Inventering av krossberg i

Transkript

1 nventering av krossberg i Ulricehamns kommun Fredrik Jutfelt

2 NNEHALL Sammanfattning nledning Varfor spranga? Framtida storkonsumenter Ansokningar om takt Metoder Forberedande arbete Faltarbete Laboratorietest Redovisning Resultat och diskussion Uppmatt kvalitet och kvalitetskrav Lampliga omraden Oversiktskarta Tabell over samtliga omraden Omraden 1-27 Omraden Detaljerade omradesbeskrivningar Forklaringar till kartorna Referenser och kartor Samtliga kartor har anvants med medgivande av Lantmateriverket Ur GSD- Ekonomiska kartan, diarienummer samt Bla kartan, diarienummer Omslagsbild: Fredrik Jutfelt, Ett kulkvarnstest ar fardigt. 2

3 1 SAMMANFATTNNG Varen 1999 fick jag, Fredrik Jutfelt, uppdraget att gora en inventering av krossberg i Ulricehamns kommun. Uppdragsgivaren var Miljo- och Samhallsbyggnadskontoret pa Ulricehamns kommun. Jag har under inventeringen samarbetat med kommunekolog Peter Wredin, och till vetenskaplig radgivning har jag haft geologilektor Tommy Claesson pa Hogskolan i Kalmar. Ett stort tack till bada dessa herrar. Uppgiften har varit att finna lampliga omraden for bergtakt. Orden "lampliga omraden" har definierats som platser i kommunen dar en bergtakt inte skulle stbra. nte stbra boende, natur eller landskapsbild. Dessutom skulle bergmaterialet vara av god kvalitet for krossning. Dessa malsattningar har uppfyllts och sju omraden i kommunen rekommenderas. 2NLEDNNG 2.1 VarfOr spranga? Sverige anvands i genomsnitt tio ton grus per person och ar. Historiskt sett ar det mesta naturgrus fran isalvsavlagringar, dar materialet ar lattatkomligt och behandigt att arbeta med. Motstaende intressen i samband med naturgrustakter ar tyvarr manga som t.ex. naturvarden, bebyggelse och vattentakter. Att det borjar bli brist pa tillgangligt naturgrus i manga delar av landet, leder till att allt fier bergtakter oppnas. Fordelarna med bergtakter ar manga. De kan lokaliseras till omraden med fane motstaende intressen. Kvaliteten pa materialet ar ofta hog, och tillgangen pa material ar dessutom mycket stbrre. For de fiesta anvandningsomraden kan krossberg helt ersatta naturgrus. Det ar framforallt betongindustrin som kan ha svart att helt ga over till krossberg. vissa fall kan det vara lampligt att "smatakter" upprattas. De ar sma bergtakter som framforallt producerar material for grusvagar. De placeras utspritt i kommunen for att minska avstandet till konsumenterna, och darmed begransas stbrning och utslapp som uppkommer vid transporter. Sadana bergtakter har en liten produktion av bergkross, varfor sprangning och krossning bara behover goras nagra veckor per ar. Da hyrs en mobil bergkross in, och material produceras som racker manga manader. Ulricehamns kommun skriver i ett forslag till Oversiktsplan 2001 Vaxtplats Ulricehamn: "For att tdcka kommunens behov av vdgmaterial mm ddr krossberg kan ersdtta naturgrus bar kommunen stimulera till fler bergtdkter." Kommunen ser alltsa hellre att grusmaterial kommer fran bergtakter an fran isalvsavlagringar. 3

4 2.2 Framtida storkonsumenter Planer av riksintresse finns pa tva storsatsningar inom infrastrukturen, som kommer att paverka kommunen. Nya riksvag 40, en motorvag mellan Jonkoping oeh Boras, oeh Gotalandsbanan, en ny jarnvag som oeksa den ska ga genom kommunen. Nya riksvag 40 kommer att gora flera stora vagskarningar inom kommunen. Vagverket raknar med att materialet de hamtar vid dessa vagskarningar kommer att raeka till hela motorvagens overbyggnad inom kommunen. Ett problem med att ta materialet i vagens straekning ar att barlagret, det ea 80 em tjoeka barande gruslagret under asfalten, maste ha en hog kvalite1. Risken finns att det material som finns i vagskarningarna for daligt for att kunna anvandas som barlager. Da maste material till barlagret tas fran platser med battre bergkvalite1. En aktiv bergtakt finns redan i kommunen, i Marbaek strax soder om Ulrieehamn. Materialet ar bra oeh dar tas det ut drygt fm 3 per ar. 2.3 Ansokningar om tiikt Det har inkommit ansokningar om oppnande av ytterligare bergtakter till kommunen. For att Ulrieehamns kommun pa ratt satt ska kunna vardera dessa ansokningar bestamdes att en inventering av lampliga lagen for bergtakter var nodvandig. Under tre manader har en sadan undersokning genomforts oeh funnit ett tiotallampliga omraden. De omraden som rekommenderas for taktverksamhet i inventeringen ar ett forslag till kommunen pa lampliga omraden for etablering av bergtakter. Det innebar att ansokningar om tillstand till bergtakter pa dessa omraden kan vara lattare att ta tillstyrkta, eftersom de i viss man redan ar undersokta. Det innebar inte att andra omraden ar uteslutna. Man kan myeket val soka tillstand for andra omraden, men skalen for detta maste vara starka. 3METODER 3.1 Forberedande arbete Eftersom hela kommunen har inventeras har det varit viktigt att begransa antalet mojliga lagen for bergtak1. Langt tranportavstand till Ulrieehamns tatort har inte under det forberedande arbetet ansetts vara en begransande faktor, eftersom Ulrieehamn tatort ligger eentralt i kommunen oeh alla omraden ligger inom en 3 mils radie. Lonsamheten i langa transporter tar avgoras av exploatorerna, oeh kanske ar narhet till nya riksvag 40 oeh Gotalandsbanan viktigare an narhet till Ulrieehamn. Det vanliga forfarandet vid krossbergsinventeringar ar att valja ut omraden utifran de geologiska faktorerna, som 1.ex. bergart oeh topografi, for att senare titta efter motstaende intressen, som 1.ex. naturvarden oeh boende i narheten. 4

5 Denna inventering har arbetat i en omvand ordning genom att direkt i det forberedande arbetet valja bort stora omraden som har motstaende intressen, och senare titta pa de berggrundsgeologiska faktorerna. Det leder till flera saker. Forst och framst forsvinner manga omraden med brytvart berg. Det kan forefalla negativt, men sannolikheten ar stor att tillstand anda inte skulle tillstyrkts for bergtakt dar. For det andra blir de omraden som ar kvar helt, eller nastan helt, utan motstaende intressen vilket ar syftet med detta forfarande. Den varierande geologiska kvaliteten pa kvarvarande omraden har vagts upp av att ett femtiotal omraden valts ut for undersokning, mot det vanliga tre till femton. Resultatet ar att de omraden som i falt upptacks med bra berg har ra., om nagra, motstaende intressen. Kommunen har mycket av sin geografiska information inlagd pa data i GS (Geografiskt nformations System), varfor det var naturligt att anvanda sig av detta. Denna databas har underlattat karthanteringen avsevart, da ala motstaende intressen snabbt kan laggas pa samma kartblad. Manga av de motstaende intressen som finns med i inventeringen saknar lagligt skydd, men risken ar stor att konflikter och problem skulle uppsta vid etablering av takt. De motstaende intressen som lagts in pa kartorna ar: Bullerbuffert Buffertzon pa 500 meter runt ala bostadshus i kommunen, gjord i GS. Minst 500 meter till bostadshus ar branschstandard, och rekommenderas av Boverket i Allmanna rad 95:5. Det ar mojligt att enstaka overgivna hus felaktigt kan ha beaktats, och omradet runt dessa da uteslutits ur inventeringen. NVQ-omraden Kommunens eget namn pa naturomraden som anses varda att bevara, baserad pa en mangd olika inventeringar. Sumpskog nventering av landets sumpskogar utford av Skogsvardsstyrelsen. Tyvarr ar de endast flygbildstolkade i kommunen, sa det kan finnas markerade sumpskogar pa kartorna utan speciellt biologiskt skyddsvarde. Nyckelbiotoper nnehaller nationellt rodlistade (utrotningshotade) arter, eller biotoper lampade for radii stade arter. Riksintresse for naturvarden 1991: OP 91. Enligt Ulricehamns kommuns senaste oversiktsplan fran Riksintresse for kulturvarden Enligt OP 91. Riksintresse for friluftslivet Enligt OP 91. Ekologiskt kansligt omrade Enligt OP 91. Ovriga OP91 Regionala och kommunala intressen for natur, kultur och friluftsliv, av lagre prioritet an riksvarden. 5

6 Dessutom tillkommer strandskyddet, som ar 300 meter runt de stora sjoarna, och meter runt kommunens ovriga sjoar. Strandskyddet har inte rntt nagon markering pa kartorna, da inga omraden berors av det. Dessa motstaende intressen har avsevart begransat den del av kommunens yta som ar lamplig for taktverksamhet. Av kommunens aterstaende ytor har de undersokts som ar tillrackligt stora for etablering av bergtakt, har berg i dagen och ligger i narheten av vagar. Totalt valdes 54 omraden ut for faltundersokning. 3.2 Faltarbete Under det inledande faltarbetet undersoktes 54 omraden med avseende pa bergartens egenskaper som farg, ingaende mineral, kornstorlek, textur, forskiffring och eventuella gangbergarter. Kvaliteten uppskattades liksom brytbara volymer och tackande jorddjup. Eventuella naturvarden som ej fanns med i de tidigare inventeringarna, noterades. Vagkvaliteten och eventuell storning av framtida transport antecknades. De omraden som ansags mest lampliga for bergtakt valdes ut for mer ingaende undersokning. Prover togs fran dessa utan sprangning. Ala prover var darfor mer eller mindre paverkade av vittring, vilket medfor att materialet uppvisar samre kvalitet an vad som blir fallet vid produktionskrossning. Markagarna har inte informerats, da sprangning inte var nodvandig. 3.3 Laboratorietest For att bestamma bergmaterialets tekniska kvaliteter anvands tre matt: 1. Kulkvarnsvardet ar ett matt pa hur stor del av provet som mals ned under en timme i en roterande cylinder, tillsammans med stalkulor. Hogt yarde betyder daligt material, lagt yarde betyder bra material. Kulkvarnsvardet ar det viktigaste och mest anvanda mattet pa bergkvalitet. Metoden beskrivs utforligare i vagverkets rapport VV Metod De siffror som redovisas ar medelvarden for tva prover. 2. Sprodhetstal som ar ett matt pa hur stor andel av provet som faller sander till finare fraktion efter att ha utsatts for 20 slag i en stor mortel. Hogt yarde betyder daligt material, lagt yarde betyder bra material. Metoden beskrivs utforligare i FBB' s (Foreningen for Bituminosa Belaggningar) rapport MBB Flisighetstal beskriver det nedkrossade materialets kornform som en kvot mellan bredd och tjocklek. Metoden beskrivs utforligare i FBB's rapport MBB Korndensiteten mattes ocksa, men skillnaderna ar sma mellan omradets olika gnejser. Samtliga material har en densitet kring 2, Redovisning De 54 omraden som undersokts i falt redovisas kortfattat i tabellform. Pa oversiktskartan kan man se det ungefarliga laget for omradet, och i tabellen finns koordinaterna for varje omrade. 6

7 Under rubriken "Gnejstyp" i tabellen kan man Hisavilken huvudtyp av gnejs som hittats dar berget gar i dagen. Det kan aven finnas inslag av andra bergarter i det besokta omradet. Komstorleken ar subjektivt bedomd och kan avvika mot andras uppfattningar i andra inventeringar och karteringar. Kvaliteten ar nagot svarbedomd i falt, da ytan ofta ar vittrad. Det som redovisas under rubriken "kvalitet" ar alltsa en i falt uppskattad kvalitet, da laboratorietester pa 54 prover ar bade dyrt och onodigt. Kvalitetsklassema ar relativa och avser berggrunden i Ulricehamns kommun. Rubriken "vag standard" syftar till kvaliteten pa vagen till omradet, samt langden pa den eventuella grusvagen. En flera kilometer lang skogsbilvag tar t.ex. beteckningen ''lag'' medan samma sorts skogsbilvag tar beteckningen "god" om det bara ar en nagra hundra meter lang pafart till riksvag 40. "Stoming" i tabellen syftar oftast till stoming fran transporter, da undersokningen redan i det forberedande arbetet gallrat bort de ytor i kommunen som ligger inom 500m fran bostadshus. Om ett omrade som ligger utanfor ala restriktioner anda ar exponerat uppe pa en hojd tar det dock en hogre grad i kolumnen "Stoming" _Ala omraden med kanda naturvarden gallrades ju bort under det forberedande kartarbetet, trots det har vissa omraden som ligger mycket nara t. ex. sumpskogar tatt beteckningen "sumpskog". Det innebar att en taktplan maste ta extra hansyn till sump skogen och se till att den inte draneras eller stars pa annat satt. Sist i tabellen finns rubriken "Ovrigt", som innehaller information om annat i omradet som kan vara av yarde att veta. De 10 omraden som valdes ut for specialundersokningar tillsammans med detaljerade kartor sist i rapporten. redovisas utforligare 4 RESULTAT OCB DSKUSSON 4.1 Uppmatt kvalitet och kvalitetskrav nget undersokt omrade har tillrackligt hog kvalitet for att kunna anvandas i slitlager (asfalt) pa motorvag. Det var helt vantat och galler for stora delar av den sydvastsvenska gnejsregionen, som Ulricehamn ligger i. Andra karteringar och inventeringar av berg for krossning utforda i angransande kommuner, har ala visat att hogkvalitativt berg ej gar att finna i regionen. Bergmaterialet haller dock pa flera stallen en kvalitet som ar fullt tillracklig for kommersiell taktverksamhet. Materialet som testats i laboratorium togs med slagga utan sprangning. Det medfor att provema varit utsatta for vittring, vilket ger samre provresultat an vad ett ovittrat prov fran samma stalle skulle uppvisa. Vid krossning i laboratoriet tar man dessutom ett material som ar flisigare an material krossat i produktionskross. Komen ar alltsa plattare och mer avlanga. Det gar att de bryts och mals ned lattare an vad samma material skulle gjort om det krossats i en stor bergkross, dar ett mer kubiskt material erhalls. Dessa tva faktorer gar att testresultaten visar pa en nagot samre kvalitet an vad dessa omraden faktiskt har. 7

8 Vagverket kraver i sina rekommendationer for barlager i motorvag ett hogsta kulkvarnsvarde pa 18. Tva omraden hade kulkvarnsvarden under 18 redan i laborationstesterna, vilket ar mycket bra for regionen. Flera andra omraden skulle, med ovittrat berg och battre krossningsforfarande, sannolikt kunna komma ned i kulkvarnsvarden under Lampliga omraden Sju omraden rekommenderas som lampliga bergtaktlagen, namligen: 14 Getamossen, 18 "157:an", 19 Tappan, 26 Slattas, 29 Torhult, 42 Hallebo och 45 Kottkulla. Ytterligare resultat och diskussion om dessa omraden finns i slutet av rapporten. 8

9 1.0 Ov,.,..

10 Omn!Jden 1 till 27 Nr. namn Koordinater Y. X ~ kornstorlek kvalitet VaQstandard stbrninq naturvarden OvrlQt 1 Orback , gn3rod+amfibolit medel lag lag liten inga kanda lite berg 2 Fanneslunda , grarod adrad medel lag lag iten inga kanda exponerat lage 3 Fanneslunda S , rod medel lag lag iten inga kanda exponerat lage 4 Dallebo' , gra medel medel god ingen inga kanda nara RV40, mkt berg 5 Vinsta , gra medel medel god ingen sumpskog flackt, lite berg i dagen, mkt avbaning 6 Lundagarde , gra grov lag lag iten inga kanda nara sumpskog 7 Hagnen , rod fin medel lag liten inga kanda mkt berg tillgangligt 8 Hogelid , gra grov lag lag liten inga kanda sumpskog pa hojden aktas for dranering 9 Flodinsberg , gra medel medel lag stor inga kanda ny vag behovs 10 Farstorp , rodgra grov lag lag stor inga kanda sjo i narheten 11 Bjattlunda , rod medel medel god ingen inga kanda nara NVO omrade, lite berg, flackt 12 J uttalyckan , gra, K-fsp-ogon medel medel lag iten inga kanda lite berg, mycket avbaning 13 Lundsberg , rod+amfibolit medel medel lag stor inga kanda exponerat lage 14 Getamossen' , grarod fin hog medel liten inga kanda lang transport 15 Hagnalyckan , rod medel lag lag ingen sumpskog 500m ny vag behovs 16 Agnasjon , rod grov lag medel ingen sumpskog sjo i narheten med sumpskog 17 Tuskan , rod medel lag lag iten inga kanda sumpskog i oster :an' , gra medel medel god ingen inga kanda en!. "OP91": odlingslanskap i syd 19 Tappan' , gra medel hog god ingen inga kanda nara industriomrade, direkt vid RV40 20 Karthemmet , rod+amfibolit grov lag medel ingen inga kanda nara RV40, mkt berg. asundenleden pa omr. 21 Stenstorp , rod medel medel medel ingen inga kanda mkt berg 22 Hasslet , rod aranit medel lag medel iten inga kanda lite berg, vandringsled till galtasen pa omradet 23 Skogen , rodgra+amfibolit medel lag lag liten inga kanda nara Ulricehamn och RV40 24 Ugglered , rod grov lag medel iten inga kanda mkt berg, delvis exponerat 25 Backadal , rod+amfibollt grov lag lag iten inga kanda mkt berg i lang sluttning, fornlamningar pa Mjd 26 Slattas' , gra fin hog lag liten inga kanda exponerat, fornlamning, vandringsled 27 Ubbared , rod grov lag lag ingen sumpskog 4 km till RV40, vatmarker och sumpskog utvalda for specialundersokning Page 1

11 OmrMen 28 till 54!'!L namn Koordinater Y X ~ kornstorlek kvalitet Vaqstandard storninq naturvarden Ovriqt 28 Ekesbo* , rodgra medel medel hog ingen inga kanda nara till RV40 29 Torhult* , grarod fin hog medel ingen inga k13nda nara till RV40 30 SjOgared , rod fin medel lag ingen inga k13nda flackt, vatmarker runtomkring 31 Hasthagen , grarod medel medel medel liten sumpskog lite berg 32 Lindas , grarod+amfibolit medel lag lag liten inga kanda mkt berg, brant sluttning 33 Galtasen , rod qranit grov lag lag ingen inga k13nda 1 km ny vag till RV40 behovs, vandringsled 34 Raberget , rod medel medel lag stor inga k13nda exponerat lage Over NordsjOn 35 Prastgarden* , gra-rod medel medel medel ingen inga k13nda langt till Ulricehamn 36 Prastgarden , gra-rod medel medel medel ingen inga k13nda langt till Ulricehamn 37 Skjutbanan , rod ad rig grov lag lag stor sumpskog mkt exponerat lage, naturvardsomrade 38 Brannered , rodgra+granit fin+grov lag lag stor sumpskog exponerat lage, 1 km till Liared, NVO(OP91) 39 Kvigarda , gra fin hog medel stor inga kanda brant sluttning mot sjon, mkt exponerat 40 Sotestorp , gra, adrad i vast medel medel lag liten sumpskog lite berg tillgangligt 41 Bygdegarden , rod, ibland adror medel lag lag ingen inga kanda transport genom knatte by, flackt omrade 42 Hlillebo* , gra fin hog hog ingen inga kanda lang till Ulricehamn 43 Aras , rod medel lag lag liten inga k13nda langt till Ulricehamn 44 Pabo , ??? hog ingen inga k13nda berg i dagen fanns ej, rod gnejs en!. SGU 45 KoUkulla* , rod+gra fin+medel hog hog ingen inga k13nda bra omrade men ojamn kvalitet 46 Hasslet , rodgra+amfibolit fin medel medel ingen inga k13nda mkt berg tillgangligt 47 Nyarp , gra+amfibolit medel medel lag ingen inga k13nda ngt exponerat, sumpskog pa hojd 48 Kalabo , gra muskovitrik medel lag medel ingen inga k13nda gammal granskog, kollas fore takttillsumd 49 Stenkulla , rod+amfibolit fin+grov medel medel ingen sumpskog nyckelbiotoper ovan branten 50 Hbgaberg , rod medel lag lag liten inga kanda fornlamning pa toppen, langa transporter 51 Bondegarde , gra+amfibolit grov lag lag liten inga k13nda fornlamning pa hojden 52 Snippen , gra adrig grov lag lag liten sumpskog mkt berg, lite avbaning 53 Senered , gra grov lag lag liten inga k13nda exponerat lage over ROstesjOn,mkt avbaning 54 Marback gra medel hog hog ingen inga k13nda befintlig bergt13kt, bra omrade for fortsatt t13kt * utvalda for specialundersokning Page 1

12 4 Dallebo Lage: Vastra delen av kommunen, nordost om Rangedala, nara kommungransen Boras. mot Omrade: Hojdskillnad pa 50 m mojliggor sjalvdranerande takt, lite avbaningsmassor oeh myeket berg i dagen. Aldre planterad granskog. Bergart: Medelkornig gra gnejs, granodioritisk, med en hog andel morka mineral (biotit, hornblande ). Kvalitet: De erhallna resultaten visar att materialet ar daligt for krossningssyfte. Det ar traligt att ett ovittrat prav skulle a. battre resultat, men formodligen inte tillraekligt bra for anvandning som barlager i motorvag. Kulkvarnsvarde: 28,2 Sprodhetstal: 58 Flisighet: 1,40 Volym: Stort omrade, manga miljoner fasta m 3. Vagar: 1 km grusvag, sedan RV 40. Langt till Ulrieehamn tatort. Storning: ngen storning fran en takt, p.g.a. stort avstand till narmaste hus. Nagra hus ligger dock nara transportvagen oeh kan storas av den tunga trafiken. Motstaende intressen: nga kanda. Ovrigt: Ett stort oeh bra omrade med nara till RV 40 men med dalig kvalitet. Rekommenderas: Nej. 12

13 w.~.~::..:..~.,~::~~_:~ j" KYRKARP ~ ~RllS"'AOER~A/ "..".'...,., / ~ ll. 1,..,ALGUTSTORP, ' Y, \..~.-.-) ~.. :'" ""\"~:::~::::".~&:.",:, ~ 111;\. '... '".~ ~ ~ fc " ~ J

14 14 Getamossen Lage: Sydvastra delen av kommunen, soder om Tvarred, nara kommungransen mot Boras. Omrade: Hojdskillnad pa 20-30m mojliggor sjalvdranerande takt, mycket avbaningsmassor och lite berg i dagen. Nyplanterad granskog i olika aldrar tacker omradet. Bergart: Finkornig rodgra gnejs, lag glimmerhalt. Kvalitet: Den uppskattade kvaliteten var hog. Nagot prav togs aldrig p.g.a. att materialet var mycket likt, och antogs vara likvardigt med, praverna 19 och 26. Amfibolitslirar, som sanker kvaliteten, observerades. Kulkvarnsvarde: (endast uppskattat) 17,7-23 Sprodhetstal: (endast uppskattat) Flisighet: (endast uppskattat) 1,34-1,32 Volym: Stort omrade, flera miljoner fasta m 3. Vagar: 1 km grusvag till asfalterad vag. Langt till Ulricehamn tatort. Storning: ngen storning fran takt, p.g.a. att narmaste hus ligger langt fran omradet. Nagra a. hus ligger nara transportvagen och kan storas av tung trafik. Motstaende intressen: nga kanda. Ovrigt: Ett bra omrade med bra berg, men langa transporter. Rekommenderas: Ja. 14

15 -- V>. '" Tit. '.! fl.. ~$ ilmhl'l\li:, "\ \, \ \. :-" " BOANi\S.~- ~ ~ ~..#' ',' BAOE~E : '. >:(., -,.- f

16 18 "157 :an" Lage: ntill vag 157 och 9 km soder om Ulricehamn. Omrade: Stort kalhygge pa astra sidan om vag 157, naturlig pall pa cirka 10 m, sedan ytterligare sluttning uppat till 30 meters hojdskillnad. Bergart: Medelkornig gra gnejs, mattligt med glimmer. Horisontella lager i omradet gar att utbredningen av den undersokta bergarten formodligen ar stor. Kvalitet: De erhallna resultaten visar att materialet ar medelbra. Det ar traligt att ett ovittrat prav skulle ta battre resultat, och kanske racka for anvandning som barlager i motorvag. Kulkvarnsvarde: 23,4 Sprodhetstal: 62 Flisighet: 1,30 Volym: Medelstort omrade, minst tre miljoner fasta m 3. Vagar: Bra vagar, endast en kortare pafart behover anlaggas till vagl57. Storning: ngen storning fran takt, p.g.a. att narmaste hus ligger langt fran omradet. Narheten till stor vag gar att insynen fran vagen blir stor, men kan avskiljas med en rida av trad. ngen storning fran transport. Motstaende intressen: Omradet krockar eventuellt lite med "omrade av riksintresse for kulturminnesvarden" enligt 0 P91, i den sodra delen. Det ar mojligt att omradesgranserna for OP 91 inte ar sa exakta som man kunnat onska, och darfor kan bortses fran. Det ar dock en fraga som tar tas upp vid eventuell taktansokan till kommunen. Omradet ar dock tillrackligt stort for att en bergtakt skulle kunna laggas utanfor riksintresset. En mindre sjo, nagra sma akrar och en fornlammning ligger pa hojden utanfor omradet och bar beaktas vid taktansokan. Det ar mojligt att narheten till vag 157 gar sprangningarna svarare, da stenar kan flyga langt fran takter, och innebara en fara for trafiken. Ovrigt: Ett bra omrade med medelkvalitet och goda kommunikationer. Rekommenderas: Ja. 16

17 -.)."<:Q: " ,..., \ -~..,,... 1/. ~....'...! '.<-_'" Z "// Z,...~, -~7r//-'"'l'/ '/.,/. '.. _', ;! ~ ~~,.,., "./ "., l's ~~ 1..'. " -.'.' ~~~ ", _ ~ * --, Y""7736,j f'l''l'l/,/- >. >.~.", \...., '\. " -'" oj: ".'f.. "', ',,",- "'-",,\,".><,.,'" " " " '<6<a'65!,..,. C',.,' '.,.. " '.. ;"'.. 'c, J, i i... 'w, ~, '..,V..,,'<.." " ~~~ '0 '0';,'<' ~,'.,. "''- '" '.,",,,,". :"" ~''i.i!; " "," ~ "f,)v: '" "....' ", '/. '/.,O'...., " ~/. / f,.., ~ i. /,~ '.. '/.'/~ (. "'V.:' '. '" "",,,' "". O''', ';' /' ~~~"".. ~"'~, 'i! ;' '\, % ~-'?'h:? oj';,; ~.',, ~ i ' '\ V;-@: r~ rail..' A ~".,. '''., " ~ >< / i!./' ~, "~/'"..&1"-; ~ ~'-l~.,.'. ~ ~ ~.',i ~< DJ '~"" 'r ~:.:.,: 1 ~""~.~, "'. j \ \ffiil % /. "".,.,'. ~'"'>.."",- ~,''''g' ~. h,j,,~,"..' '.,.. 'S. /' " -,// J'...'. -,,,', f ~"~\.~~".~~ ~ ~/ :-A":;~/~ /.%:~ :,,1' :',: '..~" ~, rj '{", '" '.. "... ",,.. " '. "c/' 'Y. '...,. '". ~>< //1, "'.;,,,".",,*V.j135749ti!f.f.;.~,'~~~, 16'. l'. ~ ~ H>.ARt' ~ <:: t ~t;0 _ '" " \. x<l00847" '. '.. N' "\ ", '/1,,..... "'''' -",,," '..'..' OO''''A ~ O'<.,/.J1 > O"/... f' :::,;: ' ','..." ~~ ~~. ~,~,.. ~. /M- z. '. sams-t.j<lkts.'cka '._~.... '. '~"" '_.; ", '.,'.. """" :-..:,,~ ", ". """ ",.., : v.. - '.0-.",-"",j{\\~~ -"'"" ~"..."., _...,..'.. ",... '..,'1..,~.'. ~ r-."""-,,,'.v ~,,~ ""'" ','""'" '(l!.' ",' "rw~""'.~';",":"~-' "_."1'"'-1..,.'}'" " ".~.7/7,~~./.;\:r,\., ~'.,...,.' }" /M;.). ". - ~N. ~,(. ))j~~' ~~ ""~ ~,.~~:, J >. r. ~.. ~,...:,:,.;;...,. _'... l',. or~ ~"'"",.] :... "'::.... '.. ie, '.:r l'" ~ ""4~' ~~ '... _ ".,.. ~ " " ".. '~'r.'"" " ~' N '" ''<'''' >' Y.~,... T = ",'~,,~, l', -111;'-'; o ", ". ",.., H'"''''."' "0 ' C ","",.~'"' x " & ~ ~ 0 /. -" 'l '., "...' Sv-...r._,.' "'.. -. :.' '", '..'1>""."",..;;r...,,,.. '..'...:". t'o~" '" ~ ~, 1t'/ Z...'...'",_ ~ '.2.<RA ~ -"St"~'T'::'- -. "" ~ ~ -s.. if!!!? p- GAllSTADS. KULLABO A ~ BJORKE~t~N if!t -.r ~- :..- J /\"11... # PJUl<ESBO e:,... ;-'''if ~ ~~'''~ ". ~.,'.. "".. r. >,._ ~' f7;. ~~",, <y j' 1,i:"":1;Jjr4iii~,i,,... ~~" ~ ~~~ ~,~ '//% ~ ~" YTTRE LD MAlEJ,4CK '.".... ~.. 1 GltaS DANS'Y X ~~f~ yfr

18 19 Tappan Lage: ntill riksvag 40, tre kilometer oster om Ulricehamn. Omrade: Ett mindre kalhygge langs RV 40, nara Hester industriomrade och soptippen vid karthemmet. Endast lite berg i dagen har konstaterats, sa det ar svart att saga nagot om utbredningen av den undersokta bergarten. Provtagning med borrkarnor i omradet rekommenderas om ytterligare undersokning blir aktuell. Bergart: Medelkornig grarod gnejs, glimmerfattig. Svag forgnejsning. Kvalitet: De erhallna resultaten visar att kvaliteten ar hog. Det ar troligt att ett ovittrat prov skulle a. annu battre resultat. Kulkvarnsvardet ar tillrackligt lagt for att materialet ska kunna anvandas som barlager i motorvag. Sprodheten daremot ar forvanansvart hog. Det kan kanske bero pa den hoga flisigheten, pa att provet var vittrat och pa den relativt hoga andelen kalifaltspat, som ala hojer sprodhetstalet. Kulkvarnsvarde: 17,7 Sprodhetstal: 65 Flisighet: 1,34 Volym: Relativt litet omrade med sma hojdskillnader, ca en miljon fasta m 3. Kan vara svart att a. sjalvavrinning av vatten vid stort uttag. Vagar: Mycket korta transporter. Endast en pafart behovs anlaggas till RV 40. Storning: Garden Ronnasen ligger bara 300 m fran berget som gar i dagen, sa storningen skulle bli for stor for de boende pa garden om takt skulle laggas dar. Branchstandard ar 500 m till narmaste bostadshus. Om takt laggs inom det markerade omradet pa kart an begransas storningen. nsynen fran RV 40 blir stor, men kan avskiljas med en rida av trad. ngen storning fran transport. Motstaende intressen: Nagra motstaende intressen har ej noterats i omradet, utover garden Ronnasen. Kanda naturvarden saknas. Det ar mojligt att narheten till vag gor sprangningarna svarare, da stenar kan flyga langt fran takten och innebara en fara for trafiken. Ovrigt: Omradet ar litet och flackt, men kvaliteten ar god och transporterna mycket korta, vilket ger laga utslapp fran transporter. En mojlig efterbehandling av omrade ar att gora industriomrade. Rekommenderas: Ja. 18

19 19

20 26 SlaUas Lage: sluttning mot Atrandalen nara Dalum, 11 kilometer norr om Ulricehamn. Omrade: En granbekladd hojd oster om Atrandalen. Omradet ar stort och har betydande hojdskillnader. Mycket berg i dagen, och lite avbaningsmassor. Bergart: finkornig gra gnejs, glimmerfattig. Svag forgnejsning. Stora amfibolitpartier finns i anslutning till omradet. Kvalitet: Materialet ser ut att kunna ha mycket bra egenskaper, men resultaten blev bara medelmattiga. Materialet var vittrat vilket skulle kunna forklara detta. Det ar traligt att ett ovittrat prav skulle a. battre resultat. Kulkvarnsvarde: 23,2 Sprodhetstal: 60 Flisighet: 1,32 Volym: Stort omrade med kraftig sluttning mot atrandalen. Stora volymer kan tas ut, flera miljoner fm 3. Vagar: Daliga transporter. grusvagar. nte alltfor langt till Ulricehamn, men kurviga och backiga Storning: Beraende pa en takts utformning kan den synas for mycket fran Atrandalen. En stor zon med skog bar lamnas kvar mot dalen som insiktsskydd, vilket kan minska den uttagbara volymen. Transporterna gar forbi manga bostadshus pa sma grusvagar, vilket kan stbra de boende. Motstaende intressen: En vandringsled gar over hojden mitt i omradet. Ovrigt: Ett stort omrade med medelkvalitet, men ganska stor storning. Rekommenderas: Ja. 20

21 &~ &&.... -,.~& -< '" t- - ':) Ul " fa. 'll:.'..' e :J...J '-«a. '.. "..~, ~.'./ -" 21

22 28 Ekesbo Lage: Oster om Gullered intill riksvag 40. Omrade: En flack granskog utan betydande hojder. Det gar att takt under grundvattenytan kanske ar nodvandig for att a. tillrackligt stora volymer. Narheten till RV 40 gar dock omradet intressant. Bergart: Rodgra medelkornig gnejs. Kvalitet: Den uppskattade kvaliteten var medelgod, men resultatet var daligt. Provet som togs fran en uppstickande hall i omradets norra del var mycket vittrat och ar inte helt representativt for berggrunden i omradet. Kulkvarnsvarde: 29,2 Sprodhetstal: 58 Flisighet: 1,25 Volym: Pa grund av de sma hojdskillnaderna i omradet blir volymerna inte sa stora. Det kan vara nodvandigt med pumpning av grundvatten. Uttagbar volym kan ej beraknas da den beror pa hur djupt under grundvattenytan man villiagga taktbotten. Vagar: Bra transporter. nte alltfor langt till Ulricehamn, bara kortare pafart till RV 40 behovs. Storning: ngen kand storning. Motstaende intressen: En sumpskog ligger i anslutning till omradet, sa hydrogeologisk undersokning bar goras om takt blir aktuell. Det ar mojligt att narheten till vag gar sprangningarna svarare, da stenar kan flyga langt fran takten och innebara en fara for trafiken. Ovrigt: Ett volymmassigt litet omrade med dalig kvalitet pa berget. Bra transporter. Rekommenderas: Nej. 22