Yttrande över oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige

Transkript

1 YTTRANDE 1 (5) Regeringen Näringsdepartementet STOCKHOLM Yttrande över oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige Allmänt Länsstyrelsen stöder i stort oljekommissionens analyser, bedömningar och förslag. I förhållande till hotet om en klimatförändring betingad av ökande koldioxidutsläpp är de föreslagna åtgärderna sannolikt inte tillräckliga. Utöver energieffektivisering och satsning på ny miljöanpassad teknik krävs en omfattande opinionsbildning och beteendepåverkan med syfte att förändra medborgarnas konsumtionsmönster. Nationella mål för energieffektivisering och minskat oljeberoende år 2020 (sid. 20) Det är viktigt att formulera konkreta mål för avvecklingen av de fossila bränslena. De föreslagna målen är som kommissionen påpekar ambitiösa, i förhållande till vad som hittills åstadkommits, men det är tveksamt om de är tillräckliga. Målen bör samordnas med och integreras i de nationella miljömålen och i likhet med dessa årligen följas upp. Till målen bör kopplas ett handlingsprogram, som i huvudsak bör följa kommissionens förslag. Målen liksom handlingsprogrammet bör fortlöpande revideras med hänsyn till utvecklingen. Överordnade strategier (sid. 21) Genomgripande energieffektivisering av hela samhället Ett effektiviseringsmål på 20 % till 2020 bedöms som både möjligt och nödvändigt att uppnå men knappast tillräckligt eftersom effekten vid fortsatt tillväxt i stort sett kommer att slukas upp av ökad konsumtion och produktion. Historisk satsning på skogs- och åkerbränslen Förslaget om en kraftig ökning av uttaget av bioenergi ur skog och åker kan inte genomföras utan en omfattande konsekvensbedömning vad gäller antagna miljömål rörande ekologisk hållbarhet och risk för omfattande övergödning. Ökad produktivitet i jord- och skogsbruket medför ofta förlust av biologisk mångfald.

2 LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 2(5) El för en hållbar energiförsörjning Länsstyrelsen stöder förslagen men bedömer att potentialen för vindkraftutbyggnad är större än 10 TWh. Å andra sidan vill Länsstyrelsen mana till försiktighet vad gäller vattenkraftutbyggnad, vilken i första hand bör få ske genom effektivisering av befintliga kraftverk. Vågkraft har sannolikt stor potential som kraftkälla, och bör bli föremål för statligt utvecklingsstöd. El bör i princip inte användas för uppvärmningsändamål utom i värmepumpar under en övergångsperiod. Energigasernas roll Länsstyrelsen delar kommissionens tveksamhet till storskalig utbyggnad av naturgasnätet. Att bygga överföringsledningar över hav från Norge respektive Ryssland för naturgas gynnar heller knappast distributionen av biogas från lokala produktionsenheter. För produktion av biogas finns en stor outnyttjad resursbas i form av i första hand jordbruks- och livsmedelsavfall. Denna resurs har inte tillräckligt lyfts fram i kommissionens rapport. Det finns behov av FoU-insatser på detta område, t.ex. vad gäller effektiva transporter av råvara in och rötrester tillbaka till jordbruket från en biogasanläggning. Staten bör på olika sätt stimulera ökad produktion och användning av biogas som drivmedel för fordon. Styrmedel på EU-nivå Systemet med utsläppsrätter för koldioxid kan vara ett effektivt styrmedel, men endast under förutsättning att antalet utsläppsrätter begränsas väsentligt i förhållande till nuläget. Mål och åtgärder för bostäder och lokaler (sid. 26) Länsstyrelsen instämmer i kommissionens förslag att det är ekologiskt och miljömässigt nödvändigt och därtill tekniskt och ekonomiskt möjligt att avveckla oljan som energikälla för uppvärmning av bostäder och lokaler till år 2020 och att samtidigt minimera användningen av direktverkande el för uppvärmning av sådana utrymmen. En fortsatt utbyggnad av fjärrvärme- och närvärmesystem är angelägen för ett effektivt utnyttjande av biobränsle för uppvärmningsändamål. Större fjärrvärmeverk bör, som kommissionen också föreslår, utformas så att de även producerar el. Effektivisering vid nybyggnation Lågenergihus med liten eller ingen extra värmetillförsel Länsstyrelsen instämmer i kommissionens förslag. Vad avser nyproduktion av lågenergihus har två flerbostadshusprojekt med s.k. passivhus nyligen färdigställts i Hallands län

3 LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 3(5) och ett tredje projekt i form av fyra höghus med åtta våningar har nyligen påbörjats. Åtgärder bör vidtas för att sprida konceptet och de goda erfarenheterna till alla delar av landet. Energirelaterat avdrag på fastighetsskatten Förslaget synes inte vara aktuellt längre efter regeringens förslag om ny utformning av fastighetsskatten. Effektivisering i befintliga bostäder och lokaler För byggnader med direktel anser Länsstyrelsen att särskilda stödinsatser behövs för att en konvertering skall komma till stånd med hänsyn till den relativt höga kostnad som en sådan konvertering innebär. I fråga om olika stöd i form av bidrag eller tillfälliga skatteavdrag för att uppmuntra fastighetsägare att vidta åtgärder har Länsstyrelsen följande synpunkter. Våra kontakter med fastighetsägare och andra aktörer på bostadsmarknaden visar att man i första hand önskar sig långsiktiga spelregler vad avser statliga och kommunala skatter och avgifter, snarare än tillfälliga stöd och skatterabatter. I detta sammanhang möter vi i vårt arbete också en misstro som sammanhänger med att man upplever en risk att staten, när man inte längre får in tillräckligt med energiskatter för olja och el, kan komma att lägga motsvarande skatter och avgifter även på biobränslen En brett politiskt förankrad utfästelse att under en tidsperiod motsvarande avskrivningstiden för en värmeproducerande anläggning, d v s ca 20 år, inte höja energibeskattningen för t.ex. biobränsle (jfr de s.k. el-certifikaten) bedöms utgöra en viktig omständighet för att förmå husägare och fastighetsförvaltare att konvertera från olje- och eluppvärmning till biobränslen och fjärrvärme. På motsvarande sätt förhåller det sig med information och rykten om de ekonomiska konsekvenserna när kommunala fjärrvärmeverk - som levererat värme till självkostnadspris - säljs och energipriset övergår till att helt bestämmas efter rådande energimarknadspris. Detta kan utgöra ett hinder för att förmå fastighetsägare att konvertera från olje- och eluppvärmning till fjärrvärme. Frågan bör ges en godtagbar lösning om man vill kunna förmå de cirka småhusägare som har direktverkande elvärme att vilja investera i en långsiktigt ekologiskt hållbar energilösning för sin bostadsuppvärmning. Möjligheten till ett ökat tillvaratagande av spillvärme nämns knappast i rapporten. Det bör övervägas hur staten kan uppmuntra ett utökat tillvaratagande av spillvärmen en energitillgång som ofta till relativt ringa kostnad kan nyttiggöras. Länsstyrelsen i Hallands län har tagit fram en studie över tillgångar av spillvärme i länet som kan ligga till grund för investeringar i bl.a. ökade fjärrvärmeleveranser. Ett särskilt stöd för utbyggnad av överföringsledningar (exempelvis mellan Stora Enso och Halmstad/Falkenberg) vore önskvärt. Från Värö Bruk finns trots utbyggnad av fjärrvärmeledning mellan bruket och Varberg en stor återstående spillvärmekapacitet, som skulle kunna utnyttjas om kommunerna bands samman med fjärrvärmeledningar.

4 LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 4(5) Mål och åtgärder för transporterna (sid. 29) Målet att minska oljeanvändningen med % till 2020 måste antas avse absoluta tal, eftersom den väntade trafikökningen annars äter upp en stor del av minskningen. Målet är möjligt men svårt att nå utan radikala åtgärder. Det viktigaste ekonomiska styrmedlet för att driva fram energieffektivare fordon bör vara en koldioxidbaserad fordonsskatt kombinerad med energi- och koldioxidbeskattning av bränslet enligt kommissionens förslag. Vid beräkningen av skattesatserna måste hänsyn tas till hela produktionskedjan ur ett livscykelperspektiv. Oavsett bränsle framstår plugin-hybridteknik som mycket energieffektiv för fordonsdrift. Det är av största vikt att beskattningen av koldioxidutsläpp blir så kännbar att den i sig stimulerar fram olika effektiviseringsåtgärder såsom lättare fordon, bättre logistik för varutransporter, mer kollektivtrafik etc. Länsstyrelsen vill varna för en ensidig satsning på etanol som fordonsbränsle, vilket inte förefaller vara ett hållbart drivmedelsalternativ med hänsyn till dels tillgången på råvara, dels kostnaderna för och miljöeffekterna av produktion och distribution. Biogas å andra sidan har inte heller potential att bli heltäckande, men är ett gynnsamt alternativ eftersom gasen kan framställas ur avfallsprodukter som f.n. inte tas tillvara. Skogsråvara i form av avverkningsavfall bör kunna utnyttjas i högre grad än i dag och då i första hand för metanolframställning och med beaktande av eventuella negativa effekter på ett uthålligt skogsbruk och den biologiska mångfalden. Kollektivtrafiken Målsättningen att öka kollektivtrafikresandet med 30 % fram till 2020 är enligt Länsstyrelsens mening otillräcklig. Med lämpliga styråtgärder enligt ovan bör ambitionen kunna ställas högre och snarare uttryckas i andel av det totala resandet, eftersom trenden är att rörligheten i samhället och därmed resbehovet ökar mycket snabbt. Länsstyrelsen har inga invändningar mot de föreslagna åtgärderna, men därtill bör övervägas att kraftigt öka samhällets subventionering av kollektivtrafiken. Detta framstår som en samhällsekonomiskt riktig satsning med hänsyn till fr.a. biltrafikens miljömässigt och samhällsekonomiskt negativa följdverkningar. Flyget är en form av kollektivtrafik som måste begränsas. Det gäller i första hand inrikesflyget på sträckor där tåget är ett alternativ. Sverige måste vidare med kraft inom EU och andra internationella organ driva frågan om en kännbar miljöbeskattning av flyget. Järnvägsnätet måste byggas ut och tågtrafiken utvecklas ytterligare vad gäller fr.a. snabbhet och tillgänglighet. För att stärka järnvägstransporternas konkurrenskraft vad gäller godstrafik är det nödvändigt att skärpa beskattningen av landsvägstransporter.

5 LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 5(5) Mål och åtgärder för industrin (sid. 36) Länsstyrelsen bedömer att det finns en mycket stor potential för energieffektivisering i industrin och stöder kommissionens förslag vad gäller mål och åtgärder. Vad beträffar ny infrastruktur för naturgas vill Länsstyrelsen uppmana regeringen att mycket noga granska ansökningar om nya stora gasledningar till havs, vilka väntas, både i Östersjön för rysk gas och i Skagerack/Kattegatt för norsk naturgas till västkusten. Är dessa stora investeringar förenliga med långsiktigt hållbar energipolitik? FoU för ett oljefritt och energieffektivt samhälle (sid. 38) En mycket viktig FoU-uppgift är att införa ett livscykelperspektiv på byggnaders energiförbrukning. Fortfarande råder mycket stor obalans mellan vad som investeras i isolering och energieffektivitet å ena sidan och driftskostnader för uppvärmning och inomhusklimat å den andra. Energideklaration av byggnader är ett litet steg på vägen, men alltför långsamt och osäkert. En omfattande energiforskning bedrivs redan, men bör stimuleras ytterligare. Den svaga länken mellan idéer och färdiga produkter är ofta finansieringen av produktion och lansering. Här kan staten bidra med riskvilligt kapital till framsynta energisatsningar. I den slutliga handläggningen har deltagit landshövding Lars-Erik Lövdén, beslutande, länsbostadsdirektör Thor Johansson, länsarkitekt Peter Nordström, miljövårdsdirektör Börje Andersson samt miljöskyddshandläggare Bruno Toftgård, den sistnämnde föredragande. Lars-Erik Lövdén Bruno Toftgård