FINANSMARKNADSSTATISTIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINANSMARKNADSSTATISTIK"

Transkript

1 FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Augusti Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank FM5001 M08

2 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Specifikation av vissa tillgångs- och skuldposter 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Metod 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor 4.39 Värdepappersspecifikation banker Snabbfakta 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation Tillväxt Index Specifikation av utlåningsposter fördelat på löptid, ändamål och säkerhet 4.42 Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 1 Inledning 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 1.1 MFI:s tillgångar 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Del 5 Räntestatistik 1.2 MFI:s skulder 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 5.1 Diagram räntestatistik 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.2 Metod räntestatistik 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag 4.9 Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.3 MFI:s utlåningsräntor 1.5 Penningmängd 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.4 Bankernas utlåningsräntor 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 1.7 Noter till del 1 Inledning 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor Del 2 Penningmängden 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet 5.8 Bankernas inlåningsräntor 2.1 Diagram penningmängden 4.15 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.2 Metod penningmängden 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3, 12-månaders tillväxttakt % Specifikation av utlåningsposter fördelat på typ av kredit samt kortstatistik 5.12 Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.13 Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.6 Monetära basen 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit Del 6 Värdepappersmarknaden Del 3 Balansräkningar 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 6.1 Diagram värdepappersmarknaden 3.1 Diagram balansräkningar 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.2 Metod balansräkningar 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.3 Penningmarknaden 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.4 Obligationsmarknaden Balansräkning per referenssektor innevarande period 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 3.3 MFI:s balansräkning 3.4 Bankernas balansräkning Specifikation av bostadsinstitutens utlåningsposter Del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder 3.6 Finansbolagens balansräkning 7.2 Metod utländska fordringar och skulder 3.7 MFI:s balansräkning Leasing 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar 4.28 Leasing från banker, objektfördelad 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet, tidsserie Balansräkning per referenssektor, tidsserier 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Ordlista 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier In- och upplåning från hushåll samt hushållens individuella pensionssparande 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 4.35 Individuellt pensionssparande 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar

3 Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal Uppgifterna redovisas månadsvis i denna publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per Fr.o.m. publiceringen avseende september 2010 har publikationen omarbetats. Bakgrunden är en ändrad insamling där också innehållet i publikationen setts över. En rad nya tabeller har lagts till och ett fåtal har tagits bort. Vissa tabeller har annan numrering än tidigare. Se tabell- och diagramförteckningen. En del tabeller har reviderats p.g.a. definitionsändringar. Se respektive metoddel för en detaljerad beskrivning. I samband med omarbetningen har alla serier uppdaterats för att få med revideringar av äldre uppgifter. Den gamla publikationen med uppgifter t.o.m. augusti 2010 finns för jämförelse på SCB:s hemsida. I samband med publiceringen avseende juli 2011 har publikationen uppdaterats på ett antal punkter. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFI:s balansräkningar - MFI:s räntesättning - värdepappersmarknaden Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Anders Nyberg fornamn.efternamn@scb.se Jens Viklund fornamn.efternamn@scb.se Elin Henriksson fornamn.efternamn@scb.se Tina Hansson fornamn.efternamn@scb.se Telefon: e-post: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De följs av fliken snabbfakta där särskilt efterfrågade uppgifter presenteras. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFI:s balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande m.m. redovisas. Del 5: MFI:s in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas. Del 7: Svenska MFI:s utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFI:s konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet.

4 Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

5 Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 2 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Penningmängden beräknas numera exklusive svenska MFI:s utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) ( ) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun- och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publiceringen avseende april 2009 ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI ( ) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EMU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag och pensionsinstitut finansinstitut, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( EU och övriga utlandet exkl. Sverige) Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219)

6 Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EUländer motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Allmänheten Icke-MFI I Finansmarknadsstatistiken per september 2010 har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av referenssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, socialförsäkringsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 2, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se Metod 2.2). Tabellerna och 4.26 visar fr.o.m. september 2010 svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. Vid utökningen av historiska serier tillbaka till 1975 har ovanstående sektorer räknats till icke-mfi från den tidpunkt det finns statistikuppgifter tillgängliga. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2010:1. Vid utgången av augusti 2010 fanns det 173 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder) är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen. Detta sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 3 men även penningmängdsmåttet M3 i avsnitt 2.3. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFIblanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis, eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende september Den största innehållsliga förändringen skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFIblanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. T.o.m var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Monetära värdepappersbolag är inkluderade i gruppen övriga MFI fr.o.m Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas 2 INSEKT Uppgift kan ej förekomma

7 Snabbfakta Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 9,7 % M2 6,7 % M3 4,9 % Tabell 2.4 MFI:s a) utlåning till svenska hushåll inkl. HIO b), årlig tillväxttakt 5,6 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO Mkr Tabell MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål Mkr Tabell 4.7 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 2,31 % Tabell Räntor för utestående lån vid månadens slut 2,69 % Tabell MFI:s utlåning till icke-finansiella företag Mkr Tabell Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter Lån med andra säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Tabell Tabell Betal- och kreditkortsfordringar till svenska hushåll Mkr Tabell 4.22 Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista Mkr Mkr Mkr Tabell Ordlista a) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). b) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer.

8 Index tillväxttakt Metoden som används för att beräkna tillväxttakt baseras på den metod som används av ECB. Först beräknas ett kedjeindex som där IB är ingående balans, UB utgående balans och indexet I för basperioden är 100. Utifrån detta beräknas sedan årlig tillväxttakt som årets procentuella förändring av indexet. Användning av kedjeindex gör att omklassificeringar relateras till balansen den månad då de inträffar. Huvuddelen av omklassificeringar och lånetransfereringar antas ske i början av perioden varför nämnaren i ekvationen justeras med omklassificeringar och lånetransfereringar för att kompensera för den nivåskillnad som annars uppkommer. För att se längre tidsserier i hela fliken, klicka på 2 högst upp i vänstermarginalen och klicka på 1 för att stänga dem. För att se enstaka tidsserie klicka på plustecknet i vänstermarginalen bredvid aktuell serie, för att stänga enstaka serie klicka på minustecknet. Mer info om att öppna/stänga tidsserier Index. Justerat för omklassificering och köpta och sålda lån. MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO och icke-finansiella företag Penningmängden, M1, M2 och M3 Basperiod januari 2005 Basperiod december 2001 Hushåll inkl. HIO Icke-finansiella företag Totalt Konsumtion Bostad Övrigt Totalt M1 M2 M3 Jan Jan Feb Feb Mar Mar Apr Apr Maj Maj Jul Jul Aug Aug

9 1. INLEDNING 1.1 MFI:s tillgångar Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti - Augusti 0% Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti - Augusti 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI:s tillgångar, , mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

10 1.2 MFI:s skulder Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti - Augusti 0% Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti - Augusti 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI:s skulder, , Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

11 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 0% -5% -5% -10% % Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. Sv. Icke-MFI Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, , Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Inlåning från svensk icke-mfi Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

12 1.4 Ut- och inlåningsräntor % MFI:s utlåningsräntor % % Bankernas inlåningsräntor % Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag, procent MFI:s utlåning till Bankernas inlåning från Hushåll Ickefinansiella företag Hushåll Ickefinansiella företag aug-13 3,31 3,11 0,95 0,89 jul-14 2,89 2,66 0,52 0,36 aug-14 2,84 2,60 0,49 0,34

13 1.5 Penningmängd % Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt Penningmängd M1, M2 och M3 M1, Mkr 12-mån tillväxt i M2, Mkr 12-mån tillväxt i M3, Mkr 12-mån tillväxt i M1, % M2, % M3, % aug , , ,7 jul , , ,4 aug , , ,9 Tillväxttakten för M1 och M3 justeras för omklassificeringar, se 4. Metod.

14 1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr Utestående belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut Till toppen av fliken/flikens innehållsförteckning 1.7 Noter till del 1 Inledning tember I september 2010 ändrades tabell från att tidigare visa in- och utlåningsräntorna för allmänheten till att istället visa svenska hushåll och icke-finansiella företags ut- och inlåningsräntor. tember I september 2010 ändrades tabell så att statens emissioner på obligationsmarknaden även innefattar premieobligationer. Tidigare var endast statsobligationer inräknat. Mars I samband med marspubliceringen har statistiken om räntebärande värdepapper (Avsnitt 6, Värdepappersmarknaden) ersatts av ny Värdepappersstatistik. Den nya Värdepappersstatistiken gällande räntebärande värdepapper finns tillgänglig under:

15 2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt ( 3 månaders glidande medelvärde ) M1 M2 M3 0

16 2.2 Metod penningmängden Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari Hösten 2012 ändrade ECB hanteringen gällande repor i penningmängdsmåttet M3. Ändringen innebar att repor som clearas genom centrala motparter exkluderas från M3. I Europa började repor clearas via centrala motparter i början av 2000-talet. I samband med finanskrisen ökade clearingen via centrala motparter, bl.a. för att minska motpartsrisken. Det är viktig att penningmängdsmåttet M3, med dess motparter, över tiden förblir konsistent med den ekonomiska betydelsen av pengar. I M3 inkluderas MFI:s repor med icke-mfi. Vid den här typen av repor förfogar dock aldrig den centrala motparten självständigt över inlåningen utan agerar endast som mellanhand mellan MFI. Repor som clearas via central motpart ska därför inte ingå i penningmängden. I Sverige startade central motpartsclearing av repor hösten Repor som clearas via central motpart får i statistiken motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag). Sverige har anpassat definitionen enligt ovan för M3 i samband med publiceringen avseende november Repor mot centrala motparter har därmed exkluderats från M3 tillbaka till september Genom att repor mot centrala motparter kan exkluderas tillbaka från det att affärerna började i Sverige uppkommer inget tidsseriebrott. För andra serier än penningmängden ingår dock repor med centrala motparter i ut- och inlåning till icke-mfi. Exempel repor mot central motpart: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke-mfi) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke-mfi En utförligare beskrivning av repor mot centrala motparter och penningmängden återfinns i ECB:s "Monthly Bulletin, tember 2012".

17 Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGK:s skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor (exkl. centrala motparter), andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.o.m. september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Emittentsektorn: Riksbanken och banker Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, monetära och icke-monetära investeringsfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags ickevinstdrivande organisationer, investmentbolag, ickemonetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor. Tillväxttakt För information om hur tillväxttakt beräknas se 4. Metod.

18 Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag (exklusive repor mot centrala motparter), Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Investmentbolag, Icke-finansiell företagssektor, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut

19 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M1 (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet M3 (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug

20 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar. 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt M1 Stockförändring sv allmänh M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M3 Tillväxt Sedlar & mynt sv allmänh M1 Stockförändring M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring M3 Tillväxt Jan -8,0 8,7 8,7 5,5 5,5 2,3 2,3-6,6 8,5 8,5 5,9 5,9 3,1 2,9 Feb -8,3 9,8 9,8 6,5 6,5 3,4 3,3-7,5 9,2 9,2 5,9 5,9 2,9 2,8 Mar -10,3 7,4 7,4 4,1 4,1 3,0 3,0-8,8 8,6 8,6 5,4 5,4 2,9 2,9 Apr -8,7 9,1 9,1 5,2 5,2 4,2 4,2-9,1 8,8 8,8 5,3 5,3 3,5 3,5 Maj -10,1 10,1 10,1 6,6 6,6 4,1 4,1-9,7 8,9 8,9 5,3 5,3 3,8 3,7-8,8 9,5 9,5 6,8 6,8 4,4 4,4-9,2 9,6 9,6 6,2 6,2 4,2 4,2 Jul -7,5 9,7 9,7 6,7 6,7 4,9 4,9-8,8 9,8 9,8 6,7 6,7 4,5 4,4 Aug -7,3 10,4 10,4 6,7 6,7 4,6 4,6-7,9 9,9 9,9 6,8 6,8 4,6 4,6

21 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug

22 2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder avseende penningpolitiska transaktioner varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Övrig inlåning kreditinstitut Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug

23 2.7 Noter till del 2 penningmängden a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt. ember I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April Fr.o.m. publiceringen avseende räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. ember I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. tember Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari ober Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september ember Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med miljarder för perioden december 2003-oktober Mindre revideringar även ember Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. ember I december 2011 reviderades emitterade värdepapper för perioden januari 2010 till november Tillväxttakten för M3 i tabell 2.4 har reviderats för januari till november April Reviderade siffror från januari 2012 till mars 2012 på grund av definitionsändring av penningmarknadsfonder. Till följd av detta har allmänhetens innehav av penningmarknadsfonder minskat med cirka 72 miljarder ember ECB tog 2012 beslut om att repo-transaktioner mot centrala motparter (tredje part) ska justeras i M3 (penningmängden). Bakgrunden är den utveckling som skett under senare år där repor i stor utsträckning börjat clearas via centrala motparter. Rent definitionsmässigt tillhör centrala motparter (Nasdaq OMX i Sverige) allmänheten men ur ett ekonomiskt perspektiv är det fortfarande bankerna som ligger bakom transaktionerna och tanken är att reporna därför ska exkluderas från M3. Clearing mot central motpart i Sverige startade i september 2010.

24 3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr MFI:s tillgångar per instrument Mkr MFI:s skulder per instrument Utlåning Aktier och andelar tillgångar Räntebärande värdepapper Derivatinstrument In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

25 3.1 Diagram balansräkningar Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt 100% 12% 90% 80% 9% 70% 60% 6% 50% 3% 40% 30% 0% 20% 10% -3% Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti Augusti - Augusti 0% -6% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. Sv. Icke-MFI

26 3.2 Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2010:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996-november 2001 redovisas den netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. För perioden var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bl.a. på att motparter inte erhållit sektor p.g.a. saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke- MFI men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFI-totalt. Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

27 3.3 MFI:s balansräkning MFI:s tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-26 FM5001 M06 Förändringar Finansmarknadsstatistik april Till

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-27 FM5001 M06 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Februari Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -03-27 FM5001 M02 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Maj Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -06-28 FM5001 M05 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2013-01-28 FM5001 M12 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB November Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2013-01-03 FM5001 M11 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2014-01-29 FM5001 M12 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB December. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad 2015-01-29 Innehållsförteckning 1. Inledning

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juni. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -07-27. Innehållsförteckning 1. Inledning och

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juli Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -08-26 FM5001 M07 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB SEPTEMBER -10-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB OKTOBER -11-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-27 FM5001 M06 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB FEBRUARI -03-31 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB NOVEMBER -12-30 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB DECEMBER 2009-01-29 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB OKTOBER -11-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB APRIL -05-29 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK -07-25 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Metod Del 1 Inledning FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB MARS -04-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell)

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB FEBRUARI -03-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Januari Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -02-26 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Maj Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -06-30 FM5001 M05 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Mars Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -04-29 FM5001 M03 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB April Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -05-26 FM5001 M04 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2011-01-28 FM5001 M12 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juli Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -08-25 FM5001 M07 Förändringar Finansmarknadsstatistik juli

Läs mer

December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av

December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av 2016-12-13 Sida 1 (8) Del 5, Penningmängd 2003 December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. 2009 April: Fr.o.m.

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Mars Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -04-29 FM5001 M03 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

Finansmarknadsstatistik Noter

Finansmarknadsstatistik Noter Datum 1/10 2019-09-23 ES/FS FMR Finansmarknadsstatistik Noter 2/10 Del 5, Penningmängd 2003 December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Oktober. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -11-26. Innehållsförteckning 1. Inledning och

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalansoch Finansmarknadsstatistik, SCB Februari. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -03-26 Innehållsförteckning 1. Inledning och

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank.

FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Augusti Publicerad -09-27 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Februari Publicerad -03-29 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning

Läs mer

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(6) Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 Nya tabeller 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 57/34 27.2.2002 RÄTTELSE Rättelse till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära (ECB/2001/13) ( L 333 av den 17 december

Läs mer

Riksbankens författningssamling

Riksbankens författningssamling Riksbankens författningssamling RBFS 2010:1 ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2010:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 23 augusti 2010. RBFS

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 36 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 36 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

Riksbankens författningssamling

Riksbankens författningssamling Riksbankens författningssamling RBFS 2014:2 ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2014:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 26 maj 2014. RBFS

Läs mer

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt. Bilaga 2 Spec A1. Kapitalplaceringar Rad 8. Omvända repor På posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Omvända repor och repor ska redovisas separat på Spec A1.

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

Organisationsnr Institutnr Kvartal År. Riktigheten av lämnade uppgifter i denna blankett och bifogade specifikationer intygas

Organisationsnr Institutnr Kvartal År. Riktigheten av lämnade uppgifter i denna blankett och bifogade specifikationer intygas Bilaga 1 REMISSEXEMPLAR FFFS 2015:xx KVARTALSSTATISTIK FÖR VISSA VÄRDEPAPPERSBOLAG Institut Organisationsnr Institutnr Kvartal År Blanketten skall ha kommit in till Statistiska centralbyrån senast den

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

STATISTIK. Total. företagskrediter. Utlåning inkl. leasing Mdr % Mdr % Mdr % Mdr %

STATISTIK. Total. företagskrediter. Utlåning inkl. leasing Mdr % Mdr % Mdr % Mdr % Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp resp. bokförda värden vid årets kalenderårets utgång. Miljarder SEK. Totalt varav i utländsk valuta 2006 2007 2008

Läs mer

STATISTIK. Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank

STATISTIK. Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp resp. bokförda värden vid kalenderårets utgång. Miljarder SEK. 2011 2012 2013 Totalt (varav i utländsk valuta)

Läs mer

Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag

Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag Bilaga 2 Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag 2. Klassificering av motparter I blanketten klassificeras motparter enligt Standard för institutionell sektor indelning

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 2 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 2 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:1) om kvartalsstatistik för

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 2 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 2 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

Förslag till förändring av inrapporteringsblanketter avseende finansmarknadsstatistiken

Förslag till förändring av inrapporteringsblanketter avseende finansmarknadsstatistiken Protokollsbilaga F Direktionens protokoll 2009-06-22, 9 Beslutsunderlag DATUM: 2009-05-11 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: APP Maria Eriksson SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...32

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...32 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta....32 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur...32 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...34

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...34 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta....34 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur...34 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 1(6) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2004 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2001 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 2015 FM0401

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 2015 FM0401 Finansmarknad 1(15) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 2015 FM0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Protokollsbilaga E Direktionens protokoll , 10

Protokollsbilaga E Direktionens protokoll , 10 Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 090205, 10 PM DATUM: 2009-01-16 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: APP Maria Eriksson SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Riksbankens författningssamling

Riksbankens författningssamling Riksbankens författningssamling RBFS 2018:1 ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter (RBFS 2018:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 19 november 2018. RBFS 2018:1 Utkom

Läs mer

Avstämningsregler VINN- och MFI-rapporten

Avstämningsregler VINN- och MFI-rapporten 1(11) 2017-03-03 Avstämningsregler VINN- och MFI-rapporten Bakgrund För att det ska vara möjligt att ersätta värdepappersdelarna i MFI-rapporten med uppgifter från VINN krävs en hög grad av samstämmighet

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) 2,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 Inlåning från hushåll, över natten Inlåning från hushåll, med överenskommen

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

2011 FM0401. Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. Innehållsförteckning

2011 FM0401. Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. Innehållsförteckning Finansmarknad 2011-03-21 1(13) Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. 2011 FM0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2014-03-26 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska överensstämma

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2017-06-28 FFFS 2017:xx Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder Gäller fr.o.m. period 201412 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Anvisning 2 Kvartalsrapportering för

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 32

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 32 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 32 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 32 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 10 december 20033 PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 I dag ger Europeiska centralbanken (ECB) ut ny harmoniserad räntestatistik. Med början från referensmånaden

Läs mer

Riksbankens föreskrifter (RBFS 2018:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik;

Riksbankens föreskrifter (RBFS 2018:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; Protokollsbilaga B2 Direktionens protokoll 2018-11-19 4 Riksbankens föreskrifter (RBFS 2018:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 19 november 2018. Riksbanken föreskriver

Läs mer

Landstingens finansiella tillgångar och skulder

Landstingens finansiella tillgångar och skulder Sida 1 av 13 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

KOMPLETTERANDE TILLSYNSRAPPORTERING - FÖRSÄKRINGSFÖRETAG INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KOMPLETTERANDE TILLSYNSRAPPORTERING - FÖRSÄKRINGSFÖRETAG INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Bilaga 6 FFFS 2015:xx KOMPLETTERANDE TILLSYNSRAPPORTERING - FÖRSÄKRINGSFÖRETAG VALUTA INNEHÅLLSFÖRTECKNING Periodicitet A Kompletterande upplysningar, för värdepapper utan ISIN- kod Kvartal B Värdepapper

Läs mer

Remiss rörande uppdatering av finansmarknadsstatistiken

Remiss rörande uppdatering av finansmarknadsstatistiken REMISSYTTRANDE Vår referens: 2018/09/011 Er referens: 2018/1133 1 (5) 2018-10-05 Statistiska centralbyrån ES/FS-S Att: Nina Engström Box 24 300 104 51 Stockholm Remiss rörande uppdatering av finansmarknadsstatistiken

Läs mer

Anvisningar till blankett Kvartalsrapport för investeringsfonder

Anvisningar till blankett Kvartalsrapport för investeringsfonder Bilaga 14 FFFS 2008:x Anvisningar till blankett Kvartalsrapport för investeringsfonder Allmänt om hur kvartalsrapporteringen ska upprättas Kvartalsrapportering för investeringsfonder görs via Finansinspektionens

Läs mer

Instruktioner för Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder 1 RUTSsv, RUTSkoBIS och RUTSkoBISh

Instruktioner för Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder 1 RUTSsv, RUTSkoBIS och RUTSkoBISh STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 1(50) Instruktioner för Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder 1 RUTSsv, RUTSkoBIS och RUTSkoBISh December 2013 Dessa instruktioner gäller från och med den

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag; FFFS 2010:1 Utkom

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 26.9.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 241/1 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering

Läs mer

Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI)

Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI) Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI) DNR 2011-568-AFS Källa: Sveriges riksbank, Bank for International settlements (BIS), Europeiska Kommissionen och NASDAQ OMX. SELMArapporteringen

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

Anvisningar till blanketter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-C)

Anvisningar till blanketter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-C) Bilaga 2 Anvisningar till blanketter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-C) Instruktioner Beloppen ska avrundas till närmaste tusental kronor. Belopp under

Läs mer

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för investeringsfonder

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för investeringsfonder Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Anvisning 2 Kvartalsrapportering för investeringsfonder Ett bolag

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om svenska försäkringsbolags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar,

Läs mer

Finansiella företag, årsbokslut

Finansiella företag, årsbokslut Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Finansiella företag, årsbokslut 2011 FM0402 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Remissexemplar Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag. Rapportering av kvartalsupplysningar

Remissexemplar Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag. Rapportering av kvartalsupplysningar Bilaga 7 Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag Dessa upplysningar efterfrågas av Riksbanken för att kunna lämna kompletterande upplysningar för den EU-gemensamma

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

Sida 1 av 13. Innan du börjar. Sida 2 av 13. A1 Finansiella tillgångar, vid kvartalets utgång. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 13. Innan du börjar. Sida 2 av 13. A1 Finansiella tillgångar, vid kvartalets utgång. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar Page 1 of 13 Delar av blanketten ska inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här syns

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:14) om rapportering av kvartals-

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 25/2009. av den 19 december 2008. om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 25/2009. av den 19 december 2008. om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) L 15/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 20.1.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) (ECB/2008/32)

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION 2017-02-27 1 (11) KVALITETSDEKLARATION Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Ämnesområde Finansmarknad Statistikområde Finansiella företag utom försäkring Produktkod FM0401 Referenstid

Läs mer

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14. 19.6.2015 L 154/15 RIKTLINJER EURPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/948 av den 16 april 2015 om ändring av riktlinje ECB/2013/7 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2015/19) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

ECB-STATISTIK EN KORT ÖVERSIKT AUGUSTI 2005

ECB-STATISTIK EN KORT ÖVERSIKT AUGUSTI 2005 ECB-STATISTIK EN KORT ÖVERSIKT AUGUSTI 5 SV Det viktigaste syftet med Europeiska centralbankens (ECB) statistik är att stödja ECB:s penningpolitik samt Eurosystemets och Europeiska centralbankssystemets

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (7) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2011 (SVA-ÅRSENKÄT 2011): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användning av rapporteringstjänsten... 2 2.1 Inloggning i rapporteringtjänsten...

Läs mer

Riksbankens finansmarknadsstatistik 1996-1997

Riksbankens finansmarknadsstatistik 1996-1997 ES/BFM Datum 2009-06-01 1(16) Riksbankens finansmarknadsstatistik 1996-1997 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer