Räddningsverkets tidning Nr 4 Juni Slitigt i Slitesidan 20. Syd lägger om kursen. Vem vågar följa efter Merseyside? sidan 4.

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 4 Juni 2008 Slitigt i Slitesidan 20 Syd lägger om kursen sidan 4 Vem vågar följa efter Merseyside? sidan 12

2 2 inledaren Sirenen Nr 4 Juni 2008 Cheferna måste gå i bräschen för mångfalden I min första Inledare i år tog jag upp den mycket aktuella frågan om jämställdhet och mångfald i svensk räddningstjänst. Jag gjorde det efter att ha mött bristerna på dessa områden så många gånger vid besök runt om i landet och i andra sammanhang. Min Inledare drog igång en intensiv debatt i Sirenen och på andra ställen. Jag fick uppmuntrande tillrop från vissa och mer eller mindre idiotförklarades av andra. De skiftande uppfattningarna är naturligtvis ett bevis så gott som något på att frågan om jämställdhet och mångfald är i behov av akut behandling. Erfarenheten pekar entydigt på att ökad jämställdhet och mångfald leder till bättre prestationer. Samtidigt som debatten varit välgörande ur flera aspekter tycker jag mig kunna se en viss ljusning i inställningarna. Det är flera faktorer som fått mig att ana en mera positiv atmosfär. Räddningsverket anordnade i slutet av april ett tvådagars seminarium i Linköping om ämnet. Det var mycket glädjande att också de tre storstädernas räddningschefer fanns på plats tillsammans med 20-talet kolleger från hela landet. Jag vidhåller att cheferna måste gå i bräschen och uttala sin vilja att ha båda könen representerade bland de anställda och därmed också ta ett tydligt ansvar för rekryteringen. Jag är övertygad om att chefernas inställning och uthålliga arbete är avgörande för att vi ska nå framgång på det här området. Vår målsättning med mötet i Linköping var och är att i samverkan med kommunernas företrädare få ett underlag till Räddningsverkets handlingsplan för att stödja kommunerna i arbetet med jämställdhet och mångfald. Vi måste kunna peka på konkreta åtgärder när vi för regeringen redovisar resultatet av det uppdrag vi fått. Och de åtgärderna måste hitta grogrund ute i kommunerna för att verkligen slå rot. Nu siktar vi på att före midsommar presentera en skiss för arbetet och en färdig nationell plan om ett år. I slutet av maj arrangerades Brand Ett av alla de angelägna ämnen som fanns på dagordningen vid sidan av jämställdhet och mångfald var frågan om förnyelse och förändring av verksamheten. Sirenen har flera gånger haft reportage från Merseyside County i engelska Liverpool. Räddningstjänsten i Merseyside har verkligen radikaliserat arbetet med säkerheten. Personalen gör hembesök, antalet döda och skadade i bränder minskar påtagligt. Merseysides presentation på Brand 2008 imponerade på konferensdeltagarna. Det stora och annorlunda grepp Merseyside tagit borde i vissa delar kunna överföras till våra förhållanden utan många och långa utredningar om det är praktiskt genomförbart. Är till exempel Räddningstjänsten Syd på rätt väg? Politiker och tjänstemän har satt upp nya mål för verksamheten. Varje anställd ska under 20 procent av sin arbetstid ägna sig åt nya uppgifter. Kulturförändringen kräver attitydförändring och det är därför Räddningstjänsten Syds initiativ är så intressant och välkommet. Sista veckan i maj Räddningsverket politiker och tjänstemän från alla nivåer, företrädare för frivilligorganisationer och samarbetspartners till en så kallad kunddag. Den kundundersökning vi gjorde tidigare i år visade goda värden men också möjliga förbättringsområden, som att på ett tydligare sätt driva säkerhetsfrågorna. Genom att låta våra intressenter vara med i denna process skapar vi goda förutsättningar för arbetet mot ett säkrare samhälle. Resultatet ska användas för att på kort sikt utveckla verksamheten vid Räddningsverket och senare vid Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB. Jag kan bara hoppas att slutorden på Brand 2008 det känns som att vi är på väg mot något nytt och bredare inte är läpparnas bekännelse utan leder till säkerhetsarbete, som gör oss redo att möta framtidens krav. Det här är min sista Inledare i Sirenen. Tiden på Räddningsverket har varit mycket bra. Jag ber att få tacka alla jag haft förmånen att möta under mina drygt två år som generaldirektör. GÖRAN GUNNARSSON Generaldirektör, Räddningsverket INNEHÅLL nyheter Syd ger nya uppgifter till alla 4-5 Drastiska sparförslag på utbildningen 6 Sotningen vill inte till Revinge 7 Lär av misstagen spara liv 8 Döm först förlåt sen 9 Inget generellt krav på bostadssprinkler 24 Dubblar insatsen det ska Mälardalen vinna på 25 Bara var fjärde har aktuellt handlingsprogram 26 Räddningstjänsten inte snabbt på plats 29 Nu lär Leif ut trafikvett 31 reportage Dykare trots motgångar 10 Brand 2008 Se inte problem gör jobbet 12 En brandman måste kunna att prata med folk 13 Politikerna för mesiga 14 Ett larm stör verksamheten 15 Det bästa är utbildningen 16 Höjd kompetens när verksamheter möts i MSB 16 Effektivt med defibrillatorer 17 skolbränder Kräver hårdare tag mot skolbränder 18 Begär sänkt taxeringsvärde för närhet till skola 19 oljeskydd Samverkan räddade Slites badstränder 21 mångfald Dags ta mångfald på allvar? 28 ordet fritt Klarar testerna men får inte chansen till jobb 30 Det är de tre procenten som räknas 31 erfarenheter Klämlampa föll ner kunde gått illa 32 Batteriet exploderade 34 Omslagsbilden Foto: Gunno Ivansson I mitten av maj samövade för första gången Kustbevakningen och Räddningsverket i strandnära område. Förutsättningarna var ett fingerat oljeutsläpp utanför Slite på Gotland. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: sirenen@srv.se Webb: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs via epost, på webbplatsen eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: V-TAB, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 3 Juni. Nästa nummer trycks 15 augusti Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare stig.dahlen@srv.se Gunno Ivansson Journalist gunno.ivansson@srv.se Per Larsson Journalist per.larsson@srv.se Katarina Sellius Journalist katarina.sellius@srv.se

3 Sirenen Nr 4 Juni 2008 nyheter 3 Ny föreskrift stoppar räddningstjänsten Otillåtet sätta halskrage I framtiden får räddningstjänsten inte använda halskragar och ryggbrädor vid IVPA-larm. Räddningstjänsten får bara vidta enkla, livräddande åtgärder som inte kräver några hjälpmedel. I sitt kommande förslag till föreskrifter om ambulanssjukvård reglerar Socialstyrelsen IVPAverksamheten. Om förslaget går igenom får det konsekvenser för räddningstjänsten. I förslaget till föreskrift sägs det bland annat ett IVPA-avtal får endast omfatta och reglera enkla åtgärder utan hjälpmedel som omedelbart måste vidtas för att rädda liv (första hjälpen) samt behandling med medicinsk oxygen och defibrillator. Vid ett konstaterat hjärtstopp får enkla hjälpmedel användas, t.ex. andningsmask av typen pocketmask. Trots att föreskriften ännu inte trätt i kraft har den redan fått konsekvenser. I februari drog ambulansöverläkaren i Skaraborg in halskragarna för räddningstjänsterna. Sylvia Myrsell, som förberett föreskriften, men som numera arbetar på SOS Alarm, förklarar bakgrunden till formuleringen: Räddningstjänsten ska inte bedriva sjukvård, de ska bedriva bra första hjälpen vilket är det viktigaste vid ett IVPA-larm. De har inte kompetens att göra medicinska bedömningar och vidta åtgärder utifrån det. Om räddningstjänsten har delegering blir det fortsatt tillåtet att ge syrgas och defibrillera vid hjärtstopp. Men det är knappast en sjukvårdsåtgärd enligt Sylvia Myrsell. Förbjuden åtgärd? Socialstyrelsen är på väg att ge ut nya föreskrifter för IVPA-larm. Enligt förslaget tillåts räddningstjänsten endast utföra enkla åtgärder utan hjälpmedel. Halskrage och ryggbrädor får inte användas av räddningstjänsten. Foto: Gunno Ivansson Det är mer en första hjälpenåtgärd tycker jag, den uppgiften finns inte reglerad någonstans. Räddningsverket och Socialstyrelsen har olika uppfattningar om definitionen av enklare hjälpmedel. Halskrage är inte ett enklare hjälpmedel. En stor missuppfattning inom räddningstjänsten är att man tror att sätter man på en nackkrage är nacken stabiliserad, vilket är helt fel. Nackkragen stabiliserar som bäst procent. Därför har vi resonerat så att bedömer man att det finns risk för en nackskada, då får man stabilisera med sina egna händer. Uttagningshjälpmedel, som ryggbrädor, kan i vissa fall vara mer till skada än nytta. I sitt remissvar anser Räddningsverket att räddningstjänsten ska få använda enklare hjälpmedel och föreslår bland annat följande tillägg: Med enkla hjälpmedel menas exempelvis förbandsmaterial, hypotermimaterial, brännskadematerial, enkel fixeringsutrustning och lyfthjälpmedel. Pontus Albertsson, medicine doktor och ämneskoordinator på Räddningsverket i Sandö, anser att förändringen kan skapa förvirring eftersom räddningstjänsten har möjlighet att använda enkla hjälpmedel, exempelvis sätta halskrage vid en vanlig räddningsinsats, men inte i samband med ett IVPA-larm, om Socialstyrelsen får sin vilja igenom. Lagen om skydd mot olyckor säger att räddningstjänsten ska hindra och begränsa skador på människor egendom eller miljön. Vi anser att det är rimligt att räddningstjänsten ges förutsättningar att kunna leva upp till detta. Att sätta halskrage och andra enklare åtgärder ligger enligt Räddningsverket inom ramen för första hjälpen-åtgärder, men att det krävs utbildning. Efter genomgången utbildning anser vi dock att det är förknippat med minimala risker för den drabbade. Det finns risker med att inte göra någonting också, säger Pontus Albertsson. Yvonne Näsman, utvecklingsansvarig och PHTLS-koordinator vid Räddningsverket Sandö, påpekar att Räddningsverkets utbildningar bygger på PHTLSkonceptet. I den senaste upplagan av PHTLS-boken sägs att halskragen ger ett 90 procentigt stöd för fram och bakåtrörelser och begränsar sidoböjning och rotation med 50 procent. Och att en nackkrage alltid ska användas tillsammans med manuell stabilisering. Det är detta vi lär ut till våra elever. Socialstyrelsen ska ta ställning till remissvaren i början av juni och någon gång i höst beräknas den nya föreskriften ges ut. gunno ivansson Fotnot: PHTLS (Prehospital Trauma Life Support) är ett amerikanskt utbildningskoncept för akut prehospitalt omhändertagande av traumapatienter. Malmö vill anställa 24 invandrare Särbehandling olagligt LUND. 24 unga invandrare ska projektanställas under ett år. Räddningstjänsten Syd hoppas att åtta-tio av dem ska bli brandmän. Mångfald Lyckas vi inte med mångfalden lyckas vi heller inte med uppdraget, säger förbundsdirektör Per Widlundh. 40 procent av Malmös befolkning har invandrarbakgrund, i Räddningstjänsten Syd är andelen 1-2 procent. Per Widlundh uppskattar att 60 procent i åldern år, där man rekryterar brandmän, är invandrare. Resten är 20 procent svenska kvinnor och 20 procent svenska män. Och det är mot de sistnämnda vi är fokuserade. Vi behöver speeda upp arbetet med mångfalden en del. Därför startas nu ett projekt där räddningstjänsten anställer 24 personer med utomnordisk bakgrund. De ska få inblick och viss utbildning i jobbet. Förhoppningen är att åtta-tio av dem blir intresserade och vill gå vidare. Vi vill då skicka dem på SMOutbildning. Menar Räddningsverket något med mångfalden så hoppas jag verket ser till så att de får utbildningen, säger Linus Eriksson. Han efterlyser alltså en särskild behandling. Om inte det skulle gå? Då får vi skicka dem på utbildning i räddningsinsats och ge dem SMO-tänket själva. Något måste göras. Ska vi fortsätta att enbart anställa brandmän som tagit sig in vanliga vägen på SMO då är jag pensionär innan vi har en acceptabel andel invandrare i vår kår. Som en tänkbar arbetsuppgift lanseras begreppet närbrandmän. Vi vill att personerna ska vara aktiva i bostadsområden. Mycket handlar om information. Tanken är att de med stöd av handledare ska verka som närbrandmän under utbildningen, säger utvecklingsledaren Gunilla Jansson. De som förhoppningsvis fattar tycke för yrket ligger bra till för anställning, de kan bli både närbrandmän eller hamna i utryckningsstyrka. Var ska de placeras? De ska spridas i våra kommuner. Utanförskapet har främst varit ett Malmöproblem, men vi har det i andra kommuner också, säger Gunilla Jansson. Räddningstjänstens projekt är kostnadsberäknat till dryga nio miljoner kronor. EU-medel täcker en tredjedel, Malmö stad och Arbetsförmedlingen satsar också resurser. De personer räddningstjänsten söker till projekt ska vara år och ha gymnasieutbildning. PER LARSSON Räddningsverkets jämställdhetsstrateg Dennis Kullman säger att räddningstjänsten Syd inte kan få öronmärkta platser för personer med utomnordisk bakgrund på SMO-utbildning. Positiv etnisk särbehandling är olagligt. Konskevensen skulle vara att andra missgynnas. Det finns ett utslag i Högsta domstolen som fällde Uppsala universitet för att de vikt 30 platser åt sökande med utländsk bakgrund. Däremot kan man tänka sig att de får ett försteg meritmässigt genom att de deltar i projektet, och om det behövs kanske det går att göra specialinsatser för att öka möjligheten att bli antagen till SMO.

4 Syd ger nya uppgifte 4 nyheter Sirenen Nr 4 Juni 2008 LUND. Offensiva enheter ska klara procent av larmen. Alla anställda får nya uppgifter för att bredda kompetensen och höja effektiviteten. Räddningstjänsten Syd har gjort vägval. Vi har haft vår omställningsperiod, nu ska vi börja visa resultat, säger förbundsdirektör Per Widlundh. Förbundet i syd föddes Det var ingen smärtfri förlossning. Drygt två år senare anser ledningen att det är dags att börja röra sig framåt. Tjänstemän och politiker har gemensamt formulerat fyra mål som går ut på att färre ska skadas, allmänhetens kunskap att förebygga och hantera skador ska öka och att skadade snabbare ska få hjälp. Samtidigt förändras organisationen. Traditio- Per Björkman nell avdelningsstruktur är borta. Nu pratar ledningen processtyrning och processägare. Det blir lite smurfspråk. Egentligen gör vi inget nytt, men vi försöker göra det smartare och mer strukturerat, säger verksamhetsstrateg Per Björkman. I slutänden handlar det om lust och engagemang. Vi vill individualisera de anställda, lyfta upp dem, säger kommunikationsstrateg Charlotte Sjövall. Det är effektivitet som jagas, att göra rätt saker. Med det nya arbetssättet ska personalen jobba 20 procent av sin tid med nya uppgifter. Vi står inför en kultur- och attitydförändring. Rädsla och oro hos personalen måste vi förstå. Men vi får inte stoppa utvecklingen tar bättre tillvara de resurser vi har, säger Björkman. Brandmän har vant sig vid att de ska göra mer än rycka ut på olyckor. Hembesök, utbildning och information är vanliga uppgifter. De finns med hos Räddningstjänsten Syd också. Men här ska även dagtidspersonal välja en ny uppgift. Om vi drar tankesättet till sin spets innebär det att många jobbar med förebyggande uppgifter i olika former så länge det inte är larm. När det är larm ska i princip alla kunna ha en operativ uppgift om krisen blir riktigt stor. Pendeln ska kunna slå extremt åt båda hållen. I vardagsläget handlar effektiviteten om fördelning och bredd i uppgifterna. Det är lätt att säga tulipanaros, men för Per Widlundh finns inget annat alternativ än att kliva på framåt. Även om hans förbund har besparingskrav på sig även i år så anses ekonomin på fötter. Och det var första kravet från politikerna när förbundet bildades. Nästa steg är samhällsnyttan. Vi vill ge mer än lagen föreskriver, och skattebetalarna som ger oss en miljard på fyra år har rätt att kräva det, säger Widlundh. Han välkomnar en större politisk styrning, och därmed större krav utifrån. När lagen om skydd mot olyckor presenterades sa dåvarande försvarsministern Leni Björklund att olyckorna inte får kosta så mycket. Men var hamnade det kravet, jo i knät på räddningschefen. Det är viktigt att vi gör allvar av lagen om skydd mot olyckor, jag tycker kanske inte att räddningstjänst-sverige har gjort det. Efter förbundsbildandet anser chefen Per Widlundh att det nu är dags för Räddningstjänsten Syd att visa vad den verkligen kan. Ett av räddningstjänstens mål är att en första skadebegränsande åtgärd ska genomföras inom två minuter från det att en olycka inträffat. Det innebär att vi måste lära folk hur de utför åtgärder, säger Per Widlundh. En annan konsekvens är nämnda effektivitet hos räddningstjänsten. Syd tänker satsa mer på offensiva enheter. Per Widlundh tror att mindre enheter kan klara procent av larmen. Vi når fram snabbare, kan oftast bryta olycksförloppet tidigare. Räddningstjänsten är uppbunden till 1+4, inte till vad vi faktiskt gör. Våra politiker har sagt att det är bättre att vi snabbt kan påbörja insats och vänta på avancerade resurser än att komma senare med alla resurser på en gång. Inget nytt, det bara heter något nytt LUND. Kejsarens nya kläder, eller? Bland brandmännen i Lund finns en skepsis mot omorganisationen i förbundet. Så vissa dagar ska vi inte åka på larm utan vara i verkstaden. Men det gjorde vi ju förut också. Det här är inget nytt, det bara heter något nytt, säger brandman Per-Axel Svensson. Det flera av brandmännen som Sirenen pratat med vänder sig mot är att man inte anser sig fått vara delaktiga. Vi är inte medarbetare utan arbetare. Jag tror på förbundet. Men när man bildar ett förbund kan man göra det med eller utan bedövning, här var det utan bedövning, säger Jonas Borg. Han tycker att ledningen inte lyssnar på förslag från golvet. Någon annan konstaterar att det bildats grupper där brandmännen fått medverka för syns skull, konceptet har ändå redan varit färdigt. När vi för några år sedan skulle hämta idéer från andra håll ville jag åka till Alingsås. Men det var inte aktuellt. Nu ska vi plötsligt börja jobba som Alingsås, säger Jonas Borg. Brandmännen tror inte på offensiva enheter som en bra lösning, åtminstone inte i Lund där de jobbar. De anser att olycksbilden talar emot det. För några veckor sedan inträffade en lägenhetsbrand i Lund där det från allmänhet luftades kritik mot att styrkan som kom till branden var för liten. Lunds styrka var på en containerbrand när det andra larmet kom. En insatsledare skickades ensam till branden och backades senare upp av kåren i Löddeköpinge. Det var inte frågan om utan när det skulle ske. Vår oro ligger i bemanningsfrågan. Vi i Lund och Malmö upplever hög belastning, i Eslöv och Löddeköpinge drar man ner dramatiskt. Hur ska vardagen te sig? undrar facklige representanten Martin Lundquist. Det pratas från ledningen mycket om individen och att bryta gruppmentaliteten. Att ge den enskilde möjligheter att utvecklas är väl bra. Individualiseringen är en samhällsutveckling vi inte rår över. Men vi påstår också med en åsnas envishet att det är viktigt med gruppdynamik för att klara svåra insatser, säger Lundquist. Operative chefen Linus Eriksson konstaterar angående branden i Lund: Det är inget nytt att vi får problem med beredskapen vid två samtida larm, så var det redan innan förbundet bildades. Vi blev nio minuter senare på grund av containerbranden. I detta fall verkar det som att det inte hade avgörande betydelse. Väl på plats gjordes en bra insats, branden hölls inom startlägenheten. Det man kan diskutera är hur vi larmar ut våra styrkor och här ser man vad anlagda bränder kan ställa till med.

5 Sirenen Nr 4 Juni 2008 nyheter 5 r till alla Omorganisationen Mer dagtidsarbete LUND. Process är modeordet. Räddningstjänsten Syds nya organisation innebär att nästan alla ska jobba i processer 20 procent av sin arbetstid. Mer dagtid för brandmän innebär färre personer i utryckningsstyrkorna. Verksamheten får sex processer och två stödprocesser. Processerna är marknadsföring, information och utbildning, lära och utvärdera, genomföra insatser samt reducera risk. De två stödprocesserna är drift/underhåll och säkra insatsförmåga. Samtliga anställda, utom deltidsbrandmän och administration, har fått välja inom vilken process de vill jobba 20 procent av sin tid. En form av fritt valt arbete. Alla jobbar redan med någon av uppgifterna. I princip alla fick den uppgift de valde, säger HRstrategen Stina Blix. Några få gjorde inget val och har placerats i de processer där det fanns lediga platser. Stina Blix Det nya arbetssättet innebär ett förändrat schema för skiftpersonalen. 20 procent av arbetstiden, tiden i processer, är förvandlad till ren dagtid. Det innebär fyra dagskift under en femveckorsperiod. Det nya schemat ger mindre helgtjänstgöring, nu jobbar skiftpersonal två helger av fem i stället för varannan. Martin Lundquist, facklig representant för Kommunal, har inget emot det nya skiftschemat. Arbetstidsmodellen tror jag kan vara bra, vitaliserande. Sen vet vi inte vad det kommer att ge. Vi har besparingskrav och samtidigt ska vi utveckla. Jag kan vara lite orolig för att det inte finns nog med kraft för utveckling. 2005, året innan förbundet bildades, fanns det ständigt 80 brandmän i beredskap i de fem kommunerna. Det har nu minskat med 19 personer. Heltiden har minskat från 44 till 34 brandmän i beredskap. Vi kommer också att ha 34 personer som jobbar dagtid, och det är lika många som på vår före detta förebyggandeavdelning, säger operative chefen Linus Eriksson. Minskning av beredskapen beror delvis på att kärnkraftsverket i Barsebäck stängts. Beredskap på heltid i Kävlinge, Löddeköpinge och Eslöv går från 1+4 till 1+2. Deltiden i Löberöd och Revinge har vardera haft 1+4, nu ska stationerna dela den bemanningen, två på varje ort och gemensam styrkeledare. Styrkeledaren är förstainsatsperson på båda orterna, sedan fyller man på från aktuell ort. Alla ska kunna användas operativt MALMÖ. Ida Texell tvekade inte när hon skulle välja inriktning för 50 procent av arbetstiden. Det blev operativa insatser. En spännande uppgift. Vi får möta människor som vi kan hjälpa. Det är det som driver oss, säger hon. Brandingenjör Ida Texell är ansvarig för området genomföra insatser. I dag jobbar Ida i huvudsak förebyggande, har befälsjour två gånger i veckan samt beredskap var femte helg. I den nya organisationen ska hon ägna 50 procent av sin tid åt att utveckla räddningstjänstens operativa förmåga. Räddningstjänsten Syds nya organisation syftar till flexibilitet. Det pratas ofta om att alla måste jobba förebyggande. Här poängteras också att alla förebyggare kan behövas operativt. Vid behov ska hela organisationen kunna användas operativt. Det handlar bara om att vi har tydliga uppgifter, säger Ida Texell. Det härliga i min process är att personalen tycker det är väldigt kul att vara brandman, de vill verkligen hjälpa folk. Hon ler med hela ansiktet och verkar bara vänta på att få trycka på startknappen. Vi kan utveckla mycket. Vi kan bli bättre på att analysera våra insatser, det är viktigt att vi blir medvetna om vad vi gör. Vad gör att vi får effekt och vad är effekt? Utveckling handlar om att staka ut vägar för jobbet, lägga fram beslutsunderlag. Vi pratar om från larm till insiktsfull drabbad. Vi måste möta drabbade på ett bra sätt, våra tjänster ska skapa ett mervärde för dem. Hur är befälsstrukturen, hur fungerar samverkan på strategisk nivå, hur proffsigt hanterar man dödsfall vid olyckor när det gäller media och egen personal? Det är frågor Ida Texell vill ta upp. Det vi måste göra är att synka visionen genom de egna leden. Om detta ska fungera måste vi få förankring och förståelse, ha hög grad av delaktighet. Text och foto: PER LARSSON Ida Texell tar ansvar för processen som kallas genomföra insatser.

6 6 nyheter Sirenen Nr 4 Juni 2008 Om det måste sparas 50 miljoner på utbildningen: Drastiska konsekvenser Vad händer med utbildningen inom skydd mot olyckor om anslaget minskas med 30 eller 50 miljoner kronor per år? Det vill kommittén som formar den nya myndigheten MSB veta. Svaret är att det kan få drastiska konsekvenser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildas 1 januari Några av många uppdrag som MSB-kommittén delat ut för snabbutredning handlar om utbildningen av räddningstjänstens personal. Två av Räddningsverkets fyra skolor, Rosersberg och Skövde, kommer inte att ingå i MSB. I ett första uppdrag redovisade CRS (Räddningsverkets centrum för risk- och säkerhetsutbildning) utbildningsbehoven för åren på de två kvarvarande skolorna, Sandö och Revinge. Samhällets behov av den avgiftsfinansierade uppdragsutbildningen ökar de kommande tre åren. Vi bedömer att en fjärdedel av denna utbildning kan bedrivas i Revinge och Sandö, resten får läggas ut på andra aktörer, säger CRS-chefen Stefan Lundqvist. För utbildningen av deltidsbrandmän, SMO-utbildningen och författningsreglerad utbildning uppmanades CRS att räkna på tre dimensioneringsalternativ för Sandö och Revinge att 90, 70 respektive 50 procent av denna utbildning genomförs på skolorna (och resterande läggs ut på andra aktörer). Att lägga ut på andra aktörer Hur ska skolorna i Skövde och Rosersberg klara inbokad utbildning resten av året? De kommer ju inte att ingå i nya myndigheten, lärare med flera har börjat söka andra jobb. Självklart ska vi klara utbildningen, säger Mona-Lena Beckman, skolchef i Skövde. Där har hittills enbart några få lärare lämnat skolan senaste halvåret. I Rosersberg, med en hetare arbetsmarknad runtomkring, ser det värre ut för skolan. Ett tiotal lärare har lämnat Rosersberg sedan propositionen kom i mars, lika många försvann efter Mats Sjöstrands utredning i maj förra året, säger skolchefen Kennie Thörn. Hur ska ni klara inplanerad utbildning hösten 2008? Det blir tufft, men förutsatt Deltidsbrandmän på utbildning. Hittills har staten stått för merparten av kostnaderna. Men om den nya myndigheten MSB måste spara 30 eller 50 miljoner på utbildningen jämfört med Räddningsverkets utbildningsbudget för 2008 kan kostnader vältras över på kommunerna. Foto: Per Westergård blir dyrare de närmaste åren eftersom det finns en startkostnad för MSB:s skolor oavsett utbildningsvolym, säger Stefan Lundqvist. Dyraste alternativet blir om 50 procent läggs ut på andra aktörer eftersom detta ska finansieras av MSB. Jag hoppas att kundens behov är i fokus, inte att disponibel ekonomisk ram får avgöra. Efter att detta uppdrag redovisats kom nästan som ett brev på posten ett nytt uppdrag från att vi inte tappar många medarbetare samt att vi vid behov kan få stöttning från Sandö och Revinge inom vissa områden ska det kunna gå. Men jag kan givetvis inte garantera något. Gränssättande är att vi kan upprätthålla dels säkerheten för personal och elever, dels en godtagbar kvalitet på utbildningen, säger Kennie Thörn. Regeringen har, kraftigt försenad jämfört med vad som sades i propositionen, nu utsett en utredare, Sven Lindgren, landshövding i Kalmar län. Han ska pröva möjligheten att låta annan huvudman bedriva verksamhet vid skolorna i Skövde och Rosersberg. Susanne Oxenstierna kommer i egenskap av utredningens huvudsekreterare att assistera Lindgren. Senast 1 oktober ska Lindgren MSB-kommittén bland annat att redovisa konsekvenserna av minskade anslag inom området skydd mot olyckor med 30 respektive 50 miljoner kronor per år. Det skulle minska den anslagsfinansierade utbildningen från cirka 250 miljoner 2008 till 220 respektive 200 miljoner per år. Den 30 maj redovisade CRSchefen möjliga besparingar, där flera skulle få stora konsekvenser för den fortsatta utbildningen av avrapportera till regeringen. I Rosersberg och Skövde hoppas man på besked betydligt tidigare. Jag räknar med att Sven Lindgren kontaktar oss så snart han hunnit sätta sig in i frågorna. Men det är bråttom, väldigt bråttom. Dels har vi två stora hyreskontrakt som löper ut 30 juni och hyresvärden för redan dialog med andra intressenter, dels riskerar vi att tappa mer folk ju längre tiden går. Jag förstår att Lindgren inte kan ha sin utredning klar före 30 juni, men jag hoppas att han kan ge några tydliga signaler innan dess, säger Kennie Thörn. räddningstjänstens personal. Här några exempel på möjliga besparingar: Kommunerna övertar genomförandet av utbildningen Räddningsinsats (deltidsbrandmän) med väsentlig minskad statlig finansiering. Beroende på vilken kostnadsfördelning mellan stat och kommun som väljs kan 7-27 miljoner kronor sparas. Om exempelvis den statliga Skolorna slåss för ett liv efter jul sätter hoppet till landshövding Räddningsskolan i Skövde hyser gott hopp om ett liv efter jul. Vår inriktning är att det ska finnas en skola här även nästa år, när vi inte längre finns inom den centrala myndigheten, säger skolchefen Mona-Lena Beckman. Trots beskedet i propositionen i mars är det fortfarande en positiv inställning hos personalen här i Skövde. I vilken form kan skolan eller delar av skolan finnas kvar i framtiden? Det finns olika möjligheter, men den jag tror mest på är att det bildas ett aktiebolag, i egen regi eller i någon annans. Där hoppas vi mycket på hjälp från utredaren Sven Lindgren, säger Mona-Lena Beckman. Lindgren är inbokad för besök i Skövde juni. Jag har redan talat med Lindgren och spontant fick jag förtroende för honom. Han verkar vara beslutsam och inriktad på att engagera sig ordentligt i uppgiften som utredare, säger Beckman. Räddningsverkets centrum ersättningen för förlorad arbetsinkomst upphör minskar statens kostnader med cirka 10 miljoner per år. Lika mycket sparas om statliga ersättningen för resor, kost och logi upphör. Kommunerna får stå för notan. Genom att reducera antalet kursdeltagare på vissa grundoch vidareutbildningar med cirka 300 studerande per år minskar anslagsbehovet med cirka 13 miljoner kronor. Minskning av antalet lärartimmar kan spara ytterligare 8 miljoner. Påbyggnadsåret för brandingenjörer integreras i brandingenjörsutbildningen och det skulle spara cirka 2 miljoner kronor för staten. Förkortning av den tvååriga SMO-utbildningen med en termin skulle minska anslagsbehovet med cirka 5 miljoner kronor. Förkortning av utbildningen Räddningsinsats med två veckor sparar 1,3 miljoner kronor per år. Vidareutbildning som inte är reglerad beställs av MSB och genomförs av annan aktör som avgiftsfinansierad utbildning. Det skulle minska statsanslaget med nära 4 miljoner kronor per år. Som ett alternativ diskuteras även olika lösningar för de två MSB-skolorna, exempelvis att ha en stor och en mindre skola. Alla våra redovisade förslag till kostnadsminskningar skulle innebära en försämring för våra kundgrupper, säger Stefan Lundqvist. STIG DAHLÉN för risk- och säkerhetsutbildning (CRS) har borrat mycket i hur man ska klara inbokad utbildning hösten 2008, om det försvinner nyckelpersonal. Vi har en beredskap att omfördela resurser inom CRS. Det kan bli nödvändigt för lärare i Sandö och Revinge att i höst hjälpa till på andra skolor, säger CRS-chefen Stefan Lundqvist. Vi följer kontinuerligt situationen. Skulle många sluta i Rosersberg eller Skövde får vi anpassa oss till situationen. Det kan även bli nödvändigt att hyra in personal från räddningstjänsten. Skövdes skolchef Mona-Lena Beckman säger: Vi har klara ambitioner att själva stå för utbildningen under hösten. STIG DAHLÉN

7 Sirenen Nr 4 Juni 2008 nyheter 7 Vill inte flytta till Revinge Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR) slåss för att sotningsutbildningen blir kvar i Rosersberg. Om den ska läggas ut på en extern aktör vill förbundet bli denna aktör. När förslaget kom att Räddningsverkets skolor i Rosersberg och Skövde bör avvecklas sades att sotningsutbildningen kan flyttas från Rosersberg till skolan i Revinge i Skåne. Revinge och skolan i Sandö utanför Kramfors blir kvar inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det vore extremt dåligt och olyckligt att skrota den moderna anläggningen på Rosersberg och bygga upp en ny i Revinge. De investeringar som gjorts senaste fem åren på 20 miljoner skulle vara bortkastade, dessutom skulle det ta tid att bygga upp en lärarkader till motsvarande nivå som nu finns på Rosersberg, säger Ulf Lindén, vd i SSR. Han lägger till ytterligare ett skäl: Som skåning värnar jag om Skåne, men när det gäller lokaliseringen av en enda skola för sotningsverksamheten i landet inser jag att Rosersberg geografiskt är ett överlägset alternativ. SSR diskuterade frågan på ett styrelsemöte den 22 maj. Lindén ser två realistiska möjligheter. Den ena är att skolan blir kvar i Rosersberg och organisatoriskt drivs vidare inom ramen för MSB, exempelvis från skolan i Revinge. Den andra innebär att en annan aktör tar över, och då är vi i Skorstensfejarmästarnas Riksförbund intresserade. Styrelsemötet uppdrog förbundets verkställande utskott att kontakta landshövding Sven Lindgren, som av regeringen utsetts att undersöka möjligheterna för andra aktörer att från 2009 ta över delar av Räddningsverkets nuvarande utbildningar. STIG DAHLÉN Riksdagen tog beslut Riksdagen röstade den 20 maj, som väntat, ja till regeringens proposition Stärkt krisberedskap för säkerhets skull. Ett antal motioner hade kommit in, men samtliga avstyrktes i försvarsutskottets betänkande. Riksdagsbeslutet blev det slutliga politiska ställningstagandet att Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar läggs ner vid kommande årsskifte. Hjälp med att rena vatten i Burma I slutet av maj skickade Räddningsverket vattenreningsutrustning och tre vattenreningsexperter till det översvämningsdrabbade Burma. Det handlar om tre utrustningar för massvattenrening. Två personer från Räddningsverket åkte till Rangoon en vecka tidigare för att förbereda insatsen. Utrustningen doneras till Rädda Barnen och våra experter ska utbilda lokal personal i hur vattenreningsutrustningen används, säger projektledaren Lina Eliasson, Räddningsverket. Räddningsverket har tidigare i omgångar haft personal i Burma, på uppdrag både av EU och FN, för att förbereda insatser och samla information om situationen. Dessutom finns en logistiker på flygplatsen i Bangkok. Gunnarsson-passning till MSB Kvalitén i utbildningen måste vårdas ömt Det enda negativa är att drömjobbet inte varade mer än drygt två år. Säger Göran Gunnarsson som gör i juni sin sista månad som generaldirektör för Räddningsverket. Han lämnar myndigheten utan att ha ett nytt jobb att gå till. Om han accepterat det sex-årsförordnande han erbjöds hade han fått andra arbetsuppgifter av regeringen. Trots det har Göran Gunnarsson enbart positiva minnen från sin tid på Räddningsverket. Jag kom inte till Räddningsverket för att det var vilket jobb som helst. Det var precis det jobb jag ville ha och jag har trivts från första dagen. Räddningsverket har en otroligt engagerad personal och är som jag själv väldigt uppgiftsfokuserad. Han tillträdde 1 mars 2006 och ägnade de första månaderna till att lära sig den interna verksamheten. Vissa saker klarnade snabbt andra tog lite längre tid. I många delar har det handlat om att fortsätta utveckla och driva på arbeten som redan var igång. Räddningsverket var Räddningsverkets experter genomförde i slutet av maj den första utbildningen av lokal personal i Rangoon hur man hanterar vattenreningsutrustningen. Foto: Räddningsverket Utbildningen i att hantera vattenreningsutrustningen tar några dagar men insatsen beräknas pågå i en månad. Det kan behövas stöd om det skulle uppstå problem med utrustningen. Dessutom kan det bli lättnader i restriktionerna för Vid halvårsskiftet tackar Göran Gunnarsson för sig efter två år som chef för Räddningsverket. Foto: Gunno Ivansson utländsk hjälppersonal och då kan våra medarbetare följa med ut till de drabbade områdena. Det kan också bli fråga om ytterligare insatser. FNs matprogram planerar långt framme i processutvecklingen. Med denna grund var det naturligt att vidareutveckla verksamhetsstyrningen mot en tydlig kundfokusering. En viktig fråga var att få fram resurser för den framtida utvecklingen av skolorna. Genom att anpassa en för stor utbildningsorganisation har vi frigjort resurser för den utveckling av utbildningen som nu ska genomföras. Bedömningen av vad han åstadkommit under sin tid på Räddningsverket överlämnar han åt andra. Han vill dock framhålla den omfattande framtidsstudie Räddningsverket genomfört. Det är oerhört viktigt att den får ligga till grund för den framtida utvecklingen. Eftersom han beslutat sig för att avgå vill han inte ge organisationskommittén för den nya myndigheten några råd men säger: Det talas mycket om krishantering, men vi kan inte fortsätta leva i ett samhälle där människor dör i olyckor varje år. för en omfattande insats i Burma och om det blir verklighet kan det finnas behov av fältkontor, säger enhetschef Lars Johansson, Räddningsverket. Räddningsverket gör också en insats för det jordbävningsdrabbade Kina. Bidraget består av tält och filtar tält är en donation från Lions, men den den stora delen är svenska militärtält, sjukvårds-, förråds- och 12/20-mannatält. Nästan alla tält sys numera i Kina och drygt av tälten är inneliggande order som i stället för att levereras till Europa går direkt till de drabbade provinserna. Kinesiska Röda Korset står som mottagare. Stödet är ett svar på begäran om hjälp både från den kinesiska regeringen och internationella Röda Korset. En person från Räddningsverket finns på plats i Kina för att följa upp leveransen. Utbildningskvalitén måste vårdas ömt. För en kompetensorganisation är utbildning ett effektivt och snabbt sätt att nå ut med sina kunskaper. Räddningsverket läggs inte ner förrän vid årsskiftet och Göran Gunnarsson tycker inte att han sviker genom att gå i förtid. Räddningsverket har en balanserad och målstyrd verksamhet. Bitarna i arbetet inför den nya myndigheten ligger på plats. Det finns en organisationskommitté, en avvecklingskommitté och en utredningsman för skolorna har tillsatts. Det var inget lätt beslut, men för mig är chefsjobbet förknippat med utmaningar. Med allt på plats finns inget att utveckla, inget jag kan bidra med. Svika, det hade varit att lämna när jag fortfarande hade möjlighet att påverka. Vad han ska syssla med efter en sommar i fritidsbåten är oklart. Kanske kommer han att dra en och annan vals. Jag vet inte vad jag ska göra, men jag har köpt mig ett dragspel, säger Göran Gunnarsson, och skrattar. GUNNO IVANSSON

8 8 nyheter Sirenen Nr 4 Juni 2008 Lär av misstagen spar KARLSTAD. Det gäller att skapa en vilja att lära av misstagen. Men hur? Frågan ställdes av Räddningsverkets generaldirektör Göran Gunnarsson. Det triggade till en bred debatt om skuld, straff, ansvar och lärande. Vems var felet? Det är ofta frågan som ställs när en olycka inträffat. Någon ska ställas till svars. Men hur kommer vi steget längre? Det diskuterades på Räddningsverkets konferens Lära av misstag eller upprepa dem?. På Räddningsverket har vi att göra med hela skalan av olyckor, allt från vardagsolyckor till katastrofer som tsunamin, sa Göran Gunnarsson människor dör varje år i olyckor. På tio år betyder det att två medelstora svenska samhällen utplånas i sånt som ofta bara blir notiser i tidningarna. Lägger man till alla svårt skadade, blir det uppenbart att vi måste lära oss av såväl tillbud som vardagsolyckor, stora olyckor och katastrofer. Lena Svenaeus, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR, lyfte fram sjukvården som exempel på hur en dålig säkerhetskultur förhindrar att man lär av inträffade olyckor. I stället för att rätta till fel i rutiner, går det ut på att hitta syndabockar. Man måste våga berätta om egna och andras misstag, men den som riskerar straff berättar inte, sa hon. Lena Svenaus var försvarare för den sjuksköterska som fick bära ansvaret för dialysolyckan på regionsjukhuset i Linköping All skuld lades på sjuksköterskan, varför ställde man aldrig Göran Gunnarsson Lena Svenaeus frågan om det var något fel i systemet? frågade hon sig. Hanteringen upprepades 2002 i Kalmar då en sjuksköterska dömdes för att ha orsakat ett litet barns död efter en läkemedelsförväxling. Lena Svenaeus föreslår att Haverikommissionen bör utreda allvarliga olyckor inom vården. Chefsläkare Carina Forsberg från Varberg har jämfört säkerhetstänkandet inom sjukvården med kärnkraften. Skillnaderna i arbetet med olyckor gör henne frustrerad. I kärnkraftsindustrin råder öppenhet och varje incident rapporteras för att förebygga olyckor. Bara på Ringhals rapporteras 200 händelser per år. På sjukhuset är motsvarande siffra rapporter i enlighet med lex Maria omkring fem per år. Det innebär en enorm skillnad i möjligheter att granska arbetsprocessen. Vi måste skapa en miljö där människor vågar rapportera. Enligt henne ligger vården år efter i säkerhetstänkandet. Man uppskattar att mellan och personer dör av svensk sjukvård varje år. På grund av misstag, olyckor och felbehandlingar, säger Carina Forsberg. I höst kommer kommer Socialstyrelsen med en sammanställning. Det är första gången denna typ av siffror tas fram specifikt för Sverige. Inom industrin tänker man annorlunda. I alla fall på Akzo Nobel Surfactants, där man tillverkar tensider och hanterar riskfyllda råvaror som exempelvis ammoniak. Agneta Gerdner är produktionsansvarig: I vår verksamhet lönar det Möte mellan två helt olika säkerhetskulturer. Sjukvården versus kemindustrin. Carina Forsberg är chefsläkare vind för en ökad patientsäkerhet. Agneta Gerdner, produktionschef på Akzo Nobel, har en annan situation. I henn brister. sig att påpeka säkerhetsrisker och vi uppmuntrar tillbudsrapportering. Det är nödvändigt för att vi ska hitta risker och kunna åtgärda. Det belönas i form av kolletiv bonus. Att någon skulle straffas för att ha gjort fel händer inte, säger hon. Hon framhåller att säkerheten är viktigare än leveranserna och har själv varit med om att stoppa produktion av säkerhetsskäl. Det straffrättsliga ansvaret diskuterades utifrån nödvändigheten att söka felet hos systemet i stället för hos individen. Är det möjligt att ha en mer förlåtade inställning? Överåklagare Sven-Erik Alhem anser att de båda dömda sjuksköterskorna visar att chefer och läkare Sven-Erik kommit alldeles för lindrigt Alhem undan: Vid en olycka måste straffansvaret sökas så högt upp i hierarkin som man bara kan. Juristen Sverker Jönsson, doktor i straffrätt, framhöll dock det nödvändiga i att i vissa fall straffa den som orsakat en olycka. Ska vi sluta straffa misstag i Sagt på konferensen Lära av misstag eller upprepa dem? Fria eller fälla? tjänsten, är det ett argument för allmän avkriminalisering. Vår fängelsepopulation består av unga killar utan utbildning, oftast med mycket svåra uppväxtförhållanden. Det är fullt möjligt att beskriva deras brott som systemets fel. Om människor ursäktas vid ett tillfälle, måste de göra det även vid andra brott. Räddningsverkets generaldirektör Göran Gunnarsson är angelägen om att fortsätta diskussionen om hur samhället ska lära av misstag. Men han påpekade även att lärande sker, men att det inte alltid lyfts fram. Efter tsunamin byggdes den stödstyr- När ska man straffas för ett misstag? Sverige har en stark syndabockskultur som bland annat tar sig uttryck i att man alltför snabbt frågar efter vems fel det är att en olycka inträffat. (Lars Harms-Ringdahl, professor i riskhantering) Att jaga syndabockar är den lates sätt att jobba med säkerhetsfrågor, för det är enkelt. Ett annat perspektiv kräver ett mycket större engagemang. Att skada en patient, är ett straff i sig. (Carina Forsberg, chefsläkare) Hierarkin är stark. En undersköterska som ser att en läkare gör fel skulle aldrig påpeka det. (Carina Forsberg, chefsläkare) Vi bör skapa en säkerhetskultur där man vågar berätta om andras och egna misstag. Den som riskerar straff, är tyst. (Lena Svenaeus, chefsjurist Akademikerförbundet SSR) Olyckor kostar, både i mänskligt lidande och pengar. Det politiska ansvaret måste stärkas. Bara denna vecka dör 50 människor i olyckor i Sverige, hamnar på akuten och uppsöker primärvården. (Johan Pehrson, gruppledare för Folkpartiet liberalerna om siffror från NCO) Det finns bara ett sätt att få människor att aldrig göra fel bygga bort problemet och bygga in människan i systemet. Säkerhet är inte en individfråga. (Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör Vägverket) Vi pratar inte om brott och straff i vår vardag. Vi pratar om att folk inte ska göra sig illa när de är på jobbet, och om att vi måste lära oss även från små tillbud. (Eva Mörk Månsson, Eka Chemicals) Det är svårt att peka ut vem som är ansvarig om systemperspektivet får dominera. Problemet är att organisationer i dag är så komplicerade. Risken är att ansvaret svävar fritt. Alla kan säga att de bara gjorde sitt jobb, sa han. (Sverker Jönsson, doktor i straffrätt, Lunds universitet) Varför ingen reagerar särskilt mycket över att så många dör till följd av misstag inom sjukvården, beror på att man inte ser storleken på problemet. Men om ett helt flygplan går i marken med hundratals omkomna, får det naturligtvis uppmärksamhet. (Carina Forsberg, chefsläkare)

9 Sirenen Nr 4 Juni 2008 nyheter 9 a liv vid Varbergs sjukhus och jobbar i motes värld belönas de som påpekar fel och Foto: Katarina Sellius ka upp som numera står redo att snabbt undsätta svenskar i krissituationer. När Libanonkrisen bröt ut sommaren 2006 fanns svenskar i området. Sverige hade lärt av tsunamin, inget annat land hjälpte hem som många av sina medborgare så snabbt som vi gjorde. Men det talar vi inte om är det av blygsamhet? Vi måste vara tydliga med att lärande ger effekt, säger han. KATARINA SELLIUS Samma misstag upprepas gång på gång Stora förändringar är att vänta inom hälso- och sjukvården en annan syn på vem som bär ansvar för patienternas säkerhet. Det avslöjade Per-Anders Sunesson, huvudsekreterare i den pågående patientsäkerhetsutredningen, på Räddningsverkets konferens. Patientsäkerheten måste öka. KARLSTAD. Jag har förlåtit killarna. Men inte det de gjorde. Det säger Ann-Britt Söderberg, mamma till Johanna som dog i brandkatastrofen. Det är snart tio år sedan hon förlorade sin 17-åriga dotter i diskoteksbranden i Göteborg den 30 oktober unga människor dog när fyra killar tände eld i trapphuset till en festlokal för att de inte fick komma in. Sheila de Vaughns 15-åriga dotter överlevde men chockades svårt. En smågalen, livsglad och odödlig tjej ena dagen. Nästa dag en främling. Hon kom hem lortig, sotig och med tom blick. Det första hon sa var rör mig inte, jag är äcklig. Dottern mådde psykiskt mycket dåligt och bar på en vrede och ett hat som hon länge riktades mot alla i sin omgivning. Såväl mot henne själv som mot mig, som låtit henne gå på discot. Det var en fruktansvärd tid, det tog tre år att få tillbaka henne. Då först kunde jag börja bearbeta min egen sorg, förklarar Sheila de Vaughn. För henne var det nödvändigt att först känna hat, vrede och hämndbegär. Ett måste var att få veta sanningen och att straffa de skyldiga. Rättegången, ett år efter branden, blev början till försoning. I rättegångssalen satt de fyra killarna tillsammans med sina försvarsadvokater. Bakom dem stod åtta tomma stolar. Vi hade förväntat oss monster, men där satt fyra unga, förtvivlade, rädda och övergivna killar. Helt utan stöttning från anhöriga, säger Ann-Britt Söderberg. De åtta stolarna, avsedda för föräldrarna, förblev tomma resten av rättegången. Inom mig vaknade moderskänslorna och med det en förståelse, förklarar hon. Och med förståelsen kom så småningom också förlåtelse. Även om jag inte kan förlåta deras handlingar så har jag Den gagnas inte av att man jagar enskilda syndabockar som gjort fel. Vi kommer med all sannolikhet att föreslå att vårdgivaren, den som förestår och bedriver verksamheten, ska få ett tydligare ansvar. Lagstiftningen säger i dag att när något går snett är det den enskildes ansvar, sa Sunesson, som även är jurist vid Socialstyrelsen. Känslor av hat, hämnd och skuld är till en början ofta nödvändiga för anhöriga efter svåra olyckor. Biskop Esbjörn Hagberg i samtal med Sheila de Vaughn och Ann-Britt Söderberg, aktiva i föreningen Brandoffrens anhöriga. Foto: Katarina Sellius Offer för brandkatastrofen Döm först förlåt sen förlåtit dem. Det gjorde att jag själv kunde komma vidare med mitt liv. Killarna dömdes till fängelse, mellan två till åtta år. Men de anhöriga som fortfarande inte börjat förlåta mår inte bra, säger Sheila de Vaughn. Jag valde ljus i stället för mörker. Då kunde jag till slut förlåta mig själv för att jag lät min dotter gå på discot. Utredningen, som lägger fram sitt resultat för regeringen i december, lyfter fram flyget och kärnkraften som bra exempel på säkerhetskulturer. Där jobbar man sedan länge med ett systematiskt säkerhetsarbete. Där redovisar alla vilka misstag som begås och man tänker ut vad som kan göras bättre. Inom vården ser vi att samma misstag upprepas gång på gång, Biskop Esbjörn Hagberg framhåller att förlåtelse är en process som ofta kräver en dom, att någon får skulden: Den som förlåter säger: jag är beredd att lägga ner mina anklagelser. Men man måste döma för att kunna förlåta. Att förlåta är inte samma som att ursäkta, att säga äh, det var inte så farligt, säger han. Både Ann-Britt Söderberg och Sheila de Vaughn är aktiva i föreningen Brandoffrens anhöriga, Boa, som bildades efter katastrofen. Stödet de fått av andra anhöriga i samma situation, har varit ovärderligt. Ann-Britt Söderberg känner en stor frustration över att anlagda bränder fortfarande är ett stort problem i samhället. Därför vill hon hålla berättelsen om brandkatastrofen levande. Det kan hända igen. Vi måste tidigt få barn och ungdomar att förstå vad konsekvenserna av en brand kan leda till. Vi får inte glömma att berätta. Själv har hon träffat hundratals skolelever genom åren och försökt påverka. Hon leder ofta rundvandringar i brandlokalen som i dag är minneslokal för skolklasser från hela landet och berättar om katastrofen. Hur orkar man gå vidare när man mist ett barn? Min tröst var att vi hade en bra relation, vi var inte osams när vi skildes. Sommaren innan hade vi rett ut en del saker, hon hade gett bort urväxta favorit-tshirtar till sin lillebror. Hon var harmonisk. Under det sista samtalet vi hade på natten sa hon mamma, jag älskar dig innan hon lade på, berättar Ann-Britt Söderberg. KATARINA SELLIUS säger Per-Anders Sunesson, utredningens huvudsekreterare. Det kan handla om läkemedelsförväxlingar eller fallolyckor som återkommer utan att man lär sig. Sjukvården är en högriskverksamhet med högt tempo, snabba beslut och komplicerade vårdkedjor. Felaktigheter inom vården ska rapporteras till sjukhusledningen. Men rädsla för disciplinåtgärder gör att få fall rapporteras. I LYHS (Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet) finns bara bestämmelser om enskildas ansvar. Vi planerar att föreslå ett nytt kapitel som handlar om vårdgivarens ansvar samt ett Nationellt råd för patientsäkerhet, berättar Sunesson.

10 Dykare trots motgå 10 reportage Sirenen Nr 4 Juni 2008 GÖTEBORG. Hon kuggades i dykutbildningen i Stockholm och blev av med brandmannajobbet. Men att ge upp ligger inte för Therese Dahlberg. Nu är hon en av landets få kvinnliga räddningsdykare. Räddningsdykning Plus fyra grader, dyigt och gammal bråte på åtta meters djup. Noll sikt, de två dykarna famlar i blindo och söker av bottnen i två halvcirklar. De letar efter personbilen som setts fara över kanten. Efter en halvtimme tar sig räddningsdykare Therese Dahlberg upp på kajkanten, sliten och drypande våt. Tillsammans med dykkamraten John Bergholz har hon just bärgat den Mercedes som hamnat på bottnen i frihamnen i Göteborg. Dockan i bilen är redan räddad. Det är sista dyket på utbildningen vid Färjenäs Dykarskola. Sen är hon och de andra nio dykeleverna färdiga räddningsdykare med certifikat A och dykbok. Det känns otroligt skönt, det här har jag verkligen kämpat för, säger hon. Therese Dahlberg Ålder: 25 Bor: Ronneby, men kommer från Sveg i Härjedalen Jobbar: Flygplatsbrandman F17 Blekinge flygflottilj Utbildning: 2-årig SMO-utbildning (Skydd mot olyckor) i Sandö, Räddningsverket, räddningsdykare Fritid: Tränar styrketräning, cykling, simning och löpning Drömjobb: Polis eller dykare Kustbevakningen För ett och ett halvt år sedan blev Therese Dahlberg Trelleborgs första kvinnliga brandman på heltid. Men för att få fast jobb krävs att nya brandmän dessutom går in i dykorganisationen inom ett år. Under våren påbörjade hon därför dykutbildningen i Stockholm, men fick hoppa av efter fem veckor på grund av sjukdom. Återkom till höstens utbildning och fick en kalldusch veckan innan examen. Jag hade fått godkänt i de moment jag hade gjort, när jag plötsligt fick beskedet att jag måste lämna utbildningen. Hon fick förklaringen att hon hade svårt att arbeta under stress. Besvikelsen var stor, att bli kuggad i slutskedet är ovanligt. Det stämmer att det var väldigt jobbigt, men inte dykmomenten lika mycket som den hårda attityden på utbildningen. För mig var det helt enkelt inget positivt läroklimat. Det var inget hon mött tidigare, varken som brandman inom räddningstjänstens rökdykarövningar eller på SMO-utbildningen. 90 sekunder och larmstress är en sak. Att bli stressad för att man är rädd att göra fel är en helt annan sak, menar hon. Självklart måste en räddningsdykare vara vältränad och ha ett starkt psyke. Det är kallt och bråttom och dykarens säkerhet är alltid viktigast, säger hon. Men man ska inte behöva bli provocerad eller vara rädd för att ställa frågor, som jag upplevt det. Eller vara skräckslagen redan när man kommer till utbildningen. Jag undrar om man verkligen måste ha sådana metoder för att få fram bra räddningsdykare? Kuggningen ledde dessutom till arbetslöshet, eftersom hon inte fick behålla jobbet som brandman i Trelleborg. Nyligen har Therese fått nytt jobb, nu som flygplatsbrandman. Men satsningen på räddningsdykningen har levt vidare. Hon gavs en ny chans på Färjenäs Dykarskola i Göteborg som var villiga att värdera hennes kunskaper i räddningsdykning under de två sista veckorna på sin vårutbildning. Den här gången fungerade det bättre. Framför allt har det varit en öppen dialog mellan instruktörer och elever, ett klimat och en modell som antagligen passar mig bättre, förklarar Therese, som är lite seg i kroppen efter gårdagens hemsim. Vi klev i kanalen vid Liseberg och simmade fyra kilometer i torrdräkt med 35 kilo utrustning. Det tog två timmar och tjugo minuter, men det gick riktigt bra. Patrick Wennebäck är en av fyra instruktörer på dykskolan. Han har själva jobbat som räddningsdykare vid Räddningstjänsten Storgöteborg under flera år. Målet är att utbilda självgående räddningsdykare, vi ger eleverna Patrik Wennebäck stort ansvar från dag ett, berättar han. Att tänka själv och ta initiativ är viktiga egenskaper. Lös uppgiften ihop, säger vi, med den kunskap ni fått. Man måste tillåtas att göra misstag för att man ska lära sig. Samtidigt är disciplinen hård när det gäller säkerhet, då måste allt vara solklart. Erik Flink, Västervik För brandman Therese Dahlberg har det varit en krokig väg till att bli räddningsdykare. Någo henne 1,5 år att nå sitt mål. Utbildningen är på åtta veckor och det märks tidigt om någon inte håller måttet. Avhoppen sker i regel under de två första och benhårda bassängveckorna. Erik Flink, och Olof Mjöfors pustar ut efter sista dyket. Häftigast var nog när vi dök i slutna utrymmen, i ett vrak på 26 meters djup söder om Vinga, säger Erik Flink, som liksom flera andra på kursen sysslat med sportdykning tidigare. Men det skiljer sig oerhört mycket i säkerhetstänkande, utrustning och rutiner. Räddningsdykning innebär ju oplanerade dyk på okända platser. Vi tränar för att klara av incidenter som kan uppstå, säger Olof Mjöfors, Trelleborg dykkompisen Olof Mjöfors. På schemat står också larmdyk under stress, fri uppstigning, dykerimedicin, säkerhetsrutiner, materialvård och mycket annat. Som mest dyker de på 40 meters djup. Dan Hedberg är ansvarig för Dykskolan och har följt Therese Dahlberg under de två dykveckorna. Hans bedömning är att hon står sig väl i jämförelse med övriga elever och lever upp till de krav som Försvarsmakten ställer på räddningsdykare. Dan Hedberg Ingen tvekan om det. Vi har inga gränsfall och godkänner ingen för att vara bussiga. Det skulle bara slå tillbaka på oss själva, säger han. Så är det när man jobbar med människor, man gör olika bedömningar och ser och värderar saker olika. En person som gått SMO-utbildning och arbetat som heltidsbrandman har naturligtvis utsatts för stress tidigare. KATARINA SELLIUS

11 Sirenen Nr 4 Juni 2008 reportage 11 ngar Rätt inställning krävs Det finns bara fyra utbildade kvinnliga räddningsdykare i landet. Ytterligare en tjej hade påbörjat utbildningen i Stockholm, men hoppat av. Varför är tjejerna så få? Janne Ström som genom åren utbildat fler än 300 räddningsdykare vid Räddningsdykarskolan i Stockholm ser inga hinder för att också tjejer ska kunna arbeta som räddningsdykare. Det är egentligen inte mer krävande att vara räddningsdykare än att vara brandman i utryckningstjänst. De fysiska förutsättningar är i stort sett de samma, säger han. Däremot anses räddningsdykning vara en spetskompetens och en utmaning för många. Kanske är det så att tjejer nöjer sig med att bli brandmän, vilket kan vara en utmaning för dem. Enligt Janne Ström finns ändå en markant skillnad: Marginalerna skiljer. Som rökdykare finns ett visst utrymme om något går snett. Men går något fel under vatten, riskerar du att drunkna, säger han. Av den anledningen kräver vi också mycket av våra elever. Janne Ström Utbildningen bygger på grundprinciper med disciplin, ordning och reda. Det grundar sig i att säkerheten för dykaren är det viktigaste. Att dyka är inte särskilt svårt. Men att hantera situationer som går fel, kräver att man är utbildad och psykiskt stark. Jobbet innebär oplanerade dyk, du kan ligga och sova för att några minuter senare befinna dig under vatten. Det är möjligt att utbildningen av en del uppfattas som tuff, men det är denna nivå vi måste ha. Sen kanske det inte passar alla. Lång ifrån alla blir godkända. Det är oftast någon eller några i varje kurs som hoppar av eller ombeds åka hem på grund av att de inte håller måttet. Men det kan också handla om att man blir sjuk, en enkel förkylning räcker eftersom det innebär problem med att tryckutjämna under vatten. Av cirka 40 genomförda utbildningar är det kanske ett tiotal kurser där samtliga gått igenom felfritt, konstaterar Janne Ström. Man måste ha rätt inställning och vara trygg i sitt kunnande och lita på sig själv. Det mesta sitter inne i huvudet. t som ses som en utmaning för en brandman och som få tjejer gett sig i kast med. Det tog Foto: Katarina Sellius Fotnot: Räddningsdykning finns i dag vid 18 räddningstjänster. Totalt finns omkring 350 aktiva räddningsdykare i landet. Färjenäs Dykarskola Är en del av Utbildningsavdelningen, Räddningstjänsten Storgöteborg. n Utbildar anläggningsdykare, räddningsdykare, dykarledare, forskningsdykare och tryckkammaroperatörer. n Samarbetar med KY-Akademien/ Studium, Chalmers Tekniska högskola, Östra Sjukhuset, branschföretag, Polisen Västra Götaland, Kustbevakningen och Röjdykardivisionen/Försvarsmakten. n Utbildar 20 räddningsdykare/år, de första 25 anläggningsdykarna tog examen efter 2 års KY-utbildning, juni n Utbildning av en räddningsdykare kostar kronor n Fullvärdig medlem av ISDA (International Diving School Association). Utfärdar internationella dykcertifikat, till examinerade elever. 18 nya räddningsdykare Examen Stockholm: Fredrik Eriksson, Västerås Towa Lindh, Västerås Christer Weiberth, Falun Christer Skytt, Falun Peter Hansson, Falun Lars Jönsson, Faun Peter Johansson, Linköping Björn Gustafsson, Linköping Examen Göteborg: Jonas Svensson, Helsingborg Björn Nordström, Helsingborg Andréas Johansson, Helsingborg John Bergholtz, Kalmar Olof Mjöfors, Trelleborg Jimmy Olsson, Trelleborg Christian Särnbäck, SÄRF/Borås Joakim Karlsson, SÄRF/Borås Terese Dahlberg, Ronneby Erik Flink, Västervik Hallå där! Towa Lindh, 28, nybliven räddningsdykare vid Räddningsdykarskolan i Stockholm. Var det en utmaning? Jag hade aldrig dykt tidigare, så hela den här utbildningen har varit en stor utmaning för mig. Det känns som en seger att ha klarat det. Nu går jag in i dykorganisationen hemma på räddningstjänsten, det blir en hel del nya rutiner att sätta sig in i, säger Towa Lindh, som började jobba som deltidsbrandman i Åre för nio år sedan. Numera är hon heltidsbrandman i Västerås. Förväntningarna innan? Nervöst. Dels att vara ensam tjej, hur skulle man tas emot och komma in i gruppen? Dels vet man att många misslyckas. Folk hemma på stationen hade ju berättat en hel del, så man hade byggt upp en nervositet. Man är osäker och lite rädd för att man ska misslyckas, att det ska vara för tufft. Men det viktigaste är ändå att man verkligen vill klara det. Och det är ju en tuff utbildning, både fysiskt och psykiskt. Jag var mest oroad inför de två första veckorna i bassängen med hård vattenfys. Men det har gått riktigt bra alltihop. Utbildningen är åtta veckor lång. Towa Lindh och kollegan Fredrik Eriksson har väntat några år på att få gå. Räddningstjänsten i Västerås har som krav att de flesta brandmän i organisationen också ska vara räddningsdykare. Bara två per år skickas, nu var det vår tur. Så när visste du att du var godkänd? Jag vågade nog inte tro att jag klarat det förrän sista dagen och hemsimmet var gjort. Även om allt kännts bra under utbildningen. Du är en av fyra utbildade kvinnliga räddningsdykare, varför är ni så få? Det är redan tufft för tjejer att komma in vid brandkåren, och detta blir ett steg till. Men det kommer nog fler tjejer framöver, tror jag. Positivt från utbildningen? Gemenskapen, vi har varit en bra grupp som stöttat varandra när det varit tufft. Ingen halkade efter. Men att fridyka i tanken i Karlskrona, eller dyka i skärgården med bra sikt har också varit häftigt. Inte lika kul att dyka i skitigt vatten med noll sikt. Som hemma i Svartån, då. Towa Lindh Foto: Janne Ström Ålder: 28 Bor: Västerås Jobbar: Brandman Mälardalens Brand och räddningsförbund Utbildning: Räddningsdykarskolan Stockholm, Räddningsinsats Sandö 2003, Brandmannautbildning vid Södertörns Brandförsvarsförbund 2005, Fritid: Träning samt tävlar med egna hunden holländsk herdehund

12 12 Brand 2008 Sirenen Nr 4 Juni 2008 Se inte problem Politisk styrning, mångfald, flexibla organisationer som i Öckerö, ledarskap i förändring. Det var några av ämnena på Brand 2008 i Karlstad som blev en av de mest välbesökta konferenserna någonsin med 529 deltagare. Men det stora dragplåstret var Merseyside Fire & Rescue från Liverpool som berättade om sitt samhällsarbete. Alla var överens om att den brittiska modellen är imponerande. Men alla vara inte lika övertygade om att de själva skulle börja jobba på samma sätt. Läs om Brand 2008 på sidorna KARLSTAD. Merseyside är en föregångare och vågar sticka ut hakan. Vågar någon i Sverige följa efter? Vi måste sluta teoretisera och börja göra jobbet, säger Peter Löthman, räddningschef i Sundsvall-Timrå. Räddningstjänstens offensiva arbete i Merseyside betalar sig. Man besöker hushåll i månaden och antalet döda och skadade i bränder minskar samtidigt remarkabelt. Räddningstjänsten har belönats för sitt arbete och jobbar numera även för ett friskare Liverpool. Fattigdom och ohälsa ska bekämpas. Den brittiska uppvisningen på Brand 2008 var imponerande, det höll alla med om. Men. Som så ofta dök det upp ett men. Exempelvis: vi kan inte jämföra deras miljö med vår, vi har inte så stora problem här. Fel. I Merseyside county bor cirka 1,5 miljoner. Det är jämförbart med de områden räddningstjänsterna Södra Roslagen, Stockholm och Södertörn täcker. Merseyside hade 2006 färre döda i bränder än de jämförbara svenska räddningstjänsterna. De tre svenska räddningstjänsterna hade 832 utryckningar till bostadsbränder. 11 personer dog och 161 skadades i bränderna. Under samma period hade Merseyside utryckningar till bostadsbränder, där dog 9 och 126 skadades. Det sades också att socialtjänstlagen inte tillåter att vi jobbar som Merseyside gör. Men britterna går inte förbi sekretess inom socialförvaltning och sjukvård, de samarbetar. Och nu, när resultaten är oomtvistliga, är det sjukvården som vill utöka samarbetet. För att komma dit krävs arbete. Merseyside började med att sätta upp brandvarnare i hemmen. Tidigare var brandstationen vår borg. Vi fick larm och åkte ut och räddade döda kroppar överallt. Vi sa att någon borde göra något åt det, till slut insåg vi att det var vi själva som skulle göra det, säger ställföreträdande räddningschef Michael Hagen. Sagt och gjort, eller? Michael Hagen insåg att det fanns hinder på vägen. De som säger nej utan att säga nej. När du kommer med en idé och får svaret: bra, men först måste vi analysera nyttan. Eller vi måste utbilda personalen. Merseyside lyssnade inte på outtalade nej. De körde igång. Vi fick ta en del svåra beslut. Men vi är i rädda livet-branschen, det går inte att ifrågasätta om vi ska göra det här. Åhörare på konferensen svarade unisont att Merseyside sätt att arbeta är en bra idé, men bara procent ansåg det överförbart till Sverige. Alltså bra, men... Och i efterföljande diskussion om det brittiska arbetssättet var möjligt i Sverige dök dessa nej utan att säga nej upp. Exempelvis: Visst, men det måste vara kommunalbrett. Vi behöver ett tydligt politiskt uppdrag. Vad är det för åtgärder som ger resultat? Vi saknar fakta. Peter Löthman tröttnade på alla men : Sluta problematisera. Ut och gör jobbet, ge mig mer verkstad, Merseyside gör jobbet, och till Karlstad kom just de som gör jobbet. Sagal Jama är somalisk invandrare och jobbar som brobyggare gentemot somalier, Claire Sunter är döv och brobyggare mot döva, sa han. Han konstaterade att vi vet vad vi behöver göra, ändå babblar vi om att vi ska veta mer. Jag är trött på att man hela tiden hittar saker att ifrågasätta. Det som Merseyside inspirerar mest med är att de lyckats förstå vem de är till för, sen försöker de hjälpa dem. Peter Löthman efterlyser att svensk räddningstjänst vågar prova utan att ha både hängslen och livrem. Merseyside svarar på frågor En brandman måste va Många var nyfikna, många ville ha svar. Representanter från Merseyside fick många frågor av åhörarna under Brandkonferensen. En av de mer återkommande var hur man fick med brandmännen när kursen lades om och Merseyside började knacka dörr för att öka säkerheten i hemmen. Det fanns inget val. Och i dag kan ingen brandman säga att det var en dålig idé. Vi har ju resultaten, säger Tony Harland, chef för Community Fire Safety. Här är några av frågorna och svaren: Hur startade ni er verksamhet, testade på en station eller körde på alla? Alla. Vi hade ingen pilotverksamhet. Vi hade då brandmän, det var många brandmän att påverka. Hur var tanken med hembesök från början? När vi började hade vi inga mål, vi bara drog igång. Nu ska varje skift på en tvåfordonsstation göra 110 hembesök i månaden, skiften på enfordonsstation ska göra 55 besök. Om någon frågade varför ni skulle göra detta? Då bad vi dem tala om varför vi inte skulle göra det. Vi förändrade brandmännens sätt att tänka. Det finns säkert någon som fortfarande tycker att vi inte borde göra det. Hur visste ni var problemen fanns? Vi frågade brandmännen, de är ju ute och ser verkligheten. I början handlade det bara om att komma in i folks hus och få upp brandvarnare. Hur reagerar folk, släpper de in er? Vi är välkomna in i husen. Det är polisen de slänger igen dörren framför. Hur såg brandmännen på det när ni började organisera hembesök? De hade ursäkter, måste öva. Men det fanns mycket tid. På vilket annat jobb kan man läsa tidningen och äta frukost på arbetstid. Vi måste ändra oss. Vad sa ni till de som ansåg att de tagit jobbet för att släcka bränder? De tog inte jobbet för att släcka bränder, de tog jobbet för att rädda liv, och det var det vi skulle göra nu. Hur motiverar ni brandmännen att göra hembesök? Det är en viktig fråga för oss. Starkt ledarskap, vision hos chefer och politiker. Sen förs det ner till oss. Min roll är att motivera styrkan. Kan jag inte det ska jag inte vara stationschef. Har brandmännen fått specialutbildning för att klara de nya uppgifterna, exempelvis hur man informerar? Nej. En brandman måste vara kapabel att prata med folk. Vi presenterade

13 Sirenen Nr 4 Juni 2008 Brand gör jobbet Merseyside i Sirenen Sirenen har haft flera reportage från Merseyside vilket väckt svenskt intresse för hur räddningstjänsten i Liverpool jobbar. Det senaste reportaget hade vi i nr Sidorna finns att ladda ner från vårt arkiv på skriv sökordet Merseyside Tony Harland är chef för Community Fire Safety, Jennifer Welsh brobyggare mot flyktingar, Michael Tolond mot missbrukare och Catherine Owens mot äldre. Principen är att alla ska ha rätt till samma service, brobyggare har anställts för att nå grupper som kan vara svåra att komma i kontakt med. Foto: Per Larsson När vi åker på larm har vi bara fokus på lösningar. Det gäller att välja det förhållningssättet även i alla andra situationer. Vad är det värsta som kan hända om vi knackar dörr hos folk, att de öppnar dörren och säger stick? undrar Löthman. Gör ni något i Sundsvall- Timrå? Vi har ett samverkansforum där de som vet mest om olyckor är med, exempelvis hemtjänsten och sjukvården, och har gjort punktinsatser. Men Merseysides breda anslag har vi inte. PER LARSSON Vid larm är vi fokuserade på lösningar, svensk räddningstjänst borde ha samma förhållningssätt i alla andra situationer också, anser Peter Löthman, räddningschef i Sundsvall-Timrå. Foto: Katarina Sellius ra kapabel att prata med folk varför vi skulle göra det och visade ny utrustning. Är brandmän positiva i dag? De har accepterat. Majoriteten av de brandmän jag känner personligen tycker att kontrollen av säkerhet i hemmen är bra. De är mer motiverade i yrket. Hur går besök till? En släckbil med fyra man åker ut, brandmännen jobbar parvis i bostäderna. Ett besök tar cirka 20 minuter. De kontrollerar brandsäkerhet och fyller i en lista. Om styrkan inte har några bokningar knackar de dörr i särskilt utsatta områden. För brandmännen är det väldigt organiserade dagar. Det är slut på de långtråkiga dagarna och de får ansvar. Lyckas ni alltid få tag i människorna? En del är svåra att komma i kontakt med. Det hände mig en gång att vi försökte nå fram i tolv månader, och till slut lyckades vi. Hos utsatta personer, jobbar ni med sprinkler i hemmen där? Vi har gjort, men det är ganska dyrt. Vi hade en höft-opererad sängrökare. Hos honom ställde vi in en flyttbar sprinkler så länge han hade svårt att röra sig. När han kvicknade till flyttades sprinklern till någon annan. Hur löste ni eventuellt motstånd från socialen och sjukvården? Vi upptäckte andra problem vid hembesöken och de förmedlade vi, med personens godkännande, vidare till socialen och sjukvården. De såg fördelarna. Det har aldrig varit något riktigt motstånd. Våra partner är nöjda, vi gör ju jobb åt dem. Och själva partnerskapet är nyckeln till framgång. Något som var hinder? Största hindret var hur vi skulle ha tillgång till varandras datauppgifter. Men det löste sig. Nu har vi tillgång till vilka personerna är som behöver hjälp. Om en viss kategori är drabbad av dödsbränder visste vi förut inte vilka de människorna var, det vet vi nu. Vad säger de ni besöker om ni för vidare uppgifter till socialen? Det gör vi inte utan deras godkännande. När vi ser att det finns risker i hemmet säger vi till personen att denne behöver hjälp och erbjuder oss att prata med socialen. Det godkänner personen med en underskrift. Vad är det ni förmedlar vidare efter ett hembesök? Det kan vara att det allmänna tillståndet inte är bra, att personen helt enkelt behöver hjälp med vardagslivet. Men det kan också vara att en handikappad bor på andra våningen utan hiss. Hur klarar en sån person en utrymning? När problem rättats till är det viktigt att det når tillbaka till brandmännen. Då får de ett kvitto på att deras jobb gör nytta, eftersom det är de som uppmärksammat problemet.

14 14 Brand 2008 Sirenen Nr 4 Juni 2008 Lokal- och rikspolitiker debatterade politisk styrning av skydd mot olyckor på Brand Bland annat om det är möjligt att föra över konceptet från räddningstjänsten i Liverpool till svenska förhållanden. Från vänster: Leni Björklund(s), Erik Ullenhag (fp), Nina Larsson (fp), Lena Melesjö- Windahl (s) och Acko Ankarberg (kd). Foto: Per Larsson Debatt förbund vs förvaltning Politikerna för mesiga Politikerna måste greppa rodret och styra räddningstjänsten. Mer målstyrning förbund eller förvaltning kan kvitta. Så skulle debatten Förbund vs förvaltning sammanfattas. Åke Jacobsson, tidigare räddningschef för Storgöteborg, numera kommundirektör, var nära att torpedera debatten direkt. Förbund eller förvaltning? Det är typiskt räddningstjänst att vara så metodstyrd. Det är som att få frågan: Hur bra är en såg? Ja, den är bra om man ska såga, men värdelös om man ska slå i en spik. Organisationsformen måste tonas ner till förmån för målstyrning. Meddebattörerna höll i stort med honom, men organisationsformer blev trots allt diskuterade. Anne Carlsson, direktionsordförande för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund, är nöjd med förbundet. Vi kan göra väligt mycket mer för samma pengar. På investeringssidan kan vi utnyttja våra resurser på ett helt annat sätt. Kjell Wahlbeck, chef för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, skulle välja en annan organisationsform om det vore aktuellt i dag. Jag skulle gärna se ett stort operativt samarbete i västra Sverige och sen hitta lösningar för att komma närmare in i kommunerna med krishantering, säkerhets- och skyddsarbete. Det är en av svårigheterna i ett förbund att man gärna hamnar utanför de här frågorna. Räddningstjänsten i Jönköping är en förvaltning inom kommunen och räddningschef Bengt Martinsson vill inte byta. Vad skulle jag sakna om vi blev ett förbund? Som Kjell Wahlbeck tror jag att ett län eller landskap mycket väl skulle kunna vara område för ett operativ räddningstjänst. Men jag skulle kämpa för jättehårt för att få behålla den andra biten i den kommunala familjen, närheten till förvaltningarna och möjligheten att jobba i samklang med skola, social och tekniska. I Göteborg är förbund ingen självklarhet, formerna för verksamheterna prövas ständigt. Just nu är vi oerhört nöjda från stadens sida, men vi kan bli bättre på att styra räddningstjänstfrågorna. Räddningstjänsten har väldigt stor frihet, säger Åke Jacobsson. Därmed gled debatten in på frågan om, eller snarare bristen på politiskt styrning. Arbetet med handlingsprogrammen har fört frågan framåt men jag skulle vilja säga att den politiska styrningen många gånger är alldeles för mesig. Ni politiker måste ta för er på ett helt annat sätt, säger Kjell Wahlbeck. En förklaring till bristande politisk styrning är att verksamheter som skola och omsorg prioriteras. Flera ansåg att medborgarna trots allt är nöjda med räddningstjänsten. Arne Lernhag var inte övertygad. Om vi frågar invånarna tror jag de är nöjda med blåljusverksamheten, men hur många procent av tiden är det? Om de fått veta att man kanske inte använder den övriga tiden särskilt bra, kanske svaret skulle bli annorlunda. Vi politiker ska inte diskutera blåljusverksamheten, den sköts väldigt bra. Det är den övriga delen vi politiker ska ge oss in i och styra. Vi ska ställa krav på att räddningstjänsten kan göra lite mer än åka blåljus. Avslutningsvis fick debattörerna ge råd till de kommuner i Stockholm som är på väg in i ett jätteförbund. Självklart önskar jag dom lycka till, men jag tror det är för många kommuner. Tror inte de orkar med att hantera skyddsoch säkerhetsfrågor som bygger på att de är nära och inne i kommunens arbete. Jag tror det är en operativ lösning de har för ögonen, sade Kjell Wahlbeck. Åke Jacobsson var mer positiv. Om de är politiskt eniga om uppdraget och inte drar med gamla olösta surdegar som man tror förbundet ska lösa, då tror jag man kommer att lyckas. Politiken inget självspelande piano gunno ivansson Hur ska vi plocka russinen ur kakan, som bakats i Liverpool? En fråga som engagerade politikerna på Brand Självklart ska vi låta oss inspireras, men vi kan inte ta modellen rakt av, sa Leni Björklund, tidigare försvarsminster. Hon förordar ett breddat och tvärsektoriellt arbetssätt, men manar till viss återhållsamhet: Vi vill att räddningstjänsten ska vara urbra på att släcka bränder, och socialtjänsten ska vara urbra på sociala frågor. Meningen är att de ska hitta varandra och samverka, det är det svåra. Det är inte meningen att brandmän ska vara socialarbetare, sa hon. Bristen på tydlighet är ett bekymmer, sa Anne Carlsson (s), ordförande i direktionen för Räddningsrjänsten Karlstadsregionen. Det är en bakläxa till dagens politiker, att vi inte är tillräckligt tydliga i det politiska uppdraget. Vi måste fatta besluten om hur vi ska jobba och med vad. Helst ska det vara uppföljbara uppdrag. Anti Avsan (m), andre vice ordförande i direktionen för Södertörns Brandförsvarsförbund, framhöll svårigheten med det: Det är knepigt att mäta effekten av förebyggande arbete för ett tryggare samhälle. Politiker ofta är ekonomiskt fixerade, vi måste bli bättre på att förstå samhällsvinsten på annorlunda sätt. Pär Kjellin, räddningstjänsten Dala Mitt, invände mot talet om en bättre politisk styrning: Vi behöver inte sitta och vänta på politiska beslut. Vi kan köra igång och arbeta ändå. Däremot kan vi hjälpa politikerna att vara tydliga och tala om vilka uppdrag vi vill genomföra och vad vi tror på. Politiken är inget självspelande piano. Under min tid i Mora satte vi oss ned med sociala och skolan och pratade. Det utmynnade i ett treårigt projekt med ungdomsbrandkår där brandmän blir mentorer och förebilder åt ungdomar som saknar tillhörighet på annat håll. katarina sellius

15 Sirenen Nr 4 Juni 2008 Brand Ett larm stör verksamheten I dag är larm ett störande inslag i vår verksamhet. Det säger Kenneth Ericson, räddningschef på Öckerö, som tagit ett samlat grepp kring hälsa och trygghet. På Öckerö har räddningstjänsten bytt namn till Riskhanteringsenheten och arbetar numera inom tre ansvarsområden: folkhälsa, säkerhetssamorning och räddningstjänst. Det har lyft taket på vår verksamhet, vi har fått en annan status. Vi ser det som om våra uppgifter vidareutvecklas. Vår personal har byggt upp en förmåga att hantera andra saker än tidigare. Stämningen är god och vi har massor att göra, säger Kenneth Ericson. Öckerömodellen infördes 1999 och bygger på att politikerna målstyr utvecklingen genom att dela ut uppdrag till förvaltningarna. Tjänstemännen utför och får de ekonomiska resurser som krävs för uppgiften. Kenneth Ericson medger att han till en början var skeptisk till målstyrd räddningstjänst. Men det gick, numera finns mål för både trygghet och säkerhet i kommunen. Lätt hitta underlag för olycksförebyggande Olyckor slår inte blint. Ofta har de sina orsaker i sociala förhållanden. Med rätt bild av läget kan kommunerna se sambanden och planera för framtiden. Och det är inte krångligt! Det hävdade de bägge brandingenjörerna Ulf Lago och Fredric Jonsson som berättade om hur underlag tas fram i Norrköping respektive Jönköping. För att ta rätt strategiska beslut i arbetet med skydd mot olyckor, behövs ett vederhäftigt underlag. Underlag är viktigt för trovärdigheten, även om man har en magkänsla för vad man tror är rätt bedömning. Man ska inte bygga verksamheten på gissningar, säger Fredric Jonsson. Folk tror att det är så krångligt att få fram underlag. Men vi menar att ganska enkla underlag räcker för att vi ska kunna fatta de rätta besluten på strategisk nivå, säger Ulf Lago. I Norrköping och Jönköping har man i stort sett använt fyra typer av underlag för sina strategiska beslut inom skydd mot olyckor: övergripande riskanalys (inkl Riskerna ligger till grund för vilka uppdrag som ska utföras. Vi tittade på vilka uppdrag som var vanligast, Kenneth det visade Ericson sig vara villabrand och trafikolycka. Öckerö har 100 räddningstjänstinsatser och 150 IVPAinsatser per år. Varje uppdrag har en prislapp, vilket gör det möjligt att beräkna hur mycket exempelvis stegresning kostar på ett år. Ett stort larm kostar kr, en IVPAinsats kronor. Det betyder att vi kan precisera för politiken exakt vad verksamheten kostar, det är ett sätt att släppa in politikerna, säger Ericson. Arne Lernhag (m) är kommunstyrelsens ordförande i Öckerö kommun: Jag visste egentligen inget om räddningstjänst, mer än at de var ute och åkte med blåljus. Förr när det krävdes mer pengar och man sa nej, kunde vi få höra att annars får vi lägga på tre minuter på insatstiden. Ja, då fick omvärldsanalys), skyddsanalys, jämför med andra kommuner (benchmarking) och fråga vad kommuninvånarna tycker (brukarundersökningar). Ett tillräckligt bra underlag plockas fram på ett par dagar. Verktygen finns redan. Några exempel: l I Räddningsverkets webbaserade system IDA (indikatorer, data och analys) kan kommuner hämta statistik, analysera skyddet och jämföra sig med andra. l Hur en skyddsanalys kan se ut går att se på Jönköping kommuns hemsida. se l Omvärldsanalys? Ta hjälp av Räddningsverkets framtidsstudie, de ju sina pengar. Och det var bara för att vi inte var insatta i verksamheten. Kenneth Ericson lägger ner mycket arbete på underlagen för att politikerna ska ha den kunskap som krävs när beslut ska fattas. Hittills har han lämnat 136 förslag och inte fått nej på ett enda. Det handlar om förtroende och att vara tydlig, anser han. Det viktigaste är att vi vet vad vi beslutar om numera, konstaterar Arne Lernhag. Inom folkhälsoarbetet väntar nya arbetsuppgifter. Ett exempel är ett treårigt projekt om mopedåkande och risker som nyligen avslutats. I folkhälsoarbetet har vi även väckt liv i gamla fina traditioner. Frivilliga i olika organisationer är engagerade som hemfixare hos gamla människor, säger Kenneth Ericson. De kommande tre målen för folkhälsoarbetet är föräldrastöd, barns psykiska ohälsa och drogförebyggande. Fredric Jonsson, Jönköping och Ulf Lago, Norrköping katarina sellius Fredric Jonsson ger exempel på riktade insatser som blivit verklighet sedan man tagit fram underlag. För några år sedan visade statistiken att det brann allra mest i ett av Jönköpings miljonprogramområden. Vi kunde till och med se i vilka trappuppgångar och vilka brandorsakerna var. Genom att anställa två kvinnliga informatörer som behärskade sex olika språk såg de till att de boende fick brandvarnare och en kort utbildning. Skadorna minskade och tjejerna fick fast jobb i bostadsbolaget, säger Fredric Jonsson. katarina sellius Alingsås lyfte på alla stenar När räddningstjänsten i Alingsås var körd i botten startades ett förändringsarbete för att på djupet förändra attityderna. Alingsås hade en deltidskår där det enligt en arbetsmiljöundersökning rådde misstroende, likgiltighet och det var murar mellan lag och individer. Men bränderna släcktes det märktes inte utåt, säger Per Andersson, som fick i uppgift att lösa problemen när han tillträdde som räddningschef Han tog ett helhetsgrepp, från politiker ner till brandmän. Han tvingade politikerna att ta sitt ansvar, bland annat för räddningstjänstplanen. Parallellt började han jobba med attityderna på stationen. Alla stenar skulle lyftas på. Hur skulle den nya brandmannen se ut? Vi har hög status, men är vi så fantastiska; är vi hjältar eller är den en myt? Även allmänhetens åsikt hämtades in genom att alla brandmän fick dela ut fem enkäter till vänner och bekanta, inte familjen. Enkäterna gav en del intressanta svar. Vi har inte ett brandsäkert boende i Sverige. Det hävdar Krister Ejeros, räddningschef i Leksand, som tog till storsläggan mot såväl den egna organisationen som Boverket och Räddningsverket. Ska vårt boende kunna sägas vara brandsäkert krävs att byggreglerna ställer krav, att det systematiska brandskyddsarbetet fungerar och att räddningstjänsten kan klara en utrymning. Inte en enda av de tre punkterna är uppfyllda enligt Krister Ejeros. Tittar man på byggreglernas utveckling de senaste 40 åren kan man se att Boverket inte bedrivit någon raketforskning. Och hur ska man få ett brandsäkert boende när vi har så dålig nationell målsättning som har i dag. Räddningsverket säger att färre ska dö, färre ska skadas och att vi ska ha ett antal bränder. Vi kan lika gärna säga att i snitt ska 80 människor dö per år i bostadsbränder och att 500 ska skadas. Konkretisera målen och gör dem mätbara. Plan- och bygglagens egenkontroll ger han inte mycket för. De förväntar sig att vi kommer snabbt med rätt utrustning, men också att vi ska förmedla tillbaka vad vi Per Andersson kan. Han tittade på arbetstiderna och fann att två tredjedelar bestod av vila och så kallad disponibel tid, det vill säga när man kunde meka med bilen. En tredjedel var arbetstid. Med såna tider kan vi inte kalla oss hjältar. Per Andersson satte upp ett antal mål som räddningstjänsten skulle klara. Han fick med sig politikerna och resultatet blev att Alingsås inte bara gick upp till heltid, styrkan utökades med en man. För att bättre utnyttja arbetstiden inrättades ett femte skift, en dagstyrka. När han började fanns det uppfattningar som: vi är här för att släcka bränder. Av såna attityder syns inte mycket i dag. Nu kommer drivkraften helt och hållet underifrån, säger Per Andersson. Våra bostäder är inte brandsäkra En pappersprodukt av värsta slag. En bra idé när den kom 1994, men se till att reformera den, för Krister Ejeros det fungerar inte. Och där har jag Sveriges alla byggnadsinspektörer bakom mig. Byggreglerna är under revidering och de nya beräknas komma Vad tror ni brandchefen svarar när byggherren säger: jag vill inte bygga ett brandsäkert trapphus för åtta miljoner, du får en ny stege för tre miljoner? Mitt råd till revideringen av byggnormen: ta bort möjligheten till schabloniserad alternativ utrymningsväg med räddningstjänstens utrustning. Mette Lindahl-Olsson, Räddningsverket avslöjade att det förs diskussioner med Boverket. I vissa fall ska man kunna räkna med räddningstjänstens resurser, men det ska inte vara självklart att det är andra utrymningsvägen.

16 16 Brand 2008 Sirenen Nr 4 Juni 2008 Höjd kompetens när verksamheter möts i MSB Om vi inte lär oss av olyckor och kriser och vad som hände, då sker ingen utveckling och samhället blir otryggare. Det sa Helena Lindberg i sitt första stora möte med svensk räddningstjänst. Helena Lindberg leder den kommitté som just nu formar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och från 1 januari blir hon dess chef. I sitt anförande på Brand 2008 såg Helena Lindberg framför allt tre samhällsbehov som den nya myndigheten ska svara upp mot: Globalisering och en föränderlig värld leder till nya hotoch riskbilder. Det kan handla om att rusta sig mot pandemier eller hur man klarar ökad sårbarhet inom el, tele och IT. Vardagsolyckorna. Olyckor i hemmet, i trafiken, drunkning och bränder orsakar dödsfall varje år. En viktig uppgift för MSB blir att förebygga dessa olyckor. Behovet av en verktygslåda med många olika verktyg. Verktygslådan kanske är den viktigaste uppgiften för MSB. Här ska vi ju samla och utveckla verktygen för att klara allt från vardagsolyckan till den internationella biståndsinsatsen eller en stor kris i Sverige, sa Helena Lindberg och tillade: MSB blir en minst sagt mångfacetterad myndighet. Där finns en utvecklingsmöjlighet. När likartade verksamheter från olika håll möts blir den samlade förmågan och kompetensen högre. MSB-kommittén har lindrigt uttryckt hektiska veckor före sommaren. Ett 20-tal uppdrag lades i april och maj ut på myndigheter och konsulter. Det är snabba puckar. Vi kommer inte längre att kasta upp en massa nya bollar, nu gäller det att fånga och analysera innehållet i materialet vi fått in, sa kommitténs huvudsekreterare Thord Eriksson till Sirenen under Brand Hittills arbetar MSB-kommittén övergripande, detaljerna ska det borras i under hösten. Före midsommar kommer besked om MSB:s organisation i stort och på vilka orter myndigheten ska bedriva verksamhet. Stockholm och Karlstad samt skolorna i Sandö och Revinge är självskrivna. De anställda vid nuvarande myndigheter i Sollefteå, Karlskoga och Kristinehamn väntar med spänning på besked vad som ska hända med verksamheterna där. Senast 4 augusti ska kommittén lämna förslag till regeringen om verksamhetsmål, verksamhetsplan och budgetunderlag för MSB startar 1 januari, men det kan vara på sin plats att påminna om att allt inte kommer att vara klart då. Det vi gör nu och fram till årsskiftet är framför allt att Det är snabba puckar för MSB-kommittén, vars ordförande Helena Lindberg presenterade arbetet med att organisera den nya myndigheten. Projicerat i bakgrunden är kommitténs sekretariat. Foto: Stig Dahlén förbereda för den nya myndigheten, säger Thord Eriksson. Skulle precis allt vara klart vid årsskiftet skulle det inte bli bra. Själva inredningen av MSB kommer senare, verksamheten byggs ju med hjälp av medarbetarna. STIG DAHLÉN Räddningsverkets 22 år Det bästa är utbildningen Brand 2008 i Karlstad avslutades med en exposé över Räddningsverkets 22 år. Utbildningen är det största avtrycket verket gjort, sa Göran Schnell, vd i Brandskyddsföreningen. Tillsammans med Peter Löthman, räddningschef i Sundsvall- Timrå och ny ordförande i Svenska Brandbefälets Riksförbund, mindes Göran Schnell tillbaka. När Räddningsverket endast var två år (1988) fanns ingen beredskap för räddningsinsatser utomlands. Då inträffade en svår jordbävning i dåvarande Sovjetrepubliken Armenien. Sverige och Räddningsverket fick en förfrågan om att skicka en sökoch räddningsstyrka. Göran Schnell: Dåvarande SRV-chefen Lennart Myhlback ringde sent en fredagskväll i december till brandchefen i Stockholm Lars Henricsson och sa: Jag behöver 50 man på Arlanda klockan åtta i morgon bitti för avfärd till Armenien. Kan ni åka eller ska jag ringa Göteborg och fråga om de kan åka från Landvetter? Planet lyfte nästa dag, från Arlanda. Det var Myhlback och Räddningsverket i ett nötskal. Mycket handlingskraftigt, sa Schnell. Myhlback själv hade inte möjlighet att närvara på Brand 2008, men det hade hans två efterträdare som generaldirektörer på Räddningsverket, Christina Salomonson och Göran Gunnarsson. Salomonson, som numera är chefstjänsteman på den nationella krisledningsfunktionen i regeringskansliet, var Räddningsverkets chef åren Hon gjorde några reflektioner utifrån sina personliga erfarenheter, bland annat flodvågskatastrofen då hon Räddningsverkets 22 år sammanfattades under Brand 2008 av Göran Schnell (till vänster) och Peter Löthman. Schnell berömde särskilt handlingskraften under verkets första år samt utbildningen. som chef för Räddningsverket försökte påskynda en svensk insats i Thailand. I andra chefsuppdrag var hon berörd av diskoteksbranden i Göteborg och flygplansolyckan där fyra personer från Kustbevakningen omkom. Medias roll är oerhört väsentlig i sådana här sammanhang. Därför måste man se till att fortlöpande och snabbt komma ut med så korrekt information som möjligt. Tsunamin lärde mig också att man måste våga börja planera åtgärder tidigt även om man inte har hela bilden klar för sig, sa Christina Salomonson. Det hon annars mindes mest från sin tid som chef för Räddningsverket var förändringarna på utbildningsområdet: Det var en stor förändring, plötsligt fick vi ett stort antal elever som själva sökte sig till Räddningsverket för att utbilda sig till brandmän. Utbildningen breddades samtidigt. Ett annan nyhet under min tid som chef och som i hög grad påverkade Räddningsverket var arbetet med och införandet av Lagen om skydd mot olyckor, sa Salomonson. STIG DAHLÉN

17 Sirenen Nr 4 Juni 2008 Brand Sirenen-enkät på Brand 2008: Får inte bli hemmagjorda utbildningar på brandstationernas bakgårdar Två av Räddningsverkets skolor läggs ned. Hur löser ni ert behov av utbildning i framtiden? Leif Andrén insatsledare, Göteborg Jag tror att vi till viss del bygger ut vår egen utbildningsverksamhet och kanske även säljer en del, men vi arrangerar nog inte hela kurser. Vi förväntar oss också att de som är utbildade i SMO har mer med sig i bagaget och kanske kan vi på hemmaplan lösa deras behov av kompletterande kurser. Jag tror vi kommer att undvika resor till Revinge och Sandö, det är för långt bort. Tommy Ekstrand räddningschef, Uppsala Det mesta av fortbildning av egen personal klarar vi, liksom tidigare, att utföra själva. För vidareutbildning måste vi skicka folk längre bort än Rosersberg och det blir förstås dyrare. Att andra aktörer ska ta över i Rosersberg kan jag ju hoppas på, men jag tror inte det blir kommuner som blir aktörerna. Någon form av utbildning blir det säkert i Rosersberg, området är attraktivt och ligger bra till för många kunder. Cecilia Uneram räddningschef Västra Sörmland Det här skapar nya möjligheter. Det blir viktigt för nya myndigheten att vara tydlig med sina olika roller, dels som kravställare, det vill säga vad utbildningen ska innehålla, dels att följa upp hur det fungerar. Det blir bra. Jag tror att andra aktörer kommer, dels på nuvarande skolor i Skövde och Rosersberg, dels nya som kommuner eller regioner. Vi i Västra Sörmland kan själva tänka oss att bli en utbildningsaktör. Jan Sjöstedt räddningschef, Varberg Vi kommer använda de kvarvarande skolorna för att få SMObrandmän samt utbildade befäl och deltidsbrandmän. Farhågan är att nedläggningen går för snabbt, att det blir problem att få utbildad personal i den utsträckning vi behöver. När det gäller ledarskap har vi tittat på andra lösningar för att täcka upp behovet. Styrkeledare har vi börjat utbilda vid IRL (Institutet för Räddningstjänstens ledarskapsutveckling). Våra avdelningschefer utbildas i chefsprogram inom vår egen kommun. Pär Kjellin operativ chef, Räddningstjänsten Dala Mitt Farhågor finns. Vi har fyra fina skolor inom Räddningsverket som lyft statusen på brandmanna- och befälsutbildningen. Branschen och skolorna har pratat samma språk och det har fungerat jättebra. Å ena sidan är jag orolig för att det ska spreta iväg, å andra sidan kanske det finns andra aktörer som kan ta över. Men det får inte bli hemmagjorda utbildningar på brandstationernas bakgårdar. Kenneth Ericson räddningschef, Riskhanteringsenheten, Öckerö Det är väldigt oklart. För oss är utbildningsbehovet ett glesbygdsproblem. Vi bygger våra styrkor på deltidsbrandmän och är beroende av utbildningen. Men vi anser att Räddningsverkets utbildning är stelbent. Vi har exempelvis gått ifrån rökdykning på två av våra tio öar, men det erbjuds ingen utbildning för deltidare utan inslag av rökdykning. Och vi vill inte skicka brandmän på kurs om de tvingas stå över vissa moment. I Göteborgsregionen har vi inom ramen för gränslös räddningstjänst skapat ett utbildningsråd som ska se över utbildningsbehovet framöver. Effektivt med defibrillatorer Fler defibrillatorer hos räddningstjänsten räddar liv och sparar pengar. Det konstaterade Björn Sund på Brand 2008 i Karlstad. Björn Sund vid Örebro universitet forskar kring kostnad-nyttaeffekter och har bland annat undersökt vinsterna med snabbare insatser genom sambruk. De händelser han tittat på är hjärtstopp, blixthalka, drunkningstillbud, hot om självmord och vattenskador i byggnader. Att försöka hindra olyckorna vid blixthalka är sannolikt olönsamt. Väg- och gatunät att alltför stora för att räddningstjänst och andra jourresurser ska hinna göra något. En möjlig åtgärd för att förhindra drunkningar är bevakning av badplatser. Men inte heller det anses lönsamt eftersom de flesta drunkningar är i små sjöar, inte vid stora badplatser. Att larma räddningstjänsten vid hot om självmord är sannolikt samhällsekonomiskt lönsamt. Det är också lönsamt att utnyttja samhällets jourresurser vid plötsliga, stora vattenläckor. Den stora vinsten finns att hämta vid hjärtstopp genom fler defibrillatorer hos räddningstjänsten, inte bara vid huvudstationen utan även hos deltid och kanske värn. Beräkningarna är gjorda för Jönköpings kommun och visar att en sån åtgärd skulle rädda 0,83 liv per år. Om man dessutom sätter in en så kallad första insatsperson, med en anspänningstid på 90 sekunder, räddas 1,9 liv per år. Beräkningarna bygger på att ett statistiskt liv värderas till drygt 18 miljoner kronor och kostnad/nytta kvoten är omkring 50 i båda fallen. Det vill säga åtgärderna ger 50 gånger mer än de kostar. Egentligen ger de ännu mer eftersom Björn Sunds forskning visar att vi värderar ett räddat liv vid hjärtstopp högt. 18 miljoner är den värdering Vägverket använder och som gäller en årig människa. Medianåldern för en hjärtstoppspatient är 70 år och beräknas leva 6-7 år om han eller hon överlever stoppet. Trots det värderas ett räddat liv vid hjärtstopp högre än inom vägtrafiken i en färsk undersökning. Det är överraskande, men en förklaring kan vara att man anses mer utsatt, att det kan drabba vem som helst var som helst, säger Björn Sund. En effekt av forskningen är att Vägverket preliminärt höjer värdet av ett statistiskt liv till 22 miljoner kronor. GUNNO IVANSSON Anders Sigfridsson räddningschef, Åre Det kommer att dyka upp andra aktörer, men inte på en gång, när de som bäst behövs. Jag befarar att det blir ett besvärande glapp när två skolor lagts ner och innan nya aktörer kommit igång. För vår del hoppas jag att Sandös utbildningsutbud för vidarebildning blir lika brett som i Revinge. Det skulle kosta för mycket för oss att skicka elever till Skåne. Glenn Borgkvist enhetschef, Helsingborg Vi som jobbat ett tag är stöpta i samma form, har samma ledarskap. Jag tror framtidens utbildning blir mer specifik och jag tror vi kommer att genomföra utbildning själva. Men jag tror ingen annan i Skåne kommer att erbjuda de utbildningar som Revinge redan har. Gunnarsson blickade framåt Räddningsverkets siste ordinarie generaldirektör Göran Gunnarsson blickade i sitt anförande inte bakåt utan in i framtiden. Konferensdeltagarna fick en dragning av Räddningsverkets framtidsstudie (som Sirenen beskrivit i flera tidigare nummer). Gunnarsson betonade särskilt: Det behövs tydligare nationella mål för säkerhetsarbetet. Varför ska man inte kunna ha exempelvis tio eller 16 nationella mål för säkerhet, när man har motsvarande inom flera andra områden. Öka mångfalden och jämställdheten inom räddningstjänsten. Det är en självklarhet att alla verksamheter som finansieras med skattemedel ska spegla samhället. Inför alla företrädare för räddningstjänsten på Brand 2008 sa Göran Gunnarsson också: Räddningstjänsten kommer att vara en av de tyngsta aktörerna inom skydd och beredskap även i framtiden, inte bara vid vardagsolyckor utan även vid större kriser. Avslutningsvis skickade Gunnarsson en passning till Helena Lindberg, blivande chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): 400 personer från olika sektorer i samhället har bidragit till Framtidsstudien. Den är därför ett viktigt dokument som jag hoppas att MSB tar till sig. Dala Mitt tar över Tack Karlstad och välkommen till oss i Dala Mitt om ett år, sa Leif Andersson, förbundschef i Räddningstjänsten Dala Mitt som avslutning på Brand Iförd dalafrisyr (bilden) vände sig masen Leif Andersson till alla, inte minst sin kollega i Karlstad, Stefan Bergström. Leif Andersson sammanfattade Brand 2008 så här: Tack Karlstad! Nu är det rätt tidpunkt att börja jobba i termer som de gör i Merseyside. Smid medans järnet är varmt. Inget blir komplett direkt, men det är viktigt att vi drar igång. Dala Mitt arrangerar nästa års konferens maj. Efter att ha lyssnat på Leif Andersson ligger det nära till hands att tro att en programpunkt på Brand 2009 blir: Merseyside-modellen, hur har vi förvaltat den?

18 18 skolbränder Sirenen Nr 4 Juni 2008 Kräver hårdare tag Göran Schnell De som är folkvalda måste sätta normer, tala om vad vi inte accepterar. Eva Ljungqvist Vi måste tillbaka till konsekvenser för tilltag. Lagen är bra, låt oss använda den. MALMÖ. Lagen om skydd mot olyckor är bra, men betecknas ibland ändå som ett fiasko. Orsak? Den används inte. skolbränder Sedan lagen om skydd mot olyckor infördes 2003 har antalet anlagda skolbränder skjutit i höjden. 350 bränder om året har blivit 500. Det har givetvis inte med lagen att göra. Men staten har ett stort ansvar för att lagen inte slagit igenom. Jag vill närmast betrakta det som en flopp, säger Göran Schnell, Brandskyddsföreningens vd. Under en konferens i Malmö kring anlagda bränder ställdes frågan om politikerna tar för lätt på problemet med skolbränder. Skolministern har ofta varit i debatten, men jag har inte en enda gång hört honom prata om skolbränder, sade Göran Schnell. Eva Ljungqvist, ställföreträdande räddningschef i Sydöstra Skåne, tycker inte politikerna står i första ledet. Lagen pekar på den enskildes ansvar, låt oss då ställa den enskilde till svars, anser hon. Vi har en lag som inte används. Individen inser inte sitt ansvar. Och vi är dåliga på att plocka ut konsekvenserna i det lilla sammanhanget. Vi skapar det samhälle vi förtjänar. Vi måste tillbaka till konsekvenser för tilltag. Lagen är bra, låt oss använda den, sade hon och fick dagens spontana applåd. Hans Frank, skadechef på Länsförsäkringar, höll med om att man kanske är för snäll mot den enskilde kunden ibland. Vi driver nog inte frågan om systematiskt brandskyddsarbete tillräckligt hårt. Har inte brandskyddet skötts ska försäkringstagaren stå för en del av skadekostnaderna. Här är vi inte nog hårda. Göran Schnell sa inte emot hårdare krav på den enskilde, men vill skjuta in sig på ett högre plan. De som är folkvalda måste sätta normer, tala om vad vi inte accepterar. Politikerna måste kliva fram och sätta värdena i samhället. Brandskyddsföreningen har uppvaktat Försvarsdepartementet. Ett huvudfel enligt föreningen är att staten enbart kommunicerat lagen med Räddningsverket och de kommunala räddningstjänsterna. Därför känner alldeles för få till vilket ansvar de har. Fler måste prata om lagen och den enskildes ansvar. Det borde exempelvis vara Skolverkets uppgift att se till att skolorna förstår vad lagen kräver, Socialstyrelsen att informera till vårdanläggningar och Boverket till fastighetsägare, anser Brandskyddsföreningen. Dessa myndigheter måste börja jobba med frågorna, men det står inte en rad om brandskydd i dessa myndigheters regleringsbrev. När det gäller miljöfrågor och mångfald går kraven ut på bred front, så borde det vara med den enskildes ansvar mot olyckor också, säger Göran Schnell och fortsätter: Varje vecka har vi olycksfall som renderar sjukhusbesök och samtidigt vet färre än tio procent av befolkningen att de har ett eget ansvar. Det är dags att göra något. PER LARSSON Husägare begär sänkning av taxerin Ulrika Burman MALMÖ. Skolan ett nav i samhället. Det anser nog de flesta, men för en del tycks den vara ett nödvändigt ont. Det har gått så långt att husägare begär sänkning av taxeringsvärdet för att de bor nära en skola. Vad ger det för signaler? Är skolan viktig? Nej, den är till besvär. Vi behöver en attitydförändring om skolans värde, det behövs civilkurage, sade Ulrika Burman, rektor i Höllviken, på konferensen Attack mot anlagd brand i Malmö. Hur når man föräldrarna när det är problem på skolan? var en fråga som ställdes. Ulrika Burman ansåg att man inte bara kan lita på skolan och lärarna. Hon gav ett räkneexempel: När en elev går ur nionde klass har denne varit timmar i skolan. Räknas all dagar från 0-16 år innebär det att man haft eleven 1,15 minuter per dag. Det hörs ofta att det måste skolan göra. Vi gör mycket, men vi kan inte göra allt, sa Burman. Gert Åkesson är rektor på Sundsgymnasiet i Vellinge som till stor del förstördes av en brand anlagd i en papperskorg böcker i biblioteket gick upp i rök, likaså läromedelsförråd, referensmaterial, dator, möbler och andra inventarier. Mycket var jobbigt, men en del positivt hade branden också med sig. Den stärkte banden mellan elever och lärare. Faktum är att skolan

19 Sirenen Nr 4 Juni 2008 skolbränder 19 mot skolbränder Sex frågor till ministern n Är utbildningsministern medveten om problemet med anlagda bränder? n Känner du till att det brinner mer än en skola per dag och att skadekostnaderna är en halv miljard per år? n Hur ska vi få en skola där elever trivs, är trygga och inte förstör för sig själva och andra? n Måste vi få en skolbrand där människor omkommer innan det händer något? n Vad anser du att man ska göra åt problemet med anlagda skolbränder? n Är du beredd att ta några initiativ för att vända trenden med skolbränder? Anlagda skolbränder är ett samhällsproblem. I Malmö krävde förespråkare att myndigheterna, inte bara räddningstjänsterna, börjar använda lagen och tuffare tag mot de som anlägger bränder. Foto: Peter Lundgren Är utbildningsminister Jan Björklund medveten om problemet med anlagda bränder? Sirenen hade en rad frågor. Tyvärr fick vi inga svar. Antalet anlagda skolbränder har fördubblats de senaste tio åren. Numera är mer än hälften av skolbränderna anlagda. Skolbränder totalt beräknas kosta 500 miljoner om året, det motsvarar ungefär lärartjänster. Är ansvariga politiker medvetna om detta? Sirenen försökte få en intervju med utbildningsministern. Vi försökte också skicka över ett antal frågor. Men vi fick inga svar. Utbildningsministern är medveten om att skolbränder är ett stort problem, säger hans pressekreterare Anna Neuman. Här ovan är de frågor Sirenen skulle vilja att utbildningsministern svarar på. Nu hoppas vi på svar till nästa nummer trycks 15 augusti. Hur ser utbildningsminister Jan Björklund på problemet med anlagda skolbränder. Ministern får en ny chans att svara på Sirenens frågor. Foto: Mikael Lundgren gsvärdet för att de bor nära en skola som nu delvis lever i provisoriska lokaler har fått fler sökande till kommande läsår. De flesta skolbränder sker dagtid, men det här var en kvällshändelse. Vilket fick Åkesson att reflektera över sina första skolår på en byskola. Där bodde någon på skolan, kanske var det vaktmästaren eller någon lärare. Det är kanske en lösning i framtiden när vi bygger skolor, att någon bor i en lägenhet på skolan. Det löser inte grundproblemet med anlagda skolbränder, men det minskar risken kvällstid. Hans Frank, skadechef på Länsförsäkringar, blev engagerad i försäkringsarbetet efter branden i Vellinge. Han konstaterar att skolan hade en bra organisation för att hantera krisen och snabbt få igång utbildning igen. Det handlade om 350 elever som behövde skollokaler. Verksamheten är A och O, byggnaden finns bara för att verksamheten behöver den, sade han. Anlagda bränder kostar försäkringsbolagen stora pengar, och det får försäkringstagarna vara med och betala. Hur mycket påverkar det premien? Hans Frank uppskattar att företagen betalar kronor per år och privatpersoner 110 kronor per år för att täcka anlagda bränder. PER LARSSON Gert Åkesson

20 20 oljeskydd Sirenen Nr 4 Juni 2008 Kustbevakningen och räddningstjänsten samövade Tillsammans räddade slite. Vi ska rädda ön ton olja hotade ömtåliga Gotlänska stränder och trots att det var första samarbetet med Kustbevakningen, tvivlade inte insatsledaren Per Anders Zachrisson om utgången: oljan skulle inte nå land. Även om utläggningen av länsor blev ett utdraget kämpande talar mycket för den självsäkra målsättningen höll; både fågelskyddsområden och badstränder klarade sig. Lyckligtvis var det inte olja den här gången utan två kubikmeter osaltade popcorn som läckt ut i Östersjön utanför Slite. Med kraftigt ökande oljetransporter på Östersjön är det snarast frågan när och inte om vi får en stor oljeolycka, säger Karl-Erik Kulander, Räddningsverket. Det var den första gången räddningstjänst och Kustbevakning övade tillsammans i strandnära område. Strikt sett har Kustbevakningen ansvaret ända fram till stranden, men eftersom det är så mycket lättare och billigare att ta upp oljan ute till havs än att sanera stränder vinner samhället på ett obyråkratisk samarbete. Förutsättningen var att en oljetanker kolliderat 20 distansminuter ost om Slite och att ton olja läckte ut. Det blåste hård ostlig vind. Så tajt har vi aldrig jobbat förut. För första gången har jag lånat ut en radio till Kustbevakningen för att vi ska kunna kommunicera. Jag har jobbat med oljeskydd i 15 år och det är första gången jag talat med Kustbevakningen under en övning. I alla fall ett fall framåt, säger insatsledaren Per Anders Zachrisson, Vänersborg. Till höger Anders Svensson, räddningstjänsten Östra Blekinge. Övningsledningen Ulf Jonasson, räddningstjänsten Gotland, Jan Fälteke, Kustbevakningen och Eva Ljungqvist, räddningstjänsten Ystad, var missnöjda med samverkan och beslöt göra ett nytt inspel. Att skruva ihop 15-meterslängderna av länsorna tog lång tid. De borde ligga i färdiga 300-meterslängder ansåg insatsledaren Per Anders Zachrisson, efter övningen. Vid övningen deltog personal från Räddningsverkets samtliga fem oljeskyddsförråd i Umeå, Vänersborg, Karlskrona, Botkyrka och Visby. Kustbevakningen deltog med sitt stora miljöbevakningsfartyg 181 och två arbetsbåtar för oljeupptagningen i vattnet. Kustbevakningens On Scene Commander (OSC) skötte sin uppgift från båten en bit ut medan Per Anders Zachrisson styrde på land. Länsstyrelsen bidrog med miljöexperter som informerade om särskilt känsliga områden. Till att börja med gick det lite trögt. Kustbevakningens arbetsbåtar zick-zackade runt och tog upp olja och strandskyddsdukarna kom på plats, men länsorna dröjde. De kommer från oljeskyddscontainrarna i 15-meters längder att skruva ihop dem till längder på flera hundra meter tog för lång tid. I övningsledningen var man heller inte helt nöjd med samverkan. Eva Ljungqvist, räddningstjänsten Ystad, som lånats in av Räddningsverket för övningsupplägget och som observatör beslöt tillsammans med Jan Fälteke, Kustbevakningen, att göra ett nytt inspel. Båda organisationerna är stolta och duktiga på sitt område. Vi såg att de samverkade var och en på sitt håll och ville tvinga dem att blanda besättningarna och lösa uppgiften tillsammans, säger Jan Fälteke. De ändrade förutsättningarna bestod i en vindkantring som ledde till att ett nytt strandområde hotades. De gavs också en deadline för att lösa uppgiften. Och den här gången kom inte bara stranddukarna snabbt på plats utan även länsorna. Tekniken kan killarna, men samverkan och kommunikation kan förbättras. Inledningsvis var det trevande och synkroniseringen mellan arbetsuppgifterna prioriteringen av strandduk kontra länsor fungerade inte. När man plockade folk från strandskyddet för att få ihop länsorna gick det dubbelt så snabbt. Man kan också utveckla samverkansbefälets roll och betydelse, säger Eva Ljungqvist, som trots vissa invändningar ger övningen godkänt: De har kommit långt när det gäller samarbetet och kan vara nöjda, men det finns områden som kan bli bättre. Jan Fälteke håller med: Jag tycker vi kommit en bra bit på väg. Vi vill jobba ihop och förstår varandra bra. Sker en stor olycka som leder till resursbrist måste vi kanske jobba lite tajtare än i dag. Visst har vi resurser, men inte tillräckliga för ett stort utsläpp. Efter en vecka har vi förbrukat personalen. Text och foto: gunno ivansson