BERGINVENTERING I SVENLJUNGA KOMMUN

Transkript

1 LÄNSSTYRELSEN I ÄLVSBORGS LÄN BERGINVENTERING I SVENLJUNGA KOMMUN Göteborg Petro Bloc AB

2 Bengt Ludvig 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING UNDERSÖKNINGSMETODIK NATURGEOGRAFISK BESKRIVNING NATURVÄRDEN BERGKVALITET Allmänt Geologiska faktorer Parametrar för bergkvalitet Klassificeringsmodeller GEOLOGI Geologisk beskrivning Bergarternas lämplighet för bergförädling Radioaktivitet BERGFÖREKOMSTER Befintlig bergtäkt Resultat från laboratorietester och kvalitetsindelning REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Bergförekomster 1

4 SAMMANFATTNING Bergförekomster för bergförädling har inventerats i Svenljunga kommun på uppdrag av länsstyrelsen i Älvsborgs län. Tretton bergförekomster har valts ut och redovisas. Motstående intressen, miljöhänsyn, och transportavstånd har beaktats. Målet med inventeringen har varit att få fram bergförekomster av så hög kvalité som möjligt med beaktande av transportekonomi, brytningslämplighet och miljö. Berggrunden i Svenljunga domineras av röd och grå gnejs samt av röd granit. Mindre mängder av ögonförande graniter och grönstenar, metabasiter, förekommer även. Efter utförda undersökningar bedömes berggrunden i Svenljunga kommun sakna geologiska förutsättningar för bergförekomster med högkvalitativt berg. Av de två gnejstyperna bedöms den röda gnejsen vara av högre kvalité än den grå som har högt glimmerinnehåll. Gnejsen är ofta delvis omkristalliserad till massformig granit, av bättre kvalité än den ursprungliga bergarten. Förekomster bestående helt av massformig granit har inte påträffats. Den ögonförande graniten är biotitrik och innehåller svaghetsplan. Den starkt omvandlade och biotitrika metabasiten torde inte kunna användas för bergförädling. De redovisade förekomsterna är användbara till bärlager och förstärkningslager vid vägbyggnad. 2

5 1. INLEDNING På uppdrag av länsstyrelsen i Älvsborgs län har Petro Bloc AB utfört inventering av bergförekomster i Svenljunga kommun. Målet med undersökningen var att bestämma tio bergförekomster som kan ge produkter användbara för bergförädling. Motstående intressen, miljöhänsyn, och transportavstånd har beaktats. Genomförandet av denna undersökning följer i tillämpliga delar Statens Naturvårdsverks råd och riktlinjer, rapport SNV 1983:5. 2. UNDERSÖKNINGSMETODIK Inventeringen har baserats på befintligt geologiskt kartmaterial och beskrivningar samt egen flygbildstolkning och eget fältarbete med provtagningar. En särskild studie av grönstenarnas utbredning har utförts på flygbilder. IR-bilder i skala 1:30000 studerades i stereoskop. Resultaten följdes upp genom fältkontroller. Närheten till bra vägar har bedömts vara viktigt vid urval av bergförekomster. Stor vikt har lagts vid att presumtiva bergtäkter skall kunna drivas över omgivande markyta så att täkterna blir självdränerande. De skall även kunna utformas så att störningar på omgivningen begränsas genom barriärer i form av kvarstående berg och vegetation. 3. NATURGEOGRAFISK BESKRIVNING Svenljunga kommun består i huvudsak av småkuperad sprickdalsterräng med ett stort antal sjöar, vattendrag och myrmarker. Ätrans dalgång skär genom kommunen från norr till söder. I dalgångarna finns uppodlad mark samt löv- och blandskog. Utanför dalgångarna är granen det dominerande trädslaget. De största sand- och grusförekomsterna finns i Ätrans dalgång, bland annat vid Sexdrega och Örsås. 3

6 4. NATURVÄRDEN Terrängen i Svenljungatrakten innehåller en rad våtmarker, lövskogar, sjöar och kvartära avlagringar av intresse. Naturvärdena har dokumenterats av länsstyrelsen i ett flertal rapporter. Följande områden är med stöd av 2 kap. 6 naturresurslagen utpekade som riksintressanta från naturvårdssynpunkt. N47 Vassgården: Dödisområde i nordöstra delen av kommunen. N49 Lysjön-Lockryd: Område med ekologiskt känsliga lövskogar och sjöar i nordvästra delen av kommunen. N54 Fegensjöarna: Riksintresset omfattar Fegensjöarna samt omkringliggande myrar och lövskogar. Förekomst 10 berör delvis ett av dessa riksintressen, N54. Naturvärdena vid varje enskild förekomst är omnämnda i förekomstbeskrivningarna, bilaga BERGKVALITET 5.1 Allmänt Krossat berg används som material i vägar, i järnvägsbankar, och som ballast i betong. Kvalitén hos olika bergmassor beror på sammansättning, kornstorlek och kornbindning samt effekter av sprängning och krossning. Vid vägbyggnad ställs höga krav på bergmassans hållfasthet. Ju högre upp i vägbanken materialet skall användas desto högre krav. Ballasten i asfalten och slitlagret som utgör det översta lagret i vägkroppen skall tåla både stora belastningar och ha stort nötningsmotstånd. Vid användning av krossat berg för byggande av järnvägsbankar är det främst motstånd mot nedkrossning vid dynamiska belastningar som är viktigt. 4

7 Vid bedömning av berg för användning som ballast i betong är det viktigaste att försäkra sig om att bergarten inte innehåller reaktiva mineral, t.ex. sulfider, som kan ge upphov till nedbrytande processer i betongen. Det bör vidare undersökas om förekomsten innehåller vittrat berg. Kristallint berg, med undantag av mycket glimmerrika bergarter, har normalt tillräcklig hållfasthet. Hög densitet hos berget kan ge upphov till separation i betongen. En bergmassas kvalité för krossning bestämmes genom hållfasthetstester i laboratorium. Nedan beskrivs de egenskaper hos bergarter som påverkar dess hållfasthet och de vanligaste testmetoderna som används. 5.2 Geologiska faktorer Följande egenskaper hos en bergart är viktigast för dess användbarhet som bergkrossråvara: Kornform Avlånga mineralkorn tenderar att ge krossprodukter med hög flisighet. Kornfogning och kornorientering Ju mer kornen "griper in i varandra" desto större slaghållfasthet får bergarten. En metabasit med parallellorienterade stängliga amfibolkorn är alltför flisig och spröd för att vara användbar som bergkrossråvara. En diabas av samma mineralogi med massformig textur är en seg bergart. Grovkorniga bergarter har oftast sämre kornbindning än finkorniga bergarter. Mineralogi Ju hårdare mineral bergarten är uppbyggd av desto bättre nötningsmotstånd har krossprodukten. Kvarts är det hårdaste bergartsbildande mineralet. Ju högre kvartsinnehåll desto bättre nötningsmotstånd hos krossprodukten. Samtidigt är kvarts ett sprött mineral. Det är därför viktigt hur kvartsen förekommer i bergarten. En finkornig kvartsit vars korn "griper in i varandra" är seg samtidigt som den har mycket bra nötningsmotstånd. En grovkornig kvartsgång är så spröd att den är olämplig som bergkrossråvara. Mindre inslag av kvartsgångar och kvartsådror har dock liten betydelse. Glimmermineral, t.ex. biotit och muskovit är skiktmineral som utgör svaghetsplan i bergarten. Många glimmermineral är dessutom vittringsbenägna. Hög glimmerhalt har därför negativ inverkan på bergkrosskvalitén. Glimmerns kornstorlek och uppträdande i bergartens textur är dock av stor 5

8 betydelse. Lineationsplan markerade av grovkorniga glimmerflak är en synnerligen negativ faktor medan finkornig oorienterad glimmer (sericit) till och med kan ha en viss armerande verkan. 5.3 Parametrar för bergkvalitet Sprödhetstal Sprödhetstalet är ett mått på grus- och bergmaterialets slaghållfasthet. Cirka 500 gram av material i fraktionen mm läggs i en stålmortel. En vikt får falla på stämpeln över provet 20 gånger. Sprödhetstalet anges i nedkrossad mängd, uttryckt i viktprocent, till mindre fraktion än den ursprungliga fraktionen. Ett bra krossmaterial har sprödhetstal 40, medan ett material med sprödhetstal 60 är ganska dåligt. Flisighetstal Flisighetstal är ett mått på kornens form, kubicitet och definieras som genomsnittliga förhållandet mellan stenens bredd och tjocklek. Stenarnas bredd och tjocklek fås fram genom siktning på vanligt sätt respektive med stavsikt. Om bredden och om tjockleken är lika blir flisighetstalet 1, vilket innebär att materialet är kubiskt. Bra material har flisighetstal <1.4. Flisighetstalet skall idealiskt ligga kring 1.2. Slipvärde Uttrycker krossmaterialets motstånd mot nötning. Provningen går till så att 36 stenar inom fraktionsgränsen 8-16 mm får nötas av en stålskiva samtidigt som ett slippulver tillsätts. Efter 500 varv avbryts nötningen och den bortnötta volymen bestäms. Slipvärdet är lika med den avnötta volymen i cm 3. Bergmaterial med slipvärde 1.4 är ett bra material medan slipvärde 3.0 indikerar ett sämre material. Kulkvarnsvärde Kulkvarnsvärdet ger ett mått på bergets slaghållfasthet och nötningsmotstånd. Metoden beskrivs i Vägverkets rapport VV Metod Beroende på trafikintensiteten har material lämpligt för bärlager kulkvarnsvärde mindre än 18 eller mindre än 14. Ju lägre kulkvarnsvärde ju bättre material. Material för ytbeläggning av högtrafikerade vägar (>7000 ÅDT) skall ha kulkvarnsvärde < Klassificeringsmodeller 6

9 Styrkegrad Mått på bergmaterialets kvalité med avseende på sprödhet och flisighet. Krossmaterialet klassificeras i klasserna 1, 2, 3 och >3, där klass 1 är det bästa materialet som skall ha sprödhet <30-50, beroende på flisigheten, som är < 1.45 i klass 1. Styrkegrad enligt denna definition används sällan idag. Bergkrosskvalitét SGU har föreslagit en klassificeringsmetod för bergkrossmaterial, Samuelsson Klassningen bygger på sprödhetstal och slipvärde. Krossmaterialet klassas i klass I-V, där I är det bästa materialet. Material i klass I har sprödhetstal <50 och slipvärde < 1.4. Modellen tar hänsyn till motståndet mot nötning vilket är en klar fördel gentemot den äldre metoden. 6. GEOLOGI 6.1 Geologisk beskrivning Regionalgeologiskt ligger Svenljunga kommun i den högmetamorfa gnejsterrängen i den sydvästra delen av den Fennoskandiska urbergskölden. Bergarterna i kommunen är utan undantag prekambriska i ålder och har deformerats och metamorfoserats under flera epoker av den prekambriska eran. Följande bergartsgrupper har karterats i Svenljunga kommun: - Grå djupbergartsgnejs - Röd djupbergartsgnejs - Granit - Ögonförande granit - Metabasit Ögonförande granit och metabasit förekommer i liten omfattning. Grå djupbergartsgnejs: 7

10 Ursprungligen var denna bergart i huvudsak granodiorit som genom upprepade metamorfosperioder omvandlats till skiffrig och ådrig gnejs i huvudsak bestående av kvarts, fältspat, och biotit. Biotitinnehållet uppgår till 10-30%. Röd djupbergartsgnejs: Skiljer sig från ovanstående bergart genom ett högre kiselsyrainnehåll. Bergarten består huvudsakligen av kvarts, fältspat, och mindre än tio procent glimmer. Den relativt låga glimmerhalten har fört till att bergarten är mindre förskiffrad än den grå gnejsen. Genom omkristallisation har platsvis den röda gnejsen fått delvis massformig textur. Granit: Graniten har bildats genom omkristallisation av den röda djupbergartsgnejsen. Massformig granit förekommer i liten utsträckning i Svenljunga kommmun. Det granitiska området på den geologiska översiktskartan består av granitisk gnejs med inslag av massformig granit. Ögonförande granit: Den ögonförande graniten består i huvudsak av kvarts, fältspat, och glimmer. Glimmerhalten uppgår till 5-15% och den innehåller biotitflak. Metabasit: De stora metabasitkropparna i södra delen av kommunen är starkt omvandlade och biotitrika. Ett par basiska gångar av mindre storlek visades vara omvandlade i betydligt mindre grad och innehålla betydligt mindre biotit. De utgöres av gabbro som i de undersökta lokalerna har massformig textur. 6.2 Bergarternas lämplighet för bergförädling Den grå gnejsen är en glimmerrik bergart och främst därför av dålig kvalité. Den röda gnejsen har lägre glimmerhalt. Bergarten är, speciellt i de förekomster där gnejsen är delvis omkristalliserad till massformig granit, av bättre kvalité än den grå gnejsen. Förekomster bestående helt av massformig granit har inte påträffats. Den ögonförande graniten är i kommunen biotitrik och innehåller svaghetsplan markerade av biotitflak. Svaghetsplan i kornfogarna med fältspatögonen försvagar bergarten ytterligare. 8

11 Den starkt omvandlade biotitrika metabasiten är ointressant till krossning. De mindre omvandlade metabasitgångarna är av bättre kvalité, men har liten storlek. 6.3 Radioaktivitet Med undantag av pegmatitgångar som förekommer i liten utsträckning är det låg sannolikhet för att bergarterna i Svenljunga kommun innehåller anomala halter av radioaktiva mineral. Följande stråldoser har uppmätts vid tre av förekomsterna. Dosimeter av typ "Doga 01" användes. Resultaten är: Förekomst 5, Hällsberget: 0 mikrosiewert per timme. Förekomst 8, Dubbleberget: 0.1 mikrosiewert per timme. Förekomst 12, Hissebo: 0 mikrosiewert per timme. Även om det använda instrumentet troligen har dålig noggrannhet vid låga stråldoser tyder resultatet på att radioaktiviteten är låg vid de förekomster som uppmätts. 9

12 Figur 6.1 Geologisk översiktskarta över Svenljunga Resultaten från kommunens markradonundersökning är: Låg radonhalt 0-10 kbq/m 3 : 6 mätningar, 6% Normal radonhalt " : 82 mätningar, 88% Hög radonhalt > 50 " : 6 mätningar, 6% Det högsta mätvärdet är 78 Kbq/m 3. Resterande 5 höga mätvärden ligger mellan Kbq/m 3. Resultaten tyder inte på att någon radonfarlig bergart skulle ha någon större utbredning i Svenljunga kommun. De höga mätvärdena kan bero på t.ex. pegmatitgångar eller permeabla isälvsavlagringar. 10

13 Genom inläggning av mätvärdena på en kombinerad jordarts- och berggrundskarta samt eventuellt ytterligare mätningar, kan radonrisken utvärderas. 7. BERGFÖREKOMSTER 7.1 Befintlig bergtäkt Idag drivs en bergtäkt på granitisk gnejs i södra kanten av Siebergs åsar, 1.5 km öster om Sexdrega. 7.2 Resultat från laboratorietester och kvalitetsindelning Utifrån textur, kornstorlek, och mineralogisk sammansättning bedömdes granit med inslag av granitisk gnejs i utgångspunkten som den kvalitétsmässigt mest intressanta bergarten. Gabbron kan vara av relativt hög kvalité, men gångarna har liten utbredning. Den granitiska gnejsen har arealmässigt störst utbredning, men torde vara av dålig kvalité. Följaktligen testades ett prov från en typlokal av vardera tre bergarterna. Resultaten har sammanställts i Tabell 7.1 tillsammans med uppgifter om förekomsterna. Resultaten från laboratorietesterna har sammanställts i två diagram, se Figur 7.1 och 7.2. Granit med inslag av granitisk gnejs får styrkegrad III i Samuelssons modell, medan de två andra bergarterna får styrkegrad IV, se figur 7.1 och 7.2 I styrkegradsdiagrammet får den granitiska gnejsen och graniten med inslag av granitisk gnejs styrkegrad >3. Gabbron får styrkegrad 2. Dock tenderar laboratoriekrossen vid det använda laboratoriet att ge flisighetstal kring 1.4. Sannolikt har den massformiga gabbron i verkligheten ett lägre flisighetstal, kring Även gabbron får då styrkegrad >3, se figur 7.2. På grund av den höga sprödheten och det dåliga nötningsmotståndet är samtliga tre bergarter klart olämpliga som råvara för ytbeläggning. Graniten och den granitiska gnejsen är användbara till förstärkningslager såväl som till bärlager. Gabbron i Vindåsen har för högt kulkvarnsvärde för att kunna användas. 11

14 Tabell 7.1 Sammanställning av information om bergförekomsterna. Nr Namn Berg- Sprödhets- Flisighet Slipvärde Kulkvarns- Densitet art tal värde 1 Billeberg Gnejs Nyskog " 3 Ekelund " Smedagårdssås " 5 Hällsberg " 6 Vindåsen Gabbro Hästmo Granit 8 Dubbleberg " Skeppås Gnejs Uddaberget " 11 Hestra Granit Hissebo " Björnåsen Gnejs 12

15 Figur 7.1 Styrkegradsdiagram Graniten med gnejsinslag och de förekomster av granitisk gnejs vars totala glimmerinnehåll är lägre än 10 % torde vara användbara som ballast i betong. Gabbrons höga densitet gör att separation är möjlig om den används som betongballast. På grund av hög sprödhet är samtliga tre bergarter olämpliga till järnvägsändamål.

16 Figur 7.2 Diagram med slipvärde och sprödhetstal enligt SGU 1986.

17 8 REFERENSER Geologi Shaikh, N. A., Samuelsson, L., Sundberg, A. & Wik, N. G. 1986: Malmer, Industriella Mineral och Bergarter i Älvsborgs län. SGU Rapporter och Meddelanden Nr 45. Samuelsson, L. och Larsson, S. Å. 1986: Provisoriska Översiktliga Berggrundskartan Borås. SGU Serie Ba nr 41. Kommunala utredningar Svenljunga kommun 1991: Översiktsplan, samrådshandling, September Svenljunga kommun, Miljökontoret : Markradonmätningar. Bergtekniska egenskaper Banverket 1992: Banverkets komplement till Mark AMA 83 och RA 83 Mark. Banverkets rapport BVH Petro Bloc AB 1993: Inventering av Berg för krossning i Färgelanda kommun. Länsstyrelsen i Älvsborgs län (opubl). Vägverket 1991: Stenmaterial, bestämning av kulkvarnsvärde, rapport VV Metod Vägverket 1992: Bya 92, kapitel 6, publikation VV 1992:031. Inventeringsmetodik Statens Naturvårdsverk 1983: Inventering av Naturgrus och Alternativa Material, Allmänna Råd. SNV Råd och Riktlinjer 1983:5 Naturvärden Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1988: Lövskogar i Svenljunga kommun, Rapport 1988:9. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983: Våtmarker i Svensljunga kommun, Rapport 1983:1. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1987: Ängar och hagar i Svenljunga kommun, Rapport 1987:7. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1989: Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områden med geografiska bestämmelser. Regionalt planeringsunderlag.

18 BILAGA 1 FÖREKOMSTBESKRIVNINGAR

19 FÖREKOMST 1, BILLEBERG LÄGE: Kartblad 6C NO. Förekomsten ligger vid asfaltväg, 1.5 km ostsydost om väg 154 vid Sexdrega. Transportekonomiskt ligger förekomsten bra till, nära länsväg och befintliga täkter. BERGART: Granitisk gnejs. Bergarten är en fint medelkornig röd-gråröd granitisk gnejs. Lineationen och skiffrigheten är markerad av biotitkorn.lineationen och skiffrigheten stryker N20'E och stupar 40' mot öster. Biotit-innehållet uppskattas till 5-10%. KVALITET: Tester har utförts på ett prov från förekomsten. Resultaten är: Densitet : 2.66 t/m 3 Sprödhetstal : 67 % Flisighetstal : 1.41 Slipvärde : 3.0 cm 3 Kulkvarnsvärde : 15.4 % Materialet är användbart som bärlager, men inte till ytbeläggning. VOLYM: Den brytbara volymen har beräknats till minst 5 milj. fm 3. NÄRMILJÖ: Förekomsten ligger väl skyddad om påhugget sker från öster. Vidare ligger den 500 m öster om en av kommunens största grustäkter och 1 km söder om den kombinerade grus/bergtäkten vid Ekholmen i kanten av Siebergs åsar. Vid Ekholmen bryts idag granitisk gnejs. BRYTNING: Förekomsten är en höjd. En täkt kan ges en självdränerande utformning. FORNLÄMNINGAR: En fornlämning finns 200 meter väster om förekomsten. En eventuell brytning berör inte fornlämningen.

20 NATURVÄRDEN: I västra kanten av förekomsten finns ängsmark av klass 3 som inte berörs av en eventuell brytning. FRILUFTSLIV: Området bedöms inte vara av speciellt intresse för det rörliga friluftslivet. JORD- OCH SKOGSBRUK: Höjden är av litet intresse för jord- och skogsbruket. MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Inga speciella markanvändningskonflikter kan förutses. FÖREKOMST 2, NYSKOG LÄGE: Kartblad 6C NO. Förekomsten ligger vid väg 154, 2 km norr om Svenljunga. Transportekonomiskt ligger förekomsten bra till, nära länsväg och befintlig grustäkt. BERGART: Granitisk gnejs och granit. Båda bergarterna är finkorniga-medelkorniga och gråröda till färgen. Smärre metermäktiga amfibolitgångar förekommer. KVALITET: Kvalitén bedömes vara jämförbar med kvalitén hos förekomst 1. Den granitiska gnejsen och graniten bedömes vara användbara till förstärkningslager och till bärlager. Amfibolit, av troligen dålig kvalité, finnes i botten på grustäkten. Amfiboliten krossas sannolikt till stenmjölet vid sprängningen och krossningen. VOLYM: Den brytbara volymen beräknas till cirka fm 3. Det mest praktiska ur miljö- och driftsynpunkt är dock att ta ut en åtskilligt mindre volym i kombination med grustäkten. NÄRMILJÖ: Förekomsten ligger i omedelbar anslutning till en existerande grustäkt. Bostadshus finns på 200 meters avstånd från förekomsten. BRYTNING: I bergknallen kan en täkt ges en självdränerande utformning. Eventuell brytning under täktbotten av nuvarande grustäkt rekommenderas inte eftersom brytningen då kompliceras av grundvatten och tillgänglighet till täkten. Påhugget måste ske från grustäkten för att få en skyddande bergskärm mot vägen och bostadshusen. FORNLÄMNINGAR: Fornlämning 20 ligger 100 meter öster om förekomsten, men berörs inte av en eventuell brytning. NATURVÄRDEN: Inga speciella naturvärden finns dokumenterade.

21 FRILUFTSLIV: Bergknallen bedöms inte vara av speciellt intresse för det rörliga friluftslivet. JORD- OCH SKOGSBRUK: Bergknallen är inte av speciellt intresse för jord- och skogsbruket. MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Inga konflikter om bergknallen i sig kan förutses, men omgivningarna kan komma att diskuteras. FÖREKOMST 3, EKELUND LÄGE: Kartblad 6C SO. Vid infarten från väg 154 till avfallsanläggningen vid Ekelund, 5 km söder om Svenljunga. Transportekonomiskt ligger förekomsten mycket bra till, nära centralorten och länsvägen. BERGART: Granitisk gnejs med inslag av granit. Båda bergarterna är fint medelkorniga. Färgen är rödaktig. Glimmerinnehållet uppskattas till 5-10%. KVALITET: Testning av kulkvarnsvärdet gav Graniten visar en låg kvalité. Med tanke på förekomstens läge rekommenderas att kompletterande tester utförs. VOLYM: Den brytbara volymen beräknas till cirka fm 3. Hänsyn har då tagits till en skyddande bergskärm mellan riksvägen och en eventuell täkt. NÄRMILJÖ: Till området går likväl tunga transporter. En bergtäkt behöver därför inte innebära någon ytterligare nämnvärd störning. Under förutsättning att en bergskärm lämnas mot vägen får en eventuell täkt ett skyddat läge. Infartsvägen till avfallsanläggningen måste flyttas om en bergtäkt öppnas. BRYTNING: Förekomsten är ett höjddrag med "naturlig pall". En täkt kan ges en självdränerande utformning. FORNLÄMNINGAR: Fornlämningar ligger 150 meter söder om förekomsten, men berörs inte av en eventuell brytning.

22 NATURVÄRDEN: Enligt översiktsplanen ligger förekomsten och den närliggande avfallsanläggningen i kanten av ett våtmarksområde av klass I. FRILUFTSLIV: Området runt avfallsanläggningen torde inte ha intresse för det rörliga friluftslivet. JORD- OCH SKOGSBRUK: Stupen på båda sidor av höjden gör det svårt att bedriva skogsbruk där. MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Påverkan på våtmarksområdet bör utredas om en täkt blir aktuell. FÖREKOMST 4, SMEDAGÅRDSÅS LÄGE: Kartblad 6C SO. Förekomsten ligger vid en skogsbilväg, 4 km öster om Örsås. Transportekonomiskt ligger förekomsten dåligt till, 6 km öster om länsvägen. Skogsbilvägarna har sannolikt dålig bärighet. BERGART: Granitisk gnejs. Gnejsen är fint medelkornig. Den är gråaktig och har en "sockerkornig" textur. KVALITET: Förekomsten är inte testad, men den granitiska gnejsen vid Smedagårdsås torde ha en kvalité som är jämförbar med den granitiska gnejsen vid förekomst 1, Billeberg. Gnejsen torde vara användbar till bärlagergrus och liknande ändamål. VOLYM: Den brytbara volymen beräknas till cirka 4 milj fm 3. Ett säkerhetsavstånd på 250 m till kraftledningen över höjden har då lämnats. NÄRMILJÖ: Förekomsten har ett skyddat läge, 1 km från närmaste bebyggelse vid Granåsen. BRYTNING: Förekomsten är en stor höjd, där en täkt kan ges en självdränerande utformning.

23 FORNLÄMNINGAR: En fornlämning ligger 250 meter nordväst om förekomsten, men berörs inte av en eventuell brytning. NATURVÄRDEN: Inga speciella naturvärden finns dokumenterade. FRILUFTSLIV: Höjden är skogsbeklädd och kan ha intresse för t.ex. svampplockning. JORD- OCH SKOGSBRUK: Höjden är idag av intresse för skogsbruket. MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Skogsbruket och friluftslivet är motstående intressen till en bergtäkt. Intressena måste vägas mot varandra. FÖREKOMST 5, HÄLLSBERGET LÄGE: Kartblad 6C SO. Förekomsten ligger vid skjutbanan vid väg 154, 8 km söder om Svenljunga. Transportekonomiskt ligger förekomsten bra till. BERGART: Granitisk gnejs Bergarten är fint medelkornig. Den är grå-rödaktig i färgen och innehåller uppskattningsvis 10-15% biotit. KVALITET: På grund av det höga glimmerinnehållet är förekomsten sannolikt av dålig kvalité, men kan likväl vara användbar för till exempel förstärkningslager. Något prov från förekomsten är inte testat. VOLYM: Den brytbara volymen beräknas till cirka 2 milj fm 3. NÄRMILJÖ: Om förekomsten bryts från väster får täkten ett skyddat läge relativt bebyggelsen längs väg 154 nere i dalgången. BRYTNING: Förekomsten är en höjd där en täkt kan ges en självdränerande utformning

24 FORNLÄMNINGAR: En domarring finns på västra sidan av vägen, strax söder om Axelforshed. Den fina fornlämningen hamnar inte nära en eventuell täkt om brytningen sker väster ifrån. NATURVÄRDEN: Inga speciella naturvärden finns dokumenterade. FRILUFTSLIV: Förekomsten ligger vid en skjutbana som inte behöver beröras av en eventuell täkt. En skjutbana och en bergtäkt är båda periodvis bullrande verksamheter som med fördel kan placeras bredvid varandra. JORD- OCH SKOGSBRUK: Höjden är skogsbeklädd. MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Skogsbrukets intressen måste vägas mot en bergtäkt. FÖREKOMST 6, VINDÅSEN LÄGE: Kartblad 6C SO. Förekomsten ligger 5 km söder om Örsås, och 2 km öster om gården Tomten längs en dålig skogsbilväg. Transportekonomiskt ligger förekomsten ofördelaktigt i förhållande till större vägar och samhällen. BERGART: Gabbro. Svart, medelkornig gabbro med massformig textur. Svagt vittrad, i övrigt finns inga makroskopiskt synliga omvandlingar i blottningarna. Gabbron utgör en gång vars utgående kan följas cirka 200 meter i nordostlig-sydvästlig riktning. Utgåendets bredd är cirka 50 meter. KVALITET: Gabbro är en bergart som generellt är betydligt segare än de gnejser som dominerar kommunens geologi. Gabbron testades därför. Resultaten är: Densitet : 3.12 t/m 3

25 Sprödhetstal : 51 % Flisighetstal : 1.41 Slipvärde : 4.13 cm 3 Kulkvarnsvärde : 20.3 % Sprödhetstalet är som väntat lägre än för den granitiska gnejsen i kommunen. Däremot är gabbrons slipvärde och kulkvarnsvärde överraskande höga. Gabbrobergarter från andra håll i landet har oftast ett betydligt bättre nötningsmotstånd. Provet var inte vittrat, men det är möjligt att gabbron är omvandlad på ett sätt som inte observerades makroskopiskt, att tunnslip måste framställas för att t.ex. se omvandlingen av hornblände till klorit och klinozoizit/epidot. Finkornig klorit i bergartens textur sänker nötningsbeständigheten. Bergkvalitén är sämre än väntat. Enligt provet är inte gabbron användbar till annat än fyllnadsmassor. Gabbrons omvandling är troligtvis oregelbunden. Provgrävning, provborrning, och provsprängning krävs därför innan kvalitén kan bestämmas med rimlig sannolikhet. VOLYM: Gången av gabbro utgör inte mer än ca fm 3 över myrens nivå, men en täkt skulle kunna utformas så att både gabbro och den omkringliggande granitiska gnejsen bröts. NÄRMILJÖ: En eventuell täkt får ett mycket skyddat läge på östra sidan av Vindåsen. BRYTNING: Topografin gör att en eventuell täkt kan ges en självdränerande utformning. FORNLÄMNINGAR: Röjningsrösen finns omedelbart väster om förekomsten och i den västra delen av densamma. NATURVÄRDEN: Inga speciella naturvärden finns dokumenterade. FRILUFTSLIV: Området är inte av speciellt intresse för det rörliga friluftslivet, med undantag av jakt och svamp/bärplockning. JORD- OCH SKOGSBRUK: Höjden är skogbevuxen med gammal och sannolikt värdefull granskog.

26 MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Skogsbrukets och friluftslivets intressen måste vägas mot en bergtäkt. Hänsyn måste också tas till röjningsrösen vid planerandet av en eventuell täkt.

27 FÖREKOMST 7, HÄSTMO LÄGE: Kartblad 6C SO. Vid grusväg, 1.5 km väster om Håcksvik. Transportekonomiskt ligger förekomsten ofördelaktigt i den östra delen av kommunen. Grusvägarna har sannolikt dålig bärighet. BERGART: Granit med inslag av granitisk gnejs. Bergarten är fint medelkornig och röd till färgen. Den granitiska gnejsen har en tydlig lineation markerad av biotitkorn. Lineationen stryker öst-väst och stupar 15 grader mot norr. Biotitinnehållet uppskattas till 5%. Bergarten innehåller pegmatitsliror i liten omfattning. KVALITET: Graniten är provtagen vid förekomst 11, Hestra. Den har där en kvalité som visar att den är lämplig till bärlagerändamål. Kvalitén hos Hästmo-förekomsten är i samma kategori. VOLYM: Den brytbara volymen beräknas till cirka 1.5 milj fm 3. NÄRMILJÖ: I västra kanten av höjden får en eventuell täkt ett skyddat läge. BRYTNING: En täkt kan ges en självdränerande utformning. FORNLÄMNINGAR: Enligt fornlämningsregistret finns inga fornlämningar i närheten av förekomsten. NATURVÄRDEN: Inga speciella naturvärden finns dokumenterade. FRILUFTSLIV: Området torde inte vara av speciellt intresse för det rörliga friluftslivet. JORD- OCH SKOGSBRUK: Höjden är inte av speciellt intresse för dessa näringar. MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Inga speciella markanvändningskonflikter kan förutses.

28 FÖREKOMST 8, DUBBLEBERG LÄGE: Kartblad 6C SO. Förekomsten ligger vid en skogsbilväg, 2 km västsydväst om Håcksvik. Transportekonomiskt ligger förekomsten ofördelaktigt i den östra delen av kommunen. Grusvägarna har sannolikt dålig bärighet. BERGART: Granit med inslag av granitisk gnejs. Bergarten är fint medelkornig och röd-grå. Biotitinnehållet uppskattas till 5 %. KVALITET: Graniten har kulkvarnsvärde Bergarten har samma kornstorlek, textur, och gnejsandel som har testats vid förekomst 11, Hestra. Graniten vid Dubbleberg torde ha liknande materialegenskaper och vara användbar som råvara för bärlagergrus och liknande ändamål. VOLYM: Den brytbara volymen beräknas till cirka 2.5 milj fm 3. NÄRMILJÖ: Dubbleberg har ett avskilt läge, utan bebyggelse i närheten. BRYTNING: I kanten av höjddraget kan en täkt med fördel ges en självdränerande utformning. FORNLÄMNINGAR: Enligt fornlämningsregistret finns inga fornlämningar i närheten av förekomsten. NATURVÄRDEN: Enligt översiktsplanen ligger förekomsten i ett våtmarksområde av klass I. FRILUFTSLIV: Området torde inte vara av speciellt intresse för det rörliga friluftslivet. JORD- OCH SKOGSBRUK: Halva höjddraget är kalhugget. Höjddraget torde inte vara av speciellt intresse för skogsbruket. MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Påverkan av våtmarksområdet bör utredas om en täkt blir aktuell.

29 FÖREKOMST 9, SKEPPÅS LÄGE: Kartblad 6C SO. Förekomsten ligger vid grusväg 3 km väster om Håcksvik. Transportekonomiskt ligger förekomsten ofördelaktigt till i den östra delen av kommunen. Grusvägarna har sannolikt dålig bärighet. BERGART: Granitisk gnejs. Den gråa gnejsen är fint medelkornig. Den innehåller ca 10% biotit. KVALITET: Kulkvarnsvärdet är 16.7 för gnejsen. Den granitiska gnejsen har här ett högt biotitinnehåll. Den är därför spröd, men kan likväl vara användbar till förstärkningslager och liknande ändamål. VOLYM: Den brytbara volymen beräknas till cirka 1.5 milj fm 3. NÄRMILJÖ: Förekomsten har ett skyddat läge. BRYTNING: I bergryggen är det lätt att anlägga en täkt med självdränerande utformning. I norra änden av bergryggen finns dessutom en naturlig plan, som visserligen måste förstärkas. FORNLÄMNINGAR: Enligt fornlämningsregistret finns inga fornlämningar i närheten av förekomsten. NATURVÄRDEN: Enligt översiktsplanen ligger förekomsten omedelbart nordväst om ett våtmarksområde av klass I. FRILUFTSLIV: Bergryggen bedöms inte vara av speciellt intresse för det rörliga friluftslivet. JORD- OCH SKOGSBRUK: På bergryggen växer dålig skog. Den är inte av speciellt intresse för jord- och skogsbruket. MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Påverkan på våtmarksområdet bör utredas om en täkt blir aktuell.

30 FÖREKOMST 10, UDDABERGET LÄGE: Kartblad 6C SO. Förekomsten ligger 4 km söder om Håcksvik. Den är tillgänglig via 3 km dålig skogsbilväg. Transportekonomiskt ligger förekomsten ofördelaktigt till i den östra delen av kommunen. Grusvägarna har sannolikt dålig bärighet. BERGART:Granitisk gnejs Förekomsten är övertäckt. Gnejsen observerades därför enbart i en mindre blottning där den är fint medelkornig och gråröd till färgen. KVALITET: Den granitiska gnejsen torde ha en kvalité liknande den granitiska gnejsen i kommunen i övrigt. Blottningsgraden är för liten för att få mer information om förekomstens kvalité på inventeringsstadiet. VOLYM: Den brytbara volymen beräknas till cirka 8 milj fm 3. NÄRMILJÖ: Förekomsten har ett skyddat läge, långt från bebyggelse. BRYTNING: Förekomsten är en höjd där en täkt med naturlig dränering lätt kan anläggas FORNLÄMNINGAR: Enligt fornlämningsregistret finns inga fornlämningar i närheten av förekomsten. NATURVÄRDEN: Enligt översiktsplanen ligger förekomsten i riksintresseområde N54. Ammamossen, en våtmark av klass I omger förekomsten i väster och söder. FRILUFTSLIV: Förekomsten ligger i riksintresseområde F12. JORD- OCH SKOGSBRUK: Höjden är skogbevuxen. MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Påverkan på våtmarksområdet bör utredas om en täkt blir aktuell. En avvägning med naturvårdens intressen i övrigt och med friluftslivets intressen måste göras.

31 FÖREKOMST 11, HESTRA LÄGE: Kartblad 6C SO. Förekomsten ligger 4.5 km sydost om väg 154 vid Holsljunga. Vägarna mellan Holsljunga och Hestra är grusvägar som torde ha begränsad bärighet under våren. Förekomsten ligger transportekonomiskt på rimligt avstånd till väg 154. BERGART: Granit med inslag av granitisk gnejs. Båda bergarterna är rödaktiga, fint medelkorniga och innehåller ca 5% glimmer. Det finns smärre inslag av pegmatitsliror. Berget är blottat i en kant längst i norr, i övrigt är blottningsgraden liten. KVALITET: Förekomsten är provtagen som typlokal för granit med inslag av granitisk gnejs. Testerna visar: Densitet : 2.62 ton/m 3 Sprödhetstal : 60 % Flisighetstal : 1.39 Slipvärde : 2.69 cm 3 Kulkvarnsvärde : 14.7 % Ett dylikt material är användbart till bärlager, men inte till ändamål där hårdare krav ställs. VOLYM: Den brytbara volymen beräknas till minst 2.5 milj fm 3. NÄRMILJÖ: Förekomsten har ett avskilt läge i ett skogsområde. Boningshus finns vid Hestra, 300 meter öster om förekomsten. BRYTNING: En självdränerande täkt kan anläggas. För att utnyttja terrängen kan man bryta från väster mot öster. FORNLÄMNINGAR: Enligt fornlämningsregistret finns inga fornlämningar i närheten av förekomsten. NATURVÄRDEN: Inga speciella naturvärden finns dokumenterade. FRILUFTSLIV: Området bedöms inte vara av speciellt intresse för det rörliga friluftslivet. JORD- OCH SKOGSBRUK: Norra delen av höjdområdet är kalhugget, i övrigt växer det skog.

32 MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Inga speciella markanvändningskonflikter kan förutses. FÖREKOMST 12, HISSEBO LÄGE: Kartblad 6C SO. Förekomsten ligger 1.5 km väster om Östra Frölunda och cirka 5 km öster om väg 154. Den kan nås via grusvägar som torde ha begränsad bärighet under våren. Förekomsten ligger transportekonomiskt på rimligt avstånd till väg 154 och till vägarna i östra delen av kommunen. BERGART: Granit och granitisk gnejs. Båda bergarterna är fint medelkorniga och ljusröda till färgen. Bergarterna innehåller 5-10 % glimmer. Gnejsen är magnetitförande. KVALITET: Bergarten har kulkvarnsvärde Förekomsten torde vara lämplig till bärlager, men ej till ändamål där hårdare krav ställs. VOLYM: Den brytbara volymen beräknas till cirka 4.5 milj fm 3. NÄRMILJÖ: Bostadshuset vid Hissebo ligger 400 meter väster om förekomsten. I övrigt är läget mycket avskilt. BRYTNING: Förekomsten är ett höjdområde. Ett naturligt påhugg finns i östra kanten. Terrängen är särdeles fördelaktig för att anlägga en självdränerande täkt. FORNLÄMNINGAR: Enligt fornlämningsregistret finns inga fornlämningar i närheten av förekomsten. NATURVÄRDEN: Enligt översiktsplanen är Store Mosse, omedelbart väster om förekomsten, en våtmark av klass II. En barriär mot mossen kan med fördel lämnas. FRILUFTSLIV: Området bedöms inte vara av speciellt intresse för det rörliga friluftslivet JORD- OCH SKOGSBRUK: Området är kalhugget. MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Påverkan på mossen bör utredas om en täkt blir aktuell.

33 FÖREKOMST 13, BJÖRNÅSEN LÄGE: Kartblad 6C SO Förekomsten ligger 1 km norr om Mårdaklev. Bron över Ätran vid Mårdaklev torde ha begränsad bärighet. Ur transportsynpunkt ligger förekomsten fel för stora delar av kommunen. BERGART: Granitisk gnejs. Bergarten är gråröd och fint medelkornig. Den har en lineation markerad av biotitkorn. Biotitinnehållet uppskattas till cirka 10%. Blottningsgraden är liten. Bergartens karaktär kan variera. I grustäkten norr om bergryggen är migmatitisk gnejs blottad. KVALITET: Den granitiska gnejsen i Björnåsen har ett högt biotitinnehåll. Bergarten torde vara av dålig kvalité, sämre än den testade typlokalen. Likväl är sannolikt gnejsen i Björnåsen användbar till förstärkningslager och möjligen till bärlager. VOLYM: Den brytbara volymen beräknas till cirka 2.5 milj fm 3. NÄRMILJÖ: Förekomsten har ett avskilt läge. BRYTNING: Brytningen sker lämpligen norr ifrån där terrängen är fördelaktig för att bygga en plan. Björnåsen är ett höjddrag där en täkt kan ges en självdränerande utformning. FORNLÄMNINGAR: Enligt fornlämningsregistret finns inga fornlämningar i närheten av förekomsten. NATURVÄRDEN: Inga speciella naturvärden finns dokumenterade. FRILUFTSLIV: Området bedöms inte vara av speciellt intresse för det rörliga friluftslivet. JORD- OCH SKOGSBRUK: Höjden är skogsbevuxen. MÖJLIGA MARKANVÄNDNINGSKONFLIKTER: Inga speciella markanvändningskonflikter kan förutses.