Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska Bioenergiföreningen 2007-05-21 /Kjell Andersson"

Transkript

1 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2007/1050/E Näringsdepartementet Stockholm Remissyttrande över rapporten På väg mot ett oljefritt Sverige Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts möjlighet att yttra sig över ovanstående rapport från Kommissionen mot oljeberoende och vill anföra följande: Oljekommissionen ger enligt Svebios uppfattning en riktig bild av de möjligheter som finns att minska det svenska beroendet av olja fram till De målsättningar som sätts upp av kommissionen är realistiska och genomförbara. Svebio anser att kommissionens rapport är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att minska det svenska oljeberoendet. Kommissionens målsättningar och förslag är ett viktigt underlag för den klimatpolitik som ska formuleras under det kommande året. Allmänt om kommissionens arbete Kommissionen har på ett föredömligt sätt koncentrerat sig på huvudfrågorna och lämnat en lättläst och bra rapport. Kommissionens arbetssätt med öppna utfrågningar har på ett pedagogiskt sätt lyft fram huvudfrågorna. Det har varit en fördel att kommissionens bestått av enskilda ledamöter som inte i första hand sett sin roll som representanter för partsintressen. Kommissionens rapport är emellertid kortfattad och förslagen är relativt allmänt hållna. Det återstår på de flesta punkter ett fortsatt utredningsarbete för att utforma konkreta förslag för genomförande. En brist i kommissionens arbete är att perspektivet är ensidigt nationellt. Klimatfrågan är internationell. Också utvecklingen av de förnybara energikällorna är en internationell process. Inom bioenergin ser vi nu en snabb utveckling av en internationell marknad för biobränslen. En mer uttalad analys av hur svenska åtgärder påverkar de internationella processerna är därför viktig. Kommissionens övergripande mål. Det svenska samhället bör som helhet till 2020 kunna effektivisera sin energianvändning med cirka 20 procent. Det här målet motsvarar det mål som ställts upp av EU, och som Sverige vid toppmötet i mars ställt sig bakom. Sverige har anledning att nå ett betydligt större effektiviseringsmål. Sverige har jämfört med andra länder haft en lång period av lägre elpriser. När priserna jämnas ut inom unionen har den svenska industrin anledning att snabbt nå en högre effektivitet för att inte drabbas av en konkurrensnackdel. När elproduktionen i kärnkraftverk kompletteras eller ersätts med effektiv elproduktion i moderna biobränsleeldade kraftvärmeverk minskar andelen outnyttjad spillvärme. Detta ger betydligt bättre effektivitet i hela energisystemet.

2 . Uppvärmningen av bostäder och lokaler bör 2020 ske i princip utan olja. Avvecklingen av olja för uppvärmning kommer att gå snabbare än så. Från 2003 till 2005 minskade användningen av olja för uppvärmning och varmvatten i småhus, flerfamiljshus och lokaler från 13,7 TWh till 8,6 TWh, dvs med 37 procent. Användningen av olja i fjärrvärme minskar år för år och ligger nu på bara 3 TWh (6 procent av total bränsleinsats). Det är med dagens styrmedel och marknadspriser på olja lönsamt att konvertera bort all oljeuppvärmning och denna oekonomiska uppvärmning bör helt kommer att försvinna långt före Vägtransporterna, inkl. transporter inom sektorerna jord, skog, fiske och byggande, bör till 2020 minska sin användning av bensin och diesel med procent. Målet är ambitiöst. Offentligt stöd bör användas till forskning, utveckling och demonstration av ny teknik för produktion av biodrivmedel, liksom till ny fordonsteknik. När produktion av kommersiella anläggningar och fordon kommit igång bör staten undvika att skapa osäkerhet och ryckighet på marknaden genom subventioner. Marknaden måste istället utvecklas inom ramen för en långsiktig beskattning av de fossila bränslena, som motsvarar deras miljö- och säkerhetskostnader.. Industrin bör till 2020 minska sin oljeanvändning med procent. Målsättningen är för lågt satt. Industrin bör helt kunna ersätta den del av oljeanvändningen som gäller värmeproduktion, dvs halva oljeanvändningen. Dessutom bör det vara möjligt att ersätta en betydande del av oljeanvändningen för processändamål. Målsättningen bör vara att industrin ska minska sin oljeanvändning med 50 procent. Kommissionens konkreta förslag. Energieffektivisering (sidan 21) Kommissionens förslag är att ett centrum för energieffektivisering skapas. Energieffektivisering bör vara ett huvudområde för Energimyndighetens arbete. Ett alternativ till att skapa en ny institution för energieffektivisering kan vara att tydligare markera energimyndighetens roll, t ex organisatoriskt och budgetmässigt. I övrigt måste det betonas att energieffektivisering är en central uppgift för en rad sektorsmyndigheter, t ex Boverket, Konsumentverket och Vägverket. I fråga om effektiviseringsverksamhet är det grundläggande att se till systemeffekter. Särskilt viktig är under lång tid framåt hanteringen av el i relation till bränslen.. Historisk satsning på skogs- och åkerbränslen (sidan 22) Kommissionen konstaterar mycket riktigt att Sverige förfogar över betydande potentialer för bioenergi. Kommissionens förslag om att långsiktigt öka skogens tillväxt med procent får stöd i Skogsutredningens betänkande (SOU 2006:81). Där står: enligt flera bedömare finns det utrymme att öka virkesproduktionen med procent på års sikt genom åtgärder som ryms inom nuvarande lagstiftningen. Formuleringen visar att kommissionens bedömning är rimlig och snarast i underkant av vad som är möjligt. Användningen av åkermark och nedlagd ej beskogad åkermark för odling av energigrödor har utretts av Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent (SOU 2007:36). Utredningen bekräftar att det finns stora möjligheter att producera biobränslen och bioenergi inom det svenska jordbruket TWh fram till Enligt modellberäkningarna är potentialen 2020 omkring 34 TWh och på längre sikt ännu större.

3 I bilaga 1, Sveriges bioenergipotential, har kommissionen gjort en egen potentialberäkning för bioenergi. Den bekräftar det som Svebio länge hävdat, nämligen att vi kan fördubbla tillförseln och användningen av bioenergi i Sverige, till omkring 230 TWh. Det skulle innebära att mer än halva energitillförseln kan ske med biobränslen. Enligt Svebios bedömning kan tillförseln av bioenergi 2020 bli högre än kommissionen antagit. Tillförseln av bioenergi har under de senaste åren ökat med omkring 5 TWh per år, och den tillväxttakten är möjlig även under kommande år. Kommissionen har gjort ett relativt lågt antagande beträffande tillförsel av bioenergi från jordbruket Man räknar med bara10 TWh, vilket kan jämföras med de nivåer som anges i SOU 2007:36 (se ovan) på TWh. Även när det gäller bioenergi från befintlig skogsmark är kommissionen försiktig i sina antaganden för Istället lyfter kommissionen fram den långsiktiga potentialen i intensivskogsodling för energiändamål på fem procent av skogsmarken, vilket skulle ge ett tillskott på 27 TWh Kommissionen hyser också stor tilltro till möjligheten att få stor bränsleproduktion på nedlagd åkermark Svebio vill betona att det finns en betydande återstående potential för bränsleproduktion inom ramen för det nuvarande skogsbruket. Potentialen är avsevärt högre än de 30 TWh som kommissionen anger (sidan 46). När det gäller torv stöder Svebio kommissionens resonemang om att det är angeläget att ta vara på den torv som finns på dikade torvmarker, områden som idag läcker klimatgaser. El för en hållbar energiförsörjning (sidan 23) Vi instämmer i kommissionens resonemang om det angelägna i att också reducera elanvändningen för att minska utsläppen av koldioxid. När det gäller effektivisering av elanvändningen i industrin är potentialen stor. Möjligheterna att med lönsamhet kraftigt reducera elanvändningen i industrin har bland annat belysts av den forskning som gjorts vid Linköpings Universitet. När det gäller utbyggnaden av förnybar el intar biokraft en särställning eftersom utbyggnaden kan ske i anslutning till befintliga anläggningar, värmeverk och industrier, med god ekonomi. Det sker nu en omfattande utbyggnad, med ett 40-tal pågående projekt i alla delar av landet. Det bör redan under 2008 genomföras en kontrollstation inom ramen för elcertifikatsystemet. Reglerna för utfasning av äldre anläggningar hotar att leda till slöseri med kapital. Det kan i vissa lägen löna sig att skrota en väl fungerande anläggning för att istället bygga en ny för att komma i åtnjutande av stöd. Potentialen är stor för minskad elanvändning vid uppvärmning av fastigheter. Vi vill i sammanhanget betona att det är kontraproduktivt av samhället att ge bidrag till installation av värmepumpar, som på marginalen ökar inte bara elförbrukningen, utan särskilt effektbehovet. Vi noterar med tillfredsställelse att kommissionen inte tar med värmepumpar i sin uppräkning av lämpliga värmeinstallationer. Energigasernas roll Vi instämmer i kommissionens resonemang. En storskalig utbyggnad av fossilgasnätet är inte förenlig med en ambitiös klimatpolitik. Styrmedel på EU-nivå

4 Vi instämmer i kommissionens förslag att Sverige mer aktivt ska verka för att driva frågan om auktionering av utsläppsrätter och att Sverige ska bidra till en successiv skärpning av EU:s handelssystem. Det är orimligt att de bland våra medlemsföretag som var pionjärer i att konvertera från fossila bränslen till biobränslen varje år bestraffas i konkurrensen med mer senfärdiga företag. Vi kunde fördra att detta var ett misstag i arbetet då systemet introducerades. Att regeringen nu upprepat oförrätten är betydligt svårare att acceptera. Mål för bostäder och lokaler (sidan 26 ff) Vi delar kommissionens bedömning att användningen av olja för uppvärmning helt kan avvecklas, även om vi anser att det kan ske snabbare än till Vi instämmer också i att användningen av direktel för uppvärmning kan och bör minskas betydligt. Vi anser dessutom att användningen av elvärme via värmepumpar bör minskas. Kopplingen mellan koldioxidutsläpp och el har tydliggjorts av handeln med utsläppsrätter. Värmepumparnas dyrbara konsekvenser genom att de ökar effektuttaget då det är kallt döljs idag av att elprissättningen för hushållen inte tar hänsyn till elprisets variation i tiden. Uppvärmningen kan i huvudsak ske med fjärrvärme baserad på biobränslen eller spillvärme, och med biobränslen utanför fjärrvärmeområden. När det gäller fjärrvärmen skriver kommissionen att det f n finns biobränsleeldade värmeverk i långt fler än hundra kommuner. Den uppgiften är för låg. Svebio har i en nyligen genomförd inventering konstaterat att det finns omkring 480 biobränsleeldade värmeverk (med värmeleverans över 2 GWh) i 250 av landets 290 kommuner. När det gäller konkreta åtgärder är det mest angeläget att skärpa byggreglerna för nya hus, så att dessa förses med förnybar värmeförsörjning eller byggs som lågenergihus. Det är också angeläget att konvertera återstående oljevärmda hus och elvärmda hus. Effektivisering i befintliga byggnader med fjärrvärme bör genomföras i samband med de renoveringar och moderniseringar som påkallas av andra skäl. I den mån man förser byggnaderna med fjärrvärme från kraftvärmeverk är motiven för dyrbara effektiviseringsåtgärder mindre angelägna. Mål för vägtransporterna (sidan 29 ff) Transportsektorn är idag den största användaren av oljeprodukter, och den sektor där det av tekniska skäl är svårast att ersätta oljan. Oljekommissionen föreslår ett batteri av åtgärder för att minska oljeberoendet i transportsektorn med procent fram till Vi vill kommentera några av dessa förslag: Stimulera till en mer energieffektiv fordonspark. I samband med övergång till dieselfordon bör noteras att det också är möjligt att driva dieselfordon med ren biodiesel. Man bör alltså vid sidan av låginblandning av FAME i diesel även utveckla en marknad för ren biodieseldrift på samma sätt som man nu utvecklat en marknad för E85.. När det gäller hybridtekniken borde man snarast utveckla hybrider som använder förnybart bränsle istället för bensin och diesel. Detsamma gäller för så kallade plug-in-hybrider. Med utveckling av den här tekniken kommer biodrivmedlen att räcka längre, dvs varje hektar biobränsle kommer att räcka till fler körda mil.

5 . När det gäller styrmedel förordar vi raka och enkla ekonomiska styrmedel, som en hög koldioxidskatt som slår igenom på bensin- och dieselpriset. Inom ramen för EU-samarbetet bör också kraven successivt skärpas för energiprestanda i nya bilar.. Biodrivmedel baserade på förgasad biomassa kommer att utvecklas under de närmaste åren. Dessa drivmedel har fördelar med bred råvarubas och goda livscykeldata och det är angeläget att lagstiftningen utvecklas med hänsyn till deras möjligheter. Därför bör incitament vara så öppna att till exempel inmatning av vätgas från biomassa i raffinaderier ges stöd, låginblandning av metanol ges samma fördel som etanol och regelverk förberedas för DME. Effektivisera och minska andelen godstrafik på väg Ur bioenergibranschens synvinkel är det mycket angeläget att infrastrukturen för godstrafik är väl utbyggd. För att få en samlad god energieffektivitet bör en stor del av biobränslen på längre transportavstånd gå med tåg eller med båt. Det är viktigt att det finns bra hamnar, omlastningsterminaler och järnvägar i de regioner där biobränslen och torv produceras och transiteras. Vi ser nu en snabbt ökad produktion av biobränslen (t ex hyggesavfall/grot) och förädling (pellets- och senare drivmedelsproduktion) i inre och norra Sverige. Det är därför viktigt att Banverket och järnvägsföretagen ser till att förstärka järnvägsnätet i de berörda regionerna. Det gäller t ex Inlandsbanan med bibanor, Norra stambanan, Norrbottniabanan m fl banor. Man borde exempelvis utreda möjligheterna att åter ta södra delen av Inlandsbanan (Mora Kristinehamn) i full drift, eftersom Kristinehamn är en lämplig utförselhamn för biobränslen. Öka andelen drivmedel från jord- och skogsbruket Vi instämmer med kommissionens beskrivning och förslag. En del av de berörda frågorna har parallellt hanterats i utredningen om jordbruket som bioenergiproducent. När det gäller bioenergiraffinaderier och kombinat vill vi framhålla att dessa vid sidan av gasformiga och flytande drivmedel, värme och el även kan producera fasta biobränslen som pellets, och kemikalier. Vi kommer under de kommande åren att få se många olika koncept för bioenergikombinat. Gemensamt för dessa anläggningar blir att de kommer att ge ett bättre energiutbyte än anläggningar som bara ger en slutprodukt. Staten bör aktivt engagera sig i att stimulera denna utveckling. Målet för industrin (sidan 36 ff) Vi delar kommissionens uppfattning att det finns stora möjligheter att reducera oljeanvändningen och totala energianvändningen i industrin. Tyvärr har det gjorts få samlade analyser av dessa möjligheter på nationell nivå. DESS Delegationen för energiåtgärder i södra Sverige genomförde vissa undersökningar som visade på besparingspotentialer på procent i vanliga industriföretag. Forskning vid Universitetet i Linköping har visat på liknande potentialer, främst för eleffektivisering. En undersökning som gjordes av 16 stora energiförbrukare i industrin i Östergötland visade att de flesta av dessa företag kunde konvertera en stor del av oljeanvändningen till fjärrvärme. Vår uppfattning är att all produktion av värme med olja i industrin bör kunna konverteras till biobränslen eller till fjärrvärme. När det gäller processenergin håller vi med kommissionen om att man i vissa fall kan konvertera från kol eller olja till naturgas. Men redan vid måttlig koldioxidbeskattning kommer biobränslebaserade energigaser att kunna konkurrera med fossil

6 gas. Någon lönsamhet i gasledningsinvesteringar kommer därför inte att finnas om klimatpolitiken drivs konsekvent. Kommissionen framhåller mycket riktigt att det behövs bättre styrmedel för industrin. Prisnivån på utsläppsrätterna ger ett relativt svagt förändringstryck i den handlande sektorn. Den reducerade CO2-skatten för övrig industri ger ett jämfört med andra sektorer ett svagt förändringstryck. Detta förstärks av att industriföretagen har större krav på lönsamhet i sina investeringar än t ex den offentliga sektorn eller hushållen. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det olyckligt att effektiviserings- och oljekonverteringsåtgärder i industrin som har kortare återbetalningstid än åtgärder i andra sektorer inte genomförs. Det behövs både kartläggning av effektiviserings- och konverteringsmöjligheterna i enskilda företag och förstärkta styrmedel. En modell som prövats i Norrbotten av det regionala energikontoret är att erbjuda företag energirådgivning med åtgärdsförslag. För åtgärder som ur företagsekonomisk synvinkel inte är prioriterade, men som ur samhällsekonomisk synvinkel är motiverade skulle man kunna erbjuda ett statligt omställningsstöd. Detta skulle påskynda konvertera av oljepannor till fjärrvärme eller biobränsle. FoU och kommersialisering av nya kunskaper (sid 38 ff) Vi kommenterar här bara de delar som berör bioenergisektorn. Staten gör idag betydande insatser för forskning och utveckling kring andra generationens biodrivmedel. Det är emellertid viktigt att det också fortsättningsvis finns tillräckliga resurser för att kunna genomföra fullskaliga anläggningar, och att detta kan ske efter flera utvecklingsspår. Vi håller med kommissionen i detta. När det gäller bränsleproduktion i jordbruket har frågan behandlats av utredningen om jordbruket som bioenergiproducent, som emellertid inte har behandlat frågan om forskningsoch utvecklingsbehov mer djupgående. Här behövs ytterligare analyser och konkreta förslag till åtgärder. Bland annat måste lantbruksuniversitetet på ett helt annat sätt än idag engageras i forskningen kring bioenergi från åkermark. När det gäller bränsleproduktion i skogsbruket är kunskaperna större. Råvarubasen är densamma som för värme- och elproduktion. Insatser behövs framför allt för att sänka kostnaderna, för att mobilisera nya råvarubaser och för att studera intensivodling. Vi vill påpeka att bioenergin är en globalt tillgänglig energikälla. Eftersom Sverige ligger i täten internationellt har vi ett ansvar för att sprida forskningsresultat och stimulera forskning och utveckling i andra länder och regioner. Detta kan ske bilateralt eller i samarbete med institutioner som SIDA, FAO och Världsbanken. Svenska forskare borde också kunna engageras för att studera råvarubaser, bränsleproduktion, förädling och miljöeffekter i andra länder, företrädesvis i utvecklingsländerna. Svenska Bioenergiföreningen Tomas Kåberger Ordförande Kent Nyström verkställande ledamot

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Kommissionen mot oljeberoende

Kommissionen mot oljeberoende Kommissionen mot oljeberoende Anders Nylander anders.nylander@nylan.se +46 709 71 99 49 Vad var Kommissionen mot oljeberoende? Ett brett sammansatt kompetensråd som lämnade fakta och råd till statsministern

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

M2005/99/E. Remissvar: Energideklarering av byggnader - för en effektivare energianvändning (SOU 2004:109)

M2005/99/E. Remissvar: Energideklarering av byggnader - för en effektivare energianvändning (SOU 2004:109) Kjell Andersson 2005-02-04 M2005/99/E Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Energideklarering av byggnader - för en effektivare energianvändning (SOU 2004:109) Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24) 2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel Promemoria 2007-06-26 N2008/4799/E Näringsdepartementet Energi Rapport i enlighet med direktivet 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSVAR 2005-08-17 M2005/4020/E Till Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på promemoria om Investeringsstöd för konvertering

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

Potentialen för bioenergi

Potentialen för bioenergi Rapport om Potentialen för bioenergi - tillgång - användning 2008-03-31 Omslagsfoto: Lars-Erik Larsson Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OCH INTRODUKTION 4 2. TILLFÖRSEL 6 A. Trädbränslen 6 B. Returlutar

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Vattenfall och Design open?

Vattenfall och Design open? Vattenfall och Design open? 20090528 Göteborg Camilla Feurst Information It is possible to replace the image on the dividing slide if desired (menu command Insert > Picture > From File ). Afterwards, set

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer