Boverket. Ett fortsatt solvärmestöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket. Ett fortsatt solvärmestöd"

Transkript

1 Boverket Ett fortsatt solvärmestöd

2

3 Ett fortsatt solvärmestöd Boverket december 2006

4 Titel: Ett fortsatt solvärmestöd Utgivare: Boverket december 2006 Upplaga: 1 Antal ex: 30 Tryck: Boverket internt Diarienummer: /2006 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: Webbplats: Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2006

5 3 Förord Idag administrerar Boverket flera skilda stöd till solvärme. Det finns stöd till bostäder och bostadsanknutna lokaler, till kommersiella lokaler och till offentliga lokaler. Man kan även få stöd till solvärme när man konverterar från olja eller el. Även om stöden finns i skilda regelverk är stödets storlek i princip detsamma och beräknas efter solfångarens årliga värmeutbyte. I föreliggande rapport följer Boverket upp och utvärderar dessa stöd för installation av solvärme. Vidare lämnas förslag till en samlad utformning och inriktning av ett fortsatt solvärmestöd för såväl små som storskaliga tillämpningar från Boverket föreslår också en långsiktig strategi för marknadsintroduktion av solvärme. Karlskrona december 2006 Ines Uusmann generaldirektör

6 4 Ett fortsatt solvärmestöd

7 5 Innehåll Innehåll...5 Uppdraget...7 Sammanfattning...9 Utvärdering och uppföljning...11 Utvärdering av investeringsbidraget till solvärme...11 Uppföljning av stöden...21 Överväganden och förslag...25 Varför har inte målen för solvärmebidraget uppnåtts?...25 Vilka är skälen för att lämna ett fortsatt stöd till solvärme?...26 Vilken utformning bör ett fortsatt stöd ha för att få effekt?...27 Stödets omfattning och inriktning...29 Samordning med befintliga stödformer...31 Långsiktig strategi för marknadsintroduktion...36 Referenser...41 Konsekvensanalys...43

8 6 Ett fortsatt solvärmestöd

9 7 Uppdraget Boverket har fått i uppdrag att efter samråd med Statens energimyndighet och den analysgrupp som bildats tillsammans med branschen följa upp och utvärdera stöden för installation av solvärme. Boverket ska efter samråd med Statens energimyndighet vidare lämna förslag till en samlad utformning och inriktning av ett fortsatt solvärmestöd för såväl små som storskaliga tillämpningar från Boverket ska också föreslå en långsiktig strategi för marknadsintroduktion av solvärme. Förslag till hur befintliga stödformer för installation av solvärme bör samordnas skall även lämnas. Vid utförandet av uppdraget har följande personer deltagit från Boverket: juristerna Yvonne Borgecrona och Christina Nordenbladh, bidragsenheten, civilingenjören Peter Johansson och teknologie doktorn Mari-Louise Persson, bygg- och förvaltningsenheten och nationalekonomen Paula Hallonsten och filosofie licentiaten Ulla-Christel Götherström, analysenheten. Statens energimyndighet har efter samråd med Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet inom ramen för uppdraget tagit som sin uppgift att belysa följande områden: Marknadsutvecklingen för solvärme inom fjärrvärmen. Hur stimuleras en ökad aktivitet? Svensk marknadsbild (alla storleksklasser), analys över möjlig ökning av marknadsvolym och utblickar mot företagsutveckling och sysselsättning. En utblick mot läget i Europa. Svensk solvärmeteknik kontra import av utrustning. Vad bör ett stöd främja? En belysning av miljöfördelarna med solvärme specifikt andra energislag/bränslen. En belysning av Energitjänstedirektivets påverkan. Betalningsviljan hos olika aktörer vid valet mellan investering i lokal förnybar energi (solvärme) eller minskad andel köpt energi (effektivisering). Statens energimyndighet har anlitat K-Konsult Energi i Stockholm AB för att ta fram ett underlag utifrån ovan redovisade frågeställningar. K- Konsults rapport Underlag inför en samlad utformning och inriktning av ett fortsatt solvärmestöd bilägges i sin helhet denna redovisning av regeringsuppdraget. Professor Jan-Olof Dalenbäck, Chalmers har i sin egenskap av företrädare för Svenska solenergiföreningen, SEAS, författat avsnittet om Forskning och Utveckling och även i övrigt tagit fram material och bistått med sina kunskaper vid utförandet av detta uppdrag. Även Lars Andrén, ordförande i SEAS, har lämnat uppgifter till denna rapport samt kommit med synpunkter på förslagets utformning.

10 8 Ett fortsatt solvärmestöd

11 9 Sammanfattning Det finns m 2 glasade solfångare i Sverige, varav cirka m² har installerats år Installationerna ersätter GWh/år. Miljönyttan finns framförallt där olja och el ersätts. I dag finns flera olika stöd till solvärmeinstallationer. Dessa riktar sig till både bostäder och lokaler. Inom ramen för uppdraget har utvärdering endast skett av det solvärmebidrag till bostäder och bostadsanknutna lokaler som funnits sedan år Solvärmebidraget är det enda av de olika stöden som har lämnats i tillräcklig omfattning för att ge ett underlag som har kunnat utvärderas. Utvärderingen av solvärmebidraget har bland annat visat att solvärmens lönsamhet är beroende av investeringskostnad samt priser på övriga energislag och att ett bidrag hjälper till på marginalen. Tillspetsat skulle man kunna säga att solvärmen är lönsam om övrig energi är dyr eller om solvärmeinstallationen är billig. Utgångspunkten har varit att det redan i regeringens uppdrag till Boverket finns ett politiskt ställningstagande för ett fortsatt stöd. Boverket stödjer ett sådant ställningstagande av bland annat följande skäl: Oljeanvändningen skall fasas ut och elanvändningen skall minska. Biobränsle är det främsta alternativet till dessa energikällor och Sverige har god tillgång till biobränsle. Redan idag finns dock en konkurrens om användningen. Solvärme kan i detta sammanhang bli ett viktigt alternativ. Solvärme är en förnybar energikälla och ett bra miljöval. Solvärmen utvecklas positivt i flera europeiska länder, Sverige bör fortsätta att vara en del av denna utveckling. Det bör finnas en fortsatt satsning och en legitimitet för en teknik som i framtiden kan bli mer betydelsefull än idag, t.ex. vid stigande priser på övriga energikällor. I rapporten föreslås att ett nationellt mål för solvärmen fastställs. Enligt Boverkets uppfattning är ett rimligt mål att en miljon solfångare, motsvarande 0,4 TWh, skall installeras till år För att detta mål skall uppnås föreslår Boverket dels ett schablonstöd till småhus med direktverkande elvärme i vilka en elvärmd varmvattenberedare byts ut mot en varmvattenberedare med solfångare, dels ett generellt stöd oavsett tillämpning. De bidrag och stöd som finns idag bör upphöra samtidigt som ett fortsatt stöd införs. Kostnaden för stödet skall sättas i relation till miljövinsten. Av den konsekvensanalys som tagits fram utifrån stödförslaget framgår att miljövinsten överstiger kostnaden. En långsiktig strategi för marknadsintroduktion av solvärme bör förutom ett nationellt mål och fortsatt stöd omfatta marknadsförings- och informationsinsatser. Boverket har vid utarbetandet av denna rapport baserat flera ställningstaganden på uppgifter som framkommit i K-Konsults

12 10 Ett fortsatt solvärmestöd underlagsrapport. Det har saknats skäl att upprepa innehållet i rapporten och Boverket vill därför påpeka att det kan öka förståelsen för vissa av verkets resonemang och vara av värde för läsaren att ta del av den angivna konsultrapporten som bilägges.

13 11 Utvärdering och uppföljning Utvärdering av investeringsbidraget till solvärme Sammanfattande inledning Investeringsbidraget till solvärme är det enda av de olika stöden som har lämnats i tillräcklig omfattning för att ge ett underlag som har kunnat utvärderas. Följande utvärdering av investeringsbidraget till solvärme inriktas på bidragets måluppfyllelse. Bidragets syfte och mål härleds ur budgetpropositionen för år 2000, genom vilken solvärmebidraget föreslogs införas och de följande propositioner som innehåller förslag om förlängning. De syften och mål som förekommer i propositionstexterna sammanfattas i följande tre punkter: Användningen av solvärme för uppvärmning ska öka Kostnaden för solvärme ska minska Solvärmens lönsamhet ska öka Därefter undersöks om dessa mål har uppnåtts. Undersökningen baseras på Boverkets bidragsstatistik och beräkningar samt försäljningsstatistik från Svenska solvärmeföreningen. Utvärderingen visar att försäljningen och därmed användningen har ökat men att det är fråga om låga nivåer. Kostnaderna för solvärmeinvesteringar har enligt Boverkets bidragsstatisk inte minskat utan snarare ökat något. Solvärmens lönsamhet har förbättrats. Inte till följd av minskade kostnader utan främst till följd av stigande priser på el och olja. Bakgrund Den 4 februari 1997 träffades en energipolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Överenskommelsen resulterade i propositionen En uthållig energiförsörjning (prop.1996/97:84). I propositionen formuleras ett långsiktigt energipolitiskt mål. Målet kan sammanfattas: Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. I den energipolitiska överenskommelsen slogs fast att de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck skulle ställas av. Bortfallet av el skulle kompenseras genom effektivare energianvändning, tillförsel av el från

14 12 Ett fortsatt solvärmestöd andra energikällor samt konvertering till andra energikällor för uppvärmning. För att uppnå det energipolitiska målet lanserades ett program i två delar, ett på lång och ett på kort sikt. Det långsiktiga programmet innebar satsningar på energiforskning och teknikutveckling, bland annat inom bränslecellsteknik, batteriteknik, solceller och solvärme. Det kortsiktiga programmet bestod av åtgärder som på kort sikt skulle bidra till att ersätta bortfallet av el från Barsebäcks andra reaktor. Åtgärderna syftade främst till effektivare energianvändning, minskning av användningen el för uppvärmning i bostäder och lokaler samt ökning av tillförseln av el och värme från förnybara energikällor. Solvärmebidragets syfte och mål I budgetpropositionen för år 2000, halvvägs genom det kortsiktiga energipolitiska programmet, infördes ett nytt investeringsstöd för solvärme. Under anslag B1 Bidrag för att minska elanvändning, presenteras det nya stödet: Enligt den ekonomiska vårpropositionen (prop.1998/99:100) skall regeringen inför budgetpropositionen för 2000 analysera formerna för ett investeringsstöd till solvärme. En utgångspunkt är att ett tidsbegränsat stöd skall kunna införas om det bedöms ändamålsenligt med hänsyn till de energipolitiska målen. Ett långsiktigt mål med det energipolitiska programmet är att sänka kostnaden för ny energiteknik bl.a. för utnyttjande av förnybara energikällor. Inom ramen för de långsiktiga åtgärderna i 1997 års energipolitiska program finns möjligheter att främja utveckling av solenergiteknik. Det är emellertid angeläget att komplettera dessa med ytterligare åtgärder för att sänka kostnaderna även för marknadsnära teknik. Principerna för sådana åtgärder bör utformas inom ramen för ett avtal mellan den berörda branschen och staten. Regeringen föreslår att ett tidsbegränsat investeringsstöd till termisk solvärme införs under förutsättning att ett sådant avtal kan åstadkommas. Ett viktigt krav är att stödet utformas så att kostnaden på sikt sänks. Genom avtalet skapas incitament för en långsiktig, ekonomiskt hållbar utveckling av branschen. Stödet skall konstrueras inom ramen för anslaget B1. Stödet bör omfatta samma tidsperiod som de övriga åtgärderna under anslaget d.v.s. fram till och med år Mot bakgrund av de tidigare erfarenheterna av stöd till solvärme är det av särskild vikt att vid utformningen av stödet skapa förutsättningar för uppföljning och utvärdering. Införandet av stödet inom ramen för detta anslag innebär att något mindre resurser kommer att kunna användas för övriga kvarvarande åtgärder. Genom Energipropositionen 2002 (prop. 2001/2002:143) Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning, förlängdes stödet från och

15 Uppföljning och utvärdering 13 med 1 januari 2003 till och med utgången av I denna proposition står bland annat: Stödet syftar dels till att främja användningen av solvärmeteknik för uppvärmning av bostäder, dels till att främja utvecklingen av mera kostnadseffektiv solvärmeteknik. Regeringen bedömer att ett fortsatt investeringsstöd kan bidra till ett fortsatt intresse och en gynnsam prisutveckling genom en ökande efterfrågan I budgetpropositionen för 2005 förlängdes stödet ytterligare tre år, från och med 1 januari 2005 till och med 31 december Solvärmebidraget ingår nu i anslaget 35:3 för Teknikupphandling och marknadsintroduktion. I avsnitt 8.6 skriver man: Solvärmebidraget är till skillnad från de andra åtgärderna för att minska elanvändningen prestandarelaterat och proportionellt mot den beräknade årliga värmetillförseln. Syftet med det prestandarelaterade bidraget är att det ska främja utvecklingen och ge prissänkande effekter. Med propositionstexterna som grund har stödets mål tolkats som följande punkter: 1) Användningen av solvärme för uppvärmning ska öka 2) Kostnaden för solvärme ska minska 3) Solvärmens lönsamhet ska öka I det som följer undersöks, steg för steg, om dessa mål har nåtts. Har användningen ökat? Analysgruppen som bildades vid bidragets införande år 2000 samlar tillsammans med Sveriges provnings- och forskningsinstitut, SP, in uppgifter om försäljning av solfångare. 20 företag rapporterar månadsvis in sin försäljning. Figur 1 visar försäljningen av glasade solfångare mellan 1998 och Figuren visar också hur den sålda solfångaren fördelar sig på system av olika storlek.

16 14 Ett fortsatt solvärmestöd Figur 1 Försäljning av glasade solfångare (m 2 ) m >100 m² m² <15 m² Källa: SEAS Solfångare med en area mindre än 15 m 2 används oftast till småhus och den allra största delen av bidragen, 98 %, har beviljats för sådana system. Försäljningen, och därmed användningen, av system för småhus har ökat mest, från drygt m 2 år 2000 till drygt m 2 år Försäljningen av medelstora solfångare, de mellan 15 och 100 m 2, ligger kvar på ungefär samma nivå, medan försäljningen av de allra största näst intill upphört. Alla storlekar sammantagna har försäljningen av glasade solfångare mer än fördubblats under perioden 2000 till Nivåerna är emellertid fortfarande låga. De m 2 solfångare i mindre system som sålts under 2005 motsvarar ungefär solfångarsystem. För att få en uppfattning om storleksordningen på denna försäljning kan man jämföra med försäljningen av värmepumpar, som uppskattats till mellan och om året, under åren 2003 till (Energimyndigheten 2006) Har solvärmens kostnader minskat? Solvärme har två huvudsakliga användningsområden. Solvärmesystem för enbart värmning av tappvarmvatten och system för både värmning av tappvarmvatten och rumsuppvärmning, så kallade kombisystem. Boverkets bidragsstatistik har använts för att undersöka hur kostnaderna för solvärmesystem har utvecklats. Då 98 % av beviljade bidrag gäller småhus har undersökningen begränsats till denna kategori. Tabell 1-4 visar genomsnittet av de inköpspriser som rapporterats i samband med ansökan om solvärmebidrag för småhus. Samtliga priser redovisas i 2000 års prisnivå, dvs. hänsyn har tagits till den allmänna prisutvecklingen. Inom parentes anges hur många observationer genomsnittet är beräknat på. 1 1 Vid ansökan om solvärmebidrag ska den sökande uppge sina kostnader (inköpspriserna) för solfångare, ackumulatortank, övrigt material samt arbetskostnader. I många

17 Uppföljning och utvärdering 15 Tabell 1 visar årliga genomsnitt av rapporterade inköpspriser för tappvarmvattensystem med plana fabriksmonterade solfångare. De ansökningar som gäller tappvarmvattensystem med vakuumrörsolfångare eller plana självbyggda solfångare är för få för att kunna ligga till grund för några slutsatser. Tabell 1: Genomsnittliga investeringskostnader för tappvarmvattensystem med plana fabriksmonterade solfångare, småhus, 2000 års prisnivå Kostnad för solfångare, kr (23) (148) (146) (171) (102) (68) (36) Genomsnittlig storlek, m 2 7,1 8,6 8,4 8,7 6,8 6,6 6,7 (30) (176) (171) (185) (111) (69) (56) Kostnad för ackumulatortank, kr (10) (56) (71) (102) (53) (33) (23) Kostnad för övrigt material, kr (18) (124) (123) (160) (79) (58) (33) Arbetskostnad, kr (11) (86) (89) (107) (63) (47) (27) Summa investeringskostnad (utan bidrag) Beviljat bidragsbelopp, kr (30) (176) (171) (185) (111) (69) (56) Källa: Boverkets bidragsstatistik De värden som redovisas i tabellerna kan inte tolkas som ett exakt genomsnitt av faktiska priser. Sammantaget visar de emellertid en utveckling som tyder på ökade kostnader under bidragsperioden. Tabell 2 till 4 visar årliga genomsnitt av rapporterade inköpspriser för kombisystem. Tabell 2 gäller kombisystem med plana fabriksmonterade solfångare, tabell 3 självbyggda solfångare och tabell 4 gäller kombisystem med vakuumrörsolfångare. Tabell 2: Genomsnittliga investeringskostnader för kombisystem med plana fabriksmonterade solfångare, småhus, 2000 års prisnivå Plana fabriksmonterade Kostnad för solfångare, kr (251) (387) (420) (748) (937) (759) (479) Genomsnittlig storlek (m2) (310) (482) (504) (794) (984) (797) (673) Kostnad för ackumulatortank, kr (151) (240) (257) (491) (577) (453) (281) Kostnad för övrigt material, kr (232) (357) (380) (687) (827) (659) (398) Arbetskostnad, kr (161) (258) (276) (453) (550) (469) (309) Summa investeringskostnad (utan bidrag) Beviljat bidragsbelopp, kr (310) (482) (504) (794) (984) (797) (673) ansökningar saknas någon av dessa uppgifter, varför antalet observationer för olika värden skiljer sig åt.

18 16 Ett fortsatt solvärmestöd Tabell 3: Genomsnittliga investeringskostnader för kombisystem med plana självbyggda solfångare, småhus, 2000 års prisnivå Plana självbyggda Kostnad för solfångare, kr (160) (203) (144) (182) (182) (125) (40) Genomsnittlig storlek (m2) (191) (236) (168) (203) (189) (131) (68) Kostnad för ackumulatortank, kr (101) (121) (75) (120) (105) (76) (26) Kostnad för övrigt material, kr (153) (190) (131) (168) (159) (116) (35) Arbetskostnad, kr (69) (93) (63) (90) (72) (60) (15) Summa investeringskostnad (utan bidrag) Beviljat bidragsbelopp, kr (191) (236) (168) (203) (189) (131) (68) Tabell 4: Genomsnittliga investeringskostnader för kombisystem med vakuumrörsolfångare, småhus, 2000 års prisnivå Vakuumrör Kostnad för solfångare, kr (38) (27) (27) (35) (98) (119) (184) Genomsnittlig storlek (m2) (42) (33) (37) (39) (106) (126) (266) Kostnad för ackumulatortank, kr (26) (17) (15) (28) (70) (91) (119) Kostnad för övrigt material, kr (36) (24) (25) (32) (87) (106) (163) Arbetskostnad, kr (23) (20) (14) (24) (74) (86) (132) Summa investeringskostnad (utan bidrag) Beviljat bidragsbelopp, kr (42) (33) (37) (39) (106) (126) (266) Kostnadsutvecklingen för kombisystem har i stort sett varit densamma som för tappvarmvattensystem, när det gäller system med plana solfångare. De totala kostnaderna har ökat under bidragsperioden, och det är främst själva solfångarna som står för ökningen. Undantaget är vakuumrörsolfångare, där inköpspriserna i stort sett legat kvar kring samma nivå. Sammantaget visar genomgången av bidragsstatistiken att kostnaderna för en investering i solvärme inte har minskat, utan snarare ökat något. Kostnadsutvecklingen i absoluta tal kan ställas mot utvecklingen av solfångarens effektivitet. Det som i slutändan är av störst intresse är inte solfångarens pris i sig, utan priset i relation till den mängd energi solfångaren ger. Årsutbytet är ett mått på solfångarens effektivitet. Det visar den mängd energi som en solfångare beräknas ge per kvadratmeter och år. En solfångares årsutbyte fastställs vid provning enligt europeiska standarder. Tabell 5 visar rapporterat årsutbyte i de ansökningar som beviljats bidrag för solvärme i småhus

19 Uppföljning och utvärdering 17 Tabell 5: Genomsnittligt årsutbyte för solfångare som beviljats bidrag (kombisystem, småhus) Plana fabriksmonterade antal Vakuum antal Självbyggda antal Källa: Boverkets bidragsstatistik Årsutbytena för samtliga solfångartyper har stigit under perioden, vilket betyder att solfångarna ger mer energi per kvadratmeter idag än de gjorde i början av 2000-talet. Detta indikerar att det skett en utveckling av tekniken. Solfångarna har blivit något effektivare. Solfångarnas ökade effektivitet kan förklara en del av prisökningarna för plana solfångare, men inte allt. Tabell 6 visar genomsnittliga investeringskostnader per kwh årsutbyte. Att denna kvot ökar tyder på att kostnaderna för en investering i solvärme ökat snabbare än solfångarnas effektivitet, när det gäller plana solfångare. Tabell 6: Investeringskostnad / kwh årsutbyte för plana solfångare, 2000 års prisnivå , , , , , ,41 Källa: Analysgruppen (2006) Har solvärmens lönsamhet ökat? För att få en bild av vilka parametrar som har betydelse för solvärmens privatekonomiska lönsamhet utgår vi från två stiliserade räkneexempel. Det första gäller installation av ett tappvarmvattensystem och det andra gäller installation av ett kombisystem. För exemplet som gäller tappvarmvattensystem gäller följande: Solfångaren ger kwh/år Solfångarens livslängd: 20 år Kalkylränta: 5 % Uppgifterna som rapporterats in till bidragsstatistiken visar att investeringskostnaderna för en investering i solvärme kan variera stort. I

20 18 Ett fortsatt solvärmestöd detta exempel räknar vi med tre investeringskostnader: , och kronor. Tabell 7 visar vad priset per kwh solenergi blir i dessa fall. Tabell 7: Pris per kwh solvärme i ett tappvarmvattensystem 2 Investeringskostnad Årlig "Solenergipris" Bidrag Investeringskostnad Årlig "Solenergipris" utan bidrag kostnad (2,50*2 250) med bidrag kostnad (kr) (kr) (kr/kwh) (kr) (kr) (kr) (kr/kwh) , , , , , ,40 Källa: Boverkets beräkningar Beroende på hur mycket man betalat för sin investering varierar priset mellan 69 öre och 1,40 kronor per kwh solenergi. Detta pris för solenergin ska ställas mot det befintliga uppvärmningssystemets rörliga kostnad. Utan solvärmeinvesteringen skulle energibehovet för varmvattenberedning täckas med det befintliga uppvärmningssystemet. För varje kwh solvärmesystemet tillför sparas så mycket man annars skulle betala, dvs. det ursprungliga systemets rörliga kostnad. Tabell 8 visar beräkningar av de vanligaste uppvärmningssystemens rörliga kostnader. Tabellen visar också hur de har förändrats mellan 2000 och 2006, i takt med stigande energipriser. Tabell 8: Rörliga uppvärmningskostnader 3 (kr/kwh) i löpande priser direktverkande el elpanna oljepanna pelletspanna fjärrvärme ,74 0,77 0,69 0,37 0, ,78 0,80 0,75 0,40 0, ,89 0,92 0,79 0,42 0, ,13 1,16 0,86 0,45 0, ,22 1,26 0,99 0,45 0, ,14 1,18 1,15 0,45 0, ,23 1,27 1,22 0,48 0,65 Källa: Energimyndigheten (2006) och Boverkets beräkningar I de fall priset per kwh solvärme är lägre än alternativet är det lönsamt att investera, i den meningen att besparingarna är större än kostnaderna för investeringen. Är priset för solvärme högre än alternativet gäller det omvända. Om kostnaden för investeringen stannar vid kronor blir priset per kwh solenergi 89 öre utan bidrag och 69 öre med bidrag. Kostnaden för investeringen kan hållas nere om investeringen görs vid rätt tillfälle, till exempel när man ändå ska byta uppvärmningssystem eller byta sin varmvattenberedare. En jämförelse med de rörliga energikostnaderna för olika uppvärmningssystem i tabell 8 visar att med dagens (2006) energipriser skulle investeringen vara lönsam om den ursprungliga energikällan är el eller olja. Har man däremot fjärrvärme eller pelletspanna är det svårt att få lönsamhet i investeringen, oavsett bidraget. 2 Årlig kostnad har beräknats som annuiteter av investeringskostnaden. Årlig kostnad genom kwh/år ger priset per kwh solenergi 3 Beräknade som energipris genom verkningsgrad

21 Uppföljning och utvärdering 19 Betalar man mer för sin solvärmeinvestering försämras lönsamheten. Vid en så hög investeringskostnad som kronor blir priset per kwh solvärme 1,60 kronor utan bidrag. Bidraget sänker priset till 1,40 kronor, men det räcker inte för att göra investeringen lönsam. För att ge en bild av vad lönsam och inte lönsam betyder i detta sammanhang visar tabell 9 vad kostnaden för solvärmen, besparingen av de rörliga kostnaderna och nettobesparingen blir på ett år. Beräkningarna i tabell 9 gäller mellanalternativet, där investeringskostnaden är kronor. Med el eller olja som ursprunglig energikälla skulle investeringen i stort sett gå på ett ut. Bidraget gör en skillnad på 450 kronor om året i ökad nettobesparing. För den som värmer sitt hus med fjärrvärme eller pellets skulle investeringen innebära en förlust på kronor respektive kronor om året. Även här gör bidraget en skillnad på 450 kronor om året i minskad förlust. Tabell 9: Besparing per år vid investeringskostnad kr och 2006 års energipriser Ursprungligt uppvärmningssystem Kostnad / år utan bidrag Kostnad / år med bidrag Minskade utgifter/år Nettobesparing utan bidrag Nettobesparing med bidrag Direktverkande el Elpanna Oljepanna Pelletspanna Fjärrvärme Källa: Boverkets beräkningar Sammantaget kan konstateras att om kostnaden för investeringen kan hållas nere och om det är något av de dyrare energislagen som byts ut kan en investering i solvärme för varmvattenberedning vara lönsamt även utan bidrag. I den mest gynnsamma situationen, med en investeringskostnad på kronor, skulle den årliga besparingen uppgå till 758 kronor per år, utan bidrag. Bidraget ökar besparingen till kronor om året. I övriga fall är besparingen lägre, eller negativ, dvs. investeringen innebär en förlust. Samma räkneoperation som ovan kan göras för en installation av ett kombisystem. I detta exempel gäller följande: Solfångaren ger kwh per år Solfångarens livslängd: 20 år Kalkylränta: 5% Installation av ett kombisystem är normalt en dyrare investering än en installation av ett tappvarmvattensystem, eftersom man behöver en större solfångare, ackumulatortank etc. Täckningsgraden, dvs. andelen av det totala värmebehovet som täcks av solfångaren, är lägre för ett kombisystem än för ett tappvarmvattensystem (där täckningsgraden är andelen av

22 20 Ett fortsatt solvärmestöd behovet för varmvattenberedning). 4 Därför blir priset per kwh solenergi högre för kombisystemet än för tappvarmvattensystemet. Priserna redovisas i tabell 10. Tabell 10: Pris per kwh solvärme i ett kombisystem Investeringskostnad Årlig "Solenergipris" Bidrag Investeringskostnad Årlig "Solenergipris" utan bidrag kostnad (2,50*3 000) med bidrag kostnad (kr) (kr) (kr/kwh) (kr) (kr) (kr) (kr/kwh) , , , , , ,67 Källa: Boverkets beräkningar Vid en investering om kronor blir priset per kwh solenergi 1,34 kronor utan bidrag och 1,14 kronor med bidrag. Jämförelse med de olika uppvärmningssystemens rörliga kostnader i tabell 8 visar att investeringen i princip skulle vara lönsam om byggnaden för övrigt värms med el eller olja. Vid en investeringskostnad om kronor blir lönsamheten sämre. Årlig kostnad för investeringen, minskade utgifter för den energi solvärmen ersätter, samt nettobesparingen per år visas i tabell 11. Investeringen blir i detta fall inte lönsam oavsett ursprungligt uppvärmningssystem. Tabell 11: Besparing per år vid investeringskostnad kr och 2006 års energipriser Ursprungligt uppvärmningssystem Kostnad / år utan bidrag Kostnad / år med bidrag Minskade utgifter/år Nettobesparing utan bidrag Nettobesparing med bidrag Direktverkande el Elpanna Oljepanna Pelletspanna Fjärrvärme Källa: Boverkets beräkningar Det bör påpekas att ovanstående beräkningar baseras på årsmedelvärden av uppvärmningsanordningarnas verkningsgrad. Pannor, framför allt oljepannor och pelletspannor, har en högre verkningsgrad på vintern då värmelasten är hög och en lägre verkningsgrad på sommaren då värmelasten är låg (då energibehovet i princip begränsas till värmning av tappvarmvatten). Eftersom solvärmen ersätter energi främst under sommarhalvåret kan detta påverka solvärmens lönsamhet positivt. En lägre verkningsgrad betyder att den rörliga kostnaden i tabell 8 blir högre, dvs. besparingen för varje kwh energi som solvärmen ersätter blir större än vad som framgår av beräkningarna. Sammanfattningsvis kan konstateras att solvärmens lönsamhet främst beror på hur stor investeringskostnaden är och på priserna för övriga energislag. 4 Enligt tester som gjorts av Sveriges provnings- och forskningsinstitut, SP, ligger täckningsgraden för ett kombisystem omkring 15%. (Kovács / Pettersson, 2002)

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Rapport 2012:9. Utvärdering av solvärmebidraget och solvärmestödet

Rapport 2012:9. Utvärdering av solvärmebidraget och solvärmestödet Rapport 2012:9 Utvärdering av solvärmebidraget och solvärmestödet Utvärdering av solvärmebidraget och solvärmestödet Boverket maj 2012 Titel: Utvärdering av solvärmebidraget och solvärmestödet Rapport:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2005:1255) om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus; SFS 2006:125 Utkom från trycket den 7 mars 2006 Omtryck utfärdad

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus, ett flerbostadshus eller en bostadsanknuten lokal med direktverkande elvärme och genomför

Läs mer

2005-07-04 M2005/4020/E

2005-07-04 M2005/4020/E Promemoria 2005-07-04 M2005/4020/E Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för energifrågor Investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus 1 Inledning och bakgrund

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus

Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Boverket Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Utvidgad uppföljning 2008 Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus utvidgad uppföljning 2008 Boverket

Läs mer

Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem

Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i småhus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus med ett oljeuppvärmningssystem och genomför någon av de åtgärder som räknas upp här kan du

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i småhus

Information om stöd för konvertering. elvärme i småhus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i småhus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus med direktverkande elvärme och genomför någon av nedan uppräknade åtgärder kan du få stöd.

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen Solenergi en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar på ett helt år! Ett vanligt villatak tar emot

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Solenergi Hållbart & gratis!

Solenergi Hållbart & gratis! Solenergi Hållbart & gratis! Redaktion Projektledning: Energikontoret Skåne Författare: Lena Gunnarsson, Johan Nyqvist, Thomas Lundberg (LIA-student) och Caroline Wendel, Energikontoret Skåne Referensgrupp:

Läs mer

Rapport 2011:20. Utvärdering av stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus

Rapport 2011:20. Utvärdering av stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Rapport 2011:20 Utvärdering av stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Utvärdering av stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Boverket december 2011 Titel:

Läs mer

Solenergi - Ett lysande energialternativ

Solenergi - Ett lysande energialternativ Solenergi - Ett lysande energialternativ Bild: istockphoto. Intro Denna broschyr syftar till att ge en introduktion till hur solenergi fungerar, vilka användningsområden som är fördelaktiga samt vilka

Läs mer

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten

Läs mer

Boverket. Utvärdering av stödet för installation av energieffektiva. biobränsleanordningar

Boverket. Utvärdering av stödet för installation av energieffektiva. biobränsleanordningar Boverket Utvärdering av stödet för installation av energieffektiva fönster eller biobränsleanordningar Utvärdering av stödet för installation av energieffektiva fönster eller biobränsleanordningar Boverket

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Solvärme FAKTA. Sammanställd av Lena Hedberg, energi- och klimatrådgivare Luleå kommun 2014

Solvärme FAKTA. Sammanställd av Lena Hedberg, energi- och klimatrådgivare Luleå kommun 2014 Solvärme FAKTA Sammanställd av Lena Hedberg, energi- och klimatrådgivare Luleå kommun 2014 Innehåll Solinstrålning i norra Sverige... 3 Solfångarnas och anläggningens funktion... 3 Olika solfångare, dimensionering,

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader 2015-08- 31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Läs mer

Solenergi Hållbart & gratis!

Solenergi Hållbart & gratis! Solenergi Hållbart & gratis! Redaktion Projektledning: Energikontoret Skåne och Hållbar utveckling Väst. Författare: Lena Gunnarsson, Johan Nyqvist, Thomas Lundberg (LIA-student), Caroline Wendel, Anna

Läs mer

Ariterm Solsystem. Sänk uppvärmningskostnaden. Ariterm integrerade pellets/solsystem 75%

Ariterm Solsystem. Sänk uppvärmningskostnaden. Ariterm integrerade pellets/solsystem 75% Sänk uppvärmningskostnaden upp till 75% Ariterm integrerade pellets/solsystem Ariterm Solsystem Ariterm Solsystem Förnyelsebar energi från samma källa David Wiman är produktansvarig för Ariterms satsning

Läs mer

Var lyser solen bäst?

Var lyser solen bäst? Var lyser solen bäst? Bild: Institute för Environment and sustainability- European Commission Det strålar årligen in ca 10 000 gånger mer solenergi än den energi som används på jorden! Solceller (ger el)

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr.

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr. Information om bidrag till konvertering från elvärme till annan individuell uppvärmning i småhus Nu kan du få bidrag om du helt eller delvis byter från elvärme till annan individuell uppvärmning. För att

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2001:12 Boverkets föreskrifter om ändring av föreskrifterna och allmänna råden om statligt bidrag till vissa investeringar för att minska elanvändningen

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Effektiva energibidrag?

Effektiva energibidrag? Effektiva energibidrag? Omfattning och utfall av bidragsgivningen 1998 Kronobergs län Fjärrvärme Individuell bränsleeldning Eleffektminskning Effektiva energibidrag? Omfattning och utfall av bidragsgivningen

Läs mer

Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp

Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp System för användning av solenergi för spannmålstorkning Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp På årsbasis varierar solinstrålningen mellan 900-1000 kwh per m 2 horisontell

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS Innehåller information om olika systempaket som nyttjar solenergi! NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER MED SOLVÄRME! SOLVÄRMESYSTEM Här följer grundläggande beskrivningar av de vanligaste systemen

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 5.11.2008 K(2008) 6684 Ärende: Statligt stöd nr N 234/2008 - Sverige Stöd för investeringar i solvärme Herr Minister, 1. FÖRFARANDE 1) De svenska myndigheterna anmälde

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSVAR 2005-08-17 M2005/4020/E Till Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på promemoria om Investeringsstöd för konvertering

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Återrapportering av tidigare motionsbehandling gällande satsning på solenergi. Dnr KS 2010-350 (2007-KS0167)

Återrapportering av tidigare motionsbehandling gällande satsning på solenergi. Dnr KS 2010-350 (2007-KS0167) Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2010-11-02 FALKENBERG 342 Återrapportering av tidigare motionsbehandling gällande satsning på solenergi. Dnr KS

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Solenergi som framtiden älskar.

Solenergi som framtiden älskar. Solenergi som framtiden älskar. Grundat 1997 Djurmo mellan Borlänge och Leksand, Dalarna Leverantör av flexibla värmesystem med solvärme. Leverantör och installatör av solcellsanläggningar för elproduktion

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

el/vvs Solfångare text: foto:

el/vvs Solfångare text: foto: Det är svårt att hitta ett snyggare pannrum än denna knuttimrade stuga i Bergshamra söder om Norrtälje. Bakom den gammeldags fasaden gömmer sig en högst modern biobränsleanläggning där solfångarna på taket

Läs mer

Ny vår för solel? Jan-Olof Dalenbäck Professor o. profilledare Chalmers tekn. högskola Sekr. Svensk Solenergi

Ny vår för solel? Jan-Olof Dalenbäck Professor o. profilledare Chalmers tekn. högskola Sekr. Svensk Solenergi Ny vår för solel? Jan-Olof Dalenbäck Professor o. profilledare Chalmers tekn. högskola Sekr. Svensk Solenergi ELMA 20 januari 2014 1 Jan-Olof Dalenbäck PV Sälja och köpa el?! DC/AC Mätare Egen elanvänd.

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Räkna med solenergi...

Räkna med solenergi... Räkna med solenergi......det lönar sig i längden! Vi har gott om sol och vi behöver Solen står för allt liv på jorden och energin är helt gratis. Solenergin kan utnyttjas utan miljöpåverkan och når brukaren

Läs mer

Innehåll. Solstrålning i Europa. Att tänka på.. Varför solvärme i Sverige? Stor andel av energianvändning till värme

Innehåll. Solstrålning i Europa. Att tänka på.. Varför solvärme i Sverige? Stor andel av energianvändning till värme Innehåll Solvärme En mogen teknik med potential för nya marknader Dr Chris Bales Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna Styrelsemedlem svenska solenergiföreningen Bakgrund Marknadsläget

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Kommun. Är byggnaden belägen i ett område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad? Ja Nej. Postnummer. E-post

Kommun. Är byggnaden belägen i ett område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad? Ja Nej. Postnummer. E-post Ansökan lämnas till länsstyrelsen. Läs informationsbladet om investeringsstödet innan du fyller i ansökan. Ansökan om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Solvärme - Solel. Solvärme 2014-09-09. Solvärme för större fastigheter. Drastiskt sänkta modulkostnader Men: blir det prisvärd för kunden?

Solvärme - Solel. Solvärme 2014-09-09. Solvärme för större fastigheter. Drastiskt sänkta modulkostnader Men: blir det prisvärd för kunden? Solvärme för större fastigheter Klaus Lorenz - Solvärme jämfört med solel - Tumreglerna och förutsättning för rätt dimensionering - Vad påverkar kostnader för en större solvärmeanläggning - Exempel på

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17-VII-2006 C (2006) 3329 Ärende: Statligt stöd N 184/2006 Sverige Stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i flerbostadshus Hr. Minister, 1. FÖRFARANDE (1)

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

Solenergi- från ord till handling

Solenergi- från ord till handling Göteborg 2009-12-11 Solenergi- från ord till handling En handledning i den kommunala processen för att få till en solvärmeeller solelsanläggning. Soluppgång i Väst är ett projekt som syftar till att öka

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KOSTA 36:72 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-06-24 Byggnadens adress: NORRA RINGVÄGEN 6 36052 KOSTA Utetemperatur: 15 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

gratis värme från solen!

gratis värme från solen! Solvärme gratis värme från solen! K2 SOLFÅNGARSYSTEM Värmen från solen är miljövänlig, gratis och riktigt smart En investering som ger värme i många år FÖRDELAR MED SOLVÄRME BILLIGT OCH MILJÖVÄNLIGT MÅNGA

Läs mer