FINANSMARKNADSSTATISTIK
|
|
- Kjell Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalansoch Finansmarknadsstatistik, SCB Februari. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad
2 Innehållsförteckning 1. Inledning och disposition 7. Balansposter 7.14 Ut- och inlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi) 7.1 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på ändamål Monetära finansinstitut (MFI) 2. Definition av sektorer Monetära finansinstitut (MFI) Banker Banker 7.15 Räntebärande värdepapper 3. Finansstatistik i korthet Bostadsinstitut Monetära finansinstitut (MFI) Finansbolag Banker 4. Tillväxttakt Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Bostadsinstitut 4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex 7.2 Utlåning till offentlig sektor 7.16 Derivatinstrument Tillväxttakt utlåning och penningmängd Monetära finansinstitut (MFI) Monetära finansinstitut (MFI) Tillväxtindex för utlåning och penningmängd 7.3 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på säkerhet Banker 4.2 Köpta och sålda lån Monetära finansinstitut (MFI) Banker 8. Räntor 5. Penningmängd Bostadsinstitut 8.1 Bolåneräntor till hushåll, fördelat på räntebindningstid 5.1 Penningmängd och monetära basen Finansbolag Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal Penningmängd, M1, M2 och M Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal Gamla penningmängdsmåttet, M3 7.4 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på räntebindningstid 8.2 Utlåningsräntor till hushåll, fördelat på ändamål Monetära basen Monetära finansinstitut (MFI) Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, nya avtal Banker Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, utestående avtal 6. Balansräkning Bostadsinstitut 8.3 Utlåningsräntor till icke-finansiella företag och hushåll 6.1 Balansräkning, senaste period 7.5 Utlåning till hushåll för bostadsändamål, fördelat på räntebindningstid Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal Monetära finansinstitut (MFI) Monetära finansinstitut (MFI) Banker, nya avtal Banker Banker Bostadsinstitut, nya avtal Bostadsinstitut Bostadsinstitut Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal Finansbolag 7.6 Utlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi), fördelat på typ av kredit Banker, utestående avtal Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Monetära finansinstitut (MFI) Bostadsinstitut, utestående avtal MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker Banker 8.4 Utlåningsräntor, fördelat på återstående räntebindningstid 6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier Bostadsinstitut Monetära finansinstitut (MFI) MFI:s tillgångar Finansbolag Banker MFI:s skulder och eget kapital Övriga montetära finansinstitut (Övriga MFI) Bostadsinstitut 6.3 Bankernas balansräkning, tidsserier 7.7 Utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 8.5 Inlåningsräntor, fördelat på räntebindningstid Bankernas tillgångar Monetära finansinstitut (MFI) Banker, nya avtal Bankernas skulder och eget kapital Banker Banker, utestående avtal 6.4 Bostadsinstitutens balansräkning, tidsserier Finansbolag Bostadsinstitutens tillgångar 7.8 Monetära finansinstituts (MFI:s) utgivna betal- och kreditkort 9. Utländska fordringar och skulder Bostadsinstitutens skulder och eget kapital 7.9 Bostadsinstitutens utlåning, fördelat på säkerheter och räntebindningstid 9.1 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, senaste period 6.5 Finansbolagens balansräkning, tidsserier Bostadsinstitutens nya lån Sverigebaserade monetära finansinstituts (MFI:s) fordringar och skulder Finansbolagens tillgångar Bostadsinstitutens utestående belopp Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar Finansbolagens skulder och eget kapital 7.10 Leasing, fördelat på typ av objekt 9.2 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, tidsserier 6.6 Övriga monetära finansinstituts (Övriga MFI:s) balansräkning, tidsserier Monetära finansinstitut (MFI) Sverigebaserade monetära finansistituts (MFI:s) fordringar Övriga MFI:s tillgångar Banker Sverigebaserade monetära finansinsituts (MFI:s) skulder Övriga MFI:s skulder och eget kapital Finansbolag 9.3 Fordringar, fördelat på motpartsland, egentlig motpart och slutlig risk 6.7 Monetära finansinstituts (MFI:s) filialer i utlandet, balansräkning, tidsserier 7.11 Leasing, fördelat på motpart Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, egentlig motpart MFI:s filialer i utlandet, tillgångar Monetära finansinstitut (MFI) Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, slutlig risk MFI:s filialer i utlandet, skulder och eget kapital Banker 6.8 Utländska monetära finansinstituts (Utländska MFI:s) filialer i Sverige, balansräkning, tidsserier Finansbolag 10. Noter Utländska MFI:s filialer i Sverige, tillgångar 7.12 In- och upplåning från hushåll Utländska MFI:s filialer i Sverige, skulder och eget kapital Monetära finansinstitut (MFI) 11. Ordlista 6.9 Sparbankernas balansräkning, tidsserier Banker Sparbankernas tillgångar 7.13 Individuellt pensionssparande (IPS) 12. Kontakta oss Sparbanker, skulder och eget kapital 13. Hitta i publikationen Sida 1 (1)
3 1. Inledning och disposition Denna del ger en övergripande introduktion till publikationen och redogör för hur publikationen är uppbyggd. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till inledeningen av respekive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut (MFI) och de finansiella marknaderna, så kallad finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis men vissa uppgifter rapporteras kvartalsvis och årsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan den 1 april 2003 är det Statistiska centralbyrån (SCB) som samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken på uppdrag av Riksbanken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per den 31 mars 2003 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (avsnitt 8) som framställdes av Riksbanken till och med kvartal Uppgifterna i denna publikation redovisas månadsvis tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per den 31 januari Statistiken i denna publikation ger en bild av monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, i form av tillgångar och skulder, ut- och inlåning samt räntor. I publikationen redogörs även för utvecklingen av penningmängden och MFI:s kreditgivning samt för utländska fordringar och skulder. Disposition Publikationen består av följande delar: Del 2: Definition av sektorer. Beskriver referens- och mortpartssekorer betydelse i publikationen. Del 3: Finansstatistik i korthet Här presenteras särskilt efterfrågade uppgifter i finansmarknadsstatistiken. Del 4: Tillväxttakt I denna del redovisas den årliga tillväxttakten och tillväxtindex för utlåning respektive penningmängd samt stockarna för köpta och sålda lån. Del 5: Penningmängd Här redogörs för olika mått på penningmängd (M1, M2 och M3) och monetära basen. Del 6: Balansräkningar Visar ställningen (MFI:s tillgångar och skulder) i slutet av innevarande period samt tidsserier. Del 7: Balansposter Här finns specifikationer av vissa balansräkningsposter, i huvudsak MFI:s in- och utlåning. Även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande redovisas. Del 8: Räntor Presenterar MFI:s in- och utlåningsräntor för nya respektive utestående avtal. Del 9: Utländska fordringar och skulder Här anges Sverigebaserade MFI:s utländska fordringar och skulder respektive svenskägda MFIoch bankgruppers fordringar. av Del 10: Noter Här finns noter till de olika delarna i publikationen. Del 11: Ordlista Beskriver vanligt förekommande begrepp i finansmarknadsstatistiken. Del 12: Kontaktpersoner Här finns kontaktuppgifter för eventuella frågor. Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på knappen med siffran 1 i vänster överkant. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma
4 2. Definition av sektorer Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 5 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 9, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från till exempel data som publiceras av Europeiska centralbanken (ECB) som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. Den generella strukturen för referenssektorerna i publikationen är enligt följande: Monetära finansinstitut (MFI) [122] Banker [ ] Bankaktiebolag [delmängd av 1221] Bankaktiebolags filialer i utlandet Sparbanker [delmängd av 1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Finansbolag [delmängd av sektor 1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] MFI:s filialer i utlandet Utländska MFI:s filialer i Sverige Inom klammern anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning (MIS :1). Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. Riksbanken som också klassificeras som ett MFI ingår inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller endast hushåll och offentlig förvaltning). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, det vill säga, den totala ekonomin. Svenska icke-mfi Offentlig förvaltning [13] Riksgäldskontoret [131120] Kommuner och landsting [1313] Sociala trygghetsfonder [1314] Statliga myndigheter, utom Riksgälden [131110] Andra institutioner hänförliga till statlig förvaltning [131130] Finansiella företag, ej MFI Investeringsfonder [124] Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer [1252] Försäkringsföretag och pensionsinstitut [128, 129] Övriga: Finansiella serviceföretag [1261] Finansiella företags icke-vinstdrivande organisation [1262] Värdepapperiseringsinstitut (FVC) [1251] Finansiella bolag med utlåningsverksamhet [1253] Investmentbolag [1254] Övriga finansförmedlare [1259] Icke-finansiella bolag [11] Hushåll [14] Företagarhushåll [141, 142] Övriga hushåll [143] Hushållens icke-vinstdrivande organisationer [15] Svenska MFI Riksbanken [121] Banker [1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Andra monetära kreditmarknadsföretag [1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] Utländsk MFI Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI (Övriga utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EU-länder motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Sida 1 (2)
5 Allmänheten Icke-MFI I publikationen av finansmarknadsstatistiken har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av begreppet icke-mfi (fr.o.m septermber 2010).. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av motpartssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, sociala trygghetsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 5, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se del 5. Penningmängd). MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS :2. Vid utgången av november fanns det 167 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även så kallade penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen, vilket sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 6 men även penningmängdsmåttet M3 i del Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas från en redovisningsbaserad blankett kallad MFI.. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis i det fall de tillhör de som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende november. Den största förändringen gällande innehållet skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFIpopulationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFI-blanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Till och med 1979 var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Från och med 1996 är Monetära värdepappersbolag inkluderade i gruppen övriga MFI. Sida 2 (2)
6 3. Finansstatistik i korthet Penningmängd Ställningsvärden Årlig tillväxttakt M Miljoner kronor (Mnkr 11,3 Procent (%) M Mnkr 6,5 % M Mnkr 6,1 % Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till hushåll, totalt Mnkr 6,2 % till hushåll, för bostadsändamål Mnkr 6,6 % till icke-finansiella företag, totalt Mnkr 5,0 % MFI:s in- och upplåning från hushåll, totalt Mnkr MFI:s genomsnittliga utlåningsränta Utlåningsräntor till hushåll, samtliga lån (nya avtal) 2,85 Procent (%) till hushåll, bostadsändamål, totalt (nya avtal) 1,81 % till hushåll, bostadsändamål, rörlig ränta (nya avtal) 1,80 % till icke-finansiella företag, totalt (nya avtal) 1,59 % Bankernas genomsnittliga inlåningsränta Inlåningsränta från hushåll, samtliga konton (nya avtal) 0,17 Procent (%)
7 4. Tillväxttakt Beräkning av tillväxttakt I statistiken uppkommer ibland, av olika orsaker, tidsseriebrott vilka kan göra jämförelser över tiden svår. För penningmängden och serier i avsnitt 4.1 publiceras därför årlig tillväxttakt som kompenserats för tidsseriebrott för att få utvecklingen jämförbar över tiden. Tillväxttakten tas fram genom att justera för omklassificeringar och på så sätt få ett mått på de transaktioner som ägt rum under perioden. Omklassificeringar är t.ex. förändringar som uppstår pga. definitionsändringar, ändrad indelning av finansiella instrument eller när institut tillkommer eller upphör som MFI. Vid revidering av uppgifter ändras i första hand uppgifter även historiskt för att få korrekta ställningsvärden, något som flyttar tidsseriebrottet bakåt men inte alltid eliminerar det. En omklassificering läggs då in för att kompensera för den nivåskillnad som uppstår pga. revideringen. Utlåningen justeras även för stockar som flyttas till eller från svenska MFI, t.ex. om lån värdepapperiseras eller säljs till utlandet. Detta för att kompensera för det tidsseriebrott som uppkommer utan koppling till ändrad skuldsättning hos låntagarna. Värdeförändringar, t.ex. växelkursförändringar, kompenseras dock inte för. Att inte också ställningsvärden justerade för omklassificeringar presenteras beror på att ställningsvärdet visar till exempel på hur situationen sett ut vid en viss tidpunkt. En justering skulle då innebära en skattning av hur serien skulle ha sett ut om förutsättningarna varit annorlunda. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Diagram 1: Årlig tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Hushåll Icke-finansiella företag Beräkning av tillväxtindex Metoden som används för att beräkna tillväxttakt baseras på den metod som används av ECB. Först beräknas ett kedjeindex enligt: är IB är ingående balans, UB utgående balans och indexet I för basperioden är 100. Utifrån detta beräknas sedan årlig tillväxttakt som årets procentuella förändring av indexet. Användning av kedjeindex gör att omklassificeringar relateras till balansen den månad då de inträffar. Huvuddelen av omklassificeringar och lånetransfereringar antas ske i början av perioden varför nämnaren i ekvationen justeras med omklassificeringar och lånetransfereringar för att kompensera för den nivåskillnad som annars uppkommer. Sida 1 (1)
8 4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex Tillväxttakt utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån (procent) Stockförändring, Tillväxttakt, procent procent Hushåll Ickefinansiella företag Tabell 2: Tillväxttakt penningmängd, M1, M2 och M3 Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar (procent) M1 Tillväxt M2 Tillväxt M3 Tillväxt Hushåll Konsumtion Bostad Övrigt 5,2 5,5 4,6 5,7 4,3 2,9 9,5 6,8 4,4 Jul 5,3 5,6 4,9 5,8 4,3 3,2 Juli 9,7 6,7 4,9 Aug 5,4 5,6 4,7 5,9 4,8 3,3 Aug 10,4 6,7 4,6 Sep 5,4 5,7 5,0 6,0 4,4 3,1 Sep 10,0 6,1 5,4 Okt 5,6 5,9 5,0 6,1 4,9 3,7 Okt 10,9 5,8 4,8 Nov 5,6 5,9 4,1 6,2 5,0 3,8 Nov 10,6 5,6 4,8 Dec 5,8 6,0 3,4 6,3 4,7 3,8 Dec 9,7 5,6 5,3 Jan 6,0 6,1 3,5 6,4 5,3 4,4 Jan 9,3 5,4 5,2 Feb 6,1 6,2 3,6 6,6 5,3 5,0 Feb 11,3 6,5 6,1 i i För att se ingående stockar, se avsnitt Tillväxtindex för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxtindex, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Tabell 2: Tillväxtindex, penningmängd, M1, M2 och M3 Basperiod Februari 2005, justerat för omklassificering och köpta och sålda lån. Basperiod december 2001, justerat för omklassificeringar. Hushåll Icke-finansiella Konsumtion Bostad Övrigt företag M1 M2 M Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Köpta och sålda lån Tabell 1: MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto (mnkr) Totala lån varav lån till svenska varav lån till icke-fin. ftg. svenska hushåll Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Köpta och sålda lån avser lån som sålts, köpts, värdepapperiserats eller annars avyttrats eller förvärvats. Tabellen avser nettoförändring, dvs. ett negativt belopp innebär större försäljningar än köp under perioden.
9 5. Penningmängd Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. Fram till och med december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari Hösten 2012 ändrade ECB hanteringen gällande repor i penningmängdsmåttet M3. Ändringen innebar att repor som clearas genom centrala motparter exkluderas från M3. I Europa började repor clearas via centrala motparter i början av 2000-talet. I samband med finanskrisen ökade clearingen via centrala motparter, bland annat för att minska motpartsrisken. Det är viktig att penningmängdsmåttet M3, med dess motparter, över tiden förblir konsistent med den ekonomiska betydelsen av pengar. I M3 inkluderas MFI:s repor med icke- MFI. Vid den här typen av repor förfogar dock aldrig den centrala motparten självständigt över inlåningen utan agerar endast som mellanhand mellan MFI. Repor som clearas via central motpart ska därför inte ingå i penningmängden. I Sverige startade central motpartsclearing av repor hösten Repor som clearas via central motpart får i statistiken motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag och övriga finansförmedlare). Sverige har anpassat definitionen enligt ovan för M3 i samband med publiceringen avseende november Repor mot centrala motparter har därmed exkluderats från M3 tillbaka till september Genom att repor mot centrala motparter kan exkluderas tillbaka från det att affärerna började i Sverige uppkommer inget tidsseriebrott. För andra serier än penningmängden ingår dock repor med centrala motparter i ut- och inlåning till icke-mfi. Exempel repor mot central motpart: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke- MFI) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke- MFI En utförligare beskrivning av repor mot centrala motparter och penningmängden återfinns i ECB:s "Monthly Bulletin, September 2012". Sida 1 (3)
10 Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 miljoner kronor Diagram 1: Penningmängd, M1, M2 och M3 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% M1 M2 M3 M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor (exkl. centrala motparter), andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för emittenten att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFI:s innehav av dessa värdepapper. Sida 2 (3)
11 Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.ån och med september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Tabell 1: Skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmåttet, sektor Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken och Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Andra monetära kreditmarknadsföretag, av svenska emittenters filialer i utlandet Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut, Sociala trygghetsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exklusive Riksgälden Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag (exklusive repor mot centrala motparter), Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Investmentbolag, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Övriga finansförmedlare, utom försäkringsbolagoch pensionsinstitut Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Icke-finansiell företagssektor, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, Övriga finansförmedlare Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut Sida 3 (3)
12 5.1 Penningmängd och monetära basen Penningmängd, M1, M2 och M3 Tabell 1: Penningmängd, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1 (mnkr) Utelöpande Sedlar och Sedlar och mynt Avista-inlåning sedlar och mynt i svenska hos svensk i MFI och mynt MFI:s kassa allmänhet staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M1 (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Utländsk valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Penningmängd, M2 och M3 (mnkr) Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet M3 (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) Svenska kronor Utländsk valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Gamla penningmängdsmåttet, M3 Tabell 1: Gamla penningmängdsmåttet, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M3 (mnkr) Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Hushåll Icke-fin.företag Övriga M3 Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Svenska kronor Monetära basen Tabell 1: Finansieringsbasen för penningmängden, monetära basen (mnkr) Utelöpande sedlar och mynt Skulder avseende penningpolitiska transaktioner varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Övrig inlåning kreditinstitut Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
13 6. BALANSRÄKNINGAR De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS :2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor (MFI, bank, bostadsinstitut etc.), de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, det vill säga inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996 till november 2001 redovisas utlåningen netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Diagram 1: MFI:s tillgångar 11% 6% 4% 9% 70% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 2: MFI:s skulder och eget kapital 0% 5% 5% 5% In- och upplåning 37% 48% Emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital För perioden var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bland annat på att motparter inte erhållit sektor på grund av saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke-mfi men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFItotalt. Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. Diagram 3: Bankernas tillgångar 14% 7% 6% 10% 63% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 4: Bankerna skulder och eget kapital 6% 6% 6% 54% 28% In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital Sida 1 (1)
14 6.1 Balansräkning, senaste period Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Offentlig sektor Hushåll Hushåll Utländska icke-mfi Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet MFI MFI Svenska MFI Svenska MFI Banker Banker Bostadsinstitut Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Andra monetära kreditmarknadsföretag Övriga MFI 211 Övriga MFI Utländska MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Aktier och andelar Certifikat Derivatinstrument Obligationer Övriga tillgångar Förlagslån SUMMA TILLGÅNGAR Övriga emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Banker Tabell 1: Bankernas tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bankernas skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Offentlig sektor Hushåll Hushåll Utländska icke-mfi Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet MFI MFI Svenska MFI Svenska MFI Banker Banker Bostadsinstitut Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Andra monetära kreditmarknadsföretag Övriga MFI 196 Övriga MFI Utländska MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Aktier och andelar Certifikat Derivatinstrument Obligationer Övriga tillgångar Förlagslån SUMMA TILLGÅNGAR Övriga emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER
15 6.1.3 Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bostadsinstitutens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI 0 Svenska icke-mfi MFI Finansiella företag, ej MFI 524 Svenska MFI Icke-finansiella företag Utländska MFI Offentlig sektor Emitterade värdepapper Hushåll Certifikat Utländska icke-mfi Obligationer MFI Förlagslån Svenska MFI Övriga emitterade värdepapper 0 Utländska MFI Derivatinstrument Räntebärande värdepapper Övriga skulder Aktier och andelar 1 Eget kapital Derivatinstrument SUMMA SKULDER Övriga tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Finansbolagens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI 99 Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor 511 Svenska MFI Hushåll Utländska MFI Utländska icke-mfi Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån Räntebärande värdepapper Övriga emitterade värdepapper 47 Aktier och andelar Derivatinstrument 8 Derivatinstrument 3 Övriga skulder Övriga tillgångar Eget kapital SUMMA TILLGÅNGAR SUMMA SKULDER
16 6.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Övriga MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: Övriga MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI 893 MFI MFI Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Aktier och andelar 24 Certifikat Derivatinstrument Obligationer Övriga tillgångar Förlagslån SUMMA TILLGÅNGAR Övriga emitterade värdepapper 0 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker Tabell 1: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbankernas tillgångar (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige Utlåning Icke-MFI MFI Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Tabell 2: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker (mnkr) Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige In- och upplåning Icke-MFI MFI Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER
17 6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier MFI:s tillgångar Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr) Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: MFI:s tillgångar exklusive utlåning (mnkr) Summa Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar tillgångar Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 5: MFI:s valutaspecifikation av totala tillgångar (mnkr) Svenska kronor Euro och EMU-valutor Övriga EU-valutor c) Övriga utländska valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
18 6.2.2 MFI:s skulder och eget kapital Tabell 1: MFI:s in- och upplåning totalt och från icke-mfi (mnkr) In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: MFI:s in- och upplåning totalt och från icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s in- och upplåning från MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s in- och upplåning från MFI (mnkr), fortsättning Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: MFI:s emitterade värdepapper (mnkr) Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga emitterade värdepapper Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: MFI:s emitterade andelar i penningmarknadsfonder, derivatinstrument, övriga skulder och eget kapital (mnkr) Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital Summa skulder Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Euro och Övriga Övriga kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor EMU-valutor EU-valutor valutor Jul Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb
19 6.3 Bankernas balansräkning, tidsserier Bankernas tillgångar Tabell 1: Bankernas utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr) Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi a) Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Bankernas utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas utlåning till MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas utlåning till MFI (mnkr), fortsättning Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: Bankernas tillgångar exklusive utlåning (mnkr) Summa Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar tillgångar Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: Bankernas valutaspecifikation av totala tillgångar (mnkr) Svenska kronor Euro och EMUvalutor Övriga EU-valutor c) Övriga utländska valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
20 6.3.2 Bankernas skulder och eget kapital Tabell 1: Bankernas in- och upplåning totalt och från icke-mfi (mnkr) In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Bankernas in- och upplåning från icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas in- och upplåning från MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas in- och upplåning från MFI (mnkr), fortsättning Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: Bankernas emitterade värdepapper (mnkr) Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga emitterade värdepapper Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: Bankernas derivatinstrument, övriga skulder och eget kapital (mnkr) Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital Summa skulder Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Euro och Övriga Övriga kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
21 6.4 Bostadsinstitutens balansräkning, tidsserier Bostadsinstitutens tillgångar Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning (anges i total valuta, mnkr) Utlåning Icke-MFI Svenska Finansiella Icke-finansiella Offentlig Hushåll Utländska MFI SvenskaMFI Utländska totalt icke-mfi a) företag, ej MFI företag sektor icke-mfi MFI Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bostadsinstitutens tillgångar exklusive utlåning (anges i total valuta, mnkr) Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga Summa värdepapper andelar b) instrument tillgångar tillgångar d) Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Bostadsinstitutens skulder och eget kapital Tabell 1: Bostadsinstitutens in- och upplåning (anges i total valuta, mnkr) In- och upplåning Icke-MFI MFI Svenska Utländska totalt M F I MFI Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bostadsinstitutens skulder och eget kapital, exklusive in- och upplåning (anges i total valuta, mnkr) Emitterade Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga Derivat- Övriga Egetkapital Summa värdepapper emitterade instrument skulder skulder d) Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska värdepapper kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
22 6.5 Finansbolagens balansräkning, tidsserier Finansbolagens tillgångar Tabell 1: Finansbolagens utlåning (anges i total valuta, mnkr) Utlåning Icke-MFI Svenska Finansiella Icke-finansiella Offentlig Hushåll Utländska MFI Svenska Utländska totalt icke-mfi a) företag,ej MFI företag sektor icke-mfi MFI MFI Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Finansbolagens tillgångar exklusive utlåning (mnkr) Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga Summa värdepapper andelar instrument tillgångar tillgångar e) Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Finansbolagens skulder och eget kapital Tabell 1: Finansbolagens in- och upplåning (anges i total valuta, mnkr) In- och upplåning Icke-MFI Svenska Utländska MFI Svenska Utländska totalt icke-mfi icke-mfi M F I M F I Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Finansbolagens skulder och eget kapital, exklusive in- och upplåning (anges i total valuta, mnkr) Emitterade Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga Derivat- Övriga Eget Summa Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska värdepapper emitterade instrument skulder kapital skulder e) kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor äd Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
23 6.6 Övriga monetära finansinstituts (Övriga MFI:s) balansräkning, tidsserier Övriga MFI:s tillgångar Tabell 1: Övriga MFI:s tillgångar (mnkr) Utlåning Icke-MFI MFI Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga Summa totalt värdepapper andelar b) instrument tillgångar tillgångar Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga MFI:s skulder och eget kapital Tabell 1: Övriga MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Summa skulder In- och upplåning Icke-MFI MFI Emitterade Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga Emitterade andelar i Derivat- Övriga Egetkapital totalt värdepapper emitterade penningmarknads- instrument skulder Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska värdepapper fonder kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Monetära finansinstituts (MFI:s) filialer i utlandet, balansräkning, tidsserier MFI:s filialer i utlandet, tillgångar Tabell 1: MFI:s filialer i utlandet, tillgångar (mnkr) Summa Utlåning Icke-MFI MFI Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga tillgångar totalt värdepapper andelar b) instrument tillgångar Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska Ej valutakronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor fördelad filialdiff Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb MFI:s filialer i utlandet, skulder och eget kapital Tabell 1: MFI:s filialer i utlandet, skulder och eget kapital (mnkr) In- och upplåning Icke-MFI MFI Emitterade Derivat- Övriga Egetkapital Summa totalt värdepapper instrument skulder skulder Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska Ej valutakronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor fördelad filialdiff Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
24 6.8 Utländska monetära finansinstituts (MFI:s) filialer i Sverige, balansräkning, tidsserier Utländska MFI:s filialer i Sverige, tillgångar Tabell 1: Utländska MFI:s fililaler i Sverige, tillgångar (mnkr) Summa Utlåning Icke-MFI MFI Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga tillgångar totalt värdepapper andelar b) instrument tillgångar Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Utländska MFI:s filialer i Sverige, skulder och eget kapital Tabell 1: Utländska MFI:s filialer i Sverige, skulder och eget kapital (mnkr) In- och upplåning Icke-MFI MFI Emitterade Derivat- Övriga Egetkapital Summa totalt värdepapper instrument skulder skulder Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Sparbankernas balansräkning, tidsserier Sparbankernas tillgångar Tabell 1: Sparbankernas tillgångar (mnkr) Summa Utlåning Icke-MFI MFI Räntebärande Aktier och Derivat- Övriga tillgångar totalt värdepapper andelar b) instrument tillgångar Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Sparbanker, skulder och eget kapital Tabell 1: Sparbankers skulder och eget kapital (mnkr) In- och upplåning Icke-MFI MFI Emitterade Derivat- Övriga Egetkapital Summa totalt värdepapper instrument skulder skulder Svenska Utländsk Euro och Övriga Övriga utländska kronor valuta EMU-valutor EU-valutor c) valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
25 7. BALANSPOSTER Hur lånens ändamål beräknas I Sverige samlar vi inte in statistik över lånens ändamål som konsumtionskrediter, bostadslån och övriga lån utan vi samlar in uppgifter över lån fördelat på olika säkerheter. Denna nedbrytning på säkerheter används för att approximera ändamålet. Från och med publiceringen avseende september 2010 har ändamålsberäkningen modifierats för att få stabilare serier som bättre beskriver ändamålen för utlåning till svenska hushåll. I den tidigare ändamålsberäkningen räknades alla lån till företagarhushåll som övriga ändamål medan i den nya definitionen (se nedan) kan även företagarhushåll ha bostadslån. En annan förändring är att bostadsinstitut nu kan ge konsumtionskrediter. Statistik för perioder innan september 2010 har uppdaterats med denna nya modifierade ändamålsberäkning. Vidare har ändamålsberäkningen också dragits tillbaka till december En skattning för perioderna december 2001 t.o.m. december 2003 har varit nödvändig då man under denna period annars inte kan separera företagarhushåll från hushållens icke vinstdrivande organisationer. Tabell 1: MFI: utlåning till hushåll, fördelat på ändamål 13% 6% Konsumtion 81% Bostad Övrigt Konsumtionskrediter Till konsumtionskrediter räknas lån utan säkerhet (blanco) och lån garanterade av andra än stat och kommun (övrig borgen) till övriga hushåll (dvs. andra hushåll än företagarhushåll eller hushållens icke vinstdrivande organisationer). Bostadslån Som bostadslån räknas MFI:s utlåning med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter till hushåll (dvs. övriga hushåll och företagarhushåll). Inga lån till hushållens icke vinstdrivande organisationer räknas till bostadslån. Övriga ändamål MFI:s utlåning till företagarhushåll exklusive bostadslån och utlåning med andra säkerheter än de ovan till övriga hushåll. Alla lån från MFI till hushållens icke vinstdrivande organisationer räknas också till övriga ändamål.
26 7.1 Utlåning till hushåll och Icke-finansiella företag, fördelat på ändamål Monteära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till hushåll (mnkr) Total utlåning Tabell 2: MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (mnkr) HIO Hushåll Konsumtion Bostad Övrigt Övriga hushåll Företagarhushåll Övriga hushåll Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Banker Bostadsinstitut : Icke-finansiella företag är reviderad mellan perioden 2013M1 och M7 Ickefinansiella företag Tabell 1: Bankernas utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (mnkr) Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (mnkr) Konsumtion Bostad Övrigt Konsumtion Bostad Övrigt Icke- finansiella företag Icke- finansiella företag Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Finansbolag Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Finansbolagens utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (mnkr) Tabell 1: Övriga MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (mnkr) Konsumtion Bostad Övrigt Konsumtion Bostad Övrigt Icke- finansiella företag Icke- finansiella företag Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Utlåning till offentlig sektor Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till svensk offentlig sektor (mnkr) Utlåning totalt Kommuner Företagarhushåll Social- Staten och landsting försäkrings Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
27 7.3 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på säkerhet Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till hushåll exklusive HIO, fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga säkerheter Dagslån och repor Tabell 2: MFI:s utlåning till icke-finansiella företag fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Banker Tabell 1: Bankernas utlåning till hushåll exklusive HIO, fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Varav bostadsrättsföreningar Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga säkerheter Dagslån och repor Tabell 2: Bankernas utlåning till icke-finansiella företag fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till hushåll exklusive HIO fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Varav bostadsrättsföreningar Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga säkerheter Dagslån och repor Tabell 2: Bostadsinstitutens utlåning till icke-finansiella företag fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Varav bostadsrättsföreningar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
28 7.3.4 Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens utlåning till hushåll exklusive HIO fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga säkerheter Dagslån och repor Tabell 2: Finansbolagens utlåning till icke-finansiella företag fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Övriga MFI:s utlåning till hushåll exklusive HIO fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Varav bostadsrättsföreningar Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga säkerheter Dagslån och repor Tabell 2: Övriga MFI:s utlåning till icke-finansiella företag fördelad på säkerhet (mnkr) Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Övriga fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Varav bostadsrättsföreningar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
29 7.4 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på räntebindningstid Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till hushåll fördelad på löptid, (mnkr) Hushåll Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s utlåning till icke-finansiella företag fördelad på löptid, (mnkr) Icke-finansiella företag Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
30 7.4.2 Banker Tabell 1: Bankernas utlåning till hushåll fördelad på löptid, (mnkr) Hushåll Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas utlåning till icke-finansiella företag fördelad på löptid, (mnkr) Icke-finansiella företag Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till hushåll fördelad på löptid, (mnkr) Hushåll Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
31 Tabell 2: Bostadsinstitutens utlåning till icke-finansiella företag fördelad på löptid (mnkr) Icke-finansiella företag Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Utlåning till hushåll för bostadsändamål, fördelat på räntebindningstid Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning för bostadsändamål till hushåll, exklusive HIO (mnkr) Hushåll Företagarhushåll Övriga hushåll Ursprunglig räntebindningstid Ursprunglig räntebindningstid Ursprunglig räntebindningstid t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år varav t.o.m. 3 mån a) varav t.o.m. 3 mån a) varav t.o.m. 3 mån a) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
32 7.5.2 Banker Tabell 1: Bankernas utlåning för bostadsändamål till hushåll, exklusive HIO (mnkr) Hushåll Ursprunglig räntebindningstid t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år varav t.o.m. 3 mån a) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitut utlåning för bostadsändamål till hushåll, exklusive HIO (mnkr) Hushåll Ursprunglig räntebindningstid t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år varav t.o.m. 3 mån a) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
33 7.6 Utlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi), fördelat på typ av kredit Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi, fördelad på typ av kredit (mnkr) Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter Svenska Utländska Svenska Utländska Svenska Utländska Svenska Utländska kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr), fortsättning Övriga krediter c) Utlåning totalt Svenska Utländska Svenska Utländska kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Banker Tabell 1: Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr) Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter Svenska Utländska Svenska Utländska Svenska Utländska Svenska Utländska kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr), fortsättning Övriga krediter c) Utlåning totalt Svenska Utländska Svenska Utländska kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
34 7.6.3 Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr) Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr), fortsättning Övriga krediter c) Utlåning totalt SEK UTV SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr) Factoringkrediter Avbetalningskre Kontraktskrediter Reverskrediter Övriga krediter c) Utlåning totalt Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Övriga montetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Övriga MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit (mnkr) Factoringkrediter Avbetalningskre Kontraktskrediter Reverskrediter Övriga krediter c) Utlåning totalt Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
35 7.7 Utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr) Svenska motparter Icke-finansiella företag Hushåll Betal- och Betal- och Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr), fortsättning Utländska motparter Övriga motparter Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Banker Tabell 1: Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr) Svenska motparter Icke-finansiella företag Hushåll Betal- och Betal- och Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr), fortsättning Utländska motparter Övriga motparter Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
36 7.7.3 Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr) Svenska motparter Icke-finansiella företag Betal- och Betal- och Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Hushåll Tabell 1: Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar (mnkr), fortsättning Utländska motparter Övriga motparter Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Monetära finansinstitut (MFI), utgivna betal- och kreditkort Tabell 1: MFI:s utgivna betal- och kreditkort, antal kort (tusental) Utgivna av MFI Utgivna av Utgivna av banker finansbolag Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
37 7.9 Bostadsinstitutens utlåning, baserat på säkerheter och räntebindningstid Bostadsinstitutens nya lån Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på säkerhet, nya lån (mnkr) Nya lån under perioden Småhus Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Flerbostadshus och Affärskontorshus Övriga objekt Direktlån till kommuner och landsting Varav bostadsrättsföreningar f) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Nya lån inkluderar belopp som använts för att lösa ett tidigare lån taget i ett annat institut. Vid ändring av lån i samma bostadsinstitut avser nyutlåningen endast eventuell höjning av lånet. Tabell 2: Bostadsinstitutens utlåning fördelat på räntebindningstid, nya lån (mnkr) Svensk och utländsk icke-mfi Svenska och utländska hushåll exkl. HIO Rörlig Bunden ränta Rörlig Bunden ränta ränta ränta < 5 år >5 år < 5 år >5 år Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Bostadsinstitutens utestående belopp Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på säkerhet, utestående belopp (mnkr) Utestående belopp Småhus Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Flerbostadshus och Affärskontorshus Övriga objekt Direktlån till kommuner och landsting e) Varav bostadsrättsföreningar f) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bostadsinstitutens utlåning fördelat på räntebindningstid, utestående belopp (mnkr) Svensk icke-mfi Utländsk icke-mfi Svenska hushåll exkl. HIO d) Rörlig Bunden Rörlig Bunden ränta ränta ränta ränta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
38 7.10 Leasing, fördelat på typ av objekt Monetära Finansinstitut (MFI) Tabell 1: Leasing från MFI, objektfördelad (mnkr) Byggnader Personbilar Andra fordon varav lätta lastbilar Rälsfordon Båtar och fartyg Luftfartyg Containrar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Leasing från MFI, objektfördelad (mnkr), fortsättning Övriga transportmedel Entreprenadmaskiner Anläggning och byggmaskiner Jord- och skogsbruksmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer och kringutrustning Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Inredning för kontor, hotell, restauranger eller butiker Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt g) varav utländska leasetagare Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Banker Tabell 1: Leasing från banker, objektfördelad (mnkr) Byggnader Personbilar Andra fordon varav lätta lastbilar Rälsfordon Båtar och fartyg Luftfartyg Containrar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Leasing från banker, objektfördelad (mnkr), fortsättning Övriga transportmedel Entreprenadmaskiner Anläggning och byggmaskiner Jord- och skogsbruksmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer och kringutrustning Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Inredning för kontor, hotell, restauranger eller butiker Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt g) varav utländska leasetagare Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
39 Finansbolag Tabell 1: Leasing från finansbolag, objektfördelad (mnkr) Byggnader Personbilar Andra fordon varav lätta lastbilar Rälsfordon Båtar och fartyg Luftfartyg Containrar Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 1: Leasing från finansbolag, objektfördelad (mnkr), fortsättning Övriga transportmedel Entreprenadmaskiner Anläggning och byggmaskiner Jord- och skogsbruksmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer och kringutrustning Inredning för kontor, hotell, restauranger eller butiker Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt g) varav utländska leasetagare Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Leasing, fördelat på motpart Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: Finansiell leasing från MFI, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Operationell leasing från MFI, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
40 Banker Tabell 1: Finansiell leasing från banker, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Operationell leasing från banker, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Finansbolag Tabell 1: Finansiell leasing från finansbolag, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Operationell leasing från finansbolag, motpartsfördelad (mnkr) g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
41 7.12 In- och upplåning från hushåll Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s in- och upplåning från hushåll (mnkr) HIO Hushåll Företagarhushåll Övriga hushåll Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s in- och upplåning från hushåll, fördelad efter typ av inlåning (mnkr) Avistakonto sparkonto IPS Övrigt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid t.o.m. 3 mån 1-2 år över t.o.m. över (dagslån och Svenska Utländsk 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2.1: MFI:s in- och upplåning från företagarhushåll, fördelad efter typ av inlåning (mnkr) Avistakonto sparkonto IPS Övrigt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid t.o.m. 3 mån 1-2 år över t.o.m. över (dagslån och Svenska Utländsk 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2.2: MFI:s in- och upplåning från övriga hushåll, fördelad efter typ av inlåning (mnkr) Avistakonto sparkonto IPS Övrigt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid t.o.m. 3 mån 1-2 år över t.o.m. över (dagslån och Svenska Utländsk 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
42 Banker Tabell 1: Bankernas in- och upplåning från hushåll (mnkr) HIO Hushåll Företagarhushåll Övriga hushåll Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas in- och upplåning från hushåll, fördelad efter typ av inlåning (mnkr) Avistakonto sparkonto IPS Övrigt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid t.o.m. 3 mån 1-2 år över t.o.m. över (dagslån och Svenska Utländsk 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Individuellt pensionssparande (IPS) Tabell 1: IPS, senaste period (mnkr) Antal konton 1. Tillgångarnas ingående värde (+) A. Inlåning på konto B. Andelar i värdepappersfonder C. Andra fondpapper Inbetalning (+) Utbetalning (-) Räntor (+) Utdelningar (+) Skatter, avgifter (-) Omplacering till/från annat pensionssparinstitut (+/-) Värdeförändring (+/-) Tillgångarnas utgående värde (=) A. Inlåning på konto B. Andelar i värdepappersfonder C. Andra fondpapper Tabell 2: IPS, tidsserier (mnkr) Periodens förändringar Antal Genomsnittligt Inbetalning Utbetalning Räntor Utdelningar Skatt, avg Omplacering Värdeförändring Inlåning Andelar i värde- Andra konton belopp per (+) (-) (+) (+) (-) (+/-) (+/-) på konto pappersfonder fondpapper konto (tkr) Sep Dec Sep Dec
43 7.14 Ut- och inlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi) Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåning till svenska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s utlåning till utländska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: MFI:s inlåning från svenska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: MFI:s inlåning från utländska icke-mfi (mnkr) Dagslån i) Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
44 Banker Tabell 1: Bankernas utlåning till svenska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas utlåning till utländska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 3: Bankernas inlåning från svenska icke-mfi (mnkr) Dagslån Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 4: Bankernas inlåning från utländska icke-mfi (mnkr) Dagslån i) Repor Andra krediter Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
45 7.15 Räntebärande värdepapper Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s innehav i värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Belåningsbarastatsskuldförbindelser m.m. Certifikat Obligationer Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: MFI:s emitterade värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Certifikat Obligationer varav Förlagslån varav Postväxlar Svenska Utländsk Svenska Utländsk Index- Privat- Säkerställda Svenska Utländsk Privat- Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta obligationer obligationer obligationer kronor valuta obligationer kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb : Reviderat mellan perioderna 2013M1-M12 Tabell 3: MFI:s emitterade värdepapper (inklusive förlagslån), verkligt värde, uppdelat på ursprunglig löptid (mnkr) Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Värderingsskillnad 1 (Bokfört värde) Övriga värdepappe j) Löptid t.o.m. 1 år Löptid över 1 år Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb ) "Värderingsskillnad" avser skilllnad mellan tabell 3 och 2 (7.15.1). Tabell 3 avser verkligt värde medan tabell 2 avser bokfört värde. Förutom skillnad mellan bokfört och verkligt värde kan "värderingsskillnader" även bestå av andra effekter, exemelvis skillnader i vilken valutakurs som används. Se vidare information i del 10 (noter, se del 7). Tabell 4: MFI:s emitterade andelar i penningmarknadsfonder (mnkr) Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Svenska Utländsk kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
46 Banker Tabell 1: Bankernas innehav i värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Belåningsbarastatsskuldförbindelser m.m. Certifikat Obligationer Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Tabell 2: Bankernas emitterade värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Certifikat Obligationer varav Förlagslån varav Postväxlar Övriga värdepappe j) Svenska Utländsk Svenska Utländsk Index- Privat- Säkerställda Svenska Utländsk Privat- Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta obligationer obligationer obligationer kronor valuta obligationer kronor valuta TOT SEK UTV kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb : Reviderat mellan perioderna 2013M1-M12 Tabell 3: Bankernas emitterade värdepapper (inklusive förlagslån), verkligt värde, uppdelat på ursprunglig löptid (mnkr) Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Värderingsskillnad 1 (Bokfört värde) Löptid t.o.m. 1 år Löptid över 1 år Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb ) "Värderingsskillnad" avser skilllnad mellan tabell 3 och 2 (7.15.2). Tabell 3 avser verkligt värde medan tabell 2 avser bokfört värde. Förutom skillnad mellan bokfört och verkligt värde kan "värderingsskillnader" även bestå av andra effekter, exemelvis skillnader i vilken valutakurs som används. Se vidare information i del 10 (noter, se del 7) Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens innehav i värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Belåningsbarastatsskuldförbindelser m.m. Certifikat Obligationer Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb
47 Tabell 2: Bostadsinstitutens emitterade värdepapper, uppdelat på typ av papper (mnkr) Certifikat Obligationer varav Förlagslån varav Postväxlar Övriga värdepapper Svenska Utländsk Svenska Utländsk Index- Privat- Säkerställda Svenska Utländsk Privat- Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta obligationer obligationer obligationer kronor valuta obligationer kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb j) Tabell 3: Bostadsinstitutens emitterade värdepapper (inklusive förlagslån), verkligt värde, uppdelat på ursprunglig löptid (mnkr) Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Värderingsskillnad 1 (Bokfört värde) Löptid t.o.m. 1 år Löptid över 1 år Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb ) "Värderingsskillnad" avser skilllnad mellan tabell 3 och 2 (7.15.3). Tabell 3 avser verkligt värde medan tabell 2 avser bokfört värde. Förutom skillnad mellan bokfört och verkligt värde kan "värderingsskillnader" även bestå av andra effekter, exemelvis skillnader i vilken valutakurs som används. Se vidare information i del 10 (noter, se del 7) Derivatinstrument Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s derivatinstrument, tillgångar (mnkr) Tabell 2: MFI:s derivatinstrument, skulder (mnkr) Finansiella Övriga Utländska Finansiella Övriga Utländska serviceftg k) motparter motparter serviceftg k) motparter motparter Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Banker Tabell 1: Bankernas derivatinstrument, tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bankernas derivatinstrument, skulder (mnkr) Finansiella Övriga Utländska Finansiella Övriga Utländska serviceftg k) motparter motparter serviceftg k) motparter motparter Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb
48 8. Räntor Statistikinsamling Från och med andra kvartalet 2004 produceras statistiken över bankernas och bostadsinstitutens in- och utlåningsräntor av SCB på uppdrag av Riksbanken. Från september 2005 samlas statistik över in- och utlåningsräntor in med hjälp av ett nytt rapporteringsformulär och från fler institut än tidigare. Detta har medfört vissa förändringar av presentationen av statistiken i denna del. Jämförbarhet över tiden I mars 1989 genomfördes den första statistikinsamlingen avseende bankernas in- och utlåningsräntor. Fram till tredje kvartalet 1992 beräknades bankernas in- och utlåningsräntorna på olika sätt. Inlåningsräntorna mättes då som ett genomsnitt under kvartalet. Från och med fjärde kvartalet 1992 mäts både in- och utlåningsräntorna som ett vägt genomsnitt den sista dagen i perioden. För bostadsinstituten genomfördes den första undersökningen i mars Från och med september 2005 ingår även ett urval av kommun- och företagsfinansierande institut samt finansbolag i undersökningen. Före 2000 omfattade insamlingen samtliga bankaktiebolag inklusive utländska filialer i Sverige. För att snabbt kunna publicera de genomsnittliga in- och utlåningsräntorna redovisades till och med 1999 endast de genomsnittliga räntorna för de största bankerna men från och med 2000 omfattar publiceringen av bankernas genomsnittliga inoch utlåningsräntor alla banker som rapporterar räntestatistik, vilket innebär att ett större antal banker än tidigare ingår i statistiksammanställningen. Från september 2005 mäts räntan som överenskommen årlig ränta, det vill säga den överenskomna räntan annualiseras genom att man tar hänsyn till antalet räntebetalningstillfällen under året. För perioder tidigare än september 2005 redovisas räntan som överenskommen ränta utan anualisering. Samtliga räntesatser i avsnitt 8 är beräknade exklusive avgifter. I tabell visas bankernas inlåningsräntor. Räntor på inlåning från hushåll med överenskommen löptid till Diagram 1: MFI:s bolåneräntor till hushållen 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% och med 2 år finns tillgänglig från och med september 2010 medan överenskommen löptid över 2 år finns tillgänglig från september Denna skillnad beror på en definitionsändring som skedde i september Från och med september 2005 samlas uppgifter om genomsnittliga in- och utlåningsräntor in från ett urval av monetära finansinstitut. Från 2000 till september 2005 gjordes insamlingen kvartalsvis från ett urval av banker och samtliga bostadsinstitut. Metod Ränteberäkning Som löptidsfördelning för utlåningen används räntebindningstiden för lånet. Löptiden avser ursprunglig löptid, det vill säga ett lån bundet på tre år hör hemma i intervallet 1 år till och med 5 år ända tills räntebindningstiden är slut, med undantag för tabell 8.4. (8.4.1, respektive 8.4.3) där rapporteras återstående räntebindningstid för MFI. Räntebindningstid upp till och med 3 månader räknas som rörlig. 3 månaders (rörlig) 1-5 år Över 5 år Ett räkneexempel: Antag att en bank har två typer av lån, där räntan är 10 procent respektive 12 procent. Om utlåningen i de båda kategorierna är 1000 kronor respektive 500 kronor beräknas genomsnittsräntan som (1000/1500)x 10 + (500/1500) x 12 = 10,6 procent Räntor per den sista och nya avtal Räntan per den sista i perioden visar den genomsnittliga räntan för den totala utestående utlåningen respektive inlåningen medan räntan på nya avtal visar den genomsnittliga räntan på nya och omförhandlade lån respektive inlåning under perioden. Ett räkneexempel: Ett hushåll tar ett bostadslån på 1 mkr med 1 års räntebindningstid med 4,7 procent ränta i mars. I september tas ytterligare ett lån på 0,5 mkr med ränta på 3,2 procent. Nya avtal för mars kommer då att vara 4,7 procent och för september 3,2 procent medan inga nya avtal finns för övriga månader. Räntan per den sista i perioden för mars till och med augusti kommer att vara 4,7 procent medan för september kommer räntan att vara 4,2 procent (förutsatt att inget amorterats). Detta eftersom räntan per den sista utgör ett viktat medelvärde av räntan för de båda utestående lånen. Sida 1 (2)
49 Med nya avtal menas avtal som ingåtts mellan instituten och kunden under den aktuella månaden. Dessa innefattar alla finansiella avtal där villkor och förutsättningar som påverkar räntan för första gången bestäms och andra avtal där omförhandlingar av villkor och förutsättningar eller direkta förhandlingar rörande existerande in- och utlåning resulterar i nya avtal. Förändringar i rörlig ränta (automatiska justeringar) från instituten betraktas ej som nya avtal. För utlåningen räknas hela utestående beloppet på kontokredit och dagslån som nya avtal. Detta berör främst nedbrytningarna samtliga lån och konsumtionskrediter. Lån med räntebindningstid berörs ej. För inlåningen räknas hela utestående beloppet på dagslån, avistakonto och inlåning med uppsägningstid som nya avtal. Detta berör främst inlåningskategorin samtliga konton. Ändamålsfördelad utlåning Utlåningen till hushåll fördelas på ändamålen konsumtionskrediter, bostadslån och övriga lån: Institutionella förhållanden och internationella jämförelser Bankkoncernerna i Sverige består vanligtvis av såväl en moderbank som andra bolag som till exempel bostadsinstitut och finansbolag. Utlåningen i moderbanken sker främst till rörlig ränta. Dessa förhållanden skiljer sig åt jämfört med andra länder. Det gör att man inte direkt kan jämföra med uppgifter om in- och utlåningsräntor i bank i andra länder. Kreditgivning till bostäder och andra fastigheter flyttades under 1990-talet i allt större utsträckning över till bostadsinstituten. Under 2000-talet gick dock flera banker över till att ha bostadslånen i banken istället för i ett separat bostadsinstitut. Bostadsinstitutens står dock för den överhängande delen av utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål och uppgick i november till 73 procent. Eftersom bostadsinstitutens utlåning till stor del utgörs av säkerhet i fastigheter och bostadsrätter har de en lägre räntesats än krediter med sämre eller mer svårbedömda säkerheter, som oftare återfinns i bankerna. Räntestatistiken baseras på faktiskt avtalade räntor vilka kan skilja sig från de listräntor som banker och bostadsinstitut publicerar. En annan skillnad mellan listräntor och räntor för nya avtal är att listräntor avser en specifik tidpunkt medan räntor för nya avtal beräknas som ett genomsnitt för hela månaden vilket gör att de kan innefatta avtal tecknade både före och efter en räntejustering. Diagram 2: Rörlig ränta som andel av totalen 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Från och med publiceringen avseende september 2010 har ändamålsberäkningen modifierats för att få stabilare serier som bättre beskriva ändamålen för utlåning till svenska hushåll. I den tidigare ändamålsberäkningen räknades alla lån till företagarhushåll som övriga lån medan med den nya definitionen kan även företagarhushåll ha bostadslån. En annan förändring är att bostadsinstitut nu kan ge konsumtionskrediter. Statistik för perioder innan september 2010 har också uppdaterats med den nya definitionen på ändamålsberäkning. Bankernas räntemarginaler Skillnaden mellan de genomsnittliga in- och utlåningsräntorna som statistiken visar är inte jämförbara med de uppgifter över räntemarginaler som bankerna redovisar. Bankernas uppgifter över räntemarginaler definieras som bankernas totala ränteintäkter i förhållande till medelsaldo för tillgångarna minus bankernas totala räntekostnader i förhållande till medelsaldo för skulderna, exklusive eget kapital och obeskattade reserver. Beräknat på detta sätt är räntemarginalen ett resultatmått, vilket alltså inte gäller för räntorna i denna statistik. 3 månaders (rörlig), vs Andel rörligt, hs Diagram 3: MFI:s genomsnittliga utlåningsränta till hushåll, fördelat på ändamål 9% 8% 7% Till konsumtionskrediter räknas lån utan säkerhet (blanco) och övrig borgen till övriga hushåll (ej företagarhushåll eller hushållens icke vinstdrivande organisationer). Som bostadslån räknas MFI:s utlåning med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter till hushåll (inklusive företagarhushåll). Till övriga lån räknas MFI:s utlåning till företagarhushåll exklusive bostadslån och utlåning med övriga säkerheter till övriga hushåll. Alla lån från MFI till hushållens icke vinstdrivande organisationer räknas också till övriga ändamål. 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Konsumtion Bostad Övrigt Sida 2 (2)
50 8.1 Bolåneräntor till hushåll, fördelat på räntebindningstid Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal Tabell 1: MFI:s bolåneräntor, nya avtal (procent) Hushåll, bostadsändamål Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån -1 år inkl. kontokrediter 1-3 år 3-5 år mm. 2,49 2,37 2,34 2,21 2,56 2,48 2,92 3,74 2,49 Jul 2,35 2,21 2,18 2,07 2,41 2,30 2,77 3,52 2,36 Aug 2,30 2,15 2,11 2,01 2,37 2,25 2,70 3,47 2,30 Sep 2,27 2,15 2,10 2,00 2,32 2,22 2,66 3,40 2,27 Okt 2,19 2,06 2,03 1,89 2,21 2,10 2,52 3,32 2,20 Nov 2,07 1,93 1,91 1,81 2,05 1,95 2,17 2,94 2,07 Dec 2,03 1,93 1,90 1,78 2,04 1,94 2,14 2,73 2,04 Jan 2,01 1,89 1,87 1,77 2,02 1,95 2,16 2,73 2,02 Feb 1,96 1,81 1,80 1,72 1,91 1,80 2,11 2,85 1, : November till januari innehåller revideringar Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal Tabell 1: MFI:s bolåneräntor, utestående avtal (procent) Hushåll, bostadsändamål Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Byggnads- varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit och t.o.m. 3 mån 3 mån -1 år andra kontokreditekrediter inkl. konto- 1-3 år 3-5 år mm. 2,79 2,79 2,47 2,48 3,20 2,96 3,63 4,64 3,50 2,48 Jul 2,73 2,73 2,40 2,44 3,16 2,94 3,58 4,64 3,26 2,41 Aug 2,69 2,68 2,34 2,39 3,15 2,92 3,56 4,63 3,25 2,35 Sep 2,61 2,61 2,26 2,31 3,11 2,86 3,53 4,60 3,25 2,27 Okt 2,56 2,56 2,20 2,25 3,08 2,83 3,51 4,59 3,21 2,21 Nov 2,50 2,50 2,13 2,21 3,05 2,79 3,47 4,57 3,08 2,13 Dec 2,40 2,40 2,00 2,13 2,99 2,74 3,40 4,54 3,10 2,01 Jan 2,34 2,33 1,93 2,08 2,97 2,71 3,37 4,51 3,04 1,93 Feb 2,31 2,30 1,90 2,05 2,95 2,69 3,34 4,50 2,98 1, Utlåningsräntor till hushåll, fördelat på ändamål Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, nya avtal Tabell 1: Utlåningsräntor till hushåll (procent), nya avtal Monetära finansinstitut (MFI) Banker Bostadsinstitut Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) Konsumtions- Bostadslån Övriga Konsumtions- Bostadslån Övriga Konsumtions- Bostadslån Övriga krediter Företagarhushåll Övriga hushåll lån krediter lån krediter lån 3,25 5,59 2,49 2,60 2,47 3,53 3,99 5,47 2,75 3,69 2,39.. 2,40 2,23 Jul 3,30 5,53 2,35 2,49 2,32 3,65 4,03 5,39 2,65 3,86 2,22.. 2,23 1,96 Aug 3,29 5,50 2,30 2,45 2,28 3,71 4,00 5,36 2,62 3,82 2,17.. 2,17 2,04 Sep 3,09 5,50 2,27 2,38 2,24 3,42 3,91 5,39 2,58 3,62 2,16.. 2,17 2,00 Okt 3,07 5,52 2,19 2,29 2,17 3,43 3,88 5,40 2,52 3,62 2,07.. 2,07 1,96 Nov 2,94 5,29 2,07 2,17 2,05 3,29 3,65 5,16 2,38 3,46 1,92.. 1,93 1,71 Dec 2,78 5,58 2,03 2,11 2,02 3,07 3,58 5,51 2,31 3,33 1,92.. 1,93 1,74 Jan 2,81 5,26 2,01 2,14 1,99 3,13 3,49 5,15 2,27 3,31 1,89 1,90 1,71 Feb 2,85 5,34 1,96 2,06 1,94 3,14 3,58 5,25 2,28 3,27 1,81 1,82 1, Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, utestående avtal Tabell 1: Utlåningsräntor till hushåll (procent), utestående avtal Monetära finansinstitut (MFI) Banker Bostadsinstitut Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) Konsumtions- Bostadslån Övriga Konsumtions- Bostadslån Övriga Konsumtions- Bostadslån Övriga krediter Företagarhushåll Övriga hushåll lån krediter lån krediter lån 2,96 5,83 2,79 2,83 2,78 3,31 3,16 5,82 2,64 3,50 2,84.. 2,84 2,92 Jul 2,89 5,61 2,73 2,78 2,73 3,20 3,05 5,59 2,56 3,36 2,80.. 2,79 2,86 Aug 2,84 5,64 2,69 2,73 2,68 3,15 3,02 5,61 2,53 3,32 2,74.. 2,74 2,81 Sep 2,77 5,68 2,61 2,65 2,61 3,08 2,97 5,67 2,47 3,27 2,66.. 2,66 2,71 Okt 2,72 5,73 2,56 2,59 2,56 3,02 2,93 5,71 2,42 3,19 2,61.. 2,61 2,66 Nov 2,65 5,51 2,50 2,53 2,50 2,92 2,84 5,49 2,36 3,08 2,55.. 2,55 2,60 Dec 2,56 5,64 2,40 2,43 2,39 2,86 2,71 5,63 2,18 3,05 2,47.. 2,47 2,52 Jan 2,49 5,50 2,34 2,36 2,33 2,79 2,65 5,50 2,13 2,97 2,41 2,40 2,45 Feb 2,45 5,39 2,31 2,33 2,30 2,71 2,59 5,38 2,09 2,86 2,38 2,38 2,42
51 8.3 Utlåningsräntor till icke-finansiella företag och hushåll Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal Tabell 1: MFI:s utlåningsräntor på nya avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån inkl. repor, kontokredit mm. 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,79 2,54 2,55 2,47 2,57 2,94 2,58 2,54 2,53 2,56 2,57 2,77 2,58 Jul 2,65 2,32 2,35 2,11 2,43 3,22 2,35 2,25 2,27 2,11 2,44 3,03 2,37 Aug 2,64 2,31 2,32 2,17 2,33 3,01 2,32 2,23 2,22 2,21 2,25 2,82 2,33 Sep 2,51 2,24 2,27 2,05 2,21 2,75 2,24 2,16 2,20 2,06 2,04 2,51 2,27 Okt 2,42 2,16 2,21 1,90 2,13 2,34 2,12 2,07 2,12 1,90 2,01 2,06 2,14 Nov 2,35 2,02 2,03 2,05 1,92 2,16 2,04 1,90 1,89 2,07 1,71 1,88 2,05 Dec 2,23 1,93 1,94 1,89 1,91 2,47 1,97 1,85 1,84 1,91 1,70 2,31 2,00 Jan 2,23 1,94 1,97 1,77 1,97 2,37 1,95 1,87 1,89 1,78 1,88 2,13 1,97 Feb 2,17 1,79 1,79 1,81 1,66 2,27 1,82 1,59 1,54 1,82 1,41 2,06 1,83 Tabell 1: MFI:s utlåningsräntor på nya avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3,25 2,53 2,58 1,98 2,57 3,94 3,30 2,52 2,52 2,22 2,63 4,28 3,24 2,54 2,59 1,92 2,56 3,74 Jul 3,30 2,44 2,47 2,09 2,42 3,42 3,31 2,38 2,38 2,11 2,50 3,25 3,30 2,46 2,50 2,08 2,40 3,49 Aug 3,29 2,41 2,43 2,04 2,39 3,48 3,34 2,36 2,36 2,07 2,46 3,46 3,27 2,42 2,45 2,03 2,38 3,49 Sep 3,09 2,35 2,37 2,03 2,34 3,54 3,07 2,30 2,29 2,04 2,39 3,96 3,10 2,37 2,40 2,02 2,32 3,40 Okt 3,07 2,30 2,33 1,93 2,22 3,18 3,05 2,25 2,27 1,95 2,27 3,04 3,08 2,31 2,35 1,93 2,21 3,25 Nov 2,94 2,14 2,16 1,97 2,07 3,01 2,93 2,07 2,07 1,81 2,18 3,19 2,94 2,16 2,18 2,03 2,05 2,97 Dec 2,78 2,07 2,09 1,77 2,06 2,85 2,70 2,01 2,00 1,73 2,12 3,48 2,80 2,09 2,12 1,79 2,04 2,69 Jan 2,81 2,05 2,07 1,75 2,03 2,84 2,81 2,01 2,01 1,70 2,08 3,02 2,81 2,06 2,08 1,78 2,02 2,77 Feb 2,85 2,01 2,02 1,73 1,92 3,01 2,83 1,96 1,96 1,74 1,98 2,74 2,86 2,02 2,04 1,73 1,90 3, Banker, nya avtal Tabell 1: Bankernas utlåningsräntor, nya avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån inkl. repor, kontokredit mm. 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,91 2,73 2,79 2,52 3,14 4,03 2,66 2,71 2,73 2,59 3,41 3,94 2,66 Jul 2,70 2,41 2,47 2,12 2,96 3,31 2,37 2,30 2,33 2,12 3,21 3,81 2,39 Aug 2,71 2,47 2,51 2,20 2,83 3,62 2,35 2,32 2,32 2,21 3,12 3,89 2,36 Sep 2,62 2,41 2,47 2,08 2,76 3,39 2,32 2,32 2,36 2,07 3,00 3,29 2,33 Okt 2,52 2,33 2,42 1,92 2,71 3,25 2,18 2,21 2,28 1,91 2,97 3,43 2,20 Nov 2,48 2,29 2,31 2,13 2,44 2,73 2,13 2,16 2,14 2,11 2,67 2,67 2,12 Dec 2,38 2,12 2,18 1,92 2,25 2,80 2,08 2,04 2,08 1,93 2,40 2,97 2,10 Jan 2,33 2,09 2,14 1,81 2,37 2,77 2,02 2,01 2,05 1,80 2,53 2,65 2,03 Feb 2,25 1,92 1,91 1,85 2,18 2,98 1,88 1,74 1,67 1,85 2,21 2,91 1,87 Tabell 1: Bankernas utlåningsräntor, nya avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3,99 2,86 3,04 1,66 2,60 4,11 3,93 2,76 2,80 2,23 2,82 4,55 4,01 2,90 3,13 1,47 2,40 3,25 Jul 4,03 2,96 3,10 2,13 2,51 3,14 3,94 2,70 2,76 2,17 2,71 3,31 4,06 3,06 3,24 2,11 2,43 3,13 Aug 4,00 2,95 3,07 2,08 2,42 3,25 3,92 2,67 2,73 2,09 2,65 3,79 4,03 3,05 3,20 2,07 2,33 3,12 Sep 3,91 2,86 2,92 2,28 2,41 3,64 3,67 2,53 2,54 2,24 2,52 4,74 4,01 3,03 3,10 2,31 2,31 3,04 Okt 3,88 2,86 2,97 2,07 2,29 3,01 3,65 2,56 2,64 2,07 2,43 3,70 3,97 2,98 3,09 2,07 2,21 2,84 Nov 3,65 2,63 2,70 2,25 2,19 2,78 3,53 2,38 2,43 1,82 2,39 2,82 3,69 2,71 2,78 2,44 2,10 2,78 Dec 3,58 2,46 2,57 1,88 2,10 2,64 3,32 2,21 2,26 1,79 2,24 3,86 3,69 2,56 2,69 2,02 2,04 2,39 Jan 3,49 2,40 2,45 1,90 2,13 2,94 3,38 2,23 2,26 1,79 2,33 3,33 3,53 2,46 2,50 2,06 2,04 2,74 Feb 3,58 2,45 2,49 1,87 2,10 3,14 3,40 2,21 2,25 1,83 2,14 2,61 3,65 2,53 2,56 1,91 2,07 3,40
52 8.3.3 Bostadsinstitut, nya avtal Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåningsräntor, nya avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,29 2,23 2,16 2,52 3,60 2,03 1,86 2,03 2,44 3,50 Jul 2,16 2,12 2,00 2,33 3,57 1,83 1,69 1,85 2,09 3,67 Aug 2,14 2,09 2,01 2,34 3,49 1,95 1,68 2,05 2,21 3,41 Sep 2,05 1,98 1,93 2,24 3,19 1,72 1,47 1,75 2,06 2,97 Okt 1,99 1,94 1,81 2,12 3,07 1,63 1,40 1,63 1,90 2,89 Nov 1,84 1,81 1,70 1,97 3,03 1,46 1,32 1,60 1,73 2,73 Dec 1,77 1,71 1,64 1,95 2,67 1,40 1,23 1,45 1,74 2,49 Jan 1,75 1,71 1,62 1,89 2,53 1,28 1,16 1,35 1,59 2,34 Feb 1,72 1,71 1,56 1,79 2,38 1,24 1,08 1,38 1,49 2,16 Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåningsräntor, nya avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,39 2,37 2,20 2,57 3,86 2,37 2,33 2,21 2,57 3,84 2,40 2,37 2,20 2,57 3,86 Jul 2,22 2,18 2,05 2,41 3,51 2,16 2,12 2,04 2,45 3,25 2,23 2,20 2,05 2,40 3,69 Aug 2,17 2,13 2,01 2,38 3,59 2,14 2,09 2,04 2,40 3,32 2,17 2,13 2,00 2,38 3,66 Sep 2,16 2,11 1,99 2,33 3,50 2,13 2,07 1,96 2,35 3,42 2,16 2,12 1,99 2,32 3,52 Okt 2,07 2,03 1,87 2,21 3,21 2,05 2,01 1,82 2,23 2,96 2,07 2,04 1,88 2,21 3,34 Nov 1,92 1,90 1,75 2,05 3,30 1,89 1,85 1,79 2,10 3,30 1,93 1,91 1,74 2,04 3,29 Dec 1,92 1,88 1,72 2,05 3,10 1,88 1,84 1,66 2,07 3,16 1,93 1,90 1,74 2,04 3,08 Jan 1,89 1,87 1,70 2,01 2,78 1,86 1,84 1,62 1,99 2,77 1,90 1,88 1,72 2,02 2,78 Feb 1,81 1,80 1,63 1,89 2,89 1,79 1,77 1,56 1,94 2,94 1,81 1,81 1,65 1,89 2, Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal Tabell 1: MFI:s utlåningsräntor, utestående avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån inkl. repor, kontokredit mm. 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,89 2,87 2,65 2,49 3,22 4,33 3,25 2,78 2,78 2,56 2,51 3,22 3,99 2,76 2,59 Jul 2,80 2,79 2,55 2,40 3,19 4,33 3,08 2,66 2,68 2,42 2,41 3,20 3,99 2,56 2,43 Aug 2,75 2,74 2,48 2,35 3,17 4,31 3,00 2,59 2,61 2,33 2,35 3,18 3,97 2,49 2,35 Sep 2,67 2,66 2,38 2,22 3,13 4,29 2,95 2,50 2,51 2,22 2,20 3,12 3,94 2,44 2,24 Okt 2,62 2,61 2,33 2,13 3,09 4,26 2,86 2,43 2,45 2,16 2,09 3,07 3,90 2,30 2,18 Nov 2,56 2,55 2,26 2,11 3,06 4,22 2,73 2,39 2,41 2,12 2,08 3,03 3,86 2,22 2,13 Dec 2,47 2,46 2,15 2,02 3,00 4,18 2,75 2,31 2,32 2,02 1,98 2,95 3,81 2,19 2,05 Jan 2,40 2,39 2,07 1,96 2,96 4,14 2,63 2,23 2,25 1,94 1,92 2,89 3,76 2,10 1,95 Feb 2,34 2,33 2,00 1,94 2,94 4,11 2,57 2,13 2,15 1,81 1,90 2,86 3,72 2,04 1,83 Tabell 1: MFI:s utlåningsräntor, utestående avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lånlån med räntebindningstid c) Konto- t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,96 2,92 2,70 2,43 3,22 4,65 4,86 2,99 2,96 2,71 2,52 3,32 4,69 4,75 2,94 2,91 2,70 2,39 3,19 4,63 4,90 Jul 2,89 2,86 2,62 2,38 3,19 4,64 4,70 2,92 2,89 2,61 2,47 3,31 4,68 4,58 2,88 2,85 2,62 2,35 3,16 4,62 4,74 Aug 2,84 2,81 2,55 2,34 3,17 4,63 4,65 2,87 2,84 2,54 2,43 3,29 4,68 4,51 2,83 2,80 2,56 2,31 3,14 4,61 4,70 Sep 2,77 2,74 2,47 2,26 3,13 4,61 4,67 2,80 2,76 2,46 2,36 3,25 4,66 4,51 2,76 2,73 2,48 2,23 3,10 4,59 4,73 Okt 2,72 2,69 2,42 2,21 3,10 4,59 4,64 2,74 2,70 2,40 2,28 3,21 4,64 4,39 2,72 2,69 2,43 2,18 3,07 4,57 4,73 Nov 2,65 2,62 2,33 2,17 3,07 4,57 4,42 2,66 2,63 2,30 2,23 3,18 4,62 4,19 2,65 2,62 2,34 2,15 3,04 4,55 4,50 Dec 2,56 2,53 2,22 2,09 3,02 4,54 4,62 2,58 2,55 2,21 2,15 3,13 4,60 4,35 2,55 2,52 2,22 2,08 2,99 4,52 4,71 Jan 2,49 2,46 2,14 2,04 2,99 4,51 4,37 2,51 2,48 2,13 2,08 3,09 4,58 4,15 2,49 2,46 2,15 2,03 2,96 4,49 4,44 Feb 2,45 2,42 2,10 2,01 2,97 4,50 4,39 2,46 2,43 2,07 2,05 3,07 4,56 4,11 2,45 2,42 2,10 2,00 2,94 4,48 4,49
53 8.3.5 Banker, utestående avtal Tabell 1: Bankernas utlåningsräntor, utestående avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- varav t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån inkl. repor, kontokredit mm. 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3,01 2,99 2,97 2,56 3,16 4,28 3,19 2,86 2,90 2,84 2,60 3,57 4,24 2,75 2,81 Jul 2,86 2,85 2,82 2,46 3,07 4,31 3,02 2,70 2,74 2,65 2,49 3,54 4,31 2,56 2,62 Aug 2,82 2,81 2,77 2,40 3,05 4,29 2,94 2,64 2,68 2,59 2,43 3,50 4,29 2,49 2,56 Sep 2,75 2,74 2,70 2,26 3,02 4,24 2,89 2,55 2,59 2,51 2,27 3,45 4,24 2,43 2,48 Okt 2,70 2,69 2,65 2,15 3,00 4,26 2,79 2,48 2,53 2,46 2,15 3,44 4,33 2,30 2,41 Nov 2,63 2,63 2,58 2,14 2,95 4,21 2,67 2,44 2,49 2,42 2,15 3,38 4,27 2,21 2,37 Dec 2,53 2,51 2,47 2,03 2,87 4,12 2,69 2,36 2,40 2,34 2,03 3,26 4,19 2,19 2,31 Jan 2,45 2,44 2,38 1,97 2,83 4,05 2,56 2,25 2,30 2,24 1,97 3,14 4,13 2,09 2,20 Feb 2,37 2,36 2,29 1,96 2,81 4,00 2,51 2,17 2,21 2,14 1,96 3,09 4,03 2,03 2,10 Tabell 1: Bankernas utlåningsräntor, utestående avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lånlån med räntebindningstid c) Konto- t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3,16 3,08 3,10 2,34 2,98 4,32 4,72 3,23 3,14 3,06 2,62 3,31 4,70 4,72 3,14 3,05 3,11 2,21 2,87 4,12 4,73 Jul 3,05 2,96 2,98 2,30 2,88 4,31 4,55 3,12 3,04 2,93 2,56 3,29 4,69 4,55 3,02 2,94 3,00 2,18 2,73 4,10 4,54 Aug 3,02 2,94 2,95 2,24 2,87 4,29 4,50 3,08 3,00 2,89 2,51 3,27 4,68 4,49 3,00 2,92 2,97 2,12 2,73 4,07 4,50 Sep 2,97 2,88 2,88 2,19 2,85 4,24 4,53 3,03 2,94 2,83 2,47 3,23 4,67 4,49 2,95 2,86 2,90 2,08 2,72 4,01 4,55 Okt 2,93 2,84 2,84 2,15 2,83 4,22 4,49 2,94 2,86 2,74 2,39 3,19 4,66 4,36 2,93 2,84 2,88 2,06 2,70 3,98 4,54 Nov 2,84 2,76 2,74 2,13 2,78 4,16 4,27 2,86 2,78 2,64 2,32 3,16 4,62 4,17 2,84 2,76 2,78 2,05 2,65 3,93 4,31 Dec 2,71 2,62 2,58 2,04 2,73 4,08 4,49 2,76 2,68 2,53 2,22 3,10 4,59 4,33 2,70 2,60 2,60 1,96 2,60 3,83 4,55 Jan 2,65 2,57 2,52 1,99 2,71 4,00 4,23 2,69 2,61 2,46 2,13 3,06 4,53 4,12 2,64 2,55 2,54 1,93 2,59 3,76 4,27 Feb 2,59 2,50 2,43 1,94 2,70 3,98 4,26 2,60 2,52 2,36 2,11 3,03 4,49 4,08 2,58 2,49 2,46 1,86 2,58 3,75 4, Bostadsinstitut, utestående avtal Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåningsräntor, utestående avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,83 2,39 2,36 3,27 4,54 2,77 2,13 2,16 3,24 4,29 Jul 2,78 2,31 2,30 3,25 4,54 2,70 2,01 2,07 3,22 4,28 Aug 2,72 2,23 2,26 3,23 4,53 2,65 1,92 2,01 3,21 4,27 Sep 2,64 2,13 2,17 3,18 4,51 2,54 1,75 1,91 3,15 4,25 Okt 2,59 2,08 2,11 3,15 4,49 2,49 1,69 1,85 3,10 4,22 Nov 2,53 2,00 2,07 3,12 4,48 2,44 1,62 1,81 3,06 4,21 Dec 2,45 1,91 2,00 3,06 4,44 2,35 1,51 1,73 2,99 4,15 Jan 2,38 1,83 1,95 3,02 4,42 2,30 1,44 1,65 2,95 4,12 Feb 2,35 1,80 1,92 3,00 4,39 2,25 1,38 1,60 2,92 4,08 Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåningsräntor, utestående avtal (procent), fortsättning Hushåll Företagarhushåll och HIO Övriga hushåll Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 2,84 2,45 2,46 3,27 4,72 2,85 2,46 2,46 3,32 4,69 2,84 2,45 2,45 3,26 4,73 Jul 2,80 2,38 2,42 3,26 4,71 2,80 2,39 2,42 3,31 4,68 2,79 2,38 2,41 3,25 4,72 Aug 2,74 2,31 2,38 3,24 4,71 2,75 2,31 2,39 3,30 4,67 2,74 2,31 2,38 3,23 4,72 Sep 2,66 2,22 2,29 3,20 4,69 2,67 2,22 2,30 3,25 4,66 2,66 2,23 2,29 3,18 4,70 Okt 2,61 2,17 2,23 3,16 4,68 2,61 2,16 2,23 3,22 4,64 2,61 2,17 2,23 3,15 4,69 Nov 2,55 2,09 2,19 3,13 4,66 2,55 2,08 2,19 3,19 4,62 2,55 2,09 2,19 3,12 4,68 Dec 2,47 2,00 2,11 3,08 4,65 2,47 1,99 2,11 3,14 4,61 2,48 2,00 2,11 3,07 4,66 Jan 2,41 1,92 2,06 3,05 4,63 2,40 1,91 2,05 3,11 4,59 2,41 1,92 2,07 3,03 4,65 Feb 2,38 1,89 2,03 3,03 4,62 2,38 1,89 2,02 3,08 4,58 2,38 1,90 2,04 3,01 4,63
54 8.4 Utlåningsräntor, fördelat på återstående räntebindningstid Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s utlåningsräntor, återstående räntebindningstid (procent) Icke-finansiella företag och Icke-finansiella företag Hushåll hushåll Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år 2,89 2,70 3,15 3,20 3,44 2,78 2,60 3,08 3,20 3,37 2,96 2,77 3,18 3,20 3,48 Jul 2,80 2,60 3,13 3,18 3,42 2,66 2,46 3,07 3,18 3,36 2,89 2,69 3,15 3,19 3,45 Aug 2,75 2,53 3,10 3,18 3,38 2,59 2,38 3,04 3,21 3,30 2,84 2,63 3,13 3,17 3,43 Sep 2,67 2,45 3,04 3,13 3,29 2,50 2,28 2,91 3,17 3,16 2,77 2,56 3,09 3,11 3,36 Okt 2,62 2,39 3,03 3,09 3,24 2,43 2,22 2,95 3,08 3,12 2,72 2,51 3,06 3,09 3,30 Nov 2,56 2,32 3,01 3,06 3,17 2,39 2,17 2,95 3,05 3,06 2,65 2,42 3,04 3,06 3,24 Dec 2,47 2,23 2,90 3,02 3,06 2,31 2,08 2,76 3,01 2,95 2,56 2,32 2,97 3,02 3,13 Jan 2,40 2,15 2,90 3,01 3,00 2,23 1,99 2,82 2,99 2,87 2,49 2,25 2,94 3,01 3,07 Feb 2,34 2,08 2,87 2,99 2,98 2,13 1,87 2,74 2,98 2,89 2,45 2,21 2,93 2,99 3, Banker Tabell 1: Bankernas utlåningsräntor, återstående räntebindningstid (procent) Icke-finansiella företag och Icke-finansiella företag Hushåll hushåll Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år 3,01 2,97 2,85 3,09 3,67 2,86 2,82 2,87 3,17 3,69 3,16 3,17 2,84 3,05 3,66 Jul 2,86 2,82 2,78 3,04 3,60 2,70 2,64 2,78 3,11 3,63 3,05 3,03 2,78 3,01 3,58 Aug 2,82 2,77 2,75 3,02 3,56 2,64 2,58 2,76 3,10 3,59 3,02 3,00 2,74 2,99 3,54 Sep 2,75 2,71 2,63 2,96 3,50 2,55 2,50 2,57 3,06 3,51 2,97 2,96 2,68 2,90 3,49 Okt 2,70 2,65 2,61 2,94 3,49 2,48 2,42 2,54 3,04 3,56 2,93 2,92 2,66 2,89 3,46 Nov 2,63 2,58 2,59 2,90 3,41 2,44 2,38 2,60 3,02 3,54 2,84 2,83 2,59 2,84 3,35 Dec 2,53 2,49 2,44 2,77 3,25 2,36 2,30 2,41 2,94 3,45 2,71 2,71 2,47 2,70 3,16 Jan 2,45 2,38 2,48 2,75 3,23 2,25 2,18 2,46 2,91 3,41 2,65 2,62 2,49 2,69 3,14 Feb 2,37 2,30 2,41 2,72 3,21 2,17 2,10 2,33 2,92 3,35 2,59 2,55 2,47 2,64 3, Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens utlåningsräntor, återstående räntebindningstid (procent) Icke-finansiella företag och Icke-finansiella företag Hushåll hushåll Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år 2,83 2,44 3,29 3,27 3,43 2,77 2,20 3,34 3,35 3,41 2,84 2,51 3,27 3,24 3,44 Jul 2,78 2,39 3,27 3,25 3,41 2,70 2,11 3,34 3,33 3,38 2,80 2,46 3,25 3,23 3,42 Aug 2,72 2,32 3,26 3,23 3,39 2,65 2,03 3,32 3,32 3,36 2,74 2,39 3,25 3,21 3,40 Sep 2,64 2,21 3,22 3,19 3,31 2,54 1,87 3,25 3,29 3,27 2,66 2,29 3,21 3,16 3,33 Okt 2,59 2,15 3,19 3,17 3,24 2,49 1,81 3,25 3,27 3,19 2,61 2,24 3,18 3,14 3,27 Nov 2,53 2,08 3,18 3,14 3,19 2,44 1,74 3,22 3,24 3,15 2,55 2,16 3,17 3,11 3,22 Dec 2,45 2,00 3,12 3,12 3,09 2,35 1,65 3,16 3,20 3,03 2,47 2,08 3,12 3,09 3,12 Jan 2,38 1,93 3,08 3,10 3,03 2,30 1,58 3,14 3,18 2,97 2,41 2,01 3,07 3,08 3,06 Feb 2,35 1,90 3,07 3,09 2,99 2,25 1,52 3,09 3,16 2,93 2,38 1,99 3,06 3,06 3,02
55 8.5 Inlåningsräntor, fördelat på räntebindningstid Banker, nya avtal Tabell 1: Bankernas inlåningsräntor, nya avtal (procent) Icke-finansiella Icke-finansiella företag Hushåll e) företag och hushåll Samtliga Med Samtliga Med Samtliga Med Varav Överenskonton b) villkor c) konton b) villkor c) konton b) villkor c) kommen löptid T o m 2 år Över 2 år 0,52 1,03 0,54 0,89 0,50 1,08 1,35 1,34 1,71 Jul 0,29 0,61 0,27 0,56 0,30 0,63 0,99 0,99 1,37 Aug 0,29 0,58 0,27 0,53 0,29 0,59 0,88 0,88 1,08 Sep 0,29 0,60 0,28 0,55 0,30 0,62 0,93 0,93 1,05 Okt 0,27 0,56 0,23 0,46 0,30 0,60 0,91 0,91 0,99 Nov 0,19 0,40 0,16 0,37 0,21 0,41 0,69 0,69 0,68 Dec 0,19 0,37 0,15 0,28 0,21 0,40 0,62 0,62 0,67 Jan 0,19 0,36 0,14 0,29 0,21 0,38 0,61 0,61 0,65 Feb 0,14 0,33 0,10 0,33 0,17 0,33 0,53 0,53 0, Banker, utestående avtal Tabell 1: Bankernas inlåningsräntor, utestående avtal (procent) Icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Hushåll e) Samtliga Med Avista- Samtliga Med Avista- Samtliga Med Varav Överens- Avistakonton b) villkor c) konto konton b) villkor c) konto konton b) villkor c) kommen löptid T o m 2 år Över 2 år konto 0,68 1,35 0,47 0,62 1,21 0,52 0,71 1,39 1,51 1,43 2,72 0,44 Jul 0,47 1,13 0,26 0,36 1,00 0,25 0,52 1,17 1,33 1,26 2,57 0,26 Aug 0,44 1,03 0,26 0,34 0,88 0,26 0,49 1,06 1,21 1,14 2,51 0,26 Sep 0,43 0,97 0,27 0,33 0,80 0,26 0,47 1,01 1,15 1,07 2,49 0,27 Okt 0,40 0,91 0,25 0,28 0,73 0,22 0,46 0,96 1,09 1,01 2,36 0,27 Nov 0,32 0,80 0,18 0,21 0,68 0,15 0,37 0,82 0,95 0,88 2,24 0,20 Dec 0,29 0,71 0,18 0,19 0,56 0,15 0,34 0,74 0,85 0,79 2,16 0,20 Jan 0,28 0,65 0,17 0,18 0,49 0,14 0,33 0,68 0,78 0,72 2,11 0,20 Feb 0,22 0,58 0,13 0,13 0,48 0,09 0,27 0,60 0,69 0,63 2,03 0,15
56 9. UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER Denna del grundar sig på två blanketter för datainsamling som på olika sätt visar institutens utländska tillgångar och skulder, RUTS. Insamling sker kvartalsvis och publikationen uppdateras crika två månader efter kvartalsslut. Sverigebaserade MFIs fordringar och skulder mot utlandet Den första delen visar Sverigebaserade MFIs fordringar och skulder mot utlandet, vilket innebär att både svenska MFI samt filialer till utländska MFI baserade i Sverige inkluderas. Avgränsningen för denna rapportering är institutens ekonomiska hemvist, vilket innebär att i beräkningen exkluderas utlandsbaserade filialer till samtliga institut, samtidigt som mellanhavanden med utländska filialer inkluderas. Nedbrytning för sverigebaserade MFIs fordringar och skulder mot utlandet görs både på instrumentnivå och för motpartssektorerna utlandet totalt, utländska MFI och utländska icke-mfi. Diagram 1: Sverigebaserade monetära finansistituts (MFI:s) fordringar, några utvalda länder Miljoner kronor USA Norge Övriga EU-länder Baltikum Storbritannien Tyskland År Finland Danmark Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot utlandet Den andra delen presenterar Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot utlandet. Exponeringarna inkluderar svenskägda MFIs filialer och de utländska dotterbolag som är MFI eller bedriver motsvarande finansiell verksamhet. Från att tidigare endast ha omfattat gränsöverskridande fordringar visas nu de totala fordringarna för svenskägda MFI inklusive filialer och dotterbolag mot olika länder. Fördelningen sker på motpartssektor och på slutlig risk (se nedan). Exempel fordringar mot utlandet och slutlig risk: Om en svensk bank har utlåning till ett företag i Norge där lånet garanteras av en engelsk bank så kommer de utländska fordringarna i del (Tabell 1) att vara mot Norge medan slutlig risk i del (tabell 1) kommer att vara mot MFI i Storbritannien. Hade istället det norska företaget lämnat amerikanska statspapper som säkerhet för lånet hade slutlig risk varit mot offentlig sektor i USA. Eftersom slutlig risk för utländska fordringar kan ligga i Sverige och slutlig risk för svenska fordringar kan ligga i utlandet behöver totala fordringar i del inte överensstämma med totala fordringar i del Sida 1 (3)
57 Diagram 2: Svenskägda monetära finansinstitut (MFI), andel av fordringar efter slutlig risk, per sektor Ofördelade 0% MFI 13% Icke-finansiella företag 30% Offentlig sektor 24% Hushåll 20% Finansiella företag, ej MFI 13% Diagram 3: Svenskägda MFI:s, andel av fordringar efter slutlig risk, per sektor och några utvalda länder Miljoner kronor Ofördelade Icke-finansiella företag Hushåll Finansiella företag, ej MFI Offentlig sektor MFI 0 Danmark Finland Tyskland Storbritannien Baltikum Övriga EUländer Norge USA Sida 2 (3)
FINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Oktober. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -11-26. Innehållsförteckning 1. Inledning och
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB December. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad 2015-01-29 Innehållsförteckning 1. Inledning
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank.
FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Augusti Publicerad -09-27 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Februari Publicerad -03-29 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juni. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -07-27. Innehållsförteckning 1. Inledning och
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-26 FM5001 M06 Förändringar Finansmarknadsstatistik april Till
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Februari Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -03-27 FM5001 M02 Förändringar Finansmarknadsstatistik
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Maj Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -06-28 FM5001 M05 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB November Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2013-01-03 FM5001 M11 Förändringar Finansmarknadsstatistik
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-27 FM5001 M06 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2013-01-28 FM5001 M12 Förändringar Finansmarknadsstatistik
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juli Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -08-26 FM5001 M07 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB FEBRUARI -03-31 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB OKTOBER -11-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB MARS -04-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell)
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB FEBRUARI -03-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB NOVEMBER -12-30 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-27 FM5001 M06 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB SEPTEMBER -10-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB OKTOBER -11-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2014-01-29 FM5001 M12 Förändringar Finansmarknadsstatistik
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Augusti Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -09-25 FM5001 M08 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Januari Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -02-26 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB APRIL -05-29 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK -07-25 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Metod Del 1 Inledning FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB DECEMBER 2009-01-29 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Mars Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -04-29 FM5001 M03 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB April Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -05-26 FM5001 M04 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Maj Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -06-30 FM5001 M05 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juli Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -08-25 FM5001 M07 Förändringar Finansmarknadsstatistik juli
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2011-01-28 FM5001 M12 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Mars Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -04-29 FM5001 M03 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet
Läs merDecember: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av
2016-12-13 Sida 1 (8) Del 5, Penningmängd 2003 December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. 2009 April: Fr.o.m.
Läs merFinansmarknadsstatistik Noter
Datum 1/10 2019-09-23 ES/FS FMR Finansmarknadsstatistik Noter 2/10 Del 5, Penningmängd 2003 December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas
Läs merKVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER
Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.
Läs merFörändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(6) Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 Nya tabeller 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid
Läs merKVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
L 57/34 27.2.2002 RÄTTELSE Rättelse till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära (ECB/2001/13) ( L 333 av den 17 december
Läs merBeskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)
Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning
Läs merSTATISTIK. Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp resp. bokförda värden vid kalenderårets utgång. Miljarder SEK. 2011 2012 2013 Totalt (varav i utländsk valuta)
Läs merRad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.
Bilaga 2 Spec A1. Kapitalplaceringar Rad 8. Omvända repor På posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Omvända repor och repor ska redovisas separat på Spec A1.
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 36 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 36 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merRiksbankens författningssamling
Riksbankens författningssamling RBFS 2014:2 ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2014:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 26 maj 2014. RBFS
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...32
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta....32 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur...32 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...34
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta....34 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur...34 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merOrganisationsnr Institutnr Kvartal År. Riktigheten av lämnade uppgifter i denna blankett och bifogade specifikationer intygas
Bilaga 1 REMISSEXEMPLAR FFFS 2015:xx KVARTALSSTATISTIK FÖR VISSA VÄRDEPAPPERSBOLAG Institut Organisationsnr Institutnr Kvartal År Blanketten skall ha kommit in till Statistiska centralbyrån senast den
Läs merRiksbankens författningssamling
Riksbankens författningssamling RBFS 2010:1 ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2010:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 23 augusti 2010. RBFS
Läs merBenämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.
Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning
Läs merSTATISTIK. Total. företagskrediter. Utlåning inkl. leasing Mdr % Mdr % Mdr % Mdr %
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp resp. bokförda värden vid årets kalenderårets utgång. Miljarder SEK. Totalt varav i utländsk valuta 2006 2007 2008
Läs merBenämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.
Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 2 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 2 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 2 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 2 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merRiksbankens författningssamling
Riksbankens författningssamling RBFS 2018:1 ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter (RBFS 2018:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 19 november 2018. RBFS 2018:1 Utkom
Läs merProtokollsbilaga E Direktionens protokoll , 10
Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 090205, 10 PM DATUM: 2009-01-16 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: APP Maria Eriksson SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46
Läs merFörslag till förändring av inrapporteringsblanketter avseende finansmarknadsstatistiken
Protokollsbilaga F Direktionens protokoll 2009-06-22, 9 Beslutsunderlag DATUM: 2009-05-11 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: APP Maria Eriksson SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Läs merAnvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag
Bilaga 2 Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag 2. Klassificering av motparter I blanketten klassificeras motparter enligt Standard för institutionell sektor indelning
Läs merSida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar
KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten
Läs merAvstämningsregler VINN- och MFI-rapporten
1(11) 2017-03-03 Avstämningsregler VINN- och MFI-rapporten Bakgrund För att det ska vara möjligt att ersätta värdepappersdelarna i MFI-rapporten med uppgifter från VINN krävs en hög grad av samstämmighet
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:1) om kvartalsstatistik för
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax
Läs merBanker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder
1(6) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2004 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten
Läs merBILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 32
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 32 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 32 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merKoncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.
Remissexemplar 2017-06-28 FFFS 2017:xx Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska
Läs merBanker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder
Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2001 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten
Läs merRiksbankens föreskrifter (RBFS 2018:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik;
Protokollsbilaga B2 Direktionens protokoll 2018-11-19 4 Riksbankens föreskrifter (RBFS 2018:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 19 november 2018. Riksbanken föreskriver
Läs merKoncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.
Remissexemplar 2014-03-26 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska överensstämma
Läs merLandstingens finansiella tillgångar och skulder
Sida 1 av 13 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB December Publicerad 2016-01-29 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning
Läs merAnvisning 2 Kvartalsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder
Gäller fr.o.m. period 201412 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Anvisning 2 Kvartalsrapportering för
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank.
FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Januari Publicerad -02-25 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning
Läs merFINANSMARKNADSSTATISTIK
FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juni Publicerad -07-27 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning
Läs merDiagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)
Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) 2,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 Inlåning från hushåll, över natten Inlåning från hushåll, med överenskommen
Läs merBanker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 2015 FM0401
Finansmarknad 1(15) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 2015 FM0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merAnvisningar till blankett Kvartalsrapport för investeringsfonder
Bilaga 14 FFFS 2008:x Anvisningar till blankett Kvartalsrapport för investeringsfonder Allmänt om hur kvartalsrapporteringen ska upprättas Kvartalsrapportering för investeringsfonder görs via Finansinspektionens
Läs mer2011 FM0401. Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. Innehållsförteckning
Finansmarknad 2011-03-21 1(13) Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. 2011 FM0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Läs merRemiss rörande uppdatering av finansmarknadsstatistiken
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2018/09/011 Er referens: 2018/1133 1 (5) 2018-10-05 Statistiska centralbyrån ES/FS-S Att: Nina Engström Box 24 300 104 51 Stockholm Remiss rörande uppdatering av finansmarknadsstatistiken
Läs merAnvisningar till blanketter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-C)
Bilaga 2 Anvisningar till blanketter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-C) Instruktioner Beloppen ska avrundas till närmaste tusental kronor. Belopp under
Läs merRemissexemplar Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag. Rapportering av kvartalsupplysningar
Bilaga 7 Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag Dessa upplysningar efterfrågas av Riksbanken för att kunna lämna kompletterande upplysningar för den EU-gemensamma
Läs merSida 1 av 13. Innan du börjar. Sida 2 av 13. A1 Finansiella tillgångar, vid kvartalets utgång. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar
Page 1 of 13 Delar av blanketten ska inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här syns
Läs merPRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1
10 december 20033 PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 I dag ger Europeiska centralbanken (ECB) ut ny harmoniserad räntestatistik. Med början från referensmånaden
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2017-02-27 1 (11) KVALITETSDEKLARATION Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Ämnesområde Finansmarknad Statistikområde Finansiella företag utom försäkring Produktkod FM0401 Referenstid
Läs merECB-STATISTIK EN KORT ÖVERSIKT AUGUSTI 2005
ECB-STATISTIK EN KORT ÖVERSIKT AUGUSTI 5 SV Det viktigaste syftet med Europeiska centralbankens (ECB) statistik är att stödja ECB:s penningpolitik samt Eurosystemets och Europeiska centralbankssystemets
Läs merRAPPORTERINGSANVISNINGAR
1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003
Läs merFinansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit
Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om svenska försäkringsbolags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar,
Läs merAnvisning 2 Kvartalsrapportering för investeringsfonder
Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Anvisning 2 Kvartalsrapportering för investeringsfonder Ett bolag
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKEN
26.9.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 241/1 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering
Läs merInstruktioner för Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder 1 RUTSsv, RUTSkoBIS och RUTSkoBISh
STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 1(50) Instruktioner för Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder 1 RUTSsv, RUTSkoBIS och RUTSkoBISh December 2013 Dessa instruktioner gäller från och med den
Läs merSTATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR
31 juli 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.
Läs merSTATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR
3 juni 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merKOMPLETTERANDE TILLSYNSRAPPORTERING - FÖRSÄKRINGSFÖRETAG INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER
Bilaga 6 FFFS 2015:xx KOMPLETTERANDE TILLSYNSRAPPORTERING - FÖRSÄKRINGSFÖRETAG VALUTA INNEHÅLLSFÖRTECKNING Periodicitet A Kompletterande upplysningar, för värdepapper utan ISIN- kod Kvartal B Värdepapper
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2018-02-05 1 (12) KVALITETSDEKLARATION Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Ämnesområde Finansmarknad Statistikområde Finansiella företag utom försäkring Produktkod FM0401 Referenstid
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag; FFFS 2010:1 Utkom
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;
Läs merSTATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR
3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter
Läs mer