VALLA PARK NY BEBYGGELSE TRAFIKBULLERBERÄKNING

Transkript

1 RAPPORT VALLA PARK NY BEBYGGELSE TRAFIKBULLERBERÄKNING RAPPORT

2 Uppdrag: 2676, Trafikbullerutredning Valla Park Titel på rapport: Valla Park Ny Bebyggelse Trafikbullerberäkning Status: RAPPORT Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Capman Sweden AB Per Tängerstad Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Jens Slama, Tyréns Clas Torehammar,Tyréns Jens Slama, Tyréns Clas Torehammar Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Tyréns AB Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 Sammanfattning I Sundbyberg mellan Rissneleden och Ulvsundavägen planeras nya skollokaler och bostäder. Området ligger nära de tungtrafikerade vägarna Ulvsundavägen i söder (52000 fordon per årsmedeldygn, 10% tung trafik) och Rissneleden i norr (9000 fordon per årsmedeldygn, 10% tung trafik). Även spårtrafikljud från Mälarbanan i söder (cirka 200 meter bort) bidrar till den akustiska miljön i området. För området behövs en trafikbullerutredning för att kunna förutsäga bullernivåer vid fasader på byggnader. Maximala och ekvivalenta bullernivåer vid fasader beräknas med hjälp av trafikdata för vägarna närmast planerad bebyggelse. Nivåerna kontrolleras med avseende på krav enligt bullerregelverk. De maximala bullernivåerna vid fasad uppgår till 84dBA närmast Rissneleden som har en skyltad hastighet av 40km/h. Maximala bullernivåer för husfasader närmast Ulvsundavägen uppgår till 75dBA. Ekvivalenta bullernivåer vid husfasader uppgår till som mest 69dBA närmast Ulvsundavägen. Intill Rissneleden uppgår ekvivalenta nivåer för bostadshusen vid fasader till 63dBA. De ekvivalenta ljudnivåerna på ljudskyddade sidan av bostadshusen närmast Rissneleden uppgår till högst 63 dba. Dessa nivåer uppkommer vid husets högsta våning på den västra delen. För de fem översta våningsplanen behövs ljudskyddande åtgärder som exempelvis delvis inglasade balkonger. Fasadåtgärderna eller de delvis glasade balkongerna i kan på de två respektive tre översta våningsplanen med fördel vetta mot Rissneleden där ljudnivån är något lägre. Där ljudnivåer på den ljudskyddade sidan uppgår till -dba (se bilaga AK01 med vyer) kan lägenheter vars storlek uppgår till max 35kvm planeras utan ytterligare åtgärd. På gårdsnivå vid den tysta sidan av huset uppgår maximala ljudnivåer till högst dba vilket möjliggör gemensam uteplats med godkända bullernivåer för lägenheterna i huset. Även på byggnaden längst i sydväst som ligger mot Ulvsundaleden kan behövas åtgärd i form av delvis glasad balkong för lägenheter i de 5 översta våningsplanen längs den sydvästra gaveln. Övriga bostadshus kan utan ytterligare åtgärd planeras med genomgående lägenheter som har minst hälften av bostadsrummen mot tyst sida (där ljudnivån uppgår till högst dba). Med en välisolerad fasad kan krav för ekvivalenta ljudnivåer inomhus (35dBA ljudklass C) för kontorsrum och även för skollokaler uppfyllas även då utomhusnivåer uppgår till 69dBA. Jämfört med nollalternativet (se rapport Valla Park Nollalternativ Trafikbullerberäkning R01_1204) sjunker ekvivalenta ljudnivåer på skolgården betydligt och WHO:s riktlinjer för ljudnivåer på skolgårdar innehålls. Med åtgärd kan även boverkets riktlinjer innehållas. Väster om planområdet planeras en utbyggd återvinningscentral som kan orsaka ljud som skall bedömas utifrån krav på externt industribuller (se kap. 1.7). Denna utredning har inte tillräckliga underlag för att bedöma nivåerna från centralen men ljudskärmande åtgärder krävs sannolikt vid återvinningscentralen för att klara kraven vid de planerade bostäderna. 3(16)

4 Innehåll Bakgrund och uppdragsbeskrivning Bedömningsgrunder Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader Boverkets byggregler och SS 25267: Ljudtrycksnivå inomhus från trafik och andra yttre ljudkällor för skollokaler Övriga lokaler Skolgårdar - WHO Skolgårdar Boverket Externt industribuller Förutsättningar Beräkningsmodell Beräkningsnoggrannhet Geografiska indata Källdata Vägtrafik Spårtrafik Antagna förutsättningar Resultat Diskussion Åtgärder (16)

5 Bakgrund och uppdragsbeskrivning I området Valla Park planeras skollokaler och bostäder. Utredningen av bullernivåer för nybyggnation utförs med hjälp av en prognos av framtida trafikflöde. I norr gränsar området till Rissneleden (9000 fordon/årsmedeldygn) i söder till Ulvsundavägen (52000 fordon/årsmedeldygn) För området behövs en trafikbullerutredning för att kunna förutsäga bullernivåer vid fasader på byggnader. Figur 1.Vy över de befintliga byggnaderna. 1 Bedömningsgrunder Buller anses, framförallt i större tätorter, vara ett stort folkhälsoproblem. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag. Därutöver anses buller också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. För personer med nedsatt hörsel orsakar vägtrafikbuller störningar av taluppfattbarheten vid samtal. Störningsmått Ljud vars styrka är konstant i tiden mäts oftast i decibel med beteckningen dba. Indexet A efter db indikerar att ljudets frekvenser har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar frekvenser. Det mänskliga örat uppfattar högre frekvenser bättre än låga. Ekvivalent och maximal ljudnivå I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller: ekvivalent A-vägd ljudnivå LpAeq och maximal A-vägd LpAFmax ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage under ett årsmedeldygn. 5(16)

6 1.1 Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader Den 1 juni 2015 trädde nya riktlinjer i kraft gällande buller vid bostadsbyggande i form av Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (Svensk författningssamling, förordning 2015:216). För nybyggnation av bostäder ersätter denna bestämmelse riktvärdena från infrastrukturpropositionen (1996/97:53) som dock fortfarande kan vara tillämpbara vid befintliga bostäder eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur. I förordningen finns bestämmelser om riktvärden gällande buller utomhus vid bostadsbyggnader från spårtrafik, vägar och flygplatser. Förordningen innehåller även bestämmelser när det gäller beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader. Bestämmelserna ska tillämpas vid planläggning, ärenden om bygglov (för ombyggnationer eller icke planlagd mark), och ärenden om förhandsbesked i bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa är uppfyllt enligt 2 kap. 6 a plan- och bygglagen (2010:900). Tabellen nedan sammanfattar de riktvärden som gäller ljud från spår- och vägtrafik. Tabell 1. Riktvärden utomhus för ljudnivå från väg- och spårtrafik vid bostadsbyggnader Ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad som inte bör överskridas - Dock om bostaden < 35 m 2 Ekvivalent A-vägd ljudnivå, LpAeq,nT [dba] a) a) Maximal A-vägd ljudnivå, LpAFmax,nT [dba] - Ljudnivå som inte bör överskridas vid en uteplats, om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden Högsta ljudnivå vid fasad på en ljuddämpad sida b) 70 (kl ) a) Kan överskridas om minst hälften av bostadsrummen är vända mot ljuddämpad sida, vid ombyggnad (PBL kap. 9, 2, 1 st.3) räcker ett bostadsrum. b) Kan överskridas med som mest 10 dba-enheter fem gånger per timme mellan kl och Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen. Förklaringar trafikbuller Bostadsrum: rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn dba: en med frekvensfilter A-vägd ljudtrycksnivå, Ekvivalent ljudnivå: en medelljudnivå för spårtrafik och vägtrafik, beräknad som ett frifältsvärde och som ett medelvärde per dygn under ett år, Maximal ljudnivå: en ljudnivå för spårtrafik och vägtrafik av den mest bullrande fordonstypen med tidsvägning F, beräknad som ett frifältsvärde, Frifältsvärde: en ljudnivå som inte påverkas av reflexer vid egen fasad, Uteplats: en iordningställd yta avsedd för vistelse utomhus, 6(16)

7 1.2 Boverkets byggregler och SS 25267:2015 Boverkets byggregler anger följande krav på ljudtrycksnivå inomhus från trafik och andra yttre störkällor. I praktiken innebär nedanstående tabell att ytterväggar, don och fönster skall dimensioneras utifrån yttre bullerkällor så att ljudnivån inomhus inte överskrider värdena i nedanstående tabell. Tabell 2. Dimensionering av byggnadens ljudisolering mot yttre ljudkällor (sammanfattat ur SS 25267:2015 och BBR 21, BFS 2014:3). Dygnsekvivalent A-vägd ljudnivå, LpAeq,24h,nT Ljudklass A Ljudklass B BBR (ljudklass C) [dba] 1) I utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro I utrymme för matplats och matlagning eller i utrymme för personlig hygien Nattekvivalent ljudnivå, LpAeq,night,nT [dba] 2) Ljudklass A Ljudklass B BBR (ljudklass C) i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,nT [dba] 2) Ljudklass A Ljudklass B BBR (ljudklass C) i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro ) Avser dimensionerande dygnsekvivalent ljudnivå. Se Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler. För andra yttre ljudkällor än trafik avses ekvivalenta ljudnivåer för de tidsperioder då ljudkällorna är i drift mer än tillfälligt. 2) Avser dimensionerande maximal ljudnivå som kan antas förekomma mer än tillfälligt under en medelnatt. Med natt menas perioden kl. 22:00 till kl. 06:00. Dimensioneringen ska göras för de mest bullrande vägfordons-, tåg- och flygplanstyper, samt övrigt yttre ljud, exempelvis från verksamheter eller höga röster och skrik, så att angivet värde inte överstigs oftare än fem gånger per natt och aldrig med mer än 10 db. 7(16)

8 1.3 Ljudtrycksnivå inomhus från trafik och andra yttre ljudkällor för skollokaler Krav på ljudnivåer i skollokaler är bestämda i SS 25268:2007. Lägsta tillåtna sammanvägda ljudisolering skall fastställas genom beräkning utifrån dimensionerande ljudtrycksnivåer utomhus så att tabellens värden på ljudtrycksnivåer inte överskrids i följande utrymmen. Tabell 3. Dimensionerande ljudtrycksnivå från trafik och andra yttre ljudkällor, för undervisningslokaler i gymnasial och högre utbildning. Typ av utrymme Ekvivalent A-vägd ljudnivå LpAeq [dba] Maximal A-vägd ljudnivå LpAFmax [dba] Ljudklass Ljudklass Utrymmen för föreläsningar, mer än 50 personer - exempelvis aula, hörsal och föreläsningssal Utrymmen för undervisning, upp till 50 personer - exempelvis klassrum, lärosal, lektionssal, musiksal och dramarum Utrymmen för gruppvis undervisning - exempelvis utbildningslandskap, grupprum, slöjdsal och undervisningskök Utrymmen för skolhälsovård, enskilt arbete, enskild undervisning, samtal, vila och idrott - exempelvis vilrum, talklinik, kurator, psykolog, skolhälsovård, lärarrum, personalrum, kontor, expedition, konferensrum, studierum, bibliotek, mediatek, musikövningsrum och gymnastiksal Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt - exempelvis uppehållsrum, matsal, cafeteria och storköksutrymme Utrymmen där människor vistas tillfälligt - exempelvis korridor, entréhall, trapphus, kapprum, WC och omklädningsrum A B C A B C (16)

9 1.4 Övriga lokaler För lokaler som inte klassas som bostäder har Trafikverket tagit fram följande riktlinjer (TRV 2010/9532, dat ). Dessa riktvärden är inte bindande men ska normalt inte överskridas. Tabell 4. Sammanfattning av målsättning eller planeringsmål avseende riktvärden för trafikbuller. Utomhusnivåerna avser frifältsvärde utanför fasad. Utrymme Vårdlokaler Ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå L paeq [db] Inomhus Utomhus vid fasad - Undervisningslokaler (inklusive förskolor) Inomhus Utomhus vid fasad - Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Inomhus 40 Utomhus vid fasad - Rekreationsytor i tätbebyggelse (avser områden med låg bakgrundsnivå) - Maximal A-vägd ljudtrycksnivå L pafmax [db] För kontor och annan kommersiell verksamhet finns inga av riksdagen antagna riktvärden för trafikbuller utomhus som i fallet för bostäder. Fasader och övriga konstruktioner ska dimensioneras för att innehålla ljudkrav inomhus enligt svensk standard SS :2007. Vilken nivå som är aktuell beror på vilken ljudklass som gäller för projektet samt typ av utrymme. För normala kontorsrum gäller exempelvis 35 dba ekvivalent ljudnivå och 50 dba maximal ljudnivå för ljudklass C. 1.5 Skolgårdar - WHO För ljudnivå från trafik på förskolegårdar och skolgårdar kan forskning enligt Världshälsoorganisationen (WHO) 1 och rättsfall från miljööverdomstolen: Mål nr: M användas som vägledning. Ovanstående publikationer som i stort sätt anger samma riktvärde kan sammanfattas till: att ekvivalent ljudnivå från trafik inte skall överskrida dba på minst 85% av skol- och förskolegårdar (lekbar yta). att ekvivalent ljudnivå från externt industribuller inte skall överskrida 50 dba på skol- och förskolegårdar. att maximal ljudnivå från trafik inte får överskrida 70 dba vid ytor där lugnare aktiviteter förekommer. 1.6 Skolgårdar Boverket Boverket har i rapport 2015:8 (Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö) angivit riktlinjer för utemiljö på skolgårdar. I en fotnot på sidan 43 nämns att dagvärdet (LAeq,dag,vardag) inte ska överskrida 50dBA 1 WHO Europe Guidelines for community noise, rapport a (16)

10 på de delar som används för lek eller pedagogisk verksamhet. Ambitionen för resterande del av skolgården är dba. FAKTARUTA 11: Ljud- och luftkvalitet på gården På skolgårdar eller förskolegårdar är det önskvärt med högst 50 dba ekvivalentnivå dagvärde på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. En målsättning kan vara att resten av ytorna ska ha högst dba. Buller från vägar kan minskas genom att man begränsar trafiken och hastigheten samt genom tystare vägbeläggningar. För höga bullernivåer kan till viss del styras genom gestaltning av den fysiska miljön (Region Skåne, 2014). Vegetation har begränsad inverkan på ljudnivån, men skolbyggnaden kan användas som bullerskärm. 1.7 Externt industribuller Riktlinjer för bostadsbyggande utsatt för buller från industriverksamhet styrs genom Boverkets rapport 2015:21 Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Dessa är harmonierade med naturvårds-verkets riktvärden som sedan april 2015 beskrivs i Naturvårdsverkets rapport 38. Denna vägledning ersätter de tidigare allmänna råden 1978:5. I dokumentet beskrivs principer för bedömning i tre så kallade zoner se fig. 1 Zon A innebär att bostäder kan accepteras utan vidare, zon B innebär att en ljuddämpad sida måste anordnas och i zon C bedömer Boverket att bostadsbebyggelse inte bör accepteras. Figur 2. Åtgärdstrappa för bästa ljudnivå 10(16)

11 Tabell 4. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad Zon A* Bostadsbyggnader bör accepteras upp till angivna nivåer. Zon B Bostadsbyggnad bör kunna accepteras förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnadeerna bulleranpassas Zon C Bostadsbyggnader bör inte accepteras Leq,dag [dba] (06-18) Leq,kväll [dba] (18-22) samt Lördag, söndag och helgdag Leq dag+kväll (06-22) > > >50 Leq,natt [dba] (22-06) *För buller från värmepumpar, kylaggregat, ventilation och liknande yttre installationer gäller värden enligt Tabell 5 Tabell 5.Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet på ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad och uteplats. Leq,dag [dba] Leq,kväll [dba] Leq,natt [dba] (06-18) (18-22) (22-06) Ljuddämpad sida Utöver detta gäller: Maximala ljudnivåer (LFmax > dba) bör inte förekomma nattetid klockan Annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda byggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen i första hand den ljuddämpade sidan. Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör värdena i tabell 1 sänkas med 5 dba. I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna ovan, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för minst en timme, även vid kortare händelser. Riktvärdena är ett stöd i den bedömning som till exempel en tillsynsmyndighet gör i varje enskilt fall. En bedömning av vad som är rimligt att kräva i ett ärende eller föreläggande, (skälighetsavvägning miljöbalken 2 kapitlet 7 ) ska också göras. Bedömningarna kan leda till avsteg från riktvärdena, såväl uppåt som nedåt. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om tillståndsprövning av hamnar, NFS 2003:18, bör riktvärden för externt industribuller tillämpas även för hamnverksamhet. För lågfrekvent buller från hamnverksamhet bör riktvärdena enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13 tillämpas. 11(16)

12 2 Förutsättningar 2.1 Beräkningsmodell Den Nordiska beräkningsmodellen för Vägtrafikbuller, rev har använts för beräkning av ljudutbredning från vägtrafik. Beräkningsmodellen finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport 43. Beräkningarna har genomförts med programmet SoundPlan (version 7.4) från Braunstein + Berndt GmbH. Programmet utnyttjar tredimensionella digitalkartor över området, även inkluderande byggnader. Utbredningsdämpning, markabsorption, skärmning, reflektioner mm., hanteras automatiskt av programmet i enlighet med rådande beräkningsmodeller. I beräkningarna används en sökradie mellan källa och mottagare som för direktbidraget är 2500 meter och för reflexerna 200 meter från källposition och 50 meter från mottagarposition. 1 reflex har använts. Mottagarpunkter närmare än 0,01 meter från fasad har inte erhållit något bidrag från fasadreflexer från denna byggnad. 2.2 Beräkningsnoggrannhet För vägtrafik varierar standardavvikelsen för den dygnsekvivalenta A-vägda ljudnivån från omkring 3 db vid 50 meter från vägens mitt till 5 db vid 200 meter. Det sanna värdet ligger med cirka 70 % sannolikhet inom beräkningsresultatet plus/minus en standardavvikelse. Vad beträffar den maximala ljudnivån finns ännu inte någon statistisk analys av felet. 2.3 Geografiska indata Nytt bebyggelseförslag från BAU arkitekter daterat Primärkarta erhållen september 2014 Trafikinformation från Trafikplan för Sundbyberg daterad Koordinatsystem är Sweref Källdata Vägtrafik Källdata för vägtrafik har erhållits från Trafikplan för Sundbyberg. De vägar som tagits med i beräkningen är de vägar som ligger närmast exploateringsområdet. Mindre lokalgator som har en försumbar påverkan på ljudmiljön i området och har inte beräknats. I tabellen sammanfattas trafikmängder som avser det beräknade prognosåret samt andel tung trafik och skyltad hastighet. För Ulvsundavägen har trafikflödesinformation hämtats från miljökonsekvensbeskrivningen för ombyggnaden av E18. Där anges att trafiken på Ulvsundaleden beräknas öka och en trafikprognos på fordon/dygn anges för år 2010 på Ulvsundaleden. Samma siffra, fordon/dygn anges i miljökonsekvensbeskrivningen för Förbifart Stockholm. (Trafikverket, 2011) Det är då en prognos för år 2035 för utbyggnadsalternativet, dvs. att Förbifart Stockholm byggs. För nollalternativet, dvs. utan Förbifart Stockholm och utan trängselskatter på Essingeleden, uppskattas trafikflödet till fordon/dygn ett vardagsmedeldygn år (Trafikverket, 2011). 12(16)

13 Tabell 4. Vägtrafik som ligger till grund för bullerberäkningarna, prognos för år Väg Trafikmängd 1) Andel tung trafik 2) Hastighet (km/h) 3) Ulvsundavägen % 50 öster om GC-vägen nära Sulkyvägen 70 väster om GC-vägen nära Sulkyvägen Rissneleden % 40 1) Antal fordon under ett årsmedeldygn. 2) Lokalgator antas inte ha någon tung trafik nattetid. 3) Avser faktiskt/skyltad hastighet Spårtrafik Information om spårtrafiken på Mälarbanan är hämtad från Miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplan och detaljplan Mälarbanan Barkarby Kallhäll daterad Trafiken är en prognos för år 2030 och förutsätter att Mälarbanans tredje spår är fullt utbyggd. Hastigheten för tågen är hämtad från Trafikverkets linjebok för Mälarbanan. Läst Tabell 5. Tågtrafik som ligger till grund för bullerberäkningarna, prognos för år Tågtyp Antal tåg 1) Maximal Medeltåglängd 3) Hastighet (km/h) tåglängd 2) Pendeltåg X Regionaltåg X Fjärrtåg X Godståg ) 1) Antal tåg som passerar under ett dygn under prognosåret ) Avser tågtypens maximala totala längd 3) STH enligt linjebok 4) Enligt uppgift från Trafikverket kör godståg inte mer än 80 km/h genom Stockholms tätort. 2.5 Antagna förutsättningar För beräkningarna har antagits akustisk mjuk mark på de ytor som inte är markerade som vägeller vattenyta. Mindre lokalgator inom och i närheten av exploateringsområdet har antagits inte bidra signifikant till bullernivåer. 13(16)

14 3 Resultat Beräkningar för ekvivalenta och maximala ljudnivåer avser höjden 2 meter relativt mark med en täthet mellan beräkningspunkterna om 5 x 5 meter. Ekvivalenta ljudnivåer vid husfasader uppgår till som mest 69dBA (se bilaga AK01 och figur 2) närmast Ulvsundavägen. Intill Rissneleden uppgår ekvivalenta nivåer vid fasader till 63dBA. De maximala bullernivåerna vid fasad uppgår till 84dBA (se bilaga AK02 och figur 3) närmast Rissneleden som har en skyltad hastighet av 40km/h. Maximala bullernivåer för husfasader närmast Ulvsundavägen uppgår till 75dBA. Tabell 6. Bilagor med beräkningsresultat. Bilaga Scenario Vy Bullertyp Ekvivalent ljudnivå AK01 Ny bebyggelse (trafik år 2030) Översikt Spår- och Vägtrafik AK01 Vy1 Ny bebyggelse (trafik år 2030) Vy Sydväst Spår- och Vägtrafik AK01 Vy2 Ny bebyggelse (trafik år 2030) Vy Nordväst Spår- och Vägtrafik Maximal ljudnivå AK02 Ny bebyggelse (trafik år 2030) Översikt Spår- och Vägtrafik AK02 Vy1 Ny bebyggelse (trafik år 2030) Vy Sydväst Spår- och Vägtrafik AK02 Vy2 Ny bebyggelse (trafik år 2030) Vy Nordväst Spår- och Vägtrafik 4 Diskussion Området (se Figur 1) består av byggnader vars ekvivalenta nivå vid fasad beräknas till högst 69 dba. På den ljudskyddade sidan tillåts högst en ljudnivå om dba, vissa av byggnaderna erfordrar därmed åtgärder mot buller eller att lägenheter mindre än 35 kvm planeras. Riktvärden anger att den ekvivalenta ljudnivån inte ska överstiga dba utomhus för skolgårdar. Boverkets riktlinjer för skolgårdar anger att utemiljön för skolgårdar där lek, rekreation och pedagogisk verksamhet förekommer ska ha ljudnivåer under 50dBA ekvivalentnivå dagvärde. Boverkets riktlinjer bedöms innehållas för skolgården på innergården. Denna utredning bedömer att det är möjligt ur bullersynpunkt att förlägga lokaler för skolverksamhet i byggnaden med anslutande skolgård på den tysta sidan av byggnaden. Vissa utomhusytor bör även kunna lokaliseras mot Rissneleden då en ganska stor yta kan klara WHOs riktlinjer. Se även avsnitt 4.1 åtgärder. Med en välisolerad fasad kan krav för ekvivalenta ljudnivåer inomhus (35dBA ljudklass C) för kontorsrum och även för skollokaler uppfyllas även då utomhusnivåer uppgår till 69dBA. De maximala bullernivåerna vid fasad uppgår till 84dBA närmast Rissneleden som har en skyltad hastighet av 40km/h. Maximala bullernivåer för husfasader närmast Ulvsundavägen uppgår till 75dBA. Ekvivalenta bullernivåer vid husfasader uppgår till som mest 69dBA närmast Ulvsundavägen. Intill Rissneleden uppgår ekvivalenta nivåer för bostadshusen vid fasader till 63dBA. De ekvivalenta ljudnivåerna på ljudskyddade sidan av bostadshusen närmast Rissneleden uppgår till högst 63 dba. Dessa nivåer uppkommer vid husets högsta våning på den västra delen. För de fem översta våningsplanen behövs ljudskyddande åtgärder som exempelvis delvis inglasade balkonger. Fasadåtgärderna eller de delvis glasade balkongerna i kan på de två respektive tre översta våningsplanen med fördel vetta mot Rissneleden där ljudnivån är 14(16)

15 något lägre. Där ljudnivåer på den ljudskyddade sidan uppgår till -dba (se bilaga AK01 med vyer) kan lägenheter vars storlek uppgår till max 35kvm planeras utan ytterligare åtgärd. På gårdsnivå vid den tysta sidan av huset uppgår maximala ljudnivåer till högst dba vilket möjliggör gemensam uteplats med godkända bullernivåer för lägenheterna i huset. Även på byggnaden längst i sydväst som ligger mot Ulvsundaleden kan behövas åtgärd i form av delvis glasad balkong för lägenheter i de 5 översta våningsplanen längs den sydvästra gaveln. Övriga bostadshus kan utan ytterligare åtgärd planeras med genomgående lägenheter som har minst hälften av bostadsrummen mot tyst sida (där ljudnivån uppgår till högst dba). Med en välisolerad fasad kan krav för ekvivalenta ljudnivåer inomhus (35dBA ljudklass C) för kontorsrum och även för skollokaler uppfyllas även då utomhusnivåer uppgår till 69dBA. Jämfört med nollalternativet (se rapport Valla Park Nollalternativ Trafikbullerberäkning R01_1204) sjunker ekvivalenta ljudnivåer på skolgården betydligt och WHO:s riktlinjer för ljudnivåer på skolgårdar innehålls. Väster om planområdet planeras en utbyggd återvinningscentral som kan orsaka ljud som skall bedömas utifrån krav på externt industribuller (se kap. 1.7). Denna utredning har inte tillräckliga underlag för att bedöma nivåerna från centralen men ljudskärmande åtgärder krävs sannolikt vid återvinningscentralen för att klara kraven vid de planerade bostäderna. Val av ytterväggskonstruktion, don och fönster styrs mycket av trafikbuller. Särskilt tonvikt bör läggas på att välja don, fönster och ytterväggskonstruktion för att skapa en ljudmiljö som uppfyller krav för ljudnivå inomhus från trafik och andra yttre bullerkällor enligt SS 25267: (16)

16 4.1 Åtgärder Följande åtgärder kan övervägas för att underlätta planeringen av lägenheterna. Sänkt hastighet Den skyltade hastigheten i området är den som tillämpas vid bullerberäkningar, detta kan ge en viss överskattning på små lokalgator och korta sträckor. Hastighetssänkande åtgärder bedöms kunna ge en sänkning av ekvivalent och maximal ljudnivå med cirka 1-3 dba-enheter. Bullerreducerande asfaltsbeläggning Bullerreducerande asfaltsbeläggning kan reducera ljudet från Ulvsundavägen med cirka 6 dbaenheter, utan att hastigheten reduceras. Detta skall dock ställas mot att det är en väg med högt trafikflöde. Om man lägger s.k. tät-slät eller porös ljudreducerande asfalt kommer det ställa krav på ökat underhåll och/eller begränsat användande av dubbdäck för att beläggningen skall hålla och behålla den bullerreducerande effekten. Bullerskyddsskärm För att skydda uteplatser och förbättra miljön kring entréer etc. kan lokala bullerskärmar planeras i området. För att förbättra skolgårdsmiljön mot Rissneleden kan bullerskärm planeras antingen som en låg skärm (ca 1m hög) mycket nära väg eller som en högre skärm (2m och högre) vid skolgårdsgränsen. En sådan åtgärd kan ge godkända nivåer för skolgård enligt boverket på större delen av ytan mot Rissneleden. En nackdel med låg vägnära skärm är att den förhindrar möjligheter till avlämningsyta och begränsar ytor för parkering, övergångsställen och busshållplats. Med genomtänkt planering kan dock ett sådant element göras till en trafiksäkerhetshöjande åtgärd som exempelvis skiljer cykelbanan från vägbanan och förhindrar att barn springer ut i gatan. Som åtgärd för ljudnivå vid bostadsfasader är bullerskärmar vid väg eller vid tomtgräns troligen inte en rationell åtgärd på grund av husens höjd, som skulle kräva mycket höga bullerskärmar. 16(16)

17 BERÄKNAD LJUDUTBREDNING Beräknade ljudnivåer från väg och spår. Utbygnadsalternativ Teckenförklaring Bostad Övrig byggnad Skärmbaslinje Spårmitt Spårlinjekälla Banvall Väglinjekälla Vägbana 49 Hård mark Ljudnivå vid fasad EKVIVALENT LJUDNIVÅ 2 m över mark i dba Frifältsvärden vid fasadmarkörer < >= 75 BESTÄLLARE: Valla Park Holding AB OMRÅDE: Valla Park UPPDRAG: 2681 HANDLÄGGARE: JNS GRANSKAD: CTR SOUNDPLAN VER: 7.4 BERÄKNING ENL: NPM 1996 Skala (A3) 1: m BILAGA: AK01

18 BERÄKNAD LJUDUTBREDNING Beräknade ljudnivåer från väg och spår. Utbygnadsalternativ Vy från sydväst Teckenförklaring Bostad Övrig byggnad Skärmbaslinje Spårmitt Spårlinjekälla Banvall Väglinjekälla Vägbana Hård mark Ljudnivå vid fasad EKVIVALENT LJUDNIVÅ 2 m över mark i dba Frifältsvärden vid fasad < >= BESTÄLLARE: Valla Park Holding AB OMRÅDE: Valla Park UPPDRAG: 2681 HANDLÄGGARE: JNS GRANSKAD: CTR SOUNDPLAN VER: 7.4 BERÄKNING ENL: NPM BILAGA: AK01-VY1

19 BERÄKNAD LJUDUTBREDNING Beräknade ljudnivåer från väg och spår. Utbygnadsalternativ Vy från nordväst Teckenförklaring Bostad Övrig byggnad Skärmbaslinje Spårmitt Spårlinjekälla Banvall Väglinjekälla Vägbana Hård mark Ljudnivå vid fasad EKVIVALENT LJUDNIVÅ 2 m över mark i dba Frifältsvärden vid fasad < >= BESTÄLLARE: Valla Park Holding AB OMRÅDE: Valla Park UPPDRAG: 2681 HANDLÄGGARE: JNS GRANSKAD: CTR SOUNDPLAN VER: 7.4 BERÄKNING ENL: NPM BILAGA: AK01-VY2

20 BERÄKNAD LJUDUTBREDNING Beräknade ljudnivåer från väg och spår. Utbygnadsalternativ Teckenförklaring Bostad Övrig byggnad Skärmbaslinje Spårmitt Spårlinjekälla Banvall Väglinjekälla Vägbana Hård mark Ljudnivå vid fasad MAXIMAL LJUDNIVÅ 2 m över mark i dba Frifältsvärden på fasad < >= 90 BESTÄLLARE: Valla Park Holding AB OMRÅDE: Valla Park UPPDRAG: 2681 HANDLÄGGARE: JNS GRANSKAD: CTR SOUNDPLAN VER: 7.4 BERÄKNING ENL: NPM 1996 Skala (A3) 1: m BILAGA: AK02

21 BERÄKNAD LJUDUTBREDNING Beräknade ljudnivåer från väg och spår. Utbygnadsalternativ Vy från sydväst Teckenförklaring Bostad Övrig byggnad Skärmbaslinje Spårmitt Spårlinjekälla Banvall Väglinjekälla Vägbana Hård mark Ljudnivå vid fasad MAXIMAL LJUDNIVÅ 2 m över mark i dba Frifältsvärden på fasad < >= BESTÄLLARE: Valla Park Holding AB OMRÅDE: Valla Park UPPDRAG: 2681 HANDLÄGGARE: JNS GRANSKAD: CTR SOUNDPLAN VER: 7.4 BERÄKNING ENL: NPM BILAGA: AK02-VY1

22 BERÄKNAD LJUDUTBREDNING Beräknade ljudnivåer från väg och spår. Utbygnadsalternativ Vy från nordväst Teckenförklaring Bostad Övrig byggnad Skärmbaslinje Spårmitt Spårlinjekälla Banvall Väglinjekälla Vägbana Hård mark Ljudnivå vid fasad Frifältskorrigerade ljudnivåer MAXIMAL LJUDNIVÅ 2 m över mark i dba Frifältsvärden på fasad < >= BESTÄLLARE: Valla Park Holding AB OMRÅDE: Valla Park UPPDRAG: 2681 HANDLÄGGARE: JNS GRANSKAD: CTR SOUNDPLAN VER: 7.4 BERÄKNING ENL: NPM BILAGA: AK02-VY2