Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson N2007/386/E

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E"

Transkript

1 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen har beretts tillfälle att yttra sig över Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd och vill anföra följande: Sammanfattning av Svebios synpunkter: - Det nationella målet för utbyggd solvärme är för lågt satt. Målet bör ligga på nivån 1-2 TWh istället för föreslagna 0,4 TWh. Ett slutligt nationellt mål för 2020 bör fastställas i samband med att Sverige formulerar den nationella handlingsplan för förnybar energi som kommer att krävas inom ramen för EU:s nya gemensamma energipolitik. - Svebio biträder förslaget att samordna stödet till solvärme i ett samlat enkelt stöd. Men stödet måste vara högre än det stöd som ges idag för att stimulera en snabbare utbyggnad. Stödet bör fördubblas till 5 kr per producerad kwh/år, istället för den föreslagna nivån på 2,50 kr. - Kombinerade system pellets-sol gör det möjligt att klara både värme- och varmvattenförsörjning på ett effektivt sätt med uteslutande förnybara energikällor. Sådana helhetslösningar bör prioriteras i det fortsatta utvecklingsarbetet. - Det befintliga stödet för konvertering från elvärme bör kompletteras så att stöd också ges till lösningar med pelletskamin. - Nya småhus som byggs utanför områden där fjärrvärmeförsörjning är möjlig bör byggas så att de helt klarar sin värme- och varmvattenförsörjning med förnybar energi, och med sådan teknik att de klarar även längre strömavbrott. Angeläget med fortsatt solvärmestöd Energi- och klimatpolitiken ställer stora krav på en snabb energiomställning med minskad användning av fossila och icke-förnybara energikällor och ökad användning av förnybar energi. Sverige har förutsättningar att klara huvuddelen av energiförsörjningen med förnybar energi, där bioenergi och vattenkraft utgör basen, kompletterat med vindkraft, vågkraft och solenergi. Jämfört med bioenergin är solenergin än så länge en liten energikälla, men solenergin har uppenbara fördelar, som även påpekas i Boverkets rapport och i underlaget från K-Konsult.

2 Som en del av den gemensamma europeiska energipolitiken formulerar EU en målsättning att öka andelen förnybar energi i unionen till 20 procent För att nå det gemensamma målet måste alla medlemsländer kraftigt öka tillförseln av förnybar energi, och dessa ambitioner ska fastställas i nationella handlingsplaner för förnybar energi. För Sveriges del kommer sannolikt huvuddelen av den ökade tillförseln av förnybar energi att ske i form av bioenergi. Men även de övriga förnybara energislagen måste lämna betydande bidrag. Solvärmen intar här en särställning. Den kan likställas med energieffektivisering genom att den minskar behovet av att tillföra extern energi till huset. Svebios grundläggande inställning när det gäller ekonomiska styrmedel i energipolitiken är att dessa ska vara generella och långsiktiga, och att de främst ska prissätta de miljö-, hälso- och säkerhetskostnader som följer med vissa energislag. Det främsta styrmedlet i värmesektorn är koldioxidskatten. Speciella riktade stöd bör generellt undvikas. När det gäller solvärme finns dock särskilda skäl att ge ett kompletterande investeringsstöd. Orsaken är att kostnaden för solvärme helt och hållet är en kapitalkostnad. Den privatekonomiska lönsamheten är låg, även vid en relativt hög beskattning av villaolja och elvärme. Den samhällsekonomiska vinsten och de miljöpolitiska fördelarna av utbyggd solvärme är däremot betydande. Viktigt undvika stop-and-go-politik Den hittillsvarande stödpolitiken på solvärmeområdet är en bra illustration till hur stop-andgo-politik ställer till stora problem för aktörerna på marknaden. Som framgår av K-Konsults rapport på sidan 11 har installationerna av solfångare varierat mycket kraftigt mellan åren, till stor del beroende på att stödsystemen gång på gång ändrats, genom att stöd införts under begränsade tidsperioder för att därefter tas bort, eller genom att villkoren förändrats. Under senare år har solvärmen, som framgår av rapporten, fått stöd genom ett lapptäcke av olika stöd. Det är nu mycket angeläget att utforma ett solvärmestöd som är långsiktigt, stabilt och enkelt. Dessutom bör stödet ligga på en sådan nivå att det ger god privatekonomisk lönsamhet för investeringarna. Det nationella målet för solvärme Svenska solenergiföreningen, SEAS, har beräknat en potential på drygt 2 TWh för solvärme till K-Konsult reducerar efter sin egen analys den siffran till 1 TWh. Boverket har därefter ytterligare reducerat ambitionen till 0,4 TWh. Denna nivå har Boverket kommit fram till genom att förutsätta att 1 miljon kvadratmeter solfångare installeras fram till Det ges inget annat underlag för denna målsättning än att Boverket anser det vara en rimlig nivå. 0,4 TWh motsvarar en promille av Sveriges energitillförsel! En installation av kvadratmeter solfångare per år under de kommande fem åren ( ) innebär visserligen en fördubbling av dagens nivå, men det är en fördubbling från en mycket låg nivå. För att skapa underlag för en utvecklingskraftig solenergibransch behövs en mycket högre nivå vilket också framgår av K-Konsults rapport. Varje företag måste kunna producera åtminstone kvadratmeter per år, och det finns ett tiotal företag verksamma i branschen. Om man förutsätter en genomsnittlig solfångaryta på 10 kvadratmeter per hus ger en installation av 1 miljon kvadratmeter solvärme för småhus. Det innebär att bara 6 procent av småhusen 2020 har solvärme.

3 Man kan jämföra det svenska målet med den utveckling som skett i Österrike, där man redan idag har omkring två miljoner kvadratmeter solfångare på en befolkning som är något mindre än den svenska. Solvärme kontra biobränsle och fjärrvärme Svebio ser biobränsle och solvärme som kompletterande och samverkande energiformer, inte som konkurrenter. Som framgår av rapporterna kommer solvärme i första hand att ersätta el och olja för varmvatten- och värmeproduktion. Det är gentemot dessa energislag solvärmen kan vara konkurrenskraftig med ett riktigt stöd. Biobränslen (pellets, ved, flis) har en lägre kostnadsnivå. Detsamma gäller fjärrvärme, som ju idag till större delen baseras på biobränslen. Det framgår av K-Konsults rapport att solvärmen har svårigheter att etablera sig i större fjärrvärmesystem med kraftvärmeproduktion, avfallsförbränning eller spillvärme. Utbyggnaden av solvärme sker mest optimalt utanför sådana fjärrvärmeområden. Med en riktig taxesättning från fjärrvärmeföretagen blir det inte intressant för småhusägarna att installera solvärme i dessa områden. Kombinationssystem sol biobränsle Möjligheterna att kombinera solvärme och biobränsleuppvärmning erbjuder stora fördelar. Detta har inte tillräckligt lyfts fram i rapporterna. I nyligen publicerad forskning från Högskolan i Dalarna (Centrum för solenergiforskning) visas att man kan minska tillförseln av el för värme och varmvatten med upp till 78 procent i ett hus med direktverkande elvärme, genom att installera pelletskamin kombinerat med solfångare för varmvatten. En totalkonvertering med vattenmantlad pelletskamin, solfångare, ackumulatortank och vattenradiatorer ger en minskad elförbrukning på upp till 89 procent (exklusive hushållsel). Men här blir förstås kostnaden mycket högre. I system där pelletspanna kombineras med solfångare kan pelletsförbrukningen reduceras med en tredjedel. Solfångaren klarar försörjningen med varmvatten under huvuddelen av sommarhalvåret. Pelletspannan kan stängas av under den tid då pelletseldningen sker med låg last och därmed låg verkningsgrad. Årsverkningsgraden för pelletspannan kan därmed höjas väsentligt. Det kombinerade systemet klarar hela värme- och varmvattenbehovet under året. När solfångaren enbart installeras för att ersätta varmvattenberedning med el innebär det att skillnaden i effektuttag i elsystemet ökar mellan sommar och vinter. Med ett kombinationssystem pellets-sol undviks detta. Man kan också säga att solfångaren ger direkt solenergi när denna finns tillgänglig, medan pelletspannan/pelletskaminen kompletterar husets energiförsörjning med lagrad solenergi under resten av året. I det fortsatta utvecklingsarbetet kring solenergi bör kombinationslösningar sol-biobränsle vara ett prioriterat område. System bör tas fram både för konvertering av hus med direktverkande el och för nybyggda småhus. Värmepumpsstöd bara i kombination med solvärme Möjligheten att generellt få stöd för installation av värmepump vid konvertering bör avskaffas. Skälet är att värmepumpens elförbrukning är marginalel, som på den nordiska elmarknaden i stort sett alltid är kolkondens.

4 Stöd skulle dock kunna utgå för den typ av bergvärmepump som kombineras med solfångare, och som innebär att man under sommarhalvåret laddar ner värme från solfångaren i berget. Om man kan visa att värmefaktorn stiger kraftigt, t ex från 3 till 7, borde det kunna utgå ett stöd eftersom man då klart minskar CO2-utsläppet i systemet. Solvärme i alla nya hus utanför fjärrvärme Det är ologiskt att ge omfattande statligt stöd till installation av solfångare på äldre hus och samtidigt bygga nya hus utan krav på solfångare. Kostnaden för att installera solvärme i nya hus är mycket lägre än vid konvertering, eftersom solfångarna kan integreras i husets konstruktion, och upphandlingen av komponenter i större serier kan pressa kostnaderna. Regeln måste vara att man ska bygga rätt från början. Nybyggnadsreglerna bör ändras så att nya hus som byggs utanför fjärrvärmenät förses med förnybar värmeförsörjning, där solvärme är en viktig komponent. För småhus som byggs utanför tätort är det naturligt att dessa förses med biobränsle/sol-system som är så utformade att de klarar längre strömavbrott med batteristöd. Kommentarer till rapportens konkreta förslag: Samordnat stöd Det är bra att alla solvärmestöd samordnas och utgår till alla som installerar solvärme med samma villkor: småhusägare, andra fastighetsägare, fjärrvärmeföretag, industrier, offentliga lokaler, konvertering, nybyggnation osv. Mottagare av stödet Svebio stödjer förslaget att vidga kretsen av mottagare av stödet och ta bort regeln om att energiproduktionen ska vara för eget värmebehov. Vi delar uppfattningen att detta öppnar för närvärmecentraler och system där man kan placera solfångare utspritt kopplade till ett fjärrvärmenät. Stödnivån Stödnivån 2,50 kr per kilowattimme (årligt värmeutbyte) är uppenbarligen för lågt. Denna stödnivå gäller redan idag och har inte medfört tillräckligt stora investeringar i solvärme. Boverket ger inget skäl till varför intresset plötsligt skulle öka vid en oförändrad stödnivå. Den statistik som redovisas visar dessutom redan nu en sjunkande tendens för ansökningar under senare år trots höga el- och oljepriser. När det gäller ansökningar till offentliga lokaler och flerbostadshus verkar dessa vara ytterst få. Med det nuvarande stödet får man enligt rapporten i genomsnitt omkring kr av en totalkostnad omkring kr för ett kombisystem och knappt kr av en totalkostnad på knappt kr för ett varmvattensystem. Boverket förslår nu att det förra stödet förblir detsamma som idag och att stödet för enbart varmvattenberedning (vid direktverkande el) höjs till ett schablonstöd på kr. Svebios förslag är att det generella stödet höjs till 5 kr per kwh värmeutbyte, och att schablonstödet till enbart varmvattenberedning inte genomförs. Vi anser att man bör undvika att ge olika stöd till olika lösningar, utan istället premiera produktionsförmågan generellt med samma belopp. Det bör vara upp till fastighetsägarna att bedöma om man vill installera enbart

5 solfångare för varmvatten eller solfångare som del i ett kombinerat system, t ex i kombination med pelletsvärme eller en värmepump. Om man av statsfinansiella skäl önskar begränsa stödet är det mest naturliga att inte ge stöd i områden som kan försörjas med fjärrvärme med kraftvärme. Varaktighet Boverket säger ingenting om varaktigheten i stödet. Vi anser att det är angeläget att statsmakterna ger en garanti för att solvärmestödet är långsiktigt, t ex att det är oförändrat under tio år. Detta för att undvika stop-and-go-effekter för branschen. Svenska Bioenergiföreningen Kent Nyström verkställande ledamot

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSVAR 2005-08-17 M2005/4020/E Till Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på promemoria om Investeringsstöd för konvertering

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

M2005/99/E. Remissvar: Energideklarering av byggnader - för en effektivare energianvändning (SOU 2004:109)

M2005/99/E. Remissvar: Energideklarering av byggnader - för en effektivare energianvändning (SOU 2004:109) Kjell Andersson 2005-02-04 M2005/99/E Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Energideklarering av byggnader - för en effektivare energianvändning (SOU 2004:109) Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Ariterm Solsystem. Sänk uppvärmningskostnaden. Ariterm integrerade pellets/solsystem 75%

Ariterm Solsystem. Sänk uppvärmningskostnaden. Ariterm integrerade pellets/solsystem 75% Sänk uppvärmningskostnaden upp till 75% Ariterm integrerade pellets/solsystem Ariterm Solsystem Ariterm Solsystem Förnyelsebar energi från samma källa David Wiman är produktansvarig för Ariterms satsning

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus, ett flerbostadshus eller en bostadsanknuten lokal med direktverkande elvärme och genomför

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2005:1255) om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus; SFS 2006:125 Utkom från trycket den 7 mars 2006 Omtryck utfärdad

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Boverket. Ett fortsatt solvärmestöd

Boverket. Ett fortsatt solvärmestöd Boverket Ett fortsatt solvärmestöd Ett fortsatt solvärmestöd Boverket december 2006 Titel: Ett fortsatt solvärmestöd Utgivare: Boverket december 2006 Upplaga: 1 Antal ex: 30 Tryck: Boverket internt Diarienummer:

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten

Läs mer

Finsk energipolitik efter 2020

Finsk energipolitik efter 2020 Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Innehåll. Solstrålning i Europa. Att tänka på.. Varför solvärme i Sverige? Stor andel av energianvändning till värme

Innehåll. Solstrålning i Europa. Att tänka på.. Varför solvärme i Sverige? Stor andel av energianvändning till värme Innehåll Solvärme En mogen teknik med potential för nya marknader Dr Chris Bales Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna Styrelsemedlem svenska solenergiföreningen Bakgrund Marknadsläget

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS Innehåller information om olika systempaket som nyttjar solenergi! NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER MED SOLVÄRME! SOLVÄRMESYSTEM Här följer grundläggande beskrivningar av de vanligaste systemen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-02- 03 REMISSYTTRANDE Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Svebios synpunkter på förslaget till statsstödsregler Svebio har tagit del av förslaget

Läs mer

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24) 2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden November 2015 Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden Erik Dotzauer Effekt på elmarknaden Fjärrvärmen har en roll att spela Effekt 27 GW Minska effekten (fjärrvärme istället för elbaserad uppvärmning) Import

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och Erik Thornström 1 Innehåll Genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv Översyn av Boverkets byggregler Budgetpropositionen

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader 2015-08- 31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i småhus

Information om stöd för konvertering. elvärme i småhus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i småhus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus med direktverkande elvärme och genomför någon av nedan uppräknade åtgärder kan du få stöd.

Läs mer

2005-07-04 M2005/4020/E

2005-07-04 M2005/4020/E Promemoria 2005-07-04 M2005/4020/E Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för energifrågor Investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus 1 Inledning och bakgrund

Läs mer

John Johnsson. Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter. Etablerades 1987 och är idag 20 personer

John Johnsson. Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter. Etablerades 1987 och är idag 20 personer John Johnsson Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter profu Etablerades 1987 och är idag 20 personer Värmemarknadens omsä-ning - 2012, kundperspek7v

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT

FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT Sveriges framtida energiförsörjning FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT Bengt Göran Dalman Målbilden är att Sverige på sikt skall ha en energiförsörjning inom alla sektorer Som inte påverkar klimatet

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Solenergi Hållbart & gratis!

Solenergi Hållbart & gratis! Solenergi Hållbart & gratis! Redaktion Projektledning: Energikontoret Skåne Författare: Lena Gunnarsson, Johan Nyqvist, Thomas Lundberg (LIA-student) och Caroline Wendel, Energikontoret Skåne Referensgrupp:

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Solenergi som framtiden älskar.

Solenergi som framtiden älskar. Solenergi som framtiden älskar. Grundat 1997 Djurmo mellan Borlänge och Leksand, Dalarna Leverantör av flexibla värmesystem med solvärme. Leverantör och installatör av solcellsanläggningar för elproduktion

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla Fastighetsvärme med pellets som energikälla Fullutrustad värmemodul 00 kw med 40 m pelletssilo Fullutrustad Modulvärme från Baxi Modulvärme kan via den inbyggda värmeväxlaren enkelt kopplas mot befintligt

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Solenergi Hållbart & gratis!

Solenergi Hållbart & gratis! Solenergi Hållbart & gratis! Redaktion Projektledning: Energikontoret Skåne och Hållbar utveckling Väst. Författare: Lena Gunnarsson, Johan Nyqvist, Thomas Lundberg (LIA-student), Caroline Wendel, Anna

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Fjärrvärme i Renovering

Fjärrvärme i Renovering Fjärrvärme i Renovering Exempel och möjligheter Magnus Stjerndahl, tekn lic Sammanfattning Värme- och elproduktion med låg miljöpåverkan Borås Energi med värme- och elproduktion baserad på biobränsle-

Läs mer

Så vill regeringen utveckla solenergin. Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet

Så vill regeringen utveckla solenergin. Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet Så vill regeringen utveckla solenergin Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet Stor global potential Den globala potentialen för solel är mycket stor, långt mycket större än världens totala

Läs mer

Energipolitikens mål om en 100% förnybar elförsörjning kräver mer Fjärrvärme och Kraftvärme.

Energipolitikens mål om en 100% förnybar elförsörjning kräver mer Fjärrvärme och Kraftvärme. Energipolitikens mål om en 100% förnybar elförsörjning kräver mer Fjärrvärme och Kraftvärme. Bengt-Göran Dalman, Målet kommer inte att nås med dagens styrmedel!! Källa: Scenarier över Sveriges framtida

Läs mer

40 %av jordens energianvändning

40 %av jordens energianvändning 40 %av jordens energianvändning går inte till att försörja den växande befolkningen. Den går till att värma och kyla fastigheter. Du läste rätt. Jordens befolkning ökar i en allt snabbare takt, medan vi

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen Solenergi en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar på ett helt år! Ett vanligt villatak tar emot

Läs mer

Lars Andrén Jan-Olof Dalenbäck m fl.. Växjö 20-21 okt 2009 1 JOD/LA

Lars Andrén Jan-Olof Dalenbäck m fl.. Växjö 20-21 okt 2009 1 JOD/LA Lars Andrén Jan-Olof Dalenbäck m fl.. Växjö 20-21 okt 2009 1 JOD/LA Småskalig värmeförsörjning Biobränsle och solvärme A. Integrerade system för bio- och solvärme B. Komplett integrerat pellet/solvärmesystem

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Energi- och Klimatprogram för Örebro län

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Energi- och Klimatprogram för Örebro län SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2017-04- 10 REMISSYTTRANDE Till Länsstyrelsen i Örebro län Åsa Ödman Remissyttrande över Energi- och Klimatprogram för Örebro län 2017-2020 Vi tackar

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel - Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?

Läs mer

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Om SERO SERO har ca 3 000 medlemmar. Det är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening som är registrerad hos FN som NGO, Non Governmental Organization.

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer