Kraftvärme- & fjärrvärmeuppropet av Karolina Norbeck & Karin Medin

Transkript

1 Kraftvärme- & fjärrvärmeuppropet av Karolina Norbeck & Karin Medin Stockholm

2 Repetition Fjärrvärme Med FJÄRRVÄRME: har Sveriges klimatutsläpp minskat med 1/5 nyttjas värme som annars förloras sker miljövänlig värmeproduktion avlastas el-effektbehovet kan Kraftvärme produceras

3 Fjärrvärmens roll När slutrapporterna från Fjärrsyn analyseras av tre forskare är deras slutsats att det i forskningen kring fjärrvärme saknas en tydlig målbild för fjärrvärmens roll i framtiden.

4 Kraftvärme- & fjärrvärmeuppropet Svebio och Energiföretagen i samverkan med fjärrvärmeföretag organiserar tillsammans ett upprop med anledning av Energiöverenskommelsens (EÖK). Fjärrvärme nämns som en förutsättning för att klara kalla vinterdagar, men inga konkreta åtgärder har vidtagits för att säkerställa detta.

5 Konsekvenser av Energiöverenskommelsen Elcertifikatssystemet förlängs och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till år 2030 vilket ger: 1. Elcertifikat handlas för 2,9 öre/kwh i mars år Endast ca 10 TWh kvar år 2020, systemet mättat innan år Stundtals stort utbud av el i förhållande till efterfrågan lägre priser 4. Efterfrågan på energi inte effekt användarnas behov styr effektbehovet, inte vilken elproduktion som byggs Låga elpriser gynnar elanvändning & värmepumpar Kraftvärmeanläggningar börjar närma sin tekniska livslängd vad ska nyinvesteringar göras i? Fjärrvärme avlastar elvärme - dubbel effekt om kraftvärme försvinner

6 Utmaningar Nationell skattepolitik-nya skatteförslag NO x -skatt Avfallsförbränningsskatt CO 2 -skatt inom EU ETS Vägslitageavgift/kilometerskatt (bränslen) Fastighetsskatt Nya EU-regler NNE-direktivet Förnybarhetsdirektivet, artikel 24, TPA-reglering Hållbarhetskriterier fasta biobränslen, över 20 MW bränsleeffekt, rapportera ursprung Nya statliga subventioner Skattebefrielser till byggnadsanknuten energiproduktion Lågt elpris, konkurrens från värmepumpar, hot styrmedel Konkurrens från värmepumpar, boverkets regler, myndighetskrav Styrmedel, askklassificering, konkurrenssituationen

7 Offentliga sektorn väljer bergvärme

8 Ett exempel Söderenergis utmaningar

9 Kommuner som tänker långsiktigt November 2009 togs Igelsta kraftvärmeverk i drift 210 MW värme och 85 MW el (ca 550 GWh el/år) Investering på 2,7 miljarder kronor Största enskilda investeringen någonsin för e: par av ägarkommunerna 25 års kalkylperiod, 11 års pay-off Långsik>ga förutsä:ningar nödvändiga 15 års Blldelning av elcerbfikat; : 8 års drik med mycket höga prestanda och god Bllgänglighet 100 % förnybart och återvunnet bränsle

10 Konsekvenser för Söderenergi För Söderenergi kan det innebära konsekvenser på ca miljoner kronor i minskad marginal årligen. Krav på direktavskrivning på krarvärmeverket känns inte långt borta. Energiöverenskommelsen Bra med bred överenskommelse med målet ao inte ha några neooutsläpp av växthusgaser från Det noteras ao: EffektskaO för kärnkrak avvecklas Bll 2019 samt ao fasbghetsskaoen på vaoenkrak reduceras. ElcerBfikatsystemet förlängs Bll 2030 och utökas med 18 TWh. Energimyndigheten får i uppdrag ao se över reglerna. I överenskommelsen framgår ao fokus bör ligga på elmarknadens effektbehov och inte energiprodukbon. Regelverken bör anpassas Bll deoa. En konkurrenskrakig [ärrvärmesektor är omnämnd som vikbg. Hänt efter överenskommelsen Avfallsförbränningsska: En skao på avfallsförbränning har utreos och utredarens slutsats är ao en skao inte ger önskad effekt på ökad materialåtervinning utan kan anses helt fiskal. Förslaget innebär en ökad kostnad årligen på ca 12 miljoner kronor. NOx-ska: Den välfungerande NOx - avgiken där de anläggningar i systemet som släpper ut mer än genomsnioet betalar Bll de som släpper ut mindre planeras ao ersäoas med en NOx - skao. En ökad kostnad på ca 24 miljoner kronor. Spotpris elcerbfikat Elcer>fikatsystemet I juni 2017 faoade regeringen beslut ao bland annat förlänga elcerbfikatsystemet Bll 2045 och utöka med yoerligare nya cerbfikat ElcerBfikatsystemet anses nu vara justerat i enlighet med energiöverenskommelsen men en effektanpassning av systemet gjordes inte. Systemet är för närvarande Bll synes eo riktat stöd av vindkraken. Elcer>fikatsystemet har sedan energiöverenskommelsen havererat och priset mer än halverats, från nivån 160kr/st 2016 Bll nivån 60 kr/st Konsekvensen för Söderenergi är 55 miljoner kronor årligen i utebliven intäkt. Inga beslut har gå: Qärrvärmens och krarvärmens väg Ska de kommunala [ärrvärmebolagen och därmed kommunerna betala notan för skaoeläonader för kärnkrak, vaoenkrak och subvenboner av vind och sol? DärBll innebär illa konstruerade system för miljömärkning av fasbgheter ao [ärrvärme missgynnas framför andra uppvärmningsalternabv.

11 Elbalans Sverige (källa SvK)

12 Elbalans Sverige (källa SvK)

13 SvK:s systemutvecklingsplan till år 2040 Fjärrvärme avlastar elvärme - dubbel effekt om krakvärme försvinner

14 Kraftvärme i framtiden Skulle ni i dagsläget rent ekonomiskt kunna räkna hem en investering i ett nytt kraftvärmeverk? Ja 6% Om ni skulle bygga en ny anläggning idag, skulle ni då bygga kraftvärme eller en anläggning för ren värmeproduktion? Renovera 3% Tveksamt 28% Nej 66% Värmeproduktio n med förberedelse för kraftproduktion 6% Tveksamt 29% Kraftvärme 18% Ren värmeproduktio n 44%

15 Förslag på incitament som stärker fjärr- & kraftvärmens konkurrenskraft Ta fram en tydlig målbild för fjärrvärmens och kraftvärmens roll i energisystemet i framtiden. Se samhällsnyttan med fjärrvärme och kraftvärme. Offentlig verksamhet bör vara en förebild för fjärrvärmeanvändningen, framförallt i städer där det råder effektbrist. Styrmedel: Använd inte styrmedel som missgynnar fjärrvärme och kraftvärme, se till energisystemets helhet när styrmedel initieras. Ta fram styrmedel för ökad materialåtervinning istället för avfallsförbränningsskatt. Se avfallsförbränning som en samhällsnytta. Lägg skatter och styrmedel så nära producenten av fossil plast, förpackningar etc. som möjligt. ej i sista ledet. Behåll befintligt avgiftssystem för NO x Ha ett tydligt och förutsägbart styrmedelssystem för förnybar elproduktion Kraftvärmeproduktion är en planerbar snart fossilfri elproduktion (99,5%) som borde gynnas i det framtida energisystemet i Sverige. Räcker teknikneutrala styrmedel eller behövs ett riktat stöd mot kraftvärme med hänsyn till samhällsnyttan och försörjningstryggheten alternativt el-effektskatt för högt uttag? Fastighetsskatten bör ej inkludera värdet av elcertifikatsintäkter.

16 Save the date seminarium om kraftvärmens och fjärrvärmens villkor den 8 maj i samverkan med Energiföretagen! Den 8 maj i Stockholm med start vid lunch anordnar vi eo seminarium om krakvärmens och [ärrvärmens villkor där vi vill nå och koppla samman beslutsfaoare och bransch. KraKvärme och Fjärrvärme verkar ha glömts i den polibska debaoen och det är dags ao ta kraktag i denna fråga! Fjärrvärme nämns som en förutsäoning för ao klara kalla vinterdagar, men inga konkreta åtgärder har vidtagits för ao säkerställa deoa och de inibabv som nu pågår försämrar istället förutsäoningarna för konkurrenskrakig [ärrvärme och krakvärme.