FINANSMARKNADSSTATISTIK

Transkript

1 FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalansoch Finansmarknadsstatistik, SCB Februari. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och disposition 7. Balansposter 7.14 Ut- och inlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi) 7.1 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på ändamål Monetära finansinstitut (MFI) 2. Definition av sektorer Monetära finansinstitut (MFI) Banker Banker 7.15 Räntebärande värdepapper 3. Finansstatistik i korthet Bostadsinstitut Monetära finansinstitut (MFI) Finansbolag Banker 4. Tillväxttakt Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Bostadsinstitut 4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex 7.2 Utlåning till offentlig sektor 7.16 Derivatinstrument Tillväxttakt utlåning och penningmängd Monetära finansinstitut (MFI) Monetära finansinstitut (MFI) Tillväxtindex för utlåning och penningmängd 7.3 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på säkerhet Banker 4.2 Köpta och sålda lån Monetära finansinstitut (MFI) Banker 8. Räntor 5. Penningmängd Bostadsinstitut 8.1 Bolåneräntor till hushåll, fördelat på räntebindningstid 5.1 Penningmängd och monetära basen Finansbolag Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal Penningmängd, M1, M2 och M Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal Gamla penningmängdsmåttet, M3 7.4 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på räntebindningstid 8.2 Utlåningsräntor till hushåll, fördelat på ändamål Monetära basen Monetära finansinstitut (MFI) Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, nya avtal Banker Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, utestående avtal 6. Balansräkning Bostadsinstitut 8.3 Utlåningsräntor till icke-finansiella företag och hushåll 6.1 Balansräkning, senaste period 7.5 Utlåning till hushåll för bostadsändamål, fördelat på räntebindningstid Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal Monetära finansinstitut (MFI) Monetära finansinstitut (MFI) Banker, nya avtal Banker Banker Bostadsinstitut, nya avtal Bostadsinstitut Bostadsinstitut Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal Finansbolag 7.6 Utlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi), fördelat på typ av kredit Banker, utestående avtal Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Monetära finansinstitut (MFI) Bostadsinstitut, utestående avtal MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker Banker 8.4 Utlåningsräntor, fördelat på återstående räntebindningstid 6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier Bostadsinstitut Monetära finansinstitut (MFI) MFI:s tillgångar Finansbolag Banker MFI:s skulder och eget kapital Övriga montetära finansinstitut (Övriga MFI) Bostadsinstitut 6.3 Bankernas balansräkning, tidsserier 7.7 Utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 8.5 Inlåningsräntor, fördelat på räntebindningstid Bankernas tillgångar Monetära finansinstitut (MFI) Banker, nya avtal Bankernas skulder och eget kapital Banker Banker, utestående avtal 6.4 Bostadsinstitutens balansräkning, tidsserier Finansbolag Bostadsinstitutens tillgångar 7.8 Monetära finansinstituts (MFI:s) utgivna betal- och kreditkort 9. Utländska fordringar och skulder Bostadsinstitutens skulder och eget kapital 7.9 Bostadsinstitutens utlåning, fördelat på säkerheter och räntebindningstid 9.1 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, senaste period 6.5 Finansbolagens balansräkning, tidsserier Bostadsinstitutens nya lån Sverigebaserade monetära finansinstituts (MFI:s) fordringar och skulder Finansbolagens tillgångar Bostadsinstitutens utestående belopp Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar Finansbolagens skulder och eget kapital 7.10 Leasing, fördelat på typ av objekt 9.2 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, tidsserier 6.6 Övriga monetära finansinstituts (Övriga MFI:s) balansräkning, tidsserier Monetära finansinstitut (MFI) Sverigebaserade monetära finansistituts (MFI:s) fordringar Övriga MFI:s tillgångar Banker Sverigebaserade monetära finansinsituts (MFI:s) skulder Övriga MFI:s skulder och eget kapital Finansbolag 9.3 Fordringar, fördelat på motpartsland, egentlig motpart och slutlig risk 6.7 Monetära finansinstituts (MFI:s) filialer i utlandet, balansräkning, tidsserier 7.11 Leasing, fördelat på motpart Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, egentlig motpart MFI:s filialer i utlandet, tillgångar Monetära finansinstitut (MFI) Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, slutlig risk MFI:s filialer i utlandet, skulder och eget kapital Banker 6.8 Utländska monetära finansinstituts (Utländska MFI:s) filialer i Sverige, balansräkning, tidsserier Finansbolag 10. Noter Utländska MFI:s filialer i Sverige, tillgångar 7.12 In- och upplåning från hushåll Utländska MFI:s filialer i Sverige, skulder och eget kapital Monetära finansinstitut (MFI) 11. Ordlista 6.9 Sparbankernas balansräkning, tidsserier Banker Sparbankernas tillgångar 7.13 Individuellt pensionssparande (IPS) 12. Kontakta oss Sparbanker, skulder och eget kapital 13. Hitta i publikationen Sida 1 (1)

3 1. Inledning och disposition Denna del ger en övergripande introduktion till publikationen och redogör för hur publikationen är uppbyggd. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till inledeningen av respekive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut (MFI) och de finansiella marknaderna, så kallad finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis men vissa uppgifter rapporteras kvartalsvis och årsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan den 1 april 2003 är det Statistiska centralbyrån (SCB) som samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken på uppdrag av Riksbanken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per den 31 mars 2003 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (avsnitt 8) som framställdes av Riksbanken till och med kvartal Uppgifterna i denna publikation redovisas månadsvis tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per den 31 januari Statistiken i denna publikation ger en bild av monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, i form av tillgångar och skulder, ut- och inlåning samt räntor. I publikationen redogörs även för utvecklingen av penningmängden och MFI:s kreditgivning samt för utländska fordringar och skulder. Disposition Publikationen består av följande delar: Del 2: Definition av sektorer. Beskriver referens- och mortpartssekorer betydelse i publikationen. Del 3: Finansstatistik i korthet Här presenteras särskilt efterfrågade uppgifter i finansmarknadsstatistiken. Del 4: Tillväxttakt I denna del redovisas den årliga tillväxttakten och tillväxtindex för utlåning respektive penningmängd samt stockarna för köpta och sålda lån. Del 5: Penningmängd Här redogörs för olika mått på penningmängd (M1, M2 och M3) och monetära basen. Del 6: Balansräkningar Visar ställningen (MFI:s tillgångar och skulder) i slutet av innevarande period samt tidsserier. Del 7: Balansposter Här finns specifikationer av vissa balansräkningsposter, i huvudsak MFI:s inoch utlåning. Även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande redovisas. Del 8: Räntor Presenterar MFI:s inoch utlåningsräntor för nya respektive utestående avtal. Del 9: Utländska fordringar och skulder Här anges Sverigebaserade MFI:s utländska fordringar och skulder respektive svenskägda MFIoch bankgruppers fordringar. av Del 10: Noter Här finns noter till de olika delarna i publikationen. Del 11: Ordlista Beskriver vanligt förekommande begrepp i finansmarknadsstatistiken. Del 12: Kontaktpersoner Här finns kontaktuppgifter för eventuella frågor. Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på knappen med siffran 1 i vänster överkant. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

4 2. Definition av sektorer Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 5 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 9, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från till exempel data som publiceras av Europeiska centralbanken (ECB) som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. Den generella strukturen för referenssektorerna i publikationen är enligt följande: Monetära finansinstitut (MFI) [122] Banker [ ] Bankaktiebolag [delmängd av 1221] Bankaktiebolags filialer i utlandet Sparbanker [delmängd av 1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Finansbolag [delmängd av sektor 1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] MFI:s filialer i utlandet Utländska MFI:s filialer i Sverige Inom klammern anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning (MIS :1). Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. Riksbanken som också klassificeras som ett MFI ingår inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller endast hushåll och offentlig förvaltning). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, det vill säga, den totala ekonomin. Svenska icke-mfi Offentlig förvaltning [13] Riksgäldskontoret [131120] Kommuner och landsting [1313] Sociala trygghetsfonder [1314] Statliga myndigheter, utom Riksgälden [131110] Andra institutioner hänförliga till statlig förvaltning [131130] Finansiella företag, ej MFI Investeringsfonder [124] Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer [1252] Försäkringsföretag och pensionsinstitut [128, 129] Övriga: Finansiella serviceföretag [1261] Finansiella företags icke-vinstdrivande organisation [1262] Värdepapperiseringsinstitut (FVC) [1251] Finansiella bolag med utlåningsverksamhet [1253] Investmentbolag [1254] Övriga finansförmedlare [1259] Icke-finansiella bolag [11] Hushåll [14] Företagarhushåll [141, 142] Övriga hushåll [143] Hushållens icke-vinstdrivande organisationer [15] Svenska MFI Riksbanken [121] Banker [1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Andra monetära kreditmarknadsföretag [1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] Utländsk MFI Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI (Övriga utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EU-länder motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Sida 1 (2)

5 Allmänheten Icke-MFI I publikationen av finansmarknadsstatistiken har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av begreppet icke-mfi (fr.o.m septermber 2010).. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av motpartssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, sociala trygghetsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 5, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se del 5. Penningmängd). MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS :2. Vid utgången av november fanns det 167 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även så kallade penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen, vilket sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 6 men även penningmängdsmåttet M3 i del Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas från en redovisningsbaserad blankett kallad MFI.. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis i det fall de tillhör de som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende november. Den största förändringen gällande innehållet skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFIpopulationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFI-blanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Till och med 1979 var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Från och med 1996 är Monetära värdepappersbolag inkluderade i gruppen övriga MFI. Sida 2 (2)

6 3. Finansstatistik i korthet Penningmängd Ställningsvärden Årlig tillväxttakt M Miljoner kronor (Mnkr 11,3 Procent (%) M Mnkr 6,5 % M Mnkr 6,1 % Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till hushåll, totalt Mnkr 6,2 % till hushåll, för bostadsändamål Mnkr 6,6 % till icke-finansiella företag, totalt Mnkr 5,0 % MFI:s inoch upplåning från hushåll, totalt Mnkr MFI:s genomsnittliga utlåningsränta Utlåningsräntor till hushåll, samtliga lån (nya avtal) 2,85 Procent (%) till hushåll, bostadsändamål, totalt (nya avtal) 1,81 % till hushåll, bostadsändamål, rörlig ränta (nya avtal) 1,80 % till icke-finansiella företag, totalt (nya avtal) 1,59 % Bankernas genomsnittliga inlåningsränta Inlåningsränta från hushåll, samtliga konton (nya avtal) 0,17 Procent (%)

7 4. Tillväxttakt Beräkning av tillväxttakt I statistiken uppkommer ibland, av olika orsaker, tidsseriebrott vilka kan göra jämförelser över tiden svår. För penningmängden och serier i avsnitt 4.1 publiceras därför årlig tillväxttakt som kompenserats för tidsseriebrott för att få utvecklingen jämförbar över tiden. Tillväxttakten tas fram genom att justera för omklassificeringar och på så sätt få ett mått på de transaktioner som ägt rum under perioden. Omklassificeringar är t.ex. förändringar som uppstår pga. definitionsändringar, ändrad indelning av finansiella instrument eller när institut tillkommer eller upphör som MFI. Vid revidering av uppgifter ändras i första hand uppgifter även historiskt för att få korrekta ställningsvärden, något som flyttar tidsseriebrottet bakåt men inte alltid eliminerar det. En omklassificering läggs då in för att kompensera för den nivåskillnad som uppstår pga. revideringen. Utlåningen justeras även för stockar som flyttas till eller från svenska MFI, t.ex. om lån värdepapperiseras eller säljs till utlandet. Detta för att kompensera för det tidsseriebrott som uppkommer utan koppling till ändrad skuldsättning hos låntagarna. Värdeförändringar, t.ex. växelkursförändringar, kompenseras dock inte för. Att inte också ställningsvärden justerade för omklassificeringar presenteras beror på att ställningsvärdet visar till exempel på hur situationen sett ut vid en viss tidpunkt. En justering skulle då innebära en skattning av hur serien skulle ha sett ut om förutsättningarna varit annorlunda. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Diagram 1: Årlig tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Hushåll Icke-finansiella företag Beräkning av tillväxtindex Metoden som används för att beräkna tillväxttakt baseras på den metod som används av ECB. Först beräknas ett kedjeindex enligt: är IB är ingående balans, UB utgående balans och indexet I för basperioden är 100. Utifrån detta beräknas sedan årlig tillväxttakt som årets procentuella förändring av indexet. Användning av kedjeindex gör att omklassificeringar relateras till balansen den månad då de inträffar. Huvuddelen av omklassificeringar och lånetransfereringar antas ske i början av perioden varför nämnaren i ekvationen justeras med omklassificeringar och lånetransfereringar för att kompensera för den nivåskillnad som annars uppkommer. Sida 1 (1)

8 4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex Tillväxttakt utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån (procent) Stockförändring, Tillväxttakt, procent procent Hushåll Ickefinansiella företag Tabell 2: Tillväxttakt penningmängd, M1, M2 och M3 Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar (procent) M1 Tillväxt M2 Tillväxt M3 Tillväxt Hushåll Konsumtion Bostad Övrigt 5,2 5,5 4,6 5,7 4,3 2,9 9,5 6,8 4,4 Jul 5,3 5,6 4,9 5,8 4,3 3,2 Juli 9,7 6,7 4,9 Aug 5,4 5,6 4,7 5,9 4,8 3,3 Aug 10,4 6,7 4,6 Sep 5,4 5,7 5,0 6,0 4,4 3,1 Sep 10,0 6,1 5,4 Okt 5,6 5,9 5,0 6,1 4,9 3,7 Okt 10,9 5,8 4,8 Nov 5,6 5,9 4,1 6,2 5,0 3,8 Nov 10,6 5,6 4,8 Dec 5,8 6,0 3,4 6,3 4,7 3,8 Dec 9,7 5,6 5,3 Jan 6,0 6,1 3,5 6,4 5,3 4,4 Jan 9,3 5,4 5,2 Feb 6,1 6,2 3,6 6,6 5,3 5,0 Feb 11,3 6,5 6,1 i i För att se ingående stockar, se avsnitt Tillväxtindex för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxtindex, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Tabell 2: Tillväxtindex, penningmängd, M1, M2 och M3 Basperiod Februari 2005, justerat för omklassificering och köpta och sålda lån. Basperiod december 2001, justerat för omklassificeringar. Hushåll Icke-finansiella Konsumtion Bostad Övrigt företag M1 M2 M Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Köpta och sålda lån Tabell 1: MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto (mnkr) Totala lån varav lån till svenska varav lån till icke-fin. ftg. svenska hushåll Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Köpta och sålda lån avser lån som sålts, köpts, värdepapperiserats eller annars avyttrats eller förvärvats. Tabellen avser nettoförändring, dvs. ett negativt belopp innebär större försäljningar än köp under perioden.

9 5. Penningmängd Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. Fram till och med december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari Hösten 2012 ändrade ECB hanteringen gällande repor i penningmängdsmåttet M3. Ändringen innebar att repor som clearas genom centrala motparter exkluderas från M3. I Europa började repor clearas via centrala motparter i början av 2000-talet. I samband med finanskrisen ökade clearingen via centrala motparter, bland annat för att minska motpartsrisken. Det är viktig att penningmängdsmåttet M3, med dess motparter, över tiden förblir konsistent med den ekonomiska betydelsen av pengar. I M3 inkluderas MFI:s repor med icke- MFI. Vid den här typen av repor förfogar dock aldrig den centrala motparten självständigt över inlåningen utan agerar endast som mellanhand mellan MFI. Repor som clearas via central motpart ska därför inte ingå i penningmängden. I Sverige startade central motpartsclearing av repor hösten Repor som clearas via central motpart får i statistiken motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag och övriga finansförmedlare). Sverige har anpassat definitionen enligt ovan för M3 i samband med publiceringen avseende november Repor mot centrala motparter har därmed exkluderats från M3 tillbaka till september Genom att repor mot centrala motparter kan exkluderas tillbaka från det att affärerna började i Sverige uppkommer inget tidsseriebrott. För andra serier än penningmängden ingår dock repor med centrala motparter i ut- och inlåning till icke-mfi. Exempel repor mot central motpart: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke- MFI) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke- MFI En utförligare beskrivning av repor mot centrala motparter och penningmängden återfinns i ECB:s "Monthly Bulletin, September 2012". Sida 1 (3)

10 Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 miljoner kronor Diagram 1: Penningmängd, M1, M2 och M3 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% M1 M2 M3 M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor (exkl. centrala motparter), andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för emittenten att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFI:s innehav av dessa värdepapper. Sida 2 (3)

11 Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.ån och med september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Tabell 1: Skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmåttet, sektor Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken och Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Andra monetära kreditmarknadsföretag, av svenska emittenters filialer i utlandet Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut, Sociala trygghetsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exklusive Riksgälden Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag (exklusive repor mot centrala motparter), Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Investmentbolag, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Övriga finansförmedlare, utom försäkringsbolagoch pensionsinstitut Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Icke-finansiell företagssektor, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, Övriga finansförmedlare Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut Sida 3 (3)

12 5.1 Penningmängd och monetära basen Penningmängd, M1, M2 och M3 Tabell 1: Penningmängd, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1 (mnkr) Utelöpande Sedlar och Sedlar och mynt Avista-inlåning sedlar och mynt i svenska hos svensk i MFI och mynt MFI:s kassa allmänhet staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M1 (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Utländsk valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Penningmängd, M2 och M3 (mnkr) Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet M3 (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) Svenska kronor Utländsk valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Gamla penningmängdsmåttet, M3 Tabell 1: Gamla penningmängdsmåttet, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M3 (mnkr) Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Hushåll Icke-fin.företag Övriga M3 Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Svenska kronor Monetära basen Tabell 1: Finansieringsbasen för penningmängden, monetära basen (mnkr) Utelöpande sedlar och mynt Skulder avseende penningpolitiska transaktioner varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Övrig inlåning kreditinstitut Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

13 6. BALANSRÄKNINGAR De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS :2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor (MFI, bank, bostadsinstitut etc.), de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, det vill säga inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996 till november 2001 redovisas utlåningen netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Diagram 1: MFI:s tillgångar 11% 6% 4% 9% 70% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 2: MFI:s skulder och eget kapital 0% 5% 5% 5% In- och upplåning 37% 48% Emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital För perioden var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bland annat på att motparter inte erhållit sektor på grund av saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke-mfi men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFItotalt. Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. Diagram 3: Bankernas tillgångar 14% 7% 6% 10% 63% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 4: Bankerna skulder och eget kapital 6% 6% 6% 54% 28% In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital Sida 1 (1)

14 6.1 Balansräkning, senaste period Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Offentlig sektor Hushåll Hushåll Utländska icke-mfi Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet MFI MFI Svenska MFI Svenska MFI Banker Banker Bostadsinstitut Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Andra monetära kreditmarknadsföretag Övriga MFI 211 Övriga MFI Utländska MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Aktier och andelar Certifikat Derivatinstrument Obligationer Övriga tillgångar Förlagslån SUMMA TILLGÅNGAR Övriga emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Banker Tabell 1: Bankernas tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bankernas skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Offentlig sektor Hushåll Hushåll Utländska icke-mfi Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet MFI MFI Svenska MFI Svenska MFI Banker Banker Bostadsinstitut Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Andra monetära kreditmarknadsföretag Övriga MFI 196 Övriga MFI Utländska MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Aktier och andelar Certifikat Derivatinstrument Obligationer Övriga tillgångar Förlagslån SUMMA TILLGÅNGAR Övriga emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER

15 6.1.3 Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bostadsinstitutens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI 0 Svenska icke-mfi MFI Finansiella företag, ej MFI 524 Svenska MFI Icke-finansiella företag Utländska MFI Offentlig sektor Emitterade värdepapper Hushåll Certifikat Utländska icke-mfi Obligationer MFI Förlagslån Svenska MFI Övriga emitterade värdepapper 0 Utländska MFI Derivatinstrument Räntebärande värdepapper Övriga skulder Aktier och andelar 1 Eget kapital Derivatinstrument SUMMA SKULDER Övriga tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Finansbolagens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI 99 Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor 511 Svenska MFI Hushåll Utländska MFI Utländska icke-mfi Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån Räntebärande värdepapper Övriga emitterade värdepapper 47 Aktier och andelar Derivatinstrument 8 Derivatinstrument 3 Övriga skulder Övriga tillgångar Eget kapital SUMMA TILLGÅNGAR SUMMA SKULDER

16 6.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Övriga MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: Övriga MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI 893 MFI MFI Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Aktier och andelar 24 Certifikat Derivatinstrument Obligationer Övriga tillgångar Förlagslån SUMMA TILLGÅNGAR Övriga emitterade värdepapper 0 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker Tabell 1: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbankernas tillgångar (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige Utlåning Icke-MFI MFI Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Tabell 2: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker (mnkr) Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige In- och upplåning Icke-MFI MFI Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER

17 6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier MFI:s tillgångar Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr) Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: MFI:s tillgångar exklusive utlåning (mnkr) Summa Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar tillgångar Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 5: MFI:s valutaspecifikation av totala tillgångar (mnkr) Svenska kronor Euro och EMU-valutor Övriga EU-valutor c) Övriga utländska valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

18 6.2.2 MFI:s skulder och eget kapital Tabell 1: MFI:s inoch upplåning totalt och från icke-mfi (mnkr) In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: MFI:s inoch upplåning totalt och från icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s inoch upplåning från MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s inoch upplåning från MFI (mnkr), fortsättning Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: MFI:s emitterade värdepapper (mnkr) Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga emitterade värdepapper Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: MFI:s emitterade andelar i penningmarknadsfonder, derivatinstrument, övriga skulder och eget kapital (mnkr) Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital Summa skulder Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Euro och Övriga Övriga kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor EMU-valutor EU-valutor valutor Jul Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb

19 6.3 Bankernas balansräkning, tidsserier Bankernas tillgångar Tabell 1: Bankernas utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr) Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi a) Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Bankernas utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas utlåning till MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas utlåning till MFI (mnkr), fortsättning Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: Bankernas tillgångar exklusive utlåning (mnkr) Summa Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar tillgångar Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: Bankernas valutaspecifikation av totala tillgångar (mnkr) Svenska kronor Euro och EMUvalutor Övriga EU-valutor c) Övriga utländska valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

20 6.3.2 Bankernas skulder och eget kapital Tabell 1: Bankernas inoch upplåning totalt och från icke-mfi (mnkr) In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Bankernas inoch upplåning från icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas inoch upplåning från MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas inoch upplåning från MFI (mnkr), fortsättning Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: Bankernas emitterade värdepapper (mnkr) Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga emitterade värdepapper Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: Bankernas derivatinstrument, övriga skulder och eget kapital (mnkr) Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital Summa skulder Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Euro och Övriga Övriga kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

21 6.4 Bostadsinstitutens balansräkning, tidsserier Bostadsinstitutens tillgångar Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning (anges i total valuta, mnkr) Utlåning Icke-MFI Svenska Finansiella Icke-finansiella Offentlig Hushåll Utländska MFI SvenskaMFI Utländska totalt icke-mfi a) företag, ej MFI företag sektor icke-mfi MFI Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bostadsinstitutens tillgångar exklusive utlåning (anges i total valuta, mnkr) Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga Summa värdepapper andelar b) instrument tillgångar tillgångar d) Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Bostadsinstitutens skulder och eget kapital Tabell 1: Bostadsinstitutens inoch upplåning (anges i total valuta, mnkr) In- och upplåning Icke-MFI MFI Svenska Utländska totalt M F I MFI Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bostadsinstitutens skulder och eget kapital, exklusive inoch upplåning (anges i total valuta, mnkr) Emitterade Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga Derivat- Övriga Egetkapital Summa värdepapper emitterade instrument skulder skulder d) Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska värdepapper kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

22 6.5 Finansbolagens balansräkning, tidsserier Finansbolagens tillgångar Tabell 1: Finansbolagens utlåning (anges i total valuta, mnkr) Utlåning Icke-MFI Svenska Finansiella Icke-finansiella Offentlig Hushåll Utländska MFI Svenska Utländska totalt icke-mfi a) företag,ej MFI företag sektor icke-mfi MFI MFI Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Finansbolagens tillgångar exklusive utlåning (mnkr) Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga Summa värdepapper andelar instrument tillgångar tillgångar e) Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Finansbolagens skulder och eget kapital Tabell 1: Finansbolagens inoch upplåning (anges i total valuta, mnkr) In- och upplåning Icke-MFI Svenska Utländska MFI Svenska Utländska totalt icke-mfi icke-mfi M F I M F I Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Finansbolagens skulder och eget kapital, exklusive inoch upplåning (anges i total valuta, mnkr) Emitterade Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga Derivat- Övriga Eget Summa Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska värdepapper emitterade instrument skulder kapital skulder e) kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor äd Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

23 6.6 Övriga monetära finansinstituts (Övriga MFI:s) balansräkning, tidsserier Övriga MFI:s tillgångar Tabell 1: Övriga MFI:s tillgångar (mnkr) Utlåning Icke-MFI MFI Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga Summa totalt värdepapper andelar b) instrument tillgångar tillgångar Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga MFI:s skulder och eget kapital Tabell 1: Övriga MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Summa skulder In- och upplåning Icke-MFI MFI Emitterade Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga Emitterade andelar i Derivat- Övriga Egetkapital totalt värdepapper emitterade penningmarknads- instrument skulder Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska värdepapper fonder kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Monetära finansinstituts (MFI:s) filialer i utlandet, balansräkning, tidsserier MFI:s filialer i utlandet, tillgångar Tabell 1: MFI:s filialer i utlandet, tillgångar (mnkr) Summa Utlåning Icke-MFI MFI Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga tillgångar totalt värdepapper andelar b) instrument tillgångar Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska Ej valutakronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor fördelad filialdiff Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb MFI:s filialer i utlandet, skulder och eget kapital Tabell 1: MFI:s filialer i utlandet, skulder och eget kapital (mnkr) In- och upplåning Icke-MFI MFI Emitterade Derivat- Övriga Egetkapital Summa totalt värdepapper instrument skulder skulder Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska Ej valutakronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor fördelad filialdiff Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

24 6.8 Utländska monetära finansinstituts (MFI:s) filialer i Sverige, balansräkning, tidsserier Utländska MFI:s filialer i Sverige, tillgångar Tabell 1: Utländska MFI:s fililaler i Sverige, tillgångar (mnkr) Summa Utlåning Icke-MFI MFI Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga tillgångar totalt värdepapper andelar b) instrument tillgångar Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Utländska MFI:s filialer i Sverige, skulder och eget kapital Tabell 1: Utländska MFI:s filialer i Sverige, skulder och eget kapital (mnkr) In- och upplåning Icke-MFI MFI Emitterade Derivat- Övriga Egetkapital Summa totalt värdepapper instrument skulder skulder Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Sparbankernas balansräkning, tidsserier Sparbankernas tillgångar Tabell 1: Sparbankernas tillgångar (mnkr) Summa Utlåning Icke-MFI MFI Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga tillgångar totalt värdepapper andelar b) instrument tillgångar Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Sparbanker, skulder och eget kapital Tabell 1: Sparbankers skulder och eget kapital (mnkr) In- och upplåning Icke-MFI MFI Emitterade Derivat- Övriga Egetkapital Summa totalt värdepapper instrument skulder skulder Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

25 7. BALANSPOSTER Hur lånens ändamål beräknas I Sverige samlar vi inte in statistik över lånens ändamål som konsumtionskrediter, bostadslån och övriga lån utan vi samlar in uppgifter över lån fördelat på olika säkerheter. Denna nedbrytning på säkerheter används för att approximera ändamålet. Från och med publiceringen avseende september 2010 har ändamålsberäkningen modifierats för att få stabilare serier som bättre beskriver ändamålen för utlåning till svenska hushåll. I den tidigare ändamålsberäkningen räknades alla lån till företagarhushåll som övriga ändamål medan i den nya definitionen (se nedan) kan även företagarhushåll ha bostadslån. En annan förändring är att bostadsinstitut nu kan ge konsumtionskrediter. Statistik för perioder innan september 2010 har uppdaterats med denna nya modifierade ändamålsberäkning. Vidare har ändamålsberäkningen också dragits tillbaka till december En skattning för perioderna december 2001 t.o.m. december 2003 har varit nödvändig då man under denna period annars inte kan separera företagarhushåll från hushållens icke vinstdrivande organisationer. Tabell 1: MFI: utlåning till hushåll, fördelat på ändamål 13% 6% Konsumtion 81% Bostad Övrigt Konsumtionskrediter Till konsumtionskrediter räknas lån utan säkerhet (blanco) och lån garanterade av andra än stat och kommun (övrig borgen) till övriga hushåll (dvs. andra hushåll än företagarhushåll eller hushållens icke vinstdrivande organisationer). Bostadslån Som bostadslån räknas MFI:s utlåning med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter till hushåll (dvs. övriga hushåll och företagarhushåll). Inga lån till hushållens icke vinstdrivande organisationer räknas till bostadslån. Övriga ändamål MFI:s utlåning till företagarhushåll exklusive bostadslån och utlåning med andra säkerheter än de ovan till övriga hushåll. Alla lån från MFI till hushållens icke vinstdrivande organisationer räknas också till övriga ändamål.

26 7.1 Utlåning till hushåll och Icke-finansiella företag, fördelat på ändamål Monteära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till hushåll (mnkr) Total utlåning Tabell 2: MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (mnkr) HIO Hushåll Konsumtion Bostad Övrigt Övriga hushåll Företagarhushåll Övriga hushåll Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Banker Bostadsinstitut : Icke-finansiella företag är reviderad mellan perioden 2013M1 och M7 Ickefinansiella företag Tabell 1: Bankernas utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (mnkr) Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (mnkr) Konsumtion Bostad Övrigt Konsumtion Bostad Övrigt Icke- finansiella företag Icke- finansiella företag Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Finansbolag Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Finansbolagens utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (mnkr) Tabell 1: Övriga MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (mnkr) Konsumtion Bostad Övrigt Konsumtion Bostad Övrigt Icke- finansiella företag Icke- finansiella företag Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Utlåning till offentlig sektor Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till svensk offentlig sektor (mnkr) Utlåning totalt Kommuner Företagarhushåll Social- Staten och landsting försäkrings Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

27 7.3 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på säkerhet Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till hushåll exklusive HIO, fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga säkerheter Dagslån och repor Tabell 2: MFI:s utlåning till icke-finansiella företag fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Banker Tabell 1: Bankernas utlåning till hushåll exklusive HIO, fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Varav bostadsrättsföreningar Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga säkerheter Dagslån och repor Tabell 2: Bankernas utlåning till icke-finansiella företag fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till hushåll exklusive HIO fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Varav bostadsrättsföreningar Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga säkerheter Dagslån och repor Tabell 2: Bostadsinstitutens utlåning till icke-finansiella företag fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Varav bostadsrättsföreningar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

28 7.3.4 Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens utlåning till hushåll exklusive HIO fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga säkerheter Dagslån och repor Tabell 2: Finansbolagens utlåning till icke-finansiella företag fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Övriga MFI:s utlåning till hushåll exklusive HIO fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Varav bostadsrättsföreningar Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga säkerheter Dagslån och repor Tabell 2: Övriga MFI:s utlåning till icke-finansiella företag fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Varav bostadsrättsföreningar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

29 7.4 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på räntebindningstid Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till hushåll fördelad på löptid, (mnkr) Hushåll Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s utlåning till icke-finansiella företag fördelad på löptid, (mnkr) Icke-finansiella företag Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

30 7.4.2 Banker Tabell 1: Bankernas utlåning till hushåll fördelad på löptid, (mnkr) Hushåll Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas utlåning till icke-finansiella företag fördelad på löptid, (mnkr) Icke-finansiella företag Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till hushåll fördelad på löptid, (mnkr) Hushåll Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

31 Tabell 2: Bostadsinstitutens utlåning till icke-finansiella företag fördelad på löptid (mnkr) Icke-finansiella företag Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Utlåning till hushåll för bostadsändamål, fördelat på räntebindningstid Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning för bostadsändamål till hushåll, exklusive HIO (mnkr) Hushåll Företagarhushåll Övriga hushåll Ursprunglig räntebindningstid Ursprunglig räntebindningstid Ursprunglig räntebindningstid t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år varav t.o.m. 3 mån a) varav t.o.m. 3 mån a) varav t.o.m. 3 mån a) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

32 7.5.2 Banker Tabell 1: Bankernas utlåning för bostadsändamål till hushåll, exklusive HIO (mnkr) Hushåll Ursprunglig räntebindningstid t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år varav t.o.m. 3 mån a) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitut utlåning för bostadsändamål till hushåll, exklusive HIO (mnkr) Hushåll Ursprunglig räntebindningstid t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år varav t.o.m. 3 mån a) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

33 7.6 Utlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi), fördelat på typ av kredit Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi, fördelad på typ av kredit (mnkr) Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter Svenska Utländska Svenska Utländska Svenska Utländska Svenska Utländska kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr), fortsättning Övriga krediter c) Utlåning totalt Svenska Utländska Svenska Utländska kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Banker Tabell 1: Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr) Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter Svenska Utländska Svenska Utländska Svenska Utländska Svenska Utländska kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr), fortsättning Övriga krediter c) Utlåning totalt Svenska Utländska Svenska Utländska kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

34 7.6.3 Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr) Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr), fortsättning Övriga krediter c) Utlåning totalt SEK UTV SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr) Factoringkrediter Avbetalningskre Kontraktskrediter Reverskrediter Övriga krediter c) Utlåning totalt Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga montetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Övriga MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr) Factoringkrediter Avbetalningskre Kontraktskrediter Reverskrediter Övriga krediter c) Utlåning totalt Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

35 7.7 Utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr) Svenska motparter Icke-finansiella företag Hushåll Betal- och Betal- och Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr), fortsättning Utländska motparter Övriga motparter Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Banker Tabell 1: Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr) Svenska motparter Icke-finansiella företag Hushåll Betal- och Betal- och Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr), fortsättning Utländska motparter Övriga motparter Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

36 7.7.3 Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr) Svenska motparter Icke-finansiella företag Betal- och Betal- och Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Hushåll Tabell 1: Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr), fortsättning Utländska motparter Övriga motparter Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Monetära finansinstitut (MFI), utgivna betal- och kreditkort Tabell 1: MFI:s utgivna betal- och kreditkort, antal kort (tusental) Utgivna av MFI Utgivna av Utgivna av banker finansbolag Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

37 7.9 Bostadsinstitutens utlåning, baserat på säkerheter och räntebindningstid Bostadsinstitutens nya lån Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på säkerhet, nya lån (mnkr) Nya lån under perioden Småhus Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Flerbostadshus och Affärskontorshus Övriga objekt Direktlån till kommuner och landsting Varav bostadsrättsföreningar f) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Nya lån inkluderar belopp som använts för att lösa ett tidigare lån taget i ett annat institut. Vid ändring av lån i samma bostadsinstitut avser nyutlåningen endast eventuell höjning av lånet. Tabell 2: Bostadsinstitutens utlåning fördelat på räntebindningstid, nya lån (mnkr) Svensk och utländsk icke-mfi Svenska och utländska hushåll exkl. HIO Rörlig Bunden ränta Rörlig Bunden ränta ränta ränta < 5 år >5 år < 5 år >5 år Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Bostadsinstitutens utestående belopp Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på säkerhet, utestående belopp (mnkr) Utestående belopp Småhus Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Flerbostadshus och Affärskontorshus Övriga objekt Direktlån till kommuner och landsting e) Varav bostadsrättsföreningar f) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bostadsinstitutens utlåning fördelat på räntebindningstid, utestående belopp (mnkr) Svensk icke-mfi Utländsk icke-mfi Svenska hushåll exkl. HIO d) Rörlig Bunden Rörlig Bunden ränta ränta ränta ränta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

38 7.10 Leasing, fördelat på typ av objekt Monetära Finansinstitut (MFI) Tabell 1: Leasing från MFI, objektfördelad (mnkr) Byggnader Personbilar Andra fordon varav lätta lastbilar Rälsfordon Båtar och fartyg Luftfartyg Containrar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Leasing från MFI, objektfördelad (mnkr), fortsättning Övriga transportmedel Entreprenadmaskiner Anläggning och byggmaskiner Jord- och skogsbruksmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer och kringutrustning Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Inredning för kontor, hotell, restauranger eller butiker Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt g) varav utländska leasetagare Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Banker Tabell 1: Leasing från banker, objektfördelad (mnkr) Byggnader Personbilar Andra fordon varav lätta lastbilar Rälsfordon Båtar och fartyg Luftfartyg Containrar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Leasing från banker, objektfördelad (mnkr), fortsättning Övriga transportmedel Entreprenadmaskiner Anläggning och byggmaskiner Jord- och skogsbruksmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer och kringutrustning Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Inredning för kontor, hotell, restauranger eller butiker Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt g) varav utländska leasetagare Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

39 Finansbolag Tabell 1: Leasing från finansbolag, objektfördelad (mnkr) Byggnader Personbilar Andra fordon varav lätta lastbilar Rälsfordon Båtar och fartyg Luftfartyg Containrar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Leasing från finansbolag, objektfördelad (mnkr), fortsättning Övriga transportmedel Entreprenadmaskiner Anläggning och byggmaskiner Jord- och skogsbruksmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer och kringutrustning Inredning för kontor, hotell, restauranger eller butiker Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt g) varav utländska leasetagare Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Leasing, fördelat på motpart Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: Finansiell leasing från MFI, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Operationell leasing från MFI, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

40 Banker Tabell 1: Finansiell leasing från banker, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Operationell leasing från banker, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Finansbolag Tabell 1: Finansiell leasing från finansbolag, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Operationell leasing från finansbolag, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

41 7.12 In- och upplåning från hushåll Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s inoch upplåning från hushåll (mnkr) HIO Hushåll Företagarhushåll Övriga hushåll Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s inoch upplåning från hushåll, fördelad efter typ av inlåning (mnkr) Avistakonto sparkonto IPS Övrigt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid t.o.m. 3 mån 1-2 år över t.o.m. över (dagslån och Svenska Utländsk 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2.1: MFI:s inoch upplåning från företagarhushåll, fördelad efter typ av inlåning (mnkr) Avistakonto sparkonto IPS Övrigt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid t.o.m. 3 mån 1-2 år över t.o.m. över (dagslån och Svenska Utländsk 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2.2: MFI:s inoch upplåning från övriga hushåll, fördelad efter typ av inlåning (mnkr) Avistakonto sparkonto IPS Övrigt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid t.o.m. 3 mån 1-2 år över t.o.m. över (dagslån och Svenska Utländsk 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

42 Banker Tabell 1: Bankernas inoch upplåning från hushåll (mnkr) HIO Hushåll Företagarhushåll Övriga hushåll Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas inoch upplåning från hushåll, fördelad efter typ av inlåning (mnkr) Avistakonto sparkonto IPS Övrigt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid t.o.m. 3 mån 1-2 år över t.o.m. över (dagslån och Svenska Utländsk 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Individuellt pensionssparande (IPS) Tabell 1: IPS, senaste period (mnkr) Antal konton 1. Tillgångarnas ingående värde (+) A. Inlåning på konto B. Andelar i värdepappersfonder C. Andra fondpapper Inbetalning (+) Utbetalning (-) Räntor (+) Utdelningar (+) Skatter, avgifter (-) Omplacering till/från annat pensionssparinstitut (+/-) Värdeförändring (+/-) Tillgångarnas utgående värde (=) A. Inlåning på konto B. Andelar i värdepappersfonder C. Andra fondpapper Tabell 2: IPS, tidsserier (mnkr) Periodens förändringar Antal Genomsnittligt Inbetalning Utbetalning Räntor Utdelningar Skatt, avg Omplacering Värdeförändring Inlåning Andelar i värde- Andra konton belopp per (+) (-) (+) (+) (-) (+/-) (+/-) på konto pappersfonder fondpapper konto (tkr) Sep Dec Sep Dec

43 7.14 Ut- och inlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi) Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till svenska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s utlåning till utländska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: MFI:s inlåning från svenska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: MFI:s inlåning från utländska icke-mfi (mnkr) Dagslån i) Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

44 Banker Tabell 1: Bankernas utlåning till svenska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas utlåning till utländska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: Bankernas inlåning från svenska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: Bankernas inlåning från utländska icke-mfi (mnkr) Dagslån i) Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

45 7.15 Räntebärande värdepapper Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s innehav i värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Belåningsbarastatsskuldförbindelser m.m. Certifikat Obligationer Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s emitterade värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Certifikat Obligationer varav Förlagslån varav Postväxlar Svenska Utländsk Svenska Utländsk Index- Privat- Säkerställda Svenska Utländsk Privat- Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta obligationer obligationer obligationer kronor valuta obligationer kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb : Reviderat mellan perioderna 2013M1-M12 Tabell 3: MFI:s emitterade värdepapper (inklusive förlagslån), verkligt värde, uppdelat på ursprunglig löptid (mnkr) Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Värderingsskillnad 1 (Bokfört värde) Övriga värdepappe j) Löptid t.o.m. 1 år Löptid över 1 år Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb ) "Värderingsskillnad" avser skilllnad mellan tabell 3 och 2 (7.15.1). Tabell 3 avser verkligt värde medan tabell 2 avser bokfört värde. Förutom skillnad mellan bokfört och verkligt värde kan "värderingsskillnader" även bestå av andra effekter, exemelvis skillnader i vilken valutakurs som används. Se vidare information i del 10 (noter, se del 7). Tabell 4: MFI:s emitterade andelar i penningmarknadsfonder (mnkr) Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Svenska Utländsk kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

46 Banker Tabell 1: Bankernas innehav i värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Belåningsbarastatsskuldförbindelser m.m. Certifikat Obligationer Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas emitterade värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Certifikat Obligationer varav Förlagslån varav Postväxlar Övriga värdepappe j) Svenska Utländsk Svenska Utländsk Index- Privat- Säkerställda Svenska Utländsk Privat- Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta obligationer obligationer obligationer kronor valuta obligationer kronor valuta TOT SEK UTV kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb : Reviderat mellan perioderna 2013M1-M12 Tabell 3: Bankernas emitterade värdepapper (inklusive förlagslån), verkligt värde, uppdelat på ursprunglig löptid (mnkr) Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Värderingsskillnad 1 (Bokfört värde) Löptid t.o.m. 1 år Löptid över 1 år Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb ) "Värderingsskillnad" avser skilllnad mellan tabell 3 och 2 (7.15.2). Tabell 3 avser verkligt värde medan tabell 2 avser bokfört värde. Förutom skillnad mellan bokfört och verkligt värde kan "värderingsskillnader" även bestå av andra effekter, exemelvis skillnader i vilken valutakurs som används. Se vidare information i del 10 (noter, se del 7) Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens innehav i värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Belåningsbarastatsskuldförbindelser m.m. Certifikat Obligationer Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

47 Tabell 2: Bostadsinstitutens emitterade värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Certifikat Obligationer varav Förlagslån varav Postväxlar Övriga värdepapper Svenska Utländsk Svenska Utländsk Index- Privat- Säkerställda Svenska Utländsk Privat- Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta obligationer obligationer obligationer kronor valuta obligationer kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb j) Tabell 3: Bostadsinstitutens emitterade värdepapper (inklusive förlagslån), verkligt värde, uppdelat på ursprunglig löptid (mnkr) Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Värderingsskillnad 1 (Bokfört värde) Löptid t.o.m. 1 år Löptid över 1 år Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb ) "Värderingsskillnad" avser skilllnad mellan tabell 3 och 2 (7.15.3). Tabell 3 avser verkligt värde medan tabell 2 avser bokfört värde. Förutom skillnad mellan bokfört och verkligt värde kan "värderingsskillnader" även bestå av andra effekter, exemelvis skillnader i vilken valutakurs som används. Se vidare information i del 10 (noter, se del 7) Derivatinstrument Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s derivatinstrument, tillgångar (mnkr) Tabell 2: MFI:s derivatinstrument, skulder (mnkr) Finansiella Övriga Utländska Finansiella Övriga Utländska serviceftg k) motparter motparter serviceftg k) motparter motparter Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Banker Tabell 1: Bankernas derivatinstrument, tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bankernas derivatinstrument, skulder (mnkr) Finansiella Övriga Utländska Finansiella Övriga Utländska serviceftg k) motparter motparter serviceftg k) motparter motparter Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb

48 8. Räntor Statistikinsamling Från och med andra kvartalet 2004 produceras statistiken över bankernas och bostadsinstitutens inoch utlåningsräntor av SCB på uppdrag av Riksbanken. Från september 2005 samlas statistik över inoch utlåningsräntor in med hjälp av ett nytt rapporteringsformulär och från fler institut än tidigare. Detta har medfört vissa förändringar av presentationen av statistiken i denna del. Jämförbarhet över tiden I mars 1989 genomfördes den första statistikinsamlingen avseende bankernas inoch utlåningsräntor. Fram till tredje kvartalet 1992 beräknades bankernas inoch utlåningsräntorna på olika sätt. Inlåningsräntorna mättes då som ett genomsnitt under kvartalet. Från och med fjärde kvartalet 1992 mäts både inoch utlåningsräntorna som ett vägt genomsnitt den sista dagen i perioden. För bostadsinstituten genomfördes den första undersökningen i mars Från och med september 2005 ingår även ett urval av kommun- och företagsfinansierande institut samt finansbolag i undersökningen. Före 2000 omfattade insamlingen samtliga bankaktiebolag inklusive utländska filialer i Sverige. För att snabbt kunna publicera de genomsnittliga inoch utlåningsräntorna redovisades till och med 1999 endast de genomsnittliga räntorna för de största bankerna men från och med 2000 omfattar publiceringen av bankernas genomsnittliga inoch utlåningsräntor alla banker som rapporterar räntestatistik, vilket innebär att ett större antal banker än tidigare ingår i statistiksammanställningen. Från september 2005 mäts räntan som överenskommen årlig ränta, det vill säga den överenskomna räntan annualiseras genom att man tar hänsyn till antalet räntebetalningstillfällen under året. För perioder tidigare än september 2005 redovisas räntan som överenskommen ränta utan anualisering. Samtliga räntesatser i avsnitt 8 är beräknade exklusive avgifter. I tabell visas bankernas inlåningsräntor. Räntor på inlåning från hushåll med överenskommen löptid till Diagram 1: MFI:s bolåneräntor till hushållen 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% och med 2 år finns tillgänglig från och med september 2010 medan överenskommen löptid över 2 år finns tillgänglig från september Denna skillnad beror på en definitionsändring som skedde i september Från och med september 2005 samlas uppgifter om genomsnittliga inoch utlåningsräntor in från ett urval av monetära finansinstitut. Från 2000 till september 2005 gjordes insamlingen kvartalsvis från ett urval av banker och samtliga bostadsinstitut. Metod Ränteberäkning Som löptidsfördelning för utlåningen används räntebindningstiden för lånet. Löptiden avser ursprunglig löptid, det vill säga ett lån bundet på tre år hör hemma i intervallet 1 år till och med 5 år ända tills räntebindningstiden är slut, med undantag för tabell 8.4. (8.4.1, respektive 8.4.3) där rapporteras återstående räntebindningstid för MFI. Räntebindningstid upp till och med 3 månader räknas som rörlig. 3 månaders (rörlig) 1-5 år Över 5 år Ett räkneexempel: Antag att en bank har två typer av lån, där räntan är 10 procent respektive 12 procent. Om utlåningen i de båda kategorierna är 1000 kronor respektive 500 kronor beräknas genomsnittsräntan som (1000/1500)x 10 + (500/1500) x 12 = 10,6 procent Räntor per den sista och nya avtal Räntan per den sista i perioden visar den genomsnittliga räntan för den totala utestående utlåningen respektive inlåningen medan räntan på nya avtal visar den genomsnittliga räntan på nya och omförhandlade lån respektive inlåning under perioden. Ett räkneexempel: Ett hushåll tar ett bostadslån på 1 mkr med 1 års räntebindningstid med 4,7 procent ränta i mars. I september tas ytterligare ett lån på 0,5 mkr med ränta på 3,2 procent. Nya avtal för mars kommer då att vara 4,7 procent och för september 3,2 procent medan inga nya avtal finns för övriga månader. Räntan per den sista i perioden för mars till och med augusti kommer att vara 4,7 procent medan för september kommer räntan att vara 4,2 procent (förutsatt att inget amorterats). Detta eftersom räntan per den sista utgör ett viktat medelvärde av räntan för de båda utestående lånen. Sida 1 (2)

49 Med nya avtal menas avtal som ingåtts mellan instituten och kunden under den aktuella månaden. Dessa innefattar alla finansiella avtal där villkor och förutsättningar som påverkar räntan för första gången bestäms och andra avtal där omförhandlingar av villkor och förutsättningar eller direkta förhandlingar rörande existerande inoch utlåning resulterar i nya avtal. Förändringar i rörlig ränta (automatiska justeringar) från instituten betraktas ej som nya avtal. För utlåningen räknas hela utestående beloppet på kontokredit och dagslån som nya avtal. Detta berör främst nedbrytningarna samtliga lån och konsumtionskrediter. Lån med räntebindningstid berörs ej. För inlåningen räknas hela utestående beloppet på dagslån, avistakonto och inlåning med uppsägningstid som nya avtal. Detta berör främst inlåningskategorin samtliga konton. Ändamålsfördelad utlåning Utlåningen till hushåll fördelas på ändamålen konsumtionskrediter, bostadslån och övriga lån: Institutionella förhållanden och internationella jämförelser Bankkoncernerna i Sverige består vanligtvis av såväl en moderbank som andra bolag som till exempel bostadsinstitut och finansbolag. Utlåningen i moderbanken sker främst till rörlig ränta. Dessa förhållanden skiljer sig åt jämfört med andra länder. Det gör att man inte direkt kan jämföra med uppgifter om inoch utlåningsräntor i bank i andra länder. Kreditgivning till bostäder och andra fastigheter flyttades under 1990-talet i allt större utsträckning över till bostadsinstituten. Under 2000-talet gick dock flera banker över till att ha bostadslånen i banken istället för i ett separat bostadsinstitut. Bostadsinstitutens står dock för den överhängande delen av utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål och uppgick i november till 73 procent. Eftersom bostadsinstitutens utlåning till stor del utgörs av säkerhet i fastigheter och bostadsrätter har de en lägre räntesats än krediter med sämre eller mer svårbedömda säkerheter, som oftare återfinns i bankerna. Räntestatistiken baseras på faktiskt avtalade räntor vilka kan skilja sig från de listräntor som banker och bostadsinstitut publicerar. En annan skillnad mellan listräntor och räntor för nya avtal är att listräntor avser en specifik tidpunkt medan räntor för nya avtal beräknas som ett genomsnitt för hela månaden vilket gör att de kan innefatta avtal tecknade både före och efter en räntejustering. Diagram 2: Rörlig ränta som andel av totalen 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Från och med publiceringen avseende september 2010 har ändamålsberäkningen modifierats för att få stabilare serier som bättre beskriva ändamålen för utlåning till svenska hushåll. I den tidigare ändamålsberäkningen räknades alla lån till företagarhushåll som övriga lån medan med den nya definitionen kan även företagarhushåll ha bostadslån. En annan förändring är att bostadsinstitut nu kan ge konsumtionskrediter. Statistik för perioder innan september 2010 har också uppdaterats med den nya definitionen på ändamålsberäkning. Bankernas räntemarginaler Skillnaden mellan de genomsnittliga inoch utlåningsräntorna som statistiken visar är inte jämförbara med de uppgifter över räntemarginaler som bankerna redovisar. Bankernas uppgifter över räntemarginaler definieras som bankernas totala ränteintäkter i förhållande till medelsaldo för tillgångarna minus bankernas totala räntekostnader i förhållande till medelsaldo för skulderna, exklusive eget kapital och obeskattade reserver. Beräknat på detta sätt är räntemarginalen ett resultatmått, vilket alltså inte gäller för räntorna i denna statistik. 3 månaders (rörlig), vs Andel rörligt, hs Diagram 3: MFI:s genomsnittliga utlåningsränta till hushåll, fördelat på ändamål 9% 8% 7% Till konsumtionskrediter räknas lån utan säkerhet (blanco) och övrig borgen till övriga hushåll (ej företagarhushåll eller hushållens icke vinstdrivande organisationer). Som bostadslån räknas MFI:s utlåning med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter till hushåll (inklusive företagarhushåll). Till övriga lån räknas MFI:s utlåning till företagarhushåll exklusive bostadslån och utlåning med övriga säkerheter till övriga hushåll. Alla lån från MFI till hushållens icke vinstdrivande organisationer räknas också till övriga ändamål. 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Konsumtion Bostad Övrigt Sida 2 (2)

50 8.1 Bolåneräntor till hushåll, fördelat på räntebindningstid Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal Tabell 1: MFI:s bolåneräntor, nya avtal (procent) Hushåll, bostadsändamål Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån -1 år inkl. kontokrediter 1-3 år 3-5 år mm. 2,49 2,37 2,34 2,21 2,56 2,48 2,92 3,74 2,49 Jul 2,35 2,21 2,18 2,07 2,41 2,30 2,77 3,52 2,36 Aug 2,30 2,15 2,11 2,01 2,37 2,25 2,70 3,47 2,30 Sep 2,27 2,15 2,10 2,00 2,32 2,22 2,66 3,40 2,27 Okt 2,19 2,06 2,03 1,89 2,21 2,10 2,52 3,32 2,20 Nov 2,07 1,93 1,91 1,81 2,05 1,95 2,17 2,94 2,07 Dec 2,03 1,93 1,90 1,78 2,04 1,94 2,14 2,73 2,04 Jan 2,01 1,89 1,87 1,77 2,02 1,95 2,16 2,73 2,02 Feb 1,96 1,81 1,80 1,72 1,91 1,80 2,11 2,85 1, : November till januari innehåller revideringar Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal Tabell 1: MFI:s bolåneräntor, utestående avtal (procent) Hushåll, bostadsändamål Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Byggnads- varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit och t.o.m. 3 mån 3 mån -1 år andra kontokreditekrediter inkl. konto- 1-3 år 3-5 år mm. 2,79 2,79 2,47 2,48 3,20 2,96 3,63 4,64 3,50 2,48 Jul 2,73 2,73 2,40 2,44 3,16 2,94 3,58 4,64 3,26 2,41 Aug 2,69 2,68 2,34 2,39 3,15 2,92 3,56 4,63 3,25 2,35 Sep 2,61 2,61 2,26 2,31 3,11 2,86 3,53 4,60 3,25 2,27 Okt 2,56 2,56 2,20 2,25 3,08 2,83 3,51 4,59 3,21 2,21 Nov 2,50 2,50 2,13 2,21 3,05 2,79 3,47 4,57 3,08 2,13 Dec 2,40 2,40 2,00 2,13 2,99 2,74 3,40 4,54 3,10 2,01 Jan 2,34 2,33 1,93 2,08 2,97 2,71 3,37 4,51 3,04 1,93 Feb 2,31 2,30 1,90 2,05 2,95 2,69 3,34 4,50 2,98 1, Utlåningsräntor till hushåll, fördelat på ändamål Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, nya avtal Tabell 1: Utlåningsräntor till hushåll (procent), nya avtal Monetära finansinstitut (MFI) Banker Bostadsinstitut Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) Konsumtions- Bostadslån Övriga Konsumtions- Bostadslån Övriga Konsumtions- Bostadslån Övriga krediter Företagarhushåll Övriga hushåll lån krediter lån krediter lån 3,25 5,59 2,49 2,60 2,47 3,53 3,99 5,47 2,75 3,69 2,39.. 2,40 2,23 Jul 3,30 5,53 2,35 2,49 2,32 3,65 4,03 5,39 2,65 3,86 2,22.. 2,23 1,96 Aug 3,29 5,50 2,30 2,45 2,28 3,71 4,00 5,36 2,62 3,82 2,17.. 2,17 2,04 Sep 3,09 5,50 2,27 2,38 2,24 3,42 3,91 5,39 2,58 3,62 2,16.. 2,17 2,00 Okt 3,07 5,52 2,19 2,29 2,17 3,43 3,88 5,40 2,52 3,62 2,07.. 2,07 1,96 Nov 2,94 5,29 2,07 2,17 2,05 3,29 3,65 5,16 2,38 3,46 1,92.. 1,93 1,71 Dec 2,78 5,58 2,03 2,11 2,02 3,07 3,58 5,51 2,31 3,33 1,92.. 1,93 1,74 Jan 2,81 5,26 2,01 2,14 1,99 3,13 3,49 5,15 2,27 3,31 1,89 1,90 1,71 Feb 2,85 5,34 1,96 2,06 1,94 3,14 3,58 5,25 2,28 3,27 1,81 1,82 1, Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, utestående avtal Tabell 1: Utlåningsräntor till hushåll (procent), utestående avtal Monetära finansinstitut (MFI) Banker Bostadsinstitut Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) Konsumtions- Bostadslån Övriga Konsumtions- Bostadslån Övriga Konsumtions- Bostadslån Övriga krediter Företagarhushåll Övriga hushåll lån krediter lån krediter lån 2,96 5,83 2,79 2,83 2,78 3,31 3,16 5,82 2,64 3,50 2,84.. 2,84 2,92 Jul 2,89 5,61 2,73 2,78 2,73 3,20 3,05 5,59 2,56 3,36 2,80.. 2,79 2,86 Aug 2,84 5,64 2,69 2,73 2,68 3,15 3,02 5,61 2,53 3,32 2,74.. 2,74 2,81 Sep 2,77 5,68 2,61 2,65 2,61 3,08 2,97 5,67 2,47 3,27 2,66.. 2,66 2,71 Okt 2,72 5,73 2,56 2,59 2,56 3,02 2,93 5,71 2,42 3,19 2,61.. 2,61 2,66 Nov 2,65 5,51 2,50 2,53 2,50 2,92 2,84 5,49 2,36 3,08 2,55.. 2,55 2,60 Dec 2,56 5,64 2,40 2,43 2,39 2,86 2,71 5,63 2,18 3,05 2,47.. 2,47 2,52 Jan 2,49 5,50 2,34 2,36 2,33 2,79 2,65 5,50 2,13 2,97 2,41 2,40 2,45 Feb 2,45 5,39 2,31 2,33 2,30 2,71 2,59 5,38 2,09 2,86 2,38 2,38 2,42

51 8.3 Utlåningsräntor till icke-finansiella företag och hushåll Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal Tabell 1: MFI:s utlåningsräntor på nya avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån inkl. repor, kontokredit mm. 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,79 2,54 2,55 2,47 2,57 2,94 2,58 2,54 2,53 2,56 2,57 2,77 2,58 Jul 2,65 2,32 2,35 2,11 2,43 3,22 2,35 2,25 2,27 2,11 2,44 3,03 2,37 Aug 2,64 2,31 2,32 2,17 2,33 3,01 2,32 2,23 2,22 2,21 2,25 2,82 2,33 Sep 2,51 2,24 2,27 2,05 2,21 2,75 2,24 2,16 2,20 2,06 2,04 2,51 2,27 Okt 2,42 2,16 2,21 1,90 2,13 2,34 2,12 2,07 2,12 1,90 2,01 2,06 2,14 Nov 2,35 2,02 2,03 2,05 1,92 2,16 2,04 1,90 1,89 2,07 1,71 1,88 2,05 Dec 2,23 1,93 1,94 1,89 1,91 2,47 1,97 1,85 1,84 1,91 1,70 2,31 2,00 Jan 2,23 1,94 1,97 1,77 1,97 2,37 1,95 1,87 1,89 1,78 1,88 2,13 1,97 Feb 2,17 1,79 1,79 1,81 1,66 2,27 1,82 1,59 1,54 1,82 1,41 2,06 1,83 Tabell 1: MFI:s utlåningsräntor på nya avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3,25 2,53 2,58 1,98 2,57 3,94 3,30 2,52 2,52 2,22 2,63 4,28 3,24 2,54 2,59 1,92 2,56 3,74 Jul 3,30 2,44 2,47 2,09 2,42 3,42 3,31 2,38 2,38 2,11 2,50 3,25 3,30 2,46 2,50 2,08 2,40 3,49 Aug 3,29 2,41 2,43 2,04 2,39 3,48 3,34 2,36 2,36 2,07 2,46 3,46 3,27 2,42 2,45 2,03 2,38 3,49 Sep 3,09 2,35 2,37 2,03 2,34 3,54 3,07 2,30 2,29 2,04 2,39 3,96 3,10 2,37 2,40 2,02 2,32 3,40 Okt 3,07 2,30 2,33 1,93 2,22 3,18 3,05 2,25 2,27 1,95 2,27 3,04 3,08 2,31 2,35 1,93 2,21 3,25 Nov 2,94 2,14 2,16 1,97 2,07 3,01 2,93 2,07 2,07 1,81 2,18 3,19 2,94 2,16 2,18 2,03 2,05 2,97 Dec 2,78 2,07 2,09 1,77 2,06 2,85 2,70 2,01 2,00 1,73 2,12 3,48 2,80 2,09 2,12 1,79 2,04 2,69 Jan 2,81 2,05 2,07 1,75 2,03 2,84 2,81 2,01 2,01 1,70 2,08 3,02 2,81 2,06 2,08 1,78 2,02 2,77 Feb 2,85 2,01 2,02 1,73 1,92 3,01 2,83 1,96 1,96 1,74 1,98 2,74 2,86 2,02 2,04 1,73 1,90 3, Banker, nya avtal Tabell 1: Bankernas utlåningsräntor, nya avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån inkl. repor, kontokredit mm. 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,91 2,73 2,79 2,52 3,14 4,03 2,66 2,71 2,73 2,59 3,41 3,94 2,66 Jul 2,70 2,41 2,47 2,12 2,96 3,31 2,37 2,30 2,33 2,12 3,21 3,81 2,39 Aug 2,71 2,47 2,51 2,20 2,83 3,62 2,35 2,32 2,32 2,21 3,12 3,89 2,36 Sep 2,62 2,41 2,47 2,08 2,76 3,39 2,32 2,32 2,36 2,07 3,00 3,29 2,33 Okt 2,52 2,33 2,42 1,92 2,71 3,25 2,18 2,21 2,28 1,91 2,97 3,43 2,20 Nov 2,48 2,29 2,31 2,13 2,44 2,73 2,13 2,16 2,14 2,11 2,67 2,67 2,12 Dec 2,38 2,12 2,18 1,92 2,25 2,80 2,08 2,04 2,08 1,93 2,40 2,97 2,10 Jan 2,33 2,09 2,14 1,81 2,37 2,77 2,02 2,01 2,05 1,80 2,53 2,65 2,03 Feb 2,25 1,92 1,91 1,85 2,18 2,98 1,88 1,74 1,67 1,85 2,21 2,91 1,87 Tabell 1: Bankernas utlåningsräntor, nya avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3,99 2,86 3,04 1,66 2,60 4,11 3,93 2,76 2,80 2,23 2,82 4,55 4,01 2,90 3,13 1,47 2,40 3,25 Jul 4,03 2,96 3,10 2,13 2,51 3,14 3,94 2,70 2,76 2,17 2,71 3,31 4,06 3,06 3,24 2,11 2,43 3,13 Aug 4,00 2,95 3,07 2,08 2,42 3,25 3,92 2,67 2,73 2,09 2,65 3,79 4,03 3,05 3,20 2,07 2,33 3,12 Sep 3,91 2,86 2,92 2,28 2,41 3,64 3,67 2,53 2,54 2,24 2,52 4,74 4,01 3,03 3,10 2,31 2,31 3,04 Okt 3,88 2,86 2,97 2,07 2,29 3,01 3,65 2,56 2,64 2,07 2,43 3,70 3,97 2,98 3,09 2,07 2,21 2,84 Nov 3,65 2,63 2,70 2,25 2,19 2,78 3,53 2,38 2,43 1,82 2,39 2,82 3,69 2,71 2,78 2,44 2,10 2,78 Dec 3,58 2,46 2,57 1,88 2,10 2,64 3,32 2,21 2,26 1,79 2,24 3,86 3,69 2,56 2,69 2,02 2,04 2,39 Jan 3,49 2,40 2,45 1,90 2,13 2,94 3,38 2,23 2,26 1,79 2,33 3,33 3,53 2,46 2,50 2,06 2,04 2,74 Feb 3,58 2,45 2,49 1,87 2,10 3,14 3,40 2,21 2,25 1,83 2,14 2,61 3,65 2,53 2,56 1,91 2,07 3,40

52 8.3.3 Bostadsinstitut, nya avtal Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåningsräntor, nya avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,29 2,23 2,16 2,52 3,60 2,03 1,86 2,03 2,44 3,50 Jul 2,16 2,12 2,00 2,33 3,57 1,83 1,69 1,85 2,09 3,67 Aug 2,14 2,09 2,01 2,34 3,49 1,95 1,68 2,05 2,21 3,41 Sep 2,05 1,98 1,93 2,24 3,19 1,72 1,47 1,75 2,06 2,97 Okt 1,99 1,94 1,81 2,12 3,07 1,63 1,40 1,63 1,90 2,89 Nov 1,84 1,81 1,70 1,97 3,03 1,46 1,32 1,60 1,73 2,73 Dec 1,77 1,71 1,64 1,95 2,67 1,40 1,23 1,45 1,74 2,49 Jan 1,75 1,71 1,62 1,89 2,53 1,28 1,16 1,35 1,59 2,34 Feb 1,72 1,71 1,56 1,79 2,38 1,24 1,08 1,38 1,49 2,16 Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåningsräntor, nya avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,39 2,37 2,20 2,57 3,86 2,37 2,33 2,21 2,57 3,84 2,40 2,37 2,20 2,57 3,86 Jul 2,22 2,18 2,05 2,41 3,51 2,16 2,12 2,04 2,45 3,25 2,23 2,20 2,05 2,40 3,69 Aug 2,17 2,13 2,01 2,38 3,59 2,14 2,09 2,04 2,40 3,32 2,17 2,13 2,00 2,38 3,66 Sep 2,16 2,11 1,99 2,33 3,50 2,13 2,07 1,96 2,35 3,42 2,16 2,12 1,99 2,32 3,52 Okt 2,07 2,03 1,87 2,21 3,21 2,05 2,01 1,82 2,23 2,96 2,07 2,04 1,88 2,21 3,34 Nov 1,92 1,90 1,75 2,05 3,30 1,89 1,85 1,79 2,10 3,30 1,93 1,91 1,74 2,04 3,29 Dec 1,92 1,88 1,72 2,05 3,10 1,88 1,84 1,66 2,07 3,16 1,93 1,90 1,74 2,04 3,08 Jan 1,89 1,87 1,70 2,01 2,78 1,86 1,84 1,62 1,99 2,77 1,90 1,88 1,72 2,02 2,78 Feb 1,81 1,80 1,63 1,89 2,89 1,79 1,77 1,56 1,94 2,94 1,81 1,81 1,65 1,89 2, Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal Tabell 1: MFI:s utlåningsräntor, utestående avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån inkl. repor, kontokredit mm. 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,89 2,87 2,65 2,49 3,22 4,33 3,25 2,78 2,78 2,56 2,51 3,22 3,99 2,76 2,59 Jul 2,80 2,79 2,55 2,40 3,19 4,33 3,08 2,66 2,68 2,42 2,41 3,20 3,99 2,56 2,43 Aug 2,75 2,74 2,48 2,35 3,17 4,31 3,00 2,59 2,61 2,33 2,35 3,18 3,97 2,49 2,35 Sep 2,67 2,66 2,38 2,22 3,13 4,29 2,95 2,50 2,51 2,22 2,20 3,12 3,94 2,44 2,24 Okt 2,62 2,61 2,33 2,13 3,09 4,26 2,86 2,43 2,45 2,16 2,09 3,07 3,90 2,30 2,18 Nov 2,56 2,55 2,26 2,11 3,06 4,22 2,73 2,39 2,41 2,12 2,08 3,03 3,86 2,22 2,13 Dec 2,47 2,46 2,15 2,02 3,00 4,18 2,75 2,31 2,32 2,02 1,98 2,95 3,81 2,19 2,05 Jan 2,40 2,39 2,07 1,96 2,96 4,14 2,63 2,23 2,25 1,94 1,92 2,89 3,76 2,10 1,95 Feb 2,34 2,33 2,00 1,94 2,94 4,11 2,57 2,13 2,15 1,81 1,90 2,86 3,72 2,04 1,83 Tabell 1: MFI:s utlåningsräntor, utestående avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lånlån med räntebindningstid c) Konto- t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,96 2,92 2,70 2,43 3,22 4,65 4,86 2,99 2,96 2,71 2,52 3,32 4,69 4,75 2,94 2,91 2,70 2,39 3,19 4,63 4,90 Jul 2,89 2,86 2,62 2,38 3,19 4,64 4,70 2,92 2,89 2,61 2,47 3,31 4,68 4,58 2,88 2,85 2,62 2,35 3,16 4,62 4,74 Aug 2,84 2,81 2,55 2,34 3,17 4,63 4,65 2,87 2,84 2,54 2,43 3,29 4,68 4,51 2,83 2,80 2,56 2,31 3,14 4,61 4,70 Sep 2,77 2,74 2,47 2,26 3,13 4,61 4,67 2,80 2,76 2,46 2,36 3,25 4,66 4,51 2,76 2,73 2,48 2,23 3,10 4,59 4,73 Okt 2,72 2,69 2,42 2,21 3,10 4,59 4,64 2,74 2,70 2,40 2,28 3,21 4,64 4,39 2,72 2,69 2,43 2,18 3,07 4,57 4,73 Nov 2,65 2,62 2,33 2,17 3,07 4,57 4,42 2,66 2,63 2,30 2,23 3,18 4,62 4,19 2,65 2,62 2,34 2,15 3,04 4,55 4,50 Dec 2,56 2,53 2,22 2,09 3,02 4,54 4,62 2,58 2,55 2,21 2,15 3,13 4,60 4,35 2,55 2,52 2,22 2,08 2,99 4,52 4,71 Jan 2,49 2,46 2,14 2,04 2,99 4,51 4,37 2,51 2,48 2,13 2,08 3,09 4,58 4,15 2,49 2,46 2,15 2,03 2,96 4,49 4,44 Feb 2,45 2,42 2,10 2,01 2,97 4,50 4,39 2,46 2,43 2,07 2,05 3,07 4,56 4,11 2,45 2,42 2,10 2,00 2,94 4,48 4,49

53 8.3.5 Banker, utestående avtal Tabell 1: Bankernas utlåningsräntor, utestående avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån inkl. repor, kontokredit mm. 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3,01 2,99 2,97 2,56 3,16 4,28 3,19 2,86 2,90 2,84 2,60 3,57 4,24 2,75 2,81 Jul 2,86 2,85 2,82 2,46 3,07 4,31 3,02 2,70 2,74 2,65 2,49 3,54 4,31 2,56 2,62 Aug 2,82 2,81 2,77 2,40 3,05 4,29 2,94 2,64 2,68 2,59 2,43 3,50 4,29 2,49 2,56 Sep 2,75 2,74 2,70 2,26 3,02 4,24 2,89 2,55 2,59 2,51 2,27 3,45 4,24 2,43 2,48 Okt 2,70 2,69 2,65 2,15 3,00 4,26 2,79 2,48 2,53 2,46 2,15 3,44 4,33 2,30 2,41 Nov 2,63 2,63 2,58 2,14 2,95 4,21 2,67 2,44 2,49 2,42 2,15 3,38 4,27 2,21 2,37 Dec 2,53 2,51 2,47 2,03 2,87 4,12 2,69 2,36 2,40 2,34 2,03 3,26 4,19 2,19 2,31 Jan 2,45 2,44 2,38 1,97 2,83 4,05 2,56 2,25 2,30 2,24 1,97 3,14 4,13 2,09 2,20 Feb 2,37 2,36 2,29 1,96 2,81 4,00 2,51 2,17 2,21 2,14 1,96 3,09 4,03 2,03 2,10 Tabell 1: Bankernas utlåningsräntor, utestående avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lånlån med räntebindningstid c) Konto- t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3,16 3,08 3,10 2,34 2,98 4,32 4,72 3,23 3,14 3,06 2,62 3,31 4,70 4,72 3,14 3,05 3,11 2,21 2,87 4,12 4,73 Jul 3,05 2,96 2,98 2,30 2,88 4,31 4,55 3,12 3,04 2,93 2,56 3,29 4,69 4,55 3,02 2,94 3,00 2,18 2,73 4,10 4,54 Aug 3,02 2,94 2,95 2,24 2,87 4,29 4,50 3,08 3,00 2,89 2,51 3,27 4,68 4,49 3,00 2,92 2,97 2,12 2,73 4,07 4,50 Sep 2,97 2,88 2,88 2,19 2,85 4,24 4,53 3,03 2,94 2,83 2,47 3,23 4,67 4,49 2,95 2,86 2,90 2,08 2,72 4,01 4,55 Okt 2,93 2,84 2,84 2,15 2,83 4,22 4,49 2,94 2,86 2,74 2,39 3,19 4,66 4,36 2,93 2,84 2,88 2,06 2,70 3,98 4,54 Nov 2,84 2,76 2,74 2,13 2,78 4,16 4,27 2,86 2,78 2,64 2,32 3,16 4,62 4,17 2,84 2,76 2,78 2,05 2,65 3,93 4,31 Dec 2,71 2,62 2,58 2,04 2,73 4,08 4,49 2,76 2,68 2,53 2,22 3,10 4,59 4,33 2,70 2,60 2,60 1,96 2,60 3,83 4,55 Jan 2,65 2,57 2,52 1,99 2,71 4,00 4,23 2,69 2,61 2,46 2,13 3,06 4,53 4,12 2,64 2,55 2,54 1,93 2,59 3,76 4,27 Feb 2,59 2,50 2,43 1,94 2,70 3,98 4,26 2,60 2,52 2,36 2,11 3,03 4,49 4,08 2,58 2,49 2,46 1,86 2,58 3,75 4, Bostadsinstitut, utestående avtal Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåningsräntor, utestående avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,83 2,39 2,36 3,27 4,54 2,77 2,13 2,16 3,24 4,29 Jul 2,78 2,31 2,30 3,25 4,54 2,70 2,01 2,07 3,22 4,28 Aug 2,72 2,23 2,26 3,23 4,53 2,65 1,92 2,01 3,21 4,27 Sep 2,64 2,13 2,17 3,18 4,51 2,54 1,75 1,91 3,15 4,25 Okt 2,59 2,08 2,11 3,15 4,49 2,49 1,69 1,85 3,10 4,22 Nov 2,53 2,00 2,07 3,12 4,48 2,44 1,62 1,81 3,06 4,21 Dec 2,45 1,91 2,00 3,06 4,44 2,35 1,51 1,73 2,99 4,15 Jan 2,38 1,83 1,95 3,02 4,42 2,30 1,44 1,65 2,95 4,12 Feb 2,35 1,80 1,92 3,00 4,39 2,25 1,38 1,60 2,92 4,08 Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåningsräntor, utestående avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,84 2,45 2,46 3,27 4,72 2,85 2,46 2,46 3,32 4,69 2,84 2,45 2,45 3,26 4,73 Jul 2,80 2,38 2,42 3,26 4,71 2,80 2,39 2,42 3,31 4,68 2,79 2,38 2,41 3,25 4,72 Aug 2,74 2,31 2,38 3,24 4,71 2,75 2,31 2,39 3,30 4,67 2,74 2,31 2,38 3,23 4,72 Sep 2,66 2,22 2,29 3,20 4,69 2,67 2,22 2,30 3,25 4,66 2,66 2,23 2,29 3,18 4,70 Okt 2,61 2,17 2,23 3,16 4,68 2,61 2,16 2,23 3,22 4,64 2,61 2,17 2,23 3,15 4,69 Nov 2,55 2,09 2,19 3,13 4,66 2,55 2,08 2,19 3,19 4,62 2,55 2,09 2,19 3,12 4,68 Dec 2,47 2,00 2,11 3,08 4,65 2,47 1,99 2,11 3,14 4,61 2,48 2,00 2,11 3,07 4,66 Jan 2,41 1,92 2,06 3,05 4,63 2,40 1,91 2,05 3,11 4,59 2,41 1,92 2,07 3,03 4,65 Feb 2,38 1,89 2,03 3,03 4,62 2,38 1,89 2,02 3,08 4,58 2,38 1,90 2,04 3,01 4,63

54 8.4 Utlåningsräntor, fördelat på återstående räntebindningstid Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåningsräntor, återstående räntebindningstid (procent) Icke-finansiella företag och Icke-finansiella företag Hushåll hushåll Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år 2,89 2,70 3,15 3,20 3,44 2,78 2,60 3,08 3,20 3,37 2,96 2,77 3,18 3,20 3,48 Jul 2,80 2,60 3,13 3,18 3,42 2,66 2,46 3,07 3,18 3,36 2,89 2,69 3,15 3,19 3,45 Aug 2,75 2,53 3,10 3,18 3,38 2,59 2,38 3,04 3,21 3,30 2,84 2,63 3,13 3,17 3,43 Sep 2,67 2,45 3,04 3,13 3,29 2,50 2,28 2,91 3,17 3,16 2,77 2,56 3,09 3,11 3,36 Okt 2,62 2,39 3,03 3,09 3,24 2,43 2,22 2,95 3,08 3,12 2,72 2,51 3,06 3,09 3,30 Nov 2,56 2,32 3,01 3,06 3,17 2,39 2,17 2,95 3,05 3,06 2,65 2,42 3,04 3,06 3,24 Dec 2,47 2,23 2,90 3,02 3,06 2,31 2,08 2,76 3,01 2,95 2,56 2,32 2,97 3,02 3,13 Jan 2,40 2,15 2,90 3,01 3,00 2,23 1,99 2,82 2,99 2,87 2,49 2,25 2,94 3,01 3,07 Feb 2,34 2,08 2,87 2,99 2,98 2,13 1,87 2,74 2,98 2,89 2,45 2,21 2,93 2,99 3, Banker Tabell 1: Bankernas utlåningsräntor, återstående räntebindningstid (procent) Icke-finansiella företag och Icke-finansiella företag Hushåll hushåll Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år 3,01 2,97 2,85 3,09 3,67 2,86 2,82 2,87 3,17 3,69 3,16 3,17 2,84 3,05 3,66 Jul 2,86 2,82 2,78 3,04 3,60 2,70 2,64 2,78 3,11 3,63 3,05 3,03 2,78 3,01 3,58 Aug 2,82 2,77 2,75 3,02 3,56 2,64 2,58 2,76 3,10 3,59 3,02 3,00 2,74 2,99 3,54 Sep 2,75 2,71 2,63 2,96 3,50 2,55 2,50 2,57 3,06 3,51 2,97 2,96 2,68 2,90 3,49 Okt 2,70 2,65 2,61 2,94 3,49 2,48 2,42 2,54 3,04 3,56 2,93 2,92 2,66 2,89 3,46 Nov 2,63 2,58 2,59 2,90 3,41 2,44 2,38 2,60 3,02 3,54 2,84 2,83 2,59 2,84 3,35 Dec 2,53 2,49 2,44 2,77 3,25 2,36 2,30 2,41 2,94 3,45 2,71 2,71 2,47 2,70 3,16 Jan 2,45 2,38 2,48 2,75 3,23 2,25 2,18 2,46 2,91 3,41 2,65 2,62 2,49 2,69 3,14 Feb 2,37 2,30 2,41 2,72 3,21 2,17 2,10 2,33 2,92 3,35 2,59 2,55 2,47 2,64 3, Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåningsräntor, återstående räntebindningstid (procent) Icke-finansiella företag och Icke-finansiella företag Hushåll hushåll Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år 2,83 2,44 3,29 3,27 3,43 2,77 2,20 3,34 3,35 3,41 2,84 2,51 3,27 3,24 3,44 Jul 2,78 2,39 3,27 3,25 3,41 2,70 2,11 3,34 3,33 3,38 2,80 2,46 3,25 3,23 3,42 Aug 2,72 2,32 3,26 3,23 3,39 2,65 2,03 3,32 3,32 3,36 2,74 2,39 3,25 3,21 3,40 Sep 2,64 2,21 3,22 3,19 3,31 2,54 1,87 3,25 3,29 3,27 2,66 2,29 3,21 3,16 3,33 Okt 2,59 2,15 3,19 3,17 3,24 2,49 1,81 3,25 3,27 3,19 2,61 2,24 3,18 3,14 3,27 Nov 2,53 2,08 3,18 3,14 3,19 2,44 1,74 3,22 3,24 3,15 2,55 2,16 3,17 3,11 3,22 Dec 2,45 2,00 3,12 3,12 3,09 2,35 1,65 3,16 3,20 3,03 2,47 2,08 3,12 3,09 3,12 Jan 2,38 1,93 3,08 3,10 3,03 2,30 1,58 3,14 3,18 2,97 2,41 2,01 3,07 3,08 3,06 Feb 2,35 1,90 3,07 3,09 2,99 2,25 1,52 3,09 3,16 2,93 2,38 1,99 3,06 3,06 3,02

55 8.5 Inlåningsräntor, fördelat på räntebindningstid Banker, nya avtal Tabell 1: Bankernas inlåningsräntor, nya avtal (procent) Icke-finansiella Icke-finansiella företag Hushåll e) företag och hushåll Samtliga Med Samtliga Med Samtliga Med Varav Överenskonton b) villkor c) konton b) villkor c) konton b) villkor c) kommen löptid T o m 2 år Över 2 år 0,52 1,03 0,54 0,89 0,50 1,08 1,35 1,34 1,71 Jul 0,29 0,61 0,27 0,56 0,30 0,63 0,99 0,99 1,37 Aug 0,29 0,58 0,27 0,53 0,29 0,59 0,88 0,88 1,08 Sep 0,29 0,60 0,28 0,55 0,30 0,62 0,93 0,93 1,05 Okt 0,27 0,56 0,23 0,46 0,30 0,60 0,91 0,91 0,99 Nov 0,19 0,40 0,16 0,37 0,21 0,41 0,69 0,69 0,68 Dec 0,19 0,37 0,15 0,28 0,21 0,40 0,62 0,62 0,67 Jan 0,19 0,36 0,14 0,29 0,21 0,38 0,61 0,61 0,65 Feb 0,14 0,33 0,10 0,33 0,17 0,33 0,53 0,53 0, Banker, utestående avtal Tabell 1: Bankernas inlåningsräntor, utestående avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Hushåll e) Samtliga Med Avista- Samtliga Med Avista- Samtliga Med Varav Överens- Avistakonton b) villkor c) konto konton b) villkor c) konto konton b) villkor c) kommen löptid T o m 2 år Över 2 år konto 0,68 1,35 0,47 0,62 1,21 0,52 0,71 1,39 1,51 1,43 2,72 0,44 Jul 0,47 1,13 0,26 0,36 1,00 0,25 0,52 1,17 1,33 1,26 2,57 0,26 Aug 0,44 1,03 0,26 0,34 0,88 0,26 0,49 1,06 1,21 1,14 2,51 0,26 Sep 0,43 0,97 0,27 0,33 0,80 0,26 0,47 1,01 1,15 1,07 2,49 0,27 Okt 0,40 0,91 0,25 0,28 0,73 0,22 0,46 0,96 1,09 1,01 2,36 0,27 Nov 0,32 0,80 0,18 0,21 0,68 0,15 0,37 0,82 0,95 0,88 2,24 0,20 Dec 0,29 0,71 0,18 0,19 0,56 0,15 0,34 0,74 0,85 0,79 2,16 0,20 Jan 0,28 0,65 0,17 0,18 0,49 0,14 0,33 0,68 0,78 0,72 2,11 0,20 Feb 0,22 0,58 0,13 0,13 0,48 0,09 0,27 0,60 0,69 0,63 2,03 0,15

56 9. UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER Denna del grundar sig på två blanketter för datainsamling som på olika sätt visar institutens utländska tillgångar och skulder, RUTS. Insamling sker kvartalsvis och publikationen uppdateras crika två månader efter kvartalsslut. Sverigebaserade MFIs fordringar och skulder mot utlandet Den första delen visar Sverigebaserade MFIs fordringar och skulder mot utlandet, vilket innebär att både svenska MFI samt filialer till utländska MFI baserade i Sverige inkluderas. Avgränsningen för denna rapportering är institutens ekonomiska hemvist, vilket innebär att i beräkningen exkluderas utlandsbaserade filialer till samtliga institut, samtidigt som mellanhavanden med utländska filialer inkluderas. Nedbrytning för sverigebaserade MFIs fordringar och skulder mot utlandet görs både på instrumentnivå och för motpartssektorerna utlandet totalt, utländska MFI och utländska icke-mfi. Diagram 1: Sverigebaserade monetära finansistituts (MFI:s) fordringar, några utvalda länder Miljoner kronor USA Norge Övriga EU-länder Baltikum Storbritannien Tyskland År Finland Danmark Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot utlandet Den andra delen presenterar Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot utlandet. Exponeringarna inkluderar svenskägda MFIs filialer och de utländska dotterbolag som är MFI eller bedriver motsvarande finansiell verksamhet. Från att tidigare endast ha omfattat gränsöverskridande fordringar visas nu de totala fordringarna för svenskägda MFI inklusive filialer och dotterbolag mot olika länder. Fördelningen sker på motpartssektor och på slutlig risk (se nedan). Exempel fordringar mot utlandet och slutlig risk: Om en svensk bank har utlåning till ett företag i Norge där lånet garanteras av en engelsk bank så kommer de utländska fordringarna i del (Tabell 1) att vara mot Norge medan slutlig risk i del (tabell 1) kommer att vara mot MFI i Storbritannien. Hade istället det norska företaget lämnat amerikanska statspapper som säkerhet för lånet hade slutlig risk varit mot offentlig sektor i USA. Eftersom slutlig risk för utländska fordringar kan ligga i Sverige och slutlig risk för svenska fordringar kan ligga i utlandet behöver totala fordringar i del inte överensstämma med totala fordringar i del Sida 1 (3)

57 Diagram 2: Svenskägda monetära finansinstitut (MFI), andel av fordringar efter slutlig risk, per sektor Ofördelade 0% MFI 13% Icke-finansiella företag 30% Offentlig sektor 24% Hushåll 20% Finansiella företag, ej MFI 13% Diagram 3: Svenskägda MFI:s, andel av fordringar efter slutlig risk, per sektor och några utvalda länder Miljoner kronor Ofördelade Icke-finansiella företag Hushåll Finansiella företag, ej MFI Offentlig sektor MFI 0 Danmark Finland Tyskland Storbritannien Baltikum Övriga EUländer Norge USA Sida 2 (3)

58 Instrument- och motpartsnedbrytning I totala fordringar ingår bl.a. utlåning, kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, räntebärande värdepapper och aktier. I Sverigebaserade MFIs fordringar i tabell ingår även derivat och fordringar som förvaltas åt tredje part i eget namn. I tabell redovisas totala fordringar exklusive övriga åtaganden vilka istället redovisas sist i tabellen. Med övriga åtaganden avses derivat, garantier och kreditåttaganden. I totala skulder ingår bl.a. inoch upplåning och derivat. I tabell är totala skulder exklusive emitterade värdepapper vilka istället redovisas sist i tabellen då dessa inte kan landfördelas. De emitterade värdepapper som räknas till utländska skulder är alla värdepapper emitterade utanför Sverige och alla värdepapper emitterade i annan valuta än SEK. Motpartssektorerna skiljer sig något från dem som presenteras i den allmänna metoden. Följande motpartssektorer förekommer för Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar efter slutlig risk mot utlandet: Utlandet totalt Utländska MFI Utländsk offentlig sektor Övriga utländska sektorer Ofördelat Jämförbarhet över tiden Fr.o.m. juni 2005 rapporteras denna statistik av ett urval av de MFI som har sin hemvist i Sverige eller är svenskägda. Urvalet grundar sig på institutens fordringar och skulder mot utlandet och underlaget till urvalet hämtas från MFI-blanketten. Före juni 2005 rapporterade endast ett urval av de banker som hade sin hemvist i, alternativt var ägda från, Sverige. Undersökningen är inte en urvalsundersökning utan en cut-off undersökning där ingen uppräkning görs. Fr.o.m. december 2013 beräknas emitterade värdepapper med hjälp av Värdepappersstatistiken. Fr.o.m. december 2013 används en ny insamlingsmetod. Som följd av detta har flera uppgiftslämnare sett över sin rapportering. Detta har resulterat i kvalitetsförbättringar av sektorfördelningen, bl.a. har beloppen i ofördelade utländska sektorer minskat. Sida 3 (3)

59 9.1 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, senaste period Sverigebaserade monetära finansinstituts (MFI:s) fordringar och skulder Tabell 1: Sverigebaserade MFI:s fordringar mot utlandet (mnkr), senaste period EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat. Totala Fordringar MFI Icke MFI varav Utlåning MFI Icke MFI Räntebärande värdepapper MFI Icke MFI Tidsserier på motsvarande nedbrytningar finns i flik 9.2 (9.2.1, tabell 1-9) Tabell 2: Skulder mot utlandet (mnkr), senaste period EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat. Totala skulder MFI Icke MFI varav In- och upplåning MFI Icke MFI Emitterade vp Tidsserier på motsvarande nedbrytningar finns i flik 9.2 (9.2.2, tabell 1-6) Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar Tabell 1: Fordringar efter slutlig risk (mnkr), senaste period EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Sverige Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat. Totala fordringar MFI Offentlig sektor Övriga sektorer Finansiella företag, ej MFI Hushåll Icke-finansiella företag Ofördelade Övriga åtaganden Tidsserier på motsvarande nedbrytningar finns i flik 9.3 (9.3.2, tabell 1-7)

60 9.2 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, tidsserier Sverigebaserade monetära finansistituts (MFI:s) fordringar Tabell 1: Fordringar mot utlandet totalt (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 2: Fordringar mot MFI i utlandet (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 3: Fordringar mot icke-mfi i utlandet (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 4: Utlåning mot utlandet totalt (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec

61 Tabell 5: Utlåning mot MFI i utlandet (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 6: Utlåning mot icke-mfi i utlandet (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 7: Innehav av räntebärande värdepapper emitterade av utlandet totalt (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 8: Innehav av räntebärande värdepapper emitterade av MFI i utlandet (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec

62 Tabell 9: Innehav av räntebärande värdepapper emitterade av icke-mfi i utlandet (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Sverigebaserade monetära finansinsituts (MFI:s) skulder Tabell 1: Totala skulder mot utlandet (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 2: Skulder mot MFI i utlandet (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec

63 Tabell 3: Skulder mot icke-mfi i utlandet (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 4: In och upplåning mot utlandet (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 5: In och upplåning mot MFI i utlandet (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 6: In och upplåning mot icke-mfi i utlandet (mnkr) Emitterade v EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Total Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec

64 9.3 Fordringar, fördelat på motpartsland, egentlig motpart och slutlig risk Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, egentlig motpart Tabell 1: Fordringar efter egentlig motpart (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Sverige Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, slutlig risk Tabell 1: Totala fordringar efter slutlig risk (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Sverige Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 2: Fordringar mot MFI, efter slutlig risk (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Sverige Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 3: Fordringar mot offentlig sektor (inklusive centralbanker), efter slutlig risk (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Sverige Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec

65 Tabell 4: Fordringar mot övriga sektorer, efter slutlig risk (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Sverige Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 5: Fordringar mot övriga sektorer, varav finansiella företag, ej MFI, efter slutlig risk (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Sverige Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 6: Fordringar mot övriga sektorer, varav hushåll, efter slutlig risk (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Sverige Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 7: Fordringar mot övriga sektorer, varav icke-finansiella företag, efter slutlig risk (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Sverige Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 8: Fordringar mot ofördelade sektorer, efter slutlig risk (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Sverige Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Tabell 9: Övriga åtaganden, efter slutlig risk (mnkr) EU-länder Övriga Europa Övriga utlandet utlandet Sverige Övriga länder, Stor- Övriga EU-länder Offshore Latinamerika Afrika och Asien och, inter. org. Danmark Finland Tyskland britannien Baltikum EU-länder (exkl. Sverige) Norge Övriga USA centres och Karibien Mellanöstern Oceanien och ofördelat Sep Dec Sep Dec Med övriga åtaganden avses derivat, garantier och kreditåttaganden.

66 10. Noter Del 5, penningmängd a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt. December I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. il Fr.o.m. publiceringen avseende räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. September Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari Oktober Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september November Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med miljarder för perioden december 2003-oktober Mindre revideringar även November Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. December I december 2011 reviderades emitterade värdepapper för perioden januari 2010 till november Tillväxttakten för M3 i tabell 2.4 har reviderats för januari till november il Reviderade siffror från januari 2012 till mars 2012 på grund av definitionsändring av penningmarknadsfonder. Till följd av detta har allmänhetens innehav av penningmarknadsfonder minskat med cirka 72 miljarder November ECB tog 2012 beslut om att repo-transaktioner mot centrala motparter (tredje part) ska justeras i M3 (penningmängden). Bakgrunden är den utveckling som skett under senare år där repor i stor utsträckning börjat clearas via centrala motparter. Rent definitionsmässigt tillhör centrala motparter (Nasdaq OMX i Sverige) allmänheten men ur ett ekonomiskt perspektiv är det fortfarande bankerna som ligger bakom transaktionerna och tanken är att reporna därför ska exkluderas från M3. Clearing mot central motpart i Sverige startade i september November. Från november har hanteringen av löptid för värdepapper utgivna inom ett emissionsprogram ändrats, från att ha hanterats som enskilda värdepapper med olika löptid till att ha samma löptid som programmet. Detta ger en bättre matchning mellan utgivna och innehavda värdepapper. Då allmänhetens innehav beräknas residualt (se 5. Penningmängd) leder ändringen till en minskning av allmänhetens innehav med omkring 25 mdkr. Tillväxttakten för M3 (se 4.1.2, tabell 2) är justerad för tidseriebrottet. Del 6, balansräkning a) För perioden finns en restpost eftersom en del av ut- och inlåningen rapporterades ofördelad under denna period, se 3. Metod. Denna restpost har i statistiken räknats till svenska icke-mfi men inte fördelats på ingående undersektorer. b) För bostadsinstitut saknas separata uppgifter om innehav av Aktier och andelar mellan Aktier och andelar ingick då stället under övriga tillgångar. c) 1998 var valutauppdelningen SEK, övriga EU-valutor (innefattande även EMU-valutorna/ECU) respektive övriga utländska valutor. Fr.o.m står övriga EU-valutor för EU-valutor andra än SEK och Euro och EMU-valutor. Detta ger ett tidsseriebrott, med en minskning fr.o.m d) För bostadsinstituten uppstår ett tidsseriebrott mellan december 1995 och Februari Anledningen är att två institut som tidigare var sammanslagna fr.o.m. Februari 1996 räknas separat. Det betyder att balansomslutningen ökar med ca 220 miljarder där större delen är ut- och inlåning mot MFI. e) Finansbolagens balansräkning för omfattar gruppen Finansieringsföretag där populationen som skulle komma att bli Finansbolag utgör omkring 95 %. f) Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. December I december 2003 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn; 3 miljarder flyttades från övriga hushåll till företagarhushåll. s Utländska bankers filialer i Sverige ökade utlåningen till hushåll med 2,6 miljarder kronor p.g.a. inflyttning av kreditstockar från finansbolagssektorn. December I december 2006 ökade bostadsinstitutens lån med småhus som säkerhet med 6 miljarder p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. il I april 2007 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn; 11 miljarder flyttades från övriga hushåll till företagarhushåll. il I april 2007 upphörde ett finansbolag. Det hade per 31 mars en balansomslutning på 9 miljarder och operationell leasing på 6 miljarder I maj 2007 ökade bostadsinstitutens lån med flerbostadshus som säkerhet med 7 miljarder p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. Oktober I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut och ett finansbolag genom fusion med en bank. Bostadsinstitutets balansomslutning per 30 september 2007 var 245 miljarder och finansbolagets 36 miljarder. Genom fusionen har banksektorn tillförts 42 miljarder avseende utlåning till icke-finansiella företag; 28 miljarder från bostadsinstitutsektorn och 14 miljarder från finansbolagssektorn. Banksektorns utlåning till hushåll ökar med 199 miljarder varav 198 miljarder från bostadsinstitutsektorn. P.g.a. omklassificeringar i samband med fusionen påverkas även fördelningen av utlåning på typ av kredit samt fördelningen mellan operationell och finansiell leasing. December I december 2007 ombildades ett finansbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 1,6 miljarder. Augusti I augusti 2008 överlät ett svenskt bankaktiebolags filial utomlands utlåning (ca 48 miljarder) till ett bostadsinstituts nybildade filial utomlands. September I september 2008 ombildades ett finansbolag och ett monetärt värdepappersbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 8,6 miljarder och utlåningen till ickefinansiella företag ökar med 5,4 miljarder. Oktober I oktober 2008 upphörde ett övrigt MFI och befintliga krediter har förvärvats av bostadsinstitutsektorn. Genom förvärvet har bostadsinstitutsektorn tillförts 37 miljarder avseende utlåning till hushåll, varav företagarhushåll 31 miljarder. Under oktober har bostadsinstitutsektorn även tillförts 34 miljarder kommunkrediter från banksektorn. il Fr.o.m. publiceringen avseende ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. investeringsfonder ingår i gruppen Övriga MFI. Monetära il I april 2009 upphörde en utländsk banks filial i Sverige. Detta innebär att utlåningen till icke-finansiella företag minskar med 11 miljarder. November I november 2009 har en utländsk banks filial i Sverige sålt lånestockar till utlandet till ett belopp om 10 miljarder. Utlåningen till icke-finansiella företag och offentlig sektor minskar härmed med ca. 5 miljarder vardera. September Namnet på motpart Icke-monetära finansiella företag, som tidigare förekom i tabellerna 3.3 till 3.17, har ändrats till Finansiella företag, ej MFI September Revideringar för tidsperioden Februari 1996-februari 2003 efter översyn av ingående uppgiftslämnargrupper i tabellerna. November I november 2010 ombildades ett bostadsinstitut till bank. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 16 miljarder och utlåningen till icke-finansiella företag ökar med 20 miljarder. November I november 2010 slogs en sparbank och ett bankaktiebolag samman till ett gemensamt bankaktiebolag. Utlåning till hushåll på 10 miljarder flyttas mellan sektorerna. December Bankerna har avyttrat blancolån till hushåll för ca 3 miljarder, se tabell s Lån till hushåll på ca 6 miljarder har sålts från en utländsk bankfilial till ett bankaktiebolag. Augusti Lån till utländsk icke-mfi om ca 27 miljarder har sålts från ett bankaktiebolag till ett bostadsinstitut. September I september omklassificerade finansbolag operationell leasing till finansiell leasing om ca 6 miljarder. För svenska icke-finansiella företag ökade därmed utlåningen med ca 2,7 miljarder. Februari I februari 2012 ombildades ett finansbolag till ett bankaktiebolag. s I mars 2012 upphörde ett finansbolag genom fusion med en bank. En bank har köpt lånestockar från ett bostadsinstitut för ca 9 miljarder. il Reviderade siffror från Februari 2012 till mars 2012 på grund av definitionsändring av penningmarknadsfonder. Till följd av detta har Övriga MFI:s andelar i emitterade penningmarknadsfonder minskat med cirka 76 miljarder. Övriga MFI:s innehav i räntebärande värdepapper har minskat med cirka 74 miljarder. Definitionsändringen är implementerad för att harmonisera med europeisk standard vilket minskat antalet penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder). Oktober En utländsk bankfilial i Sverige har överfört lånestockar om 4 miljarder kronor till ett utländskt värdepapperiseringsinstitut.

67 Del 7, Balansposter 1) Kolumnen "Värderingsskillnad" i tabell 3 (7.15.1, respektive ) avser skilllnad mellan tabell 3 och 2. Tabell 3 avser verkligt värde medan tabell 2 avser bokfört värde. Förutom skillnad mellan bokfört och verkligt värde kan "Värderingsskillnad" också bestå av andra effekter. Olika indatakällor används för tabellerna, tabell 3 använder uppgifter från SCB:s Värdepappersstatisk (SVDB) medan tabell 2 baseras på blankettinsamlad information (MFI). Exempel på andra möjliga "värderingsskillnader" är: - Växelkurskillnader som uppstår om olika växelkurser används för utländska räntebärande värdepapper i de olika undersökningarna. - Gränsdragningsproblem mellan lån och räntebärande värdepapper, t.ex. för private-placements, eller mellan derivat och räntebärande värdepapper. a) För perioden finns en restpost eftersom en del av ut- och inlåningen rapporterades ofördelad under denna period, se 3. Metod. Denna restpost har i statistiken räknats till svenska icke-mfi men inte fördelats på ingående undersektorer. b) För bostadsinstitut saknas separata uppgifter om innehav av Aktier och andelar mellan Aktier och andelar ingick då stället under övriga tillgångar. c) 1998 var valutauppdelningen SEK, övriga EU-valutor (innefattande även EMU-valutorna/ECU) respektive övriga utländska valutor. Fr.o.m står övriga EU-valutor för EU-valutor andra än SEK och Euro och EMU-valutor. Detta ger ett tidsseriebrott, med en minskning fr.o.m d) För bostadsinstituten uppstår ett tidsseriebrott mellan december 1995 och januari Anledningen är att två institut som tidigare var sammanslagna fr.o.m. januari 1996 räknas separat. Det betyder att balansomslutningen ökar med ca 220 miljarder där större delen är ut- och inlåning mot MFI. e) Finansbolagens balansräkning för omfattar gruppen Finansieringsföretag där populationen som skulle komma att bli Finansbolag utgör omkring 95 %. f) Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. December I december 2003 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn; 3 miljarder flyttades från övriga hushåll till företagarhushåll. s Utländska bankers filialer i Sverige ökade utlåningen till hushåll med 2,6 miljarder kronor p.g.a. inflyttning av kreditstockar från finansbolagssektorn. December I december 2006 ökade bostadsinstitutens lån med småhus som säkerhet med 6 miljarder p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. il I april 2007 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn. flyttades 11 miljarder från övriga hushåll till företagarhushåll. il I april 2007 upphörde ett finansbolag. Det hade per 31 mars en balansomslutning på 9 miljarder och operationell leasing på 6 miljarder I maj 2007 ökade bostadsinstitutens lån med flerbostadshus som säkerhet med 7 miljarder p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. Oktober I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut och ett finansbolag genom fusion med en bank. Bostadsinstitutets balansomslutning per 30 september 2007 var 245 miljarder och finansbolagets 36 miljarder. Genom fusionen har banksektorn tillförts 42 miljarder avseende utlåning till icke-finansiella företag; 28 miljarder från bostadsinstitutsektorn och 14 miljarder från finansbolagssektorn. Banksektorns utlåning till hushåll ökar med 199 miljarder varav 198 miljarder från bostadsinstitutsektorn. P.g.a. omklassificeringar i samband med fusionen påverkas även fördelningen av utlåning på typ av kredit samt fördelningen mellan operationell och finansiell leasing. December I december 2007 ombildades ett finansbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 1,6 miljarder. Augusti I augusti 2008 överlät ett svenskt bankaktiebolags filial utomlands utlåning (ca 48 miljarder) till ett bostadsinstituts nybildade filial utomlands. icke- September I september 2008 ombildades ett finansbolag och ett monetärt värdepappersbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 8,6 miljarder och utlåningen till finansiella företag ökar med 5,4 miljarder. Oktober I oktober 2008 upphörde ett övrigt MFI och befintliga krediter har förvärvats av bostadsinstitutsektorn. Genom förvärvet har bostadsinstitutsektorn tillförts 37 miljarder avseende utlåning till hushåll, varav företagarhushåll 31 miljarder. Under oktober har bostadsinstitutsektorn även tillförts 34 miljarder kommunkrediter från banksektorn. Denna överflyttning har ej räknats som nyutlåning i tabell il Fr.o.m. publiceringen avseende ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. investeringsfonder ingår i gruppen Övriga MFI. Monetära il I april 2009 upphörde en utländsk banks filial i Sverige. Detta innebär att utlåningen till icke-finansiella företag minskar med 11 miljarder. November I november 2009 har en utländsk banks filial i Sverige sålt lånestockar till utlandet till ett belopp om 10 miljarder. Utlåningen till icke-finansiella företag och offentlig sektor minskar härmed med ca. 5 miljarder vardera. September Namnet på motpart Icke-monetära finansiella företag, som tidigare förekom i tabellerna 3.3 till 3.17, har ändrats till Finansiella företag, ej MFI September Revideringar för tidsperioden januari 1996-februari 2003 efter översyn av ingående uppgiftslämnargrupper i tabellerna. November I november 2010 ombildades ett bostadsinstitut till bank. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 16 miljarder och utlåningen till icke-finansiella företag ökar med 20 miljarder. November I november 2010 slogs en sparbank och ett bankaktiebolag samman till ett gemensamt bankaktiebolag. Utlåning till hushåll på 10 miljarder flyttas mellan sektorerna. December Bankerna har avyttrat blancolån till hushåll för ca 3 miljarder, se tabell s Lån till hushåll på ca 6 miljarder har sålts från en utländsk bankfilial till ett bankaktiebolag. Augusti Lån till utländsk icke-mfi om ca 27 miljarder har sålts från ett bankaktiebolag till ett bostadsinstitut. September I september omklassificerade finansbolag operationell leasing till finansiell leasing om ca 6 miljarder. För svenska icke-finansiella företag ökade därmed utlåningen med ca 2,7 miljarder. Februari I februari 2012 ombildades ett finansbolag till ett bankaktiebolag. s I mars 2012 upphörde ett finansbolag genom fusion med en bank. En bank har köpt lånestockar från ett bostadsinstitut för ca 9 miljarder. il il Reviderade siffror från januari 2012 till mars 2012 på grund av definitionsändring av penningmarknadsfonder. Till följd av detta har Övriga MFI:s andelar i emitterade penningmarknadsfonder minskat med cirka 76 miljarder. Övriga MFI:s innehav i räntebärande värdepapper har minskat med cirka 74 miljarder. Definitionsändringen är implementerad för att harmonisera med europeisk standard vilket minskat antalet penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder). Oktober En utländsk bankfilial i Sverige har överfört lånestockar om 4 miljarder kronor till ett utländskt värdepapperiseringsinstitut. November I november 2012 ombildades ett övrigt MFI till ett bankaktiebolag.

68 Del 8, Räntor a) Före september 2005 utgörs Monetära finansinstitutens utlåningsräntor av banker och bostadsinstitutens ihopviktade räntor. Fr.o.m. sep 2005 ingår även övriga monetära finansinstitut i urvalet. b) I kategorin "Samtliga lån" ingår på utlåningssidan dagslån, repor, kontokredit och lån med räntebindningstid. Under "Samtliga konton" på inlåningssidan ingår dagslån, repor, avistainlåning, individuellt pensionssparande, inlåning med överenskommen löptid och inlåning med uppsägningstid. Så kallade problemkrediter ingår inte. Se ordlistan för förklaring till begreppen: dagslån, repor, avistainlåning, individuellt pensionssparande, inlåning med överenskommen löptid samt inlåning med uppsägningstid. För beskrivning hur ändamålsfördelningen beräknas, se metod. c) I kategorin "Lån med räntebindningstid" ingår sådan utlåning med ursprunglig räntebindningstid som inte faller under dagslån, repor eller kontokredit. På inlåningssidan under "med villkor" ingår inlåning med överenskommen löptid och inlåning med uppsägningstid. Se ordlistan för definition av inlåning med överenskommen löptid och inlåning med uppsägningstid d) Tidigare kallat "krediter i räkning". e) Fr.o.m. september 2005 innefattas företagarhushåll, övriga hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Tidigare ingick inte hushållens icke-vinsdrivande organisationer. f) Nya avtal med överenskommen löptid över 5 år innehåller (historiskt sett) ofta relativt små volymer vilket tenderar till att dessa serier i större utsträckning fluktuerar mer än andra löptider. Oktober I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut och ett finansbolag genom fusion med en bank. Bostadsinstitutets balansomslutning per 30 september 2007 var 245 miljarder och finansbolagets 36 miljarder. Genom fusionen har banksektorn tillförts 42 miljarder avseende utlåning till icke-finansiella företag; 28 miljarder från bostadsinstitutsektorn och 14 miljarder från finansbolagssektorn. Banksektorns utlåning till hushåll ökar med 199 miljarder varav 198 miljarder från bostadsinstitutsektorn. December Revidering av siffror för kontokredit och konsumtionskrediter har skett för perioden september - november il Pga. en utökning av urvalet för räntestatistiken har ett antal nya rapportörer tillkommit. Ett antal serier har därför förändrats bakåt t.o.m. september September Allmänheten ersatt av hushåll och icke-finansiella företag sammanslaget. Kontokredit redovisas nu exkl. avgift. Det leder till revideringar av kolumnerna samtliga lån och kontokredit december 1993 i tabell samt 5.9. Innan december 1993 är avgift på kontokredit inkluderat. fr.o.m. September En bank med generellt höga räntor flyttade belopp till kontokredit vilket höjer den totala snitträntan. November Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med villkor minskar, vilket har påverkat inlåningsräntan. Del 9, Utländska fordringar och skulder a) Totala skulder är exklusive emitterade värdepapper då dessa ej är landfördelade. b) Baltikum ingår inte i gruppen EU-länder eller i totalerna (tabellerna och 7.5) innan mars c) Totala fordringar redovisas exklusive övriga åtaganden. Med övriga åtaganden avses derivat, garantier och kreditåtaganden. s I mars 2006 tillkom en rapportör i populationen samtidigt som de övriga ökade sina fordringar mot utlandet. s I mars 2009 tillkom tre rapportörer i populationen. December I december 2009 tillkom tre rapportörer i populationen. s I mars 2012 tillkom en rapportör i populationen.

69 11. Ordlista Avbetalningskredit Avbetalningskredit är en låneform som kan användas vid köp av t.ex. maskiner och fordon. Varan ägs av låntagaren och utgör säkerhet för lånet vilket betyder att inga andra säkerheter eller borgen krävs. Avbetalningskredit är inte att förväxla med delbetalning av kortkredit eller andra lån där det köpta objektet inte utgör säkerhet för lånet. Avistakonto Med avistakonton avses inlåning utan överenskommen löptid, uppsägningstid eller betydande restriktioner i uttagsvillkoren. Till avistakonton räknas exempelvis lönekonton och sparkonton med fria uttag. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Enligt Finansinspektionens författningssamling FFFS 2008:25 är följande tillgångar att ses som belåningsbara statsskuldförbindelser m "1. Statsskuldförbindelser, statsobligationer, statsskuldväxlar och andra liknande värdepapper som är emitterade av offentliga organ och belåningsbara i centralbanken i den stat där institutet är etablerat. 2. Andra värdepapper som är belåningsbara i centralbanken i den stat där institutet är etablerat, om belåningsbarheten följer av nationell lagstiftning". MFI:s innehav av belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. redovisas i tabell Betalkortsfordringar och kontokortskrediter Betalkortsfordringar avser kortkredit där ingen ränta utgår från det att kortet använts tills dess att nästkommande faktura regleras. Vid betalkorts-fordringar beviljas kontoinnehavaren ett räntefritt anstånd, ofta mellan 30 och 40 dagar, med betalning av det belopp som debiterats kontot under en viss period varefter skulden återbetalas. Det är numera vanligt att kortinnehavaren efter den räntefria perioden kan välja att dela upp återbetalningen mot ränta. Den kvarvarande krediten räknas i dessa fall som kontokortskredit. Kontokortskredit är en kredit som inte reglerats vid nästföljande fakturering, i regel utgår ränta på kontokortskrediter. MFI:s utlåning i form av betalkort/kontokortskrediter redovisas i tabell 7.7. Debetkort eller bankkort ingår inte i uppgifterna eftersom beloppet vid kortköp i dessa fall dras från ett inlåningskonto. Kortinnehavarens tillgångar på kontot minskar men det uppstår normalt ingen skuld för kortinnehavaren. Antal utgivna betal- och kreditkort redovisas i tabell 7.8. Statistik över antalet kort av olika typ och transaktioner publiceras också årsvis av Europiska centralbanken på deras hemsida i "Statistical Data Warehouse" - "Payments and securities trading, clearing, settlements". Blancokrediter Blancokrediter eller blancolån är lån som beviljats utan någon säkerhet eller borgen. Ofta har denna typ av lån en hög ränta jämfört med lån där det finns säkerhet, t.ex. bostadslån. I statistiken ingår även betalkortsfordringar och kontokortskrediter i blancokrediter då de i regel saknar säkerhet. Borgen, kommunal Då en kommun går i borgen för ett lån kallas säkerheten kommunal borgen. Vanligtvis ges kommunal borgen till företag där kommunen har ett ägarintresse t.ex. kommunala bostadsföretag men föreningar och ideella organisationer m.fl. kan också få kommunal borgen som säkerhet. Vid kommunal borgen övertar kommunen den risk som är knuten till lånet och ofta medför detta en förmånligare ränta än om enbart ett pantbrev kan erbjudas som säkerhet. Förmånligare ränta och utebliven kostnad för pantbrev har gjort kommunal borgen till en vanlig säkerhet. För mer information om kommunal borgen se SOU 2008:38. Borgen, statlig Statlig borgen eller s.k. kreditgaranti är exempelvis borgen utfärdad av Statens bostadskreditnämnd (BKN), Statliga exportgarantilån från Exportkreditnämnden (EKN), borgen från länsstyrelser och garantier från Riksgäldskontoret (RGK). Kreditgaranti från BKN är "...en försäkring som långivare kan teckna för lån till ny- och ombyggnad av bostäder och vid förvärv av fastighet som ombildas till kooperativ hyresrätt." ( Bostadslån (lån efter ändamål) Bostadslån definieras som "lån som har beviljats för bostadsförvärv för eget bruk eller uthyrning, inklusive lån för byggnation och renovering" (ECB/2008/32). I Sverige samlas inte uppgift om ändamål in direkt utan skattas utifrån rapporterad säkerhet. I bostadslån ingår alla lån till hushåll där småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt utgör säkerhet för lånet. För ytterligare beskrivning av hur ändamål beräknas se del 7.Balansposter. Bostadsrätter Med bostadsrätt avses en lägenhet eller ett småhus som ägs av en förening (bostadsrättsförening) i vilken bostadsinnehavaren är medlem. Bostadsrättsförening Bostadsrättsföreningar räknas som icke-finansiella företag. Om ett hushåll tar lån för att köpa bostadsrätt är det utlåning till hushåll (oftast med bostadsrätten som säkerhet) medan om bostadsrättsföreningen tar ett lån, t.ex. vid bildande eller vid reparationer, är detta ett lån till ickefinansiella företag. Utlåning till bostadsrättsföreningar särredovisas i del 7.3 Byggnadskrediter/Byggnadskreditiv Utlåning för att finansiera uppförandet av nya fastigheter eller ombyggnad av befintliga fastigheter. Räntan på krediten är oftast rörlig och beräknas på det belopp som utnyttjas. Certifikat Certifikat är räntebärande omsättningsbara värdepapper som vanligtvis har en löptid på högst 1 år men kan i undantagsfall ha en löptid på upp till 2 år. I statistiken finns certifikat redovisat i tabell För emitterade värdepapper finns förutom en uppdelning på instrumenttyp även en uppdelning på löptid. Dagslån Dagslån är lån med en avtalad löptid på en bankdag. Stor del av dagslånemarknaden, liksom repotransaktioner, sker mellan kreditinstitut eller mellan kreditinstitut och Riksbanken. Derivatinstrument Derivatinstrument är finansiella instrument vars värde är beroende av vissa underliggande tillgångar, t.ex. aktier, räntor eller råvaruindex. Derivatinstrument används bl.a. för att hantera valutakurs- och ränterisker (Guidelines to the international locational banking statistics, I statistiken redovisas derivatinstrument med positiva marknadsvärden under tillgångar och derivatinstrument med negativa marknadsvärden under skulder. Motpartsfördelningen av derivat i tabell 7.16 görs efter derivatets avtalsmotpart och inte efter underliggande tillgång. Dotterbolag Med dotterbolag avses en juridisk person vars röster för samtliga aktier eller andelar till över 50 procent ägs av ett annat bolag, s.k. moderbolag. För att definieras som ett dotterbolag krävs också att moderbolaget har rätt att ensamt utöva bestämmande inflytande över dotterbolaget. För mer detaljerad information se Aktiebolagslagen (2005:551). I Finansmarknadsstatistiken sker redovisningen i regel på moderbolagsnivå. Om en finansiell koncern har en bank, ett bostadsinstitut och ett försäkringsbolag i Sverige kommer banken att ingå under banker och bostadsinstitutet under bostadsinstitut. Både banker och bostadsinstitut är MFI. Försäkringsbolag räknas däremot inte som MFI. Med undantag för svenskägda MFI i del 9. Utländska fordringar och skulder ingår inte svenska instituts utländska döttrar i statistiken. Factoring och factoringkrediter Factoring innebär att ett företag finansierar sig genom belåning eller försäljning av sina kundfordringar till ett finansbolag (fakturabelåning resp. fakturaköp). Med factoringkredit (fakturabelåning) menas kredit där kundfordringarna utgör säkerhet. Vid factoringkredit kan finansbolaget överta administrationen av kundfordringarna och i vissa fall även kreditrisken. Även av institut köpta fakturafordringar ingår. I del 7.6 sammanställs statistik om factoringkrediter. Statistiken avser de factoringkrediter som ges av MFI, andra finansiella företag kan dock också ha factoringverksamhet. Filial Med filial avses ett avdelningskontor med självständig förvaltning genom vilket ett institut driver verksamhet i annat land. Filialen är en del av institutet men ska ha egen bokföring som ska vara helt skild från institutets bokföring i övrigt och ha en verkställande direktör. I statistiken ingår svenska MFI:s filialer i utlandet i alla publikationens delar utom i del 5 Penningmängden och del 7 Utländska fordringar och skulder för Sverigebaserade institut, där endast verksamhet bedriven inom Sverige ingår. I balansräkningarna, del 6 särredovisas svenska MFI:s filialer i utlandet. Utländska MFI:s filialer i Sverige ingår i all statistik utom för svenskägda MFI i del 9 (Utländska fordringar och skulder). Flerbostadshus Med flerbostadshus avses hus med minst tre bostadslägenheter. Företagarhushåll Företagarhushåll avser hushåll vars största inkomst härrör från rörelse med eller utan anställda. Företagarhushåll är inte en juridisk person. I företagarhushåll ingår: inkomst från rörelse bedriven i eget namn delägarskap i enkelt bolag partrederi eller motsvarande som inte är juridisk person jordbruksfastighet som inte är utarrenderat och annan fastighet. Företagsinteckning Företagsinteckning är en säkerhet i form av företagsinteckningsbrev. Bolagsverket är den svenska myndighet som sköter företagsinteckningar. Sida 1 (3)

70 Förlagslån och förlagsbevis Med förlagsbevis avses ett räntebärande skuldebrev med löptid på flera år som ges ut av banker, industriföretag och bostadsinstitut. Förlagsbeviset är ett intyg på att innehavaren har lånat ut pengar utan specifik säkerhet. Förlagslån är ett lån vars andelar betecknas förlagsbevis. Vid en företagskonkurs ger förlagslån rätt till betalning först efter att andra skulder är betalda. Detta betyder en högre risk för innehavare av förlagslån jämfört med obligationer och därmed oftast också en högre ränta. Förlagslån vänder sig främst till institutionella placerare. MFI:s förlagslån redovisas i del Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) Med hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) avses icke-vinstdrivande organisationer som inte är marknadsproducenter och som betjänar hushållssektorn med syfte att tillvarata hushållens intressen eller bedriva humanitär hjälpverksamhet. Här ingår exempelvis: fackföreningar, yrkesförbund, politiska partier, kyrkor och religiösa samfund, sociala och kulturella föreningar samt fritids- och idrottsklubbar som inte är vinstdrivande välgörenhets-, stöd- och hjälporganisationer stipendiestiftelser och donationsfonder. För mer om sektorindelning, se SCB: Standard för institutionell sektorindelning, INSEKT. In- och upplåning In- och upplåning från hushåll visar hushållens kontosparande i banker och andra MFI. Inlåning definieras som belopp som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare exkl. belopp som hänför sig till emitterade överlåtbara värdepapper. Uttrycket upplåning används ofta även för emitterade värdepapper vilket alltså inte är fallet i Finansmarknadsstatistiken. Distinktionen mellan inoch upplåning kan variera, en uppdelning är utifrån vem som tar initiativet eller att det inte är möjligt att neka inlåning. Indelning efter olika typer av konton visas i del 6. Penningmängden där avistainlåning i Sverigebaserade MFI och Riksgäldskontoret redovisas under M1 och inlåning med vissa villkor (se nedan) redovisas under M2. I del 7.12 redovisas inoch upplåning efter typ av inlåning med särredovisning av bl.a. inlåning med överenskommen löptid (se nedan) och inlåning med uppsägningstid (se nedan). Indexobligation Indexobligation eller aktieindexobligation är en finansiell produkt med en obligation som bas. Till obligationen knyts optioner med en eller flera underliggande tillgångar, exempelvis aktier eller räntor. Avkastningen på indexobligationen är beroende av utvecklingen på de underliggande tillgångarna. Genom att investera i indexobligationer är investeraren garanterad att få tillbaka investerat belopp (exkl. avgifter och ev. överkurs och under förutsättning att emitterande institut inte går i konkurs) men kan samtidigt ta del av den eventuella värdeökning som den underliggande tillgången ger. Generellt gäller dock att avkastningen inte är lika hög som en direktinvestering i den underliggande tillgången. Indexobligationer särredovisas i del Individuellt pensionssparande (IPS) Individuellt pensionssparande (IPS) är ett pensionssparande utan försäkringsinslag. Sparandet kan ske i fonder, obligationer, aktier eller på konto. IPS är endast ämnat privatpersoners eget pensionssparande. För att ett företag ska få erbjuda IPS och kalla sig för pensionssparinstitut krävs tillstånd från Finansinspektionen. Pensionssparinstitut kan vara t.ex. banker och värdepappersbolag. IPS utgör bara en mindre del av pensionssparandet. Vid sidan av socialförsäkringssystemet och Pensionsmyndigheten (tidigare Premiepensionsmyndigheten, PPM) står livförsäkringsbolag för en stor del av pensionssparandet, både det privata pensionssparandet och tjänstepensionen. Tjänstepension kan också hanteras av tjänstepensionskassor, pensionsstiftelser eller av företagen själva. Inlåning med uppsägningstid Här avses inlåning med uppsägningstid där insättningen inte kan tas ut i kontanter innan uppsägningstidens utgång eller endast kan tas ut mot avgift eller försämring av räntevillkoren. Även konton med begränsat antal fria uttag per år ingår här. Inlåning med vissa villkor Inlåning med vissa villkor används för definition av penningmängdsmåttet M2. Med inlåning med vissa villkor avses inlåning med uppsägningstid t.o.m. 3 månader eller inlåning med överenskommen löptid t.o.m. 2 år. Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med överenskommen löptid avser inlåning med avtalad löptid som inte kan tas ut i kontanter under denna tid eller som under denna tid endast kan tas ut i kontanter mot avgift eller försämring av räntevillkoren. Med överenskommen löptid avses den ursprungliga löptiden under vilken insättningen är låst eller omgärdad av uttagsrestriktioner. Här ingår t.ex. fasträntekonton och andra konton där insättningen inte fritt kan tas ut innan ett förutbestämt datum. Lantbruksfastigheter Med lantbruksfastighet menas det som i Fastighetstaxeringslag (1979:1152) benämns lantbruksenhet. I lantbruksfastighet ingår byggnad för jordbruk och skogsbruk såsom djurstall, lada eller maskinhall tillsammans med åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment (skogsmark med låg virkesproduktion). Även småhus och tomtmark som ligger på lantbruks-enheten räknas som lantbruksfastighet. Leasing, finansiell Finansiell leasing kan ses om ett avbetalningsköp. Vid finansiell leasing står den s.k. leasetagaren själv för t.ex. underhåll och service av varan. Avgiften leasetagaren betalar ska täcka upp för de kostnader det s.k. leasingbolaget har för anskaffandet av varan, finansiella kostnader m.m. När kontraktstiden är slut kan eventuellt äganderätten övergå från leasingbolaget till leasetagaren. För mer detaljerad information se Ekonomistyrningsverkets hemsida, Finansiell leasing ingår i utlåningen. Operationell, finansiell och objektsfördelad leasing redovisas i del 7.10 Leasing, operationell Operationell leasing kan ses om ett vanligt hyresavtal. Det s.k. leasingbolaget köper utrustning som sedan hyrs ut till den s.k. leasetagaren mot en avgift. Vid operationell leasing står leasingbolaget för t.ex. underhåll och service av varan. Avgiften leasetagaren betalar ska täcka finansiella kostnaderna för varan samt kostnader för underhåll och service m.m. För mer detaljerad information se Ekonomistyrningsverkets hemsida, Operationell leasing ingår inte i statistiken över utlåningen. Operationell, finansiell och objektsfördelad leasing redovisas i del Konsumtionskrediter (lån efter ändamål) Konsumtionskrediter definieras som "lån som har beviljats för huvudsakligen personlig konsumtion av varor och tjänster" (ECB/2008/32). I Sverige samlas inte uppgift om ändamål in direkt utan uppskattas. I konsumtionskrediter ingår utlåning från MFI till andra hushåll än företagarhushåll där övrig borgen (ej statlig eller kommunal) är säkerhet för lånet eller där lånet saknar säkerhet. I konsumtionskrediter ingår betalkortsfordringar och kontokortskrediter då de i regel saknar säkerhet. För ytterligare beskrivning av hur ändamål beräknas se 4. Metod. Kontraktskrediter För att frigöra uppbundet kapital kan ett företag belåna sina kontrakt. Denna typ av kredit kallas kontraktskredit eller kontraktsbelåning. I statistiken avses belåning av kontrakt hos MFI. Kontrakt som kan belånas är t.ex. avbetalningskontrakt och leasingkontrakt. Även av institut köpta avbetalningskrediter ingår. Leasingobjekt I del 7.10 presenteras objektfördelad leasing. Lätta lastbilar är bilar som huvudsakligen används för godsbefordran eller annan bil än personbil eller buss och där totalvikten är på högst 3,5 ton. Medicinsk utrustning innehåller, förutom utrustning för hälso- och sjukvård samt tandvård, även veterinärutrustning. Övriga leasingobjekt kan exempelvis vara maskiner inom massa- och pappersindustrin samt energiutrustning. Moderbolag För att ett aktiebolag ska definieras som ett moderbolag krävs bl.a. att aktiebolaget har mer än 50 procent av rösterna för samtliga aktier eller andelar i en annan juridisk person (s.k. dotterbolag). Det krävs också att aktiebolaget har rätt att ensamt utöva bestämmande inflytande över dotterbolaget. För mer detaljerad information se Aktiebolagslagen (2005:551). Monetära basen Begreppet monetär bas är ett mått på finansieringsbasen för penningmängden. I den monetära basen ingår: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFI:s inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat. Nya avtal (räntestatistiken) Med nya avtal menas avtal som ingåtts under den aktuella månaden. Nya avtal innefattar: Alla finansiella avtal där villkor och förutsättningar som påverkar räntan på in- eller utlåning för första gången bestäms. Alla nya avtal som är resultatet av direkta förhandlingar rörande existerande inoch utlåning. I direkta förhandlingar ingår bl.a. flytt av lån, förtidsinlösning och omförhandlingar. Förlängningar av existerande avtal som indirekt innebär omförhandlingar av villkor och förutsättningar. Sparande på konto där det inte finns ett i förväg fastställt belopp för månadsvis sparande. För utlåningen räknas hela utestående beloppet på transaktionskonto med kredit och dagslån som nya avtal. Detta berör främst nedbrytningarna samtliga lån och konsumtionskrediter. Lån med räntebindningstid berörs inte. För inlåningen räknas hela utestående beloppet för dagslån, avistainlåning och inlåning med uppsägningstid som nya avtal. Detta berör främst inlåningskategorin "samtliga konton". Obligationer Obligationer är räntebärande värdepapper med en löptid från oftast ett år (undantagsfall) och längre. Obligationer finns som s.k. nollkupongs-obligationer och kupongobligationer. Nollkupongsobligationerna ökar i värde fram till den dag de förfaller medan kupongobligationen ger avkastning löpande. Statistiken i del 6 Värdepappersmarknaden avser emissioner av obligationer på den svenska marknaden i svenska kronor. Offshore centres Med Offshore centres eller Offshore Financial Centers (OFCs) åsyftas ett 40-tal finanscentra världen över som utmärker sig genom att ha mycket större finansiella transaktioner mot omvärlden än mot det egna landet. Offshore centres har ofta fördelaktig skattelagstiftning och strikt banksekretess. Caymanöarna, Brittiska gfruöarna, Nederländska Antillerna och Hong Kong är några exempel på Offshore centres. Penningmarknadsfonder Från januari 2012 ändrades definitionen av penningmarknadsfonder för att harmonisera med ECB:s statistik och European Securities and kets Authority:s (ESMA:s) vägledning om penningmarknadsfonder. En av flera skillnader mot tidigare definition är att hela portföljen nu får ha en vägd genomsnittlig räntebindningstid på högst 6 månader och en vägd genomsnittlig löptid på högst ett år. Dessutom får varje enskilt värdepapper i fonden max ha en återstående löptid på två år och en återstående räntebindningstid på max 397 dagar. Tidigare var definitionen att ursprunglig löptid fick vara max 397 dagar eller att den genomsnittliga löptiden för portföljen fick vara max 397 dagar. I och med definitionsförändringen minskade antalet penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder). Eftersom ESMA:s vägledning inte införts i svensk lag kan fonder ha ordet penningmarknadsfond i namnet utan att uppfylla ESMA:s definition. Sida 2 (3)

71 Postväxlar Riksbankens publikation Den svenska finansmarknaden 2009 beskriver en postväxel enligt följande "Postväxeln är ett säkert betalningsmedel som används vid större inköp som ska betalas kontant som till exempel ett hus- eller bilköp. Den köps, hos någon av de svenska bankerna, för ett önskat belopp och ställs ut på mottagaren eller på köparen av postväxeln. Om den ställs på köparen kan den vid ett senare tillfälle överlåtas till mottagaren och då utgör den ett säkert betalningssätt eftersom den redan är betald". Postväxlar särredovisas i del Privatobligationer Obligationer som riktar sig till privatpersoner kallas för privatobligationer. Privatobligationer är normalt upptagna till handel på börs och kan handlas i små handelsposter. I statistiken räknas också s.k. säkerställda privatobligationer som privatobligationer. Privatobligationer särredovisas i del 7.15 Repor En repa eller äkta återköpsavtal kan definieras som "ett avtal där den ena parten förbinder sig att sälja ett värdepapper till en motpart i utbyte mot likvida medel. Samtidigt sker en överenskommelse om att värdepapperet ska köpas tillbaka till ett bestämt pris vid en given tidpunkt i framtiden". (Den svenska finansmarknaden 2007, Sveriges Riksbank). Vid dessa återköpsavtal finns det sålda värdepapperet kvar i säljarens balansräkning. Erlagd och erhållen köpeskilling ingår i utlåning respektive inlåning. Repor är vanligtvis korta vilket gör att volymen kan variera kraftigt. Reverskredit Reverskredit eller reverslån avser en skriftlig skuldförbindelse eller utfästelse av en låntagare. En revers innehåller som regel uppgifter om lånets villkor (dvs. lånebelopp, ränta, säkerhet, löptid samt räntebetalningsdagar). Lån mot revers är bankernas och bostadsinstitutensvanligaste utlåningsform. Småhus Småhus avser en eller tvåfamiljsbostäder. Exempel på småhus är villor och radhus. Även vissa flerfamiljshus som ligger på lantbruk räknas som småhus. För mer detaljerad information se Fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Sparbanker Sparbanker är banker, som till skillnad från bankaktiebolag, saknar aktieägare och därmed också aktiekapital. Bildande och organisation av sparbanker regleras i Sparbankslagen (1987:619). Flera sparbanker har ombildats till bankaktiebolag och är därmed inte sparbanker i juridisk mening även om de kan ha kvar ordet sparbank i namnet. De banker som ombildats ingår i statistiken under bankaktiebolag och inte under sparbanker. Sparbankernas tillgångar och skulder presenteras i del 6.6 samt 6.9. Sparkonto/Inlåning med restriktioner/inlåning med villkor I inlåning med restriktioner ingår inlåning som på något sätt är bunden eller omgärdad av uttagsrestriktioner. Här ingår exempelvis fasträntekonton och konton med begränsat antal fria uttag. Se också inlåning med överrenskommen löptid och inlåning med uppsägningstid. Säkerställda obligationer Säkerställda obligationer är obligationer som med en egen lag, Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, skyddar kreditgivaren bättre än vanliga obligationer. Som säkerhet för obligationerna finns en bestämd mängd svenska bostadslån som med marginal ska överstiga värdet på obligationerna. Till skillnad mot institutets övriga fordringsägare har dessutom obligationsinnehavarna viss rätt till sin del i säkerhetsmassan, om något skulle hända med det emitterande institutet ( Möjligheten att ge ut säkerställda obligationer infördes i Sverige För mer information om säkerställda obligationer se Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och Finansinspektionens författningssamling FFFS 2004:11. Säkerställda obligationer särredovisas i del Värdepapperisering Med värdepapperisering åsyftas en process där tillgångar som fastighetslån och företagslån (eller riskerna kopplade till dessa lån) samlas och ompaketeras till värdepapper (kapitalbaserade värdepapper). Det finns två typer av värdepapperisering, traditionell och syntetisk. Traditionell värdepapperisering sker t.ex. när en bank (initiativtagaren) säljer ej likvida tillgångar (t.ex. lån, med eller utan säkerhet) till en tredje part som finansierar köpet genom emission av värdepapper som garanterats med tillgångarna köpta från banken. Värdepappren kan vara publika eller s.k. private placements. Tredje parten som köper lån och emitterar värdepapper går under olika namn som FVC (Financial Vehicle Corporation), SPE (Special Purpose Entity) eller SPV (Special Purpose Vehicle). Vid syntetisk värdepapperisering överförs kreditrisken till en tredje part men inte de underliggande tillgångarna. I Sverige är värdepapperisering tämligen ovanligt. I de fall det sker stora förändringar som påverkar statistiken kommenteras detta i fotnot. Köpta och sålda lån dvs. lån som sålts, köpts, värdepapperiserats eller annars avyttrats eller förvärvats finns redovisade i del 4.2. Ägarlägenheter Ägarlägenheter (ägarbostäder) är en fastighetsform där innehavaren äger en enskild lägenhet i ett flerbostadshus. Detta till skillnad mot bostadsrätter där innehavaren är medlem i en ekonomisk förening (bostadsrättsförening) som i sin tur äger fastigheten. I Sverige har ägarlägenheter funnits som upplåtelseform sedan maj Övrig borgen Med övrig borgen avses kreditgaranti som tecknas av fysiska personer eller andra juridiska personer än stat och kommun. Här ingår till exempel lån som garanteras av familjmedlemmar. Övriga lån (lån efter ändamål) Övriga lån definieras som lån för "lån som har beviljats för annat än konsumtion och bostadsförvärv, t.ex. affärskrediter, konsolidering av skulder, studielån etc." (ECB/2008/32). Centrala studiestödsnämnden (CSN) är en stor långivare till studenter men klassificeras inte som MFI och ingår därför inte i statistiken. I Sverige samlas inte uppgift om ändamål in direkt utan skattas. Övriga lån omfattar alla lån till hushållens icke-vinstdrivande organisationer och de lån till hushåll som inte kan klassificeras som bostadslån eller konsumtionskrediter. För ytterligare beskrivning av hur ändamål beräknas se del 7.Balansposter. Sida 3 (3)

72 12. Kontakta oss Enheten för betalningsbalansoch finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Telefon: E-post: Hemsida: Kontaktpersoner: Anders Nyberg Jens Viklund Elin Henriksson Tina Hansson Sida 1 (1)

73 13. Hitta i publikationen Serie Flik (nya publ.) Tabellnummer (nya publ.) Tillväxttakt, utlåning , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 1 Penningmängd , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 1 Balansräkningar , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 2 fortsättn , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 2 fortsättn , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 2 fortsättn , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 2 6.5, Tabell 1

74 6.5, Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 1 Balansposter , Tabell , Tabell , Tabell Tabell , Tabell Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 1 fortsättn. 7.8, Tabell , Tabell 1

75 7.9.1, Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell Tabell Tabell Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 2 Räntor , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 1 fortsätt , Tabell 1

76 8.3.3, Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell 1 fortsättn , Tabell , Tabell Tabell , Tabell , Tabell 1 Utl.fordringar och skulder , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell , Tabell 9

77 Flik (gamla publ.) Tabellnummer (gamla publ.) Tillväxt Index Tillväxt Index fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn

78 samt samt samt samt samt samt samt samt fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn samt 4.20 fortsättn samt 4.21 fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn

79 fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn

80 fortsättn fortsättn fortsättn fortsättn ny tabell ny tabell ny tabell

Visa mer