FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB"

Transkript

1 FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB FEBRUARI Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank

2 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 Utlåning fördelad på långivande sektor Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder

3 Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för makroekonomi och priser, SCB: Jan-Olof Elldin Daniel Hansson Kristian Tegbring Telefon: epost: Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligationsoch penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.

4 Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

5 Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag ( ) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

6 Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av 2006 fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000

7 1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% Feb Feb Feb Feb Feb Feb Feb Feb - Feb - Feb 0% Feb Feb Feb Feb Feb Feb Feb Feb - Feb - Feb 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFIs tillgångar, , mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

8 1.2 MFIs skulder Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% Feb Feb Feb Feb Feb Feb Feb Feb - Feb - Feb 0% Feb Feb Feb Feb Feb Feb Feb Feb - Feb - Feb 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFIs skulder, , Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

9 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Dec 2003 Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Dec 2003 Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, , Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI MFI totalt

10 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % MFI:s utlåningsräntor % 8 % Bankernas inlåningsräntor % D J D J D J D J D J D J D J D Sep Dec 2006 Sep Dec Sep Dec 0 0 D J D J D J D J D J D J D J D Sep Dec 2006 Sep Dec Sep Dec 0 Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag feb-07 4,28 4,36 4,23 2,07 1,76 2,42 jan-08 4,93 4,99 4,92 2,86 2,55 3,17 feb-08 5,02 5,05 5,06 3,05 2,72 3,39

11 1.5 Penningmängd % Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring M1 M Dec Sep 2001 Dec Sep 2002 Dec Sep 2003 Dec Sep 2004 Dec Sep 2005 Dec Sep 2006 Dec Sep Dec Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % feb , , ,4 jan , , ,3 feb , , ,8

12 1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent Dec 2002 Sep Dec 2003 Sep Dec 2004 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Sep Dec 2005 Sep Dec 2006 Sep Dec Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut Sep Dec Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut feb jan feb

13 2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % 25 Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) Dec 2000 Sep Dec 2001 Sep Dec 2002 Sep Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 M1 M2 M3 0 Sep Dec 2006 Sep Dec Sep Dec

14 2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.

15 M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, ickemonetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor

16 Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut

17 2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb M3

18 2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jul 1,2 11,6 13,3 12,3 1,6 12,0 14,0 13,7 Aug 0,2 10,1 13,1 14,7 1,1 11,6 13,9 13,4 Sep 0,6 9,5 12,0 16,2 0,7 10,4 12,8 14,4 Okt 0,0 8,4 11,9 19,6 0,3 9,3 12,3 16,8 Nov -0,2 7,4 10,9 20,8 0,1 8,4 11,6 18,8 Dec -0,3 8,3 11,8 18,7-0,2 8,0 11,5 19,7 Jan 0,0 9,1 12,1 18,3-0,2 8,3 11,6 19,3 Feb 1,1 9,9 12,4 17,8 0,3 9,1 12,1 18,3

19 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

20 2.6 Noter till del 2 penningmängden 1) I publiceringen avseende april 2006 har avistainlåningen (och därmed M1), samt inlåning med vissa villkor reviderats för perioden Jan 1998-Sep 2004

21 3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr MFI:s tillgångar per instrument Mkr MFI:s skulder per instrument Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec 2006 Sep Dec Sep Dec 0 Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

22 3.1 Diagram balansräkningar Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 20% 90% 80% 15% 70% 60% 10% 50% 40% 5% 30% 20% 0% 10% 1999-Feb 2000-Feb 2001-Feb 2002-Feb 2003-Feb 2004-Feb 2005-Feb 2006-Feb -Feb -Feb Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 0% -5% Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

23 3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod

24 3.3 MFIs balansräkning MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

25 3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

26 3.4 Bankers balansräkning Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

27 3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor

28 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor Svenska MFI Hushåll inkl HIO Utländska MFI Utländska icke-mfi EU-länder EU-länder utlandet utlandet Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån EU-länder emitterade värdepapper utlandet Derivatinstrument Räntebärande värdepapper skulder Aktier och andelar Eget kapital Derivatinstrument SUMMA SKULDER tillgångar Svenska kronor SUMMA TILLGÅNGAR Utländsk valuta Svenska kronor Euro och EMU-valutor Utländsk valuta EU-valutor Euro och EMU-valutor utländska valutor EU-valutor utländska valutor Ställning

29 3.6 Finansbolagens balansräkning Finansbolagens tillgångar, mkr Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor Svenska MFI Hushåll inkl HIO Utländska MFI Utländska icke-mfi EU-länder EU-länder utlandet utlandet Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån EU-länder emitterade värdepapper utlandet Derivatinstrument Räntebärande värdepapper skulder Aktier och andelar Eget kapital Derivatinstrument SUMMA SKULDER tillgångar Svenska kronor SUMMA TILLGÅNGAR Utländsk valuta Svenska kronor Euro och EMU-valutor Utländsk valuta EU-valutor Euro och EMU-valutor utländska valutor EU-valutor utländska valutor Ställning

30 3.7 MFIs balansräkning MFIs tillgångar, mkr MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor Svenska MFI Hushåll inkl HIO Utländska MFI Utländska icke-mfi EU-länder EU-länder utlandet utlandet Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån EU-länder emitterade värdepapper utlandet Derivatinstrument Räntebärande värdepapper skulder Aktier och andelar Eget kapital Derivatinstrument SUMMA SKULDER tillgångar Svenska kronor SUMMA TILLGÅNGAR Utländsk valuta Svenska kronor Euro och EMU-valutor Utländsk valuta EU-valutor Euro och EMU-valutor utländska valutor EU-valutor utländska valutor Ställning

31 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor Ej valutafördelad filialdifferens

32 3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi EU-länder utlandet MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag MFI Utländska MFI EU-länder utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Euro och EMU-valutor EU-valutor utländska valutor Ej valutafördelad filialdifferens

33 3.9 MFIs balansräkning tidsserier MFIs utlåning totalt och till icke-mfi, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb forts. MFIs utlåning till icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB FEBRUARI -03-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB NOVEMBER -12-30 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK -07-25 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Metod Del 1 Inledning FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juli Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -08-26 FM5001 M07 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Maj Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -06-28 FM5001 M05 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-27 FM5001 M06 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-26 FM5001 M06 Förändringar Finansmarknadsstatistik april Till

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2011-01-28 FM5001 M12 Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Februari Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -03-27 FM5001 M02 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB November Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2013-01-03 FM5001 M11 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2013-01-28 FM5001 M12 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2014-01-29 FM5001 M12 Förändringar Finansmarknadsstatistik

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Augusti Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -09-25 FM5001 M08 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB December. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad 2015-01-29 Innehållsförteckning 1. Inledning

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juni. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -07-27. Innehållsförteckning 1. Inledning och

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Mars Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -04-29 FM5001 M03 Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalansoch Finansmarknadsstatistik, SCB Februari. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -03-26 Innehållsförteckning 1. Inledning och

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Oktober. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -11-26. Innehållsförteckning 1. Inledning och

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Februari Publicerad -03-29 Bild av Kirstie Ekelund Innehållsförteckning

Läs mer

December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av

December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av 2016-12-13 Sida 1 (8) Del 5, Penningmängd 2003 December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. 2009 April: Fr.o.m.

Läs mer

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(6) Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 Nya tabeller 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 57/34 27.2.2002 RÄTTELSE Rättelse till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära (ECB/2001/13) ( L 333 av den 17 december

Läs mer

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt. Bilaga 2 Spec A1. Kapitalplaceringar Rad 8. Omvända repor På posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Omvända repor och repor ska redovisas separat på Spec A1.

Läs mer

Organisationsnr Institutnr Kvartal År. Riktigheten av lämnade uppgifter i denna blankett och bifogade specifikationer intygas

Organisationsnr Institutnr Kvartal År. Riktigheten av lämnade uppgifter i denna blankett och bifogade specifikationer intygas Bilaga 1 REMISSEXEMPLAR FFFS 2015:xx KVARTALSSTATISTIK FÖR VISSA VÄRDEPAPPERSBOLAG Institut Organisationsnr Institutnr Kvartal År Blanketten skall ha kommit in till Statistiska centralbyrån senast den

Läs mer

Riksbankens författningssamling

Riksbankens författningssamling Riksbankens författningssamling RBFS 2010:1 ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2010:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 23 augusti 2010. RBFS

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 36 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 36 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 2 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 2 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

Riksbankens författningssamling

Riksbankens författningssamling Riksbankens författningssamling RBFS 2014:2 ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2014:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 26 maj 2014. RBFS

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:1) om kvartalsstatistik för

Läs mer

Protokollsbilaga E Direktionens protokoll , 10

Protokollsbilaga E Direktionens protokoll , 10 Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 090205, 10 PM DATUM: 2009-01-16 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: APP Maria Eriksson SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag

Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag Bilaga 2 Anvisningar till blankett Kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag 2. Klassificering av motparter I blanketten klassificeras motparter enligt Standard för institutionell sektor indelning

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2001 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2014-03-26 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska överensstämma

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2017-06-28 FFFS 2017:xx Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 32

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 32 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 32 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 32 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder Gäller fr.o.m. period 201412 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Anvisning 2 Kvartalsrapportering för

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 1(6) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2004 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Anvisningar till blankett Kvartalsrapport för investeringsfonder

Anvisningar till blankett Kvartalsrapport för investeringsfonder Bilaga 14 FFFS 2008:x Anvisningar till blankett Kvartalsrapport för investeringsfonder Allmänt om hur kvartalsrapporteringen ska upprättas Kvartalsrapportering för investeringsfonder görs via Finansinspektionens

Läs mer

Förslag till förändring av inrapporteringsblanketter avseende finansmarknadsstatistiken

Förslag till förändring av inrapporteringsblanketter avseende finansmarknadsstatistiken Protokollsbilaga F Direktionens protokoll 2009-06-22, 9 Beslutsunderlag DATUM: 2009-05-11 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: APP Maria Eriksson SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

Anvisningar till blanketter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-C)

Anvisningar till blanketter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-C) Bilaga 2 Anvisningar till blanketter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-C) Instruktioner Beloppen ska avrundas till närmaste tusental kronor. Belopp under

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Avstämningsregler VINN- och MFI-rapporten

Avstämningsregler VINN- och MFI-rapporten 1(11) 2017-03-03 Avstämningsregler VINN- och MFI-rapporten Bakgrund För att det ska vara möjligt att ersätta värdepappersdelarna i MFI-rapporten med uppgifter från VINN krävs en hög grad av samstämmighet

Läs mer

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för investeringsfonder

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för investeringsfonder Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Anvisning 2 Kvartalsrapportering för investeringsfonder Ett bolag

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om svenska försäkringsbolags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar,

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 2015 FM0401

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 2015 FM0401 Finansmarknad 1(15) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 2015 FM0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

2011 FM0401. Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. Innehållsförteckning

2011 FM0401. Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. Innehållsförteckning Finansmarknad 2011-03-21 1(13) Banker och Kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder. 2011 FM0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte

Läs mer

Placeringsfond/månadsrapport

Placeringsfond/månadsrapport W03 Grundläggande uppgifter om placeringarna Andel risk- Värde av fondens tal, värde, % % 05 10 15 Radnr Knr 03 5 Placeringsfondens värde 12 6 Antal fondandelsägare 14 8 Värdepapper och penningmarknadsinstrument

Läs mer

Instruktioner för Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder 1 RUTSsv, RUTSkoBIS och RUTSkoBISh

Instruktioner för Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder 1 RUTSsv, RUTSkoBIS och RUTSkoBISh STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 1(50) Instruktioner för Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder 1 RUTSsv, RUTSkoBIS och RUTSkoBISh December 2013 Dessa instruktioner gäller från och med den

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) 2,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 Inlåning från hushåll, över natten Inlåning från hushåll, med överenskommen

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:14) om rapportering av kvartals-

Läs mer

KOMPLETTERANDE TILLSYNSRAPPORTERING - FÖRSÄKRINGSFÖRETAG INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KOMPLETTERANDE TILLSYNSRAPPORTERING - FÖRSÄKRINGSFÖRETAG INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Bilaga 6 FFFS 2015:xx KOMPLETTERANDE TILLSYNSRAPPORTERING - FÖRSÄKRINGSFÖRETAG VALUTA INNEHÅLLSFÖRTECKNING Periodicitet A Kompletterande upplysningar, för värdepapper utan ISIN- kod Kvartal B Värdepapper

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag; FFFS 2010:1 Utkom

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION 2017-02-27 1 (11) KVALITETSDEKLARATION Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Ämnesområde Finansmarknad Statistikområde Finansiella företag utom försäkring Produktkod FM0401 Referenstid

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Riksbankens finansmarknadsstatistik 1996-1997

Riksbankens finansmarknadsstatistik 1996-1997 ES/BFM Datum 2009-06-01 1(16) Riksbankens finansmarknadsstatistik 1996-1997 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 26.9.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 241/1 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering

Läs mer

Remissexemplar Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag. Rapportering av kvartalsupplysningar

Remissexemplar Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag. Rapportering av kvartalsupplysningar Bilaga 7 Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag Dessa upplysningar efterfrågas av Riksbanken för att kunna lämna kompletterande upplysningar för den EU-gemensamma

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

Landstingens finansiella tillgångar och skulder

Landstingens finansiella tillgångar och skulder Sida 1 av 13 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens föreskrifter om månadsstatistik för vissa värdepappersbolag;

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens föreskrifter om månadsstatistik för vissa värdepappersbolag; FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens föreskrifter om månadsstatistik för vissa värdepappersbolag; beslutade den 26 november 1996. Finansinspektionen föreskriver

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

ECB-STATISTIK EN KORT ÖVERSIKT AUGUSTI 2005

ECB-STATISTIK EN KORT ÖVERSIKT AUGUSTI 2005 ECB-STATISTIK EN KORT ÖVERSIKT AUGUSTI 5 SV Det viktigaste syftet med Europeiska centralbankens (ECB) statistik är att stödja ECB:s penningpolitik samt Eurosystemets och Europeiska centralbankssystemets

Läs mer

Ändrade föreskrifter om kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag

Ändrade föreskrifter om kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag 2015-02-16 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14-14349 Ändrade föreskrifter om kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 10 december 20033 PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 I dag ger Europeiska centralbanken (ECB) ut ny harmoniserad räntestatistik. Med början från referensmånaden

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 25/2009. av den 19 december 2008. om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 25/2009. av den 19 december 2008. om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) L 15/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 20.1.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) (ECB/2008/32)

Läs mer

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer FM 17 SM 1104 Finansräkenskaper tredje kvartalet 2011 och skulder för olika samhällssektorer I korta drag Svenska räntebärande värdepapper lockade utländska investerare Oron på finansmarknaden och börsnedgången

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN. Finansinspektionens föreskrifter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A - P1C) ;

FINANS- INSPEKTIONEN. Finansinspektionens föreskrifter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A - P1C) ; FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens föreskrifter om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A - P1C) ; beslutade den

Läs mer

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14. 19.6.2015 L 154/15 RIKTLINJER EURPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/948 av den 16 april 2015 om ändring av riktlinje ECB/2013/7 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2015/19) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (6) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2009 (SVA -ÅRSENKÄT 2009): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användaruppgifter... 2 3 Enkätens uppbyggnad... 3 3.1 Basuppgifter... 3

Läs mer

Riksbankens finansmarknadsstatistik FMR 2003

Riksbankens finansmarknadsstatistik FMR 2003 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(109) Riksbankens finansmarknadsstatistik FMR 2003 FM5001 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Administrativa och legala uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (7) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2011 (SVA-ÅRSENKÄT 2011): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användning av rapporteringstjänsten... 2 2.1 Inloggning i rapporteringtjänsten...

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta har varit 0,25 procentenhet under hela första halvåret. Det är historiskt en mycket låg nivå. Efter

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport för januari september 2012 Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning

Läs mer

Konsekvensutredning vid införande av ny rapportering av krediter för kreditdatabas (KRITA)

Konsekvensutredning vid införande av ny rapportering av krediter för kreditdatabas (KRITA) PM Beslutsunderlag DATUM: 2016-10-21 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS Avdelningen för Penningpolitik Maria Eriksson och Daniel Hansson ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

MÅNADSRAPPORT LIKVIDITETSRISK INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

MÅNADSRAPPORT LIKVIDITETSRISK INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER MÅNADSRAPPORT LIKVIDITETSRISK INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER HANDLÄGGARE TELEFONNUMMER ORG.NUMMER FFFS 2011:37 E-postadress Rapporten ska sändas till Finansinspektionen INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Likviditetsreserv

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 juli 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

RBFS 2002:4 Utkom från trycket den

RBFS 2002:4 Utkom från trycket den RBFS 2002:4 Utkom från trycket den ISSN 0349-8344 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Riksbankens föreskrifter (RBFS 2002:4)

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 juni 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Riksbankens författningssamling

Riksbankens författningssamling Riksbankens författningssamling ISSN 0349-8344 Riksbankens föreskrifter () om rapportering av innehav av värdepapper; beslutade den 17 oktober 2016. Utkom från trycket den 25 oktober 2016 Riksbanken föreskriver

Läs mer

Finansiella företag, årsbokslut

Finansiella företag, årsbokslut Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Finansiella företag, årsbokslut 2011 FM0402 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Anvisning till blankett VP403. Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav

Anvisning till blankett VP403. Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav Anvisning till blankett VP403 Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav Februari 2015 2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett

Läs mer

Finansmarknadsstatistik (FMR) 2015 FM5001

Finansmarknadsstatistik (FMR) 2015 FM5001 ES/BFM 2015-03-26 1(22) Finansmarknadsstatistik (FMR) 2015 FM5001 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i maj 00 publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden samt deras

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Finansräkenskaper 2015

Finansräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 215 Hushållens nettoförmögenhet steg till 56 miljarder euro år 215 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 281 miljarder euro och övriga tillgångar till

Läs mer

Uppföljning av placeringsverksamheten

Uppföljning av placeringsverksamheten Anvisning 1 (5) Senaste ändring 16.1.2012 VI Uppföljning av placeringsverksamheten Genom VI-rapporteringen insamlas uppgifter om försäkringsanstalternas placeringsverksamhet. Uppgifterna används för Finansinspektionens,

Läs mer