Kartläggning över vården av komplext sjuka äldre på Oskarshamns sjukhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning över vården av komplext sjuka äldre på Oskarshamns sjukhus"

Transkript

1 Rapport Kartläggning över vården av komplext sjuka äldre på Oskarshamns sjukhus NOVA HögskoleCentrum Oktober 2007 Carolina Lilliehorn, NOVA HögskoleCentrum John Jeansson, BBS Baltic Business School

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och uppdrag Syfte Urval och metod Resultatredovisning... 6 a. Struktur för förbättringsprojekt... 7 b. Kompetensutveckling... 7 c. Samverkan... 8 d. Nyttoeffektsresonemang för projekt 1: gemensam målbild... 9 e. Nyttoeffektsresonemang för projekt 2: infoprojekt f. Nyttoeffektsresonemang för projekt 3: kompetensprojekt Slutsatser Bilaga 1 Intervjusammanställning Bilaga 2 Sammanställning av litteraturstudie Bilaga 3 Förslag till förbättringsprojekt för Oskarshamns sjukhus 2

3 1. Sammanfattning Oskarshamn är en kommun med åldrande befolkning. Andelen personer 65 år eller äldre (65+) i Oskarshamn är detta år (2007) 20 % av befolkningen. Om fem år (2012) beräknas siffran vara 23 % och om tio år (2017) 25 %. För att på ett optimalt sätt kunna leva upp till nuvarande och kommande krav för god vård av komplext sjuka äldre har Oskarshamns sjukhus uppdragit åt NOVA HögskoleCentrum att genomföra en granskning över hur vården av äldre med en komplex sjukdomsbild kan utvecklas. Den övergripande frågeställningen har varit hur Oskarshamns sjukhus kan ge komplext sjuka äldre ett högkvalitativt omhändertagande med tillika optimal resursanvändning. Syftet med rapporten har varit att urskilja förbättringsområden samt att för dessa göra ett nyttoeffektsresonemang liksom att sätta samman projektansökningar om medel ur FoU fond. Granskningen har skett genom intervjuer av nyckelpersoner och personalgrupper på sjukhuset samt genom en litteraturstudie. Resultaten av dessa redovisas i bilaga 1 och 2. I arbetet med rapporten har vi blivit varse personalens engagemang och vilja att ge ett optimalt omhändertagande. Flertalet projekt pågår och planeras i dagsläget, vilket visar på en tydlig utvecklingssträvan hos enskilda enheter. Dock saknas en sammanhållande helhet kring pågående och planerade projekt. I vår identifiering av förbättringsprojekt är bristen av en målbild i vården av komplext sjuka äldre, det mest påtagliga. Därefter har vi ser vi utökad intern och extern samverkan samt en geriatrisk kompetenshöjning hos personalen som prioriterade förbättringsområden. Utifrån vårt resultat har vi satt samman tre utvecklingsprojekt inom områdena målbild, samverkan och kompetensutveckling; målprojektet, infoprojektet samt kompetensprojektet. Målprojektet syftar till att öka personalens känsla av sammanhang i sitt arbete. Vägen dit sker genom framtagande av en gemensam målbild och realiseringen av denna. Infoprojektet förmodas leda till ett mer funktionellt arbetssätt genom utvecklandet av kommunikationsrutiner mellan kommunerna, primärvården och sjukhuset. Förbättrad samverkan förväntas ge positiva hälsoeffekter hos personalen genom minskad stress. En utvecklingssatsning mot äldre innebär således även en utvecklingssatsning mot sjukhusets egen personal. För att kunna skapa god samverkan ser vi som en nödvändighet att även arbeta med att tydliggöra ansvar, skapa rutiner för mottagande och vård av komplext sjuka äldre samt en tydligare kommunikation personal emellan samt mellan personal och patient. Oskarhamn anses ha goda förutsättningar för optimal samverkan då personalen är relativt välutbildad, engagerad i patientmålgruppen och har låg omsättning. Kompetensprojektet syftar till att, via en plattform för delning och återvinning av kunskap kring komplext sjuka äldre, fylla det kompetensbehov som finns hos sjukhusets personal. En ökad kompetensutveckling antas skapa en mer kvalitativ vård ur flertalet dimensioner. I rapportens slutsats förutsätts att under rätt ledning och utförande torde sjukhuset ha mycket goda förutsättningar att hävda sig i rådande konkurrens. Sjukhus har goda förutsättningar att placera sig i nationell framkant vad gäller vård av komplext sjuka äldre. Ett område där en optimal lösning saknas i Sverige är samverkansformen mellan huvudmän. En framtida tänkbar Oskarshamnsmodell torde kunna röra detta område. 3

4 2. Bakgrund och uppdrag Redan idag är en stor andel av patienterna på Oskarshamns sjukhus 65+ och många av dem har en komplex sjukdomsbild. Relevant för dessa patienter är korta väntetider och en behovsanpassad vård. Som ett led i Oskarshamns sjukhus önskan att utveckla sitt omhändertagande av komplext sjuka äldre, fick NOVA HögskoleCentrum * i uppdrag att göra en granskning av sjukhusets vård av patientgruppen. Sjukhusets utvecklingsvilja mot äldre patienter grundar sig i omstrukturering av sjukvården i länet tillsammans med den ökade andelen äldre invånare. 3. Syfte Granskningen är en del i sjukhusets process mot att bli professionella i omhändertagande och vård av komplext sjuka äldre. Utifrån kartläggningen över sjukhusets aktuella verksamhet kring vården av komplext sjuka äldre har förbättringsområden urskiljts och för dessa har projektstrukturer samt ansökningar om medel från FoU fond sammanställts. 4. Urval och metod Komplext sjuka äldre definieras av sjukhuset som Äldre personer med komplexa behov av medicinsk vård och omsorg och med behov av nära samverkan mellan kommun, primärvård och slutenvård. Komplext sjuka äldre är en stor patientgrupp på både akutmottagningen och medicinkliniken varför dessa två enheter har valts ut för närmare studier. Fokusgrupper har utförts med personal från akut/iva-avdelningen och medicinkliniken. Enskilda intervjuer har skett med verksamhetschefen på akut- och anestesiavdelningen, avdelningschefen på akuten, chefen för medicinkliniken samt avdelningschefen på medicinavdelning De avidentifierade intervjuerna redovisas tillsammans med intervjufrågorna, i bilaga 1. En litteraturstudie har genomförts med syfte att lyfta fram goda exempel och lösningar på relevanta problem. Litteraturstudien redovisas separat i bilaga 2. Vi har valt att detaljredovisa tre utvalda projekt. I bilaga 3 ges förslag på utvecklingsområden/förbättringsprojekt som vi ser att sjukhuset med fördel gör en egen relevansbedömning och genomförandeplan för. * NOVA HögskoleCentrum är den akademiska plattformen i Oskarshamnsregionen och anordnare av eftergymnasiala utbildningar. Ledordet är kvalité och genom akademisk kunskap verkar NOVA HögskoleCentrum för utveckling av näringsliv och samhälle. Kommunen är huvudman och tätt samarbete sker mot näringsliv och universitet. 4

5 Litteraturstudie Intervjuer Kalmar län Oskarshamn Revision Kalmar län Genomlysning O-hamn akutmottagning Initierade projekt Inspirationsprojekt Potentiella områden Effektanalys Nyttoeffekts resonemang Fig. 1. Figur 1 beskriver rapportens framtagande tillsammans med de delar som ingått i analysunderlaget. 5

6 5. Resultatredovisning En genomgång av befolkningsutvecklingen i Sverige, presenterad av SCB, visar en markant ökning av antalet personer i åldersgruppen kommer den stora kullen 40-talister att nå 65 år, och år 2020 beräknas antalet personer kring 75 år att vara ungefär 50 % fler än i dag. Även andelen personer kring 65+ med invandrarbakgrund kommer att öka markant under samma tidsperiod. 1 För Kalmar län är antalet personer i gruppen 65+ år 2006 omkring stycken och utgör ca 20 % av länets befolkning. I Oskarshamns kommun är andelen personer 65+ år 2007, 20% av befolkningen, och förväntas, enligt kommunens beräkningar, att under en tioårsperiod öka till 25% av befolkningen. 2 Vid en jämförelse mellan sjukhusen i Kalmar län har Oskarshamns sjukhus den största andelen, i procent, patienter 75 år och uppåt (perioden ). 3 Antalet vårdtillfällen, i procent, för gruppen 65 år och uppåt ökar på Oskarshamnssjukhus (perioden ) och är tydligt över genomsnittet för länet som helhet. Samtidigt är andelen oplanerade besök och inläggningar för invånare 80 år och uppåt, lägre än genomsnittet för riket som helhet, vilket skulle indikera att samverkan mellan landsting och kommun fungerar relativt väl i förhållande till riket. I ett nationellt perspektiv positionerar sig Kalmar län och Oskarshamns kommun högt upp, vad gäller utbildad personal. Kalmar län visar dessutom upp en relativt låg personalrörlighet och även Oskarshamns kommun visar i öppna jämförelse för äldreomsorg, upp en nationellt sett låg personalomsättning. Öppna jämförelser kring kommuners äldreomsorg år 2007, och öppna jämförelser mellan landsting år 2006 indikerar på att både Oskarshamns kommun liksom Kalmar läns landsting i jämförelse med riket har en relativt god uppföljning av läkemedel till äldre. 4 Sammantaget ger det en bild av Oskarshamnskommun som en åldrande kommun där stora mängder resurser läggs på äldreomsorg och där en betydande andel äldre nyttjar sjukvårdsresurserna. Inom en tioårsperiod kommer belastningen på sjukvårdens resurser att öka och en generation med vana att ställa tydliga krav kommer att befinna sig i den aktuella målgruppen. Likaså kan andelen utlandsfödda förväntas att öka vilket skulle kunna medföra kulturella som språkliga utmaningar. Öppna jämförelser indikerar att det finns en god grund för samverkan mellan huvudmännen inblandade kring målgruppen. Vidare är sjukhusets och kommunens storlekar ur samverkansaspekter gynnsamma. Personalen är relativt välutbildad och engagerad i målgruppen och är i förhållande till riket mindre benägen att flytta. Tillsammans utgör förutsättningarna för samverkan och medarbetarnas sammansättning och kompetens styrkeområden att bygga vidare på. 1 Trender och prognoser 2005, befolkning, utbildning, arbetsmarknad med sikte på år 2020, Statistiska centralbyrån, Oskarshamnskommun, Sjukhusdata i fokus. 4 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, jämförelser mellan landsting 2006 samt Öppna jämförelser 2007 äldreomsorg, Sveriges kommuner och landsting. 6

7 Infoprojektet Kompetensprojekt DelaSmartprojekt Kommunikation Ansvar Rutiner Helhet Skapa Dela Återvinna Värdeskapande samverkan Excellens i kompetens Gemensam målbild Styrgrupp Fig. 2. Figuren visar föreslagen struktur för förbättringsprojekt kring målgruppen komplext sjuka äldre vid Oskarshamnssjukhus. Den tydliggör sambandet mellan helheten den övergripande målbilden och projekten ute i verksamheten. a. Struktur för förbättringsprojekt Genomlysningar och intervjuer indikerar på en avsaknad av fokus och gemensam målbild för arbetet med patientgruppen vilket tenderar till att dra ner engagemang och kvalitet. Omvänt förmodas en målbildssatsning vara av största strategiska betydelse med potential till att utgöra grunden för realiseringen av framtida nyttoeffekter. Genom att sätta fokus på de två områdena där Oskarshamnssjukhus uppvisar tydliga styrkor; värdeskapande samverkan och excellens i kompetens, kan multiplikationseffekter förväntas. Baserat på genomförda litteraturanalyser, revisioner, genomlysningar och intervjuer, har nyttoområden identifierats. Dessa ger indikation om vilka områden som vid satsningar har störst potential att ge nytta för vårdtagare och vårdgivare. Inom respektive styrkeområde och utifrån nyttoområdena har sedan två specifika projektförslag tagits fram. Tillsammans med ett projekt för gemensam målbild redovisas totalt tre projektförslag. Hänsyn har tagits till det arbete som sker centralt för hela länet. Framför allt är det arbetet med framtagandet av en gemensam målgruppsdefinition, gemensam vårdkedja och vårdplan som är av största vikt för Oskarshamnssjukhus att aktivt följa och delta i. b. Kompetensutveckling I granskningen framgår att det råder en generell kompetensbrist i geriatrik hos sjukhusets personal. Genom riktad utbildning tros flera uppmärksammade bristområden motverkas och resultatet kunna leda till; 7

8 Förbättrad attityd mot patientgruppen Ökat tålamod i kommunikation med patienten förståelse om vikten av korta väntetider och kontinuerlig tillsyn Större förståelse av samordnad rehabilitering vid utskrivning Att vården i större utsträckning sker på en adekvat nivå Att personalen känner större beslutstrygghet i etiskt svåra situationer Ansvaret för specifika arbetsuppgifter såsom exempelvis informationsinhämtning för enskild patient, upplevs vara odefinierat och resultatet av detta blir vårdfördröjning. Riktlinjer för ansvarsfördelning bör skapas. En större möjlighet för sjuksköterskor att ta egna initiativ i kontakt med patienten torde kunna leda till effektivare vård. c. Samverkan I granskningen har vi särskilt uppmärksammat att kring de utvecklingsprojekt för målgruppen som parallellt pågår, tycks oklarheter råda kring tidsplan, uppföljning samt vem som har det sammanhållande ansvaret. Trots ett stort engagemang för utveckling är risken till ineffektiva satsningar påtaglig p.g.a. ett bristande helhetskoncept. Problematik uppstår i och med att en verksamhet som av tradition varit uppbyggd kring specialiteter, nu fått en allt större målgrupp vars problematik avhjälps genom att arbeta med helheten. Komplexiteten återfinns just i att målgruppen behöver resurser från flera olika enheter och kostnadsställen. Den problematik som går likt en röd tråd genom litteraturgenomgångar, intervjuer, revisioner m.m. är tydligt relaterad till det som hör helheten till och kontentan blir att helheten är det absolut mest relevanta. Genom att fokusera på delarna suboptimeras verksamheten kring gruppen komplext sjuka äldre. Lägger vi enbart kraft på en specialitet, ett område i vården eller på ett vårdbehov hos vårdtagaren ökar risken för otillfredsställande vårdinsatser och bristande resurshantering. Omvänt kan sägas att insatser som främjar en helhetshantering torde gynna både vårdtagare och organisation. För Oskarshamns sjukhus behöver strävan efter ett helhetsperspektiv genomsyra alla de processer som initieras i arbetet med den aktuella målgruppen om det så gäller utvecklingen av funktionella strukturer, kompetensutveckling, förhoppning om att ge god omvårdnad etc. God hjälp i arbetet med etableringen av en gemensam målbild ges genom att konkretisera syfte, mål och de resultat som eftersträvas för den aktuella målgruppen. Det är av relevant betydelse att behålla helhetsperspektivet i processen mot en på samtliga nivåer förankrad målbild. Framtagandet bör göras i tätt samarbete med primärvård och kommun då det är väsentlig att en gemensam syn för målgruppen skapas. För en långsiktigt hållbar och resultatrik samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus rekommenderas avtalsreglerad samverkan. 8

9 d. Nyttoeffektsresonemang för projekt 1: gemensam målbild. Syftet med projektet är att etablera en organisationsgemensam målbild och strategi kring komplext sjuka äldre, för Oskarshamns sjukhus. Litteraturstudien visar med tydlighet behovet av ett gemensamt helhetsperspektiv bland aktuella intressenter. Sammantaget gav intervjuerna en bild av att det finns mer att göra på detta område för Oskarshamnssjukhus. Förutom otydligheten kring mål och gemensam strategi framkom det att arbetet med den aktuella målgruppen värderades lågt och att det finns en viss attitydsproblematik. Mot bakgrunden av att det på länsnivå sker en kraftsamling på området finns det förmodligen stora fördelar för det lokala arbetet och det föreslagna projektet att få draghjälp i att sätta arbetet med målgruppen i fokus. Möjliga nyttoeffekter Följande effekter samverkar och är i sin tur del av ett större sammanhang. De värderingar som görs är grova uppskattningar för att indikera på den möjliga nyttan. Effektiviettsökning motivation Förbättringskultur kreativitet Färre felbehandlingar Minskad frånvaro Förbättrad kultur yrkesstolthet trivsel Projekt 1 Målfokus bemötande Färre vårdtillfällen Förbättrade attityder omvårdnad Förenklad styrning attraktionskraft Förenklad rekrytering motivation En förväntad effekt av att sätta fokus på arbetet kring målgruppen och betona dess betydelse för organisationen är ökad inspiration och motivation bland alla kategorier medarbetare kring målgruppen. Det finns belägg för att en rimlig effektivitetsskillnad mellan en omotiverad och motiverad medarbetare kan vara över 40 %. Genomförda intervjuer indikerar på att engagemang finns i organisationen men att det finns en tydlig ökning att hämta. Förmodad effektskillnad uppskattas till 30 %. Effektivitetsökning kan förväntas i allt arbete med och kring målgruppen och för alla kategorier av medarbetare. Positiv effekt kan förväntas i pågående projekt, tänkta projekt och i det dagliga arbetet. Förbättrade attityder En förväntad effekt av projektet är att medarbetares attityder till målgruppen som sådan och till arbetet med målgruppen som helhet förbättras. Förbättrade attityder förväntas ge positiva effekter för vårdtagarna exempelvis i form av ett bättre bemötande, bättre omvårdnad, färre felbehandlingar och ett större engagemang i att på bästa sätt hantera vårdtagarens situation. För Oskarshamnssjukhus är det rimligt att tro att ett ökat fokus även syns på antalet vårdtillfällen och på vårdtiden. En 30% effektivitetsökning och förbättrad omvårdnad kan förmodas minska antalet vårdtillfällen för sjukhuset med uppskattningsvis 2 %, vilket med en medelkostnad på kr baserad på DRG5 skulle kunna motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring kr. 9

10 yrkesstolthet Med ett tydligt fokus förmodas medarbetarnas yrkesstolthet att öka. Som en följd av det påverkas bland annat kultur och trivsel på arbetsplatsen. I kombination med att förbättringar kan ses i arbetet med målgruppen minskar troligtvis även delar av den frustration som ges uttryck för i intervjuer. Nyttoeffektens värde kan kopplas till minskad frånvaro och en enklare rekryteringsprocess av vikarier. Baserat på siffror från år 2005 exklusive semester, utbildning, fackliga uppdrag och föräldraledighet uppgick frånvaron till 79 dagar för medicinkliniken och akutkliniken tillsammans (medeltal). Baserat på kalkylmodeller framtagna för sjukfrånvarokostnader av docent Paula Liukkonen vid Stockholmsuniversitet kan ett grovt uppskattat värde för nyttoeffekten urskiljas. Dock förväntas inte de rent ekonomiska effekterna bli av betydande storlek. attraktionskraft En förväntad effekt av projektet är att Oskarshamns sjukhus attraktionskraft ökar kring arbetet med målgruppen. Ett ökat intresse från omgivningen kan förväntas resultera i större möjligheter att attrahera externa som interna projekt kring målgruppen, ökat intresse från forskningssamhället och att det blir lättare att rekrytera kompetens till sjukhuset. Värdet för nyttoeffekten kan härledas till externt finansierade projekt, förenklade rekryteringsprocesser kan tydliggöras i ekonomiska termer. Enligt undersökningar kan ett riktvärde för den interna kostnaden, exklusive sök och urvalsprocesser, uppskattas till kr/tillsvidareanställd. En grov uppskattning ger en totalkostnad kring kr vid en rekrytering, vilket då skulle kunna minska i förhållande till effektivitetsökningen och i hur pass stor grad attraktionskraften ökar. kreativitet Projektet kan förväntas generera en ökad kreativitet i att söka praktiska lösningar på problem kring arbetet med målgruppen. Genom tydlig styrning och inrättande av olika former av incitament och belöningssystem till medarbetare som bidrar till kreativa lösningar på olika plan kan en multipliceringseffekt av nyttoeffektens värde erhållas. Nyttoeffekten är svårvärderad. Förenklad styrning Samtidigt som projektet förväntas kräva resurser och engagemang från ledning och styrgrupp är en förväntad långsiktig nyttoeffekt förenklad verksamhetsstyrning. e. Nyttoeffektsresonemang för projekt 2: infoprojekt. Syftet med projektet är att arbeta med framtagandet och etablerandet av kommunikationsrutiner för vårdtagarinformation, mellan huvudmän, i hela vårdkedjan. Litteraturstudien visar med tydlighet på komplexiteten kring kommunikations-, och informationshantering kring målgruppen. Problematiken är också tydlig i revisionen för Kalmar län och i de genomförda intervjuerna. De samverkansprojekt som Oskarshamnssjukhus i dag driver eller är en del av, lokalt och i länet, ska ses som viktiga resurser och ett kontinuerligt utbyte dem emellan är nödvändigt för projektets framgång. Primusprojektet som i intervjuerna gavs intrycket av att vara av stor potential men i behov av förnyat fokus är en tydlig input för det föreslagna projektet. Svårigheten kring språkförbistringar återkommer vid flertal tillfällen i intervjumaterialet och med tanke på den förväntad befolkningsutveckling ger det en betydelsefull dimension till projektet. Viktigt att beakta är att införandet av digitalt patientjournalsystem inte åsidosätter utan snarare är att ses som en resurs med möjlighet att förstärka effekten av projektet. 10

11 Möjliga nyttoeffekter Följande effekter samverkar och är i sin tur del av ett större sammanhang. De värderingar som görs är grova uppskattningar för att indikera på den möjliga nyttan. förståelse informationstillgänglighet informationskvalitet beslutsstöd Kortare väntetider Färre vårdtillfällen Färre felbehandlingar omvårdnad Projekt 2 Infoprojekt ansvarstydlighet Effektivare informationssökning trygghet Förenklad utskrivningsprocess anhörigmedverkan beslutsstöd Förväntad nyttoeffekt av projektet är en ökad tillgänglighet av information, vilket underlättar beslutsfattande på alla nivåer kring målgruppen. Effekterna av nyttan kommer att återspeglas i alla effekter av projektet och är grundläggande för de värden som uppskattas. Informationstillgängligheten ger också möjligheter för en bättre uppföljning och utvärdering av arbetet med målgruppen vilket skapar kompetenshöjande mervärde. omvårdnad Nyttoeffekten är en följd av en större tillgänglighet av, och kvalitet på, informationen kring målgruppen. Vårdtagaren kan förväntas komma under en korrekt behandling tidigare, vid fler tillfällen lotsas rätt mellan huvudmännen, och ges bättre möjlighet till uppföljning efter sjukvårdande insatser. Det är rimligt att anta att nyttoeffekten för med sig minskat antal vårdtillfällen, minskad vårdtid, minskade felbehandlingar, minskade väntetider, vilket innebär resursoptimering för Oskarshamnssjukhus. En grov uppskattning av nyttoeffekten ger en 5 %-ig minskning av antalet vårdtillfällen för målgruppen, (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), vilket med en medelkostnad på kr baserad på DRG5 skulle kunna motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring 1,2 miljoner kronor. trygghet Med en mer tillgänglig vårdtagarinformation förväntas en mer tillräknelig information kunna ges till vårdtagare och anhöriga. Det i sin tur för med sig en ökad känsla av trygghet och nöjdhet. Likaså förväntas förbättrade kommunikationsrutiner förbättra utskrivnings-, och överlämningsprocesser mellan vårdande instanser vilket kan förväntas öka patientsäkerheten, ge bättre förutsättningar för rehabilitering och korta ned vårdtiderna. Det ekonomiska värdet för nyttoeffekten förväntas främst spåras till kortare vårdtider. En grov uppskattning baserad på den totala mängden vårdtillfällen och medelvårdtiden för vårdtagare i åldersgruppen 75+ (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), en uppskattad avvägning på samma grunder som för antalet vårdtillfällen, ger en vårdtidsskillnad på 2,75% från 5,7 till 5,5 dagar, och baserat på dygnskostnadsmetoden7 skulle det grovt motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring 2 miljoner kronor. 5 Rapport 2001:7, Vad kostar vård och omsorg av äldre multisjuka?, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 11

12 Effektivare informationssökning Nyttoeffekten innebär ett mindre informationssökande för de berörda aktörerna involverade i arbetet med målgruppen. En sjuksköterska uppskattades i mitten av 90-talet av dåvarande SPRI (sjukvårdens och socialvårdens planerings och rationaliseringsinstitut) lägga 30 % av sin arbetstid på att söka efter information. I nyligen genomförda analyser uppskattades en sjuksköterska på Kalmar länssjukhus lägga 12 timmar/vecka på informationssökning i och efter journaler. Värdet av nyttoeffekten kan grovt uppskattas, med viss hänsyn tagen till olika yrkeskategorier och löneskillnad, uppgå till kr. Summan är dock att betrakta som en del av värdet för minskad vårdtid. förståelse Projektet förväntas ge effekter i kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare där den ena parten inte har svenska som första språk. En ökad trygghet hos vårdtagaren och en ökad informationskvalitet är möjliga effekter. ansvarstydlighet Förbättrade rutiner för kommunikation och ökad informationstillgänglighet underlättar ansvarstydlighet, bidrar till ökad trygghet hos vårdtagaren och underlättar för uppföljningsarbetet. f. Nyttoeffektsresonemang för projekt 3: kompetensprojekt. Syftet med projektet är att arbeta med framtagandet och etablerandet av en plattform för delning och återvinning av kunskap kring komplext sjuka äldre och därigenom bidra till en ökad förståelse för behoven hos komplext sjuka. Genomlysningen av akutmottagningen och genomförda intervjuer vid Oskarshamns sjukhus samt genomförd revision av Kalmar län, pekar alla på behovet av ökad kompetens. Behovet spänner över alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med målgruppen. Behovet handlar både om strukturer för att dela den kompetens och kunskap som redan finns och att tillföra ny kunskap kring geriatrik och ett holistiskt synsätt. Möjliga nyttoeffekter Följande effekter samverkar och är i sin tur del av ett större sammanhang. De värderingar som görs är grova uppskattningar för att indikera på den möjliga nyttan. Färre felbehandlingar Ökat fötroende Ökat förtroende trygghet Förbättrade attityder bemötande omvårdnad kunskap Projekt 3 kompetensprojekt yrkesstatus Färre vårdtillfällen beslutsfattande förståelse samverkan kommunikation 12

13 omvårdnad Förväntade effekter av ökad kunskap och kompetens torde vara en ökad omvårdnadskvalitet. Grunden bör utgöras av ökad förståelse och kunskap inom geriatrik och en god förståelse för ett holistiskt förhållningssätt. kunskap kring målgruppen och dess behov och behandling ger förutsättningar för ett allt bättre bemötande och ökad precision i behandlande åtgärder. Värdet av nyttoeffekten kan urskiljas i vårdtagarens nöjdhet, minskat antal vårdtillfällen och minskad vårdtid. En grov uppskattning baserad på den totala mängden vårdtillfällen och medelvårdtiden för vårdtagare i åldersgruppen 75+ (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), ger en uppskattad vårdtidsskillnad på 1 % från 5,7 till 5,64 dagar, baserat på dygnskostnadsmetoden8 skulle det grovt motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring kronor. beslutsfattande kunskap och kompetens ger förutsättningar för mer optimala beslut både ur ett organisatoriskt-, vårdgivar- och ett vårdtagarperspektiv. Denna nyttoeffekt i kombination med de övriga uppskattas ha en positiv effekt på agerandet vid den första kontakten mellan vårdtagaren och Oskarshamnssjukhus, vilket i sin tur antas påverka antalet vårdtillfällen. En grov uppskattning av nyttoeffekten ger en 3 %-ig minskning av antalet vårdtillfällen för målgruppen, (baserat på 2005 års uppgifter för Oskarshamnssjukhus), vilket med en medelkostnad på kr baserad på DRG6 skulle kunna motsvara ett nyttoeffektvärde på omkring kronor. yrkesstatus Förväntad effekt av projektet är att statusen kring arbetet med målgruppen ökar. Här påverkas nyttan tydligt av organisationens arbete med gemensam målbild. trygghet Förväntade effekter av de kompetenshöjande insatserna är att, som tidigare nämnts, precisionen i behandlingen av målgruppen ökar vilket i sin tur för med sig att felbehandlingar torde minska. Likaså förväntas tryggheten både för vårdtagaren och dess anhöriga och för vårdgivarna öka. För vårdtagaren och dess anhöriga är det ett ökat professionellt agerande som inger trygghet. För vårdgivaren är det den ökade kunskapen och kompetensen som ger ökat självförtroende och tillfredsställelse. 6. Slutsatser Oskarshamns sjukhus har informellt höga intentioner om att bli en nationell förebild inom vård och omhändertagande av komplext sjuka äldre. Trots att sjukhuset saknar en konkret målbild eller ett officiellt uttalande om en specifik utveckling av vården av äldre, har ändå flertalet förbättringsprojekt påbörjats ute i verksamheten. Detta skulle kunna tolkas att det finns drivkraft och initiativförmåga hos personalen. Stämmer denna tolkning finns goda förutsättningar att, med enkla medel under rätt sorts ledning, placera sjukhuset i framkant vad gäller optimalt omhändertagande av äldre. Den svaga punkten i bristen av helhetskoncept och direkt arbete på enheterna torde dock kunna vara att även denna rapport försvinner ner från ledningsnivå till en enhetsnivå där högre beslutsmandat saknas men där engagerad personal finns. Ledningens entusiasm framstår som utfallsavgörande. Under rätt ledning och utförande torde sjukhuset ha mycket goda förutsättningar att hävda sig i rådande konkurrens. Ett område där en optimal lösning saknas i Sverige är samverkansformen mellan huvudmän. En framtida tänkbar Oskarshamnsmodell torde kunna röra detta område. 6 Rapport 2001:7, Vad kostar vård och omsorg av äldre multisjuka?, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 13

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Kvalitetsuppföljningsplan 2015

Kvalitetsuppföljningsplan 2015 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) 2014-11-04 Kvalitets- och utvärderingskontoret Dnr Än 2014-480 Mattias Bly Äldrenämnden Kvalitetsuppföljningsplan 2015 OMSORG- OCH ÄLDREFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Äldrenämnden

Läs mer

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Delregional överenskommelse inom Södra Älvsborg Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT)

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT) Tillväxt, miljö och regionplanering Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling OpenEye Innovation AB Information Tomas Erlandsson Gunnar Backman Telefon 0708-59 79 09 0708-59

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Årsplan Geriatrik 2011

Årsplan Geriatrik 2011 Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2011 Inledning Hos äldre har hälsan förbättrats de senaste decennierna om man ser till upplevda hälsoproblem och funktionsförmåga, men försämrats i fråga om långvariga

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter 1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden

Läs mer

Processorientering och Processledning

Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer