Kartläggning över vården av komplext sjuka äldre på Oskarshamns sjukhus

Transkript

1 Rapport Kartläggning över vården av komplext sjuka äldre på Oskarshamns sjukhus NOVA HögskoleCentrum Oktober 2007 Carolina Lilliehorn, NOVA HögskoleCentrum John Jeansson, BBS Baltic Business School

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och uppdrag Syfte Urval och metod Resultatredovisning... 6 a. Struktur för förbättringsprojekt... 7 b. Kompetensutveckling... 7 c. Samverkan... 8 d. Nyttoeffektsresonemang för projekt 1: gemensam målbild... 9 e. Nyttoeffektsresonemang för projekt 2: infoprojekt f. Nyttoeffektsresonemang för projekt 3: kompetensprojekt Slutsatser Bilaga 1 Intervjusammanställning Bilaga 2 Sammanställning av litteraturstudie Bilaga 3 Förslag till förbättringsprojekt för Oskarshamns sjukhus 2

3 1. Sammanfattning Oskarshamn är en kommun med åldrande befolkning. Andelen personer 65 år eller äldre (65+) i Oskarshamn är detta år (2007) 20 % av befolkningen. Om fem år (2012) beräknas siffran vara 23 % och om tio år (2017) 25 %. För att på ett optimalt sätt kunna leva upp till nuvarande och kommande krav för god vård av komplext sjuka äldre har Oskarshamns sjukhus uppdragit åt NOVA HögskoleCentrum att genomföra en granskning över hur vården av äldre med en komplex sjukdomsbild kan utvecklas. Den övergripande frågeställningen har varit hur Oskarshamns sjukhus kan ge komplext sjuka äldre ett högkvalitativt omhändertagande med tillika optimal resursanvändning. Syftet med rapporten har varit att urskilja förbättringsområden samt att för dessa göra ett nyttoeffektsresonemang liksom att sätta samman projektansökningar om medel ur FoU fond. Granskningen har skett genom intervjuer av nyckelpersoner och personalgrupper på sjukhuset samt genom en litteraturstudie. Resultaten av dessa redovisas i bilaga 1 och 2. I arbetet med rapporten har vi blivit varse personalens engagemang och vilja att ge ett optimalt omhändertagande. Flertalet projekt pågår och planeras i dagsläget, vilket visar på en tydlig utvecklingssträvan hos enskilda enheter. Dock saknas en sammanhållande helhet kring pågående och planerade projekt. I vår identifiering av förbättringsprojekt är bristen av en målbild i vården av komplext sjuka äldre, det mest påtagliga. Därefter har vi ser vi utökad intern och extern samverkan samt en geriatrisk kompetenshöjning hos personalen som prioriterade förbättringsområden. Utifrån vårt resultat har vi satt samman tre utvecklingsprojekt inom områdena målbild, samverkan och kompetensutveckling; målprojektet, infoprojektet samt kompetensprojektet. Målprojektet syftar till att öka personalens känsla av sammanhang i sitt arbete. Vägen dit sker genom framtagande av en gemensam målbild och realiseringen av denna. Infoprojektet förmodas leda till ett mer funktionellt arbetssätt genom utvecklandet av kommunikationsrutiner mellan kommunerna, primärvården och sjukhuset. Förbättrad samverkan förväntas ge positiva hälsoeffekter hos personalen genom minskad stress. En utvecklingssatsning mot äldre innebär således även en utvecklingssatsning mot sjukhusets egen personal. För att kunna skapa god samverkan ser vi som en nödvändighet att även arbeta med att tydliggöra ansvar, skapa rutiner för mottagande och vård av komplext sjuka äldre samt en tydligare kommunikation personal emellan samt mellan personal och patient. Oskarhamn anses ha goda förutsättningar för optimal samverkan då personalen är relativt välutbildad, engagerad i patientmålgruppen och har låg omsättning. Kompetensprojektet syftar till att, via en plattform för delning och återvinning av kunskap kring komplext sjuka äldre, fylla det kompetensbehov som finns hos sjukhusets personal. En ökad kompetensutveckling antas skapa en mer kvalitativ vård ur flertalet dimensioner. I rapportens slutsats förutsätts att under rätt ledning och utförande torde sjukhuset ha mycket goda förutsättningar att hävda sig i rådande konkurrens. Sjukhus har goda förutsättningar att placera sig i nationell framkant vad gäller vård av komplext sjuka äldre. Ett område där en optimal lösning saknas i Sverige är samverkansformen mellan huvudmän. En framtida tänkbar Oskarshamnsmodell torde kunna röra detta område. 3

4 2. Bakgrund och uppdrag Redan idag är en stor andel av patienterna på Oskarshamns sjukhus 65+ och många av dem har en komplex sjukdomsbild. Relevant för dessa patienter är korta väntetider och en behovsanpassad vård. Som ett led i Oskarshamns sjukhus önskan att utveckla sitt omhändertagande av komplext sjuka äldre, fick NOVA HögskoleCentrum * i uppdrag att göra en granskning av sjukhusets vård av patientgruppen. Sjukhusets utvecklingsvilja mot äldre patienter grundar sig i omstrukturering av sjukvården i länet tillsammans med den ökade andelen äldre invånare. 3. Syfte Granskningen är en del i sjukhusets process mot att bli professionella i omhändertagande och vård av komplext sjuka äldre. Utifrån kartläggningen över sjukhusets aktuella verksamhet kring vården av komplext sjuka äldre har förbättringsområden urskiljts och för dessa har projektstrukturer samt ansökningar om medel från FoU fond sammanställts. 4. Urval och metod Komplext sjuka äldre definieras av sjukhuset som Äldre personer med komplexa behov av medicinsk vård och omsorg och med behov av nära samverkan mellan kommun, primärvård och slutenvård. Komplext sjuka äldre är en stor patientgrupp på både akutmottagningen och medicinkliniken varför dessa två enheter har valts ut för närmare studier. Fokusgrupper har utförts med personal från akut/iva-avdelningen och medicinkliniken. Enskilda intervjuer har skett med verksamhetschefen på akut- och anestesiavdelningen, avdelningschefen på akuten, chefen för medicinkliniken samt avdelningschefen på medicinavdelning De avidentifierade intervjuerna redovisas tillsammans med intervjufrågorna, i bilaga 1. En litteraturstudie har genomförts med syfte att lyfta fram goda exempel och lösningar på relevanta problem. Litteraturstudien redovisas separat i bilaga 2. Vi har valt att detaljredovisa tre utvalda projekt. I bilaga 3 ges förslag på utvecklingsområden/förbättringsprojekt som vi ser att sjukhuset med fördel gör en egen relevansbedömning och genomförandeplan för. * NOVA HögskoleCentrum är den akademiska plattformen i Oskarshamnsregionen och anordnare av eftergymnasiala utbildningar. Ledordet är kvalité och genom akademisk kunskap verkar NOVA HögskoleCentrum för utveckling av näringsliv och samhälle. Kommunen är huvudman och tätt samarbete sker mot näringsliv och universitet. 4

5 Litteraturstudie Intervjuer Kalmar län Oskarshamn Revision Kalmar län Genomlysning O-hamn akutmottagning Initierade projekt Inspirationsprojekt Potentiella områden Effektanalys Nyttoeffekts resonemang Fig. 1. Figur 1 beskriver rapportens framtagande tillsammans med de delar som ingått i analysunderlaget. 5

6 5. Resultatredovisning En genomgång av befolkningsutvecklingen i Sverige, presenterad av SCB, visar en markant ökning av antalet personer i åldersgruppen kommer den stora kullen 40-talister att nå 65 år, och år 2020 beräknas antalet personer kring 75 år att vara ungefär 50 % fler än i dag. Även andelen personer kring 65+ med invandrarbakgrund kommer att öka markant under samma tidsperiod. 1 För Kalmar län är antalet personer i gruppen 65+ år 2006 omkring stycken och utgör ca 20 % av länets befolkning. I Oskarshamns kommun är andelen personer 65+ år 2007, 20% av befolkningen, och förväntas, enligt kommunens beräkningar, att under en tioårsperiod öka till 25% av befolkningen. 2 Vid en jämförelse mellan sjukhusen i Kalmar län har Oskarshamns sjukhus den största andelen, i procent, patienter 75 år och uppåt (perioden ). 3 Antalet vårdtillfällen, i procent, för gruppen 65 år och uppåt ökar på Oskarshamnssjukhus (perioden ) och är tydligt över genomsnittet för länet som helhet. Samtidigt är andelen oplanerade besök och inläggningar för invånare 80 år och uppåt, lägre än genomsnittet för riket som helhet, vilket skulle indikera att samverkan mellan landsting och kommun fungerar relativt väl i förhållande till riket. I ett nationellt perspektiv positionerar sig Kalmar län och Oskarshamns kommun högt upp, vad gäller utbildad personal. Kalmar län visar dessutom upp en relativt låg personalrörlighet och även Oskarshamns kommun visar i öppna jämförelse för äldreomsorg, upp en nationellt sett låg personalomsättning. Öppna jämförelser kring kommuners äldreomsorg år 2007, och öppna jämförelser mellan landsting år 2006 indikerar på att både Oskarshamns kommun liksom Kalmar läns landsting i jämförelse med riket har en relativt god uppföljning av läkemedel till äldre. 4 Sammantaget ger det en bild av Oskarshamnskommun som en åldrande kommun där stora mängder resurser läggs på äldreomsorg och där en betydande andel äldre nyttjar sjukvårdsresurserna. Inom en tioårsperiod kommer belastningen på sjukvårdens resurser att öka och en generation med vana att ställa tydliga krav kommer att befinna sig i den aktuella målgruppen. Likaså kan andelen utlandsfödda förväntas att öka vilket skulle kunna medföra kulturella som språkliga utmaningar. Öppna jämförelser indikerar att det finns en god grund för samverkan mellan huvudmännen inblandade kring målgruppen. Vidare är sjukhusets och kommunens storlekar ur samverkansaspekter gynnsamma. Personalen är relativt välutbildad och engagerad i målgruppen och är i förhållande till riket mindre benägen att flytta. Tillsammans utgör förutsättningarna för samverkan och medarbetarnas sammansättning och kompetens styrkeområden att bygga vidare på. 1 Trender och prognoser 2005, befolkning, utbildning, arbetsmarknad med sikte på år 2020, Statistiska centralbyrån, Oskarshamnskommun, Sjukhusdata i fokus. 4 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, jämförelser mellan landsting 2006 samt Öppna jämförelser 2007 äldreomsorg, Sveriges kommuner och landsting. 6

7 Infoprojektet Kompetensprojekt DelaSmartprojekt Kommunikation Ansvar Rutiner Helhet Skapa Dela Återvinna Värdeskapande samverkan Excellens i kompetens Gemensam målbild Styrgrupp Fig. 2. Figuren visar föreslagen struktur för förbättringsprojekt kring målgruppen komplext sjuka äldre vid Oskarshamnssjukhus. Den tydliggör sambandet mellan helheten den övergripande målbilden och projekten ute i verksamheten. a. Struktur för förbättringsprojekt Genomlysningar och intervjuer indikerar på en avsaknad av fokus och gemensam målbild för arbetet med patientgruppen vilket tenderar till att dra ner engagemang och kvalitet. Omvänt förmodas en målbildssatsning vara av största strategiska betydelse med potential till att utgöra grunden för realiseringen av framtida nyttoeffekter. Genom att sätta fokus på de två områdena där Oskarshamnssjukhus uppvisar tydliga styrkor; värdeskapande samverkan och excellens i kompetens, kan multiplikationseffekter förväntas. Baserat på genomförda litteraturanalyser, revisioner, genomlysningar och intervjuer, har nyttoområden identifierats. Dessa ger indikation om vilka områden som vid satsningar har störst potential att ge nytta för vårdtagare och vårdgivare. Inom respektive styrkeområde och utifrån nyttoområdena har sedan två specifika projektförslag tagits fram. Tillsammans med ett projekt för gemensam målbild redovisas totalt tre projektförslag. Hänsyn har tagits till det arbete som sker centralt för hela länet. Framför allt är det arbetet med framtagandet av en gemensam målgruppsdefinition, gemensam vårdkedja och vårdplan som är av största vikt för Oskarshamnssjukhus att aktivt följa och delta i. b. Kompetensutveckling I granskningen framgår att det råder en generell kompetensbrist i geriatrik hos sjukhusets personal. Genom riktad utbildning tros flera uppmärksammade bristområden motverkas och resultatet kunna leda till; 7

8 Förbättrad attityd mot patientgruppen Ökat tålamod i kommunikation med patienten förståelse om vikten av korta väntetider och kontinuerlig tillsyn Större förståelse av samordnad rehabilitering vid utskrivning Att vården i större utsträckning sker på en adekvat nivå Att personalen känner större beslutstrygghet i etiskt svåra situationer Ansvaret för specifika arbetsuppgifter såsom exempelvis informationsinhämtning för enskild patient, upplevs vara odefinierat och resultatet av detta blir vårdfördröjning. Riktlinjer för ansvarsfördelning bör skapas. En större möjlighet för sjuksköterskor att ta egna initiativ i kontakt med patienten torde kunna leda till effektivare vård. c. Samverkan I granskningen har vi särskilt uppmärksammat att kring de utvecklingsprojekt för målgruppen som parallellt pågår, tycks oklarheter råda kring tidsplan, uppföljning samt vem som har det sammanhållande ansvaret. Trots ett stort engagemang för utveckling är risken till ineffektiva satsningar påtaglig p.g.a. ett bristande helhetskoncept. Problematik uppstår i och med att en verksamhet som av tradition varit uppbyggd kring specialiteter, nu fått en allt större målgrupp vars problematik avhjälps genom att arbeta med helheten. Komplexiteten återfinns just i att målgruppen behöver resurser från flera olika enheter och kostnadsställen. Den problematik som går likt en röd tråd genom litteraturgenomgångar, intervjuer, revisioner m.m. är tydligt relaterad till det som hör helheten till och kontentan blir att helheten är det absolut mest relevanta. Genom att fokusera på delarna suboptimeras verksamheten kring gruppen komplext sjuka äldre. Lägger vi enbart kraft på en specialitet, ett område i vården eller på ett vårdbehov hos vårdtagaren ökar risken för otillfredsställande vårdinsatser och bristande resurshantering. Omvänt kan sägas att insatser som främjar en helhetshantering torde gynna både vårdtagare och organisation. För Oskarshamns sjukhus behöver strävan efter ett helhetsperspektiv genomsyra alla de processer som initieras i arbetet med den aktuella målgruppen om det så gäller utvecklingen av funktionella strukturer, kompetensutveckling, förhoppning om att ge god omvårdnad etc. God hjälp i arbetet med etableringen av en gemensam målbild ges genom att konkretisera syfte, mål och de resultat som eftersträvas för den aktuella målgruppen. Det är av relevant betydelse att behålla helhetsperspektivet i processen mot en på samtliga nivåer förankrad målbild. Framtagandet bör göras i tätt samarbete med primärvård och kommun då det är väsentlig att en gemensam syn för målgruppen skapas. För en långsiktigt hållbar och resultatrik samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus rekommenderas avtalsreglerad samverkan. 8

9 d. Nyttoeffektsresonemang för projekt 1: gemensam målbild. Syftet med projektet är att etablera en organisationsgemensam målbild och strategi kring komplext sjuka äldre, för Oskarshamns sjukhus. Litteraturstudien visar med tydlighet behovet av ett gemensamt helhetsperspektiv bland aktuella intressenter. Sammantaget gav intervjuerna en bild av att det finns mer att göra på detta område för Oskarshamnssjukhus. Förutom otydligheten kring mål och gemensam strategi framkom det att arbetet med den aktuella målgruppen värderades lågt och att det finns en viss attitydsproblematik. Mot bakgrunden av att det på länsnivå sker en kraftsamling på området finns det förmodligen stora fördelar för det lokala arbetet och det föreslagna projektet att få draghjälp i att sätta arbetet med målgruppen i fokus. Möjliga nyttoeffekter Följande effekter samverkar och är i sin tur del av ett större sammanhang. De värderingar som görs är grova uppskattningar för att indikera på den möjliga nyttan. Effektiviettsökning motivation Förbättringskultur kreativitet Färre felbehandlingar Minskad frånvaro Förbättrad kultur yrkesstolthet trivsel Projekt 1 Målfokus bemötande Färre vårdtillfällen Förbättrade attityder omvårdnad Förenklad styrning attraktionskraft Förenklad rekrytering motivation En förväntad effekt av att sätta fokus på arbetet kring målgruppen och betona dess betydelse för organisationen är ökad inspiration och motivation bland alla kategorier medarbetare kring målgruppen. Det finns belägg för att en rimlig effektivitetsskillnad mellan en omotiverad och motiverad medarbetare kan vara över 40 %. Genomförda intervjuer indikerar på att engagemang finns i organisationen men att det finns en tydlig ökning att hämta. Förmodad effektskillnad uppskattas till 30 %. Effektivitetsökning kan förväntas i allt arbete med och kring målgruppen och för alla kategorier av medarbetare. Positiv effekt kan förväntas i pågående projekt, tänkta projekt och i det dagliga arbetet. Förbättrade attityder En förväntad effekt av projektet är att medarbetares attityder till målgruppen som sådan och till arbetet med målgruppen som helhet förbättras. Förbättrade attityder förväntas ge positiva effekter för vårdtagarna exempelvis i form av ett bättre bemötande, bättre omvårdnad, färre felbehandlingar och ett större engagemang i att på bästa sätt hantera vårdtagarens situation. För Oskarshamnssjukhus är det rimligt att tro att ett ökat fokus även syns på antalet vårdtillfällen och på vårdtiden. En 30% effektivitetsökning och förbättrad omvårdnad kan förmodas minska antalet vårdtillfällen för sjukhuset med uppskattningsvis 2 %, vilket med en medelkostnad på kr baserad på DRG5 skulle kunna motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring kr. 9

10 yrkesstolthet Med ett tydligt fokus förmodas medarbetarnas yrkesstolthet att öka. Som en följd av det påverkas bland annat kultur och trivsel på arbetsplatsen. I kombination med att förbättringar kan ses i arbetet med målgruppen minskar troligtvis även delar av den frustration som ges uttryck för i intervjuer. Nyttoeffektens värde kan kopplas till minskad frånvaro och en enklare rekryteringsprocess av vikarier. Baserat på siffror från år 2005 exklusive semester, utbildning, fackliga uppdrag och föräldraledighet uppgick frånvaron till 79 dagar för medicinkliniken och akutkliniken tillsammans (medeltal). Baserat på kalkylmodeller framtagna för sjukfrånvarokostnader av docent Paula Liukkonen vid Stockholmsuniversitet kan ett grovt uppskattat värde för nyttoeffekten urskiljas. Dock förväntas inte de rent ekonomiska effekterna bli av betydande storlek. attraktionskraft En förväntad effekt av projektet är att Oskarshamns sjukhus attraktionskraft ökar kring arbetet med målgruppen. Ett ökat intresse från omgivningen kan förväntas resultera i större möjligheter att attrahera externa som interna projekt kring målgruppen, ökat intresse från forskningssamhället och att det blir lättare att rekrytera kompetens till sjukhuset. Värdet för nyttoeffekten kan härledas till externt finansierade projekt, förenklade rekryteringsprocesser kan tydliggöras i ekonomiska termer. Enligt undersökningar kan ett riktvärde för den interna kostnaden, exklusive sök och urvalsprocesser, uppskattas till kr/tillsvidareanställd. En grov uppskattning ger en totalkostnad kring kr vid en rekrytering, vilket då skulle kunna minska i förhållande till effektivitetsökningen och i hur pass stor grad attraktionskraften ökar. kreativitet Projektet kan förväntas generera en ökad kreativitet i att söka praktiska lösningar på problem kring arbetet med målgruppen. Genom tydlig styrning och inrättande av olika former av incitament och belöningssystem till medarbetare som bidrar till kreativa lösningar på olika plan kan en multipliceringseffekt av nyttoeffektens värde erhållas. Nyttoeffekten är svårvärderad. Förenklad styrning Samtidigt som projektet förväntas kräva resurser och engagemang från ledning och styrgrupp är en förväntad långsiktig nyttoeffekt förenklad verksamhetsstyrning. e. Nyttoeffektsresonemang för projekt 2: infoprojekt. Syftet med projektet är att arbeta med framtagandet och etablerandet av kommunikationsrutiner för vårdtagarinformation, mellan huvudmän, i hela vårdkedjan. Litteraturstudien visar med tydlighet på komplexiteten kring kommunikations-, och informationshantering kring målgruppen. Problematiken är också tydlig i revisionen för Kalmar län och i de genomförda intervjuerna. De samverkansprojekt som Oskarshamnssjukhus i dag driver eller är en del av, lokalt och i länet, ska ses som viktiga resurser och ett kontinuerligt utbyte dem emellan är nödvändigt för projektets framgång. Primusprojektet som i intervjuerna gavs intrycket av att vara av stor potential men i behov av förnyat fokus är en tydlig input för det föreslagna projektet. Svårigheten kring språkförbistringar återkommer vid flertal tillfällen i intervjumaterialet och med tanke på den förväntad befolkningsutveckling ger det en betydelsefull dimension till projektet. Viktigt att beakta är att införandet av digitalt patientjournalsystem inte åsidosätter utan snarare är att ses som en resurs med möjlighet att förstärka effekten av projektet. 10

11 Möjliga nyttoeffekter Följande effekter samverkar och är i sin tur del av ett större sammanhang. De värderingar som görs är grova uppskattningar för att indikera på den möjliga nyttan. förståelse informationstillgänglighet informationskvalitet beslutsstöd Kortare väntetider Färre vårdtillfällen Färre felbehandlingar omvårdnad Projekt 2 Infoprojekt ansvarstydlighet Effektivare informationssökning trygghet Förenklad utskrivningsprocess anhörigmedverkan beslutsstöd Förväntad nyttoeffekt av projektet är en ökad tillgänglighet av information, vilket underlättar beslutsfattande på alla nivåer kring målgruppen. Effekterna av nyttan kommer att återspeglas i alla effekter av projektet och är grundläggande för de värden som uppskattas. Informationstillgängligheten ger också möjligheter för en bättre uppföljning och utvärdering av arbetet med målgruppen vilket skapar kompetenshöjande mervärde. omvårdnad Nyttoeffekten är en följd av en större tillgänglighet av, och kvalitet på, informationen kring målgruppen. Vårdtagaren kan förväntas komma under en korrekt behandling tidigare, vid fler tillfällen lotsas rätt mellan huvudmännen, och ges bättre möjlighet till uppföljning efter sjukvårdande insatser. Det är rimligt att anta att nyttoeffekten för med sig minskat antal vårdtillfällen, minskad vårdtid, minskade felbehandlingar, minskade väntetider, vilket innebär resursoptimering för Oskarshamnssjukhus. En grov uppskattning av nyttoeffekten ger en 5 %-ig minskning av antalet vårdtillfällen för målgruppen, (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), vilket med en medelkostnad på kr baserad på DRG5 skulle kunna motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring 1,2 miljoner kronor. trygghet Med en mer tillgänglig vårdtagarinformation förväntas en mer tillräknelig information kunna ges till vårdtagare och anhöriga. Det i sin tur för med sig en ökad känsla av trygghet och nöjdhet. Likaså förväntas förbättrade kommunikationsrutiner förbättra utskrivnings-, och överlämningsprocesser mellan vårdande instanser vilket kan förväntas öka patientsäkerheten, ge bättre förutsättningar för rehabilitering och korta ned vårdtiderna. Det ekonomiska värdet för nyttoeffekten förväntas främst spåras till kortare vårdtider. En grov uppskattning baserad på den totala mängden vårdtillfällen och medelvårdtiden för vårdtagare i åldersgruppen 75+ (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), en uppskattad avvägning på samma grunder som för antalet vårdtillfällen, ger en vårdtidsskillnad på 2,75% från 5,7 till 5,5 dagar, och baserat på dygnskostnadsmetoden7 skulle det grovt motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring 2 miljoner kronor. 5 Rapport 2001:7, Vad kostar vård och omsorg av äldre multisjuka?, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 11

12 Effektivare informationssökning Nyttoeffekten innebär ett mindre informationssökande för de berörda aktörerna involverade i arbetet med målgruppen. En sjuksköterska uppskattades i mitten av 90-talet av dåvarande SPRI (sjukvårdens och socialvårdens planerings och rationaliseringsinstitut) lägga 30 % av sin arbetstid på att söka efter information. I nyligen genomförda analyser uppskattades en sjuksköterska på Kalmar länssjukhus lägga 12 timmar/vecka på informationssökning i och efter journaler. Värdet av nyttoeffekten kan grovt uppskattas, med viss hänsyn tagen till olika yrkeskategorier och löneskillnad, uppgå till kr. Summan är dock att betrakta som en del av värdet för minskad vårdtid. förståelse Projektet förväntas ge effekter i kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare där den ena parten inte har svenska som första språk. En ökad trygghet hos vårdtagaren och en ökad informationskvalitet är möjliga effekter. ansvarstydlighet Förbättrade rutiner för kommunikation och ökad informationstillgänglighet underlättar ansvarstydlighet, bidrar till ökad trygghet hos vårdtagaren och underlättar för uppföljningsarbetet. f. Nyttoeffektsresonemang för projekt 3: kompetensprojekt. Syftet med projektet är att arbeta med framtagandet och etablerandet av en plattform för delning och återvinning av kunskap kring komplext sjuka äldre och därigenom bidra till en ökad förståelse för behoven hos komplext sjuka. Genomlysningen av akutmottagningen och genomförda intervjuer vid Oskarshamns sjukhus samt genomförd revision av Kalmar län, pekar alla på behovet av ökad kompetens. Behovet spänner över alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med målgruppen. Behovet handlar både om strukturer för att dela den kompetens och kunskap som redan finns och att tillföra ny kunskap kring geriatrik och ett holistiskt synsätt. Möjliga nyttoeffekter Följande effekter samverkar och är i sin tur del av ett större sammanhang. De värderingar som görs är grova uppskattningar för att indikera på den möjliga nyttan. Färre felbehandlingar Ökat fötroende Ökat förtroende trygghet Förbättrade attityder bemötande omvårdnad kunskap Projekt 3 kompetensprojekt yrkesstatus Färre vårdtillfällen beslutsfattande förståelse samverkan kommunikation 12

13 omvårdnad Förväntade effekter av ökad kunskap och kompetens torde vara en ökad omvårdnadskvalitet. Grunden bör utgöras av ökad förståelse och kunskap inom geriatrik och en god förståelse för ett holistiskt förhållningssätt. kunskap kring målgruppen och dess behov och behandling ger förutsättningar för ett allt bättre bemötande och ökad precision i behandlande åtgärder. Värdet av nyttoeffekten kan urskiljas i vårdtagarens nöjdhet, minskat antal vårdtillfällen och minskad vårdtid. En grov uppskattning baserad på den totala mängden vårdtillfällen och medelvårdtiden för vårdtagare i åldersgruppen 75+ (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), ger en uppskattad vårdtidsskillnad på 1 % från 5,7 till 5,64 dagar, baserat på dygnskostnadsmetoden8 skulle det grovt motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring kronor. beslutsfattande kunskap och kompetens ger förutsättningar för mer optimala beslut både ur ett organisatoriskt-, vårdgivar- och ett vårdtagarperspektiv. Denna nyttoeffekt i kombination med de övriga uppskattas ha en positiv effekt på agerandet vid den första kontakten mellan vårdtagaren och Oskarshamnssjukhus, vilket i sin tur antas påverka antalet vårdtillfällen. En grov uppskattning av nyttoeffekten ger en 3 %-ig minskning av antalet vårdtillfällen för målgruppen, (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), vilket med en medelkostnad på kr baserad på DRG6 skulle kunna motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring kronor. yrkesstatus Förväntad effekt av projektet är att statusen kring arbetet med målgruppen ökar. Här påverkas nyttan tydligt av organisationens arbete med gemensam målbild. trygghet Förväntade effekter av de kompetenshöjande insatserna är att, som tidigare nämnts, precisionen i behandlingen av målgruppen ökar vilket i sin tur för med sig att felbehandlingar torde minska. Likaså förväntas tryggheten både för vårdtagaren och dess anhöriga och för vårdgivarna öka. För vårdtagaren och dess anhöriga är det ett ökat professionellt agerande som inger trygghet. För vårdgivaren är det den ökade kunskapen och kompetensen som ger ökat självförtroende och tillfredsställelse. 6. Slutsatser Oskarshamns sjukhus har informellt höga intentioner om att bli en nationell förebild inom vård och omhändertagande av komplext sjuka äldre. Trots att sjukhuset saknar en konkret målbild eller ett officiellt uttalande om en specifik utveckling av vården av äldre, har ändå flertalet förbättringsprojekt påbörjats ute i verksamheten. Detta skulle kunna tolkas att det finns drivkraft och initiativförmåga hos personalen. Stämmer denna tolkning finns goda förutsättningar att, med enkla medel under rätt sorts ledning, placera sjukhuset i framkant vad gäller optimalt omhändertagande av äldre. Den svaga punkten i bristen av helhetskoncept och direkt arbete på enheterna torde dock kunna vara att även denna rapport försvinner ner från ledningsnivå till en enhetsnivå där högre beslutsmandat saknas men där engagerad personal finns. Ledningens entusiasm framstår som utfallsavgörande. Under rätt ledning och utförande torde sjukhuset ha mycket goda förutsättningar att hävda sig i rådande konkurrens. Ett område där en optimal lösning saknas i Sverige är samverkansformen mellan huvudmän. En framtida tänkbar Oskarshamnsmodell torde kunna röra detta område. 6 Rapport 2001:7, Vad kostar vård och omsorg av äldre multisjuka?, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 13