stabila vinster, att finansieringen av företag fungerar och att banksektorn kan avsätta 3-4 miljarder kronor varje år för att finansiera insättningsgaranti- och stabilitetsfonder. Det finns ett starkt svensk samhällsintresse av att även fortsatt ha stabila och vinstgivande banker. Låt mig vara klar med att jag som representant för svenska banker står bakom att de svenska kraven på stark kapitalisering och god likviditet är bra för såväl svenska banker som för det svenska samhället. Vi har väl fungerande banker som har ett gott internationellt anseende, och det måste vi slå vakt om. En viktig förutsättning för en stark svensk banksektor är emellertid att de spelregler som gäller för banker i form av svenska och internationella regler är stabila, förutsebara och väl kalibrerade. Bankerna spelar en central roll som finansiärer och måste ha tillräckligt med kapital för att fylla denna roll. Bankerna uppfyller de i en internationell jämförelse mycket tuffa krav som regering och myndigheter ställer på tillgång till kapital och likviditet. Att binda ytterligare stora belopp i kapital riskerar att försvaga bankernas möjlighet att stötta nybyggnation av bostäder, finansiering av småföretag och ekonomisk tillväxt. Sverige behöver mer investeringar och fler jobb. Därför behöver vi en bredare diskussion om bankernas roll i samhället. Thomas Östros, vd Bankföreningen Nyhets brevet ges ut av Svenska Bankföreningen och kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm info@swedishbankers.se Ansvarig utgivare: Lena Barkman Redaktion: Ellen Karlberg Bodil Bjerre Sekund (föräldraledig) Produktion: M Pacerek AB

3 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS Momsgrupper gör svenska banker konkurrenskraftiga Regeringen vill avskaffa de nuvarande momsreglerna om gruppregistrering för finansiella företag och försäkringsföretag, sannolikt från den 1 januari Men finansdepartementet underskattar kostnaderna, anser Bankföreningen. Inte bara bankernas administrativa kostnader ökar när det blir krångligare. Även Skatteverket får mer att göra. Och arbetstillfällen kan hotas om verksamhet flyttas till länder med lägre löneläge när outsourcing blir dyrare i Sverige. Syftet med åtgärden, som av Finansdepartementet beräknas ge en varaktig effekt på statsbudgeten med 300 miljoner kronor, är att stärka statskassan och skapa reformutrymme från 2015 och framåt. Bankföreningens analys visar dock att bankernas kostnad för ett avskaffande är väsentligt större än 300 miljoner kronor. Ulrika Hansson; skatteexpert, Bankföreningen Ökade kostnader för bankerna förs vidare till kunderna i form av högre räntor och högre priser på produkter och tjänster, säger Ulrika Hansson, skatteexpert på Bankföreningen. Regeln om gruppregistrering i momslagen är baserad på EU:s momsdirektiv. Direktivet innehåller en valmöjlighet för medlemsstaterna att tillåta gruppregistrering. Enligt en studie som Bankföreningen beställde 2013 tillämpade 16 av EU:s dåvarande 27 medlemsstater gruppregistrering baserad på artikel 11 i momsdirektivet. Av dessa hade nio länder infört reglerna under 2000-talet. På Bankföreningens medlemmars viktigaste konkurrensmarknader tillämpar åtta länder av tio gruppregistrering. Dessa länder är Danmark, Finland, Norge, Estland, Lettland, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Litauen och Polen tillämpar inte gruppregistering. Om gruppregistreringen skulle tas bort drabbar det bankers konkurrenskraft, säger Ulrika Hansson. Vi har många goda argument för att reglerna bör bibehållas i den svenska momslagen. Samma argument som anfördes som skäl till införandet av reglerna Gruppregistering innebär att företagsgrupper slipper hantera en mängd mervärdesskattedeklarationer inom gruppen, vilket förenklar administrationen betydligt. Det kan vara svårt att bedöma tjänsters karaktär inom den egna gruppen. Handlar det om icke skattepliktiga finansiella tjänster eller skattepliktiga tjänster? Regelverket innebär även en avlastning för Skatteverket vars utredningsbörda minskar. Finansiella företags, inklusive försäkringsföretags, verksamhet omfattas av komplexa regelverk. Känslig eller riskfylld verksamhet ska till exempel separeras och ligga i egna juridiska enheter så att samhällsviktig verksamhet kan skyddas och för att underlätta tillsyn och kontroll. Genom gruppregistrering blåser man inte upp de interna kostnaderna med moms om regulatoriska skäl gör att viss verksamhet måste hållas separerad från annan verksamhet i en separat juridisk person, säger Ulrika Hansson. Marknaden för finansiella tjänster blir alltmer global. Företag har filialer och dotterbolag på olika marknader. Olika skatteregler beträffande gruppregistrering i Sverige i förhållande till andra länder kan föra med sig att tjänster läggs utanför Sverige i länder där löneläget är lägre eller gruppregistrering är möjligt. Tjänsterna ska visserligen beskattas med mervärdesskatt om de tillhandahålls från ett annat land till Sverige, om skatteplikt råder, men arbetstillfällen kan försvinna från Sverige vilket är negativt i sig samt att det medför ett bortfall av andra skatteintäkter. Fakta/ Gruppregistrering Gruppregistrering innebär att finansiella företag och försäkringsföretag, samt företag som är kommissionärsföretag och kommittentföretag i ett sådant kommissionärsförhållande som avses i 36 kap. inkomstskattelagen, och som hör ihop i finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt hänseende, kan bilda ett enda skattesubjekt för mervärdesskatt. Det innebär att varor och tjänster som omsätts inom gruppen inte blir belagda med mervärdesskatt. Detta får stor betydelse när företagen i gruppen har begränsad avdragsrätt för moms och vill organisera sig på det mest kostnadseffektiva sättet.

4 4 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS 2014 NYHETER Ökat förtroende för bankerna Förtroendet för bankerna har återhämtat sig de senaste åren. Nu är trenden positiv. Det visar MedieAkademins årliga förtroendeundersökning, som genomfördes under februari i år slumpvis utvalda svenskar, 15 år och äldre, tillfrågades om deras förtroende för 60 institutioner, medier och företag, däribland bankerna. Årets undersökning visar att högst förtroende hos allmänheten har universitet/högskolor och Riksbanken. Lägst har de politiska partierna och EU-kommissionen. FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER UPPÅTGÅENDE FÖRÄNDRING Procentandel mycket/ganska stort förtroende * * Avser enbart nätmätningar Facket Svenska kyrkan Bankerna Storföretagen EU- kommissionen Poli`ska par`erna Så kan makrotillsynen gå till i medlemsländerna Europeiska systemrisknämnden, ESRB, ger i en handbok konkret vägledning till EU-länderna om hur olika makrotillsynsverktyg ska tillämpas. Handboken riktar sig till EU-ländernas myndigheter som har ansvaret för att utöva makrotillsyn, i Sverige är det Finansinspektionen. Handboken ger konkret vägledning till hur olika makrotillsynsverktyg ska tillämpas. Nytt regelverk kräver nya verktyg Bakgrunden till handboken är bland annat det nya europeiska kapitaltäckningsregelverket, även kallat CRR och CRD 4, som ger medlemsländerna möjlighet att använda vissa makrotillsynsverktyg. Dessa verktyg är bland andra den kontracykliska kapitalbufferten, systemriskbufferten, verktyg för hantering av systemviktiga banker och likviditetsrisker samt hur tillsynsmyndigheten i den institutsspecifika tillsynen kan beakta systemrisk. Utöver de makrotillsynsverktyg som har sin grund i kapitaltäckningsregelverket ges också vägledning för verktyg som har en koppling till fastighetsmarknaden. Maria Nilsson Handboken är inte legalt bindande för medlemsstaterna eftersom ESRB inte har befogenheter att utförda legalt bindande rättsakter, säger Maria Nilsson, kapitaltäckningsexpert på Bankföreningen. Dock är det sannolikt att handboken har mycket stor betydelse för hur Finansinspektionen kommer att tillämpa makrotillsynsverktygen. ESRB:s styrelse består bland annat av centralbankscheferna och cheferna för tillsynsmyndigheterna i EU. Deras uttalanden väger därför tungt inom EU. Guide i arbetet. ESRB, den europeiska systemrisknämnden har gett ut en handbok som olika länders tillsynsmyndigheter kommer att beakta i sitt kommande arbete. PRENUMERERA PÅ NYHETSBREVET FRÅN BANKFÖRENINGEN! Gå in på eller mejla till info@swedishbankers.se

5 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS Ett kraftfullt samarbete Stabilitetsrådet fortsätter leta åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten. Hushållens skuldsättning är ett område under lupp. Men hur arbetar rådet? Och vilket inflytande har det? Maktrotillsyn har kommit att bli ett viktigt politiskt verktyg. Vid sidan av ESRB:s rekommendationer, som lär få stor betydelse när Finansinspektionen ska vidta åtgärder under våren, så har det nybildade stabilitetsrådet i sitt protokoll signalerat att man inför majmötet ska utreda alternativa åtgärder för finansiell stabilitet. Hushållens skuldsättning och bankernas marknadsfinansiering i utländsk valuta pekas ut som riskmoment inför det kommande mötet. Hur arbetar stabilitetsrådet? Stabilitetsrådet är ett forum för diskussion som även kan utfärda rekommendationer. Däremot fattar det nybildade rådet inga skarpa beslut om genomförande av åtgärder den rollen har i huvudsak tilldelats Finansinspektionen. Rådet består av Riksbanken, Riksgälden, Finansinspektionen och Finansdepartementet finansmarknadsministern är utsedd att leda rådets arbete. Rådet är formellt en kommitté under regeringen med ett kansli som ansvarar för att förbereda rådets möten. Kansliet leds av en kanslichef som också deltar i stabilitetsrådets möten. Kopplad till stabilitetsrådet finns dessutom en beredningsgrupp med representanter från myndigheterna, som kontinuerligt arbetar med de aktuella frågorna inom stabilitet och makrotillsyn som kan tänkas behöva behandlas. Beredningsgruppen befinner sig i en intensiv arbetsfas när Johanna Orth det gäller att ta fram material inför maj-mötet. Vad kan svenska banker förvänta sig? Från det senaste protokollet framgår att myndigheterna är överens om ett antal faktorer i ekonomin som de uppfattar som risker för den finansiella stabiliteten. Några av dessa är: - hushållens skuldsättning - bankernas marknadsfinansiering i utländsk valuta, och - den relativt låga bruttosoliditeten i de större bankerna. Vilka åtgärder man vill analysera vidare framgår inte ur protokollet. Men både regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken har tidigare pekat ut några möjliga åtgärder. Finansinspektionen aviserade under senhösten att de vill införa ett riskviktsgolv för bolån på 25 procent för IRK-banker (i dag ligger golvet på 15 procent som ett så kallat pelare II-krav). Regeringen aviserade i augusti en överenskommelse med Riksdagen om en rad stabilitetsåtgärder. En var att låta bankerna betala en avgift för Riksbankens valutareserv (enligt Riksbanken ett potentiellt styrmedel när det gäller marknadsfinansiering i utländsk valuta). Riksbanken rekommenderade i stabilitetsrapporten från november att bankerna redan nu börjar redovisa hur de lever upp till Baselkommitténs kommande krav på stabil finansiering (eng. Net Stable Funding Ratio), NSFR. Därutöver kan rådet komma att klargöra vad myndigheterna anser är en rimlig nivå på den kontracykliska bufferten. Det är dock Finansinspektionen som har ansvaret för att slutligen fastställa nivån på buffertkravet. Vad innebär detta för bankerna och bankernas kunder? Bankerna jobbar mycket med riskerna kring hushållens skuldsättning. Bland annat har man genom självreglering infört ett krav på individuella amorteringsplaner. När det gäller marknadsfinansiering i utländsk valuta är det viktigt att man ser vad som ligger bakom siffrorna. Det finns några naturliga förklaringar till våra bankers exponeringar mot utländsk valuta. En är att Sverige är en liten öppen ekonomi med stora exportföretag som behöver tillgång till finansiering i utländsk valuta för att ta hand om sina finansiella risker. En annan förklaring är att vi har en finansieringsmodell för bolån med säkerställda obligationer. De har hög rating och är attraktiva bland utländska investerare, så bankerna emitterar både i kronor, euro och dollar det ger en god riskspridning. Om svenska myndigheter ger alltför stora incitament till bankerna att överge modellen med säkerställda obligationer, som bygger på att man har kvar bolånen på balansräkningen, kan det leda till att bankerna måste börja värdepapperisera eller ge ut icke säkerställd finansiering till sämre priser och i en marknad med sämre likviditet, vilket får negativa effekter på prissättningen mot kund.

6 6 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 61 DECEMBER MARS NYHETER Amortering är en viktig del av det egna sparandet Swedbanks vd Michael Wolf har förespråkat vikten av att skapa en mer genomtänkt och långsiktig strategi kring bostadsfinansiering och byggande Sverige. På sistone har samhällsdebatten om bostäder varit livlig, liksom vikten av att skapa en amorteringskultur.

7 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS Michael Wolf, du talar mycket om vikten av att skapa en långsiktigt hållbar bostadsmarknad. Som ledamot i Bankföreningens styrelse och vd för en av landets storbanker anser du att fler kunder bör amortera på sina bolån. Att minska skuldsättningen bland hushållen gör att de blir mindre utsatta för förändringar i sin ekonomi eller av räntenivåerna. För att bygga en långsiktigt hållbar ekonomi är det väsentligt att man ser över sitt sparande och då är amortering en viktig del. En regelbunden amortering är ett bra sätt att undvika att hamna i en situation som innebär att man kanske behöver sälja sitt boende. Hur ska din egen bank arbeta praktiskt med denna fråga? I kreditgivningen ser vi över kundens hela ekonomi, det vill säga att lånets storlek och amorteringstakt är hållbar utifrån kundens individuella förutsättningar. I samtal med våra kunder ska vi också alltid lyfta amorteringsfrågan. Vi utvecklar verktyg för att underlätta för våra medarbetare att prata amortering med kunderna. Var det värt att gå först ut? Swedbank har en lång tradition av att ta aktiv del i samhällsdebatten. Ibland innebär det att sticka ut hakan och starta debatten i en sakfråga vi tycker är viktig. Banken förlorade ju en del bolånekunder inledningsvis med egna, lite hårdare krav. Är den skadan reparerad? Det stämmer att marknadsandelarna på nyutlåningen har minskat. Nu ser vi dock att nyutlåningen ökar igen. Men för oss är marknadsandelarna inte det allra viktigaste, utan att vi har kunder som har en långsiktigt hållbar ekonomi där amortering kan vara ett inslag. Vad betyder branschrekommendationen? Är den tillräckligt flexibel? Vi anser att fler bör amortera även under 75 procent och det har vi fört fram i samtal med våra kunder. Kundens fördelning på amortering och sparande måste förstås anpassas efter kundens unika situation och framtida planer. Hur reagerar kunderna? Det finns naturligtvis de som tycker att amortering är något som kan skjutas på framtiden, men när vi sitter och pratar framtid med våra kunder inser många att amortering är en viktig del av det egna sparandet. Så länge vi ser på varje kund utifrån den specifika situationen och förutsättningar är kunderna generellt sett positiva. Konkurrensen är hård på bolånemarknaden, även från företag som inte är banker. Hur bemöter bankerna konkurrensen? Jag kan endast tala för Swedbank och vi ska agera genom att ha konkurrenskraftiga villkor och hjälpa kunderna med deras hela bankaffär. Pris är en faktor av många men det vi framförallt kan erbjuda är en samlad bankaffär med relevanta tjänster och kanaler både kontor, mobil och internetbank och telefonbank. Det är viktigt att våra kunder kan möta oss var och när de vill. Unga Jobb, debatten om bostadsbyggande men även amorteringsfrågan handlar om ansvar. Hur går det med bankens arbete med att minska kontanthanteringen? Vi tror inte att kontanthanteringen helt kommer att försvinna inom överskådlig tid. Däremot ser vi att kontanterna minskar i betydelse i takt med att alternativa betalningsmetoder vinner mark. Här är naturligtvis den digitaliserade omvärlden en viktig drivkraft till förändringen. Vi har nu drygt 1,1 miljoner användare i vår mobilbank som använder tjänsten 45 miljoner gånger i månaden. Swish är ett annat exempel på en tjänst som uppskattas av kunderna. Vi har precis passerat en miljon aktiva användare och under året kommer det också bli möjligt för företag att använda tjänsten. Går det att vara en lokal bank i en digitaliserad finansiell miljö? Det handlar om att kombinera det bästa av två världar och erbjuda kunderna relevanta tjänster i de olika kanalerna. Ett exempel på en lyckad kombination är att våra lokala rådgivare numer kan erbjuda kunderna rådgivning via video eller andra digitala kanaler. Vilket ansvar har branschen? Måste du amortera mer är det lockande för hushållen (i storstäderna främst) att låna på annat håll för att upprätthålla konsumtionsvanorna genom allt högre värderade och belånade bostäder. Det är klart att detta är ett ansvar för hela branschen. Enskilda aktörer kan inte agera ensamma på sikt. Därför är det bra med en branschrekommendation. För Swedbank är samhällsansvar en del av affärsidén. Vad betyder Swedbank och sparbankernas historia? Unga Jobb, Swedbanks flaggskeppsprojekt, hur har det gått? Sparbanksidén är i högsta grad levande fast den tar sig i lite andra uttryck idag. Unga Jobb, debatten bostadsbyggande men även amorteringsfrågan handlar om ansvar. När det gäller Unga Jobb går det ut på att använda Swedbanks nätverk runt om i Sverige för att erbjuda ungdomar praktikplatser i det lokala näringslivet. Sedan starten har projektet skapat cirka praktikplatser riktade till ungdomar i åldern år. De ungdomar som har deltagit har kunnat lägga till en viktig rad under rubriken erfarenhet i sina cv:n och fått ovärderliga kontaktytor för framtiden. Men ungdomarnas framtid hänger samman med hur väl vi löser bostadsbristen som är akut på många håll i landet. På Tillväxtdagarna i Umeå den maj kommer vi att på nytt ha anledning att diskutera framtidens lösningar på bostadsmarknadens problem. Text: Ellen Karlberg

8 8 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS 2014 NYHETER Ta itu med bostadsmarknadens problem En fungerande bostadsmarknad är avgörande för välfärd och tillväxt. Tillräckligt många bostäder måste finnas i de områden som expanderar. Rörlighet måste uppmuntras. Det måste gå att både hyra och köpa sin bostad. Bosparande bör stimuleras så att förstagångsköpare kan spara ihop en grundplåt till sitt första boende. Det finns starka skäl att ta itu med de problem som finns på bostadsmarknaden. Det mest centrala, och på sikt absolut nödvändiga, är att öka bostadsbyggandet. Det otillräckliga byggandet är det kanske största hindret mot den tillväxt som drivs från storstadsregionerna. Här anser Bankföreningen som många andra att det krävs betydande krafttag vad gäller planprocesser, infrastruktursatsningar och olika typer av ekonomiska incitament. Bankföreningens vd Thomas Östros i en debattartikel på DN Debatt den 19 mars 2014 Bild: NCC Ökat fokus på amortering Bankföreningen och dess medlemmar tar ytterligare steg för att verka för en sundare låne- och amorteringskultur. Bankföreningens amorteringsrekommendation utökas till att gälla nya lån med en belåningsgrad över 70 procent, jämfört med dagens 75 procent. Dessutom kommer alla nya bolånekunder från och med halvårsskiftet att få en individuell amorteringsplan från banken. Att amortera är ett bra sätt att skapa trygghet i sitt boende. Genom att ställa högre krav på amortering och ge alla kunder en individuell amorteringsplan skapar vi en sundare lånekultur, säger Bankföreningens vd Thomas Östros. Bankföreningens nuvarande amorteringsrekommendation, att lån över 75 procents belåningsgrad ska amorteras ned under en period på år, och Finansinspektionens bolånetak, som innebär maximalt 85 procent belåningsgrad, är två åtgärder som haft god effekt. Samtidigt kvarstår att amorteringsbenägenheten är låg för lån under 75 procents belåningsgrad. Många hushåll bygger inte upp den buffert som kan vara nödvändig att ha om de ekonomiska förutsättningarna förändras. Därför går nu Bankföreningen och dess medlemmar ännu ett steg för att främja en sundare låne- och amorteringskultur: Amorteringsrekommendationen utvidgas till att gälla nya lån med en belåningsgrad över 70 procent, jämfört med dagens 75 procent. Johan Hansing, chefekonom Bankföreningen Alla nya bolånekunder ska få en individuell amorteringsplan från banken. Amorteringsplanerna introduceras gradvis under våren och ska tillämpas fullt ut från och med halvårsskiftet. En viktig utgångspunkt är att man utgår från varje kunds ekonomiska förutsättningar, till exempel genom att ta hänsyn till sparande och inkomstutveckling. Målet är att flertalet låntagare ska amortera även under 70 procents belåningsgrad. Hur påverkar förändringen bankerna rent praktiskt? - Bankföreningens medlemmar förbereder sig som bäst för att inkludera vår rekommendation i sina rutiner för handläggning av bolåneärenden, säger Bankföreningens chefekonom Johan Hansing. Det här är en rekommendation som är frivillig, men det finns en stor enighet bland medlemmarna om att det är motiverat att tala mer om amortering som en naturlig del av kundens totala sparande, säger Johan Hansing.

9 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS Bygg fler bostäder. Det gagnar alla parter! Bostadsbristen är ett stort samtida problem som för med sig stora samhällsekonomiska kostnader. Att få fart på byggandet är en fråga som angår bankerna både direkt och indirekt. Den icke fungerade bostadsmarknaden och bristen på bostäder är en flaskhals som gör att tillväxten hämmas, bara i Stockholmsområdet handlar det om 21 miljarder per år i utebliven tillväxt under de kommande 20 åren. Det får stora konsekvenser för hela Sveriges ekonomi, sade Anna Felländer, Swedbanks chefekonom, som inledde bankens bostadsseminarium. Vad händer om vi börjar bygga fler bostäder? som gick av stapeln den 6 februari. Det var en fråga som lockat ett hundratal deltagare: politiker, näringslivsprofiler, investerare, bygg- och fastighetsbolag, forskare och studenter. Bostadsfrågan är rykande het. Trösklarna för inträde på bostadsmarknaden växer. Det finns få möjligheter att hyra bostad i dagsläget. Vart femte tillväxföretag i Stockholm säger, enligt en undersökning gjord av Stockholms Handelskammare, att de misslyckats att rekrytera medarbetare eftersom den arbetssökande inte kan hitta bostad. Problemet drabbar både det enskilda företaget i ett tillväxtkluster, men även samhället i stort, påpekade Swedbanks chefekonom. Ny forskning visar att ett uteblivet jobb för en högutbildad i den privata, högt digitaliserad och konkurrensutsatt sektorn, innebär att vi går miste om tre andra jobb i den lokala tjänstesektorn. Och den lokala tjänstesektorn betyder mycket för grupper som har det svårare att komma in på arbetsmarknaden, till exempel ungdomar och invandrare. Swedbank driver projektet Unga Jobb. Tillsammans med andra företag, kunder och kommuner har arbetslösa ungdomar fått praktikplats och jobb sedan Men de behöver även flytta hemifrån. Swedbank, som har en lång tradition av engagera sig i viktiga samhällsfrågor. Och vad kan vara viktigare än bostadsfrågan? Skapa flyttkedjor Vi behöver bygga rätt typ av bostäder och öka rörligheten på marknaden för att få till stånd flyttkedjor. Och städerna kommer att fortsätta växa. Digitaliseringen har inte inneburit att distansarbete kommit att fungera i alla lägen. Produktion och design har närmat sig varandra eftersom företag vill möta en mer individualiserad efterfrågan. Vi vill verka och bo nära varandra, sade Anna Felländer. Bostadsbristen är ett strukturellt problem som kräver gemensamma och långsiktiga lösningar. Det var uppenbart i debatten att olika aktörer inte upplever att de kan lösa problemet på egen hand. Näringslivet lastar politikerna för bristande förutsättningar och Stefan Attefall, civil- och bostadsminister Hur ser du på bankernas roll när det gäller att lösa bostadsmarknadens problem? Bankernas roll som finansiär är oerhört viktig- att låna ut pengar till dem som bygger bostäder, men även dem som köper bostäder. Jag vill dock säga att jag tycker att bankerna har tagit ansvar historiskt och hanterat riskerna på bostadsmarknaden varsamt och bra. Våra banker bidrog i hög grad till att Sverige klarade den senaste stora finanskrisen betydligt bättre än många andra länder i Europa Är det något du vill säga bankerna? Ja, jag tycker det är viktigt att verka för en bättre amorteringskultur, men det känns oroande att bankernas blir allt mer centralstyrda och storstadsorienterade. I takt med att de har allt färre kontor och verksamhet ute i landet, är jag rädd för att de förlorar fingertoppskänslan för både lokala behov och lokala möjligheter. Hans Wallenstam,vd Wallenstam Hur kommer det sig att ni bygger fler hyresrätter än många andra byggare? Min pappa startade företaget i Göteborg I dag är vår strategi att både bygga och därefter förvalta våra egna fastigheter. Vi tycker att det är bra affär att bygga, och då även hyresrätter. Hur många har råd att bo i era nybyggda hyresrätter, till exempel i Barkarby. Det kostar etta på 28 m2. Hyran för 28 kvadrameter är nära 6000 kronor i månaden. Hyran och det faktum att vi ställer vissa inkomstkrav på våra hyresgäster är ett sätt att hantera den ekonomiska risk som mitt företag tar när vi bygger hyresrätter och att hyresgästerna ska ha råd även långsiktigt. Vi skulle kunna bygga betydligt mer, men det är en utmaning att hitta byggbar mark i Sverige och bygga kostnadseffektivt. Det vore en dröm att få till kortare bygg- och planprocesser även i Sverige.

10 10 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS 2014 NYHETER politikerna anklagar näringslivet för att inte bygga rätt slags bostäder, till exempel små hyreslägenheter. Det svenska byggandet är lågt i en internationell jämförelse. Det är jämförelse dyrt, krångligt och tidskrävande att bygga i Sverige. Processerna ser olika ut i olika kommuner, vilket gör det svårt för byggföretagen att bygga riktigt kostnadseffektivt. I Tyskland ett projekt, från start till slutförande, ta tre år. I Sverige tar det inte sällan tio år, sade Joachim Hallengren, chef NCC Housing. Hyr centralt Hur kommer det då sig att en gästforskare lätt kan hitta en lägenhet att hyra i centrala Berlin eller Montreal, men inte i en svensk storstad? Standardsvaret hänvisar till hyresregleringen, ett tillstånd som förlamat svensk bostadspolitik ända sedan tiden för andra världskriget. Det är en prisreglering som skapat en insider-outsiderproblematik som är svår att lösa. Den har även en fördelningspolitisk effekt. Den som är inne i systemet vinner på det, alla andra förlorar, konstaterade Assar Lindbeck som bjöd på en föreläsning om vad som händer vid prisregleringar där marknadsmekanismerna sätts ur spel. Hyresregleringen är ett skäl till att utbud och efterfrågan hamnat Lars Vorseth, chef Manpower Norden & Baltikum Är du överraskad över näringslivets engagemang i bostadsfrågan? Inte alls. Bristen på bostäder är ett hinder för många företag som vill utveckla sina företag. Vi arbetar med rekrytering och bemanning i väldigt många länder och i en rekryteringsprocess är det alltid viktigt att ta hänsyn till bostadsfrågan. Det gäller på alla nivåer och i alla yrken. För oss är det till exempel positivt att det blir lättare att både hyra ut och hyra en bostad i andra hand. Ett mindre låst läge på bostadsmarknaden bidrar till en högre rörlighet på arbetsmarknaden. i obalans och att rörligheten på bostadsmarknaden är dålig. En viktig förklaring till de låga investeringarna i bostäder är att hyresregleringen sedan länge har jagat bort privat kapital från marknaden för hyresfastigheter. Redan 1966 skrev jag en proposition om att avskaffa hyresregleringen. Det var nära att lyckas, men dåvarande ministern fick kalla fötter i sista stund, sade Assar Lindbeck. Kommer det att lyckas nu? frågade moderatorn Sandro Scocco. Jag vet inte. Vi behöver modiga politiker och övergångslösningar för att kunna fasa ut systemet, säger Assar Lindbeck. Stefan Attefall, bostadsministern, liksom byggföretagens vd:ar, och kommunpolitiker som deltog i paneldebatten, höll med om att det finns en lång rad utmaningar att ta itu med, till exempel ökad samordning mellan kommuner med gemensamma intressen. Regeringen kommer med rad förslag under våren. Vi har många förslag på gång som ska göra det enklare både att bygga och att hyra ut sin bostad, sade Stefan Attefall, som påminde om att bostadsproblematiken är viktig att lösa i alla delar av landet, även om den ser helt olika ut i olika landsändar. Text: Ellen Karlberg Foto: Michael Steinberg Assar Lindbeck, nationalekonom, Stockholms universitet Vad tycker du om att bankerna lyfter fram bostadsfrågan i debatten? Det är förstås bra. Men särskilt optimistisk är jag inte när det gäller utsikterna att problemet ska få en lösning. Om man stör prismekanismen på det sätt som skett i Sverige med hyresregleringen är det inte konstigt att intresset för att bygga och finansiera produktionen av hyresrätter varit låg. Det krävs blocköverskridande överenskommelser för att få till stånd en förändring. Så vill unga bo Att bygga mer är ett sätt, att hitta nya lösningar är ett annat sätt. Det gäller att använda det befintliga beståndet, att möjliggöra uthyrningar, att bo i kommersiella lokaler osv. Kan kollektiva lösningar var ett sätt att möta de förändrade livsmönster som växer fram i Stockholmsregionens kreativa ekonomi. För många unga entreprenörer och kreatörer i den kunskapsintensiva tjänstesektorn växer arbete och fritid samman och skapar en efterfrågan på en ny form av boende. Hur vill unga i Stockholm bo i framtiden är en studie som bygger på omvärldsanalys, expertintervjuer och en digital undersökning bland 1055 unga stockholmare år under perioden januari Studien har genomförts av United Minds på uppdrag av Swedbank, NCC och fastighetsägarna Stockholm. Billy, McCormac, vd. Fastighetsägarna Undersökningsresultaten ger ett tydligt besked till Stockholms fastighetsägare. Unga människor vill ha flexiblare lösningar både vad gäller avtal och utformningen av bostaden. En debatt pågår om framtidens bostadsmarknad. Nybyggarkommissionen kom nyligen med sina förslag. Kommissionen anser att: Drivkrafterna på bostadsmarknaden måste förändras Beslutsprocesserna i kommuner, statliga myndigheter och domstolar måste snabbas upp Hyresmarknaden i Stockholm är inte välfungerande, vilket hämmar tillväxten i regionen. Regionernas inflytande över planering och genomförande i bostadssektorn måste öka. Staten måste återigen gå in och ta ansvar i bostadsfrågan. Konkurrensen inom byggsektorn måste stärkas Källa: Å A b T

11 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS Bankernas lönsamhet i linje med större företag Sammantaget var vinsterna något lägre i de icke-finaniella företagen på Stockholmsbörsen under 2013, jämfört med året innan. Bankernas resultat ligger numera i linje med genomsnittet för övriga delar av näringslivet. Bankföreningen har analyserat vinstutvecklingen i 38 företag på Stockholmsbörsens storbolagslista. Dessa bolag hade den 14 februari ett sammanlagt börsvärde på miljarder kronor. Vi har tittat på hur dessa bolags räntabilitet på eget kapital såg ut för Det är ett av få nyckeltal som går bra att använda oberoende av vilken bransch som analyseras. Det är ett mått som en ägare som investerar i olika bolag kan använda för att jämföra den avkastning som en investering i ett visst bolag gett jämfört med en investering i ett annat, säger Jonny Sylvén på Bankföreningen. Jonny Sylvén, Bankföreningen Avkastning på eget kapital i svenska börsbolag En vikande global efterfrågan i exportföretagen ledde till fallande vinstnivåer i många exportbolag, särskilt i slutet av året. Därmed har skillnaden mellan finansiella och icke-finannsiella företag minskat eftersom banker och andra finansiella företaget inte märkt av den vikande efterfrågan. I nedanstående diagram visas räntabiliteten på eget kapital för 2013 för några av de största bolagen på Stockholmsbörsen. Åsa Arffman, bankjurist Text Avgörande för investerares val Räntabilitet på eget kapital är ett nyckeltal och ett bra mått för att se om ägaren har gjort en god investering, även om det krävs fler faktorer för att avgöra om det är en god investering även i fortsättningen, säger han. Sammantaget visade de 38 bolagen upp en vinst år 2013 på 205 miljarder kronor, vilket är 20 procent lägre än Det finns miljarder i eget kapital i dessa bolag, vilket är något mer än året innan. Detta gör att räntabiliteten på eget kapital i dessa 38 bolag är 11,9 procent. Bankerna avviker inte från näringslivet i genomsnitt utan ger en avkastning i linje med avkastningen i dessa bolag. Bankerna har inte drabbats av världskonjunkturen lika hårt som många andra företag. Flera av de ickefinansiella bolagen har visat upp en klart lägre vinst 2013 än året innan. Det kan bland annat förklaras av att exportmarknaden har utvecklats svagare och att det generellt är en svag global konjunktur. Trots det har bankerna lyckats upprätthålla den lönsamhet som de redovisade även åren innan. De ickefinansiella företagens räntabilitet har kommit ner till bankernas nivå i år, säger Jonny Sylvén.

12 12 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS 2014 NYHETER Fler licenser höjer förtroendet för branschen Fler skräddarsydda licensieringstester i finansbranschen kommer att lyfta kompetensen ytterligare och bidra till ett höjt förtroende för branschen. Ytterst kommer det att vara kunderna som vinner på att branschens medarbetare håller en hög kompetens och kvalitetsnivå. God regelefterlevnad minskar riskerna för både kunder och rådgivare. Under 2013 anslöt sig 22 nya företag till licensieringsföretaget SwedSec. Det bidrog till att antalet anställda med licens mer än fördubblades under året. Vid årets utgång hade närmare anställda hos 185 bolag som arbetar med finansiell rådgivning, direkt eller indirekt, skaffat sig branschens eget rådgivarkörkort. Och fler yrkesanpassade tester kommer det att bli. Tillväxten är kraftig Vi är inne i en stark tillväxtfas. Det är ett tecken på ett paradigmskifte och att branschen har mognat, säger SwedSecs vd Katarina Lidén som kan konstatera branschens företag har kommit att fokusera allt mer på internkontroll och compliance under 2000-talet. Den våg av regleringar som har följt i finanskrisens spår innebär att kraven på branschens medarbetare är högt ställda. Olika yrken med olika behov Med tiden har SwedSec kommit att arbeta mot en allt bredare målgrupp. Och behovet av olika tester som är relevanta för olika yrkesgrupper har växt fram med tiden. Förhoppningen är att vi ska tillgodose olika yrkeskategoriers behov av kunskaper. Förra året kom ett mer utvecklat och relevant test för rådgivare. Sedan januari 2014 har vi ett nytt test för specialister och i juni kommer ett test för ledning och kontrollfunktioner, säger Katarina Liden. Bland finansiella rådgivare är licensieringstestet från SwedSec, väl etablerat och både arbetsgivare och medarbetare i branschen upplever det som en kvalitetsstämpel. Därutöver har trycket från kunderna Förhoppningen är att vi ska tillgodose olika yrkeskategoriers behov av kunskaper. ökat. De har blivit mer medvetna om att det både finns rådgivare som har licens och rådgivare som saknar den. Funktionen att söka efter licenshavare med aktiv licens på SwedSecs webbplats har blivit populär sökningar gjordes förra året. Det är tydligt att SwedSec används flitigt i olika firmors marknadsföring. Licensieringen har utvecklats till något av en hygienfaktor i branschen. Ansvariga i branschen vill inte längre förklara varför man valt att inte ansluta sig. Självregleringen har kommit så långt att det är obekvämt att stå utanför, säger Katarina Lidén Arbetsgivare rekryterar gärna licensierade medarbetare, vilket innebär att andelen som gör testet privat och bekostar det på egen hand för att göra sig mer anställningsbar har ökat. Men sköts kunskapsuppdateringen på ett bra sätt? Kan man lita på arbetsgivarna? Vi har ett ambitiöst system med krav på årliga uppdatering av kunskaper med lämpliga kunskapskontroller. Arbetsgivaren, det vill säga våra anslutna företag, har ansvar för att medarbetare med licens gör vår årliga kunskapsuppdatering och intygar detta till SwedSec. Det krävs för att licensen ska förbli aktiv. Relevanta kunskaper inom respektive område stärker konsumentskyddet. De företag som ser till att medarbetarnas kompetens underhålls löpande förebygger och minskar risken för att det ska begås misstag. Täta kunskapsuppdateringar Här i Sverige har vi sett över vilken frekvens branschen vill ha, och en stor majoritet av de tillfrågade hos våra anslutna företag, vill ha en årlig kunskapsuppdatering, säger Katarina Lidén, som bedömer att Sverige hör till de bästa i världen. Omvärlden, regelverken och produkterna ändras hela tiden, säger Katarina Lidén, och därför är den årliga kunskapsuppdateringen så viktig. Att försäkringsförmedlare startar ett eget initiativ för självreglering, InsureSec, är något vi stöttat med genom att dela med oss av våra erfarenheter, säger Katarina Lidén.

13 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS Licensieringen har utvecklats till något av en hygienfaktor i branschen. Ansvariga i branschen vill inte längre förklara varför man valt att inte ansluta sig. Går mot en ny vår. SwedSecs vd Katarina Lidén driver en verksamhet som växer och får allt fler anhängare.

14 14 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS 2014 Att kunna vara snabbfotad och en förhållandevis flexibel organisation är viktigt även framöver. Det ska vara en rättssäker och snabb process att bereda ett ärende. Undvika långbänk i det disciplinära förfarandet Det finns ett värde i att disciplinärenden hanteras skyndsamt eftersom det kan vara mycket påfrestande för den enskilde licenshavaren under processen. Det är viktigt att branschen inte sopar misstag under mattan utan att åtagandet att anmäla överträdelser tas på allvar. Viktigt är också att information om besluten sprider sig bland anslutna företag i branschen. Inte bara företaget och medarbetaren i fråga, utan även andra i branschen, kan ha nytta av besluten i sitt förebyggade arbete för att hantera möjliga risker. Men med fler licenser kommer antalet misstag och oegentligheter att leda till fler disciplinärenden? Det är naturligt att det blir fler disciplinärenden eftersom antalet licenserade ökat så kraftigt. Påföljderna för den enskilde licenshavaren kan vara en erinran, varning, tillfällig återkallelse eller återkallelse av licens. Ju fler företag som är anslutna till SwedSec desto allvarligare är det att bli av med sin SwedSec-licens. Det ligger i branschens eget intresse att arbeta förebyggande och ha goda rutiner för intern kontroll och detta upplever jag att branschen prioriterar, säger Katarina Lidén. Fakta SwedSec SwedSec Licensiering AB ansvarar för licensiering av anställda på den svenska värdepappersmarknaden. Det görs genom kunskapskrav, tester och ett disciplinärt förfarande SwedSec startade 2001, redan då med Fondhandlareföreningen som ägare och med syfte säkra hög kunskapsnivå och regelefterlevnad hos anställda på värdepappersmarknaden. Som fjärde land i världen (efter Storbritannien, USA och Nederländerna) införde Sverige denna självreglering. De första åren handlade kritiken mot SwedSec om att testen var för svåra. Utvärdering och internationella jämförelser har lett till att licenskraven hamnat på en nivå som är accepterad och respekterad. Katarina Lidén sammanfattar sitt arbete som en tacksam uppgift. Det är ungefär lika okontroversiellt som att arbeta för fred i världen. Alla är för. Licenshavarna underhåller sin kompetens, arbetsgivarna minskar riskerna för att något går fel i verksamheten och kundskyddet stärks. NYHETER SwedSecs licensieringstester Licensieringstest för rådgivare för dem arbetar mot kund med finansiell rådgivning eller investeringsrådgivning, inte bara de medarbetare som bedömts arbeta med kvalificerad rådgivning. Gäller även dem som arbetar som försäkringsförmedlare och tillhandahåller finansiell rådgivning om livförsäkringar med sparmoment. Testet handlar om finansiella instrument, hantering av kundens affärer, makroekonomi, finansiell ekonomi, etik och regelverk. Licensieringstest för specialister för bl.a. aktiemäklare, analytiker, fondoch portföljförvaltare samt konstruktörer av strukturerade produkter. Testet handlar om finansiella instrument, marknader och handel, ekonomisk analys samt etik och regelverk. Licensieringstest för ledning och kontrollfunktioner för vd:ar och andra ansvariga chefer, compliance officers, riskkontroll och andra befattningar inom kontrollfunktioner. Testet handlar om styrning och intern kontroll, finansiell ekonomi, risker och kapitaltäckning, reglering på värdepappersmarknaden. Den som ska ha SwedSec-licens behöver godkänt licensieringstest vara anställd i anslutet företag ha genomgått lämplighetsprövning genomgå årlig kunskapsuppdatering. följa lagar och regler för att få behålla licensen. Kunskapskraven tas fram av SwedSecs prövningsnämnd med ämnesexperter från branschens olika områden Kunskapsuppdatering sker årligen (ÅKU). De anslutna företagen rapporterar in att aktiva licenshavare gjort ÅKU senast den 30 november varje år. Anslutna företag är skyldiga att anmäla regelöverträdelser om det finns skäl att anta att överträdelsen kan leda till en disciplinpåföljd. Disciplinutskottet bereder och lämnar över ett tiotal ärenden årligen till disciplinnämnden. Besluten offentliggörs via pressmeddelande och på SwedSecs webbplats Är du redo att ta SwedSecs licensieringstest? Testa dig själv på

15 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS EU vill dela upp universalbanker Den 29 januari lade EU-kommissionen fram ett förslag till förordning om uppdelning av universalbanker i Europa. Det bygger på ett av förslagen i Liikanen-rapporten, där en expertgrupp identifierat olika alternativ som förebygger finansiella kriser. Bankföreningens expert Johanna Orth, reder ut det viktigaste i förslaget: Vad handlar förslaget om? Det handlar om att skapa ytterligare ett regelverk för ett 30-tal systemviktiga universalbanker i EU. Genom att de stora bankerna delas upp i en del för värdepappershandel och en del för traditionell bankverksamhet ska man minska risken i Europas finansiella system. Två förslag är centrala: Det ena är förbudet mot så kallad egenhandel (proprietary trading) och mot att de banker som omfattas äger andelar i hedgefonder. Det andra är en skyldighet för tillsynsmyndigheten att granska bankerna utifrån givna kriterier, för att fatta beslut om att banken ska skilja av övrig värdepappershandelsverksamhet. Om bankens värdepappershandel överskrider vissa gränsvärden (som sätts av EU-kommissionen och beslutas genom ett kommittologiförfarande) så ska tillsynsmyndigheten i normalfallet begära att den verksamheten läggs i ett separat bolag. Den verksamhetens kapitalbehov får sedan inte finansieras med kapital från den så kallade kärnbanken. Om banken kan bevisa att värdepappershandeln i banken inte utgör någon risk för det finansiella systemet i EU ska tillsynsmyndigheten låta verksamheten ligga kvar i kärnbanken. Hur påverkas det svenska banksystemet? Enligt kommissionens preliminära beräkningar som baseras på data från 2011 så omfattas de fyra svenska storbankerna av förslaget. Alla skulle då åtminstone omfattas av förbudet mot egenhandel. Hur många som sedan skulle behöva skilja av sin verksamhet, om regelförslaget i sin nuvarande form skulle bli verklighet, går inte att avgöra. Det blir helt beroende av de gränsvärden som kommissionen skulle få i uppgift att fastställa. Osäkerheten kring hur det drabbar bankerna är otillfredsställande. Dels är den svenska kapitalmarknaden, och i förlängningen svensk ekonomi, särskilt missgynnad. Det beror inte så mycket på själva förslaget, som på att regelverket inte fungerar ihop med svenska förutsättningar. I Norden finns ett fåtal stora universalbanker som servar den reala ekonomin med finansiella tjänster, och samtidigt agerar market makers i värdepapper och derivat av olika slag. De säkerställer att marknaden fungerar, och att stora pensionsfonder, försäkringsbolag, bolåneinstitut, exportföretag och andra aktörer i den reala ekonomin kan få finansiering och säkra sig mot finansiella risker. Om dessa banker tvingas separera sin tradingverksamhet kan de komma att avveckla verksamheten inte för att EU-reglerna kräver det, utan för att det kan bli svårt att få verksamheten lönsam om den måste täcka sina egna kapitalbehov. Om de stora bankerna lägger ned värdepappershandeln blir likviditeten sämre i hela marknaden. Det kommer kosta för hushåll och företag. Det finns dock möjlighet att göra nationella undantag från reglerna om separation, men det bygger på att banken bevisar för den behöriga myndigheten (i Sverige sannolikt Finansinspektionen) att den inte utgör någon risk för det finansiella systemet i EU. Det blir nog mycket svårt. Den risk som en bank utgör för det finansiella systemet styrs ju inte bara av det banken själv gör, utan också av de regler som i övrigt omgärdar bankens verksamhet (samlade kapitalkrav, krav på likviditetsbuffertar, med mera). Vad anser Bankföreningen att EU borde göra istället? Det finns också andra lösningar. Det nya EU-gemensamma krishanteringsramverket ger tillsynsmyndigheten möjlighet att kräva att en bank avvecklar eller skiljer av värdepappershandel om man ser att det byggs upp risk i den delen. I andra länder har man genomfört mer renodlade förslag som siktar in sig på att förbjuda egenhandel, medan grundtanken är att market making ska vara tillåtet i en universalbanks ordinarie verksamhet. I USA har man förbud mot egenhandel, (den så kallade Volcker-regeln) och i Frankrike och Tyskland har man egenhandelsförbud kombinerat med separation, men med ett brett undantag för market making och annan verksamhet som den reala ekonomin är beroende av. Vi anser att universalbanker i vart fall ska kunna fortsätta med market making och säkring av finansiell risk - både sin egen och kundernas. Likviditetshanteringen i banken är också viktig. Ett bredare undantag måste till för den, bland annat för att bankerna ska kunna uppfylla andra krav från EU på likviditetsbuffertar. Som det ser ut nu så kan förslaget krocka med kommande EU-regler om likviditetskrav på kort och på lång sikt. Publicerad den 21 mars 2014

16 16 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 1 MARS 2014 Nya tjänster på Bankföreningen Bankföreningen omorganiserar för att förstärka sitt strategiska påverkansarbete i såväl EU som i Sverige. Christopher Hamilton har anställts som ansvarig för European Affairs för att stärka Bankföreningens kontakter med de institutioner inom EU, som förbereder eller beslutar om nya regler för den finansiella sektorn. Christopher är utbildad jurist och kommer närmast från ett arbete på konsultföretaget ZEB. Christopher har tidigare varit anställd på Finansinspektionen och på den svenska EU-representationen i Bryssel, med inriktning på finansmarknadsfrågor. Christopher började på Bankföreningen den 10 mars. Johanna Orth, Senior Advisor på Bankföreningen, blir ansvarig för att samordna påverkansarbetet gentemot och dialogen med svenska myndigheter och organisationer. Johanna kommer även i fortsättningen att vara ansvarig för frågor kring finansiell stabilitet. EN BANK BETYDER SÅ MYCKET Broschyren Bankernas betydelse för Sverige finns nu uppdaterad. Den beskriver på ett översiktligt sätt den svenska bankmarknaden och bankernas viktiga roll i samhället. Den innehåller bland annat information om bankernas inlåning och utlåning samt bankernas olika betalningslösningar. Broschyren kan laddas ner från Bankföreningens sajt eller beställas i tryckta exemplar på info@swedishbankers.se. Mot bakgrund av att de många regelinitiativ, som nu diskuteras för den finansiella sektorn, får genomgripande effekter för bankerna och finansmarknadens funktion förstärker Bankföreningen sitt analysarbete. Magnus Karlsson har anställts som analytiker på Bankföreningen. Magnus har tidigare arbetat med ekonomisk analys på Finansinspektionen och på Riksbanken. Han tillträdde sin nya betaffning den 10 mars. NY UTGÅVA Test av nytt rapporteringssystem Banker har möjlighet att testa Finansinspektionens nya inrapporteringssystem för kapitaltäckning med mera. Missade ni möjligheten i februari, kommer en ny möjlighet i april. Det nya inrapporteringssystemet ska i ett första skede användas för den nya EU-harmoniserade tillsynsrapporteringen av bland annat finansiella uppgifter och kapitaltäckningsuppgifter. En rad befintliga rapporter, som för närvarande ligger kvar i Finansinspektionens gamla inrapporteringssystem, ska läggas in i det nya inrapporteringssystemet i framtiden. I slutet av februari genomfördes ett test av det nya inrapporteringssystemet där det var möjligt för de rapporterande instituten att skicka in uppgifter i testmiljö. Finansinspektionen kommer att utvärdera testet under mars och göra eventuella korrigeringar för att därefter öppna systemet för skarp rapportering den 1 april. En andra chans Om man missade att delta i testrapporteringen i slutet av februari så kommer det finnas möjlighet att testrapportera igen när det nya inrappoteringssystemet öppnar den 1 april. Det kommer att finnas en permanent testmiljö där man kan testa rapporteringen, säger Christian Nilsson, Bankföreningen. De första rapporterna som ska lämnas per första kvartalet 2014 i det nya inrapporteringssystemet är COREP (kapitalbaskrav), bruttosoliditet (leverage), stora exponeringar, stabil finansiering och likviditetstäckning. Likviditetstäckningsrapporten ska vara rapporterad senast den 30 april, medan COREP, bruttosoliditet, stora exponeringar samt stabil finansiering ska vara rapporterad senast 30 maj på solonivå och 30 juni på konsoliderad nivå. Den EU-harmoniserade rapporteringen består av ytterligare rapporter, t.ex. finansiell rapportering (FINREP), och dessa kommer att läggas in i det nya inrapporteringssystemet under 2014 efterhand som de träder i kraft.