Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Registrator Stockholm
|
|
- Charlotta Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE Stockholm, Sweden Telefon: Telefax: Hemsida: Ert dnr M2006/1846/E Vårt dnr 149/2006 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Registrator Stockholm Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Europeiska kommissionens grönbok om en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning (KOM (2006) 105). Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) lämnar följande yttrande över europeiska kommissionens grönbok om en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning. Sammanfattning SNF anser; Övergripande finns det en del bra förslag i EU:s grönbok om energiförsörjning, men väsentliga åtgärder saknas för att bromsa utsläppen från transportsektorn och främja en effektiv energianvändning i bostadssektorn. SNF är positiv till att på lång sikt sträva efter en integrering av elmarknaden, men det får absolut inte ske på bekostnad av redan framgångsrik nationell politik. Med ett integrerat elsystem och ökad överföringskapacitet borde vi kunna höja försörjningstryggheten i Sverige. Politiken bör endast bygga på minimikravnivåer när det gäller utformning av styrmedel eller målnivåer, exempelvis koldioxidskatt eller minimiandel förnybara bränslen. Integreringen av energimarknaden får absolut inte ske så att Euroatomfördraget blir ett maktverktyg för EU, detta synsätt måste omvärderas och utvecklas mot en hållbar utveckling och inte bara se till energiförsörjning. Euroatomfördraget bör därför avvecklas. Kommissionens förslag om vita certifikat stöds och välkomnas av SNF. Ansvaret för kvotplikten och kostnaden för dessa ska ligga hos el-bolagen och inte hos konsumenterna. Alla subventioner till kärnkraft och fossila bränslen ska fasas ut för att främja en hållbar energipolitik. Kommissionen bör, vid upprättande av nya ramar för att stimulera nya investeringar, säkerställa att skattemedel som subventionerar eller stödjer olika energikällor inte används för investeringar i fossila energikällor som fossilgas, kol, olja eller kärnkraft. EU bör driva på så att utveckling av energismarta produkter främjas både för producent och konsument, speciellt när det gäller fordon och transporttjänster. Effektiv samhällsplanering, effektivare bilar och incitament för nya energisnåla bostäder är avgörande för framgång. Konsumentens perspektiv är mycket viktigt och det är väsentligt att incitament skapas för konsumenterna så att energieffektiva produkter och förnybara bränslen blir konkurrenskraftiga på marknaden. Systemperspektivet när det gäller effektivt användande av energiresurserna för konsumenterna måste också förbättras och utvecklas. Det är av stor vikt att uttag av biobränsle sker på ett hållbart sätt och att inte palmolja, som den produceras idag, används för förbränning i stor skala till skada för miljö, hållbar utveckling och negativa sociala konsekvenser för befolkningen i mindre utvecklade länder. Transportsektorn bör inte omfattas av EU:s nuvarande handelssystem med utsläppsrätter. En separat drivmedelsbubbla eller drivmedelscertifikat kan vara en effektivare lösning för att minska miljö- och hälsoskadliga utsläpp. Postgiro Bankgiro Organisationsnummer Nr
2 Konkurrenskraft och den inre marknaden för energi Svenska Naturskyddsföreningen anser att den inre marknaden för energi bör utformas så att större konkurrensmöjligheter än idag ges till många olika energiproducenter som satsar på förnybar energi, miljömärkning och energieffektivisering. Konkurrenssituationen för dessa aktörer är idag minimal, med Sverige som ett exempel, där de tre största bolagen dominerar ca 97 procent av marknaden. Viktiga incitament och styrmedel för att dessa aktörer ska bli framgångsrika, är att konsumenterna har möjlighet att se vilken energikälla som används, samt hela kostnaden för produktion och distribution av el och värme direkt på räkningen. Detta ska ske genom specifikation av de rörliga kostnaderna på konsumentens faktura, samt om produkten är miljömärkt eller ursprungsmärkt. Det sista alternativet enligt SNF är att certifiera de bränslen som används för eleller värmeproduktion, eftersom certifiering ofta är en besvärlig process som inte alltid leder till miljönytta eller tar hänsyn till negativa sociala effekter av bränsleproduktion i tredje världen. En integrering av den inre el-marknaden på lång sikt anser Svenska Naturskyddsföreningen vara positiv, men det får absolut inte ske på bekostnad av enskilda länders tidigare framgång på energiområdet. Enskilda länder inom EU måste fortfarande ha möjlighet att vara föregångare gällande miljömässigt bättre energiproduktion som exempelvis förnybar fjärrvärme, miljömärkt el, miljömärkt värme, miljömärkta transporter och differentierad koldioxidbeskattning. Möjligheten för enskilda länder att subventionera olika förnybara energikällor och hållbara produkter måste finnas så att miljökrav ställs både på nationell och internationell nivå när det gäller offentlig upphandling. Gällande kommissionens förslag om en EU-tillsynsmyndighet och ett EU-centrum, anser SNF att vikten av dynamiken i offentlig upphandling måste tydliggöras. Det EU-centrum som ev. ska upprättas bör ansvara för att samordna den offentliga upphandlingen så att EU:s regelverk kräver att hårda miljökrav ställs som en miniminivå på nationell nivå vid upphandling. Tillsynsmyndighetens ansvar borde vara att kontrollera att energiproducenter inte tar ut oskäligt höga kostnader i form av nätavgifter från konsumenten. Transmissionsförlusterna i nuvarande system måste minskas, detta kan också vara ett ansvarsområde för tillsynsmyndigheterna. Diversifiering av energimix, kärnkraft och utbyggnad av gas Svenska Naturskyddsföreningen är mycket negativ till att kärnkraften ses som lösningen på klimatproblematiken. Kärnkraften bygger på enorma investeringar och är förknippad med stora risker. Uran är en ändlig resurs och brytningen av uran skapar stora lokala miljö- och hälsoproblem. De risker som förknippas med kärnkraft är fortfarande stora, liksom kostnaderna för underhåll och nybyggnationer. Avfalls- och säkerhetsfrågan med kärnkraften är på långa vägar inte löst och kommer inte att bli det inom överskådlig framtid. Energiförluster och risker och miljöeffekter vid produktion är omfattande. De samhällsekonomiska kostnaderna är gigantiska vid nybyggnation, drift och framför allt olyckor. Detta måste beaktas och tas med i kostnaderna vid bedömningen av kärnkraft som energikälla. Kärnkraftens många miljö- och hälsoproblem orsakar också stora kostnader för samhället; Uran är inte förnybart, brytning av uran skapar stora hälso- och miljöproblem, kopplingen mellan kärnkraft som energikälla och kärnkraft som vapen för maktutövande och terrorism är överhängande stor, lagring av kärnavfall skjuts på kommande generationer, riskerna är långt ifrån försumbara och effekterna enorma vid kärnkraftolyckor. Om investeringar satsas på kärnkraft kommer mindre resurser att finnas tillgängliga för energieffektivisering, förnybar energi, effektiv samhällsplanering och forskning på framtidens energislag som exempelvis bränsleceller. Det krävs en enorm omfördelning av nuvarande investeringar för att verkligen gynna en hållbar energiförsörjning för EU, vilket motiverar att inga subventioner ska ges till investering i kärnkraft eller fossila bränslen. Kärnkraft och gas är inte lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser effektivisering, förnybara energikällor effektiva styrmedel som främjar detta är en betydligt bättre väg att gå. Det sistnämna leder också till minst 1 miljon nya jobb inom EU och ger Sverige möjligheter att exportera nuvarande kunskap och miljömässigt bättre teknik. 2
3 När det gäller utbyggnad av gas är SNF positiv till att distributionsnät byggs ut på EU-nivå, men detta kommer att ske med dagens marknadskrafter, varför inga subventioner ska ges till utbyggnad av gas, varken av EU eller enskilda nationer. Subventioner kommer bara att leda till att konkurrenskraften minskar både när det gäller energieffektivisering och förnybara energikällor som biobränsle, vind-, vatten-, våg- och solkraft. Vid diversifiering av energimixen måste hela kostnaden och energikällan tydliggöras för konsumenten. De olika energislagens fulla kostnader vid nybyggnation, produktion och avveckling bör utredas och tydliggöras i priset till kund. Detta för att skapa en rättvis konkurrens mellan olika energikällor. Euroatomfördraget bör avvecklas. Det får vare sig styra utvecklingen inom EU och dess medlemsländer, eller ta ekonomiska resurser i anspråk så att energieffektiv samhällsplanering, förnybara energikällor och effektiva transporter som redan idag är tekniskt möjliga att utveckla prioriteras ned. Svenska Naturskyddsföreningen anser därför att alla subventioner med ekonomiska skattemedel eller EU-medel till kärnkraft och fossila bränslen måste fasas ut. Styrmedel och ekonomiska investeringar Lika stort ansvar enligt PPP ska läggas på konsumenter och el- och värmeproducenter som på industrin. Idag är beskattningen snedvriden, vilket innebär stora kostnader för dem som redan tagit stort ansvar för omställning och effektivisering. Det är mycket viktigt att fossila bränslen beskattas för den miljö- och hälsopåverkan som de ger och inte subventioneras indirekt av en snedvriden energibeskattning eller koldioxidbeskattning. En viktig strategi gällande styrmedel är att implementera en ny EU-gemensam grön skatteväxling. Denna bör utformas genom att skifta 10 procent av skattebasen till 2010 från jobb till miljöpåverkan som utsläpp av växthusgaser, NO X och andra miljöskadliga ämnen som skapas vid förbränning av fossila bränslen. Svenska Naturskyddsföreningen anser att kommissionen, vid upprättande av nya ramar för att stimulera nya investeringar, bör säkerställa att skattemedel inte används för investeringar i fossila energikällor eller kärnkraft. Kommissionen bör också möjliggöra för enskilda länder att ge stöd till förnybara energikällor i form av subventioner eller speciellt utformade skatter. Det är viktigt att EU utvärderar vilket system som ger den största miljöeffekten när det gäller energieffektivisering. Investeringar bör skötas på nationell nivå är det gäller el- och värmeproduktion. Sverige kan då energieffektivisera för att på så sätt få ett överskott av el. Överskottet kan då exporteras till andra europeiska länder. EU bör också differentiera beskattningen för energieffektiva produkter och tjänster för att tydliggöra och skapa incitament för investeringar i energi som minimalt påverkar klimatförändringarna. Eluppvärmda hus borde förbjudas vid nybyggnation av byggnader med syfte att minska elanvändningen på lång sikt. Passiva hus med låg energianvändning borde byggas i betydligt högre utsträckning, eftersom det får långsiktiga konsekvenser för energianvändningen när det gäller uppvärmning. Offentliga medel som avsätts för koldioxidlagring och forskning ska minimeras för att istället satsas på utbyggnad och lansering av förnybar energi, energieffektivisering och miljömärkning av effektiva produkter som redan idag är utvecklade. 3
4 Transporter Utsläppen från transportsektorn fortsätter att öka. Det är mycket angeläget att åtgärder för att bromsa denna negativa utveckling nämns i EU:s grönbok om energi. Transportsektorn ska inte ingå i det gemensamma systemet för utsläppsrätter. Översynen av handelssystemet bör omfatta förslag på hur ett system för transportsektorn skulle se ut. SNF anser att en differentierad koldioxidbeskattning kan vara en del av lösningen, liksom en separat drivmedelsbubbla eller drivmedelscertifikat inom transportsektorn. Flyget måste betala miljöskatt för sina utsläpp av klimatpåverkande gaser. Flygets klimatpåverkan bör då räknas om så att det motsvarar dess fulla klimateffekt på hög höjd. Offentlig upphandling Det finns en mycket stor potential för kommuner att ställa energieffektiviseringskrav när det gäller offentlig upphandling produkter och tjänster. Denna potential utnyttjas inte fullt ut idag och EU bör därför utveckla ett ramverk som uppmuntrar nationer inom EU att sätta upp regelverk för att hårda miljökrav ska ställas vid upphandling av produkter och tjänster, framför allt inom transportsektorn. EU kan också driva på nationer och uppmuntra dem att på nationell nivå utforma metoder som gör det enkelt för offentliga myndigheter att ställa miljökrav. Ytterligare ekonomiska resurser måste till för att det ska bli verklighet. Miljömärkning EU bör uppmuntra en förstärkt konkurrenskraft för miljömärkta el-, värme- och transportleveranser på den gemensamma EU-marknaden. Ur ett konsumentperspektiv är det mycket viktigt att konsumenten har möjlighet att välja och dessutom tjäna på att välja rätt ur miljösynpunkt. Vita certifikat Svenska Naturskyddsföreningen välkomnar initiativet med vita certifikat för energieffektivisering. Förslaget om vita certifikat är något som SNF länge propagerar för och det är mycket positivt att det nu finns med i grönboken. Energieffektivisering är lönsam för alla parter och energieffektiva produkter måste premieras så att dessa får en större andel på marknaden än idag. SNF anser det viktigt att förslaget om vita certifikat implementeras eftersom genomförande av energieffektiva åtgärder då skulle ske i större omfattning än idag. Klimatförändringar och utsläppsrätter Svenska Naturskyddsföreningen välkomnar den samstämmiga strategin för att hantera klimatförändringarna i grönboken, men fokus får absolut inte läggas på omfattande satsningar på CDM och JI-projekt. Tilldelningen av de nationella allokeringsplanerna inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter måste sänkas radikalt på EU-nivå för att möjliggöra en stabilisering på 2 o C. Auktionering av utsläppsrätter är också ett betydligt mer effektiv sätt att åstadkomma minskningar. Betydligt större fokus och åtgärder borde läggas på bostadssektorn och konsumentmakten i EU:s grönbok. Inom EU finns 450 miljoner invånare och har de möjlighet att uppmuntras till rätt val i vardagen kan det får en enorm genomslagskraft för hela EU så att nu existerande klimatmål och energieffektivisering kan uppnås. Avgörande för EU:s framtida energipolitik är att kärnkraft och fossil gas inte ses som lösningar på klimatproblematiken, utan att idag redan befintlig teknik istället förs närmare marknaderna och att subventioner till fossila energikällor och kärnkraft slopas omedelbart. Stockholm den 22 juni 2006 Svenska Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson Svante Axelsson Ylva Rylander 4
5 Ordförande Generalsekreterare Klimathandläggare 5
En sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merDet är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval
Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval
Läs merRamöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden
Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni 2016 - konsekvenser för värmemarknaden 2016-10-13 Ramöverenskommelsen från energikommissionen, juni 2016 Fem riksdagspartier står bakom: Socialdemokraterna
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merRamverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merAtt skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson
Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merTill Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm. Ert dnr M2005/1155/E Vårt dnr 25/2005
Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se Ert
Läs merIndustrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Läs merEnergiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten
Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet
Läs merSå minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas
Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur
Läs merEnergimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer
BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-
Läs merFör en bred energipolitik
2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merEnkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20
Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag
Läs merÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,
Läs merMer EU för klimatets skull
Mer EU för klimatets skull DE SVÅRA FRÅGORNA LÖSER VI BÄST TILLSAMMANS Mer EU för klimatets skull Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen.
Läs merÖka andelen förnybar energi
RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma
Läs merRapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)
Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merVad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merOlika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor
Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for
Läs merEn hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet
2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merKlimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB
Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merYTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB
1(5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm e-post: m.registrator@regeringskansliet.se e-post m.remisser-energi@regeringskansliet.se YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB Yttrande avseende Energikommissionens
Läs merHållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06
Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06 Naturskyddsföreningen 221 000 270 1909 2 IPCC : Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 3 Stora möjligheter i städerna Energieffektivisera 100% förnybar
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs merLokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Läs merEnergisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010
Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merMiljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merKlimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104
Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen
Läs merStyrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!
Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning (fjärrvärme) Styrmedelspolicy i branschen Styrmedel
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen
1.2.2016 B8-0165/2 2 Skäl H H. Tillgängligheten till regionerna och förbindelserna mellan öarna utgör viktiga faktorer för att öka öarnas attraktionskraft. Kostnaderna för sjö- och flygtransporter för
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merMedeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av
Läs merEnergi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merYttrande över EUs klimat- och energiramverk
REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-
Läs merTidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95
Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning
Läs merNaturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
Läs merNATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI
NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNA KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI Mänskligheten står inför ett dilemma. Samtidigt som behovet av energi ökar i takt med att världens befolkning
Läs merUtsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Läs merGröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system
CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen
Läs merEnergi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig
Energi och klimat möjligheter och hot Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig Energikontor Norr AB Vi stödjer företag och offentliga aktörer i energioch klimatarbetet. Vi verkar för en ökad andel
Läs merMiljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)
Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) Växjö kommun lämnar följande yttrande över Miljö- och energidepartementets remiss
Läs merKlimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merJämtlands läns Energikontor 10 år
Jämtlands läns Energikontor 10 år Östersund 2009-03-26 Energieffektivisering - viktigt för resurshushållning och miljö Tomas Bruce Särskild utredare av energieffektivisering (f d) BAKGRUND Svensk klimat-
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merRemissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merEn gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Läs merEU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel
EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merFörslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Läs merFossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Läs merPosition paper FN:s globala hållbarhetsmål
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merOm kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,
Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merGrönt är bara en färg
El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.
Läs merBUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.
BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom
Läs merSIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående
Läs merSvar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi
Datum 2017-04-11 Tjänsteställe, handläggare, telefon Kommunstyrelseförvaltningen Adressat Miljö-och Energidepartementet Svar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi
Läs merMinskad energianvändning genom utbildning och tillsyn
Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa
Läs merEnergiplan för Vänersborg År
Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs mer