Kartläggning av kompetens och kompetensbehov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av kompetens och kompetensbehov"

Transkript

1 Kartläggning av kompetens och kompetensbehov hos medarbetare som arbetar med stöd och service till personer med funktionsnedsättning i Halland Birgitta Magyar med medverkan av Helena Eriksson och utvecklingsledare Per Albinsson Meddelandeserien 2012:2

2 2(59) Förord Genom regionala prioriteringar har delar av medel för Utveckling av regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling används för att arbeta med frågor som rör funktionshinderområdet. Stödstrukturen i Halland är organiserad i fem programområden: barn, unga, familj, missbruk/beroende, personer med funktionsnedsättning, psykiatri och äldre. Funktionshinderfrågorna fördelas mellan programområdet, psykiatri, vilket ansvarar för psykiska funktionshinder samt personer med funktionsnedsättning vilket ansvarar för övriga områden inom verksamhetsområdet funktionshinder. Arbetet inom programområdet personer med funktionsnedsättning inleddes i maj 2011, då en utvecklingsplan för 2012 arbetades fram. Utvecklingsplanen omfattar flera prioriterade samverkansområden och aktiviteter. Kartläggningen kring kompetens och kompetensutvecklingsbehov som du nu håller i din hand är en av de prioriterade aktiviteter som genomförts under Syftet är att resultatet ska ligga till grund för planeringen av långsiktiga och strategiska kompetensutvecklingsinsatser för baspersonal inom verksamhetsområdet. Vi vill tacka alla som varit delaktiga. Per Albinsson Utvecklingsledare, Avdelningen för regional samverkan Birgitta Magyar och Helena Eriksson Utvecklare, Avdelningen för regional samverkan Utvecklingscentrum Region Halland

3 3(59) Sammanfattning Kartläggningen i Halland omfattar medarbetare som arbetar med att ge stöd och service till personer med funktionsnedsättning inom LSS-verksamheter som drivs i kommunal regi. Samtliga sex kommuner i Halland har deltagit. Resultatet är en regional nulägesanalys, vilken ska ligga till grund för planering av långsiktiga och strategiska kompetensutvecklingsinsatser. Verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning omfattar flera verksamhetsfält med insatser av olika karaktär, vilket gör att behovet av kompetens och kompetensutveckling är mångfacetterat och behöver belysas ur flera perspektiv. Följande fem frågeställningar har lyfts inom karläggningens fyra delprojekt. Vilken titulatur används inom verksamhetsområdet? Vilken grundläggande kompetens har medarbetarna inom verksamhetsområdet? Vilken kompetens och vilket kompetensutvecklingsbehov efterfrågas i verksamheterna? Vad anser brukarna om medarbetarnas behov av kompetens och kompetensutveckling? Vilka nationella, regionala och lokala arbeten pågår kring titulatur, kompetens och kompetensprofiler för medarbetare inom verksamhetsområdet? I Halland används 33 olika titlar och 19 olika AID-KL koder 1 inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Vilken titulatur och antalet titlar som används inom de olika verksamhetsfälten varierar mellan kommunerna och många av titlarna används endast för ett fåtal medarbetare. Parallellt med kartläggningen har kommunerna under våren 2012 diskuterat möjligheterna till en samsyn kring den modell som Göteborgsregionens kommunförbund (GR) 2 arbetat fram kring ny titulatur och nya utbildningskrav, vilket 1 Arbetsidentifikationskod Sveriges Kommuner och Landsting (AID-KL) mer information finns på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida: Hämtad Mer om Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner (2011) finns på Göteborgsregionens kommunförbunds hemsida: Hämtad etens+hos+baspersonal.pdf

4 4(59) skulle innebära ett införande av titlarna, stödassistent och stödpedagog. Fortsatta diskussioner kommer att föras under hösten. När det gäller medarbetarnas grundläggande kompetens, kan konstateras att det förekommer en mångfald av olika utbildningsvarianter och programfördjupningar i kommunernas underlag. De gymnasiala programmen inom vård- stöd och omsorg har förändrats över tid och det framgår inte tydligt hur de olika utbildningsvarianterna och programfördjupningarna förhåller sig till varandra. I Halland pågår arbetet med ansökan om certifiering till Vård-och Omsorgs College. Ett av målen med VO-College är att kvalitetssäkra utbildningarna inom vård- och omsorg gentemot arbetsmarknadens behov. Därför är VO-College en viktig samarbetspartner och genom representation från socialtjänsten i styr- och arbetsgrupper ges möjlighet att lyfta frågor som rör verksamhetsområdets specifika behov av grundläggandekompetenser och kompetensutveckling. Förutom en grundläggande kompetens behöver medarbetaren kontinuerlig kompetensutveckling både när det gäller verksamhetsspecifika kunskaper och specifika kunskaper i förhållande till den eller de personer som den ska ge stöd till. I intervjuerna med de regionala nätverken, och personer med övergripande verksamhetsansvar, framgår att det finns behov av långsiktig och strategisk kompetensutveckling i regional samverkan. Behovet av kompetensutveckling finns inom flera områden. Nedan följer några exempel: Kunskap om olika funktionsnedsättningar och vilka konsekvenser det kan ha för den enskilde i vardagen Fördjupad kunskap inom neuropsykiatriska diagnoser, utvecklingsstörning och olika kombinationer av flerfunktionshinder Pedagogiska behandlingsmetoder och förhållningssätt IT-verktyg och hjälpmedel I de intervjuer som gjorts med brukare och brukarorganisationer framhåller man vikten av kontinuerlig handledning och kompetensutveckling för medarbetarna inom verksamhetsområdet. De anser också att det finns behov av att höja kompetensen för att kunna uppfylla kvalitetsmålen i LSS och efterfrågar fler medarbetare med utbildning på högskolenivå.

5 5(59) Runt om i landet pågår många lokala och regionala utvecklingsarbeten med syfte att höja medarbetarnas kompetens för att stärka yrkesrollen, men det har saknats en samlad nationell bild av socialtjänstens utvecklingsbehov inom funktionshinderområdet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under 2012 tillsatt en utredning för att genomföra en nationell kartläggning av utvecklingsbehov. Syftet är att resultatet ska ligga till grund för kommande överenskommelser mellan regeringen och SKL vad gäller nationella satsningar med inriktning mot funktionshinderområdet. Ännu finns inga nationella riktlinjer kring grundläggande kompetens för medarbetare inom verksamhetsområdet. Socialstyrelsen har under våren 2012 tagit fram en vägledning för arbetsgivare kring kompetens inom verksamhetsområdet 3 och påbörjat arbetet med att ta fram så kallade Allmänna råd om grundläggande kompetens för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning, vilka förväntas vara klara under våren De allmänna råden och nationella satsningar med inriktning mot funktionshinderområdet kommer att vara vägledande i det fortsatta arbetet. Kartläggningen i Halland pekar på flera möjliga utvecklingsmöjligheter. Titulatur Uppnår kommunerna en samsyn kring GRs modell kan titulatur och kompetenskrav för de olika verksamhetsfälten tydliggöras, vilket ger en bra förutsättning för regional samverkan kring dessa frågor. För den enskilde medarbetaren kan förändrad titulatur och utbildningskrav bidra till att stärka yrkesidentiteten och synliggöra karriärvägar inom funktionshinderområdet. Vid eventuellt införande av titulatur bör man beakta om detta kan ha betydles för den nationella satsningen kring ehälsa. 3 Socialstyrelsen. Rätt kompetens hos personal som arbetar i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vägledning för arbetsgivare

6 6(59) Kompetens och kompetensutvecklingsbehov Dokumentation av medarbetares kompetens Att man på det lokala planet använder sig av en verksamhetsinriktad kompetensförsörjningsmodell, för att identifiera nuvarande kompetens och framtida komptensbehov för att kunna nå upp till verksamhetens mål och uppdrag. Med hjälp av en sådan modell synliggörs medarbetarens nuvarande kompetens och behovet av kompetensutvecklings utifrån verksamhetens behov. Om verksamheterna önskar göra jämförelser mellan kommunerna, bör man enas om vilka parameterar kring kompetens som skall följas upp och att dessa parametrar registreras på samma sätt i samtliga verksamheter och kommuner. Validering av kompetens riktat mot funktionshinderområdet VO-College kommer att vara en viktig samarbetspartner i det fortsatta lokala och regionala arbetet med kompetens och kompetensutveckling inom funktionshinderområdet. Det är viktigt att förstärka samarbetet mellan VO- College och taktisk grupp personer med funktionsnedsättning i frågor som rör långsiktiga och strategiska komptensutvecklingsinsatser riktade mot funktionshinderområdet. Ett sätt för kommunerna att arbeta vidare med validering av kunskaper med inriktning mot funktionshinderområdet är att använda sig av GRs modell och/eller de yrkeskrav som Projekt Carpe arbetat fram. Båda dessa modeller ger möjlighet till validering av medarbetares kunskaper inriktat mot funktionshinderområdet. Regional samverkan och kompetensutveckling Arbetet bör inledas med att man tillsätter en regional komptensutvecklingsgrupp, med representanter från samtliga kommuner och angränsande hälso-och sjukvård. Förutsättningarna för långsiktig och strategisk regional samverkan kring kompetensutvecklingsinsatser är att alla kommuner arbetar med att analysera och identifiera vilket komptensutvecklingsbehov som föreligger inom de olika verksamhetsfälten, både när det gäller prioriterade kunskapsområden och antalet

7 7(59) utbildningsplatser. Detta för att planering och utförande av regionala utbildningsinsatser ska bli av så god kvalitet för verksamheterna som möjligt. Verka för samarbete med andra aktörer inom utbildningsområdet såsom tillexempel: Högskolan i Halmstad, VO-College och Samordningsförbundet i Halland. Inför planering av kompetensutvecklingsinsatser bör man dra lärdom av de reflektioner som framkommit i utvärderingen kring BasUT 4 -projektet i Halland, där deltagarna bland annat framhåller att: o Verksamheterna ska vara delaktiga i kartläggningen av utbildningsbehoven så att man hittar en lämplig utbildningsnivå o Utbildningsbeskrivningar görs tydliga o Organiserad återföring för reflektion och fördjupning o Färre utbildningstillfällen med högre kvalitet är bättre än många utspridda. 4 Mer finns att läsa om BasUT projektet på hemsidan Hämtad

8 8(59) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Titulatur... 5 Kompetens och kompetensutvecklingsbehov Inledning Syfte Metod En regional nulägesanalys kring kompetens och kompetensutvecklingsbehov i Halland a Vilken titulatur används inom verksamhetsområdet? Boendestöd Bostad med särskild service Daglig verksamhet Korttidsboende Personlig assistans b Vilken grundläggande kompetens har medarbetar inom verksamhetsområdet? Påbyggnadsutbildningar och spetskompetenser Vilken kompetens och vilket kompetensutvecklingsbehov efterfrågas i verksamheterna? Pågående lokala arbeten med kompetensfrågor Regional samverkan kring kompetensutvecklingsinsatser Områden där verksamheterna ser ett behov av kompetensutveckling Vad anser brukare om medarbetarnas behov av kompetens och kompetensutveckling? Brukare i Halland Nationell brukarundersökning om kompetens Vilka nationella, regionala och lokala arbeten pågår kring titulatur, kompetens och kompetensprofiler för medarbetare inom verksamhetsområdet? Socialstyrelsen Sveriges kommuner och landsting (SKL) Nationellt kompetensråd inom funktionshinderområdet Andra regioners arbeten runt kompetensprofiler och titlar Diskussion... 43

9 9(59) Titulatur Utvecklingsmöjligheter: Titulatur Kompetens och kompetensutvecklingsbehov Dokumentation av medarbetares kompetens Utvecklingsmöjligheter: Dokumentation av medarbetares kompetens Validering av kompetens riktad mot funktionshinderområdet Utvecklingsmöjligheter: Validering Regional samverkan och kompetensutveckling Utvecklingsmöjligheter: Regional samverkan och kompetensutveckling Slutord Litteraturförteckning Övriga källhänvisningar Bilagor... 49

10 10(59) 1. Inledning Socialtjänstens verksamhet stöd och service till personer med funktionsnedsättning omfattar många verksamhetsfält med olika karaktär, vilket gör att behovet av kompetens och kompetensutveckling är mångfacetterat. Gemensamt för alla insatser är att de syftar till att kompensera de svårigheter och hinder som en funktionsnedsättning medför så att brukaren ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt efter sina förutsättningar. Insatserna anpassas efter brukarens individuella behov. Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Livssituationen varierar bland annat när det gäller de fysiska och psykiska förutsättningarna, miljö och individuella behov vilket kommer att återspeglas i de insatser och behov av stöd och service som personen behöver. Etnicitet, kön och sexuell läggning är ytterligare exempel. Insatserna måste även ses ur ett livsloppsperspektiv där förutsättningar och behov ser olika ut beroende på hur lång tid hon/han haft funktionsnedsättningen och hur den påverkat livets olika faser och roller och hur gammal den individ är som ser tillbaka på erfarenheter av att leva med funktionsnedsättning. 5 Barns förutsättningar och behov skiljer sig ifrån vuxnas, att bli äldre och åldras ger upphov till andra behov av stöd, service och omsorg och insatserna måste anpassas därefter. Lagen om särskilt stöd till personer med funktionsnedsättning 6 ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka det stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS ger personer med omfattande funktionshinder rätt till tio, i lagen angivna, insatser. För att ha rätt till insatser krävs: Att personen tillhör lagens personkrets Att personen har behov av insatsen Att personen inte får behovet tillgodosett på annat sätt. 5 Se Jeppson Grassman, 2011:109 Ett långt liv med särskilda förtecken: Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättning 6 LSS 1993:387

11 11(59) Lagens personkrets omfattar personer med: 1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är så stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Den 1 oktober 2011 hade personer en eller flera insatser enligt LSS exklusive insatsen råd och stöd. Andelen män var 52 procent och 48 procent var kvinnor. Totalt sett har antalet personer som beviljats LSS ökat över tid. Personkrets 1 har ökat sin andel av totala antalet personer med insatser enligt LSS från 82 procent till 84 procent mellan år 2007 och år Landstingen och de kommuner som ansvarar för råd och stöd har uppgett att ca personer hade den 1 oktober 2011 beviljats råd och stöd enligt LSS. 7 Stödinsatserna till personer med funktionsnedsättning har genomgått stora förändringar över tid vilket gör att behovet av att lyfta frågor som rör kompetens och kompetensutveckling är aktuellt både på nationell nivå och på regional nivå. Regionala arbeten 8 som belyst kompetensfrågan inom verksamhetsområdet, visar att medarbetarnas bakgrund varierar allt ifrån de som saknar grundutbildning till de som har en akademisk examen. Mångfalden av titlar och verksamhetsfältens olika karaktär gör kompetensfrågan komplicerad. Bilden 9 nedan är hämtad ur Socialstyrelsens vägledning för arbetsgivare 10 och speglar det komplexa behovet av kunskaper och erfarenheter på grundläggande nivå för en medarbetare som arbetar med insatsen boendestöd för vuxna. 7 Socialstyrelsen (2012 a) Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år Project Carpes yrkeskrav och Göteborgsregionens överenskommelse om titulatur och utbildningskrav. 9 Källa Kenneth Tönnberg, arbetade tidigare på psykologiska enheten i Gunnared, men är numera verksam som boendestödjare i Mölndals kommun, inom vård och omsorg. 10 Socialstyrelsen (2012 b) Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vägledning för arbetsgivare s.30

12 12(59) För personal som arbetar inom andra verksamhetsfält skulle andra kompetenser och förmågor behövas. Ett exempel är verksamhetsfältet personlig assistans som skiljer sig från andra former av stöd, så som hemtjänst eller gruppboende, genom att man arbetar hos en brukare åt gången och att arbetsuppgifterna ska utföras tillsammans med brukaren. Arbetsplatsen är oftast brukarens hem. Brukaren ges stort inflytande på hur de personliga assistenterna utför sitt arbete och gränserna för vad som ingår i arbetsuppgifterna är inte givet på förhand. 11 Personalens arbetstider är fördelade över hela dygnet, vilket innebär att man oftast arbetar utan daglig kontakt med kollegor. Daglig verksamhet är en annan verksamhet som är mer aktivitetsinriktad än de insatser som ges i brukarens hem. Verksamheternas aktivitetsinriktning varierar, 11 Se Egard 2011:51 Personlig assistans i praktiken. Begrepp, initiativ och vänskaplighet

13 13(59) vilket innebär att medarbetar utöver grundkompetens även behöver verksamhetsspecifik kompetens. I Halland har frågor som rör kompetens och kompetensutveckling prioriterats i den utvecklingsplan för 2012 som ligger till grund för det regionala samverkansarbetet inom programområdet personer med funktionsnedsättning. 12 Kompetenskartläggningen i Halland är en av de prioriterade aktiviteter som utförts under 2012 och omfattar medarbetare som arbetar med att ge stöd och service till personer med funktionsnedsättning inom LSS-verksamheter som drivs i kommunal regi. 2. Syfte Syftet med projektet är att kartlägga befintlig kompetens och behovet av kompetensutveckling för medarbetare som arbetar med stöd och service till personer med funktionsnedsättning i verksamheter som drivs i kommunal regi i Halland. Kartläggningen skall utgöra ett underlag för planering av långsiktiga och strategiska kompetensutvecklingsinsatser på regional nivå, samt utgöra underlag för verksamheterna i Halland att förhålla sig till och besluta om sin syn på kompetensprofiler och titlar. Följande fem frågeställningar kommer att lyftas inom de fyra delprojekten: Vilken titulatur används inom verksamhetsområdet? Vilken grundläggande kompetens har medarbetarna inom verksamhetsområdet? Vilken kompetens och vilket kompetensutvecklingsbehov efterfrågas i verksamheterna? Vad anser brukarna om medarbetarnas behov av kompetens och kompetensutveckling? Vilka nationella, regionala och lokala arbeten pågår kring titulatur, kompetens och kompetensprofiler för medarbetare inom verksamhetsområdet? 12 Genom regionala prioriteringar har delar av medlen för Utveckling av regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling används för att arbeta med frågor som rör funktionshinderområdet.

14 14(59) 3. Metod Projektet har pågått under perioden april till och med oktober månad Kartläggningen är avgränsad till att omfatta medarbetare som arbetar med stöd och service i verksamheter som drivs i kommunal regi i Halland och som ger insatser i form av: Boendestöd (Endast medarbetare som arbetar med boendestöd enlig SoL 13 till personer som omfattas av LSS 14 lagens personkrets) Boende med särskild service Daglig verksamhet Korttidsboende Personlig assistans För att belysa kompetensfrågan ur flera perspektiv är projektet indelat i fyra delar. Delprojekt 1 är en kartläggning av befintlig kompetens och titulatur bland medarbetare som arbetar med stöd och service till personer med funktionsnedsättning i Halland. Informationsbrev (bilaga 3) samt Excel-fil skickades ut till en kontaktperson i respektive kommun. Kommunerna har själv identifierat vilka medarbetare som ska omfattas av kartläggningen utifrån givna direktiv. I de fall där uppgifter saknats har kontaktpersonen i vissa fall kompletterat uppgifterna genom egna enkäter till medarbetarna innan materialet har skickats tillbaka för sammanställning. Underlagen har bearbetats i Microsoft Excel 2010, men manuell bearbetning har också skett. Uppgifter som lämnats in men, som gäller medarbetare som inte omfattas av kartläggningen har exkluderats från materialet. Kartläggningen omfattar totalt 1628 tillsvidareanställda medarbetare. Kommunernas underlag har inbringat uppgifter av varierande kvalitet beroende på hur man dokumenterar och vilket systemstöd man har för dokumentation av medarbetarnas kompetenser. På begäran av verksamheterna förlängdes tid för insamling av data en månad. Detta på grund av hög arbetsbelastning ute i verksamheterna vid det aktuella tillfället, men även på grund av svårigheter att ta fram de begärda uppgifterna. Uppgifter om medarbetarnas examensår, påbyggnadsutbildningar och spetskompetenser samt utbildningsnivå och omfattning i 13 Sol (2001:453) Socialtjänstlagen 14 LSS (1993:387) Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade

15 15(59) form av poäng från yrkeshögskola eller högskola har varit de parametrar som verksamheterna haft svårast för att besvara. Delprojekt 2 är en studie av synen på kompetens och behovet av kompetensutveckling för medarbetare som arbetar med stöd och service till personer med funktionsnedsättning i Halland. Studien genomfördes genom gruppintervjuer med tre regionala nätverk. Nätverk för enhetschefer för barn och unga inom LSS Nätverk för enhetschefer för gruppbostäder Nätverk för enhetschefer för personlig assistans Vid gruppintervjuerna deltog informanter från samtliga kommuner i Halland, förutom i nätverket för enhetschefer för personlig assistans och gruppbostäder där det saknas representation från Falkenbergs kommun. Förutom de tre regionala nätverken har ledningspersoner och personer med ansvar för kompetensutvecklingsfrågor i respektive kommun varit informanter. Kommunerna har själva valt ut vem/vilka som ska medverka i intervjun. Intervjuguide (bilaga 4) har använts vid alla intervjutillfällen. Alla frågor har haft öppna svarsalternativ och intervjuerna har varit semistrukturerade i sitt upplägg. Intervjuerna med nätverken genomfördes som gruppintervjuer vid nätverksträffar medan intervjuer med personer med övergripande ansvar gjordes vid förbokade möten i respektive kommun. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon. Transkriberingen av intervjuerna har skett med fokus på mening. Talspråk har vid transkriberingen omformulerats till skriftspråk och texten har bearbetats genom analys av informanternas svar utefter intervjuguidens ställda frågor. Resultatet presenteras som sammanfattande text och som återgivna citat. Delprojekt 3 är en studie av brukares syn på behovet av kompetens och förmågor hos medarbetare som arbetar med stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Brukare och brukarorganisationer har fått svara på frågor enligt intervjuide (bilaga 2) Frågorna har haft öppna svarsalternativ. Kunskap har även inhämtas från den mindre undersökning som Nationellt kompetensråd inom funktionshinderområdet har genomfört med ett antal riksorganisationers syn på kompetens (Riksförbundet FUB, Autism och Asberger förbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och unga

16 16(59) RBU, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Riksföreningen Grunden Sverige, Förbundet Sveriges dövblinda.) En person i varje kommun utsågs till kontaktperson och erhöll en intervjuguide (bilaga 2) med tillhörande följebrev (bilaga 1) via e-post. Kommunerna har själva valt om frågorna skulle skickas ut till representant för de olika lokala brukarorganisationerna eller om man tillsammans besvarat frågorna i de fora för dialog, som finns mellan kommunernas verksamhet och de lokala brukarorganisationerna. Svar har inkommit från Laholm, 15 Halmstad, 16 och Varberg. 17 Delprojekt 4 är en sammanställning av de nationella, lokala och regionala arbeten som pågår. Informationen har inhämtats genom telefonsamtal till personer som arbetar med utvecklingsfrågor i andra delar av Sverige och från Nationellt komptensråd inom funktionshinderområdet. Uppgifter om kontaktpersoner har bland annat erhållits av plattformsledarna inom evidensbaserad praktik samt genom den mindre sammanställning i form av ett PM som gjorts av Sveriges kommuner och landsting (SKL) över aktuella aktiviteter på regional nivå inom funktionshinderområdet. 15 I Laholms kommun har ett gemensamt svar från brukarorganisationerna inkommit från det lokala handikapprådet. 16 I Halmstad kommun har svar inkommit från ledamöter i det lokala handikapprådets referensgrupp för Intresseföreningen för personer med schizofreni och andra psykoser (IFSAP Halland södra), Parkinson föreningen samt Intresseföreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) 17 I Varbergs kommun har svar inkommit från intresseföreningen, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) samt Reumatikerföreningen.

17 17(59) 4. En regional nulägesanalys kring kompetens och kompetensutvecklingsbehov i Halland Kartläggningen omfattar totalt 1628 medarbetare, varav 85 % kvinnor och 15 % män. Medelåldern är 45 år och medianåldern 46 år. Tabell 1 Totalt antal inrapporterade medarbetare per kommun och verksamhetsfält Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Summa Boendestöd Bostad med särskilt stöd Daglig verksamhet Korttidsboende Personlig assistans Summa a Vilken titulatur används inom verksamhetsområdet? Verksamheterna i Halland har totalt rapporterat in 33 olika titlar och 19 olika AID-KL koder. 18 Vilken titulatur som används och hur många titlar respektive verksamhet använder varierar mellan kommunerna. Många av titlarna används endast för ett fåtal medarbetare. Tabell 2 Antal titlar inom verksamhetsområdet Kommunvis Kommun Antal titlar Kungsbacka 4 Varberg 16 Falkenberg 10 Hylte 8 Halmstad 9 Laholm 9 För utförligare sammanställning över titulatur och AID-KL koder se bilaga 5, tabell Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID-KL) mer finns att läsa på Sveriges kommuner och landstings (SKL)hemsida Hämtad

18 18(59) Boendestöd Inom verksamhetsfältet boendestöd förekommer sex olika titlar. Tre av titlarna omfattar 97 % av medarbetarna inom verksamhetsområdet. Tabell 3 Titulatur fördelat på antal medarbetare Samtliga kommuner Totalt 109 medarbetare Titel Andel medarbetare % Boendestödjare 85 % Undersköterska 9 % Skötare 3 % Övriga titlar 3 % Tre av sex kommuner i Halland använder endast titeln boendestödjare inom verksamhetsfältet. Tabell 4 Titulatur inom verksamhetsfältet Boendestöd Kommunvis Halland Boendestöd Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Boendestödjare Boendestödjare Boendestödjare Boendestödjare Boendestödjare Boendestödjare Skötare Personlig Boendesamordnare assistent Undersköterska Undersköterska Vårdare

19 19(59) Bostad med särskild service Inom verksamhetsfältet bostad med särskild service förekommer tolv olika titlar. Tre av titlarna används för 91 % av medarbetarna. Tabell 5 Titulatur Bostad med särskild service Samtliga kommuner Totalt 467 medarbetare Titel Andel medarbetare % Vårdare 47 % Habiliteringsassistent 30 % Undersköterska 14 % Vårdbiträde 3 % Skötare 2 % Övriga titlar 4 % I Kungsbacka kommun används enbart titeln habiliteringsassistent och i Halmstad kommun används enbart titeln vårdare. Tabell 6 Titulatur inom verksamhetsfältet Bostad med särskild service Kommunvis Halland Bostad med särskild service Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Habiliteringsassistent Behandlingsassistent Gruppledare Personlig Vårdare Undersköterska assistent Behandlingssekreterare Handledare Vårdare Vårdare Omsorgsassistent Personlig assistent Socialpedagog Vårdare Skötare Undersköterska Vårdare Vårdbiträde Daglig verksamhet Inom verksamhetsfältet daglig verksamhet förekommer 16 olika titlar. Titlarna gruppledare och grupphandledare används för 87 % av medarbetarna. Tabell 7 Titulatur Daglig verksamhet Samtliga kommuner Totalt 238 medarbetare Titel Andel medarbetare % Gruppledare 58 % Grupphandledare 29 % Övriga titlar 13 % Daglig verksamhet i Falkenberg och Hylte kommuner använder i huvudsak vårdare och vårdbiträde som titlar. I Laholm tituleras samtliga medarbetare inom daglig verksamhet gruppledare, liksom merparten av medarbetarna i Varbergs och

20 20(59) Halmstads kommun. I Kungsbacka tituleras samtliga medarbetare inom daglig verksamhet grupphandledare. Tabell 8 Titulatur inom verksamhetsfältet Daglig verksamhet Kommunvis Halland Daglig verksamhet Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Grupphandledare Arbetsanpassare Metodutvecklare Rehabiliteringsansvarig Aktivitetshandledare Gruppledare Arbetsterapeut Gruppledare Resursperson Arbetskonsulent Ekonomibiträde Vårdare Vårdbiträde Fritidspedagog Gruppledare Vårdare Föreståndare Talpedagog Gruppledare Hantverkare Korttidsboende Inom verksamhetsfältet korttidsboende har åtta titlar rapporterats in. Titlarna habiliteringsassistent, undersköterska och vårdare används för 86 % av medarbetarna. Tabell 9 Titulatur Korttidsboende Samtliga kommuner Totalt 132 medarbetare Titel Andel medarbetare % Vårdare 46 % Habiliteringsassistent 28 % Undersköterska 12 % Övriga titlar 14 % Titeln vårdare används för samtliga medarbetare inom verksamhetsfältet i Falkenberg, Halmstad och Hylte kommuner. I Kungsbacka arbetar enbart medarbetare med titeln habiliteringsassistent inom verksamhetsfältet. Tabell 10 Titulatur inom verksamhetsfältet Korttidsboende Kommunvis Halland Korttidsboende Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Habiliteringsassistent Ungdomsassistent Vårdare Vårdare Vårdare Barnbiträde Undersköterska Barnskötare Vårdare Fritidsledare Vårdbiträde Undersköterska Vårdare

21 21(59) Personlig assistans Inom verksamhetsfältet personlig assistans har tio olika titlar rapporterats in. Titeln personlig assistent omfattar 91 % av medarbetarna. Tabell 11 Titulatur Personlig assistans Samtliga kommuner Totalt 682 medarbetare Titel Andel medarbetare % Personlig assistent 91 % Undersköterska 4 % Vårdare 4 % Övriga titlar 1 % I Kungsbacka, Varberg och Halmstads kommuner används enbart titeln personlig assistent. Tabell 12 Titulatur inom verksamhetsfältet Personlig assistans Kommunvis Halland Personlig assistans Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Personlig Personlig Boendestödjare Personlig Personlig Barnbiträde assistent assistent assistent assistent Gruppledare Undersköterska Barnskötare Personlig assistent Vårdare Personlig assistent Personligt Undersköterska ombud Undersköterska Vårdare Vårdare Vårdbiträde Vårdbiträde Värdinna

22 22(59) 4.1.b Vilken grundläggande kompetens har medarbetar inom verksamhetsområdet? Gymnasieutbildningarna har förändrats över tid. Det innebär att det bland medarbetarna förekommer en mångfald av utbildningar och varianter av gymnasieprogram inom vård-stöd-och omsorgssektorn. Resultatet av analysen kring kompetens är en bedömning och uppskattning av antal medarbetare med utbildning inom respektive kategori. Det råder en viss osäkerhet om hur likvärdiga de olika utbildningarna och programfördjupningarna inom vård-och omsorgsprogrammet är. Uppgifterna kring medarbetares kompetenser har sorterats och analyserats efter fem olika kategorier: Barnskötare: Barn-och fritidsprogrammet eller annan äldre barnavårdsutbildning. Undersköterska: Undersköterska som grundutbildning, omvårdnadsprogrammet/motsvarande undersköterska, äldre utbildning till undersköterska, validerat till undersköterska eller att medarbetaren har en titel som undersköterska. Omsorgsutbildning: Här ingår utbildningar såsom, två och treårig vårdlinje där inte undersköterska är angivet som kompetens, mentalskötare, skötare, social omsorg, social service samt omvårdnadsprogrammet 19 där man angivit valbara kurser eller någon annan programfördjupning som inte är registrerat som undersköterskekompetens. Även de medarbetare som har grund och påbyggnadsutbildning för vård av personer med utvecklingsstörning (GPU/PPU) rapporterad som grundläggande kompetens ingår i denna kategori. Ingen uppgift om grundläggande kompetens: Verksamheten har inte lämnat någon uppgift om grundläggande kompetens. Annan inriktning: Annan gymnasiekompetens än vård, stöd och omsorg. Sammanfattningsvis kan sägas att andelen medarbetare med någon form av vårdstöd och omsorgsutbildning utgör 70 % av medarbetarna, av dessa hade 23 % undersköterskekompetens, nio procent barnskötarkompetens och 38 % hade kompetens från någon annan omsorgsutbildning. För totalt 23 % av medarbetarena 19 Mer om omvårdnadsprogrammet finns att läsa på Skolverkets hemsida d=0 Hämtad

23 23(59) saknas uppgifter om grundläggande kompetens och störst andel återfinns inom verksamhetsfältet personlig assistans. Tabell 13 Grundläggande gymnasiekompetens. Procentuellt antal medarbetare per verksamhetsfält och utbildningskategori. Samtliga kommuner. Totalt 1628 medarbetare. Vård stöd och omsorgsutbildningar Barnskötare Undersköterska Omsorgsutbildning Ingen uppgift om grundläggande kompetens Annan inriktning än vård, stöd och omsorg Boendestöd 5 % 29 % 29 % 28 % 9 % Bostad med särskild service 13 % 31 % 39 % 15 % 2 % Daglig verksamhet 11 % 18 % 49 % 6 % 16 % Korttidsboende 19 % 18 % 39 % 13 % 11 % Personlig assistans 6 % 15 % 34 % 38 % 7 % Totalt 9 % 23 % 38 % 23 % 7 % 70 % Påbyggnadsutbildningar och spetskompetenser Erfarenheterna från kartläggningen visar att det finns stora skillnader på vilka uppgifter om kompetens som går att få ut ur kommunernas stödsystem för personaldokumentation. I tre 20 av sex kommuner har man inte redovisat några uppgifter kring påbyggnadsutbildningar och spetskompetenser förutom för de medarbetare där man angivit en avslutad examen från högskola till exempel sjuksköterska, förskollärare etc. Information om utbildningsnivåer och omfattning i form av högskolepoäng eller Ky- Yh 21 poäng har saknats i en stor del av underlagen, vilket inneburit att det inte varit möjligt att göra någon analys av hur många medarbetare som har påbyggnadsutbildningar och spetskompetenser på de olika utbildningsnivåerna. 20 Varberg, Falkenberg och Hylte kommuner 21 KY är förkortning för Kvalificerad Yrkesutbildning och Yh är förkortning för Yrkeshögskola

24 24(59) Det finns dock ett par utbildningar Grundutbildning för vård av personer med utvecklingsstörning (GPU) och Påbyggnadsutbildning för vård av personer med utvecklingsstörning (PPU) 22 som är vanligt förekommande i kommunernas underlag. GPU och PPU är två äldre utbildningar på gymnasial nivå vilka omfattade en termin vardera. För en del medarbetare har kommunerna uppgett dessa utbildningar under grundläggande kompentenser och för andra som påbyggnadsutbildningar och/eller spetskompetenser. Medarbetare med denna kompetens finns i alla kommuner och inom samtliga verksamhetsfält. Utbildningarna är en föregångare till en nyare utbildning, Aktiveringspedagog inom LSS grav kognitiv funktionsnedsättning 400 Yh poäng, som ges vid vuxenutbildningen på Krokslättsgymnasiet Mölndal 23 och är en av de utbildningar som GR 24 nämner som utbildningskrav för titeln stödpedagog. Kungsbacka kommun har rapporterat att sju medarbetare har en Aktiveringspedagogutbildning, tre med inriktning mot rehabilitering, övriga saknar uppgift om inriktning. Andra intern och externutbildningar som är vanligt förekommande är utbildningar som rör, autism, handledning, lågaffektivt bemötande, motiverande samtal (MI), taktil stimulering, TEACCH 25, tydliggörande pedagogik och teckenspråk. 22 Kommunerna har angett dessa utbildningar antingen under grundläggande kompetens eller som en påbyggnadsutbildning. 23 Förklaring till de två olika inriktningar inom utbildningen till Aktiveringspedagog finns att läsa på Krokslättsgymnasiets hemsida Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet. ompetens+hos+baspersonal.pdf TEACCH är en förkortning för Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children. Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat för personer med autism.

25 25(59) Avslutad examen från högskola Andelen medarbetare med avslutad högskolekompetens baseras på uppgifter från samtliga kommuner och redovisas endast för de medarbetare där det tydligt framgår att det rör sig om en avslutad examen från högskola oavsett om det registrerats under grundläggande kompetens 26 eller som en påbyggnadsutbildning. Tabell 14 Avslutad examen från högskola per verksamhetsfält. Samtliga kommuner. Totalt 1628 medarbetare. Verksamhetsområde Avslutad examen från högskola Boendestöd 5 % Bostad med särskild service 3 % Daglig verksamhet 8 % Korttidsboende 6 % Personlig assistans 2 % Totalt 4 % 4.2 Vilken kompetens och vilket kompetensutvecklingsbehov efterfrågas i verksamheterna? Sammanställningen av intervjuer och gruppintervjuer med informanter, visar att verksamheterna efterfrågar medarbetare med en grundlägganade kompetens som undersköterska, men man påpekar att pedagogisk kompetens värderas högre, nu än tidigare, framför allt i de verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. Det finns dock informanter som tycker att barnskötarna saknar den medicinska kompetens som behövs för att arbeta med svårt sjuka barn och ungdomar. Vid en intervju diskuterade informanterna kring nya målgrupper och den nya brukargenerationen. 26 Vissa kommuner har redovisat högskolekompetens under rubriken grundläggande kompetens även om det framgått i informationsbrev och i kommentar i Excel dokumentet att informationen där endast rör utbildningar på gymnasial nivå.

26 26(59) Brukare i boende väljer att skaffa barn och bilda familj. Det är en ny generation som kommer med andra behov än dom som vi är rustade för. 27 Den sociala problematiken som finns mer och mer. Det är en sådan blandning av brukare som vi har. Det är allt ifrån missbruk, kriminalitet, fattigdom. 28 Pågående lokala arbeten med kompetensfrågor På lokal nivå arbetar verksamheterna med olika typer av utbildningsinsatser. Flera verksamheter anordnar introduktionsutbildningar för nyanställda, men även andra internutbildningar som genomförs kontinuerligt. Innehållet i dessa utbildningar ses som central grundläggande kunskap och innehåller bland annat: HLR-utbildning 29 och brandutbildning. Exempel på andra internt anordnade grundutbildningar är, TEACCH-metoden, tydliggörande pedagogik, utvecklingsstörning, demens, smärta, ångest, psykiska funktionshinder, hot och våld, allmän omvårdnad, bemötande och etik, barns utveckling, och dokumentation. Huruvida man anser att dessa typer av utbildningar istället bör anordnas regionalt varierar. En del anser att man kan genomföra dessa lokalt som internutbildningar och att man bör fokusera på andra typer av utbildningar regionalt medan andra menar att sådana typer av grundläggande utbildningar kan vara lämpliga att genomföra regionalt. I detta sammanhang nämns också att det är en kostnadsfråga. Om man på lokal nivå kan anordna utbildningen till en lägre kostnad är man inte intresserade av att betala för en regionalt arrangerad likvärdig utbildning. Att ta vara på kompetens som finns inom organisationen är ett sätt som flera av kommunerna arbetar på i sitt lokala kompetensutvecklingsarbete. En verksamhet har till exempel ett utbildningsteam där personal med en specifik kompetens ingår som har till uppgift att utbilda andra. Det kan vara kunskaper som tydliggörande pedagogik, TEACCH-metoden, teckenkommunikation, HLR, taktil massage och friskvård. Personal från utbildningsteamet samlar med jämna mellanrum ihop ett antal nyanställda personer och håller en halvdagsutbildning inom sitt specialområde. Andra verksamheter har ett utbildningsprogram med utbildningar som löper varje halvår eller varje år och där man använder interna föreläsare kring till exempel utvecklingsstörning och dokumentation. Under intervjuer poängteras att det finns 27 Informant Kungsbacka kommun 28 Informant Kungsbacka kommun 29 Hjärt-Lung-Räddning (HLR)

27 27(59) vinster med att använda sig av interna utbildare, då de finns i organisationen och kan vara ett stöd även efter utbildningens slut. Vi har ju teckenspråksutbildning. Det finns en person med kompetens inom kommunen som vi använder oss av. Det är värdefullt för då finns ju den personen kvar inom organisationen så att man kan återkomma till dem. 30 Exempel på några större utbildningssatsningar som verksamheterna som deltagit i studien har genomfört de senaste åren är supported employment (SE) 31, lågaffektivt bemötande, hot och våld, kostutbildning, epilepsi, sexualitet och KBT 32 utbildningar. Regional samverkan kring kompetensutvecklingsinsatser Informanterna uttrycker sig positivt till en regional samverkan kring kompetensutveckling. Man ser flera samordningsvinster och som exempel framhålls, administration, planering och minskade kostnader. Verksamheterna lyfter fram Bas- Ut 33 projektet inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland som ett gott exempel på en modell som fungerat bra när det gäller regionala kompetensutvecklingsinsatser. En liknande modell efterfrågas för utbildningssatsningar mot funktionshinderområdet. Under en intervju poängterar informanterna att kompetensplaner för medarbetarna bör ligga till grund för både det lokala och regionala arbetet med kompetensutveckling. Idag arbetar verksamheterna i olika omfattningar med kompetensplaner och många gånger är detta arbetet inte så långsiktigt utan utarbetas från år till år. Det efterfrågas även ett regionalt nätverk för personer som arbetar med kompetensutvecklingsfrågor i de olika verksamheterna. Viktiga förutsättningar för att ett regionalt samarbete kring kompetensutveckling ska fungera, menar de intervjuade, är att det finns en långsiktig planering så att verksamheterna får med utbildningarna i sin budget. 30 Informant Falkenbergs kommun 31 Supported employment (SE) är ett samlingsnamn för en viss typ av arbetsrehabiliteringsinsatser för personer med funktionshinder. SE syftar till att ge individen stöd och vägledning i att finna och behålla arbete. 32 KBT är förkortning för Kognitiv Beteende Terapi 33 Mer finns att läsa på Region Hallands hemsida Hämtad

28 28(59) Utbildningar av olika omfattning och karaktär Under intervjuerna blir det tydligt att det behövs utbildningar av varierande omfattning och karaktär. Informanterna efterfrågar dels utbildningar som riktar sig till all baspersonal men även utbildningar som endast vissa medarbetare får gå. Ett flertal verksamheter har medarbetare som kallas kvalitetshandledare, metodombud, metodutvecklare eller liknande. Dessa har en högre kompetens och går mer utbildningar, vilka de förväntas sprida till sina kollegor. Vi har ju metodombuden, en på varje gruppbostad till exempel, och där kan vi se att en av dessa har vuxit jättemycket och tycker det är jätteroligt för hon får utbilda andra, ha lite föreläsningar eller visar hur dom jobbar. Andra grupper har kommit dit och varit nyfikna på hur det ser ut och så. 34 Förhållandet mellan utbildningar riktade till all baspersonal och till denna typ av personal måste beaktas. Grundläggande utbildningar och sedan påbyggnadsutbildningar för vissa kan vara en lösning på ovanstående. Vid flera intervjutillfällen poängterar informanterna att det är betydelsefullt att även medarbetare inom kommunernas hälso- och sjukvård samt Region Halland får möjlighet att ta del av de utbildningar som anordnas för baspersonalen, då det även kan vara en viktig kompetens för dessa. Det hade varit skönt om det fanns någon gemensam hållning kring personer med utåtagerande beteende. En regional utbildningssatsning kunde ju riktas till alla personalkategorier inkluderat biståndshandläggare, läkare och paramedicinsk personal. 35 Det kan även finnas andra verksamheter som kan vara aktuella att bjuda in vid vissa riktade regionala utbildningssatsningar. Vi har tänk att vi ska satsa på kommunikation och utvecklingstörning, så det kör vi utbildningar i nu/ / Vi bjuder även in skolan till detta för det finns en poäng att alla verksamheter som finns runt barnet går tillsammans Informant Laholms kommun 35 Informant i nätverket för enhetschefer barn/unga inom LSS 36 Informant Halmstad kommun

29 29(59) En annan reflektion som gjordes av nätverket för enhetschefer för personlig assistans var vikten av riktade regionala utbildningsinsatser för den specifika yrkesgruppen. Man anser att själva utbildningstillfället kan bli ett viktigt forum för erfarenhetsutbyte och informella nätverk, för en yrkeskår där medarbetarna oftast saknar kollegor i det dagliga arbetet. Denna reflektions får stöd i Britt-Marie Lindblads avhandling 37 där hon lyfter fram betydelsen av att skapa fora för reflektion i form av handledning och kollegiala samtal som en naturlig del för att kunna utveckla sin roll som personlig stödjare. En slutsats är att sådana fora skulle kunna bidra till att stärka yrkesrollen och utveckla den enskilde medarbetarens yrkesidentitet. Att träffa personal från andra kommuner lyfts fram som en viktig del i att anordna utbildningar regionalt för att på så sätt möjliggöra ett lärande mellan verksamheter. När det gäller utbildningens längd förespråkas heldagar. Utbildningstillfället menar intervjupersonen, bör bestå av både föreläsningar och möjlighet till diskussion. Vid en intervju diskuteras, att även om det på kort sikt är en stor insats att skicka personal på en längre utbildning som kräver en insats så ger det mer än att ha kortare utbildningar av karaktären en föreläsning. Man menar att det ofta ger en ahaupplevelse, men att det inte alltid får så stor inverkan på hur man arbetar. En informant lyfter även fram att utbildningar om en till tre dagar är lämpligt, om de är längre utbildningar som många ska gå, kan detta bli för dyrt för verksamheten. Kortsiktigt är det en stor insats att skicka iväg någon på en längre utbildning, men långsiktigt är det en investering. 38 Regional samverkan kring uppdragsutbildningar Under några intervjuer lyfts önskemål om att köpa in högskoleutbildningar (uppdragsutbildning) gemensamt. Ett konkret exempel som lyfts fram är en autismspektrumutbildning som ges av Linneuniversitetet och Örebro universitet. Samtidigt är det andra verksamheter som menar att man inte brukar finansiera högskoleutbildningar utan menar att det får man läsa på egen hand. Alltså vi brukar få problem, för det är ingen som vill betala för det. Det tycker man att man ska läsa själv Se Lindblad, 2006:45 Att vara förälder till barn med funktionsnedsättning, erfarenheter av stöd och att vara professionell stödjare. 38 Informant Kungsbacka kommun 39 Informant Halmstad kommun

30 30(59) Ytterligare ett förslag som lyfts fram vid en intervju är att man skulle vilja ansöka om en Yrkeshögskoleutbildning (liknande den i Göteborg) regionalt. Det jag kan säga kring utbildningar som jag ser att Regionen skulle pusha för, det är ju Yrkeshögskoleutbildningar. Det har vi ju inte här. Det hade varit något. Så att man kan bli stödpedagog. 40 Områden där verksamheterna ser ett behov av kompetensutveckling Kulturella aspekter på funktionshinder Kunskap om olika kulturella skillnader som har betydelse i det dagliga omsorgsarbetet. IT-verktyg och hjälpmedel Behov av kunskap kring ny teknik och alternativa kompletterande kommunikationsmetoder (AKK). Medarbetare behöver öka och förnya sin kunskap om ny teknik till exempel, olika typer av kommunikationshjälpmedel och kognitiva hjälpmedel. Även praktiska utbildningar inom IT och sociala medier efterfrågas, då gäller det allmän datakunskap, smartphones, mobil-applikationer (appar) 41 och läsplattor, vilka blir allt vanligare verktyg i det dagliga arbetet. Ny teknik och nya metoder bidrar också till att möjliggöra ett ökat brukarinflytande och delaktighet i det dagliga livet. Kunskap om olika funktionsnedsättningar I samtliga nätverk uttrycker informanterna att det finns generella behov av ökad kunskap om olika funktionsnedsättningar, och vilka konsekvenser detta kan få för den enskilde i vardagen. Att lära sig om funktionshindret är väldigt bra, hur en utvecklingsstörning tillexempel påverkar personer och hur man ska tänka kring anpassning av stödet. En person som utvecklar en demens eller som har någon form av medicinering, hur påverkas den personen? Man kanske inte reagerar på samma sätt, eller inte har någon 40 Informant Halmstad kommun 41 Applikation, app, tillämpningsprogram, ett datorprogram som är avsett för en viss tillämpning i praktiskt arbete (t.ex. ordbehandling) källa: Nationalencyklopedin se hemsida Hämtad

31 31(59) kommunikationsförmåga. Hur kommunicerar man då? Någonstans förväntas att man kan det! 42 Framför allt efterfrågas en bred allmän utbildning om neuropsykiatriska diagnoser som kan byggas på med fördjupad kunskap om olika behandlingsmetoder och förhållningssätt men även utbildningar som är inriktade mot utvecklingsstörning och olika kombinationer av flerfunktionshinder. Autism är ju ett jätteområde, så det är klart att vi behöver kunskap där, men utvecklingsstörning har hamnat lite i bakgrunden. Kombinationen att man har en neuropsykiatrisk diagnos och en psykiatrisk diagnos eller utvecklingsstörning. Svårigheter som finns att jobba med flera olika diagnosgrupper. 43 Pedagogiska behandlingsmetoder och förhållningssätt För att medarbetaren ska kunna ge ett individanpassat stöd krävs att de teoretiska kunskaperna kan omsättas i det praktiska arbetet. För detta krävs kunskaper om pedagogiska behandlingsmetoder och förhållningssätt. Exempel på utbildningar som nätverken lyfter fram i intervjuerna är: etik hot och våld i nära relationer kunskap om problemskapande beteende kunskap om demens hos personer med utvecklingsstörning, lågaffektivt bemötande missbruk motiverande samtal (MI) palliativ vård problemskapande beteende professionellt förhållningssätt smärta längre TEACCH-utbildningar tydliggörande pedagogik, värdegrund. 42 Informant Kungsbacka kommun 43 Informant Kungsbacka kommun

32 32(59) 4.3 Vad anser brukare om medarbetarnas behov av kompetens och kompetensutveckling? Brukare i Halland I de fora för dialog mellan verksamheter och lokala brukarorganisationer inom respektive kommun har brukare fått ge sina synpunkter på behovet av kompetens. Svar har inkommit från Laholm, 44 Halmstad, 45 och Varberg. 46 Som en lämplig grundlägganade kompetens nämns vård- och omsorgsprogrammet. En del brukarorganisationer anser att det är viktigt att alla medarbetare har en undersköterskekompetens. Målet måste vara att ALLA (även timanställda och vikarier) som arbetar med stöd och service skall ha minst undersköterskeutbildning 47 Andra efterfrågar en specifik inriktning mot funktionshinderområdet och då gärna med ett kursinnehåll som motsvarar den tidigare GPU-utbildningen. 48 Det finns också de brukarorganisationer som svarat att man efterfrågar en grundläggande kompetens inom socialt arbetet kombinerat med någon form av pedagogisk utbildning. 49 Praktik anses som en viktig del i grundutbildningen för att skapa förståelse för yrket och ett gott bemötande. Det behövs utbildning i praktisk omsorg 50 Det är viktigt att eleverna får prova på bl. a hur det känns att sitta i rullstol / / Det finns en mängd situationer där en vårdtagare blir ovärdigt bemött. Man hänvisar ofta till värdegrunder som finns nedtecknade, men talar sällan om VÄRDIGHET I Laholms kommun har ett gemensamt svar från brukarorganisationerna inkommit från det lokala handikapprådet. 45 I Halmstad kommun har svar inkommit från ledamöter i det lokala handikapprådets referensgrupp för Intresseföreningen för personer med schizofreni och andra psykoser (IFSAP Halland södra), Parkinson föreningen samt intresseföreningen, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) 46 I Varbergs kommun har svar inkommit från intresseföreningen, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) samt Reumatikerföreningen. 47 Parkinsonföreningen i Halmstad. Kommunala handikapprådet i Laholm 48 FUB och Reumatikerföreningen i Varbergs kommun 49 Intresseföreningen för schizofreni och andra psykoser (ISAP) 50 Kommunala handikapprådet i Laholm

33 33(59) Man anser att bra personal ska ha en humanistisk människosyn, ett reflekterande förhållningssätt och en aktiverande och utvecklingsinriktad inställning. Personalen ska respektera och vara lyhörda för den enskilde individens behov, vilja och integritet. Nedan följer det svar som vi fått av det lokala handikapprådet i Laholm på frågan om vilka förmågor som anses viktiga hos den personal som arbetar med att ge stöd och service. Bra personal ska vara lyhörd för våra behov och vår vilja. Personalen ska respektera vår integritet och vara medvetna om att vi är medborgare med lika värde och samma rättigheter som andra i samhället. Det ska styra deras arbete. All personal ska vara särskilt bra på att bygga goda och tillitsfulla relationer i samspel med oss som behöver stöd och service. De ska vara särskilt bra på att föra samtal och dialog med oss för att veta vad vi vill och behöver. De ska vara särskilt bra på att lyssna, motivera och aktivera. De ska kunna kommunicera med oss så att vi förstår. Det kan handla om tecken, bilder och att förklara sammanhang. De ska vara särskilt bra på engagemang för uppgiften att ge stöd och service till att leva goda liv på det sätt vi önskar. De ska vara särskilt bra på bemötande. Ett gott bemötande får oss att känna oss viktiga och värdefulla. Det goda bemötandet bekräftar vårt människovärde. De ska vara särskilt bra på att se våra möjligheter och hjälpa oss att förverkliga dem. De ska vara särskilt bra på att hjälpa oss att förstå situationer och sammanhang. De ska vara särskilt bra på att ge oss stöd för att aktivt göra grejer ihop med andra. 51 Parkinsonföreningen i Halmstad

34 34(59) De ska vara särskilt bra på att stötta oss i att upprätthålla kontakter och nätverk, utveckla relationer och ha tillgång till gemenskap och delaktighet. De ska vara särskilt bra på att stötta oss för att nå en hög grad av delaktighet i våra egna liv och i samhället. Samtliga brukarorganisationer anser att det är viktigt att arbetsgivaren erbjuder kontinuerlig handledning och kompetensutveckling. De kunskapsområden som man som anser viktiga är: Anhörigkunskap Demens Kunskap om olika diagnoser ex neurologiska sjukdomar Kunskap om olika funktionsnedsättningar Kunskap om värdegrunden i LSS Kunskap om olika kulturer Kunskap om autism Motiverande samtal Pedagogik och pedagogiskt förhållningssätt Psykologi Sociala och psykologiska aspekter på funktionsnedsättning sett ur ett livstidsperspektiv Merparten av brukarorganisationerna poängterar behovet av att höja kompetens och status inom verksamhetsområdet och man efterfrågar yrkesutbildningar på högskolenivå. Man anser att detta är nödvändigt för att verksamheterna ska kunna nå upp till LSS-lagstiftningens kvalitetsmål. Nationell brukarundersökning om kompetens I den nationella brukarundersökning om kompetens för personal inom LSS-området som utförts av Projekt Carpe och Nationella kompetensråden inom funktionshinderområdet svarar intresseorganisationerna Riksförbundet FUB, Riksförbundet Attention, Riksföreningen Grunden Sverige, Autism och Asbergerförbundet samt Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft på ett antal frågor kring yrkeskrav/yrkesroll, kunskap, bemötande och förhållningssätt. Sammanfattningsvis kan sägas att när det gäller yrkesroll och yrkeskrav framhåller Riksförbundet FUB vikten av att det finns tillgång till pedagoger i verksamheterna

35 35(59) som kan leda och utveckla arbetet, göra uppföljningar av de kunskaper barn och unga förvärvat i särskolan, ge barn maximal stimulans och här lyfter man fram behov av planerade eller spontana aktiviteter för flerfunktionshindrade barn och ungdomar. Andra behov, som man vill fokusera, är stöd av socialpedagoger och socionomer på korttidshem, samt kompetens för ett gott bemötande och ett habiliterande förhållningssätt. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft lyfter upp behov av kunskap inom ämnen som relationer och samlevnad, behov av handledning för personalen och kompetensutveckling för personal i relation till den enskilde brukaren och dess närstående. När det gäller frågor kring kunskap lyfter Attention och Autism- och Asbergerförbundet behovet av grundläggande kunskaper om neuropsykiatriska diagnoser och autismspektrumtillstånd, kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar samt kännedom om pedagogiska verktyg/hjälpmedel för målgruppen. Riksförbundet FUB pekar på behov av kunskap om motiverande stöd, alternativa kommunikationsmetoder och kognitiva hjälpmedel. Kunskap om att ge stöd för att kunna flytta från familjen till andra boendeformer, samlevnad och sexualitet. Man lyfter även fram behovet av att uppleva de goda levnadsvillkoren och att kunna få fortsätta att utvecklas som vuxen ur ett livstidsperspektiv. På frågan om kunskap om bemötande påpekar Attention att det finns ett behov av: kunskap om förhållningssätt och bemötande lösningsfokuserade synsätt strukturerat och pedagogiskt förhållningssätt för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Kunskap om vilka konsekvenser som olika kognitiva svårigheter kan ge i vardagen. Riksförbundet FUB lyfter betydelsen av hälsofrämjande stöd. Utöver frågorna har föreningarna även fått ta del av och ge synpunkter på de yrkeskrav som Projekt Carpe arbetat fram. Föreningarna FUB, Autism och Asberger förbundet samt Hjärnkraft har ställt sig bakom yrkeskraven. Riksförbundet FUB pekar dock på att kraven är generella och att det är viktigt att arbeta fram olika yrkeskompetenser beroende på verksamhetsområde.

36 36(59) Riksföreningen Grunden Sverige har inte svarat på frågan men anser att det viktigaste yrkeskravet är bemötande och förhållningssätt. Föreningen har många kritiska inlägg om de delar av yrkeskraven som handlar om hälsofrämjande arbete, planera och utveckla arbetsplatsen samt dokumentation, där man tydligt uttrycker vikten av brukarens inflytande, självbestämmande och egenkontroll över sitt hem och sitt liv. 4.4 Vilka nationella, regionala och lokala arbeten pågår kring titulatur, kompetens och kompetensprofiler för medarbetare inom verksamhetsområdet? Socialstyrelsen Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram information om kompetens för medarbetare som arbetar inom verksamhetsområdet, vilket resulterat i en vägledning för arbetsgivare som publicerades i mars 2012, Rätt kompetens hos personal inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. I vägledningen belyser Socialstyrelsen arbetsgivarens ansvar, att se till att alla medarbetare har den grundläggande lägsta kompetens som krävs för att uppnå verksamhetens mål och behov. Som grundläggande gymnasiekompetens anger man gymnasieskolans yrkesprogram vård- och omsorgsprogrammet samt barn och fritidsprogrammet men poängterar att det som regel behövs ytterligare kunskap inom det specifika verksamhetsfält som medarbetaren ska arbeta inom. Det ska finnas förutsättningar för att föra in och förankra nya kunskaper och metoder i verksamheterna, vilket kräver att arbetsgivaren säkerställer att det finns förutsättningar för strategisk och långsiktig kompetensutveckling och man poängterar vikten av att arbetsgivaren oavsett vilken kompetensnivå personalen befinner sig på: Kartlägger behovet av kompetensutveckling Utarbetar kompetensutvecklingsplaner för var och en av arbetstagarna och för arbetslaget som helhet Ser till att det finns både ekonomiska och personella resurser för kompetensutveckling Har en plan för hur medarbetarnas kunskaper ska tas tillvara Socialstyrelsen fortsätter uppdraget med att arbeta fram nationella riktlinjer kring kompetens, så kallade Allmänna råd vad gäller grundläggande kunskaper hos personal som arbetar med stöd och service och omsorg till personer med funktionsnedsättning, Arbetet förväntas vara klart under våren 2013 och kommer att

37 37(59) vara vägledande för det fortsatta arbetet kring kompetens och kompetensutveckling inom verksamhetsområdet. Kompetensfrågan lyfts även i Socialstyrelsens handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS insatser Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning. 52 I denna handbok redogör Socialstyrelsen för behovet av olika slags kompetens för olika målgrupper. Ett urval av de kompetenser som nämns är kunskaper om: Verksamhetens mål och allmänna inriktning enligt LSS Konventionerna om barns rättigheter och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Förhållningsätt och bemötande Barns normala utvecklingsfaser Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) Specifika diagnoser och funktionsnedsättningar Kognitivt stöd Sveriges kommuner och landsting (SKL) Sveriges kommuner och landsting, (SKL) genomför under 2012 en kartläggning kring utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning oavsett ålder och typ av funktionsnedsättning. Målet med kartläggningen är: Att få en nationell bild i form av en rapport av de aktuella utvecklingsbehov som underlag för kommande överenskommelser. Att de län som inte gjort egna regionala kartläggningar får stöd i att påbörja sådana som underlag även för regionala prioriteringar och utvecklingsarbeten. Kartläggningen förväntas vara klar under hösten 2012 och ska användas som underlag i förhandlingarna mellan Socialdepartementet och SKL om ny överenskommelse Taktisk grupp personer med funktionsnedsättning i dialog med den regionala plattformsledaren, har svarat på enkäten och lyft prioriterade utvecklingsbehov för socialtjänsten och angränsande hälso-och sjukvård i Halland. 52 Socialstyrelsen (2012 c) Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS insatser sid 128

38 38(59) Nationellt kompetensråd inom funktionshinderområdet Ett nationellt kompetensråd inom funktionshinderområdet bildades i november 2010 på initiativ av Projekt Carpe. Inbjudan skickades ut till samtliga kommuner och regioner. Kompetensrådet syftar till att vara en drivkraft som genom samverkan utvecklar och påverkar kompetensfrågan på den nationella nivån. Andra regioners arbeten runt kompetensprofiler och titlar Runt om i landet pågår många lokala och regionala utvecklingsarbeten med syfte att höja medarbetarnas kompetens för att stärka yrkesrollen. Nedan följer en sammanställning av några projekt och utvecklingsarbeten som ses som betydelsefulla för det fortsatta arbetet i Halland. Titulatur och utbildningskrav Funktionshindercheferna i Göteborgsregionens kommunförbund (GR) har under fyra år ( ) arbetat för en samsyn när det gäller titlar och kompetens för baspersonal inom funktionshinderområdet. Bakgrunden är att kraven på personal som arbetar med stöd och service till personer med funktionsnedsättningar har ökat och pekar på behov av både bred och djup kompetens. Möjligheterna att ställa diagnos har ökat och många av de personer som söker stöd enligt LSS har komplexa och sammansatta behov. Utbildningssamordnare hade svårt att uppfatta behoven av utbildning inom funktionshinderområdet bl.a. på grund av en mångfald av titlar samt att det saknades styrning från samhället när det gäller kompetens inom området. Arbetet resulterade i en överenskommelse mellan 12 av regionens 13 kommuner kring titulatur och utbildningskrav. 53 Kungsbacka kommun aviserade att innehållet var bra men måste förhålla sig till övriga halländska kommuner och kunde därför inte säga ja till överenskommelsen. Överenskommelsen innebär att verksamhetscheferna inom funktionshinderområdet inom Göteborgsregionen ska arbeta för ett införande av titlarna stödassistent och stödpedagog för baspersonal inom verksamheterna. Titeln kan kompletteras med en specifikation om i vilken verksamhet man arbetar t.ex. stödassistent/boende, stödassistent/kortidshem eller stödpedagog/daglig verksamhet. Begrepp som vård och habilitering har ersatts med begreppet stöd för att förstärka den stödjande roll personalen har och för att kopplingen till Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) blir tydligare. 53 Se Göteborgsregionens kommunalförbund 2011 Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner.

39 39(59) Titeln personlig assistent behålls för insatser enligt 9:2 LSS och Socialförsäkringsbalken kap 51. Titeln personlig assistent har en egen AID-kod Vad gäller titeln boendestödjare är det upp till varje enskild kommun att besluta om att byta eller ha kvar titeln. Om kommunen väljer att byta ut titeln boendestödjare skall stödassistent och stödpedagog användas med de utbildningskrav som fastställts. För båda befattningsbenämningarna, stödassistent och stödpedagog gäller att medarbetarna arbetar i det brukarnära arbetet och att de inte har olika nivå i linjen. Skillnaderna mellan befattningen stödassistent och stödpedagog ligger i kompetensnivå. Stödassistenten: Medarbetare där arbetsinnehållet övergripande kan beskrivas som att utföra vardagsnära och planerade insatser till brukarna, att delta i planering av målinriktade planer, uppföljning av resultat samt i rollen som kontaktperson ge stöd till brukare att upprätthålla sociala och professionella nätverk. Utöver dessa uppgifter är medverkan i social dokumentation och medicin hantering på delegation exempel på uppgifter för stödassistenten. Grundkravet är gymnasieutbildning med för verksamheten adekvat inriktning, för närvarande Barn-och fritidsprogrammet och Vård-och omsorgsprogrammet. För närvarande gäller AID-kod alt för titeln stödassistent. Stödpedagog: Medarbetare där arbetsinnehållet övergripande kan beskrivas som metodutveckling, verksamhetsutveckling, dokumentationsansvar samt kollegialt stöd i form av vägledning av arbetsgrupper och medarbetare. Ansvar för att bygga upp ändamålsenliga rutiner samt introduktion och handledning vid start av verksamheter är andra uppgifter för stödpedagoger utöver individuellt stöd till brukare. Grundkravet är eftergymnasial utbildning, kvalificerad yrkesutbildning, yrkeshögskola inom området eller högskoleutbildning med för verksamheten adekvat inriktning. För närvarande gäller AID-kod: för titeln stödpedagog. GR har ansökt om nya AID-koder hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för titlarna stödassistent och stödpedagog. Vid eventuella kompletteringar kan de ovan nämnda AID-koderna komma att ändras.

40 40(59) Genomförandeplan: Varje enskild kommun har sin egen tidsplan och agenda för ett införande av titlarna. Varje enskild kommun kommer att besluta om validering ska ske eller om all befintlig personal byter titel. Varje enskild kommun ansvarar för att utarbeta beskrivning av titlarnas arbetsinnehåll och att tydligöra de utbildningar som ligger till grund för titeln stödpedagog. Överenskommelsen innebär att kommunerna i framtiden kommer att anställa personer som uppfyller utbildningskraven för titel stödassistent eller stödpedagog. Detta för att kvalitetssäkra titlarna och underlätta för de anställda vid byte av kommun eller verksamhetsområde. Sundsvalls kommun har arbetat med att kartlägga hur den befintliga kompetensen ser ut och vilka titlar som används i verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Kartläggningen har utgjort ett underlag för att arbeta vidare med att ta fram rollbeskrivningar inom de olika verksamheterna och arbetat med att få en samsyn kring en enhetlig titulatur. Verksamheterna inom Sundsvalls kommun har under våren 2012 bestämt sig för att införa titlarna stödassistent och stödpedagog enligt GRs modell. I Sundsvall har man kompletterat med titeln koordinator och kompetenskravet för en sådan befattning är högskoleexamen som leg arbetsterapeut, rehabiliteringsvetenskap alternativt likvärdig högskoleutbildning t.ex. socialpsykiatrisk rehabilitering eller specialpedagog beroende på verksamhetens inriktning. Kompetens och Yrkeskrav Projekt Carpe startade 2009 som ett ESF-finaniserat utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom området funktionsnedsättning i Stockholms län. Projektet syftar till att göra verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning både tydligare och synligare för olika grupper på olika nivåer. Projektet ledde fram till en modell med sex olika yrkeskrav. Kontakt och samspel Aktiviter och relationer Stöd och service

41 41(59) Hälsofrämjande Planering och administration Utveckling av arbetsplatsen Varje yrkeskrav innehåller ett antal ämnesområden. Varje ämnesområde består av kunskapsmål som bryts ner i ett antal lärandemål. Projekt Carpes Yrkeskrav 54 publicerades i mars 2011 och avser främst personal som arbetar i LSS-verksamheter för barn, ungdomar och vuxna. Yrkeskraven har till syfte att tydliggöra vilka generella kunskaper som krävs, både vad gäller teoretiska kunskaper och praktiska förmågor d.v.s. både krav på grundutbildning och erfarenhetsbaserat lärande. Yrkeskraven är tänkt att användas som underlag vid exempelvis nyrekrytering, omplaceringar eller för att ta reda på arbetsgruppens samlade kompetens. Yrkeskraven kan också användas vid internutbildning eller vid validering av medarbetares kompetens. Projektet har väckt stort nationellt intresse och avslutades i mars 2012 men arbetet fortsätter genom Forum Carpe och Projekt Carpe 2. Forum Carpe är en samfinansierad, kommungemensam funktion för verksamhetsoch yrkesutveckling inom området funktionsnedsättning. Forum Carpe leds av en styrelse bestående av kommunrepresentanter. Syftet är att samordna aktiviteter för att synliggöra verksamhetsområdet, höja kompetensen samt sprida goda exempel. Målgruppen är alla yrkeskategorier inom verksamhetsområdet på alla nivåer och är öppet för såväl kommunala som privata utförare samt myndighetsutövare. Avtalet mellan kommunerna löper perioden 1 april 2012 till och med 31 mars 2013 Avtalet förlängas ett år om ingen av parterna säger upp överenskommelsen. Projekt Carpe 2 startades 1 april 2012 och är ett nytt EFS finansierat s.k. PO1-projekt vilket innebär att syftet är kompetensutveckling för anställda. Projektet består av ett antal delprojekt och olika kommuner kan delta i något eller flera av delprojekten. Projektet kommer att fokuseras på två delar av verksamhetsområdet: Rätt stöd för att få, nå och behålla arbete eller studera Stöd till personer med utvecklingsstörning och/eller autism som åldras. och riktas till två specifika målgrupper 54 Se Carpe 2011 Yrkeskrav Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning

42 42(59) Chefer utan högskoleutbildning Handläggare- kompetens och yrkesroll Utöver delprojekten skall det även finnas en sammanhållen del kring vardagslärande. I Carpe 2 projektet kommer man att lyfta behovet av strukturell och kontinuerlig samordning och samverkan inom verksamhetsområdet med berörda nationella aktörer.

43 43(59) 5. Diskussion En tidigare rapport från SocialCentrum i Halland, 55 har lyft behovet av en ökad regional samverkan kring frågor som rör funktionshinderområdet. Genom regionala prioriteringar har delar av medel för Utveckling av regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling används för att arbeta med frågor som rör funktionshinderområdet. I Halland kom därmed funktionshindersområdet att redan från start vara en del av den regionala stödstrukturen. I utvecklingsplanen för 2012 har frågor som rör kompeten och kompetensutveckling för medarbetare som arbetar med stöd och service till personer med funktionsnedsättning prioriterats. Kartläggningen i Halland ska ligga till grund för planering av långsiktiga och strategiska kompetensutvecklingsinsatser. Titulatur Resultatet av kartläggningen visar att det förekommer en mångfald av titlar 56 inom verksamhetsområdet. Vilken titulatur och hur många olika titlar som används varierar mycket mellan kommunerna. Parallellt med kartläggningen har de halländska kommunerna under våren 2012 diskuterat möjligheten till en samsyn kring införandet av ny titulatur och nya utbildningskrav enligt GRs modell, vilket skulle innebära ett införande av titlarna stödassistent och stödpedagog. Utvecklingsmöjligheter: Titulatur Uppnår man en samsyn kring GRs modell kan titulatur och kompetenskrav för de olika verksamhetsfälten tydliggöras vilket ger en bra förutsättning för regional samverkan kring dessa frågor. För den enskilde medarbetaren kan förändrad titulatur och utbildningskrav bidra till att stärka yrkesidentiteten och synliggöra karriärvägar inom funktionshinderområdet. Vid eventuell införande av ny titulatur och nya kompetenskrav, bör man beakta om förändrad titulatur, eventuellt kan ha betydelse för det regionala arbetet med den Nationella satsningen kring ehälsan. Frågan bör då lyftas till strategisk nivå till ehälsogruppen som i sin tur lyfter den till kommunchefsgruppen. 55 Se Kareld 2011 Från Handikappomsorg till funktionshinderverksamhet. SocialCentrum, Region Halland 56 Totalt 33 olika titlar

44 44(59) Kompetens och kompetensutvecklingsbehov Dokumentation av medarbetares kompetens Utifrån de underlag som verksamheterna skickat in och de intervjuer som gjorts inom ramen för kartläggningen, kan konstateras att man arbetar lokalt med kompetensutvecklingssatsningar för målgruppen i samtliga kommuner, men att dokumentationen om den enskilde medarbetarens samlade kompetens inte alltid finns i ett och samma system. Utvecklingsmöjligheter: Dokumentation av medarbetares kompetens Att man på det lokala planet använder sig av en verksamhetsinriktad kompetensförsörjningsmodell för att identifiera nuvarande kompetens och framtida kompetensbehov för att kunna nå upp till verksamhetens mål och uppdrag. Med hjälp av en sådan modell synliggörs medarbetarens nuvarande kompetens och behovet av kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Om verksamheterna önskar göra jämförelser mellan kommunerna, bör man enas om vilka parametrar kring kompetens som skall följas upp och att dessa parameterar registreras på samma sätt i samtliga verksamheter och kommuner. En samsyn kring sådana parametrar skulle även kunna underlätta planering och utvärdering av riktade regionala kompetensutvecklingsinsatser för funktionshinderområdet. Validering av kompetens riktad mot funktionshinderområdet Analysen visar att 23 % av medarbetare hade en dokumenterad undersköterskekompetens, vilket kan anses som en låg frekvens, med tanke på att det är den kompetens som arbetsgivaren uppger att man efterfrågar inom verksamhetsområdet. Att utfallet vad gäller undersköterskekompetens blev som det blev kan dels bero på att man inte dokumenterat kompetensen på samma sätt i kommunerna och dels att man i dagligt tal använder sig av uttrycket undersköterska när man egentligen menar en grundläggande kompetens inom en vård-och omsorgsutbildning oavsett programfördjupning. Väljer man istället att presentera resultatet som andelen medarbetare med någon form av vård-stöd och omsorgsutbildningar blir resultatet att 70 % av medarbetarna har en sådan kompetens. Gymnasieprogrammen inom vård-stöd-och omsorg har förändrats över tid och det framgår inte tydligt hur de olika utbildningsvarianterna och inriktningarna förhåller sig till varandra. I Halland pågår arbetet med ansökan om certifiering till Vård-och

45 45(59) omsorgscollege. Representation från socialtjänsten i styr-och arbetsgrupper ger en bra möjlighet att fokusera på och lyfta fram verksamhetsområdets specifika behov när det gäller kompetens och anställningsbarhet inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning. I intervjuer med enhetschefer och personer med övergripande ansvar ställdes frågan om validering används för att säkerställa medarbetarnas kompetens. Kommunerna har svarat att visst arbete med validering pågår i samverkan med äldreomsorgen, men i varierande omfattning. Det gäller då medarbetare som arbetar med brukare över 65 år. Utvecklingsmöjligheter: Validering VO-College som kommer att vara en viktig samarbetspartner i det fortsatta lokala och regionala arbetet med kompetens och kompetensutveckling inom funktionshinderområdet. Det är viktigt att förstärka samarbetet mellan VO- College i frågor som rör långsiktiga och strategiska kompetensutvecklingsinsatser riktade mot funktionshinderområdet. Ett sätt för kommunerna att arbeta vidare med validering av kunskaper med inriktning mot funktionshinderområdet är att använda sig av GRs modell och/eller de Yrkeskrav 57 som Projekt Carpe arbetat fram. Båda dessa modeller ger möjlighet till validering av medarbetares kunskaper med inriktning mot funktionshinderområdet. Regional samverkan och kompetensutveckling När det gäller regional samverkan kring utbildningsinsatser för målgruppen efterfrågar verksamheterna en modell med en tydlig struktur för bas-och fördjupningsutbildningar riktade till medarbetare inom funktionshinderområdets skilda verksamhetsfält. En sådan modell finns inte idag. Utbildningsinsatser som informanterna framhåller när det gäller regional samverkan, är föreläsningar om olika funktionsnedsättningar framför allt neuropsykiatriska diagnoser, utvecklingsstörning, pedagogiska behandlings- och inlärningsmetoder, värdegrund och teknik och hjälpmedel. 57 Mer om Yrkeskraven finns att läsa på Project Carpe hemsida Hämtad

46 46(59) Analysen av behovet av kompetensutvecklingsinsatser inom verksamheterna, och de synpunkter som kommit från brukarintervjuer, visar på en god överenstämmelse med Projekt Carpes sex yrkeskrav vilka är: Kontakt och samspel Aktiviter och relationer Stöd och service Hälsofrämjande Planering och administration Utveckling av arbetsplatsen Utvecklingsmöjligheter: Regional samverkan och kompetensutveckling Arbetet bör inledas med att man tillsätter en regional kompetensutvecklingsgrupp med representanter från samtliga kommuner och angränsade hälso- och sjukvård. Förutsättningarna för långsiktig och strategisk regional samverkan kring kompetensutvecklingsinsatser är att alla kommuner arbetar med att analysera och identifiera vilket kompetensutvecklingsbehov som föreligger inom de olika verksamhetsfälten, både när det gäller prioriterade kunskapsområden och antalet utbildningsplatser. Detta för att planeringen och utförande av regionala utbildningsinsatser ska bli av så god kvalitet för verksamheterna som möjligt. Samarbete med andra aktörer inom utbildningsområdet såsom tillexempel: Högskolan i Halmstad, VO-College och Samordningsförbundet i Halland. Inför planering av kompetensutvecklingsinsatser bör man dra lärdom av de reflektioner som framkommit i utvärderingen kring BasUT projektet i Halland 58 där deltagarna bland annat framhåller att: o Verksamheterna ska vara delaktiga i kartläggningen av utbildningsbehoven så att man hittar lämplig utbildningsnivå o Utbildningsbeskrivningar görs tydliga. o Organisera återföring för reflektion och fördjupning o Färre utbildningstillfällen med högre kvalitet är bättre än många utspridda. 58 Mer finns att läsa om BasUT projektet på hemsidan Hämtad

47 47(59) 6. Slutord Slutligen kan konstateras att även om verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning omfattar många olika verksamhetsfält med komplexa och specifika behov, finns det flera gemensamma utvecklingsområden. En av de viktigaste grundförutsättningarna för det fortsatta arbetet, är att tydliggöra vilka grundläggande kompetenser som krävs för arbete inom verksamhetsområdet. Socialstyrelsens arbete med att ta fram så kallade Allmänna råd om grundläggande kompetens för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning, ses som en viktig del i detta arbete, men det krävs även ett utökat samarbete med VO-College och andra utbildningsanordnare på lokal, regional och nationell nivå. Kursinnehållet i de olika utbildningsvarianterna behöver tydliggöras och programfördjupningar och andra fristående kurser med inriktning mot funktionshinderområdet bör kunna erbjudas inom regionen. Beslutar kommunerna i Halland sig för att införa nya titlar och utbildningskrav enligt GRs modell skulle verksamhetsområdet och yrkesrollerna kunna tydliggöras. Analysen av de intervjuer som genomförts kring kompetensutvecklingsbehov, har visat att brukarorganisationer och professionen i Halland, oberoende av varandra, har samma syn på vad som anses som viktiga kunskapsområden för arbete inom verksamhetsområdet. Kompetensutveckling ska ses som ett prioriterat område, då verksamheterna har behov av att utvecklas mot en evidensbaserad praktik. Huvudfokus bör ligga på baspersonal som arbetar inom stöd, habilitering och rehabilitering. Det är av stor betydelse att riktade satsningar görs med inriktning mot funktionshinderområdet för att möjliggöra en utveckling av arbetet inom ramen för den regionala stödstrukturen.

48 48(59) Litteraturförteckning Egard, H (2011) Personlig assistans i praktiken. Begrepp, initiativ, och vänskaplighet Socialhögskolan, Lunds universitet. Göteborgsregionens kommunalförbund (2011) Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner 2011Göteborg: Göteborgsregionens kommunalförbund Hämtad titlar+och+kompetens+hos+baspersonal.pdf Jeppson Grassman, E (2011). Ett långt liv med särskilda förtecken: Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättning. Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 Kareld, E (2011) Från handikappomsorg till funktionshinderverksamhet. En kartläggning av kommunala LSS-verksamheter i Halland och deras möjligheter att samverka kring utvecklingsområden. SocialCentrum, Region Halland 2011 Lindblad, B-M (2006) Att vara förälder till barn med funktionsnedsättning, erfarenheter av stöd och av att vara professionell stödjare. Umeå: Umeå universitet Projekt Carpe (2011) Yrkeskrav. Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning (dock ej socialpsykiatrin) 2011 Stockholm Projekt Carpe Hämtad Sveriges Kommuner och Landsting (2008) Arbetsidentifikation AID Beskrivning av systemet Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting Hämtad Socialstyreslen (2012 a) Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2011 Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2012 b) Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2012 c) Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning Handbok för rättstillämpning och utförande av LSS insatser Stockholm: Socialstyrelsen

49 49(59) Övriga källhänvisningar Krokslättsgymnasiet Hämtad Nationalencyklopedin (NE) Definition av begreppet applikation Hämtad Skolverket Information om Omvårdnadsprogrammet. Hämtad &id=15&extraId=0 Region Halland Bas UT projektet. Presentation av Bas-UT projektet. Hämtad Region Halland Bas-UT projektet. Utvärdering Hämtad Bilagor Följebrev till brukare och brukarorganisationer Bilaga 1 Intervjuguide till brukare och brukarorganisationer Bilaga 2 Informationsbrev till kontaktperson Bilaga 3 Intervjuguide nätverk och kommuner Bilaga 4 Titulatur och AID-koder Bilaga 5

50 50(59)

51 51(59)

52 52(59)

53 53(59)

54 54(59)

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Enkätundersökning i Region Halland

Enkätundersökning i Region Halland Enkätundersökning i Region Halland 3.1. Kungsbacka kommun Beslut om att anta nya titlar och utbildningskrav fattades 2012-04-23 Övergången till ny titulatur kommer att påbörjas vid årsskiftet 2014. Det

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Liten lathund för titelbyte och validering

Liten lathund för titelbyte och validering 2012-04-05 Liten lathund för titelbyte och validering Titelbyte för baspersonal: 1. Se till att all personal lämnat in underlag för sina utbildningar. 2. Gör en lista där Du numrerat alla Dina anställda

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Vid den här Kompetensombudsträffen deltog närmare 60 personer. På frågan

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Vilken kompetens behövs inom funktionshinderområdet?

Vilken kompetens behövs inom funktionshinderområdet? Vilken kompetens behövs inom funktionshinderområdet? Dokumentation från nationell konferens med fokus på funktionshinderområdet Stockholm den 16 mars 2010 Program för konferensen Konferencier för dagen

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU )

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Inledning Denna gång genomfördes Nationella Kompetensrådets

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg * Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg *Utbildning Kognitiva funktionsnedsättningar och Tydliggörande pedagogik *Skattning av självständighet *Genomförandeplan *Brukarenkäter

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner

Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner Presentation 140328 Marie Tibell, Göteborgs stad Göteborgsregionens kommuner 13 kommuner 950 000

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för. Forum Carpe

Sammanställning av kompetensinventering för. Forum Carpe Sammanställning av kompetensinventering för Forum Carpe Innehåll 1. Forum Carpe... 3 2. Deltagare i Forum Carpe... 3 3. Kompetensbehov i Forum Carpe... 4 4. Grundläggande kompetensbehov... 5 4.1 Kontakt

Läs mer

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Ett UTVECKLINGSPROJEKT Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 31 oktober 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) CARPES OLIKA NIVÅER Strukturell/ strategisk nivå Gruppnivå Individuell nivå Hur bedrivs Carpe? I Carpe är kompetensutveckling

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Överenskommelse om gemensam titulatur och kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet i Skaraborg.

Överenskommelse om gemensam titulatur och kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet i Skaraborg. Överenskommelse om gemensam titulatur och kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet i Skaraborg. Personalens kompetens är vår livskvalitet Sagt av Christina Amundberg, representant från (H)järnkoll

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 Innehåll 1. Om Projekt Carpe 2 och delprojektet Chefer utan högskoleutbildning... 3 2. Deltagare...

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Nationellt kompetensråd 2011-12-14

Nationellt kompetensråd 2011-12-14 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationellt kompetensråd 2011-12-14 Den fjärde träffen med det nationella kompetensrådet inleddes med en presentationsrunda. Ytterligare en region är

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Avdelningen för LSS-verksamhet 2009-12-15 2 (6) Mål för verksamheten Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsmålen utgår ytterst från fullmäktiges mål

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Sammanställning av enkät gällande LSS i Jönköpings län 2013-2014

Sammanställning av enkät gällande LSS i Jönköpings län 2013-2014 Sammanställning av enkät gällande LSS i Jönköpings län 2013-2014 Bakgrund Enkätutskicket är ett resultat av en satsning på LSS-frågor som Autism- och Aspergerförbundet gör nationellt. Samtliga 13 kommuner

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner

Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner Dokumentation av arbetet med enhetliga titlar inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens medlemskommuner.

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans Vårdutbildningar som leder till arbete Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Svensk Vård & Kompetensutveckling vardkompetens@svok.se

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

3 Reviderad strategi för kompetensförsörjning (von/2015:2)

3 Reviderad strategi för kompetensförsörjning (von/2015:2) ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Vård- och omsorgsnämnden 2015-02-10 Dnr von/2015:2 3 Reviderad strategi för kompetensförsörjning (von/2015:2) Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner förvaltningens

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Socialförvaltningen Tjänstedeklaration för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Foto: Ekbacken Beslutad av omsorgsnämnden 2011-06-16, 94 Övertagen av socialnämnden

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

tj,j Ll0~erC\-\ pr~+oko ~L

tj,j Ll0~erC\-\ pr~+oko ~L [919] LJUSNARSBERGS ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 {27) Sammanträdesdatum STYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOIT tj,j Ll0~erC\-\ pr~+oko ~L 2015-06-04 Bos 131 Dnr KS 467 /2014 Tjänstetitlar och utbildningskrav

Läs mer