Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

Transkript

1 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2007/1050/E Näringsdepartementet Stockholm Remissyttrande över rapporten På väg mot ett oljefritt Sverige Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts möjlighet att yttra sig över ovanstående rapport från Kommissionen mot oljeberoende och vill anföra följande: Oljekommissionen ger enligt Svebios uppfattning en riktig bild av de möjligheter som finns att minska det svenska beroendet av olja fram till De målsättningar som sätts upp av kommissionen är realistiska och genomförbara. Svebio anser att kommissionens rapport är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att minska det svenska oljeberoendet. Kommissionens målsättningar och förslag är ett viktigt underlag för den klimatpolitik som ska formuleras under det kommande året. Allmänt om kommissionens arbete Kommissionen har på ett föredömligt sätt koncentrerat sig på huvudfrågorna och lämnat en lättläst och bra rapport. Kommissionens arbetssätt med öppna utfrågningar har på ett pedagogiskt sätt lyft fram huvudfrågorna. Det har varit en fördel att kommissionens bestått av enskilda ledamöter som inte i första hand sett sin roll som representanter för partsintressen. Kommissionens rapport är emellertid kortfattad och förslagen är relativt allmänt hållna. Det återstår på de flesta punkter ett fortsatt utredningsarbete för att utforma konkreta förslag för genomförande. En brist i kommissionens arbete är att perspektivet är ensidigt nationellt. Klimatfrågan är internationell. Också utvecklingen av de förnybara energikällorna är en internationell process. Inom bioenergin ser vi nu en snabb utveckling av en internationell marknad för biobränslen. En mer uttalad analys av hur svenska åtgärder påverkar de internationella processerna är därför viktig. Kommissionens övergripande mål. Det svenska samhället bör som helhet till 2020 kunna effektivisera sin energianvändning med cirka 20 procent. Det här målet motsvarar det mål som ställts upp av EU, och som Sverige vid toppmötet i mars ställt sig bakom. Sverige har anledning att nå ett betydligt större effektiviseringsmål. Sverige har jämfört med andra länder haft en lång period av lägre elpriser. När priserna jämnas ut inom unionen har den svenska industrin anledning att snabbt nå en högre effektivitet för att inte drabbas av en konkurrensnackdel. När elproduktionen i kärnkraftverk kompletteras eller ersätts med effektiv elproduktion i moderna biobränsleeldade kraftvärmeverk minskar andelen outnyttjad spillvärme. Detta ger betydligt bättre effektivitet i hela energisystemet.

2 . Uppvärmningen av bostäder och lokaler bör 2020 ske i princip utan olja. Avvecklingen av olja för uppvärmning kommer att gå snabbare än så. Från 2003 till 2005 minskade användningen av olja för uppvärmning och varmvatten i småhus, flerfamiljshus och lokaler från 13,7 TWh till 8,6 TWh, dvs med 37 procent. Användningen av olja i fjärrvärme minskar år för år och ligger nu på bara 3 TWh (6 procent av total bränsleinsats). Det är med dagens styrmedel och marknadspriser på olja lönsamt att konvertera bort all oljeuppvärmning och denna oekonomiska uppvärmning bör helt kommer att försvinna långt före Vägtransporterna, inkl. transporter inom sektorerna jord, skog, fiske och byggande, bör till 2020 minska sin användning av bensin och diesel med procent. Målet är ambitiöst. Offentligt stöd bör användas till forskning, utveckling och demonstration av ny teknik för produktion av biodrivmedel, liksom till ny fordonsteknik. När produktion av kommersiella anläggningar och fordon kommit igång bör staten undvika att skapa osäkerhet och ryckighet på marknaden genom subventioner. Marknaden måste istället utvecklas inom ramen för en långsiktig beskattning av de fossila bränslena, som motsvarar deras miljö- och säkerhetskostnader.. Industrin bör till 2020 minska sin oljeanvändning med procent. Målsättningen är för lågt satt. Industrin bör helt kunna ersätta den del av oljeanvändningen som gäller värmeproduktion, dvs halva oljeanvändningen. Dessutom bör det vara möjligt att ersätta en betydande del av oljeanvändningen för processändamål. Målsättningen bör vara att industrin ska minska sin oljeanvändning med 50 procent. Kommissionens konkreta förslag. Energieffektivisering (sidan 21) Kommissionens förslag är att ett centrum för energieffektivisering skapas. Energieffektivisering bör vara ett huvudområde för Energimyndighetens arbete. Ett alternativ till att skapa en ny institution för energieffektivisering kan vara att tydligare markera energimyndighetens roll, t ex organisatoriskt och budgetmässigt. I övrigt måste det betonas att energieffektivisering är en central uppgift för en rad sektorsmyndigheter, t ex Boverket, Konsumentverket och Vägverket. I fråga om effektiviseringsverksamhet är det grundläggande att se till systemeffekter. Särskilt viktig är under lång tid framåt hanteringen av el i relation till bränslen.. Historisk satsning på skogs- och åkerbränslen (sidan 22) Kommissionen konstaterar mycket riktigt att Sverige förfogar över betydande potentialer för bioenergi. Kommissionens förslag om att långsiktigt öka skogens tillväxt med procent får stöd i Skogsutredningens betänkande (SOU 2006:81). Där står: enligt flera bedömare finns det utrymme att öka virkesproduktionen med procent på års sikt genom åtgärder som ryms inom nuvarande lagstiftningen. Formuleringen visar att kommissionens bedömning är rimlig och snarast i underkant av vad som är möjligt. Användningen av åkermark och nedlagd ej beskogad åkermark för odling av energigrödor har utretts av Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent (SOU 2007:36). Utredningen bekräftar att det finns stora möjligheter att producera biobränslen och bioenergi inom det svenska jordbruket TWh fram till Enligt modellberäkningarna är potentialen 2020 omkring 34 TWh och på längre sikt ännu större.

3 I bilaga 1, Sveriges bioenergipotential, har kommissionen gjort en egen potentialberäkning för bioenergi. Den bekräftar det som Svebio länge hävdat, nämligen att vi kan fördubbla tillförseln och användningen av bioenergi i Sverige, till omkring 230 TWh. Det skulle innebära att mer än halva energitillförseln kan ske med biobränslen. Enligt Svebios bedömning kan tillförseln av bioenergi 2020 bli högre än kommissionen antagit. Tillförseln av bioenergi har under de senaste åren ökat med omkring 5 TWh per år, och den tillväxttakten är möjlig även under kommande år. Kommissionen har gjort ett relativt lågt antagande beträffande tillförsel av bioenergi från jordbruket Man räknar med bara10 TWh, vilket kan jämföras med de nivåer som anges i SOU 2007:36 (se ovan) på TWh. Även när det gäller bioenergi från befintlig skogsmark är kommissionen försiktig i sina antaganden för Istället lyfter kommissionen fram den långsiktiga potentialen i intensivskogsodling för energiändamål på fem procent av skogsmarken, vilket skulle ge ett tillskott på 27 TWh Kommissionen hyser också stor tilltro till möjligheten att få stor bränsleproduktion på nedlagd åkermark Svebio vill betona att det finns en betydande återstående potential för bränsleproduktion inom ramen för det nuvarande skogsbruket. Potentialen är avsevärt högre än de 30 TWh som kommissionen anger (sidan 46). När det gäller torv stöder Svebio kommissionens resonemang om att det är angeläget att ta vara på den torv som finns på dikade torvmarker, områden som idag läcker klimatgaser. El för en hållbar energiförsörjning (sidan 23) Vi instämmer i kommissionens resonemang om det angelägna i att också reducera elanvändningen för att minska utsläppen av koldioxid. När det gäller effektivisering av elanvändningen i industrin är potentialen stor. Möjligheterna att med lönsamhet kraftigt reducera elanvändningen i industrin har bland annat belysts av den forskning som gjorts vid Linköpings Universitet. När det gäller utbyggnaden av förnybar el intar biokraft en särställning eftersom utbyggnaden kan ske i anslutning till befintliga anläggningar, värmeverk och industrier, med god ekonomi. Det sker nu en omfattande utbyggnad, med ett 40-tal pågående projekt i alla delar av landet. Det bör redan under 2008 genomföras en kontrollstation inom ramen för elcertifikatsystemet. Reglerna för utfasning av äldre anläggningar hotar att leda till slöseri med kapital. Det kan i vissa lägen löna sig att skrota en väl fungerande anläggning för att istället bygga en ny för att komma i åtnjutande av stöd. Potentialen är stor för minskad elanvändning vid uppvärmning av fastigheter. Vi vill i sammanhanget betona att det är kontraproduktivt av samhället att ge bidrag till installation av värmepumpar, som på marginalen ökar inte bara elförbrukningen, utan särskilt effektbehovet. Vi noterar med tillfredsställelse att kommissionen inte tar med värmepumpar i sin uppräkning av lämpliga värmeinstallationer. Energigasernas roll Vi instämmer i kommissionens resonemang. En storskalig utbyggnad av fossilgasnätet är inte förenlig med en ambitiös klimatpolitik. Styrmedel på EU-nivå

4 Vi instämmer i kommissionens förslag att Sverige mer aktivt ska verka för att driva frågan om auktionering av utsläppsrätter och att Sverige ska bidra till en successiv skärpning av EU:s handelssystem. Det är orimligt att de bland våra medlemsföretag som var pionjärer i att konvertera från fossila bränslen till biobränslen varje år bestraffas i konkurrensen med mer senfärdiga företag. Vi kunde fördra att detta var ett misstag i arbetet då systemet introducerades. Att regeringen nu upprepat oförrätten är betydligt svårare att acceptera. Mål för bostäder och lokaler (sidan 26 ff) Vi delar kommissionens bedömning att användningen av olja för uppvärmning helt kan avvecklas, även om vi anser att det kan ske snabbare än till Vi instämmer också i att användningen av direktel för uppvärmning kan och bör minskas betydligt. Vi anser dessutom att användningen av elvärme via värmepumpar bör minskas. Kopplingen mellan koldioxidutsläpp och el har tydliggjorts av handeln med utsläppsrätter. Värmepumparnas dyrbara konsekvenser genom att de ökar effektuttaget då det är kallt döljs idag av att elprissättningen för hushållen inte tar hänsyn till elprisets variation i tiden. Uppvärmningen kan i huvudsak ske med fjärrvärme baserad på biobränslen eller spillvärme, och med biobränslen utanför fjärrvärmeområden. När det gäller fjärrvärmen skriver kommissionen att det f n finns biobränsleeldade värmeverk i långt fler än hundra kommuner. Den uppgiften är för låg. Svebio har i en nyligen genomförd inventering konstaterat att det finns omkring 480 biobränsleeldade värmeverk (med värmeleverans över 2 GWh) i 250 av landets 290 kommuner. När det gäller konkreta åtgärder är det mest angeläget att skärpa byggreglerna för nya hus, så att dessa förses med förnybar värmeförsörjning eller byggs som lågenergihus. Det är också angeläget att konvertera återstående oljevärmda hus och elvärmda hus. Effektivisering i befintliga byggnader med fjärrvärme bör genomföras i samband med de renoveringar och moderniseringar som påkallas av andra skäl. I den mån man förser byggnaderna med fjärrvärme från kraftvärmeverk är motiven för dyrbara effektiviseringsåtgärder mindre angelägna. Mål för vägtransporterna (sidan 29 ff) Transportsektorn är idag den största användaren av oljeprodukter, och den sektor där det av tekniska skäl är svårast att ersätta oljan. Oljekommissionen föreslår ett batteri av åtgärder för att minska oljeberoendet i transportsektorn med procent fram till Vi vill kommentera några av dessa förslag: Stimulera till en mer energieffektiv fordonspark. I samband med övergång till dieselfordon bör noteras att det också är möjligt att driva dieselfordon med ren biodiesel. Man bör alltså vid sidan av låginblandning av FAME i diesel även utveckla en marknad för ren biodieseldrift på samma sätt som man nu utvecklat en marknad för E85.. När det gäller hybridtekniken borde man snarast utveckla hybrider som använder förnybart bränsle istället för bensin och diesel. Detsamma gäller för så kallade plug-in-hybrider. Med utveckling av den här tekniken kommer biodrivmedlen att räcka längre, dvs varje hektar biobränsle kommer att räcka till fler körda mil.

5 . När det gäller styrmedel förordar vi raka och enkla ekonomiska styrmedel, som en hög koldioxidskatt som slår igenom på bensin- och dieselpriset. Inom ramen för EU-samarbetet bör också kraven successivt skärpas för energiprestanda i nya bilar.. Biodrivmedel baserade på förgasad biomassa kommer att utvecklas under de närmaste åren. Dessa drivmedel har fördelar med bred råvarubas och goda livscykeldata och det är angeläget att lagstiftningen utvecklas med hänsyn till deras möjligheter. Därför bör incitament vara så öppna att till exempel inmatning av vätgas från biomassa i raffinaderier ges stöd, låginblandning av metanol ges samma fördel som etanol och regelverk förberedas för DME. Effektivisera och minska andelen godstrafik på väg Ur bioenergibranschens synvinkel är det mycket angeläget att infrastrukturen för godstrafik är väl utbyggd. För att få en samlad god energieffektivitet bör en stor del av biobränslen på längre transportavstånd gå med tåg eller med båt. Det är viktigt att det finns bra hamnar, omlastningsterminaler och järnvägar i de regioner där biobränslen och torv produceras och transiteras. Vi ser nu en snabbt ökad produktion av biobränslen (t ex hyggesavfall/grot) och förädling (pellets- och senare drivmedelsproduktion) i inre och norra Sverige. Det är därför viktigt att Banverket och järnvägsföretagen ser till att förstärka järnvägsnätet i de berörda regionerna. Det gäller t ex Inlandsbanan med bibanor, Norra stambanan, Norrbottniabanan m fl banor. Man borde exempelvis utreda möjligheterna att åter ta södra delen av Inlandsbanan (Mora Kristinehamn) i full drift, eftersom Kristinehamn är en lämplig utförselhamn för biobränslen. Öka andelen drivmedel från jord- och skogsbruket Vi instämmer med kommissionens beskrivning och förslag. En del av de berörda frågorna har parallellt hanterats i utredningen om jordbruket som bioenergiproducent. När det gäller bioenergiraffinaderier och kombinat vill vi framhålla att dessa vid sidan av gasformiga och flytande drivmedel, värme och el även kan producera fasta biobränslen som pellets, och kemikalier. Vi kommer under de kommande åren att få se många olika koncept för bioenergikombinat. Gemensamt för dessa anläggningar blir att de kommer att ge ett bättre energiutbyte än anläggningar som bara ger en slutprodukt. Staten bör aktivt engagera sig i att stimulera denna utveckling. Målet för industrin (sidan 36 ff) Vi delar kommissionens uppfattning att det finns stora möjligheter att reducera oljeanvändningen och totala energianvändningen i industrin. Tyvärr har det gjorts få samlade analyser av dessa möjligheter på nationell nivå. DESS Delegationen för energiåtgärder i södra Sverige genomförde vissa undersökningar som visade på besparingspotentialer på procent i vanliga industriföretag. Forskning vid Universitetet i Linköping har visat på liknande potentialer, främst för eleffektivisering. En undersökning som gjordes av 16 stora energiförbrukare i industrin i Östergötland visade att de flesta av dessa företag kunde konvertera en stor del av oljeanvändningen till fjärrvärme. Vår uppfattning är att all produktion av värme med olja i industrin bör kunna konverteras till biobränslen eller till fjärrvärme. När det gäller processenergin håller vi med kommissionen om att man i vissa fall kan konvertera från kol eller olja till naturgas. Men redan vid måttlig koldioxidbeskattning kommer biobränslebaserade energigaser att kunna konkurrera med fossil

6 gas. Någon lönsamhet i gasledningsinvesteringar kommer därför inte att finnas om klimatpolitiken drivs konsekvent. Kommissionen framhåller mycket riktigt att det behövs bättre styrmedel för industrin. Prisnivån på utsläppsrätterna ger ett relativt svagt förändringstryck i den handlande sektorn. Den reducerade CO2-skatten för övrig industri ger ett jämfört med andra sektorer ett svagt förändringstryck. Detta förstärks av att industriföretagen har större krav på lönsamhet i sina investeringar än t ex den offentliga sektorn eller hushållen. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det olyckligt att effektiviserings- och oljekonverteringsåtgärder i industrin som har kortare återbetalningstid än åtgärder i andra sektorer inte genomförs. Det behövs både kartläggning av effektiviserings- och konverteringsmöjligheterna i enskilda företag och förstärkta styrmedel. En modell som prövats i Norrbotten av det regionala energikontoret är att erbjuda företag energirådgivning med åtgärdsförslag. För åtgärder som ur företagsekonomisk synvinkel inte är prioriterade, men som ur samhällsekonomisk synvinkel är motiverade skulle man kunna erbjuda ett statligt omställningsstöd. Detta skulle påskynda konvertera av oljepannor till fjärrvärme eller biobränsle. FoU och kommersialisering av nya kunskaper (sid 38 ff) Vi kommenterar här bara de delar som berör bioenergisektorn. Staten gör idag betydande insatser för forskning och utveckling kring andra generationens biodrivmedel. Det är emellertid viktigt att det också fortsättningsvis finns tillräckliga resurser för att kunna genomföra fullskaliga anläggningar, och att detta kan ske efter flera utvecklingsspår. Vi håller med kommissionen i detta. När det gäller bränsleproduktion i jordbruket har frågan behandlats av utredningen om jordbruket som bioenergiproducent, som emellertid inte har behandlat frågan om forskningsoch utvecklingsbehov mer djupgående. Här behövs ytterligare analyser och konkreta förslag till åtgärder. Bland annat måste lantbruksuniversitetet på ett helt annat sätt än idag engageras i forskningen kring bioenergi från åkermark. När det gäller bränsleproduktion i skogsbruket är kunskaperna större. Råvarubasen är densamma som för värme- och elproduktion. Insatser behövs framför allt för att sänka kostnaderna, för att mobilisera nya råvarubaser och för att studera intensivodling. Vi vill påpeka att bioenergin är en globalt tillgänglig energikälla. Eftersom Sverige ligger i täten internationellt har vi ett ansvar för att sprida forskningsresultat och stimulera forskning och utveckling i andra länder och regioner. Detta kan ske bilateralt eller i samarbete med institutioner som SIDA, FAO och Världsbanken. Svenska forskare borde också kunna engageras för att studera råvarubaser, bränsleproduktion, förädling och miljöeffekter i andra länder, företrädesvis i utvecklingsländerna. Svenska Bioenergiföreningen Tomas Kåberger Ordförande Kent Nyström verkställande ledamot