FINANSMARKNADSSTATISTIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINANSMARKNADSSTATISTIK"

Transkript

1 FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank FM5001 M06

2 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september Publikationen Finansmarknadsstatistik har från och med publiceringen avseende september uppdaterats och delvis fått nytt utseende. Dispositionen i publikationen är i stort densamma däremot har förändringar genomförts för tabeller, diagram och metoddelar. Vissa tabeller och diagram är helt nya medan andra är förändrade eller borttagna. För detaljer kring förändringarna se dokumenten Förändringar Finansmarknadsstatistik september samt Tabell- och diagramförteckning som finns publicerade i anslutning till publikationen. Bakgrunden till förändringarna är att nya rapporteringsformulär införts, i första hand för att anpassa statistiken till nya rapporteringskrav från Europeiska centralbanken. Det innebär samtidigt att osäkerheten i inrapporterade uppgifter ökar. Vissa serier kommer därför inte att publiceras de första månaderna. Den ändrade insamlingen tillsammans med att många rapportörer sett över sina rapporteringssystem gör att vissa serier får större tidsseriebrott, dessa är markerade i tabeller och beskrivs i noter. I samband med uppdateringen har även äldre uppgifter uppdaterats vilket gör att vissa serier reviderats historiskt.

3 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Specifikation av vissa tillgångs- och skuldposter 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Metod 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor 4.39 Värdepappersspecifikation banker Snabbfakta 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation Del 1 Inledning Specifikation av utlåningsposter fördelat på löptid, ändamål och säkerhet 4.42 Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation 1.1 MFI:s tillgångar 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 1.2 MFI:s skulder 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Del 5 Räntestatistik 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 5.1 Diagram räntestatistik 1.5 Penningmängd 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.2 Metod räntestatistik 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.9 Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.3 MFI:s utlåningsräntor 1.7 Noter till del 1 Inledning 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.4 Bankernas utlåningsräntor 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor Del 2 Penningmängden 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål 2.1 Diagram penningmängden 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor 2.2 Metod penningmängden 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet 5.8 Bankernas inlåningsräntor 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3, 12-månaders tillväxttakt % 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.6 Monetära basen Specifikation av utlåningsposter fördelat på typ av kredit samt kortstatistik 5.12 Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.17 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.13 Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik Del 3 Balansräkningar 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 3.1 Diagram balansräkningar 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit Del 6 Värdepappersmarknaden 3.2 Metod balansräkningar 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 6.1 Diagram värdepappersmarknaden 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.2 Metod värdepappersmarknaden Balansräkning per referenssektor innevarande period 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.3 Penningmarknaden 3.3 MFI:s balansräkning 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.4 Obligationsmarknaden 3.4 Bankernas balansräkning 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 3.6 Finansbolagens balansräkning Specifikation av bostadsinstitutens utlåningsposter Del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.7 MFI:s balansräkning 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning 7.2 Metod utländska fordringar och skulder Leasing 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet Balansräkning per referenssektor, tidsserier 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier 4.28 Leasing från banker, objektfördelad 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet, tidsserie 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Ordlista 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier In- och upplåning från hushåll samt hushållens individuella pensionssparande 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 4.35 Individuellt pensionssparande

4 Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal Uppgifterna redovisas månadsvis i denna publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per Fr.o.m. publiceringen avseende september har publikationen omarbetats. Bakgrunden är en ändrad insamling där också innehållet i publikationen setts över. En rad nya tabeller har lagts till och ett fåtal har tagits bort. Vissa tabeller har annan numrering än tidigare. Se tabell- och diagramförteckningen. En del tabeller har reviderats p.g.a. definitionsändringar. Se respektive metoddel för en detaljerad beskrivning. I samband med omarbetningen har alla serier uppdaterats för att få med revideringar av äldre uppgifter. Den gamla publikationen med uppgifter t.o.m. augusti finns för jämförelse på SCB:s hemsida. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFI:s balansräkningar - MFI:s räntesättning - värdepappersmarknaden Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Johannes Holmberg Anders Nyberg Daniel Hansson Telefon: e-post: Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De följs av fliken snabbfakta där särskilt efterfrågade uppgifter presenteras. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFI:s balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande m.m. redovisas. Del 5: MFI:s in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas. Del 7: Svenska MFI:s utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFI:s konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet.

5 Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

6 Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 2 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Penningmängden beräknas numera exklusive svenska MFI:s utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) ( ) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun- och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publiceringen avseende april 2009 ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI ( ) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EMU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag och pensionsinstitut finansinstitut, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( EU och övriga utlandet exkl. Sverige) Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

7 Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EUländer motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Allmänheten Icke-MFI I Finansmarknadsstatistiken per september har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av referenssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, socialförsäkringsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del två, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se Metod 2.2). Tabellerna och 4.26 visar fr.o.m. september svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS :1. Vid utgången av augusti fanns det 207 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Detta sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFIblanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis, eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende september. Den största innehållsliga förändringen skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag började rapportera MFI-blanketten mars 2003 och finansbolag i december De är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Även s.k. penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder) är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas 2 INSEKT Uppgift kan ej förekomma

8 Snabbfakta Penningmängdens årliga tillväxttakt M1-0,2 % M2 4,6 % M3 5,5 % Tabell 2.4 MFI:s a) utlåning till svenska hushåll inkl. HIO b), årlig tillväxttakt 6,7 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO Mkr Tabell MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål Mkr Tabell 4.7 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 4,13 % Tabell Räntor för utestående lån vid månadens slut 3,85 % Tabell MFI:s utlåning till icke-finansiella företag Mkr Tabell Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Tabell Tabell Betal- och kreditkortsfordringar till svenska hushåll Mkr Tabell 4.22 Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista Mkr Mkr Mkr Tabell Ordlista a) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). b) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer.

9 1. INLEDNING 1.1 MFI:s tillgångar Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2002-juni 2003-juni 2004-juni 2005-juni 2006-juni 2007-juni 2008-juni 2009-juni -juni -juni 0% 2002-juni 2003-juni 2004-juni 2005-juni 2006-juni 2007-juni 2008-juni 2009-juni -juni -juni 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI:s tillgångar, , mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

10 1.2 MFI:s skulder Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2002-juni 2003-juni 2004-juni 2005-juni 2006-juni 2007-juni 2008-juni 2009-juni -juni -juni 0% 2002-juni 2003-juni 2004-juni 2005-juni 2006-juni 2007-juni 2008-juni 2009-juni -juni -juni 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI:s skulder, , Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

11 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 0% -5% -5% -10% % Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, , Mkr Utlåning till Inlåning från svensk icke-mfi svensk icke-mfi Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

12 1.4 Ut- och inlåningsräntor % MFI:s utlåningsräntor % % Bankernas inlåningsräntor % Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Hushåll inkl HIO, utestående 2009 Icke-fin. Ftg. utestående Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag, procent MFI:s utlåning till Bankernas inlåning från Hushåll Ickefinansiella företag Hushåll Ickefinansiella företag jun-10 2,69 2,32 0,29 0,29 maj-11 4,00 3,72 1,41 1,46 jun-11 4,05 3,78 1,42 1,47

13 1.5 Penningmängd % Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring M1 M Penningmängd M1, M2 och M3 M1, Mkr 12-mån förändr i M2, Mkr 12-mån förändr i M3, Mkr 12-mån förändr i M1, % M2, % M3, % jun , , ,0 maj , , ,8 jun , , ,5 Tillväxttakten för M1 anges justerad för omklassificeringar som gjordes i november, se not i 2.7.

14 1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr Utestående belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent Obl. marknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, staten Penningmarknaden, bostadsinstitut Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut jun maj jun

15 1.7 Noter till del 1 Inledning September. I september ändrades tabell från att tidigare visa in- och utlåningsräntorna för allmänheten till att istället visa svenska hushåll och icke-finansiella företags ut- och inlåningsräntor. September. I september ändrades tabell så att statens emissioner på obligationsmarknaden även innefattar premieobligationer. Tidigare var endast statsobligationer inräknat.

16 2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) M1 M2 M3 0

17 2.2 Metod penningmängden Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari Fr.o.m. november publiceras tillväxttakten i M1 både inklusive och exklusive omklassning. Detta eftersom villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med villkor till avistakonto. Fr.o.m. april 2009 publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat Sedan hösten clearas vissa repor på den svenska marknaden via central motpart istället för att som tidigare handlas direkt mellan banker. Då repor clearas via central motpart blir motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag) i statistiken. Exempel: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke-mfi) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke-mfi.

18 Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGK:s skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.o.m. september genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Emittentsektorn: Riksbanken och banker Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, monetära och icke-monetära investeringsfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags ickevinstdrivande organisationer, investmentbolag, ickemonetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor.

19 Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Investmentbolag, Icke-finansiell företagssektor, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut

20 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul Aug Sep Okt Nov Jan Feb Mar Apr Maj Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul Aug Sep Okt Nov Jan Feb Mar Apr Maj November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med villkor minskar, se not i 2.7 M3 (k) =

21 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt sv allmänh M1 M1 justerat för omklassn 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M2 M3 Sedlar & mynt sv allmänh M1 M1 justerat för omklassn M2 M3 Jul -0,4 8,0 8,0 6,2 5,6-0,6 7,1 7,1 4,8 3,2 Aug -0,3 5,1 5,1 4,0 3,4-0,3 6,7 6,7 4,8 4,0 Sep -2,7 6,0 6,0 5,4 5,8-1,1 6,4 6,4 5,2 4,9 Okt -2,7 6,8 6,8 6,8 5,9-1,9 6,0 6,0 5,4 5,0 Nov -2,3 8,8 4,7 6,4 5,9-2,6 7,2 5,8 6,2 5,9-3,7 6,6 2,7 5,1 6,4-2,9 7,4 4,7 6,1 6,1 Jan -4,0 5,7 1,7 5,0 5,0-3,3 7,0 3,1 5,5 5,8 Feb -4,1 3,5-0,5 3,7 3,8-3,9 5,3 1,3 4,6 5,0 Mar -5,8 3,4-0,6 4,9 5,4-4,7 4,2 0,2 4,5 4,7 Apr -4,4 3,3-0,6 4,2 4,0-4,8 3,4-0,6 4,3 4,4 Maj -5,1 3,3-0,7 3,9 3,8-5,1 3,3-0,6 4,4 4,4-6,0 3,7-0,2 4,6 5,5-5,1 3,5-0,5 4,3 4,4

22 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul Aug Sep Okt Nov Jan Feb Mar Apr Maj

23 2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jul Aug Sep Okt Nov Jan Feb Mar Apr Maj

24 2.7 Noter till del 2 penningmängden a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september. Fr.o.m. september avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. ember I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April Fr.o.m. publiceringen avseende räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. September. Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari Oktober. Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september. November. Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med miljarder för perioden december 2003-oktober. Mindre revideringar även November. Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. M1:s tillväxttakt beräknas därför både med och utan omklassificering fr.o.m. november.

25 3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr MFI:s tillgångar per instrument Mkr MFI:s skulder per instrument Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

26 3.1 Diagram balansräkningar Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 21% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 50% 9% 40% 6% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 2002-juni 2003-juni 2004-juni 2005-juni 2006-juni 2007-juni 2008-juni 2009-juni -juni -juni 0% -6% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

27 3.2 Metod balansräkningar Teckenförklaring De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS :1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

28 3.3 MFI:s balansräkning MFI:s tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

29 3.3.2 MFI:s skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

30 3.4 Bankernas balansräkning Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Februari Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -03-27 FM5001 M02 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB November Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2013-01-03 FM5001 M11 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Augusti Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -09-25 FM5001 M08 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2014-01-29 FM5001 M12 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB December. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad 2015-01-29 Innehållsförteckning 1. Inledning

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juni. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -07-27. Innehållsförteckning 1. Inledning och

Läs mer

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(6) Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 Nya tabeller 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

Riksbankens författningssamling

Riksbankens författningssamling Riksbankens författningssamling RBFS 2014:2 ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2014:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 26 maj 2014. RBFS

Läs mer

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt. Bilaga 2 Spec A1. Kapitalplaceringar Rad 8. Omvända repor På posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Omvända repor och repor ska redovisas separat på Spec A1.

Läs mer

Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag

Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag Bilaga 2 Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag 2. Klassificering av motparter I blanketten klassificeras motparter enligt Standard för institutionell sektor indelning

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:1) om kvartalsstatistik för

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 1(6) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2004 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2001 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

2011 FM0401. Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. Innehållsförteckning

2011 FM0401. Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. Innehållsförteckning Finansmarknad 2011-03-21 1(13) Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. 2011 FM0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte

Läs mer

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) 2,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 Inlåning från hushåll, över natten Inlåning från hushåll, med överenskommen

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2014-03-26 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska överensstämma

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

Anvisningar till blanketter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-C)

Anvisningar till blanketter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-C) Bilaga 2 Anvisningar till blanketter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-C) Instruktioner Beloppen ska avrundas till närmaste tusental kronor. Belopp under

Läs mer

Anvisningar till blankett Kvartalsrapport för investeringsfonder

Anvisningar till blankett Kvartalsrapport för investeringsfonder Bilaga 14 FFFS 2008:x Anvisningar till blankett Kvartalsrapport för investeringsfonder Allmänt om hur kvartalsrapporteringen ska upprättas Kvartalsrapportering för investeringsfonder görs via Finansinspektionens

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om svenska försäkringsbolags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar,

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 26.9.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 241/1 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering

Läs mer

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för investeringsfonder

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för investeringsfonder Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Anvisning 2 Kvartalsrapportering för investeringsfonder Ett bolag

Läs mer

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14. 19.6.2015 L 154/15 RIKTLINJER EURPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/948 av den 16 april 2015 om ändring av riktlinje ECB/2013/7 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2015/19) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Instruktioner för Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder 1 RUTSsv, RUTSkoBIS och RUTSkoBISh

Instruktioner för Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder 1 RUTSsv, RUTSkoBIS och RUTSkoBISh STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 1(50) Instruktioner för Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder 1 RUTSsv, RUTSkoBIS och RUTSkoBISh December 2013 Dessa instruktioner gäller från och med den

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:14) om rapportering av kvartals-

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Riksbankens finansmarknadsstatistik 1996-1997

Riksbankens finansmarknadsstatistik 1996-1997 ES/BFM Datum 2009-06-01 1(16) Riksbankens finansmarknadsstatistik 1996-1997 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Uppföljning av placeringsverksamheten

Uppföljning av placeringsverksamheten Anvisning 1 (5) Senaste ändring 16.1.2012 VI Uppföljning av placeringsverksamheten Genom VI-rapporteringen insamlas uppgifter om försäkringsanstalternas placeringsverksamhet. Uppgifterna används för Finansinspektionens,

Läs mer

Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI)

Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI) Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI) DNR 2011-568-AFS Källa: Sveriges riksbank, Bank for International settlements (BIS), Europeiska Kommissionen och NASDAQ OMX. SELMArapporteringen

Läs mer

Möte för rapportörer

Möte för rapportörer Möte för rapportörer 22.11.2012 Beredning av förordningar och riktlinjer För närvarande utvärderas ECB:s nya krav inklusive kostnader av användarna Information om vilka de nya kraven är kommer att ges

Läs mer

Penningmängds- och bankstatistik. Årsöversikt 2007

Penningmängds- och bankstatistik. Årsöversikt 2007 Penningmängds- och bankstatistik Årsöversikt 7 Nya utbetalda bostadslån 7 7,,,,,, 7 8 9 Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Statistikenheten..8 Innehåll Aggregerad balansräkning för

Läs mer

Riksbankens finansmarknadsstatistik FMR 2003

Riksbankens finansmarknadsstatistik FMR 2003 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(109) Riksbankens finansmarknadsstatistik FMR 2003 FM5001 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Administrativa och legala uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009 Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (7) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2011 (SVA-ÅRSENKÄT 2011): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användning av rapporteringstjänsten... 2 2.1 Inloggning i rapporteringtjänsten...

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Anvisningar för kvartalsvis rapportering för APfonderna, exklusive 7:e AP-fonden

Anvisningar för kvartalsvis rapportering för APfonderna, exklusive 7:e AP-fonden STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(10) Anvisningar för kvartalsvis rapportering för APfonderna, exklusive 7:e AP-fonden Allmänt Kvartalsrapport för AP-fonder ska insändas till Statistiska centralbyrån senast 45

Läs mer

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport för januari september 2012 Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank Regel BESLUTSDATUM: 2011-12-07 BESLUT AV: BEFATTNING: - ANSVARIG AVDELNING: Direktionen ADM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN. Finansinspektionens föreskrifter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A - P1C) ;

FINANS- INSPEKTIONEN. Finansinspektionens föreskrifter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A - P1C) ; FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens föreskrifter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A - P1C) ; beslutade den

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (6) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2009 (SVA -ÅRSENKÄT 2009): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användaruppgifter... 2 3 Enkätens uppbyggnad... 3 3.1 Basuppgifter... 3

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2013R1073 SV 27.11.2013 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1073/2013

Läs mer

HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik

HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik 1(14) HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik 1 INLEDNING... 2 2 ALLMÄN INFORMATION... 2 3 DEFINITION AV UPPGIFTERNA... 3 3.1 Ställningsvärden... 3 3.2 Omvärderingar... 3 3.3 er... 3

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 202/54 Europeiska unionens officiella tidning 4.8.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 17 juli 2009 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

Läs mer

Riksbankens finansmarknadsstatistik 1980-1985

Riksbankens finansmarknadsstatistik 1980-1985 ES/BFM Datum 2008-02-23 1(15) Riksbankens finansmarknadsstatistik 1980-1985 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Instruktioner för rapportering av MFI-blanketten

Instruktioner för rapportering av MFI-blanketten 2015-04-17 1(59) Instruktioner för rapportering av MFI-blanketten NOVEMBER/DECEMBER 2014 Rapporteringen av finansmarknadsstatistik för monetära finansinstitut (MFI) görs i den så kallade MFI-blanketten.

Läs mer

STANDARDRAPPORT INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

STANDARDRAPPORT INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Bilaga 1 FFFS 2014:xx STANDARDRAPPORT E-POSTADRESS Remissexemplar 2014 03 26 RÄKENSKAPSÅR RÄKENSKAPSÅR SOM UPPGIFTERNA AVSER Fr.o.m. (ÅÅÅÅMMDD) T.o.m. (ÅÅÅÅMMDD) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då

Läs mer

I avdelningen Kommunens kontaktperson förprintas uppgifter från tidigare undersökningar. Kontrollera dessa uppgifter och ändra om de är felaktiga.

I avdelningen Kommunens kontaktperson förprintas uppgifter från tidigare undersökningar. Kontrollera dessa uppgifter och ändra om de är felaktiga. Instruktioner KTS 2014-12-09 1(12) Instruktioner 1. Att arbeta med formuläret Allmänt Formuläret innehåller följande avdelningar: Kommunens kontaktperson Finansiella tillgångar Specifikationer av finansiella

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Registrerad hos Finansinspektionen 2011-08-31 STANDARDRAPPORT. Telefonnummer 08-4126500 FFFS 2008:14

Registrerad hos Finansinspektionen 2011-08-31 STANDARDRAPPORT. Telefonnummer 08-4126500 FFFS 2008:14 Registrerad hos Finansinspektionen 2011-08-31 STANDARDRAPPORT Institut CIT Group (Nordic) AB Handläggare Linnea Holmqvist Period 201103 Telefonnummer 08-4126500 FFFS 2008:14 Institutnummer 41515 Org.nummer

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Avtagande real tillväxt och kraftig ökning av hushållssektorns finansiella

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Avtagande real tillväxt och kraftig ökning av hushållssektorns finansiella FM 17 SM 1301 Finansräkenskaper fjärde kvartalet 2012 Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer I korta drag Hushållssektorns finansiella sparande på historiskt hög nivå I takt med

Läs mer

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer FM 17 SM 1201 Finansräkenskaper fjärde kvartalet 2011 Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer I korta drag Hushållen fortsatt försiktiga Hushållen fortsätter vara försiktiga i sitt

Läs mer

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2008

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2008 Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2008 Allmänt om verksamheten I år har vi lanserat en riktigt bra tjänst som heter Fondguide Premiepension. Tjänsten vänder sig till alla som vill bli

Läs mer

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet:

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: 1(16) Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: specifikation till Balansstatistiken BANKTILLGODOHAVANDEN (FRÅN RAD 101)... 2 Utlandet... 2 Landfördelning... 2 Tusental svenska kronor... 2 Ställningsvärden...

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2003

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2003 OE 12 SM 0401 Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2003 Financial assets and liabilities for municipalities and county councils, 31 December 2003 I korta drag

Läs mer

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2007

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2007 Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2007 Allmänt om verksamheten I år har vi lanserat ett riktigt bra betal- och kreditkort, som vi kallar Fryksdalen Framför Allt kortet. Förutom att

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida

Läs mer

Instruktioner Balansstatistik

Instruktioner Balansstatistik 1(19) Instruktioner Balansstatistik 1 ALLMÄN INFORMATION... 2 2 DEFINITION AV UPPGIFTERNA... 3 2.1 Ställningsvärden... 3 2.2... 3 2.3 er... 4 3 DEFINITION AV VARIABLERNA... 5 3.1 Finansiella tillgångar...

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2011 Allmänt om verksamheten Halvåret har präglats av god ekonomisk tillväxt i Sverige och oro för försämring av statsfinanserna i de s.k. PIIGS-länderna

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen Bankföreningens bolånestatistik December 2008 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken ik grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer avvecklat sina bostadsinstitut

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) L 193/134 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2015/1196 av den 2 juli 2015 om ändring av beslut ECB/2010/21 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2015/26) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med

Läs mer

Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2013 FM0403

Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2013 FM0403 ES/BFM 2013-05-21 1(9) Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2013 FM0403 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Svenskt portföljinnehav 2013

Svenskt portföljinnehav 2013 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1 Svenskt portföljinnehav 2013 Utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper Utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper 2013 Statistiska

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i %

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Sid 3 RESULTATRÄKNING tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Ränteintäkter 99 476 121 484 Räntekostnader - 30 787-49 722 Räntenetto 68 689 71 762-4,3% Erhållna utdelningar 10 197 6 702 Provisionsintäkter

Läs mer

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i maj 00 publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden samt deras

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012 Januari juni 2013 Ekeby Sparbank får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2013.01.01 2013-06-30. Sparbankens resultat Ekeby Sparbank redovisar ett rörelseresultat på 9.501

Läs mer

FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad 18.12.2008 Ersätter - Gäller 1.1.2009

FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad 18.12.2008 Ersätter - Gäller 1.1.2009 PP01 PP01 RÄNTOR Klassificeringsfaktorer Utestående belopp Ränta, % Radnr Knr 05 10 05 9 Genomsnittsränta på utlåning JO30000, Kr 10 10 9 Genomsnittsränta på inlåning K02 15 0 Genomsnittsränta på produktivt

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

4 Penningmängds- och bankstatistik

4 Penningmängds- och bankstatistik Finlands Banks regler för motparter och kunder Penningmängds- och bankstatistik 4 Penningmängds- och bankstatistik 4.1 Allmänna förordningar 4.1.1 EU-rådets förordning (EG/2533/98) om Europeiska centralbankens

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 12 % lägre jämfört med 30 juni 2012, provisionsintäkterna

Läs mer

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003 Budgetprognos 2003:1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 Sammanfattning De statsskuldsbegrepp som gäller från och med årsskiftet är följande: Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad

Läs mer