Sammanställning av enkät gällande LSS i Jönköpings län

Transkript

1 Sammanställning av enkät gällande LSS i Jönköpings län Bakgrund Enkätutskicket är ett resultat av en satsning på LSS-frågor som Autism- och Aspergerförbundet gör nationellt. Samtliga 13 kommuner i länet fick enkäten skickad till sig i november Enkäten har gått via post till hemadressen till samtliga ordinarie ledamöter i social-/omsorgsnämnderna, med undantag för två kommuner, som inte ville lämna ut hemadresserna utan ville ha enkäterna skickade till sig för att lämna ut till politikerna. Enkäten gick också via post till social- /omsorgscheferna i alla kommunerna, till deras jobbadress. Tillsammans med enkäten lämnades ett följebrev där syftet med enkäten framgick och där kommunerna fick information om att ett önskemål var att nämnden gemensamt skulle fylla i enkäten vid ett sammanträde, med förhoppning om att det skulle leda till konstruktiva diskussioner och i förlängningen en förbättrad situation för personer med autismspektrumtillstånd i Jönköpings län. Förbundets positionspapper om LSS och en kort version av autismspecifik kompetens skickades också med i kuvertet. Sista dagen för inlämning av enkäten var 1 februari En kommun lämnade in enkätsvar i rätt tid och en kommun bad att få förlängning och inkom något senare. En kommun fattade ett aktivt beslut i nämnden att inte besvara enkäten och uppgav tidsbrist som skäl. Den kommunen erbjöds att inkomma med ett svar ifyllt av socialchefen istället, men återkom aldrig med svar. Efter påminnelse inkom ytterligare en kommun med enkätsvar. De kommuner som har svarat är Tranås, Gislaved och Aneby. Resultat Önskvärd situation: Att brukare inte har fördyrande omkostnader pga sin funktionsnedsättning, att man inte betalar för gemensamma utrymmen och att man har en hyra som gör att man inte är beroende av försörjningsstöd. Aktuell situation: Hyran för gruppbostäder ligger i de tre kommunerna under kr i månaden, utom för någon gruppbostad i en av kommunerna där högsta nivån på hyran ligger på strax över kr. Lägsta hyran ligger strax över kronor. I en kommun betalar inte brukaren hyra för gemensamma utrymmen, i en kommun gör brukaren det och i en kommun 1

2 gör brukaren det beroende på om brukaren har ett första- eller andrahandskontrakt. De lägsta hyrorna innebär att en person som inte har inkomst från förvärvsarbete har en fungerande ekonomi, medan de högsta hyrorna kan innebära att en person som inte förvärvsarbetar blir beroende av ekonomiskt stöd av något slag. Önskvärd situation: Att kommunerna följer Socialstyrelsens rekommendationer med max 3-5 brukare per gruppboende för att man skall ha ett så hemlikt boende som möjligt. Aktuell situation: En kommun har bara ett boende och där bor det max 6 personer. De planerar för ytterligare gruppboenden och kommer då ta hänsyn till Socialstyrelsens rekommendationer. I två kommuner har man gruppboenden som har fler än sex boenden. Där har kommunen resonerat att det viktigaste är innehållet och arbetssättet och att man kan ha fler boenden utan att göra avkall på kvaliteten och att man ändå kan ge goda levnadsvillkor. Ingen av kommunerna som frångår Socialstyrelsens rekommendationer har reflekterat över att gruppboendet skall vara så hemlikt som möjligt. Önskvärd situation: Att gruppsammansättningen görs utifrån brukare med liknande behov och att den fysiska utformningen är genomtänkt utifrån svårigheter med perceptionen för personer med autism. Aktuell situation: Gruppsammansättningen är delvis svår att styra då underlaget i de tre kommunerna är litet och det är blandad målgrupp på boendena. Någon kommun uppger att man har god kunskap om miljöns betydelse för personer med autism och ett par kommuner uppger att man har enfärgade väggar och ganska avskalad interiör i gemensamhetsutrymmena. Önskvärd situation: Att personal som arbetar mot brukare med autismspektrumtillstånd skall ha autismspecifik kompetens och regelbunden handledning av handledare som också har autismspecifik kompetens. Aktuell situation: Grundutbildningen hos största delen av personalen är undersköterska eller vårdbiträde uppges i två av kommunerna. I en kommun uppges att personalen har gymnasieutbildning. Vidareutbildning inom autism består i en av kommunerna av endagsutbildningar och föreläsningar i tex seriesamtal och lågaffektivt bemötande. En kommun erbjuder alla ur personalen att gå en tvåårig högskoleutbildning till Aktiveringspedagog med inriktning kognitiv funktionsnedsättning och utöver det erbjuder man seminarier och föreläsningar. I en kommun har en personal högskoleutbildning mot autism och en är specialpedagog. Utöver det har personalen fått utbildning i form av föreläsare och handledning i lågaffektivt bemötande. Samtliga kommuner uppger att personalen får handledning vid behov. De som står för handledning varierar, det är tex habiliteringens personal eller kommunernas egen personal. 2

3 Arbete och daglig verksamhet Önskvärd situation: Att kommunen arbetar aktivt för att personer som omfattas av LSS får tillgång till arbete eller studier. Aktuell situation: Det finns formaliserat samarbete med AF hos en kommun, de andra två kommunerna tar kontakt med AF när de anser att det är aktuellt. En kommun har samarbete med särgymnasiet inför fortsättningen efter gymnasiet. Ingen kommun har nämnt ev studier för personer som under en tid har haft daglig verksamhet. Önskvärd situation: Att det finns en fungerande daglig verksamhet eller arbete för personer med högfungerande autism eller Aspergers syndrom. Aktuell situation: Alla tre kommunerna uppger att de försöker hitta individuella lösningar för personer med högfungerande autism eller Aspergers syndrom. Alla tre kommunerna pratar då om daglig verksamhet, ingen av dem nämner arbete. I någon kommun har personer med Aspergers syndrom möjlighet att gå på socialpsykiatrins dagliga verksamhet utan LSS-beslut. Önskvärd situation: Att kommunerna i hög grad individanpassar dagliga verksamheten i form av meningsfullt innehåll, gruppsammansättning, fysisk miljö osv. Aktuell situation: En kommun uppger att det inte är möjligt att fullt ut göra individuella lösningar. En kommun ger exempel på att de har en person som har egen daglig verksamhet tillsammans med två personal, en kommun uppger att de försöker individanpassa, men att det kan vara svårt att hitta praktikplatser och handledare. Önskvärd situation: Att möjligheten finns till daglig verksamhet alla veckor året runt om individen har behov av att rutinerna inte bryts. Aktuell situation: En av kommunerna uppger att man håller den dagliga verksamheten öppen hela sommaren om behov finns för någon individ medan övriga två kommuner håller stängt några veckor på sommaren. 3

4 Önskvärd situation: Att personal som arbetar mot brukare med autismspektrumtillstånd skall ha autismspecifik kompetens och regelbunden handledning av handledare som har autismspecifik kompetens. Aktuell situation: Grundutbildningen hos personalen i daglig verksamhet är på gymnasienivå eller högskolenivå, inom vården eller pedagogik. Någon kommun har arbetsterapeut, socionom och specialpedagog som arbetar inom daglig verksamhet. Vidareutbildning i autism för personalen består av föreläsningar och länsövergripande kurser. En kommun har erbjudit all personal vidareutbildning i Aktiveringspedagog med inriktning kognitiv funktionsnedsättning, en kommun har kortutbildningar och 2-3-dagarsutbildning. En kommun har ingen extern handledning för personal i daglig verksamhet medan de andra två kommunerna har handledning när det uppstår ett behov. Handledning ges då av habilitering, chefer, beteendevetare, specialister eller metodutvecklare. Korttidsvistelse för barn och unga Önskvärd situation: Att gruppsammansättningen görs utifrån brukare med liknande behov och att den fysiska utformningen är genomtänkt utifrån svårigheter med perceptionen för barn och unga med autism. Aktuell situation: Alla tre kommunerna försöker anpassa gruppsammansättningen för att få en fungerande verksamhet men i två av kommunerna uppger man att underlaget är ganska litet, så det kan inverka. Önskvärd situation: Att möjlighet finns till enskild korttidsvistelse vid behov samt till individuell anpassning av den dagliga strukturen vid behov. Aktuell situation: Alla tre kommunerna kan erbjuda enskild korttidsvistelse vid behov. Alla tre kommunerna gör individuella anpassningar i den dagliga strukturen. Önskvärd situation: Att det vid behov kan arbeta mer än en personal per barn. Aktuell situation: I en av kommunerna arbetar det mindre än en personal per barn (vilket kanske motsvarar behovet för den gruppen som kommunen har idag, endast tre korttidsplatser) och i de andra två kommunerna är det behovet som styr antal personal per barn. Det kan vara två personal på en brukare, uppger en av kommunerna. 4

5 Önskvärd situation: Att personal som arbetar mot brukare med autismspektrumtillstånd skall ha autismspecifik kompetens och regelbunden handledning av handledare som har autismspecifik kompetens. Aktuell situation: Personalen har i de flesta fall gymnasieutbildning i form av undersköterska, vårdbiträde eller barn- och fritidsprogrammet. Någon kommun har också några ur personalen som saknar utbildning. Vidareutbildning inom autism består av kortare utbildningar (1-2 dagar), föreläsningar och seminarier. En kommun erbjuder all personal möjligheten att vidareutbilda sig till Aktiveringspedagog med inriktning kognitiv funktionsnedsättning. Handledning ges externt till en kommun vid behov och den kommunen har regelbundna möten mellan personal och kommunens sjuksköterska och arbetsterapeut. De andra två kommunerna uppger att handledning ges vid behov och då är det behovet som styr vem som ger handledning. Sammanfattning Gruppbostäder Hyrorna i de tre kommunerna ligger till största delen inom det rimliga, men kan i vissa fall innebära att en person blir beroende av försörjningsstöd för att klara sin vardag och de dyraste hyrorna bedöms också innebära att man frångår merkostnadsprincipen, dvs att en person inte skall ha fördyrande omkostnader pga sin funktionsnedsättning. En av tre kommuner har beaktat Socialstyrelsens rekommendationer om max 3-5 boende per gruppboende. De andra två kommunerna har ansett att man kan hålla en god kvalitet ändå, men detta innebär att man frångår tanken om att ett gruppboende skall vara så hemlikt som möjligt och boendet tenderar då att bli mer institutionslikt. Gruppsammansättningen har delvis varit svår att styra då kommunerna inte har så stort underlag. En medvetenhet om betydelsen av den fysiska miljöns utformning verkar finnas hos samtliga kommuner. Ingen av kommunerna har nämnt har man rent arkitektmässigt kan åstadkomma en anpassad miljö. Arbete och daglig verksamhet Endast en kommun har regelbundet samarbete med AF och de andra har det vid behov. Ingen av kommunerna nämner ev studier för personer som under en tid har haft daglig verksamhet eller varit utan sysselsättning. Alla tre kommunerna verkar vara medvetna om behovet av samt arbeta för att hitta individuella lösningar för daglig verksamhet eller arbete för personer med högfungerande autism eller Aspergers syndrom. En kommun går långt i att hitta individuella lösningar för daglig verksamhet genom att de tex har en person som har egen daglig verksamhet tillsammans med två personal. Svårigheter att hitta praktikplatser och handledare är hinder för att kunna göra helt individuella lösningar. Endast en kommun uppger att det finns möjlighet att ha daglig verksamhet varje vecka året runt. 5

6 Korttidsvistelse för barn och unga Alla tre kommunerna försöker anpassa gruppsammansättningen för att få en fungerande verksamhet. Alla tre kommunerna kan erbjuda enskild korttidsvistelse vid behov. Alla tre kommunerna gör individuella anpassningar i den dagliga strukturen. Det är behovet av personaltäthet som styr hur många personer per barn som arbetar. Utbildning, autismspecifik kompetens och handledning Relevant grundutbildning bedöms finnas hos personalen i samtliga tre kommuner. Vidareutbildning förekommer mestadels i form av kortare utbildningar, tex föreläsningar. En kommun har gjort en större satsning på att erbjuda all personal högskoleutbildning till aktiveringspedagog. Handledning ges vid behov och av olika yrkeskategorier, såväl extern som intern personal står för handledning. Slutkommentarer Alla tre kommunerna verkar vara medvetna om behovet av individuella lösningar för personer med autism. Det verkar vara individens behov som står i fokus och det är ett begrepp som återkommer i kommunernas svar. Samtliga kommuner har personal med relevant grundutbildning och man har också låtit personalen gå på vidareutbildningar och föreläsningar vilket känns väldigt positivt. Någon kommun har en egen metodutvecklare som kan vara stöd för personalen i de olika verksamheterna, vilket låter som en intressant lösning. En kommun erbjuder all personal att gå högskoleutbildning till aktiveringspedagog med inriktning mot kognitiva funktionsnedsättningar. Önskvärt hade varit att kommunerna i större utsträckning hade beaktat gruppstorleken i gruppbostäder. Endast en kommun har beaktat Socialstyrelsens rekommendationer. Risken finns att gruppbostäder med fler än 6 brukare blir mer institutionslika än hemlika, vilket inte var intentionen med LSS. Det finns också kommuner som tar ut så pass hög hyra för brukaren i gruppboende att merkostnadsprincipen inte upprätthålls. När det gäller möjligheten för personer som får stöd enl LSS att komma ut i förvärvsarbete eller studier så kunde regelbundna möten med AF och med utbildningsväsendet leda till att personalen i större utsträckning blir medvetandegjord om alternativ till daglig verksamhet hos målgruppen. En kommun har föredömligt skapat en helt egen daglig verksamhet för en brukare tillsammans med två personal, något för övriga kommuner att ta till sig, om det 6

7 behovet skulle uppstå. Samma kommun uppger att man ser till att ha möjlighet till daglig verksamhet alla veckor på året, om behovet finns av det. Korttidsvistelse för barn och unga är ett område där kommunerna försöker anpassa personaltäthet, gruppsammansättning och daglig struktur efter individen. Samtliga kommuner har i största mån personal med relevant grundutbildning. Personalen får mestadels vidareutbildning i form av föreläsningar och seminarier. En kommun erbjuder sin personal att genomgå högskoleutbildning. Önskvärt hade varit att kommunerna gjorde större gemensamma satsningar på att all personal får autismspecifik utbildning i form grundutbildning och vidareutbildning där personalen får en god teoretisk grund att stå på samt kunskap om hur man omsätter de teoretiska kunskaperna i praktiska arbetet. Önskvärt vore också att personalen fick regelbunden handledning, inte bara handledning när behov uppstår. En bra handledning har även en utbildande funktion och ger personalen möjlighet att lyfta frågor som uppstår, men som kanske inte är av så akut karaktär. Att ha personal som har en gedigen utbildning som får regelbunden handledning är ett effektivt sätt att förebygga problemskapande beteende hos brukare och att ge personalen en bättre arbetsmiljö och en möjlighet för personalen att växa och känna en större tillfredsställelse i sitt arbete. För Autism- och Aspergerföreningen Jönköpings län Maria Grimståhl September