SPF Hallstahammar och Herrevad har ställt frågor till Socialdemokraterna angående pensionärernas situation och hur partiet tänker arbeta med dessa

Transkript

1 SPF Hallstahammar och Herrevad har ställt frågor till Socialdemokraterna angående pensionärernas situation och hur partiet tänker arbeta med dessa frågor. Vi har försökt besvara era frågor utifrån vår tolkning av vad det är ni önskar svar på. Om vi missförstått någon fråga eller ni inte tycker att ni fått svar så är ni välkomna att återkomma. Vissa av frågorna berör den lokala politiken i Hallstahammars kommun och andra har bäring på rikspolitiken.

2 Vård och omsorg 1. Vad är edra visioner om äldrevården? Vi vill vara bland de bästa kommunerna i Sverige att åldras i. 2. Hur upplever ni de äldres roll i samhället? De äldre är viktiga kunskapsbärare och viktiga samarbetspartners för att använda all samlad kompetens för de äldres bästa. 3. Tar de äldre alltför stora resurser i anspråk? Nej, när den äldre befolkningen ökar kommer kostnaderna för äldreomsorgen att stiga. Det kommer att innebära att vi behöver få in mer skatteintäkter antingen genom fler kommuninvånare eller genom att öka skatten. Vi får dock inte glömma att de kommer att generera fler arbeten i kommunen vilket är positivt. 4. Är den vård- och omsorgsmodell vi har den bästa med tanke på att 4662 personer är över 60 år i vår kommun (därav 824 personer som är mellan år)? Vi vet inte riktigt vad ni menar för modell? I Hallstahammars kommun erbjuder vi många olika former av boende för våra äldre: vanliga hyreslägenheter, trygghetsboende och Särskilt boende. Vi erbjuder också hemtjänst. Till hösten kommer vi att införa äldreombud (ca 1 h/mån). Från och med hösten införs också avlösning (gratis vissa timmar) för den som är anhörigvårdare på försök. De försöken kommer sen att utvärderas för att se om det gett önskad effekt och hur vi ska kunna permanenta den verksamheten.

3 5. I vilket skede av livet skall rätten till eget boende fastställas? Vi tror att ni här menar särskilt boende eftersom ordinärt boende kan fås tidigt. Särkilt boende får man om man har stora omvårdnadsbehov. Det ska för de som bor i egna lägenheter finnas tillgång till mötesplatser för olika aktiviteter liknande de som finns på Hästhoven och Hjärtpunkten. De mötesplatserna är ju till för att öka välmåendet för dem som bor i egen lägenhet. 6. Hur planerar ni för framtiden när det gäller valfritt boende eftersom de äldre ökar i antal? Kan t.ex. tomten efter Myran i Kolbäck användas till 55+ boende? Det är självklart att tomten kan användas för nyproduktion av t.ex. 55+ boende. Eftersom det är frågan om ordinärt boende så kommer inte kommunen att bygga några lägenheter. Däremot är det fritt fram för privata entreprenörer eller Hallstahem att bygga ordinära lägenheter på tomten. Vi har i budget avsatt kronor för personal till trygghetsboende i både Kolbäck och Strömsholm. Problemet hittills har varit att hitta lämliga hus. 7. I många fall handlar det om förvaring av äldre. Hur planerar ni för vården i livets slutskede? Vi hoppas verkligen att det inte rör sig om förvaring av äldre. På alla våra särskilda boenden finns kunskap om hur vården i livets slutsked ska bli så bra som möjligt. 8. Är matlådor för hela veckan ett värdigt sätt att ge de äldre mat ensamma och övergivna? Behöver de inte känna den härliga doften av hemlagad mat? I dagsläget finns inga tillagningskök som har kapacitet att laga, förvara och transportera hemlagad mat till äldre som bor i egen lägenhet. Alla äldre är dock välkomna till våra äldreboenden för att äta sin mat där. Vi kommer att se till att tillagningsköket som blir i det nya äldreboendet ska ha kapacitet för att laga matlådor till de äldre som så önskar.

4 9. Vilken betydande resurs anser ni de anhöriga, vilka ofta är pensionärer, är för samhället? De anhöriga är en oerhört viktig resurs eftersom det kan innebära att flytt till särskilt boende blir senarelagt. Det är bl.a. därför vi satsar på tjänster som riktar sig särskilt till de som vårdar anhöriga. Pensionärsskatten Sverige är det enda land i världen som beskattar pensionärer högre än löntagare. Det är både orimligt och orättfärdigt. Pension är att betrakta som uppskjuten lön, och för oss socialdemokrater är det en självklarhet att beskattningen ska vara lika. När regeringen införde pensionärsskatten röstade vi emot. I varje budgetförslag sedan dess har vi lagt förslag som skulle ha minskat klyftan, med den tydliga målsättningen att den ska tas bort. Varje gång har de borgerliga ledamöterna i riksdagen röstat emot. Nu väljer dessutom regeringen att ytterligare öka klyftan i beskattning. Vi föreslår tvärt om att skillnaden i beskattning ska minska. Även om det kommer att ta tid är vår inställning solklar, på sikt ska beskattningen vara lika. Pension är uppskjuten lön och ska beskattas lika som inkomst av tjänst. Regeringen har skapat en orättfärdig klyfta som vi vill ta bort. Vårt vallöfte är att avskaffa pensionärsskatten. I ett första steg avskaffar vi pensionärsskatten för de cirka personer som har full garantipension. Det gör vi den 1 januari I ett andra steg tar vi bort skatteklyftan för den som har en pension upp till kronor. Det motsvarar medelinkomsten för en kvinnlig pensionär och innebär en skattesänkning på ungefär 280 kronor i månaden. För inkomster över det beloppet trappas skattesänkningen av till 150 kronor i månaden för den som har en pension på kronor i månaden. Detta genomför vi under nästa mandatperiod med målet att det ska ske redan När vi har nått vårt jobbmål 2020 kommer vi att ha ytterligare cirka 15 miljarder i reformutrymme. Senast då tar vi helt bort skatteklyftan. Förutom att avskaffa pensionärsskatten vill vi förändra beräkningen av den så kallade bromens i pensionssystemet så att pensionerna utvecklas jämnare, och föra över avgifter från premiepensionssystemet till inkomstpensionssystemet så att bromsen inte slår till så ofta som idag. Men det allra viktigaste är jobben. Sambandet är enkelt. Ju fler som jobbar, desto mer pengar betalas in till pensionssystemet och desto mer kan betalas ut i pensioner. Idag är arbetslösheten högre än när den borgerliga regeringen tillträdde. Vi socialdemokrater har förslag som bidrar till fler jobb, och förslag som gör att människor ska kunna ta de nya jobben. Vårt mål är att ha den lägsta arbetslösheten i EU år Det är viktigt både för den som jobbar och den som är pensionär.

5 Den viktiga skillnaden mot regeringen är att vi varit och fortfarande är emot den här skillnaden i beskattning. Regeringen är fortfarande principiellt för klyftan. Vi tar också större steg för att få bort klyftan. Att helt radera ut skillnaden mellan pensionärer och yrkesverksamma kommer dock att ta tid. Löntagarna har fått fem jobbskatteavdrag, och ekonomin kommer inte att utvecklas så positivt som regeringen räknat med. Då måste vi prioritera mycket noggrant i hur vi fördelar det reformutrymme som ändå finns. Med dagens pensionssystem ger nivån på arbetslösheten en direkt påverkan på hur höga pensionerna blir för dagens pensionärer. Därför behöver vi satsa mest på det som direkt ökar sysselsättningen. En regering som misslyckas med arbetslösheten sviker pensionärerna. Regeringen påstår att en socialdemokratisk regering aldrig har sänkt skatten för pensionärerna. Det är inte sant. När skatten sänktes under den socialdemokratiska regeringsperioden sänktes den även för pensionärer, t.ex. genom höjda grundavdrag för låginkomsttagare. Att pensionärer och löntagare beskattas olika har de borgerliga sett till. Pensioner För att både dagens och morgondagens pensionärer ska få goda pensioner är det viktigt med ett pensionssystem som är stabilt både ekonomiskt och politiskt. Exemplen från södra Europa förskräcker. Vårt pensionssystem står under kommande decennier inför stora utmaningar. Den gemensamma pensionsgruppen har tillsatt flera utredningar som nu har presenterat sina slutsatser. Det har gett oss ett underlag för att utveckla pensionssystemet vidare. Vi socialdemokrater deltar aktivt i det arbetet. En viktig fråga för oss är hur arbetsmiljön ska utformas så att fler faktiskt orkar arbeta åtminstone till 65-årsdagen. De flesta är överens om att premiepensionssystemet inte fungerar som avsett. För att kunna garantera tillräckliga pensioner måste pensionssystemet vara robust. Ett sätt att förbättra ekonomin i systemet och långsiktigt stärka pensionerna för alla, skulle kunna vara att föra över avgift från premiepensionen till inkomstpensionen. Den så kallade bromsen i pensionssystemet är viktig för systemets ekonomiska stabilitet och därmed för pensionerna. Den garanterar att pensionssystemet inte töms och därmed att även morgondagens pensionärer får pension. Däremot ser pensionsgruppen över hur bromsen beräknas för att den ska fungera på ett bättre sätt. Det påstås ibland att det har stulits 250 miljarder kronor från pensionssystemet. Det stämmer att medel fördes över till statsbudgeten när pensionssystemet gjordes om. Anledningen var att ansvaret för förtidspensionerna lyftes ut från pensionssystemet och över till statsbudgeten. Då följde givetvis pengarna för förtidspensioner med. Den viktigaste åtgärden för att högre pensioner är att bekämpa arbetslösheten. När många arbetar kommer det in mer pengar i pensionssystemet vilket ger högre pensioner, och tvärt om. Sverige behöver en betydligt mer aktiv närings- och arbetsmarknadspolitik. Bostadstillägg För de sämst ställda pensionärerna, varav en stor grupp kvinnor, är bostadstillägget ett viktigt tillskott till ekonomin. 20 procent av kvinnorna hade 2012 bostadstillägg, Motsvarande siffra för män var sex procent. Redan inför valet 2010 föreslog vi att bostadstillägget skulle höjas och

6 regeringen valde så småningom att följa vårt förslag, om än på ett sätt som har förändrat principerna för beräkning av bostadstillägg. Utgångspunkten för förstärkta bostadstillägg bör vara strikt fördelningspolitiskt stödet bör ges till dem som har störst behov. De fördelningspolitiska effekterna av förändringar av bostadstillägget bör därför analyseras. Vård och omsorg Kvaliteten i äldres vård och omsorg behöver stärkas. Vi har i strid med regeringen fått med oss en riksdagsmajoritet för regler för bättre bemanning inom äldrevården. I budgeten för 2014 finns en riktade sjukvårdssatsning på 2 miljarder kronor för att höja kvaliteten och kompetensen inom vården. Särskilt fokus ska ligga på en sjukvård som utformas efter de äldres behov. Svårt sjuka äldre patienter skickas ofta skickas fram och tillbaka mellan sin bostad, primärvården, akutmottagningen och sjukhusets vårdavdelningar. Det är inte en vård som på ett bra sätt är anpassad till äldre människors behov, och det är ingen kostnadseffektiv vård. Olika lösningar för att kraftigt minska eller helt komma bort från återkommande akutbesök på sjukhus kommer att innebära minskade kostnader för samhället och minskat lidande för den enskilde. Det kan exempelvis handla om direktinläggning av äldre patienter eller mer hemsjukvård. Personalens kompetensnivå är en av de viktigaste nycklarna för att höja kvaliteten. Vi vill därför få till stånd att alla kommuner erbjuder heltid i äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen vill vi införa en lägsta kompetensnivå för att alls få arbeta med sköra äldre, det är ett ansvarsfullt och viktigt jobb som ställer höga krav. All personal behöver också erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling. Vi vill även göra det möjligt för undersköterskor att gå vidare och specialisera sig till exempelvis rehabiliteringsundersköterska eller demensundersköterska. Dessa specialiseringar bör vara nationella. Regler för bemanning i äldrevården har riksdagen beslutat om i enighet efter S-V-MP-initiativ som en följd av alla skandaler. Vad kommer det att innebära för skillnad? Det innebär att den totala bemanningen på ett äldreboende ska bygga på en individuell behovsbedömning av varje individs behov precis som sker i hemtjänsten idag. Bakgrunden var den granskning Socialstyrelsen gjorde av demensboendena där de ansåg 6 av 10 boenden var underbemannade utan att kunna tala om vad som var god bemanning. Det är uppenbart att regeringen prioriterat skattesänkningar och andra frågor framför äldreomsorgen. Vi vill säkra den långsiktiga kvaliteten i äldreomsorgen. En kvalitetsplan för den svenska äldreomsorgen ska tas fram för att stärka kvalieten och möta de ökade behoven när antalet äldre ökar. Kvalitetsplanen ska sträcka sig fram till 2025 med etappvisa mål och delmål. Planen ska stimulera innovationer i äldreomsorgen, ett hälsofrämjande arbete på alla nivåer, en ökad tillgänglighet, åtgärda kvalitetsbrister och öka jämlikheten, inflytandet och valfriheten för de äldre samt innehålla ett program för generationsväxling för personalen. Personalen ska garanteras rätt till heltid, utvecklingsmöjligheter, kompetensutveckling, bra arbetsmiljö och bra arbetsvillkor. Äldre ska få bestämma mer. Äldre ska i ökad utsträckning få styra innehållet i den biståndsbedömda hemtjänsten. Vi vill också att det blir enklare att få ett visst antal hemtjänsttimmar utan biståndsbedömning om du är över en viss ålder.

7 Kvalitet i välfärden Välfärden ska vara av hög kvalitet och finansieras gemensamt. Den ska fördelas efter behov och inte efter köpkraft. Det senaste decenniet har svensk välfärd genomgått stora förändringar. Andelen verksamheter inom välfärden som utförs av privata företag har ökat kraftigt. Det har medfört mycket positivt. Men allt är inte bra. När vinsterna i välfärdsföretagen kan vara dubbelt så höga som i övriga näringslivet (SCB, 2010) visar det att skattepengar inte används på bästa sätt. Samhället behöver öka sin kontroll av hur pengarna används i välfärdsverksamheterna och säkerställa att det finns öppenhet och långsiktighet. Det ska inte vara möjligt att göra vinst på bekostnad av kvaliteten. Därför vill vi satsa på hårdare kvalitetskrav, öppna böcker, skärpt tillsyn och att välfärdsbolagen ska betala skatt i Sverige. Personaltäthet, personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras så att de inte kan vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i motsvarande offentlig verksamhet. Kompetens, seriositet och långsiktighet hos ägarna ska vara ett krav för att få tillstånd att starta nya välfärdsverksamheter. Det ska inte längre räcka att ekonomin redovisas på koncernnivå varje enskild skola, vårdcentral och motsvarande ska tydligt redovisa sin ekonomi. Även i privat driven vård och omsorg ska personalen omfattas av meddelarskydd och Lex Sarah ska utvidgas så att missförhållanden hos privata utförare ska anmälas till oberoende instans. Inspektionsmyndigheterna ska ges utökade befogenheter och rätt att kräva tillbaka offentliga bidrag som används på felaktigt sätt. Företag ska inte tillåtas att undanta vinster från beskattning till exempel genom att tillämpa orimligt höga räntesatser på internlån mellan koncernbolag och dotterbolag. För att långsiktigt utveckla kvaliteten i välfärden vill vi att finansiärer, utförare och relevanta fackförbund tillsammans arbetar fram en etisk kod som bland annat ska innehålla krav på kollektivavtal för anställda. Resurser efter behov Det ska vara möjligt för kommuner att välja om de vill införa LOV (Lag om valfrihetssystem), det ska inte vara obligatoriskt. Helt fri etablering för företagen ska inte längre vara möjlig. Det är medborgarna som ska ha rätt att välja vårdgivare, inte vårdföretagen som ska få välja patienter. Vi vill att ersättningssystemen inom välfärden ses över så att de ersätter utförare för reella behov och de kostnader som finns. Ersättningen inom vården ska mer styras utifrån patienternas behov. Lag om investeringsskydd och garanterad mångfald En ny lag om investeringsskydd bör införas så att skattefinansierad verksamhet inte kan säljas ut till privata ägare till underpris. I varje kommun ska det finnas offentliga alternativ inom välfärden. Det ska vara möjligt för kommuner att rikta upphandlingar och valfrihetssystem till privata, kooperativa och ideella aktörer som inte drivs i vinstsyfte. Vi har sett upprörande exempel på hur offentliga verksamheter som byggts upp av skattemedel sålts för mycket låga belopp. En ny lag om investeringsskydd bör införas så att skattefinansierad verksamhet inte kan säljas ut till underpris. För att nå verklig mångfald vill vi uppmuntra non profit-alternativ. I varje kommun ska det finnas offentliga alternativ inom välfärden (egen regi). Det ska vara möjligt att rikta upphandlingar och valfrihetssystem inom välfärden till enbart privata, kooperativa och ideella aktörer. Vår bedömning är att EU-rätten medger det men LOU (Lag om offentlig upphandling) och LOV

8 måste ses över. En nationell strategi för idéburen välfärd ska tas fram. Det handlar inte minst om att säkerställa kapitalförsörjningen för ideella och kooperativa utförare. Apoteksmarknaden Vi motsatte oss beslutet om en avreglering av apoteksmarknaden Sedan avregleringen har över 600 av de 900 apoteken sålts. I samband med försäljningen ingick köparna avtal med staten som förhindrade dem att under en treårsperiod, till första kvartalet 2013, lägga ned vissa utpekade apotek. Därefter finns en stor risk att olönsamma apotek avvecklas. Tillsynen behöver skärpas och ekonomiska sanktioner införas för att värna regeln att alla ska kunna få medicin inom 24 timmar. " Fastighetsskatt: Socialdemokraterna vill inte återinföra fastighetsskatten. Fattigdomsgräns: Omkring 400 personer i Hallstahammar lever på en nivå under vad vi kallar fattigdomsgränsen. Oavsett om dessa hushåll består av pensionärer, vuxna, föräldrar, barn eller ungdomar så är nivån för låg för att människor skall kunna känna trygghet i vardagen och leva ett någorlunda gott liv. Den bästa lösningen på problemet är naturligtvis att människor får arbete och rimliga löner. Det gynnar även pensionerna och utvecklingen av välfärden i samhället. I kommunala beslut prioriterar vi Socialdemokrater att satsa på stöd till aktiviteter och insatser som skall ge människor möjlighet till deltagande oavsett ekonomisk status. Ett exempel är den satsning som görs på vår avgiftsfria kollektivtrafik men Brukslinje, Servicelinje och Flexlinje. Stöd till föreningsliv och kulturella aktiviteter utgår och prioriteras för att hålla låga avgifter och möjlighet för många att kunna vara med. Hälsans stig och aktiviteter med b la utdelning av halkskydd är andra exempel. Vi har inrättat en social investeringsond som skall kunna användas till att göra tidiga insatser för att förhindra att människor hamnar i situationer som på sikt kan bli kostsamma och svårhanterliga både för individen och samhället. Ur den fonden tas nu f o m hösten pengar till att erbjuda långtidsarbetslösa arbete i 12 månader, för att få referenser och erfarenheter att ta sig vidare ut på arbetsmarknaden eller till utbildning. Många av dem som erbjuds dessa arbeten finns i den målgrupp ni beskriver. Vi kommer att fortsätta att bedriva en politik för jämlikhet och trygghet och göra prioriteringar som bidrar till att människor som kan leva ett gott liv, delta och bidra till ett fortsatt bra samhällsbyggande. Pensionärerna utgör 25% av valmanskåren: I Hallstahammar har Socialdemokraterna 22 mandat av fullmäktiges 45 under innevarande mandatperiod. På valsedlarna inför kommande mandatperiod är 9 av de 22 första namnen över 60 år. Bästa sättet att påverka fördelningen på valsedlarna är naturligtvis att engagera sig politiskt och vara med och nominera namn till valbara platser. De namn som står med på listorna är de som blir valda till kommun-, landstingsfullmäktige och riksdaen. Efter valet väljs förtroendevalda

9 in till uppdrag i styrelser och nämnder. Där kan man som partimedlem också vara med och påverka vilka företrädare man vill se på dessa poster. Behandlas pensionärer orättvist? Jag om man ser till beskattningen. I den socialdemokratiska kommunala politiken är de äldre och våra barn och ungdomar alltid prioriterade grupper. Vi arbetar för att Hallstahammars kommun skall vara en av de bästa kommunerna i landet att åldras i. Vi hoppas på ett fortsatt gottsamarbete med pensionärsorganisationerna och medborgarna för att göra rätt prioriteringar och olika insatser för att våra äldre skall känna sig nöjda och trygga med att bo i vår kommun. " Mvh Socialdemokraterna Hallstahammar. Catarina Pettersson