FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank.

Transkript

1 FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Januari Publicerad Bild av Kirstie Ekelund

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och disposition 7. Balansposter 7.16 Ut- och inlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi) 7.1 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på ändamål Monetära finansinstitut (MFI) 2. Definition av sektorer Monetära finansinstitut (MFI) Banker Banker 7.17 Räntebärande värdepapper 3. Finansstatistik i korthet Bostadsinstitut Monetära finansinstitut (MFI) Finansbolag Banker 4. Tillväxttakt Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Bostadsinstitut 4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex 7.2 Utlåning till offentlig sektor 7.18 Derivatinstrument Tillväxttakt utlåning och penningmängd Monetära finansinstitut (MFI) Monetära finansinstitut (MFI) Tillväxtindex för utlåning och penningmängd 7.3 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på säkerhet Banker 4.2 Köpta och sålda lån Monetära finansinstitut (MFI) Banker 8. Räntor 5. Penningmängd Bostadsinstitut 8.1 Bolåneräntor till hushåll, fördelat på räntebindningstid 5.1 Penningmängd och monetära basen Finansbolag Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal Penningmängd, M1, M2 och M Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal Gamla penningmängdsmåttet, M3 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, 8.2 Utlåningsräntor till hushåll, fördelat på ändamål 7.4 fördelat på räntebindningstid Monetära basen Monetära finansinstitut (MFI) Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, nya avtal Banker Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, utestående avtal 6. Balansräkning Bostadsinstitut 8.3 Utlåningsräntor till icke-finansiella företag och hushåll 6.1 Balansräkning, senaste period 7.5 Utlåning till hushåll för bostadsändamål, fördelat på räntebindningstid Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal Monetära finansinstitut (MFI) Monetära finansinstitut (MFI) Banker, nya avtal Banker Banker Bostadsinstitut, nya avtal Bostadsinstitut Bostadsinstitut Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal Finansbolag 7.6 Utlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi), fördelat på typ av kredit Banker, utestående avtal Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Monetära finansinstitut (MFI) Bostadsinstitut, utestående avtal MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer Banker Utlåningsräntor, fördelat på återstående i Sverige och sparbanker 8.4 räntebindningstid 6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier Bostadsinstitut Monetära finansinstitut (MFI) MFI:s tillgångar Finansbolag Banker MFI:s skulder och eget kapital Övriga montetära finansinstitut (Övriga MFI) Bostadsinstitut 6.3 Bankernas balansräkning, tidsserier 7.7 Utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 8.5 Inlåningsräntor, fördelat på räntebindningstid Bankernas tillgångar Monetära finansinstitut (MFI) Banker, nya avtal Bankernas skulder och eget kapital Banker Banker, utestående avtal 6.4 Bostadsinstitutens balansräkning, tidsserier Finansbolag Bostadsinstitutens tillgångar 7.8 Monetära finansinstituts (MFI:s) utgivna betal- och kreditkort 9. Utländska fordringar och skulder Bostadsinstitutens skulder och eget kapital 7.9 Bostadsinstitutens utlåning, fördelat på säkerheter och räntebindningstid 9.1 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, senaste period Finansbolagens balansräkning, tidsserier 7.10 Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till icke-finansiella företag efter lånestorlek Sverigebaserade monetära finansinstituts (MFI:s) fordringar och skulder Finansbolagens tillgångar 7.11 Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning, oreglerade lånefordringar Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar Finansbolagens skulder och eget kapital 7.12 Leasing, fördelat på typ av objekt 9.2 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, tidsserier 6.6 Övriga monetära finansinstituts (Övriga MFI:s) balansräkning, tidsserier Monetära finansinstitut (MFI) Sverigebaserade monetära finansistituts (MFI:s) fordringar Övriga MFI:s tillgångar Banker Sverigebaserade monetära finansinsituts (MFI:s) skulder Övriga MFI:s skulder och eget kapital Finansbolag 9.3 Fordringar, fördelat på motpartsland, egentlig motpart och slutlig risk 6.7 Monetära finansinstituts (MFI:s) filialer i utlandet, balansräkning, tidsserier 7.13 Leasing, fördelat på motpart Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, egentlig motpart MFI:s filialer i utlandet, tillgångar Monetära finansinstitut (MFI) Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, slutlig risk MFI:s filialer i utlandet, skulder och eget kapital Banker 6.8 Utländska monetära finansinstituts (Utländska MFI:s) filialer i Sverige, balansräkning, tidsserier Finansbolag 10. Noter Utländska MFI:s filialer i Sverige, tillgångar 7.14 In- och upplåning från hushåll Utländska MFI:s filialer i Sverige, skulder och eget kapital Monetära finansinstitut (MFI) 11. Ordlista 6.9 Sparbankernas balansräkning, tidsserier Banker Sparbankernas tillgångar 7.15 Individuellt pensionssparande (IPS) 12. Kontakta oss Sparbanker, skulder och eget kapital Sida 1 (1)

3 1. Inledning och disposition Denna del ger en övergripande introduktion till publikationen och redogör för hur publikationen är uppbyggd. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till inledeningen av respekive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut (MFI) och de finansiella marknaderna, så kallad finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis men vissa uppgifter rapporteras kvartalsvis och årsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan den 1 april 2003 är det Statistiska centralbyrån (SCB) som samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken på uppdrag av Riksbanken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per den 31 mars 2003 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (avsnitt 8) som framställdes av Riksbanken till och med kvartal Uppgifterna i denna publikation redovisas månadsvis tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per den 31 januari Statistiken i denna publikation ger en bild av monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, i form av tillgångar och skulder, ut- och inlåning samt räntor. I publikationen redogörs även för utvecklingen av penningmängden och MFI:s kreditgivning samt för utländska fordringar och skulder. Disposition Publikationen består av följande delar: Del 2: Definition av sektorer. Beskriver referens- och mortpartssekorer av betydelse i publikationen. Del 3: Finansstatistik i korthet Här presenteras särskilt efterfrågade uppgifter i finansmarknadsstatistiken. Del 4: Tillväxttakt I denna del redovisas den årliga tillväxttakten och tillväxtindex för MFI:s utlåning till hushåll respektive icke-finansiella företag samt tillväxttakt för penningmängden. En kombinerad tillväxttakt och motsvarande tillväxtindex för MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag redovisas också. Dessutom redovisas stockar för köptaochsåldalån. Del 5: Penningmängd Här redogörs för olika mått på penningmängd (M1, M2 och M3) och monetära basen. Del 6: Balansräkningar Visar ställningen (MFI:s tillgångar och skulder) i slutet av innevarande period samt tidsserier. Del 7: Balansposter Här finns specifikationer av vissa balansräkningsposter, i huvudsak MFI:s in- och utlåning. Även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande redovisas. Del 8: Räntor Presenterar MFI:s in- och utlåningsräntor för nya respektive utestående avtal. Del 9: Utländska fordringar och skulder Här anges Sverigebaserade MFI:s utländska fordringar och skulder respektive svenskägda MFIoch bankgruppers fordringar. Del 10: Noter Här finns noter till de olika delarna i publikationen. Del 11: Ordlista Beskriver vanligt förekommande begrepp i finansmarknadsstatistiken. Del 12: Kontaktpersoner Här finns kontaktuppgifter för eventuella frågor. Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på knappen med siffran 1 i vänster överkant. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

4 2. Definition av sektorer Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 5 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 9, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från till exempel data som publiceras av Europeiska centralbanken (ECB) som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. Den generella strukturen för referenssektorerna i publikationen är enligt följande: Monetära finansinstitut (MFI) [122] Banker [ ] Bankaktiebolag [delmängd av 1221] Bankaktiebolags filialer i utlandet Sparbanker [delmängd av 1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Finansbolag [delmängd av sektor 1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] MFI:s filialer i utlandet Utländska MFI:s filialer i Sverige Inom klammern anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2014 (MIS 2014:1). Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. Riksbanken som också klassificeras som ett MFI ingår inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller endast hushåll och offentlig förvaltning). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, det vill säga, den totala ekonomin. Svenska icke-mfi Offentlig förvaltning [13] Riksgäldskontoret [131120] Kommuner och landsting [1313] Sociala trygghetsfonder [1314] Statliga myndigheter, utom Riksgälden [131110] Andra institutioner hänförliga till statlig förvaltning [131130] Finansiella företag, ej MFI Investeringsfonder [124] Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer [1252] Försäkringsföretag och pensionsinstitut [128, 129] Övriga: Finansiella serviceföretag [1261] Finansiella företags icke-vinstdrivande organisation [1262] Värdepapperiseringsinstitut (FVC) [1251] Finansiella bolag med utlåningsverksamhet [1253] Investmentbolag [1254] Övriga finansförmedlare [1259] Icke-finansiella bolag [11] Hushåll [14] Företagarhushåll [141, 142] Övriga hushåll [143] Hushållens icke-vinstdrivande organisationer [15] Svenska MFI Riksbanken [121] Banker [1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Andra monetära kreditmarknadsföretag [1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] Utländsk MFI Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI (Övriga utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EU-länder motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Sida 1 (2)

5 Allmänheten Icke-MFI I publikationen av finansmarknadsstatistiken har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av begreppet icke-mfi (fr.o.m septermber 2010).. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av motpartssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, sociala trygghetsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 5, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se del 5. Penningmängd). MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2014:2. Vid utgången av november 2014 fanns det 167 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även så kallade penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen, vilket sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 6 men även penningmängdsmåttet M3 i del Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas från en redovisningsbaserad blankett kallad MFI.. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis i det fall de tillhör de som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende november Den största förändringen gällande innehållet skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFIpopulationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFI-blanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Till och med 1979 var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Från och med 1996 är Monetära värdepappersbolag inkluderade i gruppen övriga MFI. Sida 2 (2)

6 3. Finansstatistik i korthet Penningmängd Ställningsvärden Årlig tillväxttakt M Miljoner kronor (Mnkr 14,9 Procent (%) M Mnkr 9,6 % M Mnkr 9,9 % Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till hushåll, totalt Mnkr 7,5 % till hushåll, för bostadsändamål Mnkr 8,4 % till icke-finansiella företag, totalt Mnkr 4,7 % MFI:s in- och upplåning från hushåll, totalt Mnkr MFI:s genomsnittliga utlåningsränta Utlåningsräntor till hushåll, samtliga lån (nya avtal) 2,90 Procent (%) till hushåll, bostadsändamål, totalt (nya avtal) 1,63 % till hushåll, bostadsändamål, rörlig ränta (nya avtal) 1,60 % till icke-finansiella företag, totalt (nya avtal) 1,42 % Bankernas genomsnittliga inlåningsränta Inlåningsränta från hushåll, samtliga konton (nya avtal) 0,08 Procent (%) Sida 1 (1)

7 4. Tillväxttakt Beräkning av tillväxttakt I statistiken uppkommer ibland, av olika orsaker, tidsseriebrott vilka kan försvåra jämförelser över tiden. För penningmängden och serier i avsnitt publiceras därför årlig tillväxttakt som kompenserats för tidsseriebrott för att få utvecklingen jämförbar över tiden. Tillväxttakten tas fram genom att justera för omklassificeringar och i vissa fall omvärderingar, för att på så sätt få ett mått på de transaktioner som ägt rum under perioden. Omklassificeringar är t.ex. förändringar som uppstår p.g.a. definitionsändringar, ändrad indelning av finansiella instrument eller när institut tillkommer eller upphör som MFI. För att få korrekta uppgifter bakåt i tiden justeras historiska ställningsvärden vid behov, något som flyttar tidsseriebrottet bakåtmeninte eliminerar det. En omklassificering läggs då in för att kompensera för den nivåskillnad som uppstår p.g.a. tidsseriebrottet. Att inte ställningsvärden justerade för omklassificeringar presenteras beror på att ställningsvärdet visar till exempel på hur situationen sett ut vid en viss tidpunkt. En justering skulle då innebära en skattning av hur serien skulle ha sett ut om förutsättningarna varit annorlunda. Utlåningen justeras även för stockar som flyttas till eller från svenska MFI, t.ex. om lån värdepapperiseras eller säljs till utlandet. Detta för att kompensera för det tidsseriebrott som uppkommer utan koppling till ändrad skuldsättning hos låntagarna. Tillväxttakten där värdepapper emitterade av icke-finansiella företag ingår kompenseras även för omvärderingar, alltså värdeförändringar Detta då marknadsvärdet på de emitterade värdepapperna antas påverkas av marknadsfluktuationer. Värdet på utlåningsstockar och penningmängd antas inte i lika stor utsträckning påverkas av omvärderingar. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Diagram 1: Årlig tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll respektive icke-finansiella företag, och MFI:s utlåning till samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finaniella företag Hushåll Icke finansiella företag Icke finansiella företag: utlåning samt emitterade värdepapper Beräkning av tillväxtindex Metoden som används för att beräkna tillväxttakt baseras på den metod som används av ECB. Först beräknas ett kedjeindex enligt: där IB är ingående balans, UB utgående balans och indexet I för basperioden är 100. Utifrån detta beräknas sedan årlig tillväxttakt som årets procentuella förändring av indexet. Användning av kedjeindex gör att omklassificeringar relateras till balansen den månad då de inträffar. Huvuddelen av omklassificeringar och lånetransfereringar antas ske i början av perioden varför nämnaren i ekvationen justeras med omklassificeringar och lånetransfereringar för att kompensera för den nivåskillnad som annars uppkommer. Omvärderingar antas däremot ske jämnt utspridda över månaden och justeras därför inte för i nämnaren. Sida 1 (1)

8 4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex Tillväxttakt för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån (procent) Tillväxttakt, MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag Tabell 2: Tillväxttakt penningmängd, M1, M2 och M3 Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar, omvärderingar samt köpta och sålda lån (procent) Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar (procent) Hushåll Hushåll Icke-finansiella Icke-finansiella Årlig stockförändring, Årlig tillväxttakt, företag företag procent procent Utlåning och innehav av Konsumtion Bostad Övrigt Utlåning värdepapper M1 Tillväxt M2 Tillväxt M3 Tillväxt i 6,8 6,8 3,6 7,4 4,3 2,5 2,0 i 15,2 8,8 7,4 Jul 7,0 7,0 3,6 7,7 4,3 3,0 2,4 Jul 15,4 9,0 8,1 Aug 7,0 7,0 3,1 7,8 4,1 2,5 2,0 Aug 14,7 8,6 8,8 Sep 7,2 7,2 2,7 8,0 4,2 2,9 2,2 Sep 14,7 8,6 7,5 Okt 7,4 7,2 2,8 8,1 3,9 3,3 2,7 Okt 15,8 9,1 9,4 Nov 7,3 7,3 3,1 8,2 3,8 4,2 3,5 Nov 15,2 9,2 8,0 Dec 7,4 7,5 3,7 8,4 3,8 4,0 3,4 Dec 13,0 8,2 7,6 Jan 7,4 7,5 3,6 8,4 3,7 4,7 4,2 Jan 14,9 9,6 9,9 i i För att se ingående stockar, se avsnitt 7.1 För att se ingående stockar, se avsnitt 5.1 b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt Tillväxtindex för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxtindex, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Basperiod januari 2005, justerat för omklassificering samt köpta och sålda lån. Tillväxtindex, MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag Basperiod januari 2005, justerat för omklassificeringar, omvärderingar samt köpta och sålda lån (procent) Hushåll Icke-finansiella Icke-finansiella företag företag Tabell 2: Tillväxtindex, penningmängd, M1, M2 och M3 Basperiod december 2001, justerat för omklassificeringar. Konsumtion Bostad Övrigt Utlåning Utlåning och innehav av värdepapper M1 M2 M Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Jan Jan Köpta och sålda lån Tabell 1: MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto (mnkr) Totala lån varav lån till svenska icke-finansiella företag varav lån till svenska hushåll Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Köpta och sålda lån avser lån som sålts, köpts, värdepapperiserats eller annars avyttrats eller förvärvats. Tabellen avser nettoförändring, dvs. ett negativt belopp innebär större försäljningar än köp under perioden.

9 5. Penningmängd Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. Fram till och med december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari Hösten 2012 ändrade ECB hanteringen gällande repor i penningmängdsmåttet M3. Ändringen innebar att repor som clearas genom centrala motparter exkluderas från M3. I Europa började repor clearas via centrala motparter i början av 2000-talet. I samband med finanskrisen ökade clearingen via centrala motparter, bland annat för att minska motpartsrisken. Det är viktig att penningmängdsmåttet M3, med dess motparter, över tiden förblir konsistent med den ekonomiska betydelsen av pengar. I M3 inkluderas MFI:s repor med icke- MFI. Vid den här typen av repor förfogar dock aldrig den centrala motparten självständigt över inlåningen utan agerar endast som mellanhand mellan MFI. Repor som clearas via central motpart ska därför inte ingå i penningmängden. I Sverige startade central motpartsclearing av repor hösten Repor som clearas via central motpart får i statistiken motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag och övriga finansförmedlare). Sverige har anpassat definitionen enligt ovan för M3 i samband med publiceringen avseende november Repor mot centrala motparter har därmed exkluderats från M3 tillbaka till september Genom att repor mot centrala motparter kan exkluderas tillbaka från det att affärerna började i Sverige uppkommer inget tidsseriebrott. För andra serier än penningmängden ingår dock repor med centrala motparter i ut- och inlåning till icke-mfi. Exempel repor mot central motpart: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke- MFI) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke- MFI En utförligare beskrivning av repor mot centrala motparter och penningmängden återfinns i ECB:s "Monthly Bulletin, September 2012". Sida 1 (3)

10 Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 miljoner kronor Diagram 1: Penningmängd, M1, M2 och M3 25% 20% 15% 10% 5% 0% 5% M1 M2 M3 M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor (exkl. centrala motparter), andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för emittenten att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFI:s innehav av dessa värdepapper. Sida 2 (3)

11 Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.ån och med september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Tabell 1: Skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmåttet, sektor Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken och Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Andra monetära kreditmarknadsföretag, av svenska emittenters filialer i utlandet Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut, Sociala trygghetsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exklusive Riksgälden Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag (exklusive repor mot centrala motparter), Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Investmentbolag, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Övriga finansförmedlare, utom försäkringsbolagoch pensionsinstitut Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Icke-finansiell företagssektor, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, Övriga finansförmedlare Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut Sida 3 (3)

12 5.1 Penningmängd och monetära basen Penningmängd, M1, M2 och M3 Tabell 1: Penningmängd, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1 (mnkr) Utelöpande Sedlar och Sedlar och Avista-inlåning sedlar och mynt i svenska mynt hos i MFI och mynt MFI:s kassa svensk staten, allmänhet från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella Kommuner, företag Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M1 (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) Svenska Svenska Svenska kronor kronor kronor Svenska kronor Utländsk valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Tabell 2: Penningmängd, M2 och M3 (mnkr) Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella Icke-finansiella Kommuner, företag, ej MFI företag Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penning MFI värdepapper < 2 år marknadsfonder som hålls av sv allmänhet M3 (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) Svenska kronor Utländsk valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Gamla penningmängdsmåttet, M3 Tabell 1: Gamla penningmängdsmåttet, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M3 (mnkr) Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Hushåll Icke-fin.företag M3 Övriga Svenska Svenska Svenska Svenska Svenska kronor Utländsk valuta kronor Utländsk valuta kronor Utländsk valuta kronor Utländsk valuta kronor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden Monetära basen Tabell 1: Finansieringsbasen för penningmängden, monetära basen (mnkr) Utelöpande Skulder varav Övrig Emitterade Monetära sedlar och avseende Inlånings- Finjusterande Övrig inlåning inlåning riksbankscertifikat basen mynt penningpolitiska facilitet transaktioner kreditinstitut transaktioner (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) Svenska Svenska Svenska Svenska Svenska kronor kronor Svenska kronor kronor Svenska kronor kronor kronor Svenska kronor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan

13 6. BALANSRÄKNINGAR De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2014:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor (MFI, bank, bostadsinstitut etc.), de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, det vill säga inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996 till november 2001 redovisas utlåningen netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Diagram 1: MFI:s tillgångar 6% 4% 9% 11% 70% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 2: MFI:s skulder och eget kapital 0% 5% 5% 5% In och upplåning Emitterade värdepapper 48% Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 37% Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital För perioden var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bland annat på att motparter inte erhållit sektor på grund av saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke-mfi men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFItotalt. Diagram 3: Bankernas tillgångar 6% 7% 10% 14% 63% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 4: Bankerna skulder och eget kapital In och upplåning 6% 6% Emitterade värdepapper 6% Derivatinstrument 54% 28% Övriga skulder Eget kapital Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. Sida 1 (1)

14 6.1 Balansräkning, senaste period Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: MFI:s skulder och eget kapital (mnkr Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Offentlig sektor Hushåll Hushåll Utländska icke-mfi Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet MFI MFI Svenska MFI Svenska MFI Banker Banker Bostadsinstitut Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Andra monetära kreditmarknadsföretag Övriga MFI 22 Övriga MFI Utländska MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Aktier och andelar Certifikat Derivatinstrument Obligationer Övriga tillgångar Förlagslån SUMMA TILLGÅNGAR Övriga emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Banker Tabell 1: Bankernas tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bankernas skulder och eget kapital (mnkr Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Offentlig sektor Hushåll Hushåll Utländska icke-mfi Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet MFI MFI Svenska MFI Svenska MFI Banker Banker Bostadsinstitut Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Andra monetära kreditmarknadsföretag Övriga MFI 19 Övriga MFI Utländska MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga EU-länder Övriga utlandet Övriga utlandet Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Aktier och andelar Certifikat Derivatinstrument Obligationer Övriga tillgångar Förlagslån SUMMA TILLGÅNGAR Övriga emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER

15 6.1.3 Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bostadsinstitutens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI 0 Svenska icke-mfi MFI Finansiella företag, ej MFI 396 Svenska MFI Icke-finansiella företag Utländska MFI Offentlig sektor Emitterade värdepapper Hushåll Certifikat 918 Utländska icke-mfi Obligationer MFI Förlagslån Svenska MFI Övriga emitterade värdepapper 0 Utländska MFI Derivatinstrument Räntebärande värdepapper Övriga skulder Aktier och andelar 1 Eget kapital Derivatinstrument SUMMA SKULDER Övriga tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens tillgångar (mnkr Tabell 2: Finansbolagens skulder och eget kapital (mnkr Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI Svenska icke-mfi Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI 279 Utländska icke-mfi Icke-finansiella företag MFI Offentlig sektor 627 Svenska MFI Hushåll Utländska MFI Utländska icke-mfi Emitterade värdepapper MFI Certifikat Svenska MFI Obligationer Utländska MFI Förlagslån Räntebärande värdepapper Övriga emitterade värdepapper 48 Aktier och andelar Derivatinstrument 7 Derivatinstrument 109 Övriga skulder Övriga tillgångar Eget kapital SUMMA TILLGÅNGAR SUMMA SKULDER

16 6.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Övriga MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: Övriga MFI:s skulder och eget kapital (mnkr Tillgångar Ställningsvärden per: Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: Utlåning In- och upplåning Icke-MFI Icke-MFI MFI MFI Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Aktier och andelar 76 Certifikat Derivatinstrument Obligationer Övriga tillgångar Förlagslån SUMMA TILLGÅNGAR Övriga emitterade värdepapper 0 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker Tabell 1: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbankernas tillgångar (mnk Tillgångar Ställningsvärden per: MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige Utlåning Icke-MFI MFI Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Tabell 2: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker (mnkr Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige In- och upplåning Icke-MFI MFI Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER

17 6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier MFI:s tillgångar Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr) Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Tabell 2: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Tabell 3: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Tabell 4: MFI:s tillgångar exklusive utlåning (mnkr) Summa Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar tillgångar Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Tabell 5: MFI:s valutaspecifikation av totala tillgångar (mnkr) Svenska kronor Euro och EMU-valutor Övriga EU-valutor c) Övriga utländska valutor Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan