FINANSMARKNADSSTATISTIK

Transkript

1 FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Maj Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank FM5001 M05

2 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 MFIs utlåning fördelad på löptid Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M Värdepappersspecifikation banker 2.6 Monetära basen 4.29 Individuellt pensionssparande 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.1 Diagram balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.2 Metod räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.4 Bankers balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 3.13 MFIs balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.4 Penningmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.2 Metod vissa BR poster 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder

3 Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Johannes Holmberg [email protected] Anders Nyberg [email protected] Daniel Hansson [email protected] Telefon: epost: [email protected] Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.

4 Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

5 Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publicering avseende räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot ej i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag ( ) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

6 Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS :2. Vid utgången av april fanns det 212 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter från denna 2 INSEKT 2000 grupp hämtas kvartalsvis via deras rapportering till Finansinspektionen. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

7 Snabbfakta Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 6,0 % M2 3,9 % M3 0,2 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a), årlig tillväxttakt b) 9,1 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a) Mkr Tabell 2.4 Tabell MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål Mkr Tabell 4.15 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 2,07 % Tabell Räntor för utestående lån vid månadens slut 2,51 % Tabell Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus och bostadsrätter säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) MFI:s utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit c) Avbetalningskrediter Reverskrediter Betal- och kreditkortsfordringar Andra typer av krediter Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Tabell Tabell Tabell 4.16 Tabell Ordlista a) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer b) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). c) Svensk allmänhet består av icke-finansiella företag, hushåll, kommuner och landsting, statlig förvaltning exkl. RGK mm.

8 1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% maj maj maj maj maj maj maj maj - maj - maj 0% 2001-maj2002-maj2003-maj2004-maj2005-maj2006-maj2007-maj2008-maj-maj-maj 0% MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker MFIs tillgångar, , mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

9 1.2 MFIs skulder Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% maj maj maj maj maj maj maj maj - maj - maj 0% 2001-maj2002-maj2003-maj2004-maj2005-maj2006-maj2007-maj2008-maj-maj-maj 0% MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker MFIs skulder, , Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

10 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Dec Mar SepDec Mar SepDec Mar SepDec Mar SepDec Mar SepDec Mar Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Ik Icke-fin. Ftg Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, , Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

11 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % MFI:s utlåningsräntor 6 % 6 % Bankernas inlåningsräntor 6 % D J 2004 D Sep 2005 Dec Mar 2006 Sep Dec Mar 2007 Sep Dec Mar 2008 Sep Dec Mar Sep Dec Mar 0 0 D J D Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag maj-09 3,01 3,33 2,65 0,56 0,61 0,49 apr-10 2,47 2,66 2,29 0,27 0,27 0,27 maj-10 2,47 2,66 2,29 0,27 0,27 0,27

12 1.5 Penningmängd % Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring M1 M Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % maj , , ,0 apr , , ,0 maj , , ,2

13 1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent DecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar Obl. marknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, staten Penningmarknaden, bostadsinstitut Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut maj apr maj

14 2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) Dec Mar 2002 Sep Dec Mar 2003 Sep Dec Mar 2004 Sep Dec Mar 2005 Sep Dec Mar 2006 Sep Dec Mar 2007 M1 M2 M3 0 Sep Dec Mar 2008 Sep Dec Mar Sep Dec Mar

15 2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs dfiii definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari Fr.o.m. april publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat

16 Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), icke-finansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2007 var det nominella värdet för minnesmynt 656 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton. M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, icke-monetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor.

17 Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGKs skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt av RGK utgivna statsskuldväxlar Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära investeringsfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut

18 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj M3

19 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt sv allmänh 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M1 M2 M3 Sedlar & mynt sv allmänh M1 M2 M3 Jul 0,0 8,1 7,2-1,4 0,1 7,9 8,6 1,0 Aug 1,0 10,2 8,0-1,3 0,3 8,9 8,3-0,5 Sep 1,3 8,8 6,5-0,8 0,8 9,0 7,2-1,2 Okt -0,8 10,8 6,4-0,2 0,5 9,9 6,9-0,8 Nov -0,6 9,6 5,0 0,6 0,0 9,7 5,9-0,2 Dec 0,7 7,9 2,7-2,7-0,3 9,4 4,7-0,8 Jan 0,2 7,5 3,0 0,7 0,1 8,4 3,5-0,5 Feb 0,1 9,0 4,5 0,1 0,3 8,1 3,4-0,6 Mar 0,0 7,0 3,9 2,7 0,1 7,8 3,8 1,2 Apr -0,5 7,4 4,6 0,0-0,1 7,8 4,4 0,9 Maj -0,9 6,0 3,9 0,2-0,5 6,8 4,1 1,0

20 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

21 2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

22 2.7 Noter till del 2 penningmängden December I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April. Fr.o.m. publiceringen avseende räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November. I november omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning.

23 3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr MFI:s tillgångar per instrument Mkr MFI:s skulder per instrument Dec Mar Sep Dec 2006 Mar Sep Dec 2007 Mar Sep 2008 Dec Mar Sep Dec Mar 0 Dec Mar 2006 Sep Dec Mar 2007 Sep Dec Mar 2008 Sep Dec Mar Sep Dec Mar Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

24 3.1 Diagram balansräkningar Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 9% 50% 6% 40% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 0% 2001-maj 2002-maj 2003-maj 2004-maj 2005-maj 2006-maj 2007-maj 2008-maj -maj -maj -6% Dec Mar 2004 Sep Dec Mar 2005 Sep Dec Mar 2006 Sep Dec Mar 2007 Sep Dec Mar 2008 Sep Dec Mar Sep Dec Mar MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

25 3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS :2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod

26 3.3 MFIs balansräkning MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

27 3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

28 3.4 Bankers balansräkning Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

29 3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

30 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor Svenska MFI Hushåll inkl HIO Utländska MFI Utländska icke-mfi EU-länder EU-länder utlandet utlandet Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån EU-länder emitterade värdepapper utlandet Derivatinstrument Räntebärande värdepapper skulder Aktier och andelar Eget kapital Derivatinstrument SUMMA SKULDER tillgångar Svenska kronor SUMMA TILLGÅNGAR Utländsk valuta Svenska kronor Euro och EMU-valutor Utländsk valuta EU-valutor Euro och EMU-valutor utländska valutor EU-valutor utländska valutor Ställning

31 3.6 Finansbolagens balansräkning Finansbolagens tillgångar, mkr Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor Svenska MFI Hushåll inkl HIO Utländska MFI Utländska icke-mfi EU-länder EU-länder utlandet utlandet Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån EU-länder emitterade värdepapper utlandet Derivatinstrument Räntebärande värdepapper skulder Aktier och andelar Eget kapital Derivatinstrument SUMMA SKULDER tillgångar Svenska kronor SUMMA TILLGÅNGAR Utländsk valuta Svenska kronor Euro och EMU-valutor Utländsk valuta EU-valutor Euro och EMU-valutor utländska valutor EU-valutor utländska valutor Ställning

32 3.7 MFIs balansräkning MFIs tillgångar, mkr MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor Svenska MFI Hushåll inkl HIO Utländska MFI Utländska icke-mfi EU-länder EU-länder utlandet utlandet Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån EU-länder emitterade värdepapper utlandet Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper Derivatinstrument Aktier och andelar skulder Derivatinstrument Eget kapital tillgångar SUMMA SKULDER SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Svenska kronor Utländsk valuta Utländsk valuta Euro och EMU-valutor Euro och EMU-valutor EU-valutor EU-valutor utländska valutor utländska valutor Ställning

33 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor Ej valutafördelad filialdifferens

34 3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor Ej valutafördelad filialdifferens

35 3.9 MFIs balansräkning tidsserier MFIs utlåning totalt och till icke-mfi, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj forts. MFIs utlåning till icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

36 3.9.2 MFIs utlåning till MFI, mkr MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj forts. MFIs utlåning till MFI, mkr Utländska MFI MFI EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

37 3.9.3 MFIs tillgångar exklusive utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj MFIs valutaspecifikation av totala tillgångar, mkr Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) utländska valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

38 3.9.5 MFIs in- och upplåning totalt och från icke-mfi, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj forts. MFIs in- och upplåning från icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

39 3.9.6 MFIs in- och upplån från MFI, mkr MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj forts. MFIs in- och upplån från MFI, mkr Utländska MFI MFI EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

40 3.9.7 MFIs emitterade värdepapper, mkr Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj MFIs derivatinstrument, övriga skulder och eget kapital, mkr Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument skulder Eget kapital Summa skulder TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT Svenska kronor Euro o EMU-valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EUvalutor 1) valutor

41 3.10 Bankers balansräkning tidsserier Bankers utlåning totalt och till icke-mfi, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj forts. Bankers utlåning till icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

42 Bankers utlåning till MFI, mkr MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj forts. Bankers utlåning till MFI, mkr Utländska MFI MFI EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

43 Bankers tillgångar exklusive utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Bankers valutaspecifikation av totala tillgångar, mkr Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) utländska valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

44 Bankers in- och upplåning totalt och från icke-mfi, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj forts. Bankers in- och upplåning från icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

45 Bankers in- och upplån från MFI, mkr MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj forts. Bankers in- och upplån från MFI, mkr Utländska MFI MFI EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

46 Bankers emitterade värdepapper, mkr Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Bankers derivatinstrument, övriga skulder och eget kapital, mkr Derivatinstrument skulder Eget kapital Summa skulder TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT Svenska kronor Euro o EMU-valutor EU-valutor 1) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj valutor

47 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier Bostadsinstituts utlåning, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr utlandet EUländer Bostadsinstitut tillgångar exklusive utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Svenska kronor Utländsk valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) utländska valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

48 Bostadsinstituts in- och upplåning,mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Utländska icke-mfi MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr EUländer Övr utlandet Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Bostadsinstituts skulder exklusive in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital Summa skulder Svenska kronor Utländsk valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj utländska valutor

49 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier Finansbolags utlåning, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr utlandet EUländer Finansbolags tillgångar exklusive utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Svenska kronor Utländsk valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) utländska valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

50 Finansbolags in- och upplåning, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Utländska icke-mfi MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr EUländer Övr utlandet Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Finansbolags skulder exklusive in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital Summa skulder Svenska kronor Utländsk valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj utländska valutor

51 3.13 MFIs balansräkning tidsserier MFIs utlåning, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr utlandet EUländer MFIs tillgångar exklusive utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Svenska kronor Utländsk valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) utländska valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

52 MFIs in- och upplåning, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Utländska icke-mfi MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr EUländer Övr utlandet Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj MFIs skulder exklusive in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmark- Derivatinstrument skulder Eget kapital Summa skulder nadsfonder Svenska Utländsk kronor valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj utländska valutor

53 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Bankaktiebolags utlåning totalt och till icke-mfi samt svenska MFI, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Andra mon kreditm ftg MFI Bostadsinstitut Bankaktiebolags utlåning till utländska MFI och andra tillgångar än utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Utländska Svenska Utländsk MFI kronor valuta EUländer Övr utlandet Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj utländska valutor

54 Bankaktiebolags skulder, In- och upplåning totalt och från icke-mfi samt svenska MFI, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra mon kreditm ftg MFI Bankaktiebolags in- och upplåning från utländska MFI och andra skulder än in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Derivat instrument skulder Eget kapital Summa skulder Utländska Certifikat Obligationer Förlagslån Svenska Utländsk MFI emitterade kronor valuta EUländer värdepapper Övr utlandet Euro och EMU-valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EUvalutor 1) utländska valutor

55 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier Bankfilialer i utlandets utlåning totalt och till icke-mfi samt svenska MFI, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Andra mon kreditm ftg MFI Bostadsinstitut Bankfilialer i utlandets utlåning till utländska MFI och andra tillgångar än utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Utländska Svenska Utländsk MFI kronor valuta EUländer Övr utlandet Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj utländska valutor Ej valutafördelad filialdiff

56 Bankfilialer i utlandets skulder, In- och upplåning totalt och från icke-mfi samt svenska MFI, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra mon kreditm ftg MFI Bankfilialer i utlandets in- och upplåning från utländska MFI och andra skulder än in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Derivat instrument skulder Eget kapital Summa skulder Utländska Certifikat Obligationer Förlagslån Svenska Utländsk MFI emitterade kronor valuta EUländer värdepapper Övr utlandet Euro och EMU-valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EUvalutor 1) utländska valutor Ej valutafördelad filialdiff

57 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier Utländska bankfililaler i Sveriges utlåning totalt och till icke-mfi samt svenska MFI, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Andra mon kreditm ftg MFI Bostadsinstitut Utländska bankfilialer i Sveriges utlåning till utländska MFI och andra tillgångar än utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Utländska Svenska Utländsk MFI kronor valuta EUländer Övr utlandet Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj utländska valutor

58 Utländska bankfilialer i Sveriges skulder, In- och upplåning totalt och från icke-mfi samt svenska MFI, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra mon kreditm ftg MFI Utländska bankfilialer i Sveriges in- och upplåning från utländska MFI och andra skulder än in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Derivat instrument skulder Eget kapital Summa skulder Utländska Certifikat Obligationer Förlagslån Svenska Utländsk MFI emitterade kronor valuta EUländer värdepapper Övr utlandet Euro och EMU-valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EUvalutor 1) utländska valutor

59 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier Sparbankers utlåning totalt och till icke-mfi samt svenska MFI, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Andra mon kreditm ftg MFI Bostadsinstitut Sparbankers utlåning till utländska MFI och andra tillgångar än utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Utländska Svenska Utländsk MFI kronor valuta EUländer Övr utlandet Euro och EMU-valutor EU-valutor 1) utländska valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

60 Sparbankers skulder, In- och upplåning totalt och från icke-mfi samt svenska MFI, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra mon kreditm ftg MFI Sparbankers in- och upplåning från utländska MFI och andra skulder än in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Derivat instrument skulder Eget kapital Summa skulder Utländska Certifikat Obligationer Förlagslån Svenska Utländsk MFI emitterade kronor valuta EUländer värdepapper Övr utlandet Euro och EMU-valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj EUvalutor 1) utländska valutor

61 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 1) 1998 var valutauppdelningen SEK, övriga EU-valutor (innefattande även EMU-valutorna/ECU) respektive övriga utländska valutor. Fr.o.m står övriga EU-valutor för EU-valutor andra än SEK och Euro och EMU-valutor. Detta ger ett tidsseriebrott, med en minskning fr.o.m December I december 2003 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn; 3 mdr flyttades från övriga hushåll till företagarhushåll. Mars Utländska bankers filialer i Sverige ökade utlåningen till hushåll med 2,6 miljarder kronor p.g.a. inflyttming av kreditstockar från finansbolagssektorn. December I december 2006 ökade bostadsinstitutens lån med småhus som säkerhet med 6 mdr p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. April I april 2007 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn; 11 mdr flyttades från övriga hushåll till företagarhushåll. April I april 2007 upphörde ett finansbolag. Det hade per 31 mars en balansomslutning på 9 mdr och operationell leasing på 6 mdr. Maj I maj 2007 ökade bostadsinstitutens lån med flerbostadshus som säkerhet med 7 mdr p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. Oktober I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut och ett finansbolag genom fusion med en bank. Bostadsinstitutets balansomslutning per 30 september 2007 var 245 mdr och finansbolagets 36 mdr. Genom fusionen har banksektorn tillförts 42 mdr avseende utlåning till icke-finansiella företag; 28 mdr från bostadsinstitutsektorn och 14 mdr från finansbolagssektorn. Banksektorns utlåning till hushåll ökar med 199 mdr varav 198 mdr från bostadsinstitutsektorn. P.g.a. omklassificeringar i samband med fusionen påverkas även fördelningen av utlåning på typ av kredit samt fördelningen mellan operationell och finansiell leasing. December I december 2007 ombildades ett finansbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 1,6 mdr. Augusti I augusti 2008 överlät ett svenskt bankaktiebolags filial utomlands utlåning (ca 48 mdr) till ett bostadsinstituts nybildade filial utomlands. September I september 2008 ombildades ett finansbolag och ett monetärt värdepappersbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 8,6 mdr och utlåningen till icke-finansiella företag ökar med 5,4 mdr. Oktober I oktober 2008 upphörde ett övrigt MFI och befintliga krediter har förvärvats av bostadsinstitutsektorn. Genom förvärvet har bostadsinstitutsektorn tillförts 37 mdr avseende utlåning till hushåll, varav företagarhushåll 31 mdr. Under oktober har bostadsinstitutsektorn även tillförts 34 mdr kommunkrediter från banksektorn. April. Fr.o.m. publiceringen avseende ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Monetära investeringsfonder ingår i gruppen MFI. April. I april upphörde en utländsk banks filial i Sverige. Detta innebär att utlåningen till icke-finansiella företag minskar med 11 mdr. November. I november har en utländsk banks filial i Sverige sålt lånestockar till utlandet till ett belopp om 10 mdr. Utlåningen till icke-finansiella företag och offentlig sektor minskar härmed med ca. 5 mdr vardera.

62 4. SPECIFIKATION AV VISSA BALANSPOSTER 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter MFI:s utlåning till hushåll inkl. HIO efter ändamål, 12-mån procentuell förändring 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Dec Mar 2005 Sep Dec Mar 2006 Sep Dec Mar 2007 Sep Dec Mar 2008 Sep Dec Mar Sep Dec Mar Konsumtionskrediter Bostadskrediter krediter Totalt 0

63 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter Metod specificerade balansräkningsposter De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering 1, räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). I denna del förekommer begreppet allmänheten som motpart i tabellerna 4.12, och Anledningen till att detta begrepp används istället för icke-mfi är att de blanketter för datainsamling som ligger till grund för dessa tabeller samlas in med motpart allmänheten. En förändrad motpartsnedbrytning i publikationen är inte möjlig utan att först förändra blanketterna. I allmänheten ingår följande sektorer: Kommuner och landsting Staten utom Riksgäldskontoret (RGK) Icke-monetära investeringsfonder Finansiella serviceföretag Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer Investmentbolag Icke-monetära kreditmarknadsföretag finansinstitut Icke-finansiell företagssektor Hushåll inkl. HIO Den definition av allmänheten som presenteras ovan är smalare än icke-mfi. Icke-MFI inkluderar förutom ovanstående sektorer även RGK, socialförsäkringssektorn, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Ovanstående definition av allmänheten skiljer sig även från den allmänhetsdefinition som används till penningmängden, den senare inkluderar förutom ovanstående sektorer även socialförsäkringssektorn, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut men däremot exkluderas staten helt. I tabell 4.29 ingår statistik över alla institut med tillstånd att bedriva individuellt pensionssparande, detta innebär att uppgiftslämnargruppen är något bredare än enbart MFI. Hur lånens ändamål beräknas I Sverige samlar vi inte in statistik över lånens ändamål som konsumtionskrediter, bostadslån och övriga lån utan vi samlar in uppgifter över lån fördelat på olika säkerheter. Denna nedbrytning på säkerheter används för att approximera ändamålet. Konsumtionskrediter Från andra MFI (monetära finansinstitut) än bostadsinstitut: Lån utan säkerhet (blanco) och lån garanterade av andra än stat och kommun (övrig borgen) till övriga hushåll, dvs. andra hushåll än företagarhushåll eller hushållens icke vinstdrivande organisationer. Lån från bostadsinstitut: Inga lån från bostadsinstitut räknas till konsumtionskrediter. Bostadslån Från andra MFI än bostadsinstitut: Lån med säkerhet i småhus och bostadsrätt till övriga hushåll, dvs. andra hushåll än företagarhushåll eller hushållens icke vinstdrivande organisationer. Lån från bostadsinstitut: Alla lån till övriga hushåll, dvs. andra hushåll håll än företagarhushåll håll eller hushållens håll icke vinstdrivande organisationer. ändamål Från andra MFI än bostadsinstitut: Alla lån till företagarhushåll och hushållens icke vinstdrivande organisationer och lån med övriga säkerheter till övriga hushåll. Med övriga hushåll menas andra hushåll än företagarhushåll eller hushållens icke vinstdrivande organisationer. Lån från bostadsinstitut: Alla lån till företagarhushåll och hushållens icke vinstdrivande organisationer. 1) Metod

64 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning MFIs utlåning till svenska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Totalt MFIs utlåning till utländska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Totalt

65 4.3.3 MFIs inlåning från svenska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Totalt MFIs inlåning från utländska icke-mfi, mkr Dagslån (Andra EU-länder) a) Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

66 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning Bankers utlåning till svenska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Bankers utlåning till utländska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

67 4.4.3 Bankers inlåning från svenska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Bankers inlåning från utländska icke-mfi, mkr Dagslån (Andra EU-länder) a) Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

68 4.5 Motpartsspecifikation av derivat MFIs derivatinstrument, tillgångar, mkr MFIs derivatinstrument, skulder, mkr Sv finansiella Övr svenska Utländska Totalt Sv finansiella Övr svenska Utländska Totalt serviceftg b) motparter motparter serviceftg b) motparter motparter Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Mar Mar Apr Apr Maj Maj Bankers derivatinstrument, tillgångar, mkr Bankers derivatinstrument, skulder, mkr Sv finansiella Övr svenska Utländska Totalt Sv finansiella Övr svenska Utländska Totalt serviceftg b) motparter motparter serviceftg b) motparter motparter Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Mar Mar Apr Apr Maj Maj

69 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer Utlåning till svenska hushåll inkl HIO, mkr MFIs utlåning till hushåll inkl. HIO C) Bankers utlåning till hushåll inkl. HIO Bostadsinstitut utlåning till hushåll inkl. HIO Finansbolags utlåning till hushåll inkl. HIO Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj fortsättn. utlåning till svenska hushåll inkl HIO, mkr MFIs utlåning till svensk offentlig sektor, mkr MFIs in- och upplåning från svenska hushåll inkl HIO, mkr MFIs utlåning till offentlig sektor MFIs in- och upplåning från hushåll inkl. HIO MFIs utlåning till hushåll inkl. HIO C) HIO Hushåll Kommuner Social- HIO Hushåll hushåll Staten Jul Jul Jul Aug Aug Aug Sep Sep Sep Okt Okt Okt Nov Nov Nov Dec Dec Dec Jan Jan Jan Feb Feb Feb Mar Mar Mar Apr Apr Apr Maj Maj Maj och landsting HIO Hushåll HIO Hushåll HIO Hushåll HIO Hushåll Företagarhushåll hushåll Företagarhushåll hushåll Företagarhushåll hushåll Företagarhushåll Företagarhushåll försäkringssektorn Företagarhushåll hushåll hushåll

70 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet MFIs utlåning till svenska hushåll exkl HIO fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen säkerheter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Totalt MFIs utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen säkerheter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Flerbostadshus Jordbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Flerbostadshus Jordbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Totalt

71 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet Bankers utlåning till svenska hushåll exkl HIO fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen säkerheter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Totalt Bankers utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen säkerheter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Flerbostadshus Jordbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Flerbostadshus Jordbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Totalt

72 4.9 Bostadsinsituts utlåning fördelad på säkerhet Bostadsinstituts utlåning till svenska hushåll exkl HIO fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen säkerheter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Totalt Bostadsinstituts utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen säkerheter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Flerbostadshus Jordbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Flerbostadshus Jordbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Totalt

73 4.10 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet Finansbolags utlåning till svenska hushåll exkl HIO fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen säkerheter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Totalt Finansbolags utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen säkerheter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Flerbostadshus Jordbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Flerbostadshus Jordbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Totalt

74 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet MFIs utlåning till svenska hushåll exkl HIO fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Övrig borgen säkerheter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Totalt MFIs utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Bostadsrätter fastigheter Övrig borgen säkerheter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Flerbostadshus Jordbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Flerbostadshus Jordbruksfastigheter Företagsinteckning kommunal Statlig eller borgen Blancokrediter Totalt

75 4.12 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet, mkr Utestående belopp Småhus Affärsoch kontorshus Flerbostadshus Bostadsrätter objekt Direktlån till kommuner Totalt Nya lån under perioden Varav bostadsrättsföreningar Småhus Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Affärsoch kontorshus Flerbostadshus Bostadsrätter objekt Direktlån till kommuner Totalt Varav bostadsrättsföreningar Bostadsrättsföreningar ingår i sektorn icke-finansiella företag. Utlåning från bostadsinstitut till hushåll mot säkerhet i bostadsrätt finns i tabell Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning, utestående belopp, mkr Totalt varav med säkerhet i Småhus Flerbostadshus Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj 0 0 0

76 4.14 MFIs utlåning fördelad på löptid MFIs utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på löptid, mkr MFIs utlåning till svenska hushåll inkl HIO fördelad på löptid, mkr Icke-finansiella företag Hushåll inkl HIO Ursprunglig räntebindningstid Ursprunglig räntebindningstid Totalt t.o.m. 1år 1-5 år > 5 år Totalt t.o.m. 1år 1-5 år > 5 år (inkl. kontokredit) (inkl. kontokredit) Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Mar Mar Apr Apr Maj Maj

77 4.15 Utlåning till svenska hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål, mkr MFI Banker Bostadsinstitut Konsumtion Bostad Övrigt Totalt Konsumtion Bostad Övrigt Totalt Konsumtion Bostad Övrigt Totalt Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Fortsättn. utlåning till svenska hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål, mkr Finansbolag MFI Konsumtion Bostad Övrigt Totalt Konsumtion Bostad Övrigt Totalt Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

78 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit, mkr Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Fortsättn. MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit, mkr Betal- och Kreditkortsfordringar krediter Utlåning totalt Varav Varav Kontokortskrediter Betalkortsfordringar TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

79 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit, mkr Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Fortsättn. bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit, mkr Betal- och Kreditkortsfordringar krediter Utlåning totalt Varav Varav Kontokortskrediter Betalkortsfordringar TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

80 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit, mkr Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Fortsättn. bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit, mkr Betal- och Kreditkortsfordringar krediter Utlåning totalt Varav Varav Kontokortskrediter Betalkortsfordringar TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

81 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit, mkr Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Fortsättn. finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit, mkr Betal- och Kreditkortsfordringar krediter Utlåning totalt Varav Varav Kontokortskrediter Betalkortsfordringar TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

82 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit, mkr Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Fortsättn. övriga MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit, mkr Betal- och Kreditkortsfordringar krediter Utlåning totalt Varav Varav Kontokortskrediter Betalkortsfordringar TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

83 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad, mkr Byggnader Personbilar Andra fordon transportmedel ADButrustning Entreprenadmaskiner Verkstadsmaskiner Grafisk utrustning Inredning/Utrustn för hotell, restauranger och butiker Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Kontorsutrustning Övrigt Totalt varav utländska leasetagare Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

84 4.22 Leasing från banker, objektfördelad, mkr Byggnader Personbilar Andra fordon transportmedel ADButrustning Entreprenadmaskiner Verkstadsmaskiner Grafisk utrustning Inredning/Utrustn för hotell, restauranger och butiker Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Kontorsutrustning Övrigt Totalt varav utländska leasetagare Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

85 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad, mkr Byggnader Personbilar Andra fordon transportmedel ADButrustning Entreprenadmaskiner Verkstadsmaskiner Grafisk utrustning Inredning/Utrustn för hotell, restauranger och butiker Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Kontorsutrustning Övrigt Totalt varav utländska leasetagare Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

86 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad Finansiell leasing från MFI, motpartsfördelad, mkr Totalt Svenska motparter Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Operationell leasing från MFI, motpartsfördelad, mkr Totalt Svenska motparter Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

87 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad Finansiell leasing från banker, motpartsfördelad, mkr Totalt Svenska motparter Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Operationell leasing från banker, motpartsfördelad, mkr Totalt Svenska motparter Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

88 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Finansiell leasing från finansbolag, motpartsfördelad, mkr Totalt Svenska motparter Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Operationell leasing från finansbolag, motpartsfördelad, mkr Totalt Svenska motparter Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Svenska MFI Utländska motparter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

89 4.27 Värdepappersspecifikation MFI Värdepappersspecifikation MFI, tillgångar, mkr Belåningbara statsskuldförbindelser m.m Certifikat Obligationer TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Värdepappersspecifikation MFI, skulder, mkr Certifikat Obligationer varav Förlagslån varav Emitterade andelar i penningmarknadsfonder TOT SEK UTV TOT SEK UTV Privatobligationer Nollkupongobligationer TOT SEK UTV Privatobligationer Nollkupongobligationer TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

90 4.28 Värdepappersspecifikation banker Värdepappersspecifikation banker, tillgångar, mkr Belåningbara statsskuldförbindelser m.m Certifikat Obligationer TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Värdepappersspecifikation banker, skulder, mkr Certifikat Obligationer TOT SEK UTV TOT SEK UTV varav Privatobligationer Nollkupongobligationer TOT SEK UTV Privatobligationer Nollkupongobligationer Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Förlagslån varav

91 4.29 Individuellt pensionssparande Förändringar under senaste kvartalet, mkr Första kvartalet Antal konton 1. Tillgångarnas ingående värde (+) A. Inlåning på konto B. Andelar i värdepappersfonder C. Andra fondpapper Inbetalning (+) Utbetalning (-) Räntor (+) 4 5. Utdelningar (+) Skatter, avgifter (-) Omplacering till/från annat pensionssparinstitut (+/-) Värdeförändring (+/-) Tillgångarnas utgående värde (=) A. Inlåning på konto B. Andelar i värdepappersfonder C. Andra fondpapper Individuellt pensionssparande och förändringar, tidsserie, mkr Periodens förändringar Totalt Antal Genomsnittligt Inbetalning Utbetalning Räntor Utdelningar Skatt, avg Omplacering Värdeförändring Inlåning Andelar i värde- Andra konton belopp per (+) (-) (+) (+) (-) (+/-) (+/-) på konto pappersfonder fondpapper konto (tkr) 2008 Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar

92 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter a) Kategorin Dagslån avser här andra EU-länder än Sverige. Eventuella dagslån utanför EU från icke-mfi kan inte särskiljas utan ligger under Andra krediter. b) Fr.o.m. december 2003 svenska finansiella serviceföretag. Tidigare svenska clearingorganisationer. c) För perioden t.o.m saknas uppdelningen mellan företagarhushåll och övriga hushåll för referenssektorn monetära värdepappersbolag, företagarhushåll och övriga hushåll. summerar därför inte till Hushåll för denna period. På utlåning har de monetära vp-bolagen omkring två miljarder och på inlåningssidan omkring fyra miljarder kronor med hushåll som motpart. December I december 2003 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn; 3 mdr flyttades från övriga hushåll till företagarhushåll. December I december 2004 förbättrades rapporteringen av bankers utlåning fördelad på säkerhet. Tidigare rapporterades en större del på Övrig säkerhet och blancokrediter. Mars Utländska bankers filialer i Sverige ökade utlåningen till hushåll med 2,6 miljarder kronor p.g.a. inflyttning av kreditstockar från finansbolagssektorn. December I december 2006 ökade bostadsinstitutens lån till småhus med 6 mdr p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. April I april 2007 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn; 11 mdr flyttades från övriga hushåll till företagarhushåll. April I april 2007 upphörde ett finansbolag. Det hade per 31 mars en balansomslutning på 9 mdr och operationell leasing på 6 mdr. Maj I maj 2007 ökade bostadsinstitutens lån med flerbostadshus som säkerhet med 7 mdr p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. Oktober I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut och ett finansbolag genom fusion med en bank. Bostadsinstitutets balansomslutning per 30 september 2007 var 245 mdr och finansbolagets 36 mdr. Genom fusionen har banksektorn tillförts 42 mdr avseende utlåning till icke-finansiella företag; 28 mdr från bostadsinstitutsektorn och 14 mdr från finansbolagssektorn. Banksektorns utlåning till hushåll ökar med 199 mdr varav 198 mdr från bostadsinstitutsektorn. Pga omklassificeringar i samband med fusionen påverkas även fördelningen av utlåning på typ av kredit samt fördelningen mellan operationell och finansiell leasing. December I december 2007 ombildades ett finansbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 1,6 mdr. Mars I mars 2008 skedde en omklassificering av leasing för en bank. Ca 2 mdr har flyttats från operationell leasing till finansiell leasing. Augusti I augusti 2008 överlät ett svenskt bankaktiebolags filial utomlands utlåning (ca 48 mdr) till ett bostadsinstituts nybildade filial utomlands. Denna överflyttning är f.n. ej medräknad i tabell September I september 2008 ombildades ett finansbolag och ett monetärt värdepappersbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 8,6 mdr och utlåningen till icke-finansiella företag ökar med 5,4 mdr. Oktober I oktober 2008 upphörde ett övrigt MFI och befintliga krediter har förvärvats av bostadsinstitutsektorn. Genom förvärvet har bostadsinstitutsektorn tillförts 37 mdr avseende utlåning till hushåll, varav företagarhushåll 31 mdr. Under oktober har bostadsinstitutsektorn även tillförts 34 mdr kommunkrediter från banksektorn. November I november 2008 ökade bostadsinstitutens lån till icke-finansiella företag med flerbostadshus som säkerhet med 6 mdr genom överföring från banksektorn. Januari. I januari skedde en omklassificering inom finansbolagssektorn. Leasing tidigare rapporterad med motpart icke-finansiella företag har flyttats till utländska motparter. April. Fr.o.m. publiceringen avseende ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. I tabell ingår monetära investeringsfonder fr.o.m. januari Monetära investeringsfonder ingår i gruppen MFI. April. I april upphörde en utländsk banks filial i Sverige. Detta innebär att utlåningen till icke-finansiella företag minskar med 11 mdr. Augusti. I augusti skedde en omklassificering inom banksektorn p.g.a. ändrad redovisning av lån med dubbla säkerheter. September. I september skedde en omklassificering inom finansbolagssektorn avseende objektsfördelad leasing. November. I november har en utländsk banks filial i Sverige sålt lånestockar till utlandet till ett belopp om 10 mdr. Utlåningen till icke-finansiella företag och offentlig sektor minskar härmed med ca. 5 mdr vardera.

93 5. MONETÄRA FINANSINSTITUTS IN- OCH UTLÅNINGSRÄNTOR 5.1 Diagram räntestatistik % Bankernas genomsnittliga in- och utlåningsränta samt statsskuldsväxelränta 8 % 8 % Utlåningsräntor per den sista och nya avtal för banker % Dec Mar Sep 2006 Dec Mar Sep 2007 Dec Mar Sep 2008 Dec Mar Sep Dec 0 Mar 0 Dec Mar Sep 2006 Dec Mar Utestående, Icke-fin. Ftg. Sep 2007 Dec Mar Sep 2008 Dec Mar Sep Dec Utestående, Hushåll inkl. HIO 0 Mar Utlåningsränta Inlåningsränta Statsskuldsväxelränta - 6 mån Nya, Icke-fin. Ftg. Nya, Hushåll inkl. HIO

94 5.1 Diagram räntestatistik % Utlåningsräntor per den sista och nya avtal för bostadsinstitut % % Inlåningsräntor per den sista och nya avtal för banker % Dec Mar Sep 2006 Dec Mar Sep 2007 Dec Mar Sep 2008 Dec Mar Sep Dec 0 Mar 0 Dec Mar Sep 2006 Dec Mar Sep 2007 Dec Mar Sep 2008 Dec Mar Sep Dec 0 Mar Utestående, Icke-fin. Ftg. Utestående, Hushåll inkl. HIO Utestående, Icke-fin. Ftg. Utestående, Hushåll inkl. HIO Nya, Icke-fin. Ftg. Nya, Hushåll inkl. HIO Nya, Icke-fin. Ftg. Nya, Hushåll inkl. HIO

95 5.2 Metodbeskrivning för statistik över MFIs in- och utlåningsräntor Statistik över monetära finansinstituts in- och utlåningsräntor 1 NY STATISTIKINSAMLING Från september 2005 samlas statistiken över in- och utlåningsräntor in med hjälp av ett nytt rapporteringsformulär och från fler institut än tidigare. Detta har medfört vissa förändringar av presentationen av statistiken i denna del. 2 METOD Från och med september 2005, mäts den sista i varje månad de genomsnittliga in- och utlåningsräntorna i svenska kronor hos ett urval av monetära finansinstitut. Från 2000 till september 2005 gjordes mätningen kvartalsvis hos ett urval av banker samt för samtliga bostadsinstitut. Före 2000 omfattade mätningen samtliga bankaktiebolag inklusive utländska filialer i Sverige. Första gången en sådan mätning gjordes i bankerna var i mars I bostadsinstituten genomfördes mätningen första gången i mars Från och med september 2005 görs mätningen även hos ett urval av kommun- och företagsfinansierande institut samt finansbolag. Rapporteringen avser belopp samt räntesatser för utestående stockar och nya avtal gällande in- och utlåning till svensk allmänhet i svenska kronor. Som löptidsfördelning för utlåningen används räntebindningstiden för lånet. Löptiden avser ursprunglig löptid, dvs. ett lån bundet på tre år hör hemma i intervallet 1 år t o m 5 år ända tills räntebindningstiden är slut, med undantag för bostadsinstitutens utlåningsränta i tabell som rapporteras i återstående räntebindningstid. Ränta upp t o m 3 månader räknas som rörlig. Med nya avtal menas avtal som ingåtts mellan instituten och svensk allmänhet under den aktuella månaden. Dessa innefattar alla finansiella avtal där villkor och förutsättningar som påverkar räntan för första gången bestäms och andra avtal där omförhandlingar av villkor och förutsättningar eller direkta förhandlingar rörande existerande in- och utlåning resulterar i nya avtal. Förändringar i den rörliga räntan (automatiska justeringar) från instituten skall ej betraktas som nya avtal. För utlåningen räknas hela utestående beloppet på kontokredit och dagslån som nya avtal. Detta berör främst nedbrytningarna samtliga lån och konsumtionskrediter. Lån med räntebindningstid berörs ej. För inlåningen räknas hela utestående beloppet på dagslån, transaktionskonto och inlåning med uppsägningstid som nya avtal. Detta berör främst inlåningskategorin samtliga konton. Problemkrediter ingår inte i ränteanalysen. Från september 2005 mäts räntan som överenskommen årlig ränta, d v s den överenskomna räntan annualiseras genom att man tar hänsyn till antal räntebetalningstillfällen under året. För perioder tidigare än september 2005 redovisas räntan som överenskommen ränta utan anualisering. Fram till och med tredje kvartalet 1992 mättes in- och utlåningsräntorna i bank på olika sätt. Inlåningsräntorna mättes då som ett genomsnitt under kvartalet. Från och med fjärde kvartalet 1992 mäts både in- och utlåningsräntorna som ett vägt genomsnitt den sista dagen i perioden. För att snabbt kunna publicera de genomsnittliga in- och utlåningsräntorna redovisades t.o.m endast de genomsnittliga räntorna för de största bankerna. Fr.o.m omfattar publiceringen av bankernas genomsnittliga in- och utlåningsräntor alla banker som rapporterar räntestatistik, vilket innebär att ett större antal banker än tidigare ingår. Ändamålsfördelad utlåning Utlåningen till hushåll fördelas på ändamålen konsumtionskrediter, bostadskrediter och övriga krediter. Fördelningen av krediter från andra MFI än bostadsinstitut till övriga hushåll baseras på den säkerhet som ligger till grund för krediterna. Konsumtionskrediter innefattar krediterna mot övrig borgen och blancokrediter, bostadslån innefattar krediter mot säkerhet i småhus och bostadsrätter medan övriga lån innefattar övriga säkerheter. Bostadsinstitutens utlåning till övriga hushåll klassificeras alltid som bostadslån. Krediter till personliga företagare och hushållens ickevinstdrivande organisationer (HIO) klassificeras alltid som övriga lån. Institutionella förhållanden och internationella jämförelser Bankkoncernerna i Sverige består vanligtvis av såväl en moderbank som andra bolag som t.ex. bostadsinstitut och finansbolag. Utlåningen i moderbanken sker främst till rörlig ränta. Dessa förhållanden skiljer sig åt jämfört med andra länder. Det gör att man inte direkt kan jämföra med uppgifter om in- och utlåningsräntor i bank i andra länder. Kreditgivningen till bostäder och andra fastigheter har under senare år i allt större utsträckning överflyttats till bostadsinstituten. I dag förmedlas mer än hälften av samtliga krediter i svenska kronor via bostadsinstituten. Eftersom dessa krediter har goda säkerheter får de en lägre räntesats än krediter med sämre eller mer svårbedömbara säkerheter, som oftare återfinns i bankerna.

96 Bankernas räntemarginaler Skillnaden mellan de genomsnittliga in- och utlåningsräntorna som Riksbanken mäter, är inte jämförbara med de uppgifter över räntemarginaler som bankerna redovisar. Bankernas uppgifter över räntemarginaler definieras som bankernas totala ränteintäkter i förhållande till medelsaldo för tillgångarna minus bankernas totala räntekostnader i förhållande till medelsaldo för skulderna, exklusive eget kapital och obeskattade reserver. Beräknat på detta sätt är räntemarginalen ett resultatmått, vilket alltså inte gäller för Riksbankens undersökning. Räntenettot från in- och utlåningen i svenska kronor, dvs. skillnaden mellan räntekostnaderna och ränteintäkterna för dessa verksamheter, utgör en väsentlig del av bankernas totala ränteintäkter. Fr.o.m. 2:a kvartalet 2004 produceras statistiken över bankernas och bostadsinstitutens in- och utlåningsräntor av SCB på uppdrag av Riksbanken. Ett räkneexempel: Antag att en bank har två typer av lån, där räntan är 10 procent respektive 12 procent. Om utlåningen i de båda kategorierna är 120 respektive 50 beräknas genomsnittsräntan som (120/170)x 10 + (50/170) x 12 = 10,6 procent I allmänhetsbegreppet för räntestatistiken ingår följande sektorer: Kommuner och landsting Staten utom Riksgäldskontoret (RGK) Icke-monetära investeringsfonder Finansiella serviceföretag Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer Investmentbolag Icke-monetära kreditmarknadsföretag finansinstitut Icke-finansiell företagssektor Hushåll inkl. HIO Innan september 2005 ingick ej icke-monetära investeringsfonder och icke-monteära kreditmarknadsföretag, däremot ingick utländsk allmänhet. Nya lån inkluderar belopp som använts för att lösa ett tidigare lån taget i ett annat institut. Vid ändring av lån i samma bostadsinstitut avser nyutlåningen endast eventuell höjning av lånet. Ett räkneexempel: Antag att ett hushåll har ett bostadslån på 1 mkr i institut A. Lånet flyttas till bostadsinstitut B och höjs samtidigt med 100 tkr. Nya lån blir i detta fall 1,1 mkr.

97 5.3 MFIs utlåningsräntor f) MFIs utlåningsräntor per den sista i respektive period f), procent Svensk allmänhet c) Icke-finansiella företag Hushåll inkl HIO b) Samtliga lån a) Lån med räntebindningstid d) Konto- Samtliga lån a) Lån med räntebindningstid d) Konto- Samtliga lån a Lån med räntebindningstid d) Konto- Samtliga lån, ändamål a) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit e) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit e) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit e) Konsumtions- Bostads- 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år krediter lån lån Jul 2,85 2,88 2,07 2,46 4,33 4,64 2,72 2,55 2,59 2,07 2,24 3,68 4,29 2,39 3,12 3,10 2,12 3,35 4,61 4,93 4,70 5,07 3,03 3,03 Aug 2,82 2,84 2,03 2,38 4,32 4,64 2,83 2,54 2,56 2,04 2,18 3,66 4,28 2,54 3,07 3,05 2,07 3,13 4,60 4,92 4,54 5,11 2,98 2,99 Sep 2,70 2,70 1,92 2,13 4,28 4,61 3,02 2,42 2,42 1,90 2,01 3,62 4,25 2,57 2,95 2,92 1,97 2,52 4,57 4,91 5,34 5,23 2,82 2,88 Okt 2,64 2,64 1,87 2,04 4,25 4,59 2,93 2,37 2,38 1,86 1,97 3,60 4,22 2,43 2,87 2,84 1,91 2,25 4,54 4,90 5,10 5,29 2,74 2,81 Nov 2,59 2,60 1,82 2,03 4,23 4,62 3,03 2,34 2,35 1,81 1,98 3,58 4,24 2,48 2,83 2,79 1,87 2,11 4,52 4,92 5,61 5,29 2,68 2,77 Dec 2,56 2,54 1,79 1,96 4,20 4,60 3,12 2,32 2,31 1,78 1,94 3,58 4,23 2,57 2,76 2,72 1,84 1,92 4,49 4,92 5,32 5,24 2,61 2,69 Jan 2,51 2,51 1,77 1,94 4,17 4,60 3,06 2,28 2,29 1,75 1,95 3,55 4,24 2,52 2,71 2,68 1,81 1,82 4,45 4,91 5,24 5,12 2,57 2,65 Feb 2,50 2,50 1,77 1,97 4,15 4,60 3,05 2,30 2,30 1,77 2,02 3,55 4,23 2,54 2,69 2,65 1,81 1,78 4,42 4,91 5,26 5,08 2,55 2,63 Mar 2,48 2,49 1,79 1,92 4,10 4,59 3,08 2,28 2,30 1,78 1,95 3,54 4,21 2,59 2,68 2,64 1,83 1,74 4,36 4,90 5,27 5,16 2,53 2,62 Apr 2,47 2,48 1,79 1,87 4,06 4,58 3,06 2,29 2,29 1,79 1,89 3,53 4,20 2,53 2,66 2,62 1,84 1,72 4,30 4,90 5,29 5,20 2,50 2,61 Maj 2,47 2,48 1,82 1,86 4,03 4,58 3,07 2,29 2,30 1,79 1,88 3,53 4,19 2,53 2,66 2,62 1,87 1,70 4,27 4,89 5,27 5,23 2,51 2, MFIs utlåningsräntor på nya avtal under perioden, procent Svensk allmänhet c) Icke-finansiella företag Hushåll inkl HIO b) Samtliga lån a) Lån med räntebindningstid d) Samtliga lån a) Lån med räntebindningstid d) Samtliga lån a) Lån med räntebindningstid d) Samtliga lån, ändamål a) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år Konsumtions- Bostads- 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år krediter lån lån Jul 1,95 1,67 1,62 1,74 1,91 3,55 1,81 1,51 1,45 1,73 1,52 3,08 2,84 2,11 2,03 1,93 3,05 4,60 4,80 1,98 2,86 Aug 2,02 1,65 1,62 1,67 1,85 3,24 1,97 1,51 1,49 1,67 1,34 2,86 2,93 2,06 1,97 1,76 3,06 3,69 4,85 1,95 2,94 Sep 2,04 1,70 1,57 1,99 1,90 3,11 1,96 1,62 1,46 2,04 1,54 3,21 2,97 1,98 1,87 1,74 2,80 2,90 5,31 1,89 2,73 Okt 2,00 1,64 1,58 1,72 1,96 3,65 1,87 1,53 1,48 1,72 1,51 3,18 2,87 1,93 1,82 1,79 2,99 4,43 5,27 1,82 2,71 Nov 2,09 1,62 1,54 1,71 2,14 4,15 1,89 1,50 1,43 1,72 1,69 3,75 3,10 1,91 1,80 1,65 3,05 4,52 5,31 1,81 2,78 Dec 2,18 1,74 1,58 2,06 2,09 3,36 2,00 1,71 1,54 2,13 1,71 3,14 2,88 1,90 1,75 1,77 2,88 3,63 5,27 1,85 2,53 Jan 1,98 1,68 1,56 1,72 2,19 3,90 1,85 1,58 1,47 1,73 1,84 3,75 3,18 1,98 1,83 1,66 2,96 4,38 5,31 1,92 2,82 Feb 2,16 1,79 1,71 1,66 2,32 3,91 1,97 1,68 1,65 1,67 1,81 3,47 3,21 2,03 1,86 1,70 2,99 4,44 5,27 1,96 2,81 Mar 2,10 1,91 1,72 1,95 2,52 3,47 1,94 1,83 1,68 2,00 2,06 3,35 2,99 2,06 1,82 1,74 3,09 3,65 5,25 2,01 2,67 Apr 2,00 1,87 1,76 1,79 2,44 3,83 1,99 1,75 1,67 1,79 1,94 3,51 3,18 2,13 1,91 1,82 3,14 4,43 5,25 2,04 2,92 Maj 1,99 1,88 1,76 1,85 2,53 3,65 2,02 1,74 1,64 1,85 2,10 3,30 3,26 2,17 2,02 1,89 3,07 4,45 5,22 2,07 2,93

98 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta, procent Statsskuld- Svensk allmänhet c) Icke-finansiella företag Hushåll inkl HIO b) växel- Inlåning Utlåning Inlåning Utlåning Inlåning Utlåning ränta 6 mån Samtliga Differens Samtliga Differens Samtliga Differens Samtliga Differens Samtliga Differens Samtliga Differens (SSVX) Konton a) Ränta-SSVX Lån a) Ränta-SSVX Konton a) Ränta-SSVX Lån a ) Ränta-SSVX Konton a) Ränta-SSVX Lån a) Ränta-SSVX Jul 0,16 0,40 0,24 2,54 2,38 0,33 0,17 2,27 2,11 0,44 0,28 3,02 2,86 Aug 0,16 0,36 0,21 2,53 2,37 0,31 0,16 2,29 2,13 0,40 0,24 2,99 2,84 Sep 0,19 0,34 0,15 2,41 2,22 0,30 0,11 2,19 2,00 0,37 0,17 2,85 2,66 Okt 0,20 0,29 0,09 2,38 2,18 0,28 0,08 2,14 1,94 0,30 0,10 2,81 2,61 Nov 0,15 0,28 0,13 2,36 2,21 0,27 0,12 2,11 1,96 0,28 0,13 2,79 2,64 Dec 0,22 0,27 0,04 2,38 2,15 0,26 0,03 2,13 1,91 0,27 0,05 2,74 2,52 Jan 0,21 0,26 0,05 2,31 2,10 0,24 0,03 2,08 1,87 0,27 0,06 2,69 2,48 Feb 0,23 0,27 0,04 2,32 2,09 0,27 0,04 2,12 1,89 0,26 0,03 2,67 2,44 Mar 0,32 0,27-0,05 2,31 1,99 0,27-0,05 2,09 1,77 0,27-0,05 2,70 2,38 Apr 0,35 0,27-0,08 2,31 1,96 0,27-0,08 2,12 1,78 0,27-0,08 2,70 2,35 Maj 0,30 0,27-0,03 2,31 2,01 0,27-0,03 2,11 1,82 0,27-0,03 2,70 2,41 Inlåning och utlåning avseer ultimovärden SSVX avser veckosnitt

99 5.5 Bankernas utlåningsräntor Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, procent Svensk allmänhet c) Icke-finansiella företag Hushåll inkl HIO b) Samtliga lån a) Lån med räntebindningstid d) Konto- Dags- Samtliga lån a) Lån med räntebindningstid d) Konto- Samtliga lån a) Lån med räntebindningstid d) Konto- Samtliga lån, ändamål a) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit e) lån Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit e) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit e) Konsumtions- Bostads- 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år krediter lån lån Jul 2,54 2,57 2,39 2,27 3,37 3,79 2,72 0,40 2,27 2,29 2,24 2,17 2,51 3,21 2,39 3,02 2,95 2,59 3,37 4,31 4,48 4,70 5,07 2,56 2,85 Aug 2,53 2,55 2,38 2,20 3,33 3,77 2,83 0,58 2,29 2,27 2,23 2,12 2,45 3,18 2,54 2,99 2,91 2,57 3,10 4,29 4,46 4,54 5,11 2,50 2,83 Sep 2,41 2,41 2,24 2,01 3,29 3,75 2,83 0,49 2,19 2,14 2,09 1,97 2,37 3,17 2,57 2,85 2,77 2,43 2,51 4,27 4,46 4,56 5,15 2,31 2,72 Okt 2,38 2,39 2,22 1,96 3,27 3,73 2,73 0,48 2,14 2,12 2,06 1,94 2,37 3,13 2,43 2,81 2,74 2,41 2,24 4,25 4,45 4,30 5,22 2,27 2,67 Nov 2,36 2,35 2,18 1,96 3,23 3,71 2,82 0,39 2,11 2,09 2,02 1,96 2,32 3,13 2,48 2,79 2,70 2,38 2,13 4,20 4,43 4,77 5,22 2,23 2,64 Dec 2,38 2,33 2,17 1,95 3,21 3,71 2,91 1,01 2,13 2,07 2,01 1,94 2,34 3,11 2,57 2,74 2,65 2,36 2,14 4,14 4,42 4,53 5,16 2,19 2,59 Jan 2,31 2,31 2,14 1,96 3,18 3,72 2,86 0,59 2,08 2,07 1,99 1,96 2,33 3,14 2,52 2,69 2,60 2,32 2,14 4,11 4,42 4,50 5,05 2,15 2,55 Feb 2,32 2,31 2,13 2,03 3,18 3,74 2,85 0,42 2,12 2,09 2,00 2,03 2,36 3,18 2,54 2,67 2,58 2,30 2,15 4,08 4,41 4,48 5,01 2,14 2,54 Mar 2,31 2,33 2,17 1,97 3,15 3,72 2,90 0,70 2,09 2,09 2,02 1,96 2,37 3,06 2,59 2,70 2,61 2,35 2,11 4,01 4,40 4,57 5,09 2,16 2,56 Apr 2,31 2,33 2,18 1,89 3,17 3,73 2,86 0,35 2,12 2,10 2,05 1,88 2,40 3,07 2,53 2,70 2,61 2,35 2,09 4,00 4,40 4,57 5,13 2,16 2,56 Maj 2,31 2,32 2,18 1,87 3,17 3,72 2,88 0,44 2,11 2,09 2,04 1,87 2,43 3,04 2,53 2,70 2,61 2,36 2,04 3,97 4,39 4,55 5,16 2,15 2, Bankernas utlåningsräntor på nya avtal under perioden, procent Svensk allmänhet c) Icke-finansiella företag Hushåll inkl HIO b) Samtliga lån a) Lån med räntebindningstid d) Samtliga lån a) Lån med räntebindningstid d) Samtliga lån a) Lån med räntebindningstid d) Samtliga lån, ändamål a) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år Konsumtions- Bostads- 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år krediter lån lån Jul 1,99 1,62 1,62 1,74 1,34 2,61 1,83 1,48 1,42 1,73 1,29 2,40 3,78 2,63 2,67 1,99 2,23 3,47 4,80 2,22 3,34 Aug 2,05 1,54 1,55 1,68 1,18 2,79 1,97 1,39 1,35 1,68 1,09 2,62 3,87 2,65 2,69 1,84 2,40 3,63 4,85 2,24 3,43 Sep 1,98 1,60 1,48 2,03 1,24 2,38 1,94 1,51 1,31 2,07 1,19 2,47 3,64 2,44 2,54 1,76 1,89 2,18 4,76 2,16 3,20 Okt 1,97 1,58 1,56 1,73 1,31 2,86 1,86 1,45 1,38 1,73 1,27 2,76 3,49 2,45 2,48 1,89 2,03 3,28 4,75 2,11 3,23 Nov 2,05 1,54 1,52 1,75 1,37 3,19 1,89 1,38 1,32 1,74 1,28 2,95 3,76 2,41 2,43 1,83 2,38 3,97 4,80 2,15 3,27 Dec 2,21 1,74 1,62 2,13 1,48 2,73 2,02 1,67 1,49 2,17 1,39 2,67 3,53 2,37 2,38 2,18 2,26 2,84 4,78 2,18 2,99 Jan 1,92 1,60 1,54 1,74 1,65 2,99 1,84 1,49 1,38 1,74 1,58 2,79 3,82 2,56 2,59 2,01 2,33 3,60 4,86 2,29 3,25 Feb 2,10 1,74 1,76 1,68 1,55 3,01 1,96 1,59 1,58 1,68 1,46 2,81 3,77 2,55 2,56 1,94 2,55 3,73 4,77 2,28 3,22 Mar 2,05 1,89 1,85 2,00 1,81 2,74 1,93 1,78 1,67 2,02 1,63 2,74 3,67 2,49 2,55 1,80 2,34 2,72 4,80 2,28 3,13 Apr 1,90 1,78 1,79 1,79 1,64 3,02 1,96 1,64 1,56 1,79 1,56 2,93 3,84 2,65 2,68 2,04 2,55 3,48 4,80 2,33 3,35 Maj 1,89 1,78 1,75 1,87 1,77 3,09 2,00 1,61 1,52 1,87 1,65 2,94 3,82 2,66 2,67 1,98 2,77 3,66 4,76 2,35 3,32

100 5.6 Bankernas inlåningsräntor Bankernas inlåningsräntor per den sista i respektive period, procent Bankernas inlåningsräntor på nya avtal under perioden, procent Svensk allmänhet c) Icke-finansiella företag Hushåll HIO b) Svensk allmänhet c) Icke-finansiella företag Hushåll inkl HIO b) Trans- Trans- Trans- Samtliga Med aktions- Dags- Samtliga Med aktions- Samtliga Med aktions- Samtliga Med Samtliga Med Samtliga Med konton a) villkor d) konto lån konton a) villkor d) konto konton a) villkor d) konto konton a) villkor d) konton a) villkor d) konton a) villkor d) Jul 0,40 1,23 0,18 0,23 0,33 1,23 0,16 0,44 1,25 0,18 Jul 0,19 0,60 0,17 0,40 0,19 0,89 Aug 0,36 1,11 0,18 0,22 0,31 1,14 0,17 0,40 1,12 0,18 Aug 0,19 0,50 0,18 0,28 0,19 0,82 Sep 0,34 0,99 0,18 0,22 0,30 1,04 0,18 0,37 1,00 0,18 Sep 0,19 0,50 0,18 0,28 0,19 0,81 Okt 0,29 0,79 0,17 0,22 0,28 0,95 0,18 0,30 0,76 0,17 Okt 0,18 0,63 0,18 0,36 0,18 0,84 Nov 0,28 0,72 0,17 0,16 0,27 0,81 0,19 0,28 0,70 0,16 Nov 0,18 0,56 0,19 0,44 0,17 0,75 Dec 0,27 0,68 0,17 0,16 0,26 0,75 0,18 0,27 0,67 0,17 Dec 0,18 0,49 0,18 0,39 0,17 0,61 Jan 0,26 0,67 0,16 0,16 0,24 0,73 0,16 0,27 0,66 0,16 Jan 0,17 0,45 0,16 0,31 0,17 0,65 Feb 0,27 0,65 0,18 0,17 0,27 0,72 0,20 0,26 0,65 0,16 Feb 0,19 0,48 0,20 0,30 0,17 0,63 Mar 0,27 0,64 0,19 0,16 0,27 0,70 0,20 0,27 0,63 0,17 Mar 0,19 0,62 0,21 0,54 0,18 0,70 Apr 0,27 0,63 0,19 0,15 0,27 0,72 0,20 0,27 0,62 0,17 Apr 0,19 0,61 0,20 0,55 0,18 0,67 Maj 0,27 0,63 0,19 0,16 0,27 0,74 0,21 0,27 0,62 0,17 Maj 0,20 0,59 0,21 0,54 0,18 0, Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta, procent Statsskuldväxelränta Svensk allmänhet c) Icke-finansiella företag Hushåll inkl HIO b) 6 mån Samtliga Differens Samtliga Differens Samtliga Differens (SSVX) Lån a) Ränta-SSVX Lån a) Ränta-SSVX Lån a) Ränta-SSVX Jul 0,16 3,12 2,96 3,08 2,92 3,16 3,00 Aug 0,16 3,07 2,92 3,03 2,87 3,10 2,95 Sep 0,19 2,93 2,74 2,88 2,69 2,96 2,77 Okt 0,20 2,84 2,64 2,82 2,62 2,87 2,67 Nov 0,15 2,79 2,64 2,78 2,63 2,80 2,65 Dec 0,22 2,72 2,50 2,72 2,50 2,73 2,51 Jan 0,21 2,68 2,47 2,70 2,49 2,69 2,48 Feb 0,23 2,66 2,43 2,68 2,45 2,67 2,44 Mar 0,32 2,63 2,31 2,66 2,33 2,63 2,31 Apr 0,35 2,60 2,26 2,64 2,29 2,60 2,26 Maj 0,30 2,61 2,31 2,65 2,35 2,61 2,31 Inlåning och utlåning avseer ultimovärden SSVX avser veckosnitt

101 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, ursprunglig räntebindningstid, procent Svensk allmänhet c) Icke-finansiella företag Hushåll inkl HIO b) Samtliga lån a) Samtliga lån a) Samtliga lån a) Samtliga Lån, ändamål a) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år Bostads- 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år lån lån Jul 3,12 1,85 2,98 4,61 4,90 3,08 1,89 2,38 4,41 4,70 3,16 1,85 3,34 4,66 5,03 3,17 3,10 Aug 3,07 1,79 2,79 4,60 4,90 3,03 1,80 2,25 4,41 4,70 3,10 1,80 3,15 4,66 5,03 3,12 3,05 Sep 2,93 1,67 2,25 4,56 4,88 2,88 1,64 1,87 4,38 4,68 2,96 1,69 2,52 4,62 5,02 2,98 2,91 Okt 2,84 1,59 2,09 4,54 4,88 2,82 1,57 1,83 4,35 4,67 2,87 1,61 2,25 4,59 5,02 2,88 2,82 Nov 2,79 1,55 1,98 4,52 4,87 2,78 1,53 1,77 4,34 4,67 2,80 1,56 2,10 4,58 5,01 2,82 2,76 Dec 2,72 1,51 1,75 4,49 4,87 2,72 1,50 1,59 4,31 4,66 2,73 1,52 1,84 4,55 5,01 2,75 2,69 Jan 2,68 1,50 1,66 4,46 4,86 2,70 1,49 1,55 4,29 4,66 2,69 1,51 1,73 4,51 5,00 2,70 2,65 Feb 2,66 1,50 1,63 4,43 4,85 2,68 1,48 1,54 4,27 4,65 2,67 1,51 1,68 4,48 5,00 2,68 2,63 Mar 2,63 1,51 1,61 4,37 4,85 2,66 1,48 1,51 4,23 4,64 2,63 1,53 1,65 4,42 4,99 2,65 2,60 Apr 2,60 1,53 1,60 4,32 4,84 2,64 1,49 1,53 4,20 4,63 2,60 1,55 1,63 4,36 4,98 2,61 2,57 Maj 2,61 1,56 1,61 4,28 4,84 2,65 1,51 1,55 4,17 4,63 2,61 1,59 1,63 4,32 4,98 2,62 2, Bostadsinstitutens utlåningsräntor på nya avtal under perioden, ursprunglig räntebindningstid, procent Svensk allmänhet c) Icke-finansiella företag Hushåll inkl HIO b) Samtliga lån a) Samtliga lån a) Samtliga lån a) Samtliga Lån, ändamål a) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år Bostads- 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år lån lån Jul 1,81 1,66 1,71 3,26 5,14 1,70 1,59 1,49 3,31 4,96 1,87 1,71 1,88 3,24 5,25 1,88 1,84 Aug 1,77 1,63 1,64 3,18 5,15 1,75 1,66 1,55 3,70 5,19 1,79 1,63 1,73 3,23 5,12 1,80 1,78 Sep 1,81 1,58 1,60 3,13 4,21 1,94 1,69 1,37 3,36 4,06 1,77 1,55 1,73 3,04 4,88 1,77 1,77 Okt 1,66 1,47 1,63 3,18 4,76 1,63 1,48 1,42 3,33 4,56 1,69 1,49 1,75 3,14 4,86 1,69 1,69 Nov 1,64 1,45 1,55 3,25 4,79 1,68 1,50 1,42 3,51 4,83 1,64 1,45 1,64 3,17 4,76 1,65 1,61 Dec 1,67 1,43 1,57 3,07 4,46 1,67 1,45 1,53 3,18 4,37 1,68 1,43 1,59 3,05 4,72 1,70 1,61 Jan 1,70 1,41 1,53 3,11 4,47 1,67 1,36 1,43 3,29 4,35 1,73 1,45 1,58 3,05 4,76 1,74 1,72 Feb 1,72 1,41 1,58 3,14 4,58 1,65 1,38 1,47 3,47 4,50 1,78 1,45 1,65 3,05 4,61 1,78 1,77 Mar 1,83 1,40 1,65 3,25 4,78 1,74 1,30 1,50 3,36 4,67 1,88 1,45 1,72 3,20 4,88 1,91 1,77 Apr 1,94 1,53 1,76 3,22 4,59 2,05 1,62 1,73 3,30 4,47 1,90 1,50 1,77 3,20 4,78 1,91 1,87 Maj 1,89 1,58 1,75 3,13 4,54 1,84 1,48 1,56 3,18 4,35 1,92 1,63 1,86 3,11 4,64 1,93 1,89

102 5.8.3 Bostadsinstitutens utlåningsräntor och volymer per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid Svensk allmänhet c) t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år > 1 år Ränta Stock, mkr Ränta Stock, mkr Ränta Stock, mkr Jul 2, , , Aug 1, , , Sep 1, , , Okt 1, , , Nov 1, , , Dec 1, , , Jan 1, , , Feb 1, , , Mar 1, , , Apr 1, , , Maj 1, , , Bostadsinstitutens lånevolymer, fördelade på ursprunglig räntebindningstid g) Bostadsinstitutens lånevolymer, ställning vid periodens slut, mkr Bostadsinstitutens lånevolymer, nya lån under perioden, mkr Svensk och utländsk allmänhet Svenska och utländska hushåll exkl HIO Svensk och utländsk allmänhet Svenska och utländska hushåll exkl HIO Totalt Totalt Totalt Totalt Rörlig Bunden ränta Rörlig Bunden ränta Rörlig Bunden ränta Rörlig Bunden ränta ränta ränta ränta ränta < 5 år >5 år < 5 år >5 år < 5 år >5 år < 5 år >5 år Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Feb Feb Mar Mar Apr Apr Maj Maj Denna statistik skilljer sig något från övrig räntestatistik, vänligen se notbilagan.

103 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor Monetära finansinstituts utlåningsräntor per den sista, procent Monetära finansinstituts utlåningsräntor för nya avtal, procent Svensk Icke- Hushåll Svensk Icke- Hushåll allmänhet c) finansiella inkl HIO b) allmänhet c) finansiella inkl HIO b) företag företag Jul 2,49 2,36 3,21 Jul.. 1,50.. Aug 2,46 2,34 3,16 Aug.. 2,80.. Sep 2,57 2,25 3,80 Sep 5,92 3,80 8,78 Okt 2,50 2,19 3,74 Okt 5,40 2,96 9,26 Nov 2,50 2,15 3,87 Nov 4,56 2,33 9,00 Dec 2,35 2,02 3,64 Dec 4,35 2,42 8,75 Jan 2,31 1,97 3,60 Jan 5,41 2,97 9,40 Feb 2,34 2,02 3,59 Feb 6,02 3,63 8,83 Mar 2,31 2,01 3,54 Mar 5,26 3,40 8,23 Apr 2,32 2,02 3,56 Apr 5,41 3,03 9,12 Maj 2,34 2,04 3,60 Maj 5,34 3,27 8,29 Pga ändringar i urvalet är serien ej längre jämförbar mot övriga MFI:s tidigare utlåningsränta på nya avtal till svensk allmänhet och hushåll

104 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 1) Fr.o.m. september 2005 har flera större förändringar i statistiken genomförts. Vänligen se notbilaga och metod. a) I kategorin "Samtliga lån" ingår på utlåningssidan dagslån, repor, kontokredit och lån med räntebindningstid. Under "Samtliga konton" på inlåningssidan ingår dagslån, repor, transaktionskonto, individuellt pensionssparande, inlåning med överenskommen löptid och inlåning med uppsägningstid. Så kallade problemkrediter ingår inte. För beskrivning hur ändamålsfördelningen beräknas, se metod. b) Fr.o.m. september 2005 innefattas personliga företagare, övriga hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Tidigare ingick inte hushållens icke-vinsdrivande organisationer. c) Innan september 2005 hette kategorin "samtliga" och innefattade även utländsk allmänhet, dock innefattades precis som nu endast in- och utlåning i svenska kronor. d) I kategorin "Lån med räntebindningstid" ingår sådan utlåning med ursprunglig räntebindningstid som inte faller under dagslån, repor eller kontokredit. På inlåningssidan under "med villkor" ingår inlåning med överenskommen löptid och inlåning med uppsägningstid. e) Tidigare kallat "krediter i räkning". f) Före september 2005 utgörs Monetära finansinstitutens utlåningsräntor av banker och bostadsinstitutens ihopviktade räntor. Fr.o.m. sep 2005 ingår även övriga monetära finansinstitut i urvalet. g) Statistiken här är inte förändrad efter september Detta innebär att även utländsk allmänhet ingår i allmänheten, deras andel är dock liten. Vidare ingår inte hushållens ickevinstdrivande organisationer i hushåll, däremot ingår personliga företagare. Oktober I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut och ett finansbolag genom fusion med en bank. Bostadsinstitutets balansomslutning per 30 september 2007 var 245 mdr och finansbolagets 36 mdr. Genom fusionen har banksektorn tillförts 42 mdr avseende utlåning till icke-finansiella företag; 28 mdr från bostadsinstitutsektorn och 14 mdr från finansbolagssektorn. Banksektorns utlåning till hushåll ökar med 199 mdr varav 198 mdr från bostadsinstitutsektorn. Augusti I augusti 2008 överlät ett svenskt bankaktiebolags filial utomlands utlåning (ca 48 mdr) till ett bostadsinstituts nybildade filial utomlands. Denna överflyttning har ej räknats som nyutlåning i tabell Oktober I oktober 2008 övertog bostadsinstitutsektorn utlåning till ett belopp om 71 mdr. Denna överflyttning har ej räknats som nyutlåning i tabell December. Revidering av siffror för kontokredit och konumtionskrediter har skett för perioden september - november. Januari. Pga. felrapportering har perioden september december reviderats. Detta innebär att belopp flyttats från lån med bunden ränta till lån med rörlig ränta. April. Pga. en utökning av urvalet för räntestatistiken har ett antal nya rapportörer tillkommit. Ett antal serier har därför förändrats bakåt t.o.m. september.

105 6. VÄRDEPAPPERSMARKNADEN 6.1 Diagram värdepappersmarknaden Mkr Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent Dec Mar Sep DecMar Sep DecMar Sep DecMar Sep DecMar Sep DecMar Sep DecMar Sep DecMar Sep DecMar Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut

106 6.2 Metod värdepappersmarknaden Metod värdepappersmarknaden Endast värdepapper som emitterats på svenska marknaden i svenska kronor ingår. Emissioner av förlagslån är inkluderade i obligationsmarknaden.de värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering 1, räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. I tabell hämtas uppgifter om de olika referenssektorernas emissioner från olika källor. Vissa av dessa källor innehåller bara kvartalsvisa uppgifter, därav redovisas endast kvartalsvisa uppgifter för vissa sektorer samt för utestående totalt på obligationsmarknaden. i Staten (3) Kommuner och landsting (4) Bostadsinstitut (214) Banker (utom centralbanker) (212) Icke-finansiella företagssektor (1) emittenter svenska emittenter kreditmarknadsföretag Värdepappersbolag ( ) Utländska emittenter Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. Referenssektornedbrytningen i denna del skiljer sig något från den som presenteras i den allmänna metoden, följande referenssektorer förekommer i denna del: 1) Metod

107 6.3 Obligationsmarknaden Emitterade nominella bruttobelopp i SEK på den svenska obligationsmarknaden, mkr Emittenter Staten Kommuner/ Bostads- Övr.kredit- Banker Värdepap- Icke-fin. Utländska Totalt Statsobl. Premieobl. landsting institut markn.ftg persbolag företag emittenter Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Utestående nominella belopp i SEK på den svenska obligationsmarknaden vid utgången av respektive månad, mkr Emittenter Staten Bostads- Banker Kommuner Icke-fin. Totalt institut företag Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

108 6.4 Penningmarknaden Utestående nominella belopp i SEK på den svenska penningmarknaden vid utgången av respektive månad, mkr Emittenter Staten Banker Kommuner Bostadsinstitut Ickefinansiella företag svenska emittenter Utländska emittenter Totalt Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

109 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument Ställning i mkr (bokfört värde) och återstående vägd genomsnittlig räntebindningstid, dagar Certifikat Obligationer och förlagslån Annan upplåning Summa Ställning varav Utl. valuta varav Svappat Återst. Räntebind.tid Fast ränta Rörlig ränta Ställning varav Ställning Utl. valuta varav Svappat Återst. Räntebind.tid Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj varav Utl. valuta varav Svappat Återst. Räntebind.tid Ställning varav Utl. valuta varav Svappat Återst. Räntebind.tid Ställning varav Utl. valuta varav Svappat Återst. Räntebind.tid

110 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden a) Fr.o.m. januari 2003 ingår upplupen inflationskompensation i beloppen för staten. b) Fr.o.m. december 2003 klassas värdepapper efter löptid inte som tidigare efter instrumenttyp. c) Fr.o.m. mars ingår inte personalkonvertibler i icke-finansiella företags utestående obligationer. Oktober I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut och ett finansbolag genom fusion med en bank. Bostadsinstitutets balansomslutning per 30 september 2007 var 245 mdr och finansbolagets 36 mdr.

111 7. UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER 7.1 Diagram utländska fordringar Sverigebaserade och skulder MFI:s 1) nettopositioner mot utlandet (Fordringar - skulder) Mkr Dec 2001 Dec 2002 Dec 2003 Dec 2004 Dec 2005 Dec 2006 Dec 2007 Dec 2008 Dec Dec Industriländer i Europa industriländer Off shore centers Utvecklingsländer

112 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder Metodbeskrivning för utländska fordringar och skulder Denna del grundar sig på två blanketter för datainsamling som på olika sätt visar institutens utländska tillgångar och skulder, RUTS. Insamling sker kvartalsvis och publikationen uppdateras ca två månader efter kvartalsslut. Den första delen visar Sverigebaserade MFIs fordringar och skulder mot utlandet, vilket innebär att både svenska MFI samt filialer till utländska MFI baserade i Sverige inkluderas. Avgränsningen för denna rapportering är institutens ekonomiska hemvist, vilket innebär att i beräkningen exkluderas utlandsbaserade filialer till samtliga institut, samtidigt som mellanhavanden med utländska filialer inkluderas. Nedbrytning för sverigebaserade MFIs fordringar och skulder mot utlandet görs både på instrumentnivå och för motpartssektorerna utlandet totalt, utländska MFI och utländska icke-mfi. Motpartssektorerna skiljer sig något från dem som presenteras i den allmänna metoden. Följande motpartssektorer förekommer för Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot utlandet: Utlandet totalt Utländska MFI Utländsk offentlig sektor utländska sektorer Ofördelat Fr.o.m. juni 2005 rapporteras denna statistik av ett urval av de MFI som har sin hemvist i Sverige eller är svenskägda. Urvalet grundar sig på institutens fordringar och skulder mot utlandet och underlaget till urvalet hämtas från MFI-blanketten. Före juni 2005 rapporterade endast ett urval av de banker som hade sin hemvist i, alternativt var ägda från, Sverige. Den andra delen presenterar Svenskägda MFIs konsoliderade gränsöverskridande fordringar mot utlandet. Exponeringarna inkluderar svenskägda MFIs dotterbolag och filialer. Dotterbolagens och filalernas lokala fordringar i lokal valuta, dvs fordringar i inhemsk valuta på motparter i det land man verkar i, inkluderas inte. Därav blir det endast en konsolidering av de fordringar som är gränsöverskridande. Fördelningen sker både på löptid och på motpartssektor.

113 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet Sverigebaserade MFIs fordringar mot utlandet, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Totala Fordringar MFI Icke MFI varav Utlåning MFI Icke MFI Räntebärande värdepapper MFI Icke MFI Sverigebaserade MFIs skulder mot utlandet, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Totala skulder MFI Icke MFI varav In- och upplåning MFI Icke MFI Emitterade vp

114 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar per Konsoliderade utländska fordringar fördelade på återstående löptid, mkr Industriländer Europa Danmark Finland Norge Tyskland industriländer Storbritannien Totalt USA Totalt Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Mellan- Asien o Europa o Karibien östern Oceanien Totala fordringar år > 1 år - 2 år > 2 år Ofördelade Konsoliderade utländska fordringar fördelade på sektor, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Totala fordringar MFI Offentlig sektor sektorer Ofördelade

115 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie Sverigebaserade MFIs fordringar mot utlandet totalt, mkr Industriländer Europa Danmark Finland Norge Tyskland industriländer Storbritannien Totalt USA Totalt Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Mellan- Asien o Europa o Karibien östern Oceanien Mar Sep Dec Mar Sverigebaserade MFIs fordringar mot MFI i utlandet, mkr Industriländer Europa Danmark Finland Norge Tyskland industriländer Storbritannien Totalt USA Totalt Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Mellan- Asien o Europa o Karibien östern Oceanien Mar Sep Dec Mar Sverigebaserade MFIs fordringar mot icke-mfi i utlandet, mkr Industriländer Europa Danmark Finland Norge Tyskland industriländer Storbritannien Totalt USA Totalt Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Mellan- Asien o Europa o Karibien östern Oceanien Mar Sep Dec Mar

116 7.5.4 Sverigebaserade MFIs utlåning mot utlandet totalt, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Sverigebaserade MFIs utlåning mot MFI i utlandet, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritanien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Sverigebaserade MFIs utlåning mot icke-mfi i utlandet, mkr Industriländer Europa Danmark Finland Norge Tyskland industriländer Storbritannien Totalt USA Totalt Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Mellan- Asien o Europa o Karibien östern Oceanien Mar Sep Dec Mar

117 7.5.7 Sverigebaserade MFIs innehav av räntebärande värdepapper emitterade i utlandet totalt, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Sverigebaserade MFIs innehav av räntebärande värdepapper emitterade av MFI i utlandet, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Sverigebaserade MFIs innehav av räntebärande värdepapper emitterade av icke-mfi i utlandet, mkr Industriländer Europa Danmark Finland Norge Tyskland industriländer Storbritannien Totalt USA Totalt Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Mellan- Asien o Europa o Karibien östern Oceanien Mar Sep Dec Mar

118 Sverigebaserade MFIs totala skulder mot utlandet, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Sverigebaserade MFIs skulder mot MFI i utlandet, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Sverigebaserade MFIs skulder mot icke-mfi i utlandet, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar

119 Sverigebaserade MFIs in och upplåning mot utlandet, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Sverigebaserade MFIs in och upplåning mot MFI i utlandet, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Emitterade Sverigebaserade MFIs in och upplåning mot icke-mfi i utlandet, mkr värdepapper Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt Totalt centers Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Mar Sep Dec Mar Europa Latinamerika o Karibien Afrika o Mellanöstern Asien o Oceanien

120 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar, tidsserie Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar totalt, mkr Industriländer Europa Danmark Finland Norge Tyskland industriländer Storbritannien Totalt USA Totalt Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Mellan- Asien o Europa o Karibien östern Oceanien Mar Sep Dec Mar Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar med återstående löptid 1 år, mkr Industriländer Europa Danmark Finland Norge Tyskland industriländer Storbritannien Totalt USA Totalt Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Mellan- Asien o Europa o Karibien östern Oceanien Mar Sep Dec Mar Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar med återstående löptid > 1 år - 2 år, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar

121 7.6.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar med återstående löptid > 2 år, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar med ofördelad löptid, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot utländska MFI, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar

122 7.6.7 Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot utländsk offentlig sektor, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot övriga utländska sektorer, mkr Industriländer Europa industriländer Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Totalt USA Totalt Europa o Karibien Mellanöstern Asien o Oceanien Mar Sep Dec Mar Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot utländska sektorer, ofördelat, mkr Industriländer Europa Danmark Finland Norge Tyskland industriländer Storbritannien Totalt USA Totalt Off shore Utvecklingsländer Totalt centers Latinamerika Afrika o Mellan- Asien o Europa o Karibien östern Oceanien Mar Sep Dec Mar

123 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder Mars I mars 2006 tillkom en rapportör i populationen samtidigt som de övriga ökade sina fordringar mot utlandet. Mars. I mars tillkom tre rapportörer i populationen. December. I december tillkom en rapportör i populationen.

124 Ordlista Aktieindexobligation Aktieindexobligation eller aktieobligation är en finansiell produkt med en obligation som bas. Till obligationen knyts optioner med en eller flera underliggande tillgångar, exempelvis aktier eller räntor. Avkastningen på aktieindexobligationen är beroende av utvecklingen på de underliggande tillgångarna. Genom att investera i aktieindexobligationer är investeraren garanterad att få tillbaka satsat belopp (exkl. avgifter och ev. överkurs och under förutsättning att emitterande institut inte går i konkurs) men kan samtidigt ta del av den eventuella värdeökning som den underliggande tillgången ger. Generellt gäller dock att avkastningen inte är lika hög som en direktinvestering i den underliggande tillgången. I Finansmarknadsstatistiken kan aktieindexobligationer i dagsläget inte särskiljas från andra obligationer, uppgifter om emitterade aktieindexobligationer publiceras dock av Euroclear Sweden. Avbetalningskredit Avbetalningskredit är en låneform som kan användas vid köp av t.ex. maskiner och fordon. Varan ägs av låntagaren och utgör säkerhet för lånet vilket betyder att inga andra säkerheter eller borgen krävs. Avbetalningskredit är inte att förväxla med delbetalning av kortkredit eller andra lån där det köpta objektet inte utgör säkerhet för lånet. Avistainlåning Avistainlåning är dagslån och inlåning på transaktionskonton (t.ex. lönekonto) och kan ses som de finansiella medel som kan omvandlas till kontanter med kort varsel och/eller kan användas i betalningstransaktioner. Betalkortsfordringar och kontokortskrediter Vid betalkortsfordringar betalas hela skulden vid fakturering. Kontoinnehavaren beviljas anstånd med betalning av det belopp som debiterats kontot under en viss period, ofta mellan 30 och 40 dagar. Kontokortskredit är en kredit som inte reglerats vid nästföljande fakturering. Idag är många kort kombinerade betal- och kreditkort vilket kan innebära svårigheter vid klassificeringen. Debitkort eller bankkort ingår inte i uppgifterna eftersom beloppet vid kortköp i dessa fall dras från ett transaktionskonto. Kortinnehavarens tillgångar på kontot minskar men det uppstår normalt ingen skuld för kortinnehavaren. Statistik över antalet kort av olika typ och transaktioner publiceras årsvis av Europiska centralbanken på deras hemsida i "Statistical Data Warehouse". Blancokrediter Blankokrediter eller blancolån är lån som beviljats utan någon säkerhet eller borgen. Ofta har denna typ av lån en hög ränta jämfört med lån där det finns säkerhet, t.ex. bostadslån. I statistiken ingår även betalkortsfordringar och kontokortskrediter i blancokrediter då de i regel saknar säkerhet. Borgen, kommunal Då en kommun går i borgen för ett lån kallas säkerheten kommunal borgen. Vanligtvis ges kommunal borgen till företag där kommunen har ett ägarintresse t.ex. kommunala bostadsföretag men föreningar och ideella organisationer m.fl. kan också få kommunal borgen som säkerhet. Vid kommunal borgen övertar kommunen den risk som är knuten till lånet och ofta medför detta en förmånligare ränta än om enbart ett pantbrev kan erbjudas som säkerhet. Förmånligare ränta och utebliven kostnad för pantbrev har gjort kommunal borgen till en vanlig säkerhet. För mer information om kommunal borgen se SOU 2008:38. Borgen, statlig Statlig borgen eller s.k. kreditgaranti utfärdas av Statens bostadskreditnämnd, BKN. Kreditgarantin är "...en försäkring som långivare kan teckna för lån till ny- och ombyggnad av bostäder och vid förvärv av fastighet som ombildas till kooperativ hyresrätt." ( Kreditgarantin träder i kraft först om låntagaren inte fullgör sina åtaganden mot långivaren. För mer information om statens kreditgaranti se BKN:s hemsida Bostadslån (lån efter ändamål) Bostadslån definieras som "lån som har beviljats för bostadsförvärv inklusive lån för byggnation och renovering" (ECB/2001/13). I Sverige samlas inte uppgift om ändamål in direkt utan uppskattas. I bostadslån ingår alla lån till övriga hushåll från bostadsinstitut och alla lån till övriga hushåll från banker, finansbolag och övriga MFI där småhus eller bostadsrätt utgör säkerhet för lånet. För ytterligare beskrivning av hur ändamål beräknas se metoddelen i 4.2.

125 Bostadsrättsförening Bostadsrättsföreningar räknas som ickefinansiella företag. Om ett hushåll tar lån för att köpa bostadsrätt är det utlåning till hushåll (oftast med bostadsrätten som säkerhet) medan om bostadsrättsföreningen tar ett lån, t.ex. vid bildande eller vid reparationer, är detta ett lån till icke-finansiella företag. Bostadsinstitutens utlåning till bostadsrättsföreningar särredovisas i tabell Certifikat Certifikat är räntebärande omsättningsbara värdepapper som vanligtvis har en löptid på högst 1 år men kan i undantagsfall ha en löptid på upp till 2 år. I statistiken finns certifikat med i tabell 4.27 där uppdelning presenteras efter instrumenttyp. I del 6 Värdepappersmarknaden sker uppdelningen mellan obligationsmarknad och penningmarknad sedan december 2003 efter löptid och inte efter instrumenttyp. I tabell 6.3 avses räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid över 1 år och tabell 6.4 avses räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid på t.o.m. 1 år. Derivatinstrument Derivatinstrument är finansiella instrument vars värde är beroende av vissa underliggande tillgångar, t.ex. aktier, räntor eller råvaruindex. Derivatinstrument används bl.a. för att hantera valutakurs- och ränterisker (Guidelines to the international locational banking statistics, I statistiken redovisas derivatinstrument med positiva marknadsvärden under tillgångar och derivatinstrument med negativa marknadsvärden under skulder. Motpartsfördelningen av derivat i tabell 4.5 görs efter derivatets avtalsmotpart och inte efter det underliggande instrumentets utgivare. Dotterbolag Med dotterbolag avses en juridisk person vars röster för samtliga aktier eller andelar till över 50 procent ägs av ett annat bolag, s.k. moderbolag. För att definieras som ett dotterbolag krävs också att moderbolaget har rätt att ensamt utöva bestämmande inflytande över dotterbolaget. För mer detaljerad information se Aktiebolagslagen (2005:551). I Finansmarknadsstatistiken sker redovisningen i regel på moderbolagsnivå. Om en finansiell koncern har en bank, ett bostadsinstitut och ett försäkringsbolag i Sverige kommer banken att ingå under banker och bostadsinstitutet under bostadsinstitut. Både banker och bostadsinstitut är MFI. Försäkringsbolag räknas däremot inte som MFI. Med undantag för svenskägda MFI i avsnitt 7 Utländska fordringar och skulder ingår inte svenska instituts utländska döttrar i statistiken. Factoring och factoringkrediter Factoring innebär att ett företag finansierar sig genom belåning eller försäljning av sina kundfordringar till ett finansbolag (fakturabelåning resp. fakturaköp). Med factoringkredit (fakturabelåning) menas kredit där kundfordringarna utgör säkerhet. Vid factoringkredit kan finansbolaget överta administrationen av kundfordringarna och i vissa fall även kreditrisken. I tabell 4.16 sammanställs statistik om factoringkrediter. Statistiken avser de factoringkrediter som ges av MFI, andra finansiella företag kan dock också ha factoringverksamhet. Filial Med filial avses ett avdelningskontor med självständig förvaltning genom vilket ett institut driver verksamhet i annat land. Filialen är en del av institutet men ska ha egen bokföring som ska vara helt skild från institutets bokföring i övrigt och ha en verkställande direktör. I statistiken ingår svenska MFI:s filialer i utlandet i alla publikationens delar utom i del 2 Penningmängden och del 7 Utländska fordringar och skulder för Sverigebaserade institut, där endast verksamhet bedriven inom Sverige ingår. I balansräkningarna 3.8 särredovisas svenska MFI:s filialer i utlandet. Utländska MFI:s filialer i Sverige ingår i all statistik utom för svenskägda MFI i del 7 Utländska fordringar och skulder.

126 Leasing, finansiell Finansiell leasing kan ses om ett avbetalningsköp. Vid finansiell leasing står den s.k. leasetagaren själv för t.ex. underhåll och service av varan. Avgiften leasetagaren betalar ska täcka upp för de kostnader det s.k. leasingbolaget har för anskaffandet av varan, finansiella kostnader mm. När kontraktstiden är slut kan eventuellt äganderätten övergå från leasingbolaget till leasetagaren. För mer detaljerad information se Ekonomistyrningsverkets hemsida, Finansiell men inte operationell leasing ingår i utlåningen. Operationell, finansiell och objektsfördelad leasing redovisas i tabell Leasing, operationell Operationell leasing kan ses om ett vanligt hyresavtal. Det s.k. leasingbolaget köper utrustning som sedan hyrs ut till den s.k. leasetagaren mot en avgift. Vid operationell leasing står leasingbolaget för t.ex. underhåll och service av varan. Avgiften leasetagaren betalar ska täcka finansiella kostnaderna för varan samt kostnader för underhåll och service mm. För mer detaljerad information se Ekonomistyrningsverkets hemsida, Finansiell men inte operationell leasing ingår i statistiken över utlåningen. Operationell, finansiell och objektsfördelad leasing redovisas i tabell Företagarhushåll Företagarhushåll avser hushåll vars största inkomst härrör från rörelse med eller utan anställda. Företagarhushåll är inte en juridisk person. I företagarhushåll ingår: inkomst från rörelse bedriven i eget namn delägarskap i enkelt bolag partrederi eller motsvarande som inte är juridisk person jordbruksfastighet som inte är utarrenderat och annan fastighet. Förlagslån och förlagsbevis Med förlagsbevis avses ett räntebärande skuldebrev med löptid på flera år som ges ut av banker, industriföretag och hypoteksinstitut. Förlagsbeviset är ett intyg på att innehavaren har lånat ut pengar utan specifik säkerhet. Förlagslån är ett lån vars andelar betecknas förlagsbevis. Vid en företagskonkurs ger förlagslån rätt till betalning först efter att andra skulder är betalda. Detta betyder en högre risk för innehavare av förlagslån jämfört med obligationer och därmed oftast också en högre ränta. Förlagslån vänder sig främst till institutionella placerare. I avsnitt 6 Värdepappersmarknaden ingår förlagslån i obligationsmarknaden. Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) Med hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) avses icke-vinstdrivande organisationer som inte är marknadsproducenter och som betjänar hushållssektorn med syfte att tillvarata hushållens intressen eller bedriva humanitär hjälpverksamhet. Här ingår exempelvis: Fackföreningar, yrkesförbund, politiska partier, kyrkor och religiösa samfund, sociala och kulturella föreningar samt fritids- och idrottsklubbar som inte är vinstdrivande. - Välgörenhets-, stöd- och hjälporganisationer. Stipendiestiftelser och donationsfonder. För mer om sektorindelning, se SCB: Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT Individuellt pensionssparande (IPS) Individuellt pensionssparande (IPS) är ett pensionssparande utan försäkringsinslag. Sparandet kan ske i fonder, obligationer, aktier eller på konto. IPS är endast ämnat privatpersoners eget pensionssparande. För att ett företag ska få erbjuda IPS och kalla sig för pensionssparinstitut krävs tillstånd från Finansinspektionen. Pensionssparinstitut kan vara t.ex. banker och värdepappersbolag. IPS utgör bara en mindre del av pensionssparandet. Vid sidan av socialförsäkringssystemet och Premiepensionsmyndigheten (PPM) står livförsäkringsbolag för en stor del av pensionssparandet, både det privata pensionssparandet och tjänstepensionen. Tjänstepension kan också hanteras av tjänstepensionskassor, pensionsstiftelser eller av företagen själva.

127 In- och upplåning In- och upplåning från hushåll visar hushållens kontosparande i banker och andra MFI. Inlåning definieras som belopp som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare exkl. belopp som hänför sig till emitterade överlåtbara värdepapper. Uttrycket upplåning används ofta även för emitterade värdepapper vilket alltså inte är fallet i Finansmarkandsstatistiken. Distinktionen mellan in- och upplåning kan variera, en uppdelning är utifrån vem som tar initiativet eller att det inte är möjligt att neka inlåning. In- och upplåning kan inte särskiljas i statistiken. Indelning efter olika typer av konton kan ses i avsnitt 2 Penningmängden där avistainlåning i Sverigebaserade MFI och Riksgäldskontoret redovisas under M1 och inlåning med vissa villkor (se nedan) redovisas under M2. Inlåning, vissa villkor Inlåning med vissa villkor används för definition av penningmängdsmåttet M2. Med inlåning med vissa villkor avses inlåning med en uppsägningstid på upp t.o.m. 3 månader eller inlåning med en löptid på upp t.o.m. 2 år. Med inlåning med uppsägningstid avses inlåning som inte kan tas ut i kontanter innan uppsägningstidens utgång eller som endast kan tas ut i kontanter mot en sådan avgift eller försämring av räntevillkor att det inte är ringa. Även konton med ett begränsat antal fria uttag per år ingår i inlåning med vissa villkor. Konsumtionskrediter (lån efter ändamål) Konsumtionskrediter definieras som "lån som har beviljats för personlig konsumtion av varor och tjänster" (ECB/2001/13). I Sverige samlas inte uppgift om ändamål in direkt utan uppskattas. I konsumtionskrediter ingår utlåning från banker, finansbolag och övriga MFI till övriga hushåll där övrig borgen är säkerhet för lånet eller där lånet saknar säkerhet. I konsumtionskrediter ingår betalkortsfordringar och kontokortskrediter då de i regel saknar säkerhet. För ytterligare beskrivning av hur ändamål beräknas se metoddelen i 4.2. Kontraktskrediter För att frigöra uppbundet kapital kan ett företag belåna sina kontrakt. Denna typ av kredit kallas kontraktskredit eller kontraktsbelåning. I statistiken avses belåning av kontrakt hos MFI. Kontrakt som kan belånas är t.ex. avbetalningskontrakt och leasingkontrakt. Moderbolag För att ett aktiebolag ska definieras som ett moderbolag krävs bl.a. att aktiebolaget har mer än 50 procent av rösterna för samtliga aktier eller andelar i en annan juridisk person (s.k. dotterbolag). Det krävs också att aktiebolaget har rätt att ensamt utöva bestämmande inflytande över dotterbolaget. För mer detaljerad information se Aktiebolagslagen (2005:551). Monetära basen Begreppet monetär bas är ett mått på finansieringsbasen för penningmängden. I den monetära basen ingår: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat Nya avtal (räntestatistiken) Med nya avtal menas avtal som ingåtts mellan instituten och svensk allmänhet under den aktuella månaden. Nya avtal innefattar: Alla finansiella avtal där villkor och förutsättningar som påverkar räntan på in- eller utlåning för första gången bestäms. Alla nya avtal som är resultatet av direkta förhandlingar rörande existerande in- och utlåning. Förändringar i den rörliga räntan (automatiska justeringar) betraktas inte som nya avtal. Förlängningar av existerande avtal som indirekt innebär omförhandlingar av villkor och förutsättningar. För utlåningen räknas hela utestående beloppet på transaktionskonto med kredit och dagslån som nya avtal. Detta berör främst nedbrytningarna samtliga lån och konsumtionskrediter. Lån med räntebindningstid berörs inte. För inlåningen räknas hela utestående beloppet för dagslån, transaktionskonto och inlåning med uppsägningstid som nya avtal. Detta berör främst inlåningskategorin "samtliga konton". Obligationer Obligationer är räntebärande värdepapper med en löptid från oftast ett år (undantagsfall) och längre. Obligationer finns som s.k. nollkupongsobligationer och kupongobligationer. Nollkupongsobligationerna ökar i värde fram till den dag de förfaller medan kupongobligationen ger avkastning löpande. Obligationer som riktar sig till privatpersoner kallas för privatobligationer. Statistiken i del 6 Värdepappersmarknaden avser emissioner på den svenska marknaden i svenska kronor.

128 Penningmarknadsfonder Penningmarknadsfonder eller monetära investeringsfonder definieras sedan september 2008 som "fonder vars placeringar utgörs till 100 procent av räntebärande överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument med en ursprunglig löptid på 397 dagar eller kortare samt fonder där den genomsnittliga löptiden är 397 dagar eller kortare" (Finansinspektionens författningssamling, FFFS 2008:11). I den tidigare definitionen var löptiden 1 år eller kortare. Ändringen är pga. att amerikanska värdepapper ibland har en löptid på 397 dagar. Penningmarknadsfonder räknas som MFI och ingår i tabellerna i gruppen övriga MFI. Repor En repa eller äkta återköpsavtal kan definieras som "ett avtal där den ena parten förbinder sig att sälja ett värdepapper till en motpart i utbyte mot likvida medel. Samtidigt sker en överenskommelse om att värdepapperet ska köpas tillbaka till ett bestämt pris vid en given tidpunkt i framtiden". (Den svenska finansmarknaden 2007, Sveriges Riksbank). Vid dessa återköpsavtal finns det sålda värdepapperet kvar i säljarens balansräkning. Erlagd och erhållen köpeskilling ingår i utlåning respektive inlåning. Repor är vanligtvis korta vilket gör att volymen kan variera kraftigt. Småhus Småhus avser en eller tvåfamiljsbostäder. Exempel på småhus är villor och radhus. Även vissa flerfamiljshus som ligger på lantbruk räknas som småhus. För mer detaljerad information se Fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Säkerställda obligationer Säkerställda obligationer är obligationer som med en egen lag, Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, skyddar kreditgivaren bättre än vanliga obligationer. Som säkerhet för obligationerna finns en bestämd mängd svenska bostadslån som med marginal ska överstiga värdet på obligationerna. Till skillnad mot institutets övriga fordringsägare har dessutom obligationsinnehavarna viss rätt till sin del i säkerhetsmassan, om något skulle hända med det emitterande institutet. ( Möjligheten att ge ut säkerställda obligationer infördes i Sverige För mer information om säkerställda obligationer se Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och Finansinspektionens författningssamling FFFS 2004:11. I Finansmarknadsstatistiken går det i dagsläget inte att särskilja säkerställda obligationer från andra obligationer. Värdepapperisering Med värdepapperisering åsyftas en process där tillgångar som fastighetslån och företagslån (eller riskerna kopplade till dessa lån) samlas och ompaketeras till värdepapper (kapitalbaserade värdepapper). Det finns två typer av värdepapperisering, traditionell och syntetisk. Traditionell värdepapperisering sker t.ex. när en bank (initiativtagaren) säljer ej likvida tillgångar (t.ex. lån, med eller utan säkerhet) till en tredje part som finansierar köpet genom emission av värdepapper som garanterats med tillgångarna köpta från banken. Värdepappren kan vara publika eller s.k. private placements. Tredje parten som köper lån och emitterar värdepapper går under olika namn som FVC (Financial Vehicle Corporation), SPE (Special Purpose Entity) eller SPV (Special Purpose Vehicle). Vid syntetisk värdepapperisering överförs kreditrisken till en tredje part men inte de underliggande tillgångarna. I Sverige är värdepapperisering tämligen ovanligt. I de fall det sker stora förändringar som påverkar statistiken kommenteras detta i fotnot. Reverskredit Reverskredit eller reverslån avser en skriftlig skuldförbindelse eller utfästelse av en låntagare. En revers innehåller som regel uppgifter om lånets villkor (dvs. lånebelopp, ränta, säkerhet, löptid samt räntebetalningsdagar). Lån mot revers är bankernas vanligaste utlåningsform. Övrig borgen Med övrig borgen avses kreditgaranti som tecknas av fysiska personer eller andra juridiska personer än stat och kommun. Här ingår till exempel lån som garanteras av familjmedlemmar. lån (lån efter ändamål) lån definieras som lån för "affärskrediter, konsolidering av skulder, studielån etc." (ECB/2001/13). Även om studielån enligt definitionen ingår i övriga lån är Centrala studiestödsnämnden (CSN) i Sverige en stor långivare till studenter, CSN klassificeras inte som MFI och ingår därför inte i statistiken. I Sverige samlas inte uppgift om ändamål in direkt utan uppskattas. I övriga lån ingår all utlåning till företagarhushåll och hushållens ickevinstdrivande organisationer och lån till övriga hushåll där lånet inte kan klassificeras som bostadslån eller konsumtionskredit. För ytterligare beskrivning av hur ändamål beräknas se metoddelen i 4.2.