Kartläggning över vården av komplext sjuka äldre på Oskarshamns sjukhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning över vården av komplext sjuka äldre på Oskarshamns sjukhus"

Transkript

1 Rapport Kartläggning över vården av komplext sjuka äldre på Oskarshamns sjukhus NOVA HögskoleCentrum Oktober 2007 Carolina Lilliehorn, NOVA HögskoleCentrum John Jeansson, BBS Baltic Business School

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och uppdrag Syfte Urval och metod Resultatredovisning... 6 a. Struktur för förbättringsprojekt... 7 b. Kompetensutveckling... 7 c. Samverkan... 8 d. Nyttoeffektsresonemang för projekt 1: gemensam målbild... 9 e. Nyttoeffektsresonemang för projekt 2: infoprojekt f. Nyttoeffektsresonemang för projekt 3: kompetensprojekt Slutsatser Bilaga 1 Intervjusammanställning Bilaga 2 Sammanställning av litteraturstudie Bilaga 3 Förslag till förbättringsprojekt för Oskarshamns sjukhus 2

3 1. Sammanfattning Oskarshamn är en kommun med åldrande befolkning. Andelen personer 65 år eller äldre (65+) i Oskarshamn är detta år (2007) 20 % av befolkningen. Om fem år (2012) beräknas siffran vara 23 % och om tio år (2017) 25 %. För att på ett optimalt sätt kunna leva upp till nuvarande och kommande krav för god vård av komplext sjuka äldre har Oskarshamns sjukhus uppdragit åt NOVA HögskoleCentrum att genomföra en granskning över hur vården av äldre med en komplex sjukdomsbild kan utvecklas. Den övergripande frågeställningen har varit hur Oskarshamns sjukhus kan ge komplext sjuka äldre ett högkvalitativt omhändertagande med tillika optimal resursanvändning. Syftet med rapporten har varit att urskilja förbättringsområden samt att för dessa göra ett nyttoeffektsresonemang liksom att sätta samman projektansökningar om medel ur FoU fond. Granskningen har skett genom intervjuer av nyckelpersoner och personalgrupper på sjukhuset samt genom en litteraturstudie. Resultaten av dessa redovisas i bilaga 1 och 2. I arbetet med rapporten har vi blivit varse personalens engagemang och vilja att ge ett optimalt omhändertagande. Flertalet projekt pågår och planeras i dagsläget, vilket visar på en tydlig utvecklingssträvan hos enskilda enheter. Dock saknas en sammanhållande helhet kring pågående och planerade projekt. I vår identifiering av förbättringsprojekt är bristen av en målbild i vården av komplext sjuka äldre, det mest påtagliga. Därefter har vi ser vi utökad intern och extern samverkan samt en geriatrisk kompetenshöjning hos personalen som prioriterade förbättringsområden. Utifrån vårt resultat har vi satt samman tre utvecklingsprojekt inom områdena målbild, samverkan och kompetensutveckling; målprojektet, infoprojektet samt kompetensprojektet. Målprojektet syftar till att öka personalens känsla av sammanhang i sitt arbete. Vägen dit sker genom framtagande av en gemensam målbild och realiseringen av denna. Infoprojektet förmodas leda till ett mer funktionellt arbetssätt genom utvecklandet av kommunikationsrutiner mellan kommunerna, primärvården och sjukhuset. Förbättrad samverkan förväntas ge positiva hälsoeffekter hos personalen genom minskad stress. En utvecklingssatsning mot äldre innebär således även en utvecklingssatsning mot sjukhusets egen personal. För att kunna skapa god samverkan ser vi som en nödvändighet att även arbeta med att tydliggöra ansvar, skapa rutiner för mottagande och vård av komplext sjuka äldre samt en tydligare kommunikation personal emellan samt mellan personal och patient. Oskarhamn anses ha goda förutsättningar för optimal samverkan då personalen är relativt välutbildad, engagerad i patientmålgruppen och har låg omsättning. Kompetensprojektet syftar till att, via en plattform för delning och återvinning av kunskap kring komplext sjuka äldre, fylla det kompetensbehov som finns hos sjukhusets personal. En ökad kompetensutveckling antas skapa en mer kvalitativ vård ur flertalet dimensioner. I rapportens slutsats förutsätts att under rätt ledning och utförande torde sjukhuset ha mycket goda förutsättningar att hävda sig i rådande konkurrens. Sjukhus har goda förutsättningar att placera sig i nationell framkant vad gäller vård av komplext sjuka äldre. Ett område där en optimal lösning saknas i Sverige är samverkansformen mellan huvudmän. En framtida tänkbar Oskarshamnsmodell torde kunna röra detta område. 3

4 2. Bakgrund och uppdrag Redan idag är en stor andel av patienterna på Oskarshamns sjukhus 65+ och många av dem har en komplex sjukdomsbild. Relevant för dessa patienter är korta väntetider och en behovsanpassad vård. Som ett led i Oskarshamns sjukhus önskan att utveckla sitt omhändertagande av komplext sjuka äldre, fick NOVA HögskoleCentrum * i uppdrag att göra en granskning av sjukhusets vård av patientgruppen. Sjukhusets utvecklingsvilja mot äldre patienter grundar sig i omstrukturering av sjukvården i länet tillsammans med den ökade andelen äldre invånare. 3. Syfte Granskningen är en del i sjukhusets process mot att bli professionella i omhändertagande och vård av komplext sjuka äldre. Utifrån kartläggningen över sjukhusets aktuella verksamhet kring vården av komplext sjuka äldre har förbättringsområden urskiljts och för dessa har projektstrukturer samt ansökningar om medel från FoU fond sammanställts. 4. Urval och metod Komplext sjuka äldre definieras av sjukhuset som Äldre personer med komplexa behov av medicinsk vård och omsorg och med behov av nära samverkan mellan kommun, primärvård och slutenvård. Komplext sjuka äldre är en stor patientgrupp på både akutmottagningen och medicinkliniken varför dessa två enheter har valts ut för närmare studier. Fokusgrupper har utförts med personal från akut/iva-avdelningen och medicinkliniken. Enskilda intervjuer har skett med verksamhetschefen på akut- och anestesiavdelningen, avdelningschefen på akuten, chefen för medicinkliniken samt avdelningschefen på medicinavdelning De avidentifierade intervjuerna redovisas tillsammans med intervjufrågorna, i bilaga 1. En litteraturstudie har genomförts med syfte att lyfta fram goda exempel och lösningar på relevanta problem. Litteraturstudien redovisas separat i bilaga 2. Vi har valt att detaljredovisa tre utvalda projekt. I bilaga 3 ges förslag på utvecklingsområden/förbättringsprojekt som vi ser att sjukhuset med fördel gör en egen relevansbedömning och genomförandeplan för. * NOVA HögskoleCentrum är den akademiska plattformen i Oskarshamnsregionen och anordnare av eftergymnasiala utbildningar. Ledordet är kvalité och genom akademisk kunskap verkar NOVA HögskoleCentrum för utveckling av näringsliv och samhälle. Kommunen är huvudman och tätt samarbete sker mot näringsliv och universitet. 4

5 Litteraturstudie Intervjuer Kalmar län Oskarshamn Revision Kalmar län Genomlysning O-hamn akutmottagning Initierade projekt Inspirationsprojekt Potentiella områden Effektanalys Nyttoeffekts resonemang Fig. 1. Figur 1 beskriver rapportens framtagande tillsammans med de delar som ingått i analysunderlaget. 5

6 5. Resultatredovisning En genomgång av befolkningsutvecklingen i Sverige, presenterad av SCB, visar en markant ökning av antalet personer i åldersgruppen kommer den stora kullen 40-talister att nå 65 år, och år 2020 beräknas antalet personer kring 75 år att vara ungefär 50 % fler än i dag. Även andelen personer kring 65+ med invandrarbakgrund kommer att öka markant under samma tidsperiod. 1 För Kalmar län är antalet personer i gruppen 65+ år 2006 omkring stycken och utgör ca 20 % av länets befolkning. I Oskarshamns kommun är andelen personer 65+ år 2007, 20% av befolkningen, och förväntas, enligt kommunens beräkningar, att under en tioårsperiod öka till 25% av befolkningen. 2 Vid en jämförelse mellan sjukhusen i Kalmar län har Oskarshamns sjukhus den största andelen, i procent, patienter 75 år och uppåt (perioden ). 3 Antalet vårdtillfällen, i procent, för gruppen 65 år och uppåt ökar på Oskarshamnssjukhus (perioden ) och är tydligt över genomsnittet för länet som helhet. Samtidigt är andelen oplanerade besök och inläggningar för invånare 80 år och uppåt, lägre än genomsnittet för riket som helhet, vilket skulle indikera att samverkan mellan landsting och kommun fungerar relativt väl i förhållande till riket. I ett nationellt perspektiv positionerar sig Kalmar län och Oskarshamns kommun högt upp, vad gäller utbildad personal. Kalmar län visar dessutom upp en relativt låg personalrörlighet och även Oskarshamns kommun visar i öppna jämförelse för äldreomsorg, upp en nationellt sett låg personalomsättning. Öppna jämförelser kring kommuners äldreomsorg år 2007, och öppna jämförelser mellan landsting år 2006 indikerar på att både Oskarshamns kommun liksom Kalmar läns landsting i jämförelse med riket har en relativt god uppföljning av läkemedel till äldre. 4 Sammantaget ger det en bild av Oskarshamnskommun som en åldrande kommun där stora mängder resurser läggs på äldreomsorg och där en betydande andel äldre nyttjar sjukvårdsresurserna. Inom en tioårsperiod kommer belastningen på sjukvårdens resurser att öka och en generation med vana att ställa tydliga krav kommer att befinna sig i den aktuella målgruppen. Likaså kan andelen utlandsfödda förväntas att öka vilket skulle kunna medföra kulturella som språkliga utmaningar. Öppna jämförelser indikerar att det finns en god grund för samverkan mellan huvudmännen inblandade kring målgruppen. Vidare är sjukhusets och kommunens storlekar ur samverkansaspekter gynnsamma. Personalen är relativt välutbildad och engagerad i målgruppen och är i förhållande till riket mindre benägen att flytta. Tillsammans utgör förutsättningarna för samverkan och medarbetarnas sammansättning och kompetens styrkeområden att bygga vidare på. 1 Trender och prognoser 2005, befolkning, utbildning, arbetsmarknad med sikte på år 2020, Statistiska centralbyrån, Oskarshamnskommun, Sjukhusdata i fokus. 4 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, jämförelser mellan landsting 2006 samt Öppna jämförelser 2007 äldreomsorg, Sveriges kommuner och landsting. 6

7 Infoprojektet Kompetensprojekt DelaSmartprojekt Kommunikation Ansvar Rutiner Helhet Skapa Dela Återvinna Värdeskapande samverkan Excellens i kompetens Gemensam målbild Styrgrupp Fig. 2. Figuren visar föreslagen struktur för förbättringsprojekt kring målgruppen komplext sjuka äldre vid Oskarshamnssjukhus. Den tydliggör sambandet mellan helheten den övergripande målbilden och projekten ute i verksamheten. a. Struktur för förbättringsprojekt Genomlysningar och intervjuer indikerar på en avsaknad av fokus och gemensam målbild för arbetet med patientgruppen vilket tenderar till att dra ner engagemang och kvalitet. Omvänt förmodas en målbildssatsning vara av största strategiska betydelse med potential till att utgöra grunden för realiseringen av framtida nyttoeffekter. Genom att sätta fokus på de två områdena där Oskarshamnssjukhus uppvisar tydliga styrkor; värdeskapande samverkan och excellens i kompetens, kan multiplikationseffekter förväntas. Baserat på genomförda litteraturanalyser, revisioner, genomlysningar och intervjuer, har nyttoområden identifierats. Dessa ger indikation om vilka områden som vid satsningar har störst potential att ge nytta för vårdtagare och vårdgivare. Inom respektive styrkeområde och utifrån nyttoområdena har sedan två specifika projektförslag tagits fram. Tillsammans med ett projekt för gemensam målbild redovisas totalt tre projektförslag. Hänsyn har tagits till det arbete som sker centralt för hela länet. Framför allt är det arbetet med framtagandet av en gemensam målgruppsdefinition, gemensam vårdkedja och vårdplan som är av största vikt för Oskarshamnssjukhus att aktivt följa och delta i. b. Kompetensutveckling I granskningen framgår att det råder en generell kompetensbrist i geriatrik hos sjukhusets personal. Genom riktad utbildning tros flera uppmärksammade bristområden motverkas och resultatet kunna leda till; 7

8 Förbättrad attityd mot patientgruppen Ökat tålamod i kommunikation med patienten förståelse om vikten av korta väntetider och kontinuerlig tillsyn Större förståelse av samordnad rehabilitering vid utskrivning Att vården i större utsträckning sker på en adekvat nivå Att personalen känner större beslutstrygghet i etiskt svåra situationer Ansvaret för specifika arbetsuppgifter såsom exempelvis informationsinhämtning för enskild patient, upplevs vara odefinierat och resultatet av detta blir vårdfördröjning. Riktlinjer för ansvarsfördelning bör skapas. En större möjlighet för sjuksköterskor att ta egna initiativ i kontakt med patienten torde kunna leda till effektivare vård. c. Samverkan I granskningen har vi särskilt uppmärksammat att kring de utvecklingsprojekt för målgruppen som parallellt pågår, tycks oklarheter råda kring tidsplan, uppföljning samt vem som har det sammanhållande ansvaret. Trots ett stort engagemang för utveckling är risken till ineffektiva satsningar påtaglig p.g.a. ett bristande helhetskoncept. Problematik uppstår i och med att en verksamhet som av tradition varit uppbyggd kring specialiteter, nu fått en allt större målgrupp vars problematik avhjälps genom att arbeta med helheten. Komplexiteten återfinns just i att målgruppen behöver resurser från flera olika enheter och kostnadsställen. Den problematik som går likt en röd tråd genom litteraturgenomgångar, intervjuer, revisioner m.m. är tydligt relaterad till det som hör helheten till och kontentan blir att helheten är det absolut mest relevanta. Genom att fokusera på delarna suboptimeras verksamheten kring gruppen komplext sjuka äldre. Lägger vi enbart kraft på en specialitet, ett område i vården eller på ett vårdbehov hos vårdtagaren ökar risken för otillfredsställande vårdinsatser och bristande resurshantering. Omvänt kan sägas att insatser som främjar en helhetshantering torde gynna både vårdtagare och organisation. För Oskarshamns sjukhus behöver strävan efter ett helhetsperspektiv genomsyra alla de processer som initieras i arbetet med den aktuella målgruppen om det så gäller utvecklingen av funktionella strukturer, kompetensutveckling, förhoppning om att ge god omvårdnad etc. God hjälp i arbetet med etableringen av en gemensam målbild ges genom att konkretisera syfte, mål och de resultat som eftersträvas för den aktuella målgruppen. Det är av relevant betydelse att behålla helhetsperspektivet i processen mot en på samtliga nivåer förankrad målbild. Framtagandet bör göras i tätt samarbete med primärvård och kommun då det är väsentlig att en gemensam syn för målgruppen skapas. För en långsiktigt hållbar och resultatrik samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus rekommenderas avtalsreglerad samverkan. 8

9 d. Nyttoeffektsresonemang för projekt 1: gemensam målbild. Syftet med projektet är att etablera en organisationsgemensam målbild och strategi kring komplext sjuka äldre, för Oskarshamns sjukhus. Litteraturstudien visar med tydlighet behovet av ett gemensamt helhetsperspektiv bland aktuella intressenter. Sammantaget gav intervjuerna en bild av att det finns mer att göra på detta område för Oskarshamnssjukhus. Förutom otydligheten kring mål och gemensam strategi framkom det att arbetet med den aktuella målgruppen värderades lågt och att det finns en viss attitydsproblematik. Mot bakgrunden av att det på länsnivå sker en kraftsamling på området finns det förmodligen stora fördelar för det lokala arbetet och det föreslagna projektet att få draghjälp i att sätta arbetet med målgruppen i fokus. Möjliga nyttoeffekter Följande effekter samverkar och är i sin tur del av ett större sammanhang. De värderingar som görs är grova uppskattningar för att indikera på den möjliga nyttan. Effektiviettsökning motivation Förbättringskultur kreativitet Färre felbehandlingar Minskad frånvaro Förbättrad kultur yrkesstolthet trivsel Projekt 1 Målfokus bemötande Färre vårdtillfällen Förbättrade attityder omvårdnad Förenklad styrning attraktionskraft Förenklad rekrytering motivation En förväntad effekt av att sätta fokus på arbetet kring målgruppen och betona dess betydelse för organisationen är ökad inspiration och motivation bland alla kategorier medarbetare kring målgruppen. Det finns belägg för att en rimlig effektivitetsskillnad mellan en omotiverad och motiverad medarbetare kan vara över 40 %. Genomförda intervjuer indikerar på att engagemang finns i organisationen men att det finns en tydlig ökning att hämta. Förmodad effektskillnad uppskattas till 30 %. Effektivitetsökning kan förväntas i allt arbete med och kring målgruppen och för alla kategorier av medarbetare. Positiv effekt kan förväntas i pågående projekt, tänkta projekt och i det dagliga arbetet. Förbättrade attityder En förväntad effekt av projektet är att medarbetares attityder till målgruppen som sådan och till arbetet med målgruppen som helhet förbättras. Förbättrade attityder förväntas ge positiva effekter för vårdtagarna exempelvis i form av ett bättre bemötande, bättre omvårdnad, färre felbehandlingar och ett större engagemang i att på bästa sätt hantera vårdtagarens situation. För Oskarshamnssjukhus är det rimligt att tro att ett ökat fokus även syns på antalet vårdtillfällen och på vårdtiden. En 30% effektivitetsökning och förbättrad omvårdnad kan förmodas minska antalet vårdtillfällen för sjukhuset med uppskattningsvis 2 %, vilket med en medelkostnad på kr baserad på DRG5 skulle kunna motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring kr. 9

10 yrkesstolthet Med ett tydligt fokus förmodas medarbetarnas yrkesstolthet att öka. Som en följd av det påverkas bland annat kultur och trivsel på arbetsplatsen. I kombination med att förbättringar kan ses i arbetet med målgruppen minskar troligtvis även delar av den frustration som ges uttryck för i intervjuer. Nyttoeffektens värde kan kopplas till minskad frånvaro och en enklare rekryteringsprocess av vikarier. Baserat på siffror från år 2005 exklusive semester, utbildning, fackliga uppdrag och föräldraledighet uppgick frånvaron till 79 dagar för medicinkliniken och akutkliniken tillsammans (medeltal). Baserat på kalkylmodeller framtagna för sjukfrånvarokostnader av docent Paula Liukkonen vid Stockholmsuniversitet kan ett grovt uppskattat värde för nyttoeffekten urskiljas. Dock förväntas inte de rent ekonomiska effekterna bli av betydande storlek. attraktionskraft En förväntad effekt av projektet är att Oskarshamns sjukhus attraktionskraft ökar kring arbetet med målgruppen. Ett ökat intresse från omgivningen kan förväntas resultera i större möjligheter att attrahera externa som interna projekt kring målgruppen, ökat intresse från forskningssamhället och att det blir lättare att rekrytera kompetens till sjukhuset. Värdet för nyttoeffekten kan härledas till externt finansierade projekt, förenklade rekryteringsprocesser kan tydliggöras i ekonomiska termer. Enligt undersökningar kan ett riktvärde för den interna kostnaden, exklusive sök och urvalsprocesser, uppskattas till kr/tillsvidareanställd. En grov uppskattning ger en totalkostnad kring kr vid en rekrytering, vilket då skulle kunna minska i förhållande till effektivitetsökningen och i hur pass stor grad attraktionskraften ökar. kreativitet Projektet kan förväntas generera en ökad kreativitet i att söka praktiska lösningar på problem kring arbetet med målgruppen. Genom tydlig styrning och inrättande av olika former av incitament och belöningssystem till medarbetare som bidrar till kreativa lösningar på olika plan kan en multipliceringseffekt av nyttoeffektens värde erhållas. Nyttoeffekten är svårvärderad. Förenklad styrning Samtidigt som projektet förväntas kräva resurser och engagemang från ledning och styrgrupp är en förväntad långsiktig nyttoeffekt förenklad verksamhetsstyrning. e. Nyttoeffektsresonemang för projekt 2: infoprojekt. Syftet med projektet är att arbeta med framtagandet och etablerandet av kommunikationsrutiner för vårdtagarinformation, mellan huvudmän, i hela vårdkedjan. Litteraturstudien visar med tydlighet på komplexiteten kring kommunikations-, och informationshantering kring målgruppen. Problematiken är också tydlig i revisionen för Kalmar län och i de genomförda intervjuerna. De samverkansprojekt som Oskarshamnssjukhus i dag driver eller är en del av, lokalt och i länet, ska ses som viktiga resurser och ett kontinuerligt utbyte dem emellan är nödvändigt för projektets framgång. Primusprojektet som i intervjuerna gavs intrycket av att vara av stor potential men i behov av förnyat fokus är en tydlig input för det föreslagna projektet. Svårigheten kring språkförbistringar återkommer vid flertal tillfällen i intervjumaterialet och med tanke på den förväntad befolkningsutveckling ger det en betydelsefull dimension till projektet. Viktigt att beakta är att införandet av digitalt patientjournalsystem inte åsidosätter utan snarare är att ses som en resurs med möjlighet att förstärka effekten av projektet. 10

11 Möjliga nyttoeffekter Följande effekter samverkar och är i sin tur del av ett större sammanhang. De värderingar som görs är grova uppskattningar för att indikera på den möjliga nyttan. förståelse informationstillgänglighet informationskvalitet beslutsstöd Kortare väntetider Färre vårdtillfällen Färre felbehandlingar omvårdnad Projekt 2 Infoprojekt ansvarstydlighet Effektivare informationssökning trygghet Förenklad utskrivningsprocess anhörigmedverkan beslutsstöd Förväntad nyttoeffekt av projektet är en ökad tillgänglighet av information, vilket underlättar beslutsfattande på alla nivåer kring målgruppen. Effekterna av nyttan kommer att återspeglas i alla effekter av projektet och är grundläggande för de värden som uppskattas. Informationstillgängligheten ger också möjligheter för en bättre uppföljning och utvärdering av arbetet med målgruppen vilket skapar kompetenshöjande mervärde. omvårdnad Nyttoeffekten är en följd av en större tillgänglighet av, och kvalitet på, informationen kring målgruppen. Vårdtagaren kan förväntas komma under en korrekt behandling tidigare, vid fler tillfällen lotsas rätt mellan huvudmännen, och ges bättre möjlighet till uppföljning efter sjukvårdande insatser. Det är rimligt att anta att nyttoeffekten för med sig minskat antal vårdtillfällen, minskad vårdtid, minskade felbehandlingar, minskade väntetider, vilket innebär resursoptimering för Oskarshamnssjukhus. En grov uppskattning av nyttoeffekten ger en 5 %-ig minskning av antalet vårdtillfällen för målgruppen, (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), vilket med en medelkostnad på kr baserad på DRG5 skulle kunna motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring 1,2 miljoner kronor. trygghet Med en mer tillgänglig vårdtagarinformation förväntas en mer tillräknelig information kunna ges till vårdtagare och anhöriga. Det i sin tur för med sig en ökad känsla av trygghet och nöjdhet. Likaså förväntas förbättrade kommunikationsrutiner förbättra utskrivnings-, och överlämningsprocesser mellan vårdande instanser vilket kan förväntas öka patientsäkerheten, ge bättre förutsättningar för rehabilitering och korta ned vårdtiderna. Det ekonomiska värdet för nyttoeffekten förväntas främst spåras till kortare vårdtider. En grov uppskattning baserad på den totala mängden vårdtillfällen och medelvårdtiden för vårdtagare i åldersgruppen 75+ (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), en uppskattad avvägning på samma grunder som för antalet vårdtillfällen, ger en vårdtidsskillnad på 2,75% från 5,7 till 5,5 dagar, och baserat på dygnskostnadsmetoden7 skulle det grovt motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring 2 miljoner kronor. 5 Rapport 2001:7, Vad kostar vård och omsorg av äldre multisjuka?, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 11

12 Effektivare informationssökning Nyttoeffekten innebär ett mindre informationssökande för de berörda aktörerna involverade i arbetet med målgruppen. En sjuksköterska uppskattades i mitten av 90-talet av dåvarande SPRI (sjukvårdens och socialvårdens planerings och rationaliseringsinstitut) lägga 30 % av sin arbetstid på att söka efter information. I nyligen genomförda analyser uppskattades en sjuksköterska på Kalmar länssjukhus lägga 12 timmar/vecka på informationssökning i och efter journaler. Värdet av nyttoeffekten kan grovt uppskattas, med viss hänsyn tagen till olika yrkeskategorier och löneskillnad, uppgå till kr. Summan är dock att betrakta som en del av värdet för minskad vårdtid. förståelse Projektet förväntas ge effekter i kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare där den ena parten inte har svenska som första språk. En ökad trygghet hos vårdtagaren och en ökad informationskvalitet är möjliga effekter. ansvarstydlighet Förbättrade rutiner för kommunikation och ökad informationstillgänglighet underlättar ansvarstydlighet, bidrar till ökad trygghet hos vårdtagaren och underlättar för uppföljningsarbetet. f. Nyttoeffektsresonemang för projekt 3: kompetensprojekt. Syftet med projektet är att arbeta med framtagandet och etablerandet av en plattform för delning och återvinning av kunskap kring komplext sjuka äldre och därigenom bidra till en ökad förståelse för behoven hos komplext sjuka. Genomlysningen av akutmottagningen och genomförda intervjuer vid Oskarshamns sjukhus samt genomförd revision av Kalmar län, pekar alla på behovet av ökad kompetens. Behovet spänner över alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med målgruppen. Behovet handlar både om strukturer för att dela den kompetens och kunskap som redan finns och att tillföra ny kunskap kring geriatrik och ett holistiskt synsätt. Möjliga nyttoeffekter Följande effekter samverkar och är i sin tur del av ett större sammanhang. De värderingar som görs är grova uppskattningar för att indikera på den möjliga nyttan. Färre felbehandlingar Ökat fötroende Ökat förtroende trygghet Förbättrade attityder bemötande omvårdnad kunskap Projekt 3 kompetensprojekt yrkesstatus Färre vårdtillfällen beslutsfattande förståelse samverkan kommunikation 12

13 omvårdnad Förväntade effekter av ökad kunskap och kompetens torde vara en ökad omvårdnadskvalitet. Grunden bör utgöras av ökad förståelse och kunskap inom geriatrik och en god förståelse för ett holistiskt förhållningssätt. kunskap kring målgruppen och dess behov och behandling ger förutsättningar för ett allt bättre bemötande och ökad precision i behandlande åtgärder. Värdet av nyttoeffekten kan urskiljas i vårdtagarens nöjdhet, minskat antal vårdtillfällen och minskad vårdtid. En grov uppskattning baserad på den totala mängden vårdtillfällen och medelvårdtiden för vårdtagare i åldersgruppen 75+ (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), ger en uppskattad vårdtidsskillnad på 1 % från 5,7 till 5,64 dagar, baserat på dygnskostnadsmetoden8 skulle det grovt motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring kronor. beslutsfattande kunskap och kompetens ger förutsättningar för mer optimala beslut både ur ett organisatoriskt-, vårdgivar- och ett vårdtagarperspektiv. Denna nyttoeffekt i kombination med de övriga uppskattas ha en positiv effekt på agerandet vid den första kontakten mellan vårdtagaren och Oskarshamnssjukhus, vilket i sin tur antas påverka antalet vårdtillfällen. En grov uppskattning av nyttoeffekten ger en 3 %-ig minskning av antalet vårdtillfällen för målgruppen, (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), vilket med en medelkostnad på kr baserad på DRG6 skulle kunna motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring kronor. yrkesstatus Förväntad effekt av projektet är att statusen kring arbetet med målgruppen ökar. Här påverkas nyttan tydligt av organisationens arbete med gemensam målbild. trygghet Förväntade effekter av de kompetenshöjande insatserna är att, som tidigare nämnts, precisionen i behandlingen av målgruppen ökar vilket i sin tur för med sig att felbehandlingar torde minska. Likaså förväntas tryggheten både för vårdtagaren och dess anhöriga och för vårdgivarna öka. För vårdtagaren och dess anhöriga är det ett ökat professionellt agerande som inger trygghet. För vårdgivaren är det den ökade kunskapen och kompetensen som ger ökat självförtroende och tillfredsställelse. 6. Slutsatser Oskarshamns sjukhus har informellt höga intentioner om att bli en nationell förebild inom vård och omhändertagande av komplext sjuka äldre. Trots att sjukhuset saknar en konkret målbild eller ett officiellt uttalande om en specifik utveckling av vården av äldre, har ändå flertalet förbättringsprojekt påbörjats ute i verksamheten. Detta skulle kunna tolkas att det finns drivkraft och initiativförmåga hos personalen. Stämmer denna tolkning finns goda förutsättningar att, med enkla medel under rätt sorts ledning, placera sjukhuset i framkant vad gäller optimalt omhändertagande av äldre. Den svaga punkten i bristen av helhetskoncept och direkt arbete på enheterna torde dock kunna vara att även denna rapport försvinner ner från ledningsnivå till en enhetsnivå där högre beslutsmandat saknas men där engagerad personal finns. Ledningens entusiasm framstår som utfallsavgörande. Under rätt ledning och utförande torde sjukhuset ha mycket goda förutsättningar att hävda sig i rådande konkurrens. Ett område där en optimal lösning saknas i Sverige är samverkansformen mellan huvudmän. En framtida tänkbar Oskarshamnsmodell torde kunna röra detta område. 6 Rapport 2001:7, Vad kostar vård och omsorg av äldre multisjuka?, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 13

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

KLARA-projektet. Start 1 september 2007 Avslut 31 dec 2008

KLARA-projektet. Start 1 september 2007 Avslut 31 dec 2008 KLARA-projektet Start 1 september 2007 Avslut 31 dec 2008 OMRÅDEN vi tittade närmare n påp Tre huvudområden den SAMVERKAN/MÖTESARENOR TILLGÄNGLIGHET VÅRDPLANERING/DOKUMENTATION ORSAK TILL FÖRÄNDRINGSARBETET

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016 YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA Verksamhetens syfte Frisk & Fri Uppsala verkar för ett samhälle utan ätstörningar där alla är fria att vara sig själva. Föreningens verksamhet syftar till att:

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI- OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-01 Handläggare: Ulla Fredriksson Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 12 april 2011 Äldre med sammansatta

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd

11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A TU M D IA R IEN R 2016-01-26 LS-LED15-1795-2 11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd Diarienummer: LS-LED15-1795

Läs mer

fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering

fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering TryggVE-projektet Denna broschyr sammanfattar slutrapporterna från

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering

fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering TryggVE-projektet Denna broschyr sammanfattar slutrapporterna från

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplanen baseras på samverkansavtal samt politiskt antaget Inriktningsdokument för framtidens närsjukvård i Fyrbodal samt Lilla Edet. Antagen 2010-05-21 Övergripande syfte

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete "There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

HR-strategi. HR-strategi

HR-strategi. HR-strategi HR-strategi HR-strategi 2017-2020 1 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Strategi HR-strategi 2016 2020 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för Personalchef 2016-11-11

Läs mer

Video- och distansmöte Handlingsplan

Video- och distansmöte Handlingsplan 1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte 2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande

Läs mer

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-08 AN-2014/162.732 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg Dokumentation Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Inledning Ny organisation skapar förutsättningar för operativt arbetssätt i samverkan kring patienten.

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT)

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT) Tillväxt, miljö och regionplanering Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling OpenEye Innovation AB Information Tomas Erlandsson Gunnar Backman Telefon 0708-59 79 09 0708-59

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild

Läs mer

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet och Jenny Karlsson specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre, magister i vårdvetenskap Ljungby lasarett, Region Kronoberg Vad

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221

15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221 15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221 Ärendet Som ett led i att säkra den framtida kompetensförsörjningen

Läs mer

Kommunikationsplan för vårdnära service

Kommunikationsplan för vårdnära service KOMMUNIKATIONSPLAN 1 (6) Kommunikationsplan för vårdnära service 1 Bakgrund/nuläge FM (Facility Management) handlar om att på ett tydligt sätt koordinera och utveckla landstingets stödtjänster inom fastighets-

Läs mer