FINANSMARKNADSSTATISTIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINANSMARKNADSSTATISTIK"

Transkript

1 FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank FM5001 M06

2 Förändringar Finansmarknadsstatistik april Till publiceringen avseende april har ett antal förändringar genomförts i publikationen Finansmarknadsstatistik: Tabell 2.4 Tabellerna med penningmängdens tillväxttakt har utökats med fler serier justerade för omklassificeringar. För mer information om hur tillväxttakter beräknas se fliken 4. Metod. Tabell I Tabellen har nya serier lagts till för tillväxttakt justerade för omklassificeringar samt köpta och sålda lån. För mer information om hur tillväxttakter beräknas se fliken 4. Metod. För hushållens lån har nya serier lagts till som visar tillväxttakterna för ändamålen konsumtion, bostad och övrigt.

3 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Specifikation av vissa tillgångs- och skuldposter 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Metod 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Utlåning till svenska hushåll och offentlig sekto 4.39 Värdepappersspecifikation banker Snabbfakta 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation Del 1 Inledning Specifikation av utlåningsposter fördelat på löptid, ändamål och säkerhet 4.42 Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation 1.1 MFI:s tillgångar 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 1.2 MFI:s skulder 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Del 5 Räntestatistik 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 5.1 Diagram räntestatistik 1.5 Penningmängd 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.2 Metod räntestatistik 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.9 Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.3 MFI:s utlåningsräntor 1.7 Noter till del 1 Inledning 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.4 Bankernas utlåningsräntor 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor Del 2 Penningmängden 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål 2.1 Diagram penningmängden 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor 2.2 Metod penningmängden 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet 5.8 Bankernas inlåningsräntor 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3, 12-månaders tillväxttakt % 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.6 Monetära basen Specifikation av utlåningsposter fördelat på typ av kredit samt kortstatisti 5.12 Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.17 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.13 Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik Del 3 Balansräkningar 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 3.1 Diagram balansräkningar 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit Del 6 Värdepappersmarknaden 3.2 Metod balansräkningar 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 6.1 Diagram värdepappersmarknaden 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.2 Metod värdepappersmarknaden Balansräkning per referenssektor innevarande period 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.3 Penningmarknaden 3.3 MFI:s balansräkning 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.4 Obligationsmarknaden 3.4 Bankernas balansräkning 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 3.6 Finansbolagens balansräkning Specifikation av bostadsinstitutens utlåningsposter Del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.7 MFI:s balansräkning 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning 7.2 Metod utländska fordringar och skulder Leasing 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet Balansräkning per referenssektor, tidsserier 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier 4.28 Leasing från banker, objektfördelad 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet, tidsserie 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Ordlista 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier In- och upplåning från hushåll samt hushållens individuella pensionssparand 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 4.35 Individuellt pensionssparande

4 Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal Uppgifterna redovisas månadsvis i denna publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per Fr.o.m. publiceringen avseende september 2010 har publikationen omarbetats. Bakgrunden är en ändrad insamling där också innehållet i publikationen setts över. En rad nya tabeller har lagts till och ett fåtal har tagits bort. Vissa tabeller har annan numrering än tidigare. Se tabell- och diagramförteckningen. En del tabeller har reviderats p.g.a. definitionsändringar. Se respektive metoddel för en detaljerad beskrivning. I samband med omarbetningen har alla serier uppdaterats för att få med revideringar av äldre uppgifter. Den gamla publikationen med uppgifter t.o.m. augusti 2010 finns för jämförelse på SCB:s hemsida. I samband med publiceringen avseende juli har publikationen uppdaterats på ett antal punkter. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFI:s balansräkningar - MFI:s räntesättning - värdepappersmarknaden Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Anders Nyberg Daniel Hansson Tina Hansson Johannes Andersson Telefon: e-post: Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De följs av fliken snabbfakta där särskilt efterfrågade uppgifter presenteras. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFI:s balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande m.m. redovisas. Del 5: MFI:s in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas. Del 7: Svenska MFI:s utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFI:s konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet.

5 Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

6 Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 2 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Penningmängden beräknas numera exklusive svenska MFI:s utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) ( ) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun- och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publiceringen avseende april 2009 ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI ( ) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EMU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag och pensionsinstitut finansinstitut, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( EU och övriga utlandet exkl. Sverige) Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

7 Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EUländer motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Allmänheten Icke-MFI I Finansmarknadsstatistiken per september 2010 har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av referenssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, socialförsäkringsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 2, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition i i än den ovan beskrivna (se Metod 2.2). Tabellerna och 4.26 visar fr.o.m. september 2010 svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. Vid utökningen av historiska serier tillbaka till 1975 har ovanstående sektorer räknats till icke-mfi från den tidpunkt det finns statistikuppgifter tillgängliga. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2010:1. Vid utgången av augusti 2010 fanns det 207 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder) är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen. Detta sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 3 men även penningmängdsmåttet g M3 i avsnitt 2.3. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFIblanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis, eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende september Den största innehållsliga förändringen skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFIblanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. T.o.m var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Monetära värdepappersbolag är inkluderade i gruppen övriga MFI fr.o.m Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas 2 INSEKT Uppgift kan ej förekomma

8 Snabbfakta Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 5,0 % M2 7,7 % M3 7,9 % Tabell 2.4 MFI:s a) utlåning till svenska hushåll inkl. HIO b), årlig tillväxttakt 4,5 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO Mkr Tabell MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål Mkr Tabell 4.7 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 3,71 % Tabell Räntor för utestående lån vid månadens slut 3,86 % Tabell MFI:s utlåning till icke-finansiella företag Mkr Tabell Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter Lån med andra säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Tabell Tabell Betal- och kreditkortsfordringar till svenska hushåll Mkr Tabell 4.22 Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista Mkr Mkr Mkr Tabell Ordlista a) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). b) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer.

9 1. INLEDNING 1.1 MFI:s tillgångar Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2003-jun 2004-jun 2005-jun 2006-jun 2007-jun 2008-jun 2009-jun 2010-jun -jun -jun 0% 2003-jun 2004-jun 2005-jun 2006-jun 2007-jun 2008-jun 2009-jun 2010-jun -jun -jun 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI:s tillgångar, , mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

10 1.2 MFI:s skulder Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2003-jun 2004-jun 2005-jun 2006-jun 2007-jun 2008-jun 2009-jun 2010-jun -jun -jun 0% 2003-jun 2004-jun 2005-jun 2006-jun 2007-jun 2008-jun 2009-jun 2010-jun -jun -jun 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI:s skulder, , Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

11 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 0% -5% -5% -10% % Hushåll inkl. HIO Icke-fin fin. Ftg. 0 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, , Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

12 1.4 Ut- och inlåningsräntor % MFI:s utlåningsräntor % % Bankernas inlåningsräntor % Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag, procent MFI:s utlåning till Bankernas inlåning från Hushåll Ickefinansiella företag Hushåll Ickefinansiella företag jun-11 4,05 3,78 1,42 1,47 maj-12 4,08 3,73 1,51 1,42 jun-12 4,05 3,71 1,49 1,42

13 1.5 Penningmängd % Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt M1 Tillväxt M3 Tillväxt Penningmängd M1, M2 och M3 M1, Mkr 12-mån tillväxt i M2, Mkr 12-mån tillväxt i M3, Mkr 12-mån tillväxt i M1, % M2, % M3, % jun , , ,3 maj , , ,0 jun , , ,9 Tillväxttakten för M1 och M3 justeras för omklassificeringar, se 4. Metod.

14 1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr Utestående belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut jun maj jun

15 1.7 Noter till del 1 Inledning September I september 2010 ändrades tabell från att tidigare visa in- och utlåningsräntorna för allmänheten till att istället visa svenska hushåll och icke-finansiella företags ut- och inlåningsräntor. September I september 2010 ändrades tabell så att statens emissioner på obligationsmarknaden även innefattar premieobligationer. Tidigare var endast statsobligationer inräknat.

16 2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt ( 3 månaders glidande medelvärde ) M1 M2 M3 0

17 2.2 Metod penningmängden Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens t utländska filialer l har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari Fr.o.m. november 2010 publiceras tillväxttakten i M1 både inklusive och exklusive omklassning. Detta eftersom villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med villkor till avistakonto. Fr.o.m. april 2009 publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat Sedan hösten 2010 clearas vissa repor på den svenska marknaden via central motpart istället för att som tidigare handlas direkt mellan banker. Då repor clearas via central motpart blir motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag) i statistiken. Exempel: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke-mfi) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke-mfi.

18 Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGK:s skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.o.m. september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Emittentsektorn: Riksbanken och banker Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, monetära och icke-monetära investeringsfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags ickevinstdrivande organisationer, investmentbolag, ickemonetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor. Tillväxttakt För information om hur tillväxttakt beräknas se 4. Metod.

19 Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Investmentbolag, Icke-finansiell företagssektor, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut

20 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul Aug Sep Okt Nov Jan Feb Mar Apr Maj Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl. HIO Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul Aug Sep Okt Nov Jan Feb Mar Apr Maj M3

21 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt M1 Stockförändring sv allmänh M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M3 Tillväxt Sedlar & mynt sv allmänh M1 Stockförändring M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring M3 Tillväxt Jul -5,7 2,0-2,1 3,1 3,0 3,0 2,9-5,6 3,0-1,2 3,9 3,8 3,8 3,7 Aug -5,7 3,8-0,4 5,4 5,3 6,0 5,8-5,8 3,2-1,1 4,4 4,3 4,8 4,7 Sep -5,3 4,1-0,2 6,5 6,5 8,0 8,0-5,6 3,3-0,9 5,0 4,9 5,7 5,6 Okt -4,6 2,9-1,3 5,4 5,4 7,1 7,1-5,2 3,6-0,6 5,8 5,7 7,0 7,0 Nov -5,2 0,2 0,2 5,8 5,8 6,1 6,1-5,0 2,4-0,4 5,9 5,9 7,1 7,1-4,3 0,9 0,9 6,1 6,1 6,4 6,4-4,7 1,3-0,1 5,8 5,8 6,5 6,5 Jan -4,0 3,2 3,2 8,7 8,7 6,2 8,9-4,5 1,4 1,4 6,8 6,8 6,2 7,1 Feb -4,5 4,8 4,8 9,7 9,7 6,9 9,5-4,3 2,9 2,9 8,2 8,2 6,5 8,3 Mar -3,5 5,1 5,1 8,9 8,9 6,6 9,3-4,0 4,3 4,3 9,1 9,1 6,6 9,2 Apr -5,0 4,3 4,3 8,1 8,1 7,4 10,1-4,3 4,7 4,7 8,9 8,9 7,0 9,6 Maj -4,5 4,0 4,0 7,3 7,3 6,3 9,0-4,3 4,5 4,5 8,1 8,1 6,8 9,5-3,9 5,0 5,0 7,7 7,7 5,2 7,9-4,5 4,4 4,4 7,7 7,7 6,3 9,0

22 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul Aug Sep Okt Nov Jan Feb Mar Apr Maj

23 2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jul Aug Sep Okt Nov Jan Feb Mar Apr Maj

24 2.7 Noter till del 2 penningmängden a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt. ember I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April Fr.o.m. publiceringen avseende räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. September Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari Oktober Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september November Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med miljarder för perioden december 2003-oktober Mindre revideringar även November Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. M1:s tillväxttakt beräknas därför både med och utan omklassificering fr.o.m. november ember. I december reviderades emitterade värdepapper för perioden januari 2010 till november. Tillväxttakten för M3 i tabell 2.4 har reviderats för januari till november.

25 3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr MFI:s tillgångar per instrument Mkr MFI:s skulder per instrument Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

26 3.1 Diagram balansräkningar Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt 100% 21% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 50% 9% 40% 6% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 2003-jun 2004-jun 2005-jun 2006-jun 2007-jun 2008-jun 2009-jun 2010-jun -jun -jun 0% -6% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

27 3.2 Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2010:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996-november 2001 redovisas den netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. För perioden var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bl.a. på att motparter inte erhållit sektor p.g.a. saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke- MFI men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFI-totalt. Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

28 3.3 MFI:s balansräkning MFI:s tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

29 3.3.2 MFI:s skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl. HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-27 FM5001 M06 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Maj Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -06-28 FM5001 M05 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB November Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2013-01-03 FM5001 M11 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Februari Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -03-27 FM5001 M02 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2013-01-28 FM5001 M12 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2014-01-29 FM5001 M12 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Augusti Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -09-25 FM5001 M08 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB December. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad 2015-01-29 Innehållsförteckning 1. Inledning

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juni. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -07-27. Innehållsförteckning 1. Inledning och

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juli Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -08-26 FM5001 M07 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB NOVEMBER -12-30 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2011-01-28 FM5001 M12 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK -07-25 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Metod Del 1 Inledning FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB FEBRUARI -03-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av

December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av 2016-12-13 Sida 1 (8) Del 5, Penningmängd 2003 December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. 2009 April: Fr.o.m.

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Mars Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -04-29 FM5001 M03 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Oktober. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -11-26. Innehållsförteckning 1. Inledning och

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalansoch Finansmarknadsstatistik, SCB Februari. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -03-26 Innehållsförteckning 1. Inledning och

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Februari Publicerad -03-29 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning

Läs mer

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(6) Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 Nya tabeller 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid

Läs mer

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder Gäller fr.o.m. period 201412 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Anvisning 2 Kvartalsrapportering för

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 57/34 27.2.2002 RÄTTELSE Rättelse till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära (ECB/2001/13) ( L 333 av den 17 december

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 36 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 36 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) NR/OEM 2015-09-29 Anita Brandt

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) NR/OEM 2015-09-29 Anita Brandt STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) SCBFS 2015:25 Bilaga 2 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om kommunernas och landstingens finansiella tillgångar

Läs mer

Anvisning till blankett VP403. Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav

Anvisning till blankett VP403. Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav Anvisning till blankett VP403 Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav Februari 2015 2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett

Läs mer

Finansiella företag, årsbokslut

Finansiella företag, årsbokslut Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Finansiella företag, årsbokslut 2011 FM0402 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

Organisationsnr Institutnr Kvartal År. Riktigheten av lämnade uppgifter i denna blankett och bifogade specifikationer intygas

Organisationsnr Institutnr Kvartal År. Riktigheten av lämnade uppgifter i denna blankett och bifogade specifikationer intygas Bilaga 1 REMISSEXEMPLAR FFFS 2015:xx KVARTALSSTATISTIK FÖR VISSA VÄRDEPAPPERSBOLAG Institut Organisationsnr Institutnr Kvartal År Blanketten skall ha kommit in till Statistiska centralbyrån senast den

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt. Bilaga 2 Spec A1. Kapitalplaceringar Rad 8. Omvända repor På posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Omvända repor och repor ska redovisas separat på Spec A1.

Läs mer

Förslag till nya föreskrifter om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till balansstatistik

Förslag till nya föreskrifter om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till balansstatistik 2015-12-21 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-12824 Förslag till nya föreskrifter om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till balansstatistik Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Riksbankens författningssamling

Riksbankens författningssamling Riksbankens författningssamling RBFS 2010:1 ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2010:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 23 augusti 2010. RBFS

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 1(6) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2004 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR ENKÄT OM UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPERSTILLGÅNGAR OCH -SKULDER I ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG, FINANSIELLA FÖRETAG OCH STATEN (SAVE)

RAPPORTERINGSANVISNINGAR ENKÄT OM UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPERSTILLGÅNGAR OCH -SKULDER I ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG, FINANSIELLA FÖRETAG OCH STATEN (SAVE) RAPPORTERINGSANVISNINGAR ENKÄT OM UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPERSTILLGÅNGAR OCH -SKULDER I ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG, FINANSIELLA FÖRETAG OCH STATEN (SAVE) Version 1.3 Gäller från Rapporteringsanvisningar 2 (36)

Läs mer

Avstämningsregler VINN- och MFI-rapporten

Avstämningsregler VINN- och MFI-rapporten 1(11) 2017-03-03 Avstämningsregler VINN- och MFI-rapporten Bakgrund För att det ska vara möjligt att ersätta värdepappersdelarna i MFI-rapporten med uppgifter från VINN krävs en hög grad av samstämmighet

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 2 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 2 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Riksbankens författningssamling

Riksbankens författningssamling Riksbankens författningssamling RBFS 2014:2 ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2014:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 26 maj 2014. RBFS

Läs mer

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1 Linköpings kommun Finansrapport april 2016 Bilaga 1 2 Innehållsförteckning Finansrapport för kommunen per den 30 april Sid Inledning 3 Koncernen Likvida medel 3 Bolagens upplåning samt kommunal borgen

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 02 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 36/22 Europeiska unionens officiella tidning 5.2.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 11 december 2008 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2001 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 2015 FM0401

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 2015 FM0401 Finansmarknad 1(15) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 2015 FM0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Sammanställning över investeringsfondens innehav

Sammanställning över investeringsfondens innehav Bilaga 9 FFFS 2008:x Sammanställning över investeringsfondens innehav Investeringsfondens innehav av överlåtbara värdepapper och andra finansiella instrument ska specificeras sista bankdagen av varje kvartal

Läs mer

Delårsrapport 2015-06-30

Delårsrapport 2015-06-30 Delårsrapport 2015-06-30 DELÅRSRAPPORT 2015-06-30 Skurups Sparbank, organisationsnummer 548000-7409, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2015-01-01 2015-06-30. Utveckling av resultat

Läs mer

Statistiska centralbyrån Betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik. Anvisning: Svenska direktinvesteringar i utlandet 2014

Statistiska centralbyrån Betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik. Anvisning: Svenska direktinvesteringar i utlandet 2014 Statistiska centralbyrån Betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik Anvisning: Svenska direktinvesteringar i utlandet 2014 Anvisning: Svenska direktinvesteringar i utlandet 2014 Syfte: Syftet med enkäten

Läs mer

Anvisning till blankett VP402

Anvisning till blankett VP402 Anvisning till blankett VP402 Portföljinvesteringar i utlandet Hushållens innehav Februari 2015 2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett VP402 Undersökningen mäter svenska

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:1) om kvartalsstatistik för

Läs mer

Anvisning till blankett VP404

Anvisning till blankett VP404 Anvisning till blankett VP404 Portföljinvesteringar i utlandet Fonders innehav Februari 2015 2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett VP404 Undersökningen mäter svenska

Läs mer

Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2015

Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2015-10-26 KSN-2015-0478 Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Svenskt portföljinnehav 2014

Svenskt portföljinnehav 2014 D BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT 2015:1 ISSN 1654-8116 (Online) All officiell statistik finns på: www.scb.se Statistikservice: tfn 08-506 948 01 All official statistics can be found at: www.scb.se

Läs mer

Försäkringsföretagens årsredogörelse 2014 FM0502

Försäkringsföretagens årsredogörelse 2014 FM0502 ES/BFM 2015-09-09 1(10) Försäkringsföretagens årsredogörelse 2014 FM0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Januari Juni 2005. SkandiaBanken koncern

DELÅRSRAPPORT. Januari Juni 2005. SkandiaBanken koncern DELÅRSRAPPORT Januari Juni 2005 SkandiaBanken koncern Förvaltningsberättelse Koncernen SkandiaBanken Aktiebolag (publ) avger härmed delårsrapport för perioden januari-juni 2005. Resultat SkandiaBankens

Läs mer

Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag

Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag 2014-11-10 FI Dnr 14-5565 BESLUTSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2014-03-26 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska överensstämma

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2016

Föreskrifter och anvisningar 4/2016 Föreskrifter och anvisningar 4/2016 Tillämpningen av EBAs GSII-anvisning Dnr FIVA 8/01.00/2016 Utfärdade 28.4.2016 Gäller från 1.6.2016 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 63 Mkr.

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 63 Mkr. ÅTVIDABERGS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

2011 FM0401. Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. Innehållsförteckning

2011 FM0401. Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. Innehållsförteckning Finansmarknad 2011-03-21 1(13) Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. 2011 FM0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 juli 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Uppföljning finansiella placeringar per den 30 november 2015

Uppföljning finansiella placeringar per den 30 november 2015 1 (6) Kommunledningskontoret 20-12-08 Ekonomiavdelningen Uppföljning finansiella placeringar per den 30 november 20 Inledning Uppföljning av finansiella placeringar är en förenklad Finansrapport. Finansrapporter

Läs mer

Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag

Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag Bilaga 2 Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag 2. Klassificering av motparter I blanketten klassificeras motparter enligt Standard för institutionell sektor indelning

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB

Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB Sida 1 (7) Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB Verksamheten Under första halvåret har efterfrågan på krediter minskat. De främsta orsakerna är stigande ränteläge, regler kring

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB December Publicerad 2016-01-29 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning

Läs mer

Bank- och finansstatistik 2005. Publicerad i Maj 2006

Bank- och finansstatistik 2005. Publicerad i Maj 2006 Bank- och finansstatistik 005 Publicerad i Maj 006 INNEHÅLL Basfakta om svensk bankmarknad Bankaktiebolag Bankmarknaden i Sverige De stora svenska bankkoncernerna Sparbanker 4 Bankernas rörelseresultat,

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2017-06-28 FFFS 2017:xx Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska

Läs mer

Plain Capital ArdenX 515602-5388

Plain Capital ArdenX 515602-5388 Halvårsredogörelse för Plain Capital ArdenX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital ArdenX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 juni 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI)

Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI) Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI) DNR 2011-568-AFS Källa: Sveriges riksbank, Bank for International settlements (BIS), Europeiska Kommissionen och NASDAQ OMX. SELMArapporteringen

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

BILAGA I Metod för avstämning av balansräkning

BILAGA I Metod för avstämning av balansräkning BILAGA I Metod för avstämning av balansräkning Rapportering i enlighet med artikel 2 i genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 Avstämning av kapitalbasen i den konsoliderade situationen 30 jun 30 jun

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 32

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 32 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 32 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 32 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Den svenska kreditmarknaden

Den svenska kreditmarknaden Den svenska kreditmarknaden Svenska Bankföreningen 1999 FÖRORD Svenska Bankföreningen presenterar härmed den tjugonde bearbetade upplagan av Den Svenska Kreditmarknaden. Tyngdpunkten i framställningen

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2010 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Översikt: Fortsatt god arbetsmarknad men fler i program 3 Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 5 Fallande siffror

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juni Publicerad -07-27 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14. 19.6.2015 L 154/15 RIKTLINJER EURPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/948 av den 16 april 2015 om ändring av riktlinje ECB/2013/7 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2015/19) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Ändringar i regler om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter

Ändringar i regler om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter 2016-03-01 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Ändringar i regler om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank.

FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Januari Publicerad -02-25 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/ 2008-10-23, rev 2013-04-02 1(8) Offentliga sektorns sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier: Förfarandet vid alltför stora underskott (Excessive Deficit Procedure, EDP) 2007 NR0108 I denna

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

En översikt över betydande redovisningsprinciper som används är önskvärd

En översikt över betydande redovisningsprinciper som används är önskvärd 1 (19) I 4 kap. 14 24 i finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i kreditinstitut och värdepappersföretag (FMF) specificeras de upplysningar som skall lämnas i noter till bokslutet.

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av FINREP-tabellbilagorna 2014

Anvisningar för ifyllande av FINREP-tabellbilagorna 2014 1(9) Anvisningar för ifyllande av FINREP-tabellbilagorna 2014 ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV FINREP- TABELLBILAGORNA 2014... 1 Allmänt... 2 FA-tabellbilaga... 3 FA11A Ränteintäkter... 3 FA11B Räntekostnader...

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för januari juni 2015 Styrelsen för Högsby Sparbank (532800-6217) får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2015-01-01 2015-06-30.

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB Q4 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB 2 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 Bokslutskommuniké JANUARI-DECEMBER 2015 Hyresintäkterna ökade med 4,3 % (5,0 %) främst

Läs mer

ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014

ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014 ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014 Innehållsförteckning för första halvåret 2014, s. 3 Sparbankens resultat under första halvåret, s. 3 Sparbankens ställning, s.4 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer,

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 1 % lägre jämfört med 30 juni 2013, provisionsintäkterna

Läs mer

Tillägg 2015:1 (Fi Dnr 15-3547) till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) grundprospekt av den 6 maj 2014

Tillägg 2015:1 (Fi Dnr 15-3547) till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) grundprospekt av den 6 maj 2014 Tillägg 2015:1 (Fi Dnr 15-3547) till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) grundprospekt av den 6 maj 2014 Detta dokument utgör ett tillägg till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Bolaget ) grundprospekt

Läs mer

Remissexemplar Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag. Rapportering av kvartalsupplysningar

Remissexemplar Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag. Rapportering av kvartalsupplysningar Bilaga 7 Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag Dessa upplysningar efterfrågas av Riksbanken för att kunna lämna kompletterande upplysningar för den EU-gemensamma

Läs mer