FINANSMARKNADSSTATISTIK

Transkript

1 FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB November Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank FM5001 M11

2 Förändringar Finansmarknadsstatistik april Till publiceringen avseende april har ett antal förändringar genomförts i publikationen Finansmarknadsstatistik: Tabell 2.4 Tabellerna med penningmängdens tillväxttakt har utökats med fler serier justerade för omklassificeringar. För mer information om hur tillväxttakter beräknas se fliken 4. Metod. Tabell I Tabellen har nya serier lagts till för tillväxttakt justerade för omklassificeringar samt köpta och sålda lån. För mer information om hur tillväxttakter beräknas se fliken 4. Metod. För hushållens lån har nya serier lagts till som visar tillväxttakterna för ändamålen konsumtion, bostad och övrigt.

3 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Specifikation av vissa tillgångs- och skuldposter 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Metod 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Utlåning till svenska hushåll och offentlig sekto 4.39 Värdepappersspecifikation banker Snabbfakta 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation Del 1 Inledning Specifikation av utlåningsposter fördelat på löptid, ändamål och säkerhet 4.42 Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation 1.1 MFI:s tillgångar 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 1.2 MFI:s skulder 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Del 5 Räntestatistik 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 5.1 Diagram räntestatistik 1.5 Penningmängd 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.2 Metod räntestatistik 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.9 Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.3 MFI:s utlåningsräntor 1.7 Noter till del 1 Inledning 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.4 Bankernas utlåningsräntor 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor Del 2 Penningmängden 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål 2.1 Diagram penningmängden 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor 2.2 Metod penningmängden 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet 5.8 Bankernas inlåningsräntor 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3, 12-månaders tillväxttakt % 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.6 Monetära basen Specifikation av utlåningsposter fördelat på typ av kredit samt kortstatisti 5.12 Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.17 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.13 Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik Del 3 Balansräkningar 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 3.1 Diagram balansräkningar 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit Del 6 Värdepappersmarknaden 3.2 Metod balansräkningar 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 6.1 Diagram värdepappersmarknaden 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.2 Metod värdepappersmarknaden Balansräkning per referenssektor innevarande period 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.3 Penningmarknaden 3.3 MFI:s balansräkning 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.4 Obligationsmarknaden 3.4 Bankernas balansräkning 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 3.6 Finansbolagens balansräkning Specifikation av bostadsinstitutens utlåningsposter Del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.7 MFI:s balansräkning 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning 7.2 Metod utländska fordringar och skulder Leasing 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet Balansräkning per referenssektor, tidsserier 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier 4.28 Leasing från banker, objektfördelad 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet, tidsserie 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Ordlista 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier In- och upplåning från hushåll samt hushållens individuella pensionssparand 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 4.35 Individuellt pensionssparande

4 Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal Uppgifterna redovisas månadsvis i denna publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per Fr.o.m. publiceringen avseende september 2010 har publikationen omarbetats. Bakgrunden är en ändrad insamling där också innehållet i publikationen setts över. En rad nya tabeller har lagts till och ett fåtal har tagits bort. Vissa tabeller har annan numrering än tidigare. Se tabell- och diagramförteckningen. En del tabeller har reviderats p.g.a. definitionsändringar. Se respektive metoddel för en detaljerad beskrivning. I samband med omarbetningen har alla serier uppdaterats för att få med revideringar av äldre uppgifter. Den gamla publikationen med uppgifter t.o.m. augusti 2010 finns för jämförelse på SCB:s hemsida. I samband med publiceringen avseende juli 2011 har publikationen uppdaterats på ett antal punkter. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFI:s balansräkningar - MFI:s räntesättning - värdepappersmarknaden Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Anders Nyberg [email protected] John Svanäng [email protected] Jens Viklund [email protected] Tina Hansson [email protected] Telefon: e-post: [email protected] Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De följs av fliken snabbfakta där särskilt efterfrågade uppgifter presenteras. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFI:s balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande m.m. redovisas. Del 5: MFI:s in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas. Del 7: Svenska MFI:s utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFI:s konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet.

5 Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

6 Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 2 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Penningmängden beräknas numera exklusive svenska MFI:s utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) ( ) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun- och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publiceringen avseende april 2009 ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI ( ) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EMU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag och pensionsinstitut finansinstitut, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( EU och övriga utlandet exkl. Sverige) Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

7 Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EUländer motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Allmänheten Icke-MFI I Finansmarknadsstatistiken per september 2010 har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av referenssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, socialförsäkringsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 2, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition i i än den ovan beskrivna (se Metod 2.2). Tabellerna och 4.26 visar fr.o.m. september 2010 svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. Vid utökningen av historiska serier tillbaka till 1975 har ovanstående sektorer räknats till icke-mfi från den tidpunkt det finns statistikuppgifter tillgängliga. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2010:1. Vid utgången av augusti 2010 fanns det 207 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder) är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen. Detta sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 3 men även penningmängdsmåttet g M3 i avsnitt 2.3. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFIblanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis, eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende september Den största innehållsliga förändringen skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFIblanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. T.o.m var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Monetära värdepappersbolag är inkluderade i gruppen övriga MFI fr.o.m Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas 2 INSEKT Uppgift kan ej förekomma

8 Snabbfakta Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 5,0 % M2 5,5 % M3 4,4 % Tabell 2.4 MFI:s a) utlåning till svenska hushåll inkl. HIO b), årlig tillväxttakt 4,6 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO Mkr Tabell MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål Mkr Tabell 4.7 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 3,20 % Tabell Räntor för utestående lån vid månadens slut 3,52 % Tabell MFI:s utlåning till icke-finansiella företag Mkr Tabell Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter Lån med andra säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Tabell Tabell Betal- och kreditkortsfordringar till svenska hushåll Mkr Tabell 4.22 Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista Mkr Mkr Mkr Tabell Ordlista a) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). b) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer.

9 1. INLEDNING 1.1 MFI:s tillgångar Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2003-Nov 2004-Nov2005-Nov 2006-Nov2007-Nov 2008-Nov2009-Nov 2010-Nov2011-Nov -Nov 0% 2003-Nov 2004-Nov 2005-Nov 2006-Nov 2007-Nov2008-Nov 2009-Nov 2010-Nov 2011-Nov -Nov 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI:s tillgångar, , mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

10 1.2 MFI:s skulder Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% Nov Nov Nov Nov Nov Nov Nov Nov Nov - Nov 0% 2003-Nov 2004-Nov 2005-Nov 2006-Nov2007-Nov 2008-Nov 2009-Nov 2010-Nov2011-Nov -Nov 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI:s skulder, , Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

11 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 0% -5% -5% -10% % Hushåll inkl. HIO Icke-fin fin. Ftg. 0 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, , Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

12 1.4 Ut- och inlåningsräntor % MFI:s utlåningsräntor % % Bankernas inlåningsräntor % Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag, procent MFI:s utlåning till Bankernas inlåning från Hushåll Ickefinansiella företag Hushåll Ickefinansiella företag nov-11 4,23 3,90 1,61 1,67 okt-12 3,78 3,42 1,24 1,14 nov-12 3,70 3,36 1,22 1,12

13 1.5 Penningmängd % Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt M1 Tillväxt M3 Tillväxt Penningmängd M1, M2 och M3 M1, Mkr 12-mån tillväxt i M2, Mkr 12-mån tillväxt i M3, Mkr 12-mån tillväxt i M1, % M2, % M3, % nov , , ,0 okt , , ,0 nov , , ,4 Tillväxttakten för M1 och M3 justeras för omklassificeringar, se 4. Metod.

14 1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr Utestående belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent Obl. marknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, staten Penningmarknaden, bostadsinstitut Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut nov okt nov

15 1.7 Noter till del 1 Inledning September I september 2010 ändrades tabell från att tidigare visa in- och utlåningsräntorna för allmänheten till att istället visa svenska hushåll och icke-finansiella företags ut- och inlåningsräntor. September I september 2010 ändrades tabell så att statens emissioner på obligationsmarknaden även innefattar premieobligationer. Tidigare var endast statsobligationer inräknat.

16 2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt ( 3 månaders glidande medelvärde ) M1 M2 M3 0

17 2.2 Metod penningmängden Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens t utländska filialer l har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari Fr.o.m. april 2009 publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat Sedan hösten 2010 clearas vissa repor på den svenska marknaden via central motpart istället för att som tidigare handlas direkt mellan banker. Då repor clearas via central motpart blir motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag) i statistiken. Exempel: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke-mfi) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke-mfi.

18 Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGK:s skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.o.m. september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Emittentsektorn: Riksbanken och banker Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, monetära och icke-monetära investeringsfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags ickevinstdrivande organisationer, investmentbolag, ickemonetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor. Tillväxttakt För information om hur tillväxttakt beräknas se 4. Metod.

19 Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Investmentbolag, Icke-finansiell företagssektor, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut

20 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med villkor minskar, se not i Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl. HIO Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med villkor minskar, se not i 2.7 M3

21 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar. 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt M1 Stockförändring sv allmänh M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M3 Tillväxt Sedlar & mynt sv allmänh M1 Stockförändring M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring M3 Tillväxt Jan -4,0 3,2 3,2 8,7 8,7 6,0 8,7-4,5 1,4 1,4 6,8 6,8 6,1 7,0 Feb -4,5 4,8 4,8 9,7 9,7 6,7 9,3-4,3 3,0 3,0 8,2 8,2 6,3 8,1 Mar -3,5 5,1 5,1 8,9 8,9 6,3 9,0-4,0 4,4 4,4 9,1 9,1 6,3 9,0 Apr -5,0 4,3 4,3 8,1 8,1 7,2 9,9-4,3 4,7 4,7 8,9 8,9 6,7 9,4 Maj -4,5 4,0 4,0 7,3 7,3 6,1 8,8-4,3 4,5 4,5 8,1 8,1 6,6 9,2-3,9 5,0 5,0 7,7 7,7 5,1 7,7-4,5 4,4 4,4 7,7 7,7 6,1 8,8 Jul -3,4 5,2 5,2 7,8 7,8 3,8 6,4-3,9 4,8 4,8 7,6 7,6 5,0 7,6 Aug -4,7 4,4 4,4 6,8 6,8 3,4 6,0-4,0 4,9 4,9 7,4 7,4 4,1 6,7 Sep -4,1 5,7 5,7 7,5 7,5 2,7 5,2-4,1 5,1 5,1 7,3 7,3 3,3 5,9 Okt -4,1 4,5 4,5 6,4 6,4 1,4 4,0-4,3 4,9 4,9 6,9 6,9 2,5 5,1 Nov -4,7 6,1 5,0 5,5 5,5 1,8 4,4-4,3 5,5 5,1 6,4 6,4 2,0 4,5

22 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

23 2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

24 2.7 Noter till del 2 penningmängden a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt. ember I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April Fr.o.m. publiceringen avseende räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. September Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari Oktober Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september November Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med miljarder för perioden december 2003-oktober Mindre revideringar även November Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. ember I december 2011 reviderades emitterade värdepapper för perioden januari 2010 till november Tillväxttakten för M3 i tabell 2.4 har reviderats för januari till november April. Reviderade siffror från januari till mars på grund av definitionsändring av penningmarknadsfonder. Till följd av detta har allmänhetens innehav av penningmarknadsfonder minsk November. Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto.

25 3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr MFI:s tillgångar per instrument Mkr MFI:s skulder per instrument Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

26 3.1 Diagram balansräkningar Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt 100% 21% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 50% 9% 40% 6% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 2003-Nov 2004-Nov 2005-Nov 2006-Nov 2007-Nov 2008-Nov 2009-Nov 2010-Nov 2011-Nov -Nov 0% -6% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

27 3.2 Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2010:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996-november 2001 redovisas den netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. För perioden var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bl.a. på att motparter inte erhållit sektor p.g.a. saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke- MFI men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFI-totalt. Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

28 3.3 MFI:s balansräkning MFI:s tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

29 3.3.2 MFI:s skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

30 3.4 Bankernas balansräkning Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

31 3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

32 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning Bostadsinstitutens tillgångar, mkr Bostadsinstitutens skulder och eget kapital, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor Svenska MFI Hushåll inkl. HIO Utländska MFI Utländska icke-mfi EU-länder EU-länder utlandet utlandet Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån EU-länder emitterade värdepapper utlandet Derivatinstrument Räntebärande värdepapper skulder Aktier och andelar Eget kapital Derivatinstrument SUMMA SKULDER tillgångar Svenska kronor SUMMA TILLGÅNGAR Utländsk valuta Svenska kronor Euro och EMU-valutor Utländsk valuta EU-valutor Euro och EMU-valutor utländska valutor EU-valutor utländska valutor Ställning

33 3.6 Finansbolagens balansräkning Finansbolagens tillgångar, mkr Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor Svenska MFI Hushåll inkl. HIO Utländska MFI Utländska icke-mfi EU-länder EU-länder utlandet utlandet Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån EU-länder emitterade värdepapper utlandet Derivatinstrument Räntebärande värdepapper skulder Aktier och andelar Eget kapital Derivatinstrument SUMMA SKULDER tillgångar Svenska kronor SUMMA TILLGÅNGAR Utländsk valuta Svenska kronor Euro och EMU-valutor Utländsk valuta EU-valutor Euro och EMU-valutor utländska valutor EU-valutor utländska valutor Ställning

34 3.7 MFI:s balansräkning MFI:s tillgångar, mkr MFI:s skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor Svenska MFI Hushåll inkl. HIO Utländska MFI Utländska icke-mfi EU-länder EU-länder utlandet utlandet Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån EU-länder emitterade värdepapper utlandet Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper Derivatinstrument Aktier och andelar skulder Derivatinstrument Eget kapital tillgångar SUMMA SKULDER SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Svenska kronor Utländsk valuta Utländsk valuta Euro och EMU-valutor Euro och EMU-valutor EU-valutor EU-valutor utländska valutor utländska valutor Ställning

35 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning, Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor Ej valutafördelad filialdifferens

36 3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor Ej valutafördelad filialdifferens

37 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov forts. MFI:s utlåning till icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

38 3.9.2 MFI:s utlåning till MFI, mkr MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov forts. MFI:s utlåning till MFI, mkr Utländska MFI MFI EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

39 3.9.3 MFI:s tillgångar exklusive utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar b) Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov MFI:s valutaspecifikation av totala tillgångar, mkr Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor c) utländska valutor Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

40 3.9.5 MFI:s in- och upplåning totalt och från icke-mfi, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov forts. MFI:s in- och upplåning från icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

41 3.9.6 MFI:s in- och upplåning från MFI, mkr MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov forts. MFI:s in- och upplåning från MFI, mkr Utländska MFI MFI EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

42 3.9.7 MFI:s emitterade värdepapper, mkr Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov MFI:s emitterade andelar i penningmarknadsfonder, derivatinstrument, övriga skulder och eget kapital, mkr Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument skulder Eget kapital Summa skulder TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT Svenska kronor Euro o EMU-valutor Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-valutor c) valutor

43 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier Bankernas utlåning totalt och till icke-mfi, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov forts. Bankernas utlåning till icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

44 Bankernas utlåning till MFI, mkr MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov forts. Bankernas utlåning till MFI, mkr Utländska MFI MFI EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

45 Bankernas tillgångar exklusive utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bankernas valutaspecifikation av totala tillgångar, mkr Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor c) utländska valutor Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

46 Bankernas in- och upplåning totalt och från icke-mfi, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov forts. Bankernas in- och upplåning från icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

47 Bankernas in- och upplåning från MFI, mkr MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov forts. Bankernas in- och upplåning från MFI, mkr Utländska MFI MFI EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

48 Bankernas emitterade värdepapper, mkr Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bankernas derivatinstrument, övriga skulder och eget kapital, mkr Derivatinstrument skulder Eget kapital Summa skulder TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT Svenska kronor Euro o EMU-valutor EU-valutor c) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov valutor

49 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier Bostadsinstitutens utlåning, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi a) Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr utlandet EUländer Bostadsinstitutens tillgångar exklusive utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar b) Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar d) Svenska Utländsk kronor valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor c) utländska valutor Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

50 Bostadsinstitutens in- och upplåning, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Utländska icke-mfi MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr EUländer Övr utlandet Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bostadsinstitutens skulder exklusive in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital Summa skulder d) Svenska Utländsk Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper kronor valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor c) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov utländska valutor

51 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier Finansbolagens utlåning, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi a) Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr utlandet Finansbolagens tillgångar exklusive utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar EUländer Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar e) Svenska Utländsk kronor valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor c) utländska valutor Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

52 Finansbolagens in- och upplåning, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Utländska icke-mfi MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr EUländer Övr utlandet Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Finansbolagens skulder exklusive in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital Summa skulder e) Svenska Utländsk Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper kronor valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor c) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov utländska valutor

53 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier MFI:s utlåning, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi a) Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr utlandet EUländer MFI:s tillgångar exklusive utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Svenska kronor Utländsk valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor c) utländska valutor Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

54 MFI:s in- och upplåning, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Utländska icke-mfi MFI Svenska MFI Utländska MFI Övr EUländer Övr utlandet Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov MFI:s skulder exklusive in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmark- Derivatinstrument skulder Eget kapital Summa skulder nadsfonder Svenska Utländsk kronor valuta Euro och EMU-valutor EU-valutor c) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov utländska valutor

55 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier f) Bankaktiebolags utlåning totalt och till icke-mfi samt svenska MFI, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Andra mon kreditm ftg MFI Bostadsinstitut Bankaktiebolags utlåning till utländska MFI och andra tillgångar än utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Utländska Svenska Utländsk MFI kronor valuta EUländer Övr utlandet Euro och EMU-valutor EU-valutor c) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov utländska valutor

56 Bankaktiebolags in- och upplåning totalt och från icke-mfi samt svenska MFI, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra mon kreditm ftg MFI Bankaktiebolags in- och upplåning från utländska MFI och andra skulder än in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Derivat instrument skulder Eget kapital Summa skulder Utländska Certifikat Obligationer Förlagslån Svenska Utländsk MFI emitterade kronor valuta EUländer värdepapper Övr utlandet Euro och EMU-valutor Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-valutor c) utländska valutor

57 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier Bankfilialer i utlandets utlåning totalt och till icke-mfi samt svenska MFI, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Andra mon kreditm ftg MFI Bostadsinstitut Bankfilialer i utlandets utlåning till utländska MFI och andra tillgångar än utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Utländska Svenska Utländsk MFI kronor valuta EUländer Övr utlandet Euro och EMU-valutor EU-valutor c) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov utländska valutor Ej valutafördelad filialdiff

58 Bankfilialer i utlandets in- och upplåning totalt och från icke-mfi samt svenska MFI, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra mon kreditm ftg MFI Bankfilialer i utlandets in- och upplåning från utländska MFI och andra skulder än in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Derivat instrument skulder Eget kapital Summa skulder Utländska Certifikat Obligationer Förlagslån Svenska Utländsk MFI emitterade kronor valuta EUländer värdepapper Övr utlandet Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Euro och EMU-valutor EU-valutor c) utländska valutor Ej valutafördelad filialdiff

59 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier Utländska bankfililaler i Sveriges utlåning totalt och till icke-mfi samt svenska MFI, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Andra mon kreditm ftg MFI Bostadsinstitut Utländska bankfilialer i Sveriges utlåning till utländska MFI och andra tillgångar än utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Utländska Svenska Utländsk MFI kronor valuta EUländer Övr utlandet Euro och EMU-valutor EU-valutor c) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov utländska valutor

60 Utländska bankfilialer i Sveriges in- och upplåning totalt och från icke-mfi samt svenska MFI, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra mon kreditm ftg MFI Utländska bankfilialer i Sveriges in- och upplåning från utländska MFI och andra skulder än in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Derivat instrument skulder Eget kapital Summa skulder Utländska Certifikat Obligationer Förlagslån Svenska Utländsk MFI emitterade kronor valuta EUländer värdepapper Övr utlandet Euro och EMU-valutor Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-valutor c) utländska valutor

61 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier Sparbankernas utlåning totalt och till icke-mfi samt svenska MFI, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Andra mon kreditm ftg MFI Bostadsinstitut Sparbankernas utlåning till utländska MFI och andra tillgångar än utlåning, mkr Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument tillgångar Summa tillgångar Utländska Svenska Utländsk MFI kronor valuta EUländer Övr utlandet Euro och EMU-valutor EU-valutor c) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov utländska valutor

62 Sparbankernas in- och upplåning totalt och från icke-mfi samt svenska MFI, mkr In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra mon kreditm ftg MFI Sparbankernas in- och upplåning från utländska MFI och andra skulder än in- och upplåning, mkr Emitterade värdepapper Derivat instrument skulder Eget kapital Summa skulder Utländska Certifikat Obligationer Förlagslån Svenska Utländsk MFI emitterade kronor valuta EUländer värdepapper Övr utlandet Euro och EMU-valutor Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov EU-valutor c) utländska valutor

63 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar a) För perioden finns en restpost eftersom en del av ut- och inlåningen rapporterades ofördelad under denna period, se 3. Metod. Denna restpost har i statistiken räknats till svenska icke-mfi men inte fördelats på ingående undersektorer. b) För bostadsinstitut saknas separata uppgifter om innehav av Aktier och andelar mellan Aktier och andelar ingick då stället under övriga tillgångar. c) 1998 var valutauppdelningen SEK, övriga EU-valutor (innefattande även EMU-valutorna/ECU) respektive övriga utländska valutor. Fr.o.m står övriga EU-valutor för EU-valutor andra än SEK och Euro och EMU-valutor. Detta ger ett tidsseriebrott, med en minskning fr.o.m d) För bostadsinstituten uppstår ett tidsseriebrott mellan december 1995 och januari Anledningen är att två institut som tidigare var sammanslagna fr.o.m. januari 1996 räknas separat. Det betyder att balansomslutningen ökar med ca 220 miljarder där större delen är ut- och inlåning mot MFI. e) Finansbolagens balansräkning för omfattar gruppen Finansieringsföretag där populationen som skulle komma att bli Finansbolag utgör omkring 95 %. f) Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. ember I december 2003 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn; 3 mdr flyttades från övriga hushåll till företagarhushåll. Mars Utländska bankers filialer i Sverige ökade utlåningen till hushåll med 2,6 miljarder kronor p.g.a. inflyttning av kreditstockar från finansbolagssektorn. ember I december 2006 ökade bostadsinstitutens lån med småhus som säkerhet med 6 mdr p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. April I april 2007 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn; 11 mdr flyttades från övriga hushåll till företagarhushåll. April I april 2007 upphörde ett finansbolag. Det hade per 31 mars en balansomslutning på 9 mdr och operationell leasing på 6 mdr. Maj I maj 2007 ökade bostadsinstitutens lån med flerbostadshus som säkerhet med 7 mdr p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. Oktober I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut och ett finansbolag genom fusion med en bank. Bostadsinstitutets balansomslutning per 30 september 2007 var 245 mdr och finansbolagets 36 mdr. Genom fusionen har banksektorn tillförts 42 mdr avseende utlåning till icke-finansiella företag; 28 mdr från bostadsinstitutsektorn och 14 mdr från finansbolagssektorn. Banksektorns utlåning till hushåll ökar med 199 mdr varav 198 mdr från bostadsinstitutsektorn. P.g.a. omklassificeringar i samband med fusionen påverkas även fördelningen av utlåning på typ av kredit samt fördelningen mellan operationell och finansiell leasing. ember I december 2007 ombildades ett finansbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 1,6 mdr. Augusti I augusti 2008 överlät ett svenskt bankaktiebolags filial utomlands utlåning (ca 48 mdr) till ett bostadsinstituts nybildade filial utomlands. September I september 2008 ombildades ett finansbolag och ett monetärt värdepappersbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 8,6 mdr och utlåningen till icke-finansiella företag ökar med 5,4 mdr. Oktober I oktober 2008 upphörde ett övrigt MFI och befintliga krediter har förvärvats av bostadsinstitutsektorn. Genom förvärvet har bostadsinstitutsektorn tillförts 37 mdr avseende utlåning till hushåll, varav företagarhushåll 31 mdr. Under oktober har bostadsinstitutsektorn även tillförts 34 mdr kommunkrediter från banksektorn. April Fr.o.m. publiceringen avseende ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Monetära investeringsfonder ingår i gruppen MFI. April I april 2009 upphörde en utländsk banks filial i Sverige. Detta innebär att utlåningen till icke-finansiella företag minskar med 11 mdr. November I november 2009 har en utländsk banks filial i Sverige sålt lånestockar till utlandet till ett belopp om 10 mdr. Utlåningen till icke-finansiella företag och offentlig sektor minskar härmed med ca. 5 mdr vardera.

64 3.18 Fortsättn. Noter till del 3 Balansräkningar September Namnet på motpart Icke-monetära finansiella företag, som tidigare förekom i tabellerna 3.3 till 3.17, har ändrats till Finansiella företag, ej MFI September Revideringar för tidsperioden januari 1996-februari 2003 efter översyn av ingående uppgiftslämnargrupper i tabellerna. November I november 2010 ombildades ett bostadsinstitut till bank. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 16 mdr och utlåningen till icke-finansiella företag ökar med 20 mdr. November I november 2010 slogs en sparbank och ett bankaktiebolag samman till ett gemensamt bankaktiebolag. Utlåning till hushåll på 10 mdr flyttas mellan sektorerna. ember Bankerna har avyttrat blancolån till hushåll för ca 3 mdr, se tabell Mars Lån till hushåll på ca 6 mdr har sålts från en utländsk bankfilial till ett bankaktiebolag. Augusti Lån till utländsk icke-mfi om ca 27 mdr har sålts från ett bankaktiebolag till ett bostadsinstitut. September I september omklassificerade finansbolag operationell leasing till finansiell leasing om ca 6 mdr. För svenska icke-finansiella företag ökade därmed utlåningen med ca 2,7 mdr. Februari. I februari ombildades ett finansbolag till ett bankaktiebolag. Mars. I mars upphörde ett finansbolag genom fusion med en bank. En bank har köpt lånestockar från ett bostadsinstitut för ca 9 mdkr. April. April. Reviderade siffror från januari till mars på grund av definitionsändring av penningmarknadsfonder. Till följd av detta har MFI:s andelar i emitterade penningmarknadsfonder minskat med cirka 76 miljarder. MFI:s innehav i räntebärande värdepapper har minskat med cirka 74 miljarder. Definitionsändringen är implementerad för att harmonisera med europeisk standard vilket minskat antalet penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder). Oktober. En utländsk bankfilial i Sverige har överfört lånestockar om 4 miljarder kronor till ett utländskt värdepapperiseringsinstitut. November. I november ombildades ett övrigt MFI till ett bankaktiebolag.

65 4. SPECIFIKATION AV VISSA BALANSPOSTER 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter MFI:s utlåning till hushåll inkl. HIO efter ändamål, 12-mån procentuell förändring 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Konsumtionskrediter Bostadskrediter krediter Totalt 0

66 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor. De institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari november 2001 redovisas den netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). I Finansmarknadsstatistiken per september 2010 har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Tabellerna och 4.26 visar fr.o.m. september 2010 svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. I icke-mfi ingår följande sektorer: Kommuner och landsting Staten utom Riksgäldskontoret (RGK) Icke-monetära investeringsfonder Finansiella serviceföretag Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer Investmentbolag Icke-monetära kreditmarknadsföretag finansinstitut Icke-finansiell företagssektor Hushåll inkl. HIO Riksgäldskontoret (RGK) Socialförsäkringssektorn Icke-monetära värdepappersbolag Försäkringsföretag och pensionsinstitut Den definition av icke-mfi som presenteras ovan är bredare än allmänheten. Följande sektorer ingick inte i det tidigare allmänhetsbegreppet: Riksgäldskontoret, socialförsäkringssektorn, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Förändringar i rapporteringsformulär medför att uppdelningen mellan hushåll och HIO ej är möjlig att ta fram för perioden i tabell och I tabell 4.35 ingår statistik över alla institut med tillstånd att bedriva individuellt pensionssparande, detta innebär att uppgiftslämnargruppen är något bredare än MFI. Nya lån (tabell 4.26) inkluderar belopp som använts för att lösa ett tidigare lån taget i ett annat institut. Vid ändring av lån i samma bostadsinstitut avser nyutlåningen endast eventuell höjning av lånet. Ett räkneexempel: Antag att ett hushåll har ett bostadslån på 1 mkr i institut A. Lånet flyttas till bostadsinstitut B och höjs samtidigt med 100 tkr. Nya lån blir i detta fall 1,1 mkr. Tabell Till följd av ändrade och förtydligade definitioner är uppdelningen av kontokortskrediter och betalkortsfordringar svår att jämföra före och efter september Tidigare gjordes uppdelningen utifrån typ av kort medan det nu avgörande är om skulden betalas vid första faktureringstillfället och om ränta utgår. Se även ordlistan för definition av betalkortsfordringar och kontokortskrediter. Emitterade värdepapper (typ av papper) i tabell redovisas numera som den av instituten rapporterade papperstypen. I den äldre versionen av publikationen skattades papperstypen utifrån rapporterad löptid. Nu finns emitterade värdepapper uppdelat på både papperstyp och löptid. Sedan hösten 2010 clearas vissa repor på den svenska marknaden via central motpart istället för att som tidigare handlas direkt mellan banker. Då repor clearas via central motpart blir motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag) i statistiken. Exempel: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke-mfi) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke-mfi. Hur lånens ändamål beräknas I Sverige samlar vi inte in statistik över lånens ändamål som konsumtionskrediter, bostadslån och övriga lån utan vi samlar in uppgifter över lån fördelat på olika säkerheter. Denna nedbrytning på säkerheter används för att approximera ändamålet. Från och med publiceringen avseende september 2010 har ändamålsberäkningen modifierats för att få stabilare serier som bättre beskriver ändamålen för utlåning till svenska hushåll. I den tidigare ändamålsberäkningen räknades alla lån till företagarhushåll som övriga ändamål medan i den nya definitionen (se nedan) kan även företagarhushåll ha bostadslån. En annan förändring är att bostadsinstitut nu kan ge konsumtionskrediter. Statistik för perioder innan september 2010 har uppdaterats med denna nya modifierade ändamålsberäkning. Vidare har ändamålsberäkningen också dragits tillbaka till december En skattning för perioderna december 2001 t.o.m. december 2003 har varit nödvändig då man under denna period annars inte kan separera företagarhushåll från hushållens icke vinstdrivande organisationer. Konsumtionskrediter Till konsumtionskrediter räknas lån utan säkerhet (blanco) och lån garanterade av andra än stat och kommun (övrig borgen) till övriga hushåll (dvs. andra hushåll än företagarhushåll eller hushållens icke vinstdrivande organisationer). Bostadslån Som bostadslån räknas MFI:s utlåning med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter till hushåll (dvs. övriga hushåll och företagarhushåll). Inga lån till hushållens icke vinstdrivande organisationer räknas till bostadslån. ändamål MFI:s utlåning till företagarhushåll exklusive bostadslån och utlåning med andra säkerheter än de ovan till övriga hushåll. Alla lån från MFI till hushållens icke vinstdrivande organisationer räknas också till övriga ändamål.

67 Hur tillväxttakt beräknas I statistiken uppkommer ibland, av olika orsaker, tidsseriebrott vilka kan göra jämförelser över tiden svår. För penningmängden och serier i avsnitt 4.3 publiceras därför årlig tillväxttakt som kompenserats för tidsseriebrott för att få utvecklingen jämförbar över tiden. Tillväxttakten tas fram genom att justera för omklassificeringar och på så sätt få ett mått på de transaktioner som ägt rum under perioden. Omklassificeringar är t.ex. förändringar som uppstår pga. definitionsändringar, ändrad indelning av finansiella instrument eller när institut tillkommer eller upphör som MFI. Vid revidering av uppgifter ändras i första hand uppgifter även historiskt för att få korrekta ställningsvärden, något som flyttar tidsseriebrottet bakåt men inte alltid eliminerar det. En omklassificering läggs då in för att kompensera för den nivåskillnad som uppstår pga. revideringen. Metoden som används för att beräkna tillväxttakt baseras på den metod som används av ECB. Först beräknas ett kedjeindex som Där IB är ingående balans, UB utgående balans och indexet I för basperioden är 100. Utifrån detta beräknas sedan årlig tillväxttakt som årets procentuella förändring av indexet. Användning av kedjeindex gör att omklassificeringar relateras till balansen den månad då de inträffar. Huvuddelen av omklassificeringar och lånetransfereringar antas ske i början av perioden varför nämnaren i ekvationen justeras med omklassificeringar och lånetransfereringar för att kompensera för den nivåskillnad som annars uppkommer. För utlåningen justeras även för stockar som flyttas till eller från svenska MFI, t.ex. om lån värdepapperiseras eller säljs till utlandet. Detta för att kompensera för det tidsseriebrott som uppkommer utan koppling till ändrad skuldsättning hos låntagarna. Värdeförändringar, t.ex. växelkursförändringar, kompenseras dock inte för. Att inte också ställningsvärden justerade för omklassificeringar presenteras beror på att ställningsvärdet visar hur situationen sett ut vid en viss tidpunkt. En justering skulle då innebära en skattning av hur serien skulle ha sett ut om förutsättningarna varit annorlunda.

68 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov hushåll fortsättn. utlåning till svenska hushåll inkl. HIO, mkr MFI:s utlåning till svensk offentlig sektor, mkr MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, MFI:s utlåning till offentlig sektor årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån, % MFI:s utlåning till hushåll inkl. HIO Stockförändring, Tillväxttakt, procent HIO Hushåll Kommuner Social- procent Hushåll inkl. HIO hushåll Jan Staten och landsting Utlåning till svenska hushåll inkl HIO, mkr MFI:s utlåning till hushåll inkl. HIO Bankernas utlåning till hushåll inkl. HIO Bostadsinstitut utlåning till hushåll inkl. HIO Finansbolagens utlåning till hushåll inkl. HIO HIO Hushåll HIO Hushåll HIO Hushåll HIO Hushåll Företagarhushåll hushåll Företagarhushåll hushåll Företagarhushåll hushåll Företagarhushåll Företagarhushåll försäkringssektorn Jan Hushåll inkl HIO Konsumtion Bostad Övrigt Icke- finansiella företag Jan 5,1 5,1 6,0 5,3 3,3 6,3 Feb Feb Feb 5,0 5,0 5,6 5,2 3,4 5,8 Mar Mar Mar 5,0 5,0 6,4 5,1 3,2 4,4 Apr Apr Apr 4,8 4,8 6,1 5,0 3,1 5,3 Maj Maj Maj 4,8 4,7 5,9 4,9 3,5 4, ,7 4,7 5,6 4,8 3,4 3,6 Jul Jul Jul 4,5 4,5 4,9 4,7 3,0 2,7 Aug Aug Aug 4,6 4,6 5,4 4,7 3,1 2,7 Sep Sep Sep 4,5 4,5 6,1 4,6 3,4 2,8 Okt Okt Okt 4,3 4,5 5,8 4,6 3,2 2,8 Nov Nov Nov 4,4 4,6 6,3 4,7 3,2 2,0 Stockförändring innan 1996 bör tolkas med försiktighet Före 2006 är tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag beräknad som stockförändring

69 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på löptid, mkr Hushåll inkl. HIO Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid Totalt t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov MFI:s utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på löptid, mkr Icke-finansiella företag Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid Totalt t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

70 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid Bankernas utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på löptid, mkr Hushåll inkl. HIO Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid Totalt t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bankernas utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på löptid, mkr Icke-finansiella företag Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid Totalt t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

71 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Bostadsinstitutens utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på löptid, mkr Hushåll inkl. HIO Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid Totalt t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bostadsinstitutens utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på löptid, mkr Icke-finansiella företag Ursprunglig räntebindningstid Återstående räntebindningstid Totalt t.o.m. 1år varav varav 1-5 år över 5 år t.o.m. 3 mån 3 mån - 1 år 1-2 år över 2 år (inkl. kontokredit) kontokredit t.o.m. 3 mån (exkl. kontokredit) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

72 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål, mkr MFI Banker Totalt Konsumtion Bostad Övrigt Totalt Konsumtion Bostad Övrigt Företagarhushåll hushåll Företagarhushåll hushåll Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål, mkr Bostadsinstitut Finansbolag Totalt Konsumtion Bostad Övrigt Totalt Konsumtion Bostad Övrigt Företagarhushåll hushåll Företagarhushåll hushåll Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål, mkr MFI Totalt Konsumtion Bostad Övrigt Företagarhushåll hushåll Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

73 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid, mkr Hushåll Företagarhushåll hushåll Ursprunglig räntebindningstid Ursprunglig räntebindningstid Ursprunglig räntebindningstid t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år varav t.o.m. 3 mån a) varav t.o.m. 3 mån a) varav t.o.m. 3 mån a) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid, mkr Hushåll Företagarhushåll hushåll Ursprunglig räntebindningstid Ursprunglig räntebindningstid Ursprunglig räntebindningstid t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år varav t.o.m. 3 mån a) varav t.o.m. 3 mån a) varav t.o.m. 3 mån a) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

74 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid, mkr Hushåll Företagarhushåll hushåll Ursprunglig räntebindningstid Ursprunglig räntebindningstid Ursprunglig räntebindningstid t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år t.o.m. 1år 1-5 år över 5 år varav t.o.m. 3 mån a) varav t.o.m. 3 mån a) varav t.o.m. 3 mån a) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

75 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet MFI:s utlåning till svenska hushåll exkl. HIO fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Ägarlägenheter Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Övrig borgen säkerheter Dagslån och repor Totalt MFI:s utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Övrig borgen säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Totalt Varav bostadsrättsföreningar

76 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet Bankernas utlåning till svenska hushåll exkl. HIO fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Ägarlägenheter Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Övrig borgen säkerheter Dagslån och repor Totalt Bankernas utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Övrig borgen säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Totalt Varav bostadsrättsföreningar

77 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet Bostadsinstitutens utlåning till svenska hushåll exkl. HIO fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Ägarlägenheter Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Övrig borgen säkerheter Dagslån och repor Totalt Bostadsinstitutens utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Övrig borgen säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Totalt Varav bostadsrättsföreningar

78 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet Finansbolagens utlåning till svenska hushåll exkl. HIO fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Ägarlägenheter Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Övrig borgen säkerheter Dagslån och repor Totalt Finansbolagens utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Övrig borgen säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Totalt Varav bostadsrättsföreningar

79 4.15 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet MFI:s utlåning till svenska hushåll exkl. HIO fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Ägarlägenheter Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Övrig borgen säkerheter Dagslån och repor Totalt MFI:s utlåning till svenska icke-finansiella företag fördelad på säkerhet, mkr Finansiella instrument Småhus Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Ägarlägenheter b) Bostadsrätter fastigheter Statlig eller kommunal borgen Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Övrig borgen säkerheter Dagslån och repor Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Företagsinteckning Blancokrediter Totalt Varav bostadsrättsföreningar

80 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto, mkr Totala lån varav lån till svenska icke-fin. ftg. varav lån till svenska hushåll m.m. Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Köpta och sålda lån avser lån som sålts, köpts, värdepapperiserats eller annars avyttrats eller förvärvats. Tabellen avser nettoförändring, dvs. ett negativt belopp innebär större försäljningar än köp under perioden.

81 4.17 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit, mkr Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit, mkr krediter c) Utlåning totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

82 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit, mkr Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit, mkr krediter c) Utlåning totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

83 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit, mkr Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit, mkr krediter c) Utlåning totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

84 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit, mkr Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit, mkr krediter c) Utlåning totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

85 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit, mkr Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. övriga MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit, mkr krediter c) Utlåning totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

86 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar, mkr d) Totalt Svenska motparter Svenska icke-finansiella företag Svenska hushåll m.m. Betal- och Betal- och Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar, mkr Utländska motparter svenska motparter Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

87 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar, mkr d) Totalt Svenska motparter Svenska icke-finansiella företag Svenska hushåll m.m. Betal- och Betal- och Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar, mkr Utländska motparter svenska motparter Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

88 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar, mkr d) Totalt Svenska motparter Svenska icke-finansiella företag Svenska hushåll m.m. Betal- och Betal- och Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar fordringar Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar, mkr Utländska motparter svenska motparter Betal- och Betal- och kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkorts- kreditkortsfordringar Betalkorts- Kreditkortsfordringar fordringar fordringar fordringar Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

89 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort, tusental Utgivna av MFI Utgivna av Utgivna av banker finansbolag Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Oktober. Reviderade siffror.

90 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på säkerhet, utestående belopp, mkr Utestående belopp Direktlån till kommuner och landsting Totalt e) Varav bostadsrättsföreningar f) Småhus Ägarlägenheter Bostadsrätter Flerbostadshus Affärsoch kontorshus objekt Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på säkerhet, nya lån, mkr Nya lån under perioden Småhus Ägarlägenheter b) Bostadsrätter Flerbostadshus Affärsoch kontorshus objekt Direktlån till kommuner och landsting Totalt Varav bostadsrättsföreningar f) Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

91 Bostadsinstitutens lånevolymer, utestående belopp, mkr Svensk icke-mfi Utländsk icke-mfi Svenska hushåll exkl. HIO Totalt d) Totalt Totalt Rörlig Bunden Rörlig Bunden ränta ränta ränta ränta Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bostadsinstitutens lånevolymer, nya lån under perioden, mkr Svensk och utländsk icke-mfi Svenska och utländska hushåll exkl. HIO Totalt Totalt Rörlig Bunden ränta Rörlig Bunden ränta ränta ränta < 5 år >5 år < 5 år >5 år Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

92 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad, mkr Byggnader Personbilar Andra fordon varav lätta lastbilar Rälsfordon Båtar och fartyg Luftfartyg Containrar Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. leasing från MFI, objektfördelad, mkr transportmedel Entreprenadmaskiner Anläggning och byggmaskiner Jord- och skogsbruksmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer och kringutrustning Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Inredning för kontor, hotell, restauranger eller butiker Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt Totalt g) varav utländska leasetagare Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

93 4.28 Leasing från banker, objektfördelad, mkr Byggnader Personbilar Andra fordon varav lätta lastbilar Rälsfordon Båtar och fartyg Luftfartyg Containrar Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. leasing från banker, objektfördelad, mkr transportmedel Entreprenadmaskiner Anläggning och byggmaskiner Jord- och skogsbruksmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer och kringutrustning Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Inredning för kontor, hotell, restauranger eller butiker Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt Totalt g) varav utländska leasetagare Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

94 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad, mkr Byggnader Personbilar Andra fordon varav lätta lastbilar Rälsfordon Båtar och fartyg Luftfartyg Containrar Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Fortsättn. leasing från finansbolag, objektfördelad, mkr transportmedel Entreprenadmaskiner Anläggning och byggmaskiner Jord- och skogsbruksmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer och kringutrustning Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning Inredning för kontor, hotell, restauranger eller butiker Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt Totalt g) varav utländska leasetagare Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

95 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad Finansiell leasing från MFI, motpartsfördelad, mkr Totalt g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Svenska MFI Utländska motparter Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Operationell leasing från MFI, motpartsfördelad, mkr Totalt g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Svenska MFI Utländska motparter Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

96 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad Finansiell leasing från banker, motpartsfördelad, mkr Totalt g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Svenska MFI Utländska motparter Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Operationell leasing från banker, motpartsfördelad, mkr Totalt g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Svenska MFI Utländska motparter Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

97 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Finansiell leasing från finansbolag, motpartsfördelad, mkr Totalt g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Svenska MFI Utländska motparter Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Operationell leasing från finansbolag, motpartsfördelad, mkr Totalt g) Svenska motparter Svenska icke-mfi Svenska MFI Utländska motparter Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

98 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll inkl. HIO, mkr Totalt HIO Hushåll Företagarhushåll hushåll Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll inkl. HIO, fördelad efter typ av inlåning, mkr Avistakonto Totalt sparkonto IPS Övrigt Totalt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid Totalt t.o.m. 3 mån 1-2 år över Totalt t.o.m. över (dagslån och 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med uppsägningstid minskar MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll exkl. HIO, fördelad efter typ av inlåning, mkr Avistakonto Totalt sparkonto IPS Övrigt Totalt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid Totalt t.o.m. 3 mån 1-2 år över Totalt t.o.m. över (dagslån och 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med uppsägningstid minskar.

99 MFI:s in- och upplåning från företagarhushåll, fördelad efter typ av inlåning, mkr Avistakonto Totalt sparkonto IPS Övrigt Totalt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid Totalt t.o.m. 3 mån 1-2 år över Totalt t.o.m. över (dagslån och 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med uppsägningstid minskar MFI:s in- och upplåning från övriga hushåll, fördelad efter typ av inlåning, mkr Avistakonto Totalt sparkonto IPS Övrigt Totalt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid Totalt t.o.m. 3 mån 1-2 år över Totalt t.o.m. över (dagslån och 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med uppsägningstid minskar.

100 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll inkl. HIO, mkr Totalt HIO Hushåll Företagarhushåll hushåll Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll inkl. HIO, fördelad efter typ av inlåning, mkr Avistakonto Totalt sparkonto IPS Övrigt Totalt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid Totalt t.o.m. 3 mån 1-2 år över Totalt t.o.m. över (dagslån och 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med uppsägningstid minskar Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll exkl. HIO, fördelad efter typ av inlåning, mkr Avistakonto Totalt sparkonto IPS Övrigt Totalt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid Totalt t.o.m. 3 mån 1-2 år över Totalt t.o.m. över (dagslån och 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med uppsägningstid minskar.

101 Bankernas in- och upplåning från företagarhushåll, fördelad efter typ av inlåning, mkr Avistakonto Totalt sparkonto IPS Övrigt Totalt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid Totalt t.o.m. 3 mån 1-2 år över Totalt t.o.m. över (dagslån och 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med uppsägningstid minskar Bankernas in- och upplåning från övriga hushåll, fördelad efter typ av inlåning, mkr Avistakonto Totalt sparkonto IPS Övrigt Totalt Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med uppsägningstid Totalt t.o.m. 3 mån 1-2 år över Totalt t.o.m. över (dagslån och 3 mån -1 år 2 år 3 mån h) 3 mån repor) TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med uppsägningstid minskar.

102 4.35 Individuellt pensionssparande Förändringar under senaste kvartalet, mkr Tredje kvartalet Antal konton 1. Tillgångarnas ingående värde (+) A. Inlåning på konto B. Andelar i värdepappersfonder C. Andra fondpapper Inbetalning (+) Utbetalning (-) Räntor (+) 2 5. Utdelningar (+) Skatter, avgifter (-) Omplacering till/från annat pensionssparinstitut (+/-) Värdeförändring (+/-) Tillgångarnas utgående värde (=) A. Inlåning på konto B. Andelar i värdepappersfonder C. Andra fondpapper Individuellt pensionssparande och förändringar, tidsserie, mkr Periodens förändringar Totalt Antal Genomsnittligt Inbetalning Utbetalning Räntor Utdelningar Skatt, avg Omplacering Värdeförändring Inlåning Andelar i värde- Andra konton belopp per (+) (-) (+) (+) (-) (+/-) (+/-) på konto pappersfonder fondpapper konto (tkr) 2009 Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Till toppen av fliken/flikens innehållsförteckning

103 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter MFI:s utlåning till svenska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov MFI:s utlåning till utländska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

104 MFI:s inlåning från svenska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov MFI:s inlåning från utländska icke-mfi, mkr Dagslån i) Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

105 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Bankernas utlåning till svenska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bankernas utlåning till utländska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

106 Bankernas inlåning från svenska icke-mfi, mkr Dagslån Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bankernas inlåning från utländska icke-mfi, mkr Dagslån i) Repor Andra krediter Totalt TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

107 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Värdepappersspecifikation MFI, tillgångar, mkr Belåningsbara Totalt statsskuldförbindelser m.m. Certifikat Obligationer TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov MFI:s emitterade värdepapper, uppdelat på typ av papper, mkr Certifikat Obligationer varav TOT SEK UTV TOT SEK UTV Indexobligationer Privatobligationer värdepapper Säkerställda obligationer TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Postväxlar Totalt j)

108 MFI:s emitterade värdepapper, uppdelat på ursprunglig löptid, mkr Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Totalt Löptid t.o.m. 1 år Löptid över 1 år t.o.m. 2 år Löptid över 2 år TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov MFI:s förlagslån och emitterade andelar i penningmarknadsfonder, mkr Förlagslån Emitterade andelar i varav penningmarknadsfonder TOT SEK UTV Privatobligationer TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

109 4.39 Värdepappersspecifikation banker Värdepappersspecifikation banker, tillgångar, mkr Belåningsbara Totalt statsskuldförbindelser m.m. Certifikat Obligationer TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bankernas emitterade värdepapper, uppdelat på typ av papper, mkr Certifikat Obligationer Postväxlar värdepapper Totalt j) varav TOT SEK UTV TOT SEK UTV Indexobligationer Privatobligationer Säkerställda obligationer TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

110 Bankernas emitterade värdepapper, uppdelat på ursprunglig löptid, mkr Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Totalt Löptid t.o.m. 1 år Löptid över 1 år t.o.m. 2 år Löptid över 2 år TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bankernas förlagslån, mkr Förlagslån varav TOT SEK UTV Privatobligationer Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

111 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut Värdepappersspecifikation bostadsinstitut, tillgångar, mkr Belåningsbara Totalt statsskuldförbindelser m.m. Certifikat Obligationer TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bostadsinstitutens emitterade värdepapper, uppdelat på typ av papper, mkr Certifikat Obligationer Postväxlar värdepapper Totalt j) varav TOT SEK UTV TOT SEK UTV Indexobligationer Privatobligationer Säkerställda obligationer TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

112 Bostadsinstitutens emitterade värdepapper, uppdelat på ursprunglig löptid, mkr Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Totalt Löptid t.o.m. 1 år Löptid över 1 år t.o.m. 2 år Löptid över 2 år TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Bostadsinstitutens förlagslån, mkr Förlagslån varav TOT SEK UTV Privatobligationer Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

113 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation MFI:s derivatinstrument, tillgångar, mkr MFI:s derivatinstrument, skulder, mkr Sv finansiella Övr svenska Utländska Totalt Sv finansiella Övr svenska Utländska Totalt serviceftg k) motparter motparter serviceftg k) motparter motparter Jan Jan Feb Feb Mar Mar Apr Apr Maj Maj Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation Bankernas derivatinstrument, tillgångar, mkr Bankernas derivatinstrument, skulder, mkr Sv finansiella Övr svenska Utländska Totalt Sv finansiella Övr svenska Utländska Totalt serviceftg k) motparter motparter serviceftg k) motparter motparter Jan Jan Feb Feb Mar Mar Apr Apr Maj Maj Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov

114 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter a) T.o.m. 3 mån i tabell skattas utifrån rapporteringen av räntestatistik som är en urvalsundersökning. Täckningen för bostadslån var ca 97 % i aktuellt urval i september Beloppen räknas sedan upp till totala populationen. b) Utlåning med säkerhet Ägarlägenhet började samlas in per september Boendeformen ägarlägenhet har förekommit i Sverige sedan maj c) krediter inkluderar betal- och kreditkortsfordringar. d) Som motpart för betalkort- och kontokortskrediter räknas den betalningsansvarige. e) Tabellerna och överensstämmer inte fullt ut. I tabell avsågs allmänheten t.o.m. augusti 2010 medan i avses icke-mfi. I tabell inkluderas inte heller byggnadskrediter, dagslån och repor. f) Bostadsrättsföreningar ingår i sektorn icke-finansiella företag. För utlåning från bostadsinstitut till hushåll mot säkerhet i bostadsrätt se tabell g) Tabell Mellan december 2001 och maj 2003 överensstämmer inte den objektsfördelade leasingen fullt ut med den motpartsfördelade leasingen. h) Inlåning med uppsägningstid t.o.m. 3 månader inkluderar även sparkonton där det finns restriktioner om antal uttag. i) Innan september 2010 kunde inte dagslån utanför EU från icke-mfi särskiljas utan ligger under Andra krediter. j) Förlagslån ingår inte i totalt emitterade värdepapper. I del 3 däremot är förlagslån inkluderade i posten emitterade räntebärande värdepapper. I tabell ingår inte heller emitterade fondandelar i penningmarknadsfonder. k) Fr.o.m. december 2003 svenska finansiella serviceföretag. Tidigare svenska clearingorganisationer. September I september skedde en omklassificering av en banks kreditkortsfordringar till övriga krediter på 7 mdr. ember I december 2003 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn; 3 mdr flyttades från övriga hushåll till företagarhushåll. ember I december 2004 förbättrades rapporteringen av bankernas utlåning fördelad på säkerhet. Tidigare rapporterades en större del på Övrig säkerhet och blancokrediter. April I april 2005 skedde en omklassificering av ett finansbolags leasingobjekt mellan Andra fordon och transportmedel på 7,2 mdr. Mars Utländska bankers filialer i Sverige ökade utlåningen till hushåll med 2,6 miljarder kronor p.g.a. inflyttning av kreditstockar från finansbolagssektorn. ember I december 2006 ökade bostadsinstitutens lån till småhus med 6 mdr p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. April I april 2007 skedde en omklassificering i bostadsinstitutsektorn; 11 mdr flyttades från övriga hushåll till företagarhushåll. April I april 2007 upphörde ett finansbolag. Det hade per 31 mars en balansomslutning på 9 mdr och operationell leasing på 6 mdr. Maj I maj 2007 ökade bostadsinstitutens lån med flerbostadshus som säkerhet med 7 mdr p.g.a. att en värdepapperiseringstransaktion förföll. Oktober I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut och ett finansbolag genom fusion med en bank. Bostadsinstitutets balansomslutning per 30 september 2007 var 245 mdr och finansbolagets 36 mdr. Genom fusionen har banksektorn tillförts 42 mdr avseende utlåning till icke-finansiella företag; 28 mdr från bostadsinstitutsektorn och 14 mdr från finansbolagssektorn. Banksektorns utlåning till hushåll ökar med 199 mdr varav 198 mdr från bostadsinstitutsektorn. Pga. omklassificeringar i samband med fusionen påverkas även fördelningen av utlåning på typ av kredit samt fördelningen mellan operationell och finansiell leasing. ember I december 2007 ombildades ett finansbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 1,6 mdr. Augusti I augusti 2008 överlät ett svenskt bankaktiebolags filial utomlands utlåning (ca 48 mdr) till ett bostadsinstituts nybildade filial utomlands. Denna överflyttning är f.n. ej medräknad i tabell Ej räknats som nyutlåning i tabell September I september 2008 ombildades ett finansbolag och ett monetärt värdepappersbolag till bankaktiebolag. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 8,6 mdr och utlåningen till icke-finansiella företag ökar med 5,4 mdr.

115 4.43 Fortsättn. Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Oktober I oktober 2008 upphörde ett övrigt MFI och befintliga krediter har förvärvats av bostadsinstitutsektorn. Genom förvärvet har bostadsinstitutsektorn tillförts 37 mdr avseende utlåning till hushåll, varav företagarhushåll 31 mdr. Under oktober har bostadsinstitutsektorn även tillförts 34 mdr kommunkrediter från banksektorn. Denna överflyttning har ej räknats som nyutlåning i tabell November I november 2008 ökade bostadsinstitutens lån till icke-finansiella företag med flerbostadshus som säkerhet med 6 mdr genom överföring från banksektorn. April Fr.o.m. publiceringen avseende ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Monetära investeringsfonder ingår i gruppen MFI. April I april 2009 upphörde en utländsk banks filial i Sverige. Detta innebär att utlåningen till icke-finansiella företag minskar med 11 mdr. Augusti I augusti 2009 skedde en omklassificering inom banksektorn p.g.a. ändrad redovisning av lån med dubbla säkerheter. September I september 2009 skedde en omklassificering inom finansbolagssektorn avseende objektsfördelad leasing. November I november 2009 har en utländsk banks filial i Sverige sålt lånestockar till utlandet till ett belopp om 10 mdr. Utlåningen till icke-finansiella företag och offentlig sektor minskar härmed med ca. 5 mdr vardera. Januari Pga. felrapportering har perioden september december 2009 reviderats i tabell och Detta innebär att belopp flyttats från lån med bunden ränta till lån med rörlig ränta. September Namnet på motpart Icke-monetära finansiella företag, som förekom i tabellerna 4.30 till 4.32, har ändrats till Finansiella företag, ej MFI September Revidering av säkerheter (tabell ) för tidsperioden december 2001-december 2003, efter översyn av uppgiftslämnargrupper samt korrigering av felrapporteringar. Dagslån och repor har lagts till säkerhetstabellerna för att få överensstämmelse med tabell 4.3. Namnet på säkerhet Jordbruksfastigheter har ändrats till Lantbruksfastigheter. September Bostadsinstitutens nyutlåning (tabell ) har reviderats för tidsperioden okt-nov 2003 samt jan-jul 2005, efter översyn av uppgiftslämnargrupper. Belopp i storleksordningen 0,1-1 mdr har flyttats från bunden ränta >= 5 år till bunden ränta < 5år, p.g.a. felrapportering till SCB under perioden oktober 2005-augusti September Revideringar av finansbolagens leasing (tabell 4.29) mars 1996-december 2000 efter översyn av uppgiftslämnargrupper. September Revideringar av MFI:s innehav av räntebärande värdepapper (4.38.1) mars 2005-december 2006 då penningmarknadsfondernas innehav inkluderats. Tidigare var de inkluderade fr.o.m. januari Mindre revideringar fr.o.m. november 2003 i tabell och då ett fel i tabellen korrigerats. Revidering fr.o.m. ember 2003 på emitterade värdepapper, efter papperstyp, då den rapporterade papperstypen numera redovisas i tabellen. Tidigare skattades papperstypen utifrån rapporterad löptid. Nu finns emitterade värdepapper uppdelat på både papperstyp och löptid. September I september 2010 fusionerades två finansbolag med banker. Vidare avregistrerades ett finansbolag från MFI-sektorn. Detta innebär att utlåningsstockar till icke-finansiella företag och hushåll om 7 mdr respektive 7 mdr har flyttats från finansbolagssektorn till banksektorn. Finansiell leasing om 6 mdr har flyttats mellan finansbolagssektorn och banksektorn. Den operationella leasingen minskade för finansbolagen och MFI med 3 mdr. September Förändringar i definitionen gör att fördelningen mellan kontokortskrediter och betalkortsfordringar ändras. För mer info se 4.Metod eller Ordlista för korrekta definitioner. September Belopp flyttas från "Inredning för kontor, hotell, restauranger eller butiker" till "datorer och kringutrustning" efter en definitionsförändring. I den första kategorin ingick tidigare kontorsutrustning som ej ingår nu. I den andra kategorin ingick tidigare endast ADB-utrustning. September Leasingobjekt "byggnader" reviderad för finansbolag för perioden mars 1996-augusti September Bankers emitterade privatobligationer reviderade för perioden januari 1995-augusti Oktober Bankers emitterade värdepapper uppdelat på löptid (tabell och ) reviderade för perioden januari 2008-september November I november 2010 ombildades ett bostadsinstitut till bank. Detta innebär att banksektorns utlåning till hushåll ökar med 16 mdr och utlåningen till icke-finansiella företag ökar med 20 mdr. November Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med uppsägningstid till avistakonto. ember 2010 Bankerna har avyttrat blancolån till hushåll för ca 3 mdr, se tabell ember 2010 Två finansbolag har öppnat nya utländska filialer vilket ökar kortkrediterna mot utländska motparter med 4,5 mdr. Det innebär även en ökning av antal utgivna kort. Augusti Lån till utländsk icke-mfi om ca 27 mdr har sålts från ett bankaktiebolag till ett bostadsinstitut. September I september omklassificerade finansbolag operationell leasing till finansiell leasing om ca 6 mdr. För svenska icke-finansiella företag ökade därmed utlåningen med ca 2,7 mdr.

116 Februari. I februari ombildades ett finansbolag till ett bankaktiebolag. Mars. I mars upphörde ett finansbolag genom fusion med en bank. En bank har köpt lånestockar från ett bostadsinstitut för ca 9 mdkr. April. April. Reviderade siffror från januari till mars på grund av definitionsändring av penningmarknadsfonder. Till följd av detta har MFI:s andelar i emitterade penningmarknadsfonder minskat med cirka 76 miljarder. MFI:s innehav i räntebärande värdepapper har minskat med cirka 74 miljarder. Definitionsändringen är implementerad för att harmonisera med europeisk standard vilket minskat antalet penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder). Oktober. En utländsk bankfilial i Sverige har överfört lånestockar om 4 miljarder kronor till ett utländskt värdepapperiseringsinstitut. November. Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning uppsägningstid till avistakonto. November. I november ombildades ett övrigt MFI till ett bankaktiebolag.

117 5. MONETÄRA FINANSINSTITUTS IN- OCH UTLÅNINGSRÄNTOR 5.1 Diagram räntestatistik % Bankernas genomsnittliga in- och utlåningsränta mot icke-finansiella företag och hushåll inkl. HIO samt statsskuldsväxelränta % % Utlåningsräntor per den sista och nya avtal för banker % Utestående, Icke-fin. Ftg Utestående, Hushåll inkl. HIO 0 Utlåningsränta Inlåningsränta Statsskuldsväxelränta - 6 mån Nya, Icke-fin. Ftg. Nya, Hushåll inkl. HIO

118 5.1 Diagram räntestatistik % Utlåningsräntor per den sista och nya avtal för bostadsinstitut % % Inlåningsräntor per den sista och nya avtal för banker % Utestående, Icke-fin. Ftg. Utestående, Hushåll inkl. HIO Nya, Icke-fin. Ftg. Nya, Hushåll inkl. HIO Utestående, Icke-fin. Ftg. Utestående, Hushåll inkl. HIO Nya, Icke-fin. Ftg. Nya, Hushåll inkl. HIO

119 5.2 Metod räntestatistik Statistik över monetära finansinstituts in- och utlåningsräntor 1 STATISTIKINSAMLING Från september 2005 samlas statistik över in- och utlåningsräntor in med hjälp av ett nytt rapporterings-formulär och från fler institut än tidigare. Detta har medfört vissa förändringar av presentationen av statistiken i denna del. Fr.o.m. 2:a kvartalet 2004 produceras statistiken över bankernas och bostadsinstitutens in- och utlåningsräntor av SCB på uppdrag av Riksbanken. 2 METOD Ränteberäkning Som löptidsfördelning för utlåningen används räntebindningstiden för lånet. Löptiden avser ursprunglig löptid, dvs. ett lån bundet på tre år hör hemma i intervallet 1 år t o m 5 år ända tills räntebindningstiden är slut, med undantag för tabell där rapporteras återstående räntebindningstid för MFI. Räntebindningstid upp t o m 3 månader räknas som rörlig. Ett räkneexempel: Antag att en bank har två typer av lån, där räntan är 10 procent respektive 12 procent. Om utlåningen i de båda kategorierna är 120 respektive 50 beräknas genomsnittsräntan som (120/170)x 10 + (50/170) x 12 = 10,6 procent Problemkrediter ingår inte i ränteanalysen. Räntor per den sista och nya avtal Räntan per den sista i perioden visar den genomsnittliga räntan för den totala utestående utlåningen respektive inlåningen medan räntan på nya avtal visar den genomsnittliga räntan på nya och omförhandlade lån respektive inlåning under perioden. Ett räkneexempel: Ett hushåll tar ett bostadslån på 1 mkr med 1 års räntebindningstid med 4,7 % ränta i mars. I september tas ytterligare ett lån på 0,5 mkr med ränta på 3,2 %. Nya avtal för mars kommer då att vara 4,7 % och för september 3,2 % medan inga nya avtal finns för övriga månader. Räntan per den sista i perioden för mars t.o.m. augusti kommer att vara 4,7 % medan för september kommer räntan att vara 4,2 % (förutsatt att inget amorterats). Detta eftersom räntan per den sista utgör ett viktat medelvärde av räntan för de båda utestående lånen. Med nya avtal menas avtal som ingåtts mellan instituten och kunden under den aktuella månaden. Dessa innefattar alla finansiella avtal där villkor och förutsättningar som påverkar räntan för första gången bestäms och andra avtal där omförhandlingar av villkor och förutsättningar eller direkta förhandlingar rörande existerande in- och utlåning resulterar i nya avtal. Förändringar i rörlig ränta (automatiska justeringar) från instituten betraktas ej som nya avtal. För utlåningen räknas hela utestående beloppet på kontokredit och dagslån som nya avtal. Detta berör främst nedbrytningarna samtliga lån och konsumtionskrediter. Lån med räntebindningstid berörs ej. För inlåningen räknas hela utestående beloppet på dagslån, avistakonto och inlåning med uppsägningstid som nya avtal. Detta berör främst inlåningskategorin samtliga konton. Ändamålsfördelad utlåning Utlåningen till hushåll fördelas på ändamålen konsumtionskrediter, bostadslån och övriga lån: Från och med publiceringen avseende september 2010 har ändamålsberäkningen modifierats för att få stabilare serier som bättre beskriva ändamålen för utlåning till svenska hushåll. I den tidigare ändamålsberäkningen räknades alla lån till företagarhushåll som övriga lån medan med den nya definitionen kan även företagarhushåll ha bostadslån. En annan förändring är att bostadsinstitut nu kan ge konsumtionskrediter. Statistik för perioder innan september 2010 har också uppdaterats med den nya definitionen på ändamålsberäkning. Till konsumtionskrediter räknas lån utan säkerhet (blanco) och övrig borgen till övriga hushåll (ej företagarhushåll eller hushållens icke vinstdrivande organisationer). Som bostadslån räknas MFI:s utlåning med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter till hushåll (inklusive företagarhushåll). Till övriga lån räknas MFI:s utlåning till företagarhushåll exklusive bostadslån och utlåning med övriga säkerheter till övriga hushåll. Alla lån från MFI till hushållens icke vinstdrivande organisationer räknas också till övriga ändamål.

120 Institutionella förhållanden och internationella jämförelser Bankkoncernerna i Sverige består vanligtvis av såväl en moderbank som andra bolag som t.ex. bostadsinstitut och finansbolag. Utlåningen i moderbanken sker främst till rörlig ränta. Dessa förhållanden skiljer sig åt jämfört med andra länder. Det gör att man inte direkt kan jämföra med uppgifter om in- och utlåningsräntor i bank i andra länder. Kreditgivningen till bostäder och andra fastigheter överflyttades under 90-talet i allt större utsträckning bostadsinstituten. Under 2000-talet har flera banker dock övergått till att ha bolån i banken istället för i ett separat bostadsinstitut. I december 2009 stod bostadsinstituten för 74 % av MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål. Eftersom bostadsinstitutens utlåning till stor del utgörs av säkerhet i fastigheter och bostadsrätter får de en lägre räntesats än krediter med sämre eller mer svårbedömbara säkerheter, som oftare återfinns i bankerna. Bankernas räntemarginaler Skillnaden mellan de genomsnittliga in- och utlåningsräntorna som statistiken visar är inte jämförbara med de uppgifter över räntemarginaler som bankerna redovisar. Bankernas uppgifter över räntemarginaler definieras som bankernas totala ränteintäkter i förhållande till medelsaldo för tillgångarna minus bankernas totala räntekostnader i förhållande till medelsaldo för skulderna, exklusive eget kapital och obeskattade reserver. Beräknat på detta sätt är räntemarginalen ett resultatmått, vilket alltså inte gäller för räntorna i statistiken. Räntenettot från in- och utlåningen i svenska kronor, dvs. skillnaden mellan räntekostnaderna och ränteintäkterna för dessa verksamheter, utgör en väsentlig del av bankernas totala ränteintäkter. Första gången undersökningen genomfördes för banker var i mars För bostadsinstituten genomfördes den första undersökningen i mars Från och med september 2005 ingår även ett urval av kommun- och företagsfinansierande institut samt finansbolag i undersökningen. Från september 2005 mäts räntan som överenskommen årlig ränta, dvs. den överenskomna räntan annualiseras genom att man tar hänsyn till antalet räntebetalningstillfällen under året. För perioder tidigare än september 2005 redovisas räntan som överenskommen ränta utan anualisering. Fram till och med tredje kvartalet 1992 mättes in- och utlåningsräntorna i bank på olika sätt. Inlåningsräntorna mättes då som ett genomsnitt under kvartalet. Från och med fjärde kvartalet 1992 mäts både in- och utlåningsräntorna som ett vägt genomsnitt den sista dagen i perioden. Jämförbarhet över tiden För publikationer avseende före september 2010 fanns Från och med september 2005 samlas uppgifter om svensk allmänhet som motpart i del 5. I nuvarande Räntestatistiken baseras på faktiskt avtalade räntor vilka kan genomsnittliga in- och utlåningsräntor in från ett urval av publikation har svensk allmänhet istället ersatts med en skilja sig från de listräntor som banker- och bostadsinstitut monetära finansinstitut. Från 2000 till september 2005 sammanslagning av svenska hushåll och svenska ickefinansiella företag. publicerar. En annan skillnad mellan listräntor och nya avtal är gjordes insamlingen kvartalsvis från ett urval av banker och att listräntor avser en specifik tidpunkt medan nya avtal samtliga bostadsinstitut. beräknas som ett genomsnitt för hela månaden vilket gör att de Samtliga räntesatser i avsnitt 5 är beräknade exklusive avgifter. kan innefatta avtal tecknade både före och efter en räntejustering. Före 2000 omfattade insamlingen samtliga bankaktiebolag inklusive utländska filialer i Sverige. För att snabbt kunna publicera de genomsnittliga in- och utlåningsräntorna redovisades t.o.m endast de genomsnittliga räntorna för de största bankerna. Fr.o.m omfattar publiceringen av bankernas genomsnittliga in- och utlåningsräntor alla banker som rapporterar räntestatistik, vilket innebär att ett större antal banker än tidigare ingår i statistiksammanställningen. I tabell 5.8 visas bankernas inlåningsräntor. Räntor på inlåning från hushåll med överenskommen löptid tom 2 år finns tillgänglig från september 2010 medan överenskommen löptid över 2 år finns tillgänglig från september Denna skillnad beror på en definitionsändring som skedde i september 2010.

121 5.3 MFI:s utlåningsräntor a) MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period a), procent Svenska icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 4,17 4,15 4,28 3,77 3,91 4,71 4,58 3,96 3,97 3,99 3,81 3,86 4,45 3,99 Feb 4,12 4,11 4,22 3,78 3,90 4,70 4,43 3,90 3,92 3,91 3,78 3,86 4,45 3,82 Mar 4,05 4,04 4,10 3,75 3,88 4,70 4,39 3,82 3,83 3,79 3,69 3,84 4,44 3,80 Apr 3,99 3,98 4,01 3,71 3,87 4,63 4,31 3,75 3,77 3,70 3,63 3,84 4,33 3,73 Maj 3,95 3,94 3,94 3,73 3,86 4,68 4,26 3,73 3,74 3,66 3,68 3,82 4,42 3,68 3,92 3,90 3,90 3,70 3,83 4,67 4,24 3,71 3,71 3,63 3,65 3,79 4,41 3,70 Jul 3,89 3,88 3,88 3,70 3,82 4,65 4,17 3,69 3,71 3,62 3,66 3,78 4,39 3,61 Aug 3,87 3,86 3,85 3,69 3,80 4,65 4,13 3,67 3,69 3,59 3,64 3,77 4,40 3,57 Sep 3,75 3,74 3,68 3,57 3,75 4,64 3,92 3,51 3,54 3,40 3,50 3,70 4,41 3,36 Okt 3,64 3,63 3,51 3,45 3,72 4,64 3,87 3,42 3,44 3,26 3,34 3,67 4,41 3,33 Nov 3,57 3,56 3,39 3,42 3,69 4,62 3,84 3,36 3,37 3,17 3,31 3,64 4,39 3, forts. MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period a), procent Hushåll inkl. HIO e) Företagarhushåll och HIO hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 4,30 4,25 4,47 3,74 3,92 4,91 6,68 4,28 4,25 4,38 3,80 3,97 4,94 5,74 4,30 4,25 4,50 3,72 3,91 4,90 7,01 Feb 4,26 4,22 4,41 3,77 3,91 4,91 6,63 4,23 4,21 4,31 3,83 3,96 4,93 5,70 4,27 4,22 4,44 3,75 3,90 4,90 6,94 Mar 4,19 4,15 4,29 3,81 3,90 4,90 6,57 4,16 4,13 4,19 3,89 3,94 4,93 5,76 4,20 4,15 4,33 3,79 3,88 4,89 6,83 Apr 4,14 4,10 4,20 3,81 3,88 4,90 6,41 4,11 4,08 4,11 3,89 3,93 4,93 5,50 4,15 4,10 4,24 3,78 3,87 4,89 6,74 Maj 4,09 4,04 4,12 3,80 3,87 4,89 6,40 4,06 4,03 4,02 3,89 3,92 4,92 5,49 4,09 4,05 4,15 3,77 3,86 4,88 6,73 4,05 4,01 4,07 3,79 3,84 4,89 6,31 4,02 3,99 3,98 3,88 3,89 4,91 5,47 4,06 4,01 4,11 3,76 3,83 4,88 6,62 Jul 4,02 3,98 4,03 3,77 3,83 4,87 6,24 4,00 3,97 3,95 3,87 3,88 4,91 5,36 4,02 3,98 4,06 3,74 3,82 4,86 6,57 Aug 4,00 3,96 4,01 3,77 3,81 4,86 6,28 3,98 3,95 3,93 3,86 3,87 4,89 5,38 4,00 3,96 4,04 3,73 3,79 4,85 6,62 Sep 3,89 3,85 3,85 3,71 3,77 4,84 6,14 3,91 3,87 3,82 3,80 3,83 4,87 5,88 3,89 3,85 3,87 3,67 3,75 4,83 6,24 Okt 3,78 3,74 3,67 3,66 3,74 4,83 5,92 3,81 3,77 3,66 3,75 3,80 4,86 5,65 3,77 3,73 3,67 3,63 3,72 4,82 6,03 Nov 3,70 3,66 3,53 3,63 3,71 4,82 5,85 3,73 3,69 3,53 3,71 3,78 4,84 5,59 3,69 3,65 3,53 3,60 3,69 4,80 5,95

122 5.3.2 MFI:s utlåningsräntor på nya avtal under perioden a), procent Svenska icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 4,14 3,92 4,05 3,84 3,65 4,11 3,78 3,80 3,82 3,81 3,73 3,92 Feb 4,06 3,85 3,96 3,79 3,59 3,98 3,65 3,71 3,70 3,78 3,63 3,86 Mar 3,93 3,72 3,81 3,66 3,58 4,23 3,58 3,57 3,51 3,63 3,60 3,95 Apr 3,87 3,64 3,72 3,41 3,65 4,11 3,49 3,47 3,47 3,38 3,71 3,93 Maj 3,90 3,70 3,72 3,78 3,52 4,25 3,52 3,56 3,42 3,78 3,52 4,15 3,84 3,60 3,68 3,53 3,49 4,01 3,52 3,47 3,44 3,51 3,48 3,77 Jul 3,83 3,64 3,75 3,56 3,43 3,53 3,47 3,54 3,54 3,55 3,49 3,31 Aug 3,79 3,52 3,61 3,46 3,33 3,98 3,40 3,34 3,27 3,45 3,27 4,00 Sep 3,55 3,29 3,39 3,15 3,22 3,61 3,19 3,14 3,15 3,13 3,15 3,29 Okt 3,48 3,19 3,26 3,08 3,08 3,85 3,13 3,05 3,02 3,08 3,08 3,88 Nov 3,37 3,05 3,08 3,01 2,94 3,29 3,02 2,90 2,85 3,01 2,90 3, forts. MFI:s utlåningsräntor på nya avtal under perioden a), procent Hushåll inkl. HIO e) Företagarhushåll och HIO hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 5,05 4,10 4,44 4,09 3,60 4,64 4,74 4,07 4,33 4,13 3,67 4,61 5,15 4,11 4,48 4,07 3,58 4,65 Feb 5,08 4,05 4,36 3,89 3,57 4,62 4,72 4,01 4,24 3,97 3,65 4,67 5,19 4,07 4,39 3,86 3,55 4,60 Mar 4,75 3,94 4,22 3,88 3,58 4,80 4,52 3,96 4,12 4,02 3,66 4,95 4,82 3,94 4,25 3,80 3,56 4,57 Apr 4,91 3,94 4,18 3,58 3,61 4,52 4,61 3,93 4,07 3,89 3,68 4,67 5,00 3,95 4,21 3,49 3,60 4,46 Maj 4,87 3,92 4,16 3,78 3,53 4,38 4,58 3,89 4,05 3,86 3,60 4,33 4,96 3,92 4,19 3,73 3,51 4,42 4,59 3,81 4,07 3,78 3,50 4,33 4,36 3,81 3,94 3,83 3,58 4,55 4,67 3,81 4,10 3,74 3,47 4,06 Jul 4,82 3,83 4,15 3,69 3,41 4,07 4,52 3,81 4,02 3,80 3,46 4,17 4,92 3,84 4,19 3,63 3,39 4,03 Aug 4,78 3,79 4,12 3,58 3,35 3,94 4,52 3,77 3,99 3,74 3,41 4,03 4,86 3,79 4,15 3,47 3,34 3,89 Sep 4,55 3,57 3,80 3,45 3,25 4,17 4,56 3,60 3,74 3,58 3,34 4,38 4,55 3,56 3,82 3,34 3,23 3,88 Okt 4,32 3,38 3,59 3,18 3,08 3,80 4,37 3,41 3,54 3,37 3,15 3,91 4,30 3,38 3,60 3,06 3,06 3,77 Nov 4,26 3,29 3,44 3,09 2,97 3,61 4,32 3,30 3,42 3,23 3,01 3,54 4,25 3,29 3,45 2,96 2,96 3,65

123 5.4 Bankernas utlåningsräntor a) Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period a), procent Svenska icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 4,29 4,26 4,44 3,72 3,88 4,68 4,53 4,10 4,14 4,19 3,84 4,11 4,60 3,99 Feb 4,20 4,19 4,34 3,73 3,87 4,68 4,37 4,01 4,08 4,12 3,82 4,13 4,59 3,82 Mar 4,14 4,13 4,26 3,66 3,83 4,68 4,34 3,94 3,99 4,01 3,72 4,11 4,58 3,80 Apr 4,07 4,06 4,19 3,61 3,80 4,65 4,26 3,85 3,91 3,92 3,66 4,10 4,55 3,73 Maj 4,05 4,04 4,16 3,65 3,78 4,65 4,21 3,84 3,90 3,89 3,71 4,09 4,57 3,68 4,04 4,02 4,14 3,62 3,75 4,63 4,20 3,84 3,88 3,88 3,67 4,08 4,56 3,70 Jul 4,01 4,00 4,12 3,63 3,73 4,58 4,11 3,82 3,88 3,87 3,68 4,06 4,55 3,61 Aug 3,97 3,97 4,08 3,62 3,68 4,56 4,07 3,78 3,85 3,84 3,67 4,02 4,53 3,57 Sep 3,79 3,80 3,88 3,49 3,57 4,48 3,86 3,59 3,67 3,63 3,53 3,91 4,46 3,35 Okt 3,67 3,66 3,72 3,35 3,53 4,49 3,82 3,48 3,54 3,49 3,36 3,85 4,50 3,32 Nov 3,63 3,61 3,64 3,34 3,53 4,55 3,79 3,44 3,49 3,41 3,34 3,84 4,53 3, forts. Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period a), procent Hushåll inkl. HIO e) Företagarhushåll och HIO hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Konto- Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år kredit d) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 4,51 4,39 4,71 3,51 3,74 4,78 6,61 4,35 4,25 4,44 3,61 3,81 4,80 5,72 4,56 4,43 4,79 3,48 3,72 4,77 6,94 Feb 4,43 4,31 4,59 3,53 3,72 4,78 6,55 4,27 4,17 4,32 3,64 3,80 4,81 5,69 4,48 4,35 4,66 3,50 3,70 4,77 6,86 Mar 4,38 4,26 4,53 3,52 3,69 4,79 6,48 4,23 4,13 4,26 3,67 3,79 4,82 5,75 4,43 4,30 4,61 3,47 3,66 4,78 6,73 Apr 4,33 4,22 4,47 3,49 3,64 4,76 6,34 4,19 4,10 4,22 3,66 3,77 4,83 5,49 4,37 4,25 4,55 3,44 3,61 4,74 6,67 Maj 4,30 4,19 4,44 3,47 3,62 4,73 6,31 4,17 4,07 4,19 3,65 3,74 4,82 5,48 4,34 4,22 4,51 3,41 3,60 4,71 6,63 4,27 4,17 4,42 3,46 3,60 4,70 6,20 4,15 4,06 4,18 3,66 3,72 4,80 5,45 4,31 4,20 4,49 3,39 3,57 4,67 6,49 Jul 4,23 4,13 4,38 3,45 3,58 4,62 6,13 4,13 4,04 4,16 3,66 3,70 4,76 5,35 4,27 4,15 4,44 3,38 3,55 4,57 6,45 Aug 4,20 4,09 4,35 3,45 3,52 4,60 6,16 4,10 4,01 4,13 3,67 3,68 4,74 5,36 4,23 4,12 4,41 3,36 3,48 4,56 6,49 Sep 4,04 3,93 4,16 3,34 3,41 4,50 6,05 4,09 3,96 4,09 3,59 3,60 4,68 5,89 4,02 3,92 4,18 3,24 3,36 4,43 6,11 Okt 3,89 3,78 3,95 3,33 3,38 4,48 5,83 3,99 3,87 3,97 3,57 3,57 4,66 5,65 3,86 3,76 3,95 3,23 3,33 4,41 5,91 Nov 3,84 3,73 3,87 3,36 3,38 4,57 5,76 3,92 3,82 3,83 3,62 3,63 4,78 5,59 3,81 3,70 3,88 3,22 3,30 4,37 5,84

124 5.4.2 Bankernas utlåningsräntor på nya avtal under perioden a), procent Svenska icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 4,15 3,92 4,04 3,81 3,66 4,53 3,79 3,84 3,85 3,81 3,87 4,52 Feb 4,05 3,85 3,92 3,79 3,59 4,87 3,65 3,73 3,69 3,79 3,79 4,85 Mar 3,94 3,70 3,80 3,63 3,54 4,87 3,58 3,58 3,51 3,62 3,67 4,78 Apr 3,87 3,61 3,73 3,38 3,64 4,92 3,48 3,48 3,50 3,38 3,80 5,04 Maj 3,92 3,74 3,76 3,77 3,52 4,45 3,53 3,60 3,46 3,78 3,66 4,37 3,88 3,65 3,76 3,51 3,56 4,59 3,54 3,53 3,53 3,50 3,71 4,67 Jul 3,83 3,68 3,79 3,56 3,45 4,17 3,47 3,56 3,57 3,55 3,58 4,28 Aug 3,79 3,52 3,57 3,46 3,32 4,08 3,40 3,35 3,26 3,45 3,59 4,15 Sep 3,55 3,28 3,41 3,13 3,18 3,52 3,19 3,16 3,17 3,12 3,30 3,19 Okt 3,53 3,26 3,37 3,09 3,14 4,13 3,15 3,10 3,08 3,08 3,31 4,24 Nov 3,47 3,20 3,27 3,03 3,16 3,76 3,08 3,04 3,01 3,02 3,28 3, forts. Bankernas utlåningsräntor på nya avtal under perioden a), procent Hushåll inkl. HIO e) Företagarhushåll och HIO hushåll Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Samtliga lån b) Lån med räntebindningstid c) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) Totalt t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 5,71 4,27 4,87 3,83 3,42 4,58 5,17 4,16 4,55 4,10 3,57 4,57 5,91 4,31 4,97 3,60 3,37 4,59 Feb 5,63 4,22 4,67 3,79 3,46 4,97 5,10 4,10 4,39 4,00 3,59 5,27 5,80 4,26 4,75 3,62 3,42 4,87 Mar 5,53 4,24 4,76 3,68 3,41 5,00 5,07 4,18 4,46 4,00 3,63 5,08 5,70 4,26 4,85 3,36 3,34 4,55 Apr 5,60 4,26 4,73 3,39 3,43 4,50 5,08 4,18 4,43 3,94 3,58 4,74 5,78 4,28 4,82 3,22 3,39 4,40 Maj 5,58 4,33 4,76 3,69 3,39 4,69 5,05 4,17 4,47 3,84 3,59 5,13 5,77 4,38 4,83 3,52 3,33 4,57 5,37 4,19 4,56 3,76 3,45 4,52 4,87 4,07 4,31 3,84 3,67 4,88 5,56 4,24 4,64 3,55 3,36 3,86 Jul 5,49 4,24 4,71 3,72 3,35 3,94 4,96 4,09 4,44 3,84 3,44 3,94 5,68 4,29 4,79 3,50 3,33 3,94 Aug 5,42 4,14 4,63 3,56 3,17 3,84 4,94 4,00 4,30 3,77 3,30 4,21 5,59 4,18 4,72 3,32 3,13 3,73 Sep 5,26 3,91 4,32 3,48 3,04 4,38 5,15 3,84 4,08 3,59 3,31 4,66 5,32 3,93 4,42 3,24 2,95 3,62 Okt 5,13 3,87 4,26 3,33 2,97 3,78 5,06 3,79 4,04 3,49 3,22 4,00 5,16 3,90 4,33 3,07 2,90 3,67 Nov 5,04 3,78 4,01 3,30 2,96 3,53 4,96 3,69 3,91 3,33 3,09 3,57 5,07 3,82 4,03 3,22 2,92 3,49

125 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor a) Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period a), procent Svenska icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 4,10 4,20 3,84 3,93 4,78 3,86 3,79 3,60 3,80 4,56 Feb 4,08 4,16 3,84 3,92 4,78 3,83 3,73 3,56 3,78 4,55 Mar 4,01 4,01 3,90 3,91 4,77 3,75 3,56 3,49 3,77 4,54 Apr 3,95 3,91 3,90 3,90 4,77 3,70 3,48 3,44 3,76 4,54 Maj 3,90 3,80 3,90 3,89 4,77 3,67 3,42 3,43 3,76 4,54 3,86 3,74 3,89 3,86 4,77 3,64 3,36 3,43 3,72 4,55 Jul 3,84 3,70 3,87 3,85 4,77 3,63 3,34 3,44 3,72 4,54 Aug 3,82 3,68 3,83 3,84 4,76 3,61 3,32 3,38 3,71 4,54 Sep 3,74 3,53 3,76 3,81 4,75 3,51 3,12 3,25 3,68 4,53 Okt 3,65 3,37 3,69 3,79 4,75 3,43 2,99 3,18 3,65 4,52 Nov 3,56 3,20 3,64 3,76 4,74 3,38 2,88 3,15 3,63 4, forts. Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period a), procent Hushåll inkl. HIO e) Företagarhushåll och HIO hushåll Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 4,17 4,31 3,89 3,96 4,92 4,20 4,31 3,90 4,00 4,93 4,17 4,31 3,89 3,95 4,92 Feb 4,16 4,28 3,91 3,96 4,92 4,19 4,28 3,92 3,99 4,92 4,15 4,28 3,91 3,95 4,92 Mar 4,08 4,13 4,02 3,94 4,92 4,10 4,13 4,01 3,98 4,92 4,08 4,14 4,02 3,94 4,92 Apr 4,03 4,02 4,03 3,94 4,91 4,04 4,01 4,02 3,97 4,91 4,02 4,02 4,03 3,93 4,91 Maj 3,97 3,90 4,04 3,93 4,91 3,98 3,90 4,03 3,96 4,91 3,96 3,90 4,04 3,92 4,91 3,92 3,84 4,03 3,90 4,91 3,93 3,83 4,02 3,93 4,91 3,92 3,84 4,03 3,89 4,91 Jul 3,90 3,80 4,00 3,89 4,91 3,91 3,80 3,99 3,92 4,91 3,89 3,80 4,00 3,88 4,91 Aug 3,88 3,78 3,97 3,88 4,90 3,89 3,78 3,96 3,91 4,90 3,88 3,78 3,98 3,87 4,90 Sep 3,80 3,64 3,93 3,85 4,90 3,81 3,64 3,91 3,88 4,90 3,80 3,65 3,93 3,85 4,90 Okt 3,71 3,47 3,85 3,82 4,89 3,71 3,47 3,84 3,85 4,89 3,71 3,48 3,86 3,82 4,89 Nov 3,61 3,29 3,79 3,80 4,88 3,61 3,29 3,78 3,83 4,88 3,61 3,29 3,79 3,79 4,88

126 5.5.2 Bostadsinstitutens utlåningsräntor på nya avtal under perioden a), procent Svenska icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 3,93 4,10 4,12 3,66 4,34 3,65 3,70 3,92 3,55 4,04 Feb 3,86 4,02 3,89 3,62 4,45 3,66 3,69 3,80 3,57 4,40 Mar 3,76 3,84 3,98 3,62 4,45 3,61 3,57 3,83 3,61 4,31 Apr 3,69 3,70 3,78 3,66 4,38 3,42 3,24 3,68 3,67 4,13 Maj 3,62 3,64 3,90 3,55 4,21 3,39 3,28 4,04 3,48 3,85 3,56 3,59 3,76 3,49 4,06 3,36 3,25 3,67 3,45 3,92 Jul 3,56 3,65 3,67 3,44 4,16 3,44 3,35 3,69 3,54 4,32 Aug 3,54 3,64 3,59 3,42 3,98 3,40 3,29 3,61 3,46 3,98 Sep 3,31 3,30 3,37 3,29 3,80 3,08 2,93 3,29 3,24 3,62 Okt 3,10 3,09 3,05 3,10 3,78 2,93 2,82 2,99 3,10 3,76 Nov 2,98 2,98 2,97 2,98 3,58 2,83 2,70 3,04 3,01 3, forts. Bostadsinstitutens utlåningsräntor på nya avtal under perioden a), procent Hushåll inkl. HIO e) Företagarhushåll och HIO hushåll Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) t.o.m. 3 mån 1-5 år > 5 år f) 3 mån -1 år 3 mån -1 år 3 mån -1 år Jan 4,00 4,20 4,17 3,69 4,66 4,00 4,17 4,14 3,71 4,62 4,00 4,20 4,18 3,68 4,68 Feb 3,92 4,10 3,93 3,63 4,50 3,90 4,07 3,77 3,65 4,47 3,92 4,11 3,98 3,63 4,51 Mar 3,81 3,93 4,01 3,62 4,56 3,81 3,90 4,03 3,65 4,50 3,80 3,94 4,01 3,61 4,58 Apr 3,76 3,84 3,81 3,66 4,53 3,75 3,79 3,82 3,70 4,65 3,76 3,85 3,80 3,66 4,48 Maj 3,68 3,76 3,82 3,56 4,35 3,68 3,73 3,85 3,58 4,35 3,68 3,76 3,81 3,56 4,35 3,63 3,73 3,78 3,50 4,17 3,62 3,67 3,81 3,53 4,24 3,63 3,75 3,77 3,50 4,14 Jul 3,59 3,74 3,67 3,42 4,05 3,60 3,69 3,69 3,46 4,01 3,59 3,76 3,66 3,41 4,06 Aug 3,56 3,70 3,58 3,41 3,98 3,56 3,66 3,54 3,43 3,97 3,56 3,71 3,59 3,41 3,98 Sep 3,37 3,43 3,39 3,31 3,99 3,38 3,40 3,44 3,33 3,98 3,37 3,43 3,37 3,30 3,99 Okt 3,16 3,20 3,07 3,10 3,81 3,17 3,19 3,13 3,13 3,85 3,16 3,20 3,05 3,10 3,80 Nov 3,04 3,07 2,88 2,97 3,66 3,02 3,04 2,87 2,98 3,50 3,04 3,08 2,88 2,96 3,72

127 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål Utlåningsräntor till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål, per den sista i respektive period, procent MFI Banker Bostadsinstitut Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) Konsumtions- Bostadslån Konsumtions- Bostadslån Konsumtions- Bostadslån krediter Företagarhushåll hushåll lån krediter Företagarhushåll hushåll lån krediter Företagarhushåll hushåll lån Jan 4,30 7,65 4,10 4,15 4,09 4,59 4,51 7,67 3,90 3,94 3,89 4,85 4,17.. 4,17 4,21 4,16 4,19 Feb 4,26 7,50 4,08 4,12 4,07 4,52 4,43 7,51 3,84 3,87 3,83 4,74 4,16.. 4,16 4,19 4,15 4,17 Mar 4,19 7,42 4,01 4,05 4,00 4,45 4,38 7,42 3,80 3,83 3,79 4,71 4,08.. 4,09 4,11 4,08 4,08 Apr 4,14 7,37 3,95 3,99 3,95 4,40 4,33 7,39 3,74 3,80 3,72 4,67 4,03.. 4,03 4,05 4,02 4,02 Maj 4,09 7,39 3,90 3,94 3,89 4,37 4,30 7,39 3,70 3,77 3,68 4,66 3,97 3,97 3,99 3,96 3,96 4,05 7,36 3,86 3,90 3,85 4,34 4,27 7,37 3,67 3,75 3,65 4,66 3,92 3,92 3,94 3,92 3,92 Jul 4,02 7,31 3,83 3,87 3,82 4,32 4,23 7,32 3,63 3,72 3,61 4,63 3,90.. 3,90 3,91 3,89 3,90 Aug 4,00 7,33 3,81 3,85 3,80 4,30 4,20 7,33 3,59 3,70 3,57 4,60 3,88 3,88 3,90 3,88 3,88 Sep 3,89 6,97 3,71 3,76 3,70 4,25 4,04 6,97 3,43 3,56 3,40 4,62 3,80 3,81 3,82 3,80 3,79 Okt 3,78 6,76 3,61 3,66 3,59 4,11 3,89 6,76 3,30 3,47 3,27 4,46 3,71 3,71 3,72 3,71 3,70 Nov 3,70 6,71 3,52 3,57 3,51 4,04 3,84 6,71 3,25 3,43 3,22 4,28 3,61 3,61 3,61 3,61 3, Utlåningsräntor till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål, nya avtal under perioden, procent MFI Banker Bostadsinstitut Samtliga lån b) Samtliga lån b) Samtliga lån b) Konsumtions- Bostadslån Konsumtions- Bostadslån Konsumtions- Bostadslån krediter Företagarhushåll hushåll lån krediter Företagarhushåll hushåll lån krediter Företagarhushåll hushåll lån Jan 5,05 7,96 4,04 4,19 4,00 5,01 5,71 8,04 4,09 4,44 4,00 5,21 4,00.. 4,01 4,04 4,00 3,89 Feb 5,08 7,91 3,96 4,11 3,93 4,96 5,63 7,98 4,01 4,31 3,94 5,13 3,92.. 3,92 3,95 3,92 3,78 Mar 4,75 7,73 3,86 4,00 3,83 4,74 5,53 7,75 4,00 4,38 3,91 4,94 3,81.. 3,81 3,84 3,80 3,75 Apr 4,91 7,61 3,86 4,04 3,82 4,72 5,60 7,67 4,06 4,49 3,95 4,83 3,76.. 3,77 3,78 3,76 3,69 Maj 4,87 7,55 3,79 3,98 3,75 4,83 5,58 7,55 3,99 4,43 3,89 5,01 3,68 3,69 3,70 3,69 3,59 4,59 7,37 3,71 3,84 3,69 4,65 5,37 7,34 3,91 4,25 3,82 4,89 3,63 3,64 3,66 3,63 3,53 Jul 4,82 7,39 3,70 3,90 3,66 4,79 5,49 7,39 3,90 4,35 3,79 4,93 3,59.. 3,60 3,62 3,59 3,53 Aug 4,78 7,42 3,65 3,87 3,60 4,78 5,42 7,39 3,79 4,27 3,67 4,91 3,56 3,56 3,58 3,56 3,47 Sep 4,55 7,07 3,46 3,65 3,42 4,82 5,26 7,05 3,62 4,04 3,50 5,08 3,37 3,38 3,40 3,38 3,24 Okt 4,32 6,91 3,28 3,47 3,24 4,69 5,13 6,90 3,56 4,02 3,44 4,93 3,16 3,16 3,19 3,16 3,10 Nov 4,26 6,78 3,20 3,40 3,15 4,63 5,04 6,77 3,50 3,98 3,39 4,84 3,04 3,04 3,05 3,04 2,90

128 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, procent Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor på nya avtal under perioden, procent Svenska icke- Icke- Hushåll Svenska icke- Icke- Hushåll finansiella företag finansiella inkl. HIO e) finansiella företag finansiella inkl. HIO e) och hushåll företag och hushåll företag Jan 3,94 3,49 5,08 Jan 4,91 3,77 6,98 Feb 3,87 3,42 4,99 Feb 4,86 3,77 6,69 Mar 3,78 3,34 4,88 Mar 4,63 3,55 6,56 Apr 3,74 3,30 4,83 Apr 4,77 3,61 6,68 Maj 3,67 3,23 4,80 Maj 4,58 3,45 6,55 3,62 3,17 4,78 4,28 3,24 6,51 Jul 3,61 3,17 4,74 Jul 4,66 3,46 6,70 Aug 3,60 3,16 4,74 Aug 4,64 3,42 6,65 Sep 3,49 3,09 4,57 Sep 4,47 3,33 6,29 Okt 3,38 3,00 4,40 Okt 4,09 3,02 6,36 Nov 3,09 2,74 5,19 Nov 3,18 2,54 6,46

129 5.8 Bankernas inlåningsräntor Bankernas inlåningsräntor per den sista i respektive period, procent Svenska icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Hushåll inkl. HIO e) Samtliga Med Avista- Samtliga Med Avista- Samtliga Med Varav Överens- Avistakonton b) villkor c) konto konton b) villkor c) konto konton b) villkor c) kommen löptid T o m 2 år Över 2 år konto Jan 1,62 2,52 1,26 1,61 2,67 1,36 1,62 2,48 2,68 2,64 3,55 1,19 Feb 1,53 2,51 1,13 1,53 2,70 1,25 1,53 2,45 2,71 2,67 3,56 1,05 Mar 1,51 2,44 1,13 1,49 2,57 1,21 1,53 2,40 2,64 2,60 3,58 1,08 Apr 1,48 2,43 1,10 1,44 2,57 1,17 1,51 2,39 2,63 2,58 3,60 1,05 Maj 1,48 2,42 1,11 1,42 2,61 1,17 1,51 2,38 2,61 2,55 3,61 1,07 1,47 2,41 1,10 1,42 2,55 1,17 1,49 2,38 2,60 2,54 3,61 1,06 Jul 1,45 2,38 1,08 1,37 2,51 1,11 1,49 2,34 2,57 2,51 3,57 1,06 Aug 1,46 2,37 1,09 1,39 2,50 1,13 1,50 2,34 2,57 2,50 3,55 1,08 Sep 1,29 2,24 0,90 1,23 2,39 0,94 1,32 2,20 2,48 2,41 3,45 0,89 Okt 1,21 2,18 0,81 1,14 2,31 0,85 1,24 2,14 2,46 2,39 3,42 0,79 Nov 1,19 2,21 0,79 1,12 2,22 0,84 1,22 2,20 2,41 2,33 3,38 0,76 November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med villkor minskar, vilket har påverkat inlåningsräntan Bankernas inlåningsräntor på nya avtal under perioden, procent Svenska icke-finansiella Icke-finansiella företag Hushåll inkl. HIO e) företag och hushåll Samtliga Med Samtliga Med Samtliga Med Varav Överenskonton b) villkor c) konton b) villkor c) konton b) villkor c) kommen löptid T o m 2 år Över 2 år Jan 1,40 2,31 1,47 2,51 1,36 2,26 3,07 3,06 3,75 Feb 1,27 2,18 1,35 2,44 1,22 2,11 3,00 2,99 3,57 Mar 1,25 2,06 1,30 2,16 1,22 2,04 2,83 2,80 3,69 Apr 1,22 2,02 1,25 2,07 1,20 2,00 2,75 2,70 3,66 Maj 1,22 2,02 1,23 2,21 1,21 1,98 2,64 2,61 3,59 1,21 2,03 1,25 2,24 1,19 1,99 2,64 2,61 3,58 Jul 1,18 1,95 1,17 2,05 1,19 1,93 2,64 2,59 3,47 Aug 1,20 1,97 1,19 2,14 1,20 1,94 2,62 2,60 3,29 Sep 1,01 1,77 1,02 2,00 1,00 1,71 2,52 2,48 3,22 Okt 0,91 1,59 0,92 1,74 0,90 1,55 2,35 2,30 3,12 Nov 0,90 1,75 0,92 1,69 0,88 1,76 2,24 2,20 3,07 November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med villkor minskar, vilket har påverkat inlåningsräntan.

130 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta, procent Statsskuld- Svenska icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Hushåll inkl. HIO e) växel- Inlåning Utlåning Inlåning Utlåning Inlåning Utlåning ränta 6 mån Samtliga Differens Samtliga Differens Samtliga Differens Samtliga Differens Samtliga Differens Samtliga Differens (SSVX) Konton b) Ränta-SSVX Lån b) Ränta-SSVX Konton b) Ränta-SSVX Lån b) Ränta-SSVX Konton b) Ränta-SSVX Lån b) Ränta-SSVX Jan 1,49 1,62 0,12 4,29 2,79 1,61 0,11 4,10 2,60 1,62 0,13 4,51 3,02 Feb 1,48 1,53 0,05 4,20 2,72 1,53 0,05 4,01 2,53 1,53 0,05 4,43 2,95 Mar 1,44 1,51 0,07 4,14 2,70 1,49 0,05 3,94 2,50 1,53 0,09 4,38 2,94 Apr 1,40 1,48 0,08 4,07 2,67 1,44 0,03 3,85 2,45 1,51 0,10 4,33 2,93 Maj 1,35 1,48 0,13 4,05 2,70 1,42 0,07 3,84 2,49 1,51 0,16 4,30 2,95 1,14 1,47 0,33 4,04 2,90 1,42 0,28 3,84 2,70 1,49 0,36 4,27 3,14 Jul 1,09 1,45 0,36 4,01 2,92 1,37 0,28 3,82 2,73 1,49 0,40 4,23 3,15 Aug 1,14 1,46 0,32 3,97 2,83 1,39 0,25 3,78 2,64 1,50 0,36 4,20 3,06 Sep 0,95 1,29 0,34 3,79 2,84 1,23 0,28 3,59 2,64 1,32 0,37 4,04 3,09 Okt 0,96 1,21 0,24 3,67 2,71 1,14 0,18 3,48 2,52 1,24 0,28 3,89 2,93 Nov 0,96 1,19 0,22 3,63 2,66 1,12 0,16 3,44 2,48 1,22 0,26 3,84 2,88 Inlåning och utlåning avser räntan per den sista i perioden SSVX avser veckosnitt 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta, procent Svenska icke-finansiella Icke-finansiella företag Hushåll inkl. HIO e) Statsskuld- företag och hushåll växelränta 6 mån Samtliga Differens Samtliga Differens Samtliga Differens (SSVX) Lån b) Ränta-SSVX Lån b) Ränta-SSVX Lån b) Ränta-SSVX Jan 1,49 4,10 2,61 3,86 2,37 4,17 2,68 Feb 1,48 4,08 2,60 3,83 2,35 4,16 2,68 Mar 1,44 4,01 2,57 3,75 2,30 4,08 2,64 Apr 1,40 3,95 2,55 3,70 2,30 4,03 2,62 Maj 1,35 3,90 2,55 3,67 2,32 3,97 2,62 1,14 3,86 2,72 3,64 2,50 3,92 2,79 Jul 1,09 3,84 2,75 3,63 2,54 3,90 2,81 Aug 1,14 3,82 2,68 3,61 2,47 3,88 2,74 Sep 0,95 3,74 2,79 3,51 2,56 3,80 2,85 Okt 0,96 3,65 2,68 3,43 2,47 3,71 2,75 Nov 0,96 3,56 2,60 3,38 2,42 3,61 2,65 Inlåning och utlåning avser räntan per den sista i perioden SSVX avser veckosnitt

131 5.11 MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid, procent Svenska icke-finansiella företag och Icke-finansiella företag Hushåll inkl. HIO e) hushåll Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Jan 4,17 4,25 3,85 3,86 4,28 3,96 3,98 3,83 3,72 4,13 4,30 4,46 3,87 3,91 4,37 Feb 4,12 4,18 3,87 3,86 4,26 3,90 3,89 3,81 3,75 4,10 4,26 4,41 3,89 3,90 4,35 Mar 4,05 4,09 3,86 3,83 4,22 3,82 3,79 3,78 3,71 4,08 4,19 4,31 3,90 3,86 4,30 Apr 3,99 4,02 3,77 3,78 4,21 3,75 3,71 3,68 3,69 4,09 4,14 4,30 3,82 3,81 4,30 Maj 3,95 3,94 3,86 3,81 4,17 3,73 3,66 3,78 3,71 4,05 4,09 4,15 3,90 3,84 4,24 3,92 3,90 3,86 3,80 4,14 3,71 3,64 3,76 3,72 4,02 4,05 4,10 3,90 3,82 4,21 Jul 3,89 3,87 3,85 3,79 4,12 3,69 3,62 3,76 3,71 4,01 4,02 4,06 3,89 3,81 4,18 Aug 3,87 3,85 3,81 3,78 4,10 3,67 3,59 3,67 3,71 4,01 4,00 4,04 3,87 3,80 4,15 Sep 3,75 3,68 3,73 3,76 4,05 3,51 3,40 3,58 3,70 3,96 3,89 3,89 3,79 3,78 4,10 Okt 3,64 3,53 3,69 3,72 4,00 3,42 3,28 3,51 3,66 3,91 3,78 3,72 3,76 3,74 4,05 Nov 3,57 3,43 3,66 3,70 3,97 3,36 3,20 3,47 3,66 3,88 3,70 3,60 3,74 3,71 4, Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid, procent Svenska icke-finansiella företag och Icke-finansiella företag Hushåll inkl. HIO e) hushåll Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Jan 4,29 4,38 3,65 3,72 4,53 4,10 4,12 3,72 3,62 4,49 4,51 4,75 3,60 3,77 4,58 Feb 4,20 4,28 3,65 3,76 4,51 4,01 4,03 3,69 3,73 4,46 4,43 4,63 3,61 3,78 4,56 Mar 4,14 4,21 3,61 3,72 4,49 3,94 3,95 3,64 3,68 4,44 4,38 4,58 3,59 3,74 4,53 Apr 4,07 4,14 3,56 3,68 4,43 3,85 3,86 3,55 3,66 4,39 4,33 4,53 3,56 3,69 4,47 Maj 4,05 4,10 3,61 3,66 4,41 3,84 3,83 3,66 3,66 4,37 4,30 4,49 3,56 3,67 4,44 4,04 4,09 3,63 3,66 4,40 3,84 3,82 3,68 3,69 4,37 4,27 4,46 3,56 3,65 4,42 Jul 4,01 4,05 3,61 3,65 4,37 3,82 3,80 3,66 3,68 4,35 4,23 4,40 3,55 3,64 4,40 Aug 3,97 4,02 3,54 3,62 4,34 3,78 3,77 3,57 3,66 4,32 4,20 4,37 3,51 3,60 4,36 Sep 3,79 3,82 3,41 3,54 4,25 3,59 3,56 3,43 3,62 4,22 4,04 4,18 3,38 3,52 4,27 Okt 3,67 3,67 3,33 3,47 4,21 3,48 3,44 3,32 3,53 4,21 3,89 3,99 3,34 3,44 4,21 Nov 3,63 3,61 3,34 3,51 4,20 3,44 3,38 3,30 3,63 4,20 3,84 3,91 3,38 3,47 4, Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid, procent Svenska icke-finansiella företag och Icke-finansiella företag Hushåll inkl. HIO e) hushåll Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Samtliga t.o.m. 3 mån 1-2 år > 2 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Lån b) 3 mån -1 år Jan 4,10 4,15 3,95 3,90 4,25 3,86 3,78 3,97 3,76 4,06 4,17 4,26 3,94 3,93 4,33 Feb 4,08 4,12 3,97 3,88 4,22 3,83 3,72 3,99 3,76 4,04 4,16 4,23 3,97 3,92 4,30 Mar 4,01 4,00 3,99 3,86 4,19 3,75 3,57 3,99 3,73 4,02 4,08 4,12 3,99 3,89 4,26 Apr 3,95 3,91 3,94 3,80 4,15 3,70 3,50 3,97 3,70 4,01 4,03 4,05 3,94 3,84 4,22 Maj 3,90 3,80 3,99 3,86 4,13 3,67 3,43 3,98 3,75 3,98 3,97 3,91 4,00 3,88 4,19 3,86 3,74 3,97 3,84 4,10 3,64 3,37 3,92 3,74 3,96 3,92 3,84 3,99 3,87 4,16 Jul 3,84 3,71 3,97 3,83 4,08 3,63 3,36 3,92 3,74 3,96 3,90 3,81 3,98 3,86 4,13 Aug 3,82 3,69 3,95 3,83 4,06 3,61 3,34 3,83 3,75 3,96 3,88 3,79 3,98 3,85 4,10 Sep 3,74 3,55 3,87 3,84 4,03 3,51 3,16 3,75 3,76 3,95 3,80 3,67 3,90 3,86 4,06 Okt 3,65 3,41 3,83 3,81 3,98 3,43 3,04 3,70 3,75 3,91 3,71 3,52 3,86 3,82 4,01 Nov 3,56 3,26 3,81 3,77 3,94 3,38 2,94 3,67 3,73 3,87 3,61 3,36 3,84 3,79 3,96

132 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik 1) Fr.o.m. september 2005 har flera större förändringar i statistiken genomförts. Vänligen se metod. a) Före september 2005 utgörs Monetära finansinstitutens utlåningsräntor av banker och bostadsinstitutens ihopviktade räntor. Fr.o.m. sep 2005 ingår även övriga monetära finansinstitut i urvalet. b) I kategorin "Samtliga lån" ingår på utlåningssidan dagslån, repor, kontokredit och lån med räntebindningstid. Under "Samtliga konton" på inlåningssidan ingår dagslån, repor, avistainlåning, individuellt pensionssparande, inlåning med överenskommen löptid och inlåning med uppsägningstid. Så kallade problemkrediter ingår inte. Se ordlistan för förklaring till begreppen: dagslån, repor, avistainlåning, individuellt pensionssparande, inlåning med överenskommen löptid samt inlåning med uppsägningstid. För beskrivning hur ändamålsfördelningen beräknas, se metod. c) I kategorin "Lån med räntebindningstid" ingår sådan utlåning med ursprunglig räntebindningstid som inte faller under dagslån, repor eller kontokredit. På inlåningssidan under "med villkor" ingår inlåning med överenskommen d) Tidigare kallat "krediter i räkning". e) Fr.o.m. september 2005 innefattas företagarhushåll, övriga hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Tidigare ingick inte hushållens icke-vinsdrivande organisationer. f) Nya avtal med överenskommen löptid över 5 år innehåller (historiskt sett) ofta relativt små volymer vilket tenderar till att dessa serier i större utsträckning fluktuerar mer än andra löptider. Oktober I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut och ett finansbolag genom fusion med en bank. Bostadsinstitutets balansomslutning per 30 september 2007 var 245 mdr och finansbolagets 36 mdr. Genom fusionen har banksektorn tillförts 42 mdr avseende utlåning till icke-finansiella företag; 28 mdr från bostadsinstitutsektorn och 14 mdr från finansbolagssektorn. Banksektorns utlåning till hushåll ökar med 199 mdr varav 198 mdr från bostadsinstitutsektorn. ember Revidering av siffror för kontokredit och konsumtionskrediter har skett för perioden september - november 2009 April Pga. en utökning av urvalet för räntestatistiken har ett antal nya rapportörer tillkommit. Ett antal serier har därför förändrats bakåt t.o.m. september September Allmänheten ersatt av hushåll inkl. HIO och icke-finansiella företag sammanslaget. Kontokredit redovisas nu exkl. avgift. Det leder till revideringar av kolumnerna samtliga lån och kontokredit fr.o.m. december 1993 i tabell samt 5.9. Innan december 1993 är avgift på kontokredit inkluderat. September En bank med generellt höga räntor flyttade belopp till kontokredit vilket höjer den totala snitträntan. November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med villkor minskar, vilket har påverkat inlåningsräntan

133 6. VÄRDEPAPPERSMARKNADEN 6.1 Diagram värdepappersmarknaden Mkr Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut

134 6.2 Metod värdepappersmarknaden Endast värdepapper som emitterats på den svenska marknaden i svenska kronor ingår. För utestående emissioner (tabell och 6.4.2) där emittenten är MFI (banker, bostadsinstitut, finansbolag eller övriga MFI) har dock emissioner på svensk marknad historiskt approximerats av emissioner i svenska kronor (SEK). Från och med september 2010 är det i statstiken möjligt att särskilja svensk och utländsk marknad för MFI. Det betyder att för perioder innan september 2010 så sker en viss överskattning då emissioner i SEK som gjorts på utländsk marknad även kommer med i statistiken. För utestående emissioner där emittenten är MFI baseras uppdelningen mellan penningmarknad och obligationsmarknad fr.o.m. december 2003 på löptid på värdepapper. För perioder innan december 2003 sker uppdelningen istället efter instrumenttyp. För utestående emissioner e där emittenten te inte är MFI (staten, kommuner och landsting, övriga finansiella företag samt icke-finansiella företag) samt för Riksbanken baseras istället uppdelningen på instrumenttyp. Bruttoemissioner (tabell och 6.4.1) delas upp efter instrumenttyp för samtliga emittenter och tidsperioder. De flesta delarna i värdepappersmarknadsstatistiken avser nominella värden. För utestående emissioner (tabell och 6.4.2) där emittenter är MFI avser perioder efter augusti 2010 däremot bokförda värden. Bokförda värden används också för riksbankscertifikat samt kommun- och landstingsobligationer. Den procentuella skillnaden mellan nominella och bokförda värden är liten. I tabell hämtas uppgifter om de olika referenssektorernas emissioner från olika källor. Vissa av dessa källor innehåller bara kvartalsvisa uppgifter, därav redovisas endast kvartalsvisa uppgifter för vissa sektorer samt för utestående totalt på obligationsmarknaden. Kommunobligationer publiceras med en månads eftersläpning och icke-finansiella företags obligationer med två månaders eftersläpning. Emissioner av förlagslån är inkluderade i obligationsmarknaden. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering, räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Referenssektornedbrytningen i denna del skiljer sig något från den som presenteras i den allmänna metoden, följande referenssektorer förekommer i denna del: Staten (3) Riksbanken (211) Bostadsinstitut (214) Banker (utom Riksbanken) ( ) Kommuner och landsting (4) Icke-finansiella företagssektor (1) emittenter svenska emittenter kreditmarknadsföretag finansiella företag Utländska emittenter Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell tut sektorindelning 2000, INSEKT Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer.

135 6.3 Penningmarknaden a) Emitterade bruttobelopp på den svenska penningmarknaden i SEK under respektive månad, mkr Emittenter Staten b) Riksbanken Bostadsinstitut Banker Kommuner och Icke-finansiella Övr svenska Utländska Totalt landsting företag emittenter emittenter SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov a) Utestående belopp på den svenska penningmarknaden i SEK vid utgången av respektive månad, mkr Emittenter Staten b) Riksbanken Bostadsinstitut Banker Kommuner och Icke-finansiella Övr svenska Utländska Totalt landsting företag emittenter emittenter SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

136 6.4 Obligationsmarknaden a) Emitterade bruttobelopp på den svenska publika obligationsmarknaden i SEK under respektive månad, mkr Emittenter Staten b) Bostadsinstitut Banker Övr. kreditmarknads- Övr. finansiella Kommuner och Icke-finansiella Utländska emittenter Totalt Statsobl. Premieobl. företag företag landsting företag SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Utestående belopp på den svenska obligationsmarknaden i SEK vid utgången av respektive månad, mkr a) Staten b) Bostadsinstitut Banker Kommuner och Icke-finansiella svenska Totalt svenska Emittenter Statsobl. Premieobl. landsting företag c) emittenter emittenter SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jan Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov

137 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden a) Fr.o.m. december 2003 baseras uppdelningen mellan penningmarknad och obligationsmarknad på löptid på värdepapper, inte som tidigare efter instrumenttyp. Emitterade värdepapper från banker och bostadsinstitut avser nominellt värde t o m augusti Från och med september 2010 avses bokförda värden. b) Fr.o.m. januari 2003 ingår upplupen inflationskompensation i beloppen för staten. c) Fr.o.m. december 2002 ingår inte personalkonvertibler i icke-finansiella företags utestående obligationer. Oktober I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut och ett finansbolag genom fusion med en bank. Bostadsinstitutets balansomslutning per 30 september 2007 var 245 mdr och finansbolagets 36 mdr. September Icke-finansiella företags obligationer exkl. personalkonvertibler fr.o.m. ember Icke-finansiella företag har tidigare inkluderat investmentbolag då dessa inte går att särskilja innan december Från december 2002 har investmentbolag flyttats till övriga emittenter. I penningmarknaden ingår nu också riksbankscertifikat. Premieobligationer är nu med i utestående obligationer November I november 2010 ombildades ett bostadsinstitut till bank. Detta innebär att banksektorns emitterade obligationer på den svenska marknaden i SEK ökar med 41 mdr.

138 7. UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder Mkr Sverigebaserade MFI:s nettopositioner mot utlandet (Fordringar - skulder) EU-länder USA Off shore centers utlandet Mkr Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot utlandet EU-länder USA Off shore centers utlandet

139 7.2 Metod utländska fordringar och skulder Denna del grundar sig på två blanketter för datainsamling som på olika sätt visar institutens utländska tillgångar och skulder, RUTS. Insamling sker kvartalsvis och publikationen uppdateras ca två månader efter kvartalsslut. Sverigebaserade MFIs fordringar och skulder mot utlandet Den första delen visar Sverigebaserade MFIs fordringar och skulder mot utlandet, vilket innebär att både svenska MFI samt filialer till utländska MFI baserade i Sverige inkluderas. Avgränsningen för denna rapportering är institutens ekonomiska hemvist, vilket innebär att i beräkningen exkluderas utlandsbaserade filialer till samtliga institut, samtidigt som mellanhavanden med utländska filialer inkluderas. Nedbrytning för sverigebaserade MFIs fordringar och skulder mot utlandet görs både på instrumentnivå och för motpartssektorerna utlandet totalt, utländska MFI och utländska icke-mfi. Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot utlandet Den andra delen presenterar Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar mot utlandet. Exponeringarna inkluderar svenskägda MFIs filialer och de utländska dotterbolag som är MFI eller bedriver motsvarande finansiell verksamhet. Från att tidigare endast ha omfattat gränsöverskridande fordringar visas nu de totala fordringarna för svenskägda MFI inklusive filialer och dotterbolag mot olika länder. Fördelningen sker på motpartssektor och på slutlig risk (se nedan). Exempel fordringar mot utlandet och slutlig risk: Om en svensk bank har utlåning till ett företag i Japan där lånet garanteras av en engelsk bank så kommer de utländska fordringarna i tabell att vara mot Japan medan slutlig risk i tabell kommer att vara mot MFI i Storbritannien. Hade istället det japanska företaget lämnat amerikanska statspapper som säkerhet för lånet hade slutlig risk varit mot offentlig sektor i USA. Eftersom slutlig risk för utländska fordringar kan ligga i Sverige och slutlig risk för svenska fordringar kan ligga i utlandet behöver totala fordringar i tabell inte överensstämma med totala fordringar i tabell Instrument- och motpartsnedbrytning I totala fordringar ingår bl.a. utlåning, kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, räntebärande värdepapper och aktier. I Sverigebaserade MFIs fordringar i tabell ingår även derivat och fordringar som förvaltas åt tredje part i eget namn. I tabell redovisas totala fordringar exklusive övriga åtaganden vilka istället redovisas sist i tabellen. Med övriga åtaganden avses derivat, garantier och kreditåttaganden. I totala skulder ingår bl.a. in- och upplåning och derivat. I tabell är totala skulder exklusive emitterade värdepapper vilka istället redovisas sist i tabellen då dessa inte kan landfördelas. De emitterade värdepapper som räknas till utländska skulder är alla värdepapper emitterade utanför Sverige och alla värdepapper emitterade i annan valuta än SEK. Motpartssektorerna skiljer sig något från dem som presenteras i den allmänna metoden. Följande motpartssektorer förekommer för Svenskägda MFIs konsoliderade fordringar efter slutlig risk mot utlandet: Utlandet totalt Utländska MFI Utländsk offentlig sektor utländska sektorer Ofördelat Jämförbarhet över tiden Fr.o.m. juni 2005 rapporteras denna statistik av ett urval av de MFI som har sin hemvist i Sverige eller är svenskägda. Urvalet grundar sig på institutens fordringar och skulder mot utlandet och underlaget till urvalet hämtas från MFI-blanketten. Före juni 2005 rapporterade endast ett urval av de banker som hade sin hemvist i, alternativt var ägda från, Sverige. Undersökningen är inte en urvalsundersökning utan en cut-off undersökning där ingen uppräkning görs.

140 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet Sverigebaserade MFI:s fordringar mot utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Baltikum Totalt EU-länder EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Storbritannien Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat. Totala Fordringar MFI Icke MFI varav Utlåning MFI Icke MFI Räntebärande värdepapper MFI Icke MFI Sverigebaserade MFI:s skulder mot utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt a) Danmark Finland Tyskland Baltikum Totalt EU-länder EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Afrika o Mellanöstern Storbritannien Latinamerika Offshore centres o Karibien Afrika o Mellanöstern Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat. Totala skulder MFI Icke MFI varav In- och upplåning MFI Icke MFI Emitterade vp

141 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt c) Danmark Finland Tyskland Baltikum Totalt EU-länder EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Afrika o Mellanöstern Storbritannien Latinamerika Offshore centres o Karibien Afrika o Mellanöstern Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat. Totala fordringar MFI Offentlig sektor sektorer Ofördelade åtaganden

142 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet tidsserie Sverigebaserade MFI:s fordringar mot utlandet totalt, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Sverigebaserade MFI:s fordringar mot MFI i utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Afrika o Mellanöstern Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Sverigebaserade MFI:s fordringar mot icke-mfi i utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Afrika o Mellanöstern Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Afrika o Mellanöstern Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep

143 7.5.4 Sverigebaserade MFI:s utlåning mot utlandet totalt, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Sverigebaserade MFI:s utlåning mot MFI i utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Afrika o Mellanöstern Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Sverigebaserade MFI:s utlåning mot icke-mfi i utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Afrika o Mellanöstern Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Afrika o Mellanöstern Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep

144 7.5.7 Sverigebaserade MFI:s innehav av räntebärande värdepapper emitterade av utlandet totalt, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Sverigebaserade MFI:s innehav av räntebärande värdepapper emitterade av MFI i utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Afrika o Mellanöstern Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Sverigebaserade MFI:s innehav av räntebärande värdepapper emitterade av icke-mfi i utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Afrika o Mellanöstern Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Afrika o Mellanöstern Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep

145 Sverigebaserade MFI:s totala skulder mot utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Sverigebaserade MFI:s skulder mot MFI i utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Afrika o Mellanöstern Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Sverigebaserade MFI:s skulder mot icke-mfi i utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Afrika o Mellanöstern Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Afrika o Mellanöstern Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep

146 Sverigebaserade MFI:s in och upplåning mot utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Sverigebaserade MFI:s in och upplåning mot MFI i utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Afrika o Mellanöstern Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Emitterade Sverigebaserade MFI:s in och upplåning mot icke-mfi i utlandet, mkr värdepapper EU-länder Europa utlandet Totalt Total Danmark Finland Tyskland Afrika o Mellanöstern Totalt Storbritannien EU-länder Baltikum b) EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Latinamerika Offshore centres o Karibien 2010 Mar Sep Mar Sep Mar Sep Afrika o Mellanöstern Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat.

147 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, totala fordringar, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Baltikum Totalt EU-länder EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Storbritannien Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Svenskägda MFI:s konsoliderade fordringar efter slutlig risk, fordringar mot utländska MFI, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Baltikum Totalt EU-länder EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Afrika o Mellanöstern Storbritannien Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Svenskägda MFI:s konsoliderade fordringar efter slutlig risk, fordringar mot utländsk offentlig sektor, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Baltikum Totalt EU-länder EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Afrika o Mellanöstern Storbritannien Latinamerika Offshore centres o Karibien Afrika o Mellanöstern Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep

148 7.6.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade fordringar efter slutlig risk, fordringar mot övriga utländska sektorer, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Baltikum Totalt EU-länder EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Storbritannien Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Svenskägda MFI:s konsoliderade fordringar efter slutlig risk, fordringar mot utländska sektorer, ofördelat, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Baltikum Totalt EU-länder EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Afrika o Mellanöstern Storbritannien Latinamerika Offshore centres o Karibien Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Svenskägda MFI:s konsoliderade fordringar efter slutlig risk, övriga åtaganden mot utlandet, mkr EU-länder Europa utlandet Totalt Danmark Finland Tyskland Baltikum Totalt EU-länder EU-länder (exkl. Sverige) Norge USA Afrika o Mellanöstern Storbritannien Latinamerika Offshore centres o Karibien Afrika o Mellanöstern Asien o Oceanien länder, int.org. och ofördelat Mar Sep Mar Sep Mar Sep Med övriga åtaganden avses derivat, garantier och kreditåttaganden.

149 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder a) Totala skulder är exklusive emitterade värdepapper då dessa ej är landfördelade. b) Baltikum ingår inte i gruppen EU-länder eller i totalerna (tabellerna och 7.5) innan mars c) Totala fordringar redovisas exklusive övriga åtaganden. Med övriga åtaganden avses derivat, garantier och kreditåtaganden. Mars I mars 2006 tillkom en rapportör i populationen samtidigt som de övriga ökade sina fordringar mot utlandet. Mars I mars 2009 tillkom tre rapportörer i populationen. ember I december 2009 tillkom tre rapportörer i populationen.

150 Ordlista Avbetalningskredit Avbetalningskredit är en låneform som kan användas vid köp av t.ex. maskiner och fordon. Varan ägs av låntagaren och utgör säkerhet för lånet vilket betyder att inga andra säkerheter eller borgen krävs. Avbetalningskredit är inte att förväxla med delbetalning av kortkredit eller andra lån där det köpta objektet inte utgör säkerhet för lånet. Avistakonto Med avistakonton avses inlåning utan överenskommen löptid, uppsägningstid eller betydande restriktioner i uttagsvillkoren. Till avistakonton räknas exempelvis lönekonton och sparkonton med fria uttag. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Enligt Finansinspektionens författningssamling FFFS 2008:25 är följande tillgångar att ses som belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.; "1. Statsskuldförbindelser, statsobligationer, statsskuldväxlar och andra liknande värdepapper som är emitterade av offentliga organ och belåningsbara i centralbanken i den stat där institutet är etablerat. 2. Andra värdepapper som är belåningsbara i centralbanken i den stat där institutet är etablerat, om belåningsbarheten följer av nationell lagstiftning". MFI:s innehav av belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. redovisas i tabell Betalkortsfordringar och kontokortskrediter Betalkortsfordringar avser kortkredit där ingen ränta utgår från det att kortet använts tills dess att nästkommande faktura regleras. Vid betalkortsfordringar beviljas kontoinnehavaren ett räntefritt anstånd, ofta mellan 30 och 40 dagar, med betalning av det belopp som debiterats kontot under en viss period varefter skulden återbetalas. Det är numera vanligt att kortinnehavaren efter den räntefria perioden kan välja att dela upp återbetalningen mot ränta. Den kvarvarande krediten räknas i dessa fall som kontokortskredit. Kontokortskredit är en kredit som inte reglerats vid nästföljande fakturering, i regel utgår ränta på kontokortskrediter. MFI:s utlåning i form av betalkort/kontokortskrediter redovisas i tabell Debetkort eller bankkort ingår inte i uppgifterna eftersom beloppet vid kortköp i dessa fall dras från ett inlåningskonto. Kortinnehavarens tillgångar på kontot minskar men det uppstår normalt ingen skuld för kortinnehavaren. Antal utgivna betal- och kreditkort redovisas i tabell Statistik över antalet kort av olika typ och transaktioner publiceras också årsvis av Europiska centralbanken på deras hemsida i "Statistical Data Warehouse" - "Payments and securities trading, clearing, settlements". Blancokrediter Blancokrediter eller blancolån är lån som beviljats utan någon säkerhet eller borgen. Ofta har denna typ av lån en hög ränta jämfört med lån där det finns säkerhet, t.ex. bostadslån. I statistiken ingår även betalkortsfordringar och kontokortskrediter i blancokrediter då de i regel saknar säkerhet. Borgen, kommunal Då en kommun går i borgen för ett lån kallas säkerheten kommunal borgen. Vanligtvis ges kommunal borgen till företag där kommunen har ett ägarintresse t.ex. kommunala bostadsföretag men föreningar och ideella organisationer m.fl. kan också få kommunal borgen som säkerhet. Vid kommunal borgen övertar kommunen den risk som är knuten till lånet och ofta medför detta en förmånligare ränta än om enbart ett pantbrev kan erbjudas som säkerhet. Förmånligare ränta och utebliven kostnad för pantbrev har gjort kommunal borgen till en vanlig säkerhet. För mer information om kommunal borgen se SOU 2008:38. Borgen, statlig Statlig borgen eller s.k. kreditgaranti är exempelvis borgen utfärdad av Statens bostadskreditnämnd (BKN), Statliga exportgarantilån från Exportkreditnämnden (EKN), borgen från länsstyrelser och garantier från Riksgäldskontoret (RGK). Kreditgaranti från BKN är "...en försäkring som långivare kan teckna för lån till ny- och ombyggnad av bostäder och vid förvärv av fastighet som ombildas till kooperativ hyresrätt." ( Bostadslån (lån efter ändamål) Bostadslån definieras som "lån som har beviljats för bostadsförvärv för eget bruk eller uthyrning, inklusive lån för byggnation och renovering" (ECB/2008/32). I Sverige samlas inte uppgift om ändamål in direkt utan skattas utifrån rapporterad säkerhet. I bostadslån ingår alla lån till hushåll där småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt utgör säkerhet för lånet. För ytterligare beskrivning av hur ändamål beräknas se avsnitt 4. Metod. Bostadsrätter Med bostadsrätt avses en lägenhet eller ett småhus som ägs av en förening (bostadsrättsförening) i vilken bostadsinnehavaren är medlem. Bostadsrättsförening Bostadsrättsföreningar räknas som ickefinansiella företag. Om ett hushåll tar lån för att köpa bostadsrätt är det utlåning till hushåll (oftast med bostadsrätten som säkerhet) medan om bostadsrättsföreningen tar ett lån, t.ex. vid bildande eller vid reparationer, är detta ett lån till icke-finansiella företag. Utlåning till bostadsrättsföreningar särredovisas i tabell och Certifikat Certifikat är räntebärande omsättningsbara värdepapper som vanligtvis har en löptid på högst 1 år men kan i undantagsfall ha en löptid på upp till 2 år. I statistiken finns certifikat redovisat i tabell För emitterade värdepapper finns förutom en uppdelning på instrumenttyp även en uppdelning på löptid. I del 6 Värdepappersmarknaden sker uppdelningen mellan obligationsmarknad och penningmarknad sedan december 2003 efter löptid och inte efter instrumenttyp. I tabell 6.3 Penningmarknaden avses räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid t.o.m. 1 år och i tabell 6.4 Obligationsmarknaden avses räntebärande värdepapper ppp med ursprunglig gglöptid över 1 år.

151 Dagslån Dagslån är lån med en avtalad löptid på en bankdag. Stor del av dagslånemarknaden, liksom repotransaktioner, sker mellan kreditinstitut eller mellan kreditinstitut och Riksbanken. Derivatinstrument Derivatinstrument är finansiella instrument vars värde är beroende av vissa underliggande tillgångar, t.ex. aktier, räntor eller råvaruindex. Derivatinstrument används bl.a. för att hantera valutakurs- och ränterisker (Guidelines to the international locational banking statistics, I statistiken redovisas derivatinstrument med positiva marknadsvärden under tillgångar och derivatinstrument med negativa marknadsvärden under skulder. Motpartsfördelningen av derivat i tabell 4.41 och 4.42 görs efter derivatets avtalsmotpart och inte efter underliggande tillgång. Dotterbolag Med dotterbolag avses en juridisk person vars röster för samtliga aktier eller andelar till över 50 procent ägs av ett annat bolag, s.k. moderbolag. För att definieras som ett dotterbolag krävs också att moderbolaget har rätt att ensamt utöva bestämmande inflytande över dotterbolaget. För mer detaljerad information se Aktiebolagslagen (2005:551). I Finansmarknadsstatistiken sker redovisningen i regel på moderbolagsnivå. Om en finansiell koncern har en bank, ett bostadsinstitut och ett försäkringsbolag i Sverige kommer banken att ingå under banker och bostadsinstitutet under bostadsinstitut. Både banker och bostadsinstitut är MFI. Försäkringsbolag räknas däremot inte som MFI. Med undantag för svenskägda MFI i avsnitt 7 Utländska fordringar och skulder ingår inte svenska instituts utländska döttrar i statistiken. Factoring och factoringkrediter Factoring innebär att ett företag finansierar sig genom belåning eller försäljning av sina kundfordringar till ett finansbolag (fakturabelåning resp. fakturaköp). Med factoringkredit (fakturabelåning) menas kredit där kundfordringarna utgör säkerhet. Vid factoringkredit kan finansbolaget överta administrationen av kundfordringarna och i vissa fall även kreditrisken. Även av institut köpta fakturafordringar ingår. I tabell sammanställs statistik om factoringkrediter. Statistiken avser de factoringkrediter som ges av MFI, andra finansiella företag kan dock också ha factoringverksamhet. Filial Med filial avses ett avdelningskontor med självständig förvaltning genom vilket ett institut driver verksamhet i annat land. Filialen är en del av institutet men ska ha egen bokföring som ska vara helt skild från institutets bokföring i övrigt och ha en verkställande direktör. I statistiken ingår svenska MFI:s filialer i utlandet i alla publikationens delar utom i del 2 Penningmängden och del 7 Utländska fordringar och skulder för Sverigebaserade institut, där endast verksamhet bedriven inom Sverige ingår. I balansräkningarna 3.8 och 3.15 särredovisas svenska MFI:s filialer i utlandet. Utländska MFI:s filialer i Sverige ingår i all statistik utom för svenskägda MFI i del 7 Utländska fordringar och skulder. Flerbostadshus Med flerbostadshus avses hus med minst tre bostadslägenheter. Företagarhushåll Företagarhushåll avser hushåll vars största inkomst härrör från rörelse med eller utan anställda. Företagarhushåll är inte en juridisk person. I företagarhushåll ingår: inkomst från rörelse bedriven i eget namn delägarskap i enkelt bolag partrederi eller motsvarande som inte är juridisk person jordbruksfastighet som inte är utarrenderat och annan fastighet. Företagsinteckning Företagsinteckning är en säkerhet i form av företagsinteckningsbrev. Bolagsverket är den svenska myndighet som sköter företagsinteckningar. Förlagslån och förlagsbevis Med förlagsbevis avses ett räntebärande skuldebrev med löptid på flera år som ges ut av banker, industriföretag och bostadsinstitut. Förlagsbeviset är ett intyg på att innehavaren har lånat ut pengar utan specifik säkerhet. Förlagslån är ett lån vars andelar betecknas förlagsbevis. Vid en företagskonkurs ger förlagslån rätt till betalning först efter att andra skulder är betalda. Detta betyder en högre risk för innehavare av förlagslån jämfört med obligationer och därmed oftast också en högre ränta. Förlagslån vänder sig främst till institutionella placerare. MFI:s förlagslån redovisas i tabell I avsnitt 6Vä Värdepappersmarknaden d ingår förlagslån i obligationsmarknaden. Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) Med hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) avses icke-vinstdrivande organisationer som inte är marknadsproducenter och som betjänar hushållssektorn med syfte att tillvarata hushållens intressen eller bedriva humanitär hjälpverksamhet. Här ingår exempelvis: fackföreningar, yrkesförbund, politiska partier, kyrkor och religiösa samfund, sociala och kulturella föreningar samt fritids- och idrottsklubbar som inte är vinstdrivande välgörenhets-, stöd- och hjälporganisationer stipendiestiftelser och donationsfonder. För mer om sektorindelning, se SCB: Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT In- och upplåning In- och upplåning från hushåll visar hushållens kontosparande i banker och andra MFI. Inlåning definieras som belopp som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare exkl. belopp som hänför sig till emitterade överlåtbara värdepapper. Uttrycket upplåning används ofta även för emitterade värdepapper vilket alltså inte är fallet i Finansmarknadsstatistiken. Distinktionen mellan in- och upplåning kan variera, en uppdelning är utifrån vem som tar initiativet eller att det inte är möjligt att neka inlåning. Indelning efter olika typer av konton visas i avsnitt 2 Penningmängden där avistainlåning i Sverigebaserade MFI och Riksgäldskontoret redovisas under M1 och inlåning med vissa villkor (se nedan) redovisas under M2. I tabell redovisas in- och upplåning efter typ av inlåning med särredovisning av bl.a. inlåning med överenskommen löptid (se nedan) och inlåning med uppsägningstid (se nedan).

152 Indexobligation Indexobligation eller aktieindexobligation är en finansiell produkt med en obligation som bas. Till obligationen knyts optioner med en eller flera underliggande tillgångar, exempelvis aktier eller räntor. Avkastningen på indexobligationen är beroende av utvecklingen på de underliggande tillgångarna. Genom att investera i indexobligationer är investeraren garanterad att få tillbaka investerat belopp (exkl. avgifter och ev. överkurs och under förutsättning att emitterande institut inte går i konkurs) men kan samtidigt ta del av den eventuella värdeökning som den underliggande tillgången ger. Generellt gäller dock att avkastningen inte är lika hög som en direktinvestering i den underliggande tillgången. Indexobligationer särredovisas i tabell Inlåning med vissa villkor Inlåning med vissa villkor används för definition av penningmängdsmåttet M2. Med inlåning med vissa villkor avses inlåning med uppsägningstid t.o.m. 3 månader eller inlåning med överenskommen löptid t.o.m. 2 år. Inlåning med överenskommen löptid Inlåning med överenskommen löptid avser inlåning med avtalad löptid som inte kan tas ut i kontanter under denna tid eller som under denna tid endast kan tas ut i kontanter mot avgift eller försämring av räntevillkoren. Med överenskommen löptid avses den ursprungliga löptiden under vilken insättningen är låst eller omgärdad av uttagsrestriktioner. Här ingår t.ex. fasträntekonton och andra konton där insättningen inte fritt kan tas ut innan ett förutbestämt datum. Leasing, operationell Operationell leasing kan ses om ett vanligt hyresavtal. Det s.k. leasingbolaget köper utrustning som sedan hyrs ut till den s.k. leasetagaren mot en avgift. Vid operationell leasing står leasingbolaget för t.ex. underhåll och service av varan. Avgiften leasetagaren betalar ska täcka finansiella kostnaderna för varan samt kostnader för underhåll och service m.m. För mer detaljerad information se Ekonomistyrningsverkets hemsida, Operationell leasing ingår inte i statistiken över utlåningen. Operationell, finansiell och objektsfördelad leasing redovisas i tabell Leasingobjekt I tabell presenteras objektfördelad leasing. Lätta lastbilar är bilar som huvudsakligen används för godsbefordran eller annan bil än personbil eller buss och där totalvikten är på högst 3,5 ton. Medicinsk utrustning innehåller, förutom utrustning för hälso- och sjukvård samt tandvård, även veterinärutrustning. leasingobjekt kan exempelvis vara maskiner inom massa- och pappersindustrin samt energiutrustning. Individuellt pensionssparande (IPS) Individuellt pensionssparande (IPS) är ett pensionssparande utan försäkringsinslag. Sparandet kan ske i fonder, obligationer, aktier eller på konto. IPS är endast ämnat privatpersoners eget pensionssparande. För att ett företag ska få erbjuda IPS och kalla sig för pensionssparinstitut krävs tillstånd från Finansinspektionen. Pensionssparinstitut kan vara t.ex. banker och värdepappersbolag. IPS utgör bara en mindre del av pensionssparandet. Vid sidan av socialförsäkringssystemet och Pensionsmyndigheten (tidigare Premiepensionsmyndigheten, PPM) står livförsäkringsbolag för en stor del av pensionssparandet, både det privata pensionssparandet och tjänstepensionen. Tjänstepension kan också hanteras av tjänstepensionskassor, pensionsstiftelser eller av företagen själva. Inlåning med uppsägningstid Här avses inlåning med uppsägningstid där insättningen inte kan tas ut i kontanter innan uppsägningstidens utgång eller endast kan tas ut mot avgift eller försämring av räntevillkoren. Även konton med begränsat antal fria uttag per år ingår här. Lantbruksfastigheter Med lantbruksfastighet menas det som i Fastighetstaxeringslag (1979:1152) benämns lantbruksenhet. I lantbruksfastighet ingår byggnad för jordbruk och skogsbruk såsom djurstall, lada eller maskinhall tillsammans med åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment (skogsmark med låg virkesproduktion). Även småhus och tomtmark som ligger på lantbruks-enheten räknas som lantbruksfastighet. Leasing, finansiell Finansiell i leasing kan ses om ett avbetalningsköp. Vid finansiell leasing står den s.k. leasetagaren själv för t.ex. underhåll och service av varan. Avgiften leasetagaren betalar ska täcka upp för de kostnader det s.k. leasingbolaget har för anskaffandet av varan, finansiella kostnader m.m. När kontraktstiden är slut kan eventuellt äganderätten övergå från leasingbolaget till leasetagaren. För mer detaljerad information se Ekonomistyrningsverkets hemsida, Finansiell leasing ingår i utlåningen. Operationell, finansiell och objektsfördelad leasing redovisas i tabell Konsumtionskrediter (lån efter ändamål) Konsumtionskrediter definieras som "lån som har beviljats för huvudsakligen personlig konsumtion av varor och tjänster" (ECB/2008/32). I Sverige samlas inte uppgift om ändamål in direkt utan uppskattas. I konsumtionskrediter ingår utlåning från MFI till andra hushåll än företagarhushåll där övrig borgen (ej statlig eller kommunal) är säkerhet för lånet eller där lånet saknar säkerhet. I konsumtionskrediter ingår betalkortsfordringar och kontokortskrediter då de i regel saknar säkerhet. För ytterligare beskrivning av hur ändamål beräknas se 4. Metod. Kontraktskrediter För att frigöra uppbundet kapital kan ett företag belåna sina kontrakt. Denna typ av kredit kallas kontraktskredit eller kontraktsbelåning. I statistiken avses belåning av kontrakt hos MFI. Kontrakt som kan belånas är t.ex. avbetalningskontrakt och leasingkontrakt. Även av institut köpta avbetalningskrediter ingår. Moderbolag För att ett aktiebolag ska definieras som ett moderbolag krävs bl.a. att aktiebolaget har mer än 50 procent av rösterna för samtliga aktier eller andelar i en annan juridisk person (s.k. dotterbolag). Det krävs också att aktiebolaget har rätt att ensamt utöva bestämmande inflytande över dotterbolaget. För mer detaljerad information se Aktiebolagslagen (2005:551). Monetära basen Begreppet monetär bas är ett mått på finansieringsbasen för penningmängden. I den monetära basen ingår: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFI:s inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat.

153 Nya avtal (räntestatistiken) Med nya avtal menas avtal som ingåtts under den aktuella månaden. Nya avtal innefattar: Alla finansiella avtal där villkor och förutsättningar som påverkar räntan på in- eller utlåning för första gången bestäms. Alla nya avtal som är resultatet av direkta förhandlingar rörande existerande in- och utlåning. I direkta förhandlingar ingår bl.a. flytt av lån, förtidsinlösning och omförhandlingar. Förlängningar av existerande avtal som indirekt innebär omförhandlingar av villkor och förutsättningar. Sparande på konto där det inte finns ett i förväg fastställt belopp för månadsvis sparande. För utlåningen räknas hela utestående beloppet på transaktionskonto med kredit och dagslån som nya avtal. Detta berör främst nedbrytningarna samtliga lån och konsumtionskrediter. Lån med räntebindningstid berörs inte. För inlåningen räknas hela utestående beloppet för dagslån, avistainlåning och inlåning med uppsägningstid som nya avtal. Detta berör främst inlåningskategorin "samtliga konton". Obligationer Obligationer är räntebärande värdepapper med en löptid från oftast ett år (undantagsfall) och längre. Obligationer finns som s.k. nollkupongsobligationer i och kupongobligationer. i Nollkupongsobligationerna ökar i värde fram till den dag de förfaller medan kupongobligationen ger avkastning löpande. Statistiken i del 6 Värdepappersmarknaden avser emissioner av obligationer på den svenska marknaden i svenska kronor. Offshore centres Med Offshore centres eller Offshore Financial Centers (OFCs) åsyftas ett 40-tal finanscentra världen över som utmärker sig genom att ha mycket större finansiella transaktioner mot omvärlden än mot det egna landet. Offshore centres har ofta fördelaktig skattelagstiftning och strikt banksekretess. Caymanöarna, Brittiska gfruöarna, Nederländska Antillerna och Hong Kong är några exempel på Offshore centres. Penningmarknadsfonder Penningmarknadsfonder eller monetära investeringsfonder definieras sedan september 2008 som "fonder vars placeringar utgörs till 100 procent av räntebärande överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument med en ursprunglig löptid på 397 dagar eller kortare samt fonder där den genomsnittliga löptiden är 397 dagar eller kortare" (Finansinspektionens författningssamling, FFFS 2008:11). I den tidigare definitionen var löptiden 1 år eller kortare. Ändringen är pga. att amerikanska värdepapper ibland har en löptid på 397 dagar. Penningmarknadsfonder räknas som MFI och ingår i gruppen övriga MFI. Postväxlar Riksbankens publikation Den svenska finansmarknaden 2009 beskriver en postväxel enligt följande "Postväxeln är ett säkert betalningsmedel som används vid större inköp som ska betalas kontant som till exempel ett hus- eller bilköp. Den köps, hos någon av de svenska bankerna, för ett önskat belopp och ställs ut på mottagaren eller på köparen av postväxeln. Om den ställs på köparen kan den vid ett senare tillfälle överlåtas till mottagaren och då utgör den ett säkert betalningssätt eftersom den redan är betald". Postväxlar särredovisas i tabell Privatobligationer Obligationer som riktar sig till privatpersoner kallas för privatobligationer. Privatobligationer är normalt upptagna till handel på börs och kan handlas i små handelsposter. I statistiken räknas också s.k. säkerställda privatobligationer som privatobligationer. Privatobligationer särredovisas i tabell Repor En repa eller äkta återköpsavtal kan definieras som "ett avtal där den ena parten förbinder sig att sälja ett värdepapper till en motpart i utbyte mot likvida medel. Samtidigt sker en överenskommelse om att värdepapperet ska köpas tillbaka till ett bestämt pris vid en given tidpunkt i framtiden". (Den svenska finansmarknaden 2007, Sveriges Riksbank). Vid dessa återköpsavtal finns det sålda värdepapperet kvar i säljarens balansräkning. Erlagd och erhållen köpeskilling ingår i utlåning respektive inlåning. Repor är vanligtvis korta vilket gör att volymen kan variera kraftigt. Reverskredit Reverskredit eller reverslån avser en skriftlig skuldförbindelse eller utfästelse av en låntagare. En revers innehåller som regel uppgifter om lånets villkor (dvs. lånebelopp, ränta, säkerhet, löptid samt räntebetalningsdagar). Lån mot revers är bankernas och bostadsinstitutensvanligaste utlåningsform. Småhus Småhus avser en eller tvåfamiljsbostäder. Exempel på småhus är villor och radhus. Även vissa flerfamiljshus som ligger på lantbruk räknas som småhus. För mer detaljerad information se Fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Sparbanker Sparbanker är banker, som till skillnad från bankaktiebolag, saknar aktieägare och därmed också aktiekapital. Bildande och organisation av sparbanker regleras i Sparbankslagen (1987:619). Flera sparbanker har ombildats till bankaktiebolag och är därmed inte sparbanker i juridisk mening även om de kan ha kvar ordet sparbank i namnet. De banker som ombildats ingår i statistiken under bankaktiebolag och inte under sparbanker. Sparbankernas tillgångar och skulder presenteras i tabell 3.8.1, samt Sparkonto/Inlåning med restriktioner/inlåning med villkor I inlåning med restriktioner ingår inlåning som på något sätt är bunden eller omgärdad av uttagsrestriktioner. Här ingår exempelvis fasträntekonton och konton med begränsat antal fria uttag. Se också inlåning med överrenskommen löptid och inlåning med uppsägningstid. Säkerställda obligationer Säkerställda obligationer är obligationer som med en egen lag, Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, skyddar kreditgivaren bättre än vanliga obligationer. Som säkerhet för obligationerna finns en bestämd mängd svenska bostadslån som med marginal ska överstiga värdet på obligationerna. Till skillnad mot institutets övriga fordringsägare har dessutom obligationsinnehavarna viss rätt till sin del i säkerhetsmassan, om något skulle hända med det emitterande institutet ( Möjligheten att ge ut säkerställda obligationer infördes i Sverige För mer information om säkerställda obligationer se Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och Finansinspektionens författningssamling FFFS 2004:11. Säkerställda obligationer särredovisas i tabell

154 Värdepapperisering Med värdepapperisering åsyftas en process där tillgångar som fastighetslån och företagslån (eller riskerna kopplade till dessa lån) samlas och ompaketeras till värdepapper (kapitalbaserade värdepapper). Det finns två typer av värdepapperisering, traditionell och syntetisk. Traditionell värdepapperisering sker t.ex. när en bank (initiativtagaren) säljer ej likvida tillgångar (t.ex. lån, med eller utan säkerhet) till en tredje part som finansierar köpet genom emission av värdepapper som garanterats med tillgångarna köpta från banken. Värdepappren kan vara publika eller s.k. private placements. Tredje parten som köper lån och emitterar värdepapper går under olika namn som FVC (Financial Vehicle Corporation), SPE (Special Purpose Entity) eller SPV (Special Purpose Vehicle). Vid syntetisk värdepapperisering överförs kreditrisken till en tredje part men inte de underliggande tillgångarna. I Sverige är värdepapperisering tämligen ovanligt. I de fall det sker stora förändringar som påverkar statistiken kommenteras detta i fotnot. Köpta och sålda lån dvs. lån som sålts, köpts, värdepapperiserats eller annars avyttrats eller förvärvats finns redovisade i tabell lån (lån efter ändamål) lån definieras som lån för "lån som har beviljats för annat än konsumtion och bostadsförvärv, t.ex. affärskrediter, konsolidering av skulder, studielån etc." (ECB/2008/32). Centrala studiestödsnämnden (CSN) är en stor långivare till studenter men klassificeras inte som MFI och ingår därför inte i statistiken. I Sverige samlas inte uppgift om ändamål in direkt utan skattas. lån omfattar alla lån till hushållens icke-vinstdrivande organisationer och de lån till hushåll som inte kan klassificeras som bostadslån eller konsumtionskrediter. För ytterligare beskrivning av hur ändamål beräknas se avsnitt 4. Metod. Ägarlägenheter Ägarlägenheter (ägarbostäder) är en fastighetsform där innehavaren äger en enskild lägenhet i ett flerbostadshus. Detta till skillnad mot bostadsrätter där innehavaren är medlem i en ekonomisk förening (bostadsrättsförening) som i sin tur äger fastigheten. I Sverige har ägarlägenheter funnits som upplåtelseform sedan maj Övrig borgen Med övrig borgen avses kreditgaranti som tecknas av fysiska personer eller andra juridiska personer än stat och kommun. Här ingår till exempel lån som garanteras av familjmedlemmar.