Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

Transkript

1 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSVAR M2005/4020/E Till Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm Remissvar på promemoria om Investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Svenska Bioenergiföreningen har givits möjlighet att avge remissvar på rubricerade promemoria och vill anföra följande: Svebios ståndpunkter i sammanfattning - Vi föredrar generellt verkande styrmedel som skatter och miljöavgifter framför riktade stöd och bidrag av den typ som föreslås i promemorian. Bidragen leder till ryckighet på marknaden, som skapar onödiga svårigheter för den tillverkande industrin. Stöden är också förenade med stora transaktionskostnader, för att göra bidragen kända, fylla i blanketter, bygga upp en administration osv. - Vi motsätter oss att eldrivna värmepumpar ges investeringsstöd. Värmepumparna innebär elkonsumtion för uppvärmning när det är kallt och elproduktionen är som dyrast. Det medför onödig förbrukning av fossila bränslen och onödiga koldioxidutsläpp från elproduktion och därmed minskat utrymme för industriell verksamhet inom EU:s CO2-bubbla. - Vi noterar med tillfredsställelse att stöd inte ska ges till luftvärmepumpar. - Om ett investeringsstöd trots allt ska ges anser vi att utrymmet bäst används till att dels stimulera anslutning av grupphusområden och flerbostadshus med elvärme till fjärrvärmenät, dels att stöd ges till installation av vattenburna system i hus som saknar sådana. Även stöd till skorsten och ackumulatortank är positivt. För hus med direktverkande el som inte kan anslutas till fjärrvärme är installation av pelletskamin ofta den bästa lösningen. Det föreslagna delkonverteringsstödet på maximalt kronor kan i detta fall vara en bra stimulansåtgärd. - För installationer i småhus föreslår vi att bidragssystemet utformas så att bidragen utbetalas till installatören istället för till kunden. Det skulle kraftigt minska transaktionskostnaderna. - Ingen EU-notifiering bör göras i den del som avser småhus, för att inte onödigt fördröja införandet av stödet. Allmänna synpunkter Vi stödjer den allmänna inriktningen att stimulera en övergång från elvärme till mer effektiva, energisnåla och miljövänliga uppvärmningssystem. Att använda el för uppvärmning är dålig hushållning med elens höga energikvalitet. På en integrerad nordisk och europeisk elmarknad

2 utgör fossil kondenskraft produktion av marginalel, varför en minskad elförbrukning alltid har stor klimatpolitisk effekt. Till de miljö- och energipolitiska argumenten ska läggas argument om försörjningstrygghet. Vinterns svåra storm över Sydsverige gjorde att tiotusentals hushåll under flera veckor blev utan elförsörjning. Många av dessa hushåll har enbart direktverkande el. Det är viktigt att vid konverteringar installera system som klarar elavbrott, t ex genom batteribackup för tändning och pumpar. Värmepumpsystem är i detta avseende lika störningskänsliga som direktverkande el. Vi skulle önska att statsmakterna på ett tydligare sätt kunde lägga fast målsättningar och strategier för hur värmeförsörjningen i bostäderna ska ställas om under kommande år. Om det långsiktiga målet är att helt basera energiförsörjningen på förnybara energikällor, bör alla kortsiktiga åtgärder anpassas till ett sådant mål. Med tydliga sådana mål skulle man undvika att göra kortsiktiga felsatsningar som ytterligare låser fast samhället i ett fortsatt beroende av icke-förnybara energisystem. Exempel på sådana felinvesteringar är t ex utbyggnaden av ett fossilgasnät och installation av värmepumpar som gör oss än mer beroende av el för uppvärmning. Tyvärr medverkar staten till sådana felinvesteringar genom utformningen av bidragssystemen. Ett exempel är den skattereduktion för energiåtgärder i offentliga lokaler, som nyligen introducerats. Här ges stöd även till installation av värmepumpar vid konvertering från olja, vilket ökar elberoendet i uppvärmningen av offentliga lokaler liksom utsläppen av växthusgaser (se vidare vårt resonemang nedan om värmepumpar). Även de byggregler för nybyggnation som föreslagits av Boverket medverkar till att elvärme och värmepumpar installeras i nya hus. Låsningen till eluppvärmning i bostadsbeståndet består på det sättet under lång tid. Det föreslagna femåriga konverteringsstödet uppges i promemorian ge en minskad elanvändning på 0,57 TWh per år, motsvarande en helkonvertering av bostäder. Mot bakgrund av att vi har hus med enbart direktverkande el, och att 15,8 TWh el används för eluppvärmning av småhus, framstår ambitionen för konvertering som blygsam och halvhjärtad. Detta även mot bakgrund av att det tidigare programmet gav en besparing på 1,5 TWh. Bioenergins betydelse Bioenergin har expanderat mycket snabbt i den svenska energiförsörjningen och svarar idag för omkring 24 procent av de svenska energibehoven. I volym har bioenergin ökat från omkring 40 TWh i slutet av 70-talet till omkring 110 TWh idag. Enligt Svebios uppfattning kan användningen av bioenergi fördubblas. Bioenergi, inklusive torv och avfall, ger över 60 procent av fjärrvärmen. På senare år har effektiva och miljövänliga småskaliga värmesystem utvecklats, med pellets som bränsle. Pelletsbranschen driver tillsammans med Energimyndigheten ett tvåårigt projekt för att stimulera pelletsvärmen. Förra årets såldes pelletssystem (pannor, brännare eller kaminer), och tendensen är under innevarande år snabbt ökande.

3 Biobränslen har potential att klara huvuddelen av uppvärmningen i Sverige, och bör ses som huvudalternativet i den konvertering som nu genomförs från olja och elvärme till förnybar uppvärmning. Nackdelar med bidrag Svebio förordar generellt verkande ekonomiska styrmedel som skatter och miljöavgifter, som på ett konsekvent sätt belastar miljöskadliga energikällor, framför riktade stöd och bidrag. Den höga svenska koldioxidavgiften är ett bra exempel på en sådan miljöskatt, som har haft mycket stor betydelse som styrmedel. Det finns många nackdelar med riktade bidrag. De kräver en omfattande administration. De gynnar enskilda och företag som har kännedom om stödsystemet. De riskerar att skapa gränsdragningsproblem. Ur bioenergibranschens synvinkel är den främsta nackdelen att de skapar ryckighet i efterfrågan på utrustning. I avvaktan på att bidraget införs läggs en död hand över marknaden. Under bidragsperiod stegras efterfrågan för att kulminera strax innan bidragstiden går ut. Därefter uppstår en ny stiltje på marknaden. Ryckigheten förstärks om bidragstiden är kort vilket gäller för skattereduktionen för offentliga lokaler. Vi noterar att det nu föreslagna bidraget ska gälla under fem år. Osäkerheten förstärks av att åtgärderna måste notifieras hos EU-kommissionen. Vid införandet av skattereduktionen för offentliga lokaler ledde detta till en försening av ikraftträdandet med fyra och en halv månad, vilket skapade stor osäkerhet hos kommuner och förvaltare som kunde söka skattereduktionen. Ett stort antal objekt kom på det sättet att senareläggas. Även de nu föreslagna bidragen skall nofifieras hos EU, vilket kan skapa en liknande situation. Kortsiktigt kan det leda till att många investeringar fördröjs. Inget stöd till värmepumpar I departementets PM betonas att målet för det föreslagna stödet dels är att minska elanvändningen för uppvärmning, dels att bidra till att minska behovet av eleffekt under höglastperiod. I promemorian sägs också att stöd till luftvärmepump ej skall utgå. Däremot jämställs i övrigt värmepumparna med solvärme och biobränsle. Detta är fel. Medan biobränslen och solvärme innebär ett utnyttjande av förnybara energikällor med en mycket liten insats av hjälpenergi (för cirkulationspumpar, tändning och liknande), innebär värmepumpen att en betydande del av energin är hjälpenergi huvudsakligen elenergi. Användningen är också som störst när det är kallt och effektbehovet i landet är stort. ÅF Energi & Miljö har på uppdrag av Energimyndigheten gjort en analys av systemgränser för byggnaders uppvärmning. Man har där jämfört olika uppvärmningsalternativ och tagit hänsyn till effekterna på systemnivå, dvs den energiförbrukning som krävs och de utsläpp som sker i hela produktionssystemet vid installation av olika uppvärmningssystem i ett småhus. Resultaten kan uttryckas som omvandlingsfaktorer eller som primär energiförbrukning. Beräkningar för elvärme (elpanna och värmepump) har gjorts både för marginalel på kort sikt (kolkondens), på lång sikt (naturgaskombi) och som nordisk produktionsmix. Vid de analyser som avser marginalel på kort sikt ger värmepumpen en omvandlingsfaktor på 1,14, vilket innebär att den leder till ett primärenergibehov på kwh för att klara ett

4 nettovärmebehov på kwh. Om man alltså ersätter direktverkande elvärme som förbrukar kwh, krävs det hela kwh i systemet för att klara värmeförsörjningen via värmepumpen (en normal berg- eller jordvärmepump). Man har alltså gjort en mycket stor investering och i slutändan fått en större energiförbrukning brutto! Den elproduktion som måste ske på marginalen är dessutom kolkondens. Eller annorlunda uttryckt: om man genomför en besparing av el genom att konvertera till ett annat förnybart alternativ onödiggör man kolkondensproduktion motsvarande kwh. De alternativ som ger de bästa systemutfallen är fjärrvärme med fliseldad kraftvärme ( kwh, allt förnybart), respektive pelletspanna i kombination med solpanel ( kwh, allt förnybart). Värmepump med nordisk elmix ger ett likartat utfall ( kwh), men en stor del av denna energi är icke-förnybar. Om man ser till målsättningen att helt övergå till förnybara energikällor är det bara biobränsle- och solvärmealternativen som klarar detta på systemnivå. Mot bakgrund av dessa forskningsresultat borde det vara självklart att statliga bidrag inte bör utgå till installation av värmepumpar. Det ska betonas att resultaten från ÅF gäller värmepumparnas totala energibelastning. Därtill tillkommer problemen med effektbehoven kalla dygn. Eftersom värmepumparna dimensioneras för en viss maximal topplast måste de kompletteras med tillsatsenergi kalla dygn, i allmänhet i form av en elpatron. Utredningens förslag Stödets omfattning och inriktning Vi anser att stödet, om det införs, bör utgå till installation av vattenburet system för att kunna ansluta till fjärrvärme eller installera förnybart energisystem biobränsle eller solvärme. Stödet bör inte ges till värmepumpar, utom för värmepumpar i kombination med solvärmesystem, där värme kan lagras på ett sådant sätt att värmefaktorn blir avsevärt högre än vid dagens värmepumpsystem. Även vid sådana lösningar bör det ställas krav på att effektproblemet löses med en förnybar värmekälla, t ex en kamin. Vi stödjer förslagen till bidrag till installation av skorsten för biobränsleanläggning och för ackumulatortank. Vi stödjer förslaget om bidrag till delkonvertering, där villkoret är att stöd inte ges till värmepump. Konvertering till fjärrvärme Det är naturligt att i första hand söka lösningar där man ansluter till fjärrvärme. Som utredarna påpekat ger fjärrvärmeutbyggnaden även underlag för utökad elproduktion i kraftvärme. Det är samtidigt tveksamt om man ska ge fjärrvärmebolagen en formell vetorätt mot andra alternativ i områden där fjärrvärme distribueras eller avses distribueras. En sådan regel var naturlig när fjärrvärmen på alla håll var en kommunal angelägenhet och organiserad i kommunala fjärrvärmebolag. Idag är många fjärrvärmenät privata och drivs av företag med vinstintresse. Det är inte rimligt att ge dessa företag rätt att stoppa statliga bidrag till andra alternativ, om dessa skulle vara konkurrenskraftiga med fjärrvärmeföretagens prissättning.

5 När det gäller de många elvärmda grupphusområden, som byggts under de senaste trettio åren, är det särskilt angeläget att stimulera till kollektiva lösningar. Sådana lösningar kommer ofta att leda till fjärrvärmeanslutning, men kan också innebära att man installerar en biobränsleeldad närvärmecentral. Det fanns under en kort tid ett särskilt stöd för att konvertera sådana gruppområden och ansluta till fjärrvärme. Man borde kunna överväga någon ytterligare stimulansåtgärd utöver det föreslagna bidraget för att snabba på konvertering av grupphusområden. En samlad lösning innebär alltid en bättre totalekonomi. Om inte samlade lösningar genomförs är risken stor att framtida samlade lösningar blockeras genom att många hushåll genomför egna åtgärder, t ex installerar bergvärmepumpar. Förslagets förhållande till EG:s statsstödsregler Erfarenheten från införandet av skattereduktionen för energiåtgärder i offentliga lokaler är att EU-notifieringen ställde till stor osäkerhet på marknaden. Många kommuner som planerat byte av pannor tvingades senarelägga åtgärder för att invänta ikraftträdandet, som var beroende av EU:s klartecken. Startdatum försenades 4,5 månad. Eftersom statsstödsreglerna enbart gäller kommersiella fastighetsägare föreslår vi att bidragssystemet i övrigt, dvs när det gäller småhus, får gälla från 1 januari 2006 oberoende av EU-notifieringen. Svenska Bioenergiföreningen Tomas Kåberger ordförande Kent Nyström verkställande ledamot