FÖRORD. Stellan Ahlin pekar i rapporten bl.a. på möjligheten att bryta berg under grundvattenytan.

Transkript

1

2 FÖRORD Länsstyrelsen i Älvsborgs län och Göteborgs och Bohus län driver i samverkan med Trollhättans, Uddevalla och Vänersborgs kommuner ett inventerings- och planeringsarbete rörande grusförsörjningen i trestadsregionen. I denna rapport har geologen Stellan Ahlin sammanställt möjligheterna att bryta berg för krossning i regionen och anvisat ett antal möjliga lägen för bergtäktsverksamhet. Flera av de presenterade lägena är framtagna i tidigare inventeringar eller aktualiserade genom täktansökningar. Graden av lämplighet varierar mellan de presenterade lägena och några av de dokumenterade områdena har även visat sig vara direkt olämpliga. Rapporten utgör ett viktigt underlag i det fortsatta planeringsarbetet. För att minska trycket på de allt mindre resurserna av naturgrus är det angeläget att en allt större del av grusförsörjningen sker med bergkrossmaterial. Bergtäktsverksamhet är dock en störande verksamhet varför en noggrann och framsynt planering krävs. Stellan Ahlin pekar i rapporten bl.a. på möjligheten att bryta berg under grundvattenytan. För rapportens innehåll svarar författaren ensam, varför det inte kan åberopas som länsstyrelsernas eller kommunernas ställningstagande.

3 BERG FÖR KROSSNING I TRESTADSOMRÅDET Stellan Ahlin

4 Kartorna i denna publikation är godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Kartritning och omslag Lisbeth Åkesson ISSN

5 I N N E H Å L L Inledning 3 Sammanfattning 3 Kartredovisning av inventerade förekomster 4 Inventeringens målsättning och metodik 5 Geografisk översikt 6 Produktionsuppgifter 6 Berg för makadamframställning 7 Förutsättningar för etablering av en bergkrossanläggning 7 Lokalisering av bergförekomster 8 Bergtäkt under grundvattenytan 9 Kvalitetskriterier för bergmaterial och bergförekomster 10 Bergkrosskvalitet - en ny klassificeringsmodell 11 Brytbarhet hos en bergförekomst 12 Områdets berggrund 12 Områdets bergarter ur bergteknisk synpunkt 13 Tekniska provningar samt utvärdering 15 Bergförekomster i Trestadsregionen 17 Trollhättans kommun Båberg 18 Flundervalla 20 Uddevalla kommun Berga 22 Björbäck (Porsen) 24 Fröland 26 Glimmingen 27 Kallsås 30 Kåröd 32 Lillesjö 34 Ramsedalen 36 Rålanda 38 Röd 40 Vänersborgs kommun Båberg 42 Fagerskog 44 Finnegården 46 Häljestorp 48 Kärr 50 Lilleskog 52

6 Näverdraget 54 Skogen 56 Skottene 58 Stormossen 61 Litteratur 63 Tabeller 64

7 3 Inledning. Föreliggande rapportering utgör en del v en större redovisning. Uppdraget i in helhet gäller också andra typer av material och en sammanvägning av försörjningssituationen, och kommer att redovisas under våren I det hittillsvarande arbetet har jag fått många värdefulla synpunkter och anvisningar av referensgruppen liksom andra tjänstemän: Göran Bengtsson, Göran Svensson och Björn Risinger (länsstyrelsen i Älvsborgs län), Ulf Knape (länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län), Karin Thorsenius (Trollhättans kommun), Dag Göransson, Gunnar Hallberg, Sören Larsson och Ingmar Nilsson (Uddevalla kommun) och Christer Zetterberg (Vänersborgs kommun). Frågor om bergmaterial och kvalitetsbedömningar bar diskuterats med Lennart Samuelsson vid SGU:s Göteborgsfilial. Stellan Ahlin geologisk konsultbyrå Box GÖTEBORG Sammanfattning. Trestadsregionen utgör ett utpräglat bristområde vad gäller grus och alternativmaterial, vilka senare främst utgörs av bergkross. Försörjningen i framtiden måste i ytterligare större utsträckning än nu baseras på produktion av bergkross. Hösten 1988 fanns inom Trestadsregionen fyra bergkrossanläggningar i kontinuerlig drift, nämligen Fröland och Porsen i Uddevalla k:n, Näverdraget i Vänersborgs k:n, samt Hult i Trollhättans kommun. En täkt, nämligen Kärr vid Brålanda, producerar specialmaterial som försörjer en avsevärt större region än Trestadsområdet. Ytterligare 18 andra förslag (minimum 1 miljon fm 3 ) till placering av bergtäkter presenteras, jfr. figur 1. Förslagen till placering kan ha kommit genom täktansökningar, från tidigare inventeringar eller om resultat av den föreliggande inventeringen. För flera av de beskrivna förekomsterna gäller, att brytning under grundvattenytan framstår som viktig eller rentav nödvändig för att stora, rationella uttag skall kunna ske. Lämpligheten hos de redovisade bergförekomsterna växlar. Några förekomster tycks uppfylla högt ställda krav vad gäller bergkvalitet, transportläge och störningsminimering, med dagen praktiska och tekniska förutsättningar. Andra bergförekomster kan komplettera dessa, och utgöra reserver i ett mer långsiktigt perspektiv, eller bli mer aktuella vid framtida förändring v brytteknik, transportteknik eller marknadssituation.

8

9 5 I N V E N T E R I N G E N S M Å L S Ä T T N I N G O C H M E T O D I K Målsättning. Föreliggande inventering har motiverats av den ansträngda försörjningssituationen i Trestadsområdet, vad gäller grus och alternativmaterial. Försörjningen är på kort och lång sikt beroende av att bergtäkter producerar merparten av sådant material. Pågående täkter, liksom större förekomster som har betydelse för framtida försörjning, måste alltså dokumenteras. En bergförekomst får betydelse i detta avseende endast om den är gynnsam i tre helt olika avseenden: bergmaterialet skall ha tillräcklig kvalitet och volym, transportläget skall ge ekonomi åt verksamheten, och störningar skall realistiskt kunna hållas på låg nivå. Inventeringens målsättning har följaktligen varit att beskriva alla någorlunda intressanta bergförekomster ur dessa synpunkter, antingen bergförekomsterna framkommit vid tidigare inventeringar, genom ansökningar, redan är i produktionen eller framkommit vid denna inventering. Enligt uppdraget skall de flesta redovisade bergförekomsterna ligga i terrängen mellan tätorterna Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg, eller nära detta område. Arbetsmetodik. Inom inventeringsområdet har geologiskt dokumentationsmaterial framtagits. Med detta som underlagsmaterial, har sådan terräng kunnat ringas in, där bergmaterialet medger meningsfull planering för täkter. Bedömningen av störningar och motstående intressen har därefter medfört att ett flertal områden fallit bort, på grunder som troligen inte förändras inom överskådlig tid, så som närhet till bebyggelse, naturskyddat område, förekomst av fornlämningar, närhet till öppet vatten (strandskydd), etc. I konsekvens härmed har också sådana lägen borträknats, för vilka transportvägar inte kan åstadkommas utan kraftiga störningar enligt ovanstående. Värderingarna av ovanstående kriterier kan naturligtvis komma att förändras, t.ex. genom tekniska förändringar som påverkar våra krav och kriterier för bergmaterial, transportteknik, teknik för att minska buller, etc., ändrade värderingar vad gäller motstående intressen eller ändringar av marknaden för bergkrossprodukter.

10 6 G E O G R A F I S K Ö V E R - S I K T De tre kommunerna Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg uppvisar en ganska skiftande geologisk och geografisk karaktär. I öster alltså i delar av Trollhättans kommun, liksom i större delen av Vänersborgs kommun finns områden med ganska flack topografi, närmast slättland, dock med karaktäristiskt undulerande berggrundsformer. I väster, alltså i Uddevalla kommun, är topografin betydligt mer ojämn. Ganska abrupt går den plana typen av terräng, vars morfologi beskriver en 600 miljoner år gammal erosionyta, över i en terräng som präglas av geologiskt unga processer. Dessa senare har gett upphov till den karaktäristiska kulliga morfologi som präglar stora delar av Bohuslän. Morfologisk särpräglade terrängavsnitt utgör framförallt Halle- och Hunneberg, samt Göta Älv-dalen. De förra representerar de unika västgötska platåbergen, med särpräglad form och uppbyggnad i skikt. Ända sedan de beskrevs av Linnaeus 1748 har platåbergen uppmärksammats i svenska naturskildringar. Göta Älv-dalen har utformats genom förkastningar och speciella erosionsprocesser. Jordartsgeologin präglas områdesvis av ringa jordmäktighet, och tämligen tätt förekommande hällar. Den ringa jordmäktigheten gäller egentligen endast sådana jordarter, som bildats vid avsmältningen av inlandsisen, alltså morän och isälvsmaterial. I något höglänt terräng finns sålunda ofta endast mindre mängder morän över berget. I dalar och låglänt terräng finns lera och andra sedimentjordarter, ibland med ganska stor mäktighet i motsats till moränen. Den generella företeelsen med ringa volymer material gäller också isälvsavlagringarna, alltså förekomster av naturgrus. Områdets förekomster av naturgrus är förhållandevis få och materialfattiga. P R O D U K T I O N S - U P P G I F T E R Följande sammanställning av produktionsuppgifter för Trestadsregionen är av preliminär karaktär. Förbehåll beträffande uppgifterna är t.ex. att de ibland är något ungefärliga, att de inte alltid beaktar kvalitet av material, samt att de inte alls belyser materials fördelning i användarledet. Material transporteras t.ex. ofta över kommungränser och indelningen i kommuner belyser ofullständigt den reella situationen vad gäller materialhantering.

11 7 Följande produktionssiffror sammanfattar företagens uppgifter för kalenderåret Produktion i ton: Bergkross Grus Alternativt Totalt Trollhättans kommun Uddevalla kommun Vänersborgs kommun Summa: Grannkommuner: Färgelanda kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun Stenungsunds kommun Summa: Totalsumma: Konsumtionen av grus och alternativmaterial är svår att uppskatta och får bli föremål för en kommande mer grundlig analys. Enligt SIND-rapport 1980: 1 har konsumtionen per person och år i Sverige växlat mellan några få ton upp till 15 ton, beroende på omfattningen av byggnadsverksamheten, som i sin tur återspeglar den ekonomiska konjunkturen. De tre aktuella kommunerna har uppskattningsvis innevånare, och kalkylen tyder på en ganska stor diskrepans mellan aktuell produktion och konsumtion. Skillnaden torde täckas genom nettoinförsel av material, men materialströmmarnas riktning och omfattning får bli föremål för ytterligare undersökningar. B E R G F Ö R M A K A D A M F R A M S T Ä L L N I N G FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETABLERING AV EN BERGKROSSANLÄGGNING En bergkrossanläggning har helt andra förutsättningar än en grustäkt. Detta gäller naturligtvis både för entreprenören och allmänheten. Några aspekter kan sammanfattas: - En bergkrossanläggning upprättas vanligen endast om en produktion av flera miljoner ton material kan på räknas. Investeringarna för en ådan anläggning är i miljonskala, och måste alltså baseras på ett konkret och varaktigt behov från samhället. - De lokala störningarna är större vid en bergkrossanläggning, än vid en grustäkt. Sprängning och krossning ger buller dammbildning och vibrationer.

12 8 - Det naturavsnitt, som exploateras för bergkrossning, är vanligen inte möjlig att återinföra till naturmark, däremot kan industrimark bli aktuell. En grundvattensjö kan dock utgöra en attraktiv - om än klart konstlad - slutlig utformning. Avslutade bergtäkter kan användas till upplag, deponering och en del typer av industriell verksamhet. - Med ett visst ingrepp, erhålles mycket mer material från en bergtäkt, än från en grustäkt. Bergmaterialet, krossat till makadam, representerar ungefär en fördubbling i volym, jämfört med det fasta berget. - Grusavlagringar r ofta gammal kulturmark, med fornlämningar och väl hävdad bebyggelse och markanvändning. Detta är en direkt konsekvens av förekomsten av väldränerad, ofta lättbearbetad mark. Bergförekomsterna, å andra sidan, är vanligen impediment och saknar historiska eller arkeologiska värden. - Varaktigheten hos en bergkrossanläggning är betydligt längre, än för en grustäkt. En bergkrossanläggning bör, för att vara rationell, drivas under några decennier. LOKALISERING AV BERGFÖREKOMSTER: HÄNSYN TILL DET ALLMÄNNA OCH TILL KOMMUNAL PLANERING En bergtäkt utgör ett stort ingrepp i landskapet. För den nära omgivningen utgör den en kraftig störning under en tid av åtminstone femton år, kanske det dubbla. En inventering som avser lämpliga platser för bergkrossanläggningar, måste därför innefatta hänsyn till nu befintlig och rådande markanvändning, bebyggelse och kommunal planering. Dessa förutsättningar kan ändras, sannolikt innebärande strängare krav för bergtäktsverksamhet. Endast sådana platser är godtagbara för bergtäkt, där allvarlig konflikt ej uppstår med andra intressen. Tillfartsvägarna måste också uppfylla höga krav vad gäller säkerhet. och ringa störning på permanentbebyggelse. Följande hänsyn bör allmänt tillämpas: - Täkt får inte innebära allvarlig störning på permanent bebyggelse. Detta innebär, att täkt inte kan planeras i område, där det finns fler än någon enstaka permanentbostad. - Tillfartsvägar måste på samma sätt antingen finnas, eller realistiskt kunna anläggas på sådant sätt, att permanent bebyggelse inte störs. - Rekreationsvärden måste beaktas. Hänsyn bör tas till sådan terräng, som används för naturvandringar, innehåller löpslingor, ridstigar, o. liknande. - Hänsyn skall tas till planerad verksamhet, så som den framgår av kommunöversikter och annan kommunal planering.

13 9 - Naturvärden av speciell karaktär, såsom ovanliga biotoper, växtplatser för sällsynta växter, etc., får inte störas. Geovetenskapliga värden måste på samma sätt värnas. - Arkeologiska lämningar skall bevaras enligt fornminneslagen, och ingrepp genom täktverksamhet får normalt inte göras. - Den negativa inverkan på grundvattnet, som kan uppkomna vid bergtäkt, gör att vissa områden måste undvikas av detta skäl. Sådana områden är skyddsområden för vattentäkt, eller områden med många bergborrade brunnar. BERGTÄKT UNDER GRUNDVATTENYTAN Bergbrytning under grundvattenytan innebär en del viktiga skillnader gentemot annan bergtäktverksamhet. Planeringen av täkten måste ske med stor noggrannhet, så att verksamheten blir rationell. Planeringen av transportvägar, placering av krossverk, etc. kräver stor uppmärksamhet. Investeringarna blir sannolikt större vid täktverksamhet under grundvattenytan, än i andra fall. Det är i denna situation rationellt, om verksamheten kan pågå i flera decennier, och kan påräkna tillstånd under lång tid. I planeringen av täkten bör bl.a. ingå en hydrologisk undersökning. Kännedom om berggrundens vattenföring är viktig vid sådan planering. Bullerstörningar på omgivningen minskar kraftigt, då verksamheten får skärmning direkt genom sin utformning. Grundvattnet sänks i närheten av täkten, eftersom denna länspumpas kontinuerligt. Sänkningseffekten kvarstår dock endast så länge länspumpningen fortsätter; om täkten får vattenfyllas återställs ursprunglig grundvattennivå. Det vatten pumpas upp ur täkten måste omhändertas, så att stenmjöl kan skiljas bort. En liten bassäng bör alltså anläggas vid pumpstationen. Vattnet bör under inga omständigheter tillåtas gå direkt ut i ett dike eller naturligt vattendrag. Risken för förorening av grundvattnet blir inte större än vid annan planering. Möjligheten till kontroll av påverkan på vattnet ökar med brytning under grundvattenytan, eftersom eventuella föroreningar följer med det vatten som skall pumpas upp ur täkten. Detta kan lätt provtas för kontroll.

14 10 Efterbehandlingen av täkten blir betydligt enklare än i många andra fall. Så fort länspumpning upphör, åstadkommer den naturliga tillrinningen av vatten, att täkten fylls inom några få år. Det uppkommer alltså en damm eller liten sjö. För att rätt planera för denna situation, bör den blivande strandlinjen förberedas som ett led i efterbehandlingen. Vattensamlingen kan blir en sjö med igenväxta stränder, med naturligt utseende, eller i vissa fall en badsjö eller dylikt. KVALITETSKRITERIER FÖR BERGMATERIAL OCH BERGFÖREKOMSTER Ett bergmaterial som skall användas för krossning, måste uppfylla en rad krav. Produkten skall ha partiklar med lämplig kornform, vilka är svagt avlånga, med ett längd/breddförhållande kring 1.4. Varken kubiska eller extremt flisiga partiklar är lämpliga. Man beskriver den genomsnittliga flisigheten med termen f1isighetstalet. Vid krossningen uppkommer alltid en mindre del bergmjöl, som i större mängd är en negativ komponent i produkten. Mängden mjöl varierar starkt, från några få procent, till hälften eller mer av produkten. Andelen skall vara så låg som möjligt, och sprödhetstalet (mängden mjöl i %) skall helst vara lågt, under 30. Man kan vidare kombinera flisighetstal och sprödhetstal i ett diagram, det s.k. styrkegradsdiagrammet, se fig. 2. Slutligen, skall materialet ha god motståndskraft mot nötning, vilket mäts med slipvärdet (tidigare användes beteckningen sliptalet).

15 11 Komplikationer med klassificeringsmetoderna. Att fastställa bergmaterialets egenskaper på ett betryggande sätt, är ganska komplicerat, trots de tillgängliga mätmetoderna. Det första viktiga steget är att utföra en representativ provtagning. I de fall då bergmaterialet är oenhetligt, är detta ett kritiskt led. Det är då lätt att ta prov som inte alls representerar materialet i dess helhet. Antar man dock, att en representativ provtagning skett, finns det fortfarande problem med de laborativa provningsmetoderna. Ett problem är svårigheterna att objektivt bestämma flisighetstalet, som beror ganska mycket av krossningsförfarandet. Det innebär alltså, att man kan krossa på sådant sätt, att ett bra material ger en dålig produkt, och omvänt. Vidare händer det, att det schematiska diagrammet inte stämmer med verkligheten. Vad som hör vara ett prima material visar i praktiken dåliga egenskaper, och omvänt, kan formellt sekunda material visa sig vara väl användbara. BERGKROSSKVALITET - en ny klassificeringsmodell En förbättrad modell för klassificering av bergtekniska egenskaper har föreslagits av L. Samuelsson (SGU-filialen i Göteborg), jfr figur 3. Denna nya indelning avser bergkrosskvalitet. Klassificeringsmodellen för bergkrosskvalitet tar fasta på att de två viktigaste egenskaperna vid bedömning av bergkvalitet, är motståndskraft mot nötning, samt tendensen till mjölbildning vid krossning. Man beaktar alltså slipvärde och sprödhetstal, jfr figur 3. En presentation av ett material kan dessutom kompletteras med några andra mätvärden, nämligen andelen glimmer i materialet, samt dess flisighetstal.

16 12 BRYTBARHET HOS EN BERGFÖREKOMST Bergmaterialets lämplighet som krossberg är dock inte enbart en fråga om de beskrivna tekniska egenskaperna. En bergförekomst kan ha bättre eller sämre förutsättningar för brytning. Losstagning av berget sker genom nedsprängning av ett parti av täktväggen, ner till en s.k. pall. Denna är en tillfällig bottennivå, den slutliga bottnen kallas sula eller bottenpall. Pallhöjden ligger ofta kring 8 meter. Då man bryter ett parti av täktväggen, sprängs detta losa med laddningar som apterats i lodräta hål på lämpligt avstånd bakom täktväggen. Det vore fördelaktigt, om allt lossprängt material utgjorde lätthanterlig sten i lämplig storlek, men vanligen avviker materialet en del från detta ideal. Block, s.k. 'storsten' eller 'skut', uppkommer också, och utgör ett problem. De måste också bearbetas, men innebär alltså en extrakostnad. Mängden storsten avgörs av sprängteknik och bergartens egenskaper (sprickighet och sprödhet) i kombination. OMRÅDETS BERGGRUND Områdets berggrund är i huvudsak 'urberg', alltså kristallint berg av hög ålder (1250 miljoner år för de yngsta bergarterna av regional betydelse). Utformningen av berggrunden till dess nuvarande skick, var en lång och ytterligt komplicerad process. Detta kan illustreras av förloppens varaktighet, c:a 800 miljoner år. Processerna har stort vetenskapligt intresse, men här skall endast de praktiska konsekvenserna av dem diskuteras. Områdets bergmaterial har utsatts för höga tryck och temperaturer, vilket bibringat dem speciella egenskaper. Man kan likna detta vid keramisk produktion, som kan ge höghållfast material, men beroende på råvaran, på olika processer, etc., kan produkten variera starkt. På samma sätt finner man vid närmare undersökning, att den praktiska användbarheten varierar starkt hos områdets bergarter. Detta återspeglar variationer i utgångsmaterial och omformande processer. För den intresserade finns en rik litteratur om områdets berggrund, eftersom den ingår i att större distrikt, som har stort vetenskapligt intresse - nämligen Västsverige-Sydnorge. I litteraturlistan refereras en del aktuell litteratur vad gäller denna speciella aspekt. Berggrunden inom Trestadsområdet är huvudsakligen gnejser, vilka dock varierar starkt beträffande kornstorlek och mineral-proportioner. Det förekommer också en del graniter, flera dock förgnejsade. Beträffande typen av förekommande mineral, är dock bergarterna ganska enahanda - mineralslagen är de samma i huvudsak, men proportionerna växlar. De mineral som bar betydelse här är: kvarts, fältspater, glimrar (främst svart glimmer, biotit) och hornblände. Mineralet magnetit, en järnoxid, finns aldrig i större mängder, men har gett namn åt en gnejs med sådant innehåll, s.k. 'järngnejs'. Detta namn är föråldrat, men används fortfarande ibland. Beträffande tekniska egenskaper är visserligen magnetit en negativ komponent i en bergart, men dess halt är alltid låg, och mineralets uppträdande saknar alltså intresse i detta sammanhang. Då berggrundens olika mineral bar karaktäristiska färger, kan man enkelt klassificera en bergart efter färgen. Detta förfarande ger endast en grov, ungefärlig bestämning,

17 13 men har ändå många gånger värde i praktiska sammanhang. En röd granit eller gnejs innehåller mycket kalifältspat och kvarts, och föga glimmer. En grå granit eller gnejs innehåller ungefär samma mängd kvarts som en röd, men mindre mängd kalifältspat, och mer (5-10 %) mörk glimmer, osv. En sådan schematisk sammanställning visas i fig. 4. En mindre del, kanske 10 %av berggrunden, består av mörka, tunga bergarter, s.k. 'grönstenar'. Geologiska termer är 'basiter', eller 'amfiboliter'. De mineral, som tillsammans bygger upp berggrunden, har ganska olika tekniska egenskaper. Kvarts, t.ex., är hårdare än stål, medan glimrarna är så mjuka, att man lätt tar loss dem med en fingernagel. Dessa två ytterlighetsfall, kvarts respektive glimmer, är bägge viktiga och vanliga bergartsmineral. Men en bergarts tekniska egenskaper beror av två aspekter: dels de ingående mineralen, men också dessas fogning till varandra. Ett hårt och starkt mineral kan vara löst sammanfogat till omgivningen, och då får bergarten sekunda tekniska egenskaper, trots goda förutsättningar. Även mineral med måttligt god hårdhet och hållfasthet kan med gynnsam kornfogning (alltså sammanhållning) ge en bra bergart. Man kan jämföra med tekniska material, så som keramik, stål, etc., vilka ju kan variera oerhört i egenskaper, beroende på förekomst och karaktär hos kornfogar, inre spänningar, små defekter, inblandning av störande komponenter, etc. Samband mellan textur, kornfogning, och tekniska egenskaper illustreras i fig. 5. OMRÅDETS BERGARTER UR BERGTEKNISK SYNPUNKT Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har utarbetat en indelning av den typ av berggrund, som bl.a. finns inom Trestadregionen. Denna detaljerad klassificering används bl.a. i SGU:s kartserie Af, men också i den översiktliga länskartan i serie Ah (nr 40). För området finns vid inventeringstillfället modernt kartmaterial för bladen Vänersborg SO (Af 160 av L. Samuelsson) och Vänersborg NO (Af 156 av R. Gorhatschev). Nedanstående utvärdering av bergarternas kvalitetsegenskaper följer denna SGU:s indelning av berggrunden. Grundfärg i nedanstående beskrivning avser kartans färg. Själva bergarten kan ha en liknande färg, så som fallet är med granit, som betecknas med rött, och ofta är rödaktig eller röd. - Brun grundfärg på kartan, alltså granit, granodiorit och tonalit. Dessa bergarter är vanligen ganska grovkorniga, och de rödgrå och grå varianterna är ganska rika på glimmer. Gråröda eller rödaktiga varianter, som betecknas med svartprickig överbeteckning på brunt, har låg halt glimmer. I många fall är alltså dessa bergarter av låg kvalitet. I speciella fall, då de är rekristalliserade (vilket anges med särskild överbeteckning), kan de dock ha acceptabel kvalitet. Detta gäller särskilt de ljusare typerna. Sålunda representerar prov nr. 3 från Finnegården och prov nr. 6 från Flundervalla dessa bergartstyper. De har bägge för regionen tämligen bra

18

19 15 slipvärden, 2.72 resp. 2.60, samma för sprödhetstalen, 55 respektive 48. Prov 9 från Lillesjö visar en variant, som uppvisar helt acceptabla värden, trots att provet representerar en tonalit, alltså en jämförelsevis dålig och glimmerrik bergartstyp. Denna bergart har sliptalet 2.68, och sprödhetstalet 52, alltså samma kvalitet som de ljusare och mer glimmerfattiga varianterna. - Röd eller rosa färg på kartan för granit. De granittyper, som betecknas med röd eller rosa färg, är sena i den geologiska utvecklingen. De är ofta rödaktiga till färgen, på grund av hög halt rödaktig fältspat och låg halt glimmer. Kornfogningen är många gånger gynnsam. Bland dessa bergartstyperna finns en del av de bästa materialen, så som den förgnejsade granit som bryts i täkten Näverdraget. Granit kan också ut öra ett sekunda material. Jfr t.ex. prov nr 5, från Hästefjordsgranit, som har ett väl högt sprödhetstal, 62, för att utgöra någon intressant råvara för krossning. Sliptalet är någorlunda bra, 2,55. L. Samuelsson har visat, att en viss typ av rödaktig granit är radioaktiv (på grund av förhöjd halt av uran och/eller thorium). Denna bergartstyp har särskiljts på kartbladet Vänersborg SO (med speciell beteckning). Den är naturligtvis olämplig som råvara, eftersom produkterna är radioaktiva, vilket bl.a. yttrar sig genom onormalt kraftig avgång av radon. En del av de graniter som markeras med rödaktiga färger är kraftigt förskiffrade eller förgnejsade. Bergtekniskt är detta ibland en fördel, men förhållandena måste bedömas från fall till fall. Pegmatit med röd grundfärg på kartan, är ett dåligt material, i så motto att det har högt sprödhetstal, jfr prov 8, med sprödhetstalet 65. Det ger ett skarpkantat krossmaterial, som ofta dessutom är radioaktivt (potentiellt radonavgivande). Slipvärdet kan däremot vara mycket bra, 2.07 för prov 8. - Grön grundfärg på kartan, amfiboliter basiter m.m. Dessa bergarter kan i vissa fall ha goda tekniska egenskaper, men de har flera olika avigsidor, se tidigare beskrivning. De absolut sämsta bergarterna bör till denna grupp. - Gul grundfärg på kartan. Beteckningen avser finkorniga gnejser, som dock kan variera avsevärt i mineralsammansättning, och därmed också i bergtekniska egenskaper. En viktig komplikation är att band med olika sammansättning ofta ligger parallellt, med växellagring i sammansättning och därmed kvalitet. Är berget uppbyggt på detta sätt, kan ett enstaka prov ge helt missvisande resultat vad gäller en större volym av bergmaterial. En annan viktig komplikation beträffande dessa typer av finkorniga gnejser är att de ofta har inblandningar av amfibolit. Dessa linsformigt utdragna inblandningar är oftast några få meter långa men kan i enstaka fall uppvisa en längd av flera hundra meter. Gul bottenfärg utan prickar avser en kvarts- och fältspatrik gnejs som har ringa innehåll av glimmer. Detta är en gynnsam sammansättning, och bergarten hör till de absolut bästa i regionen, jfr prov nr. 2, Skottene. Detta prov bar för regionen mycket lågt, alltså gynnsamt sprödhetstal, 44. Också slipvärdet är gynnsamt lågt, Gul bottenfärg med svarta prickar avser en glimmer- och kvartsrik gnejsvariant. Glimmerinnehållet gör denna bergart olämplig som råmaterial för bergkross jfr prov nr 1, Skottene. Detta prov har tämligen högt sprödhetstal, 56, och mycket högt slipvärde, 3.95.

20 16 Gul bottenfärg med gröna prickar avser en gnejstyp som är relativt rik på glimmer och andra mörka mineral. Denna variant är olämplig som råvara för bergkross. Blå bottenfärg avser gnejser med ganska likartad sammansättning och egenskaper i övrigt, som de med gul bottenfärg. Överbeteckningarna avser likartade variationer i mineralogi liksom följdaktligen i kvalitet. Överbeteckningar (tecken för ådring, omkristallisation, stark migmatitisering) gäller ofta egenskaper, som är mycket viktiga vid bedömningen av de tekniska egenskaperna. Ådring i form av s.k. isoklinalveckning är negativ, då den innebär parallellställning av bergartens glimrar. Annan rekristallisation kan däremot vara gynnsam. Kraftig migmatitisering är ibland gynnsam. De kvalitetsvariationer, som överbeteckningarna kan informera om, bör utvärderas först efter noggranna undersökningar. TEKNISKA PROVNINGAR SAMT UTVÄRDERING Tio av bergförekomsterna är provade avseende bergtekniska egenskaper, alltså sprödhetstal, flisighetstal och slipvärde (MBB 9, MBB 10 samt MBB 31). Provningarna utvärderas och beskrivs i texten. Vid utvärderingen tas hänsyn främst till bergkrosskvalitet, men också styrkegraden redovisas. De två metoderna är ju i allmänhet ganska samstämmiga, och kvaliten benämns god för styrkegrad1 och BKK I, medelgod för 2 resp. II, eller god III, samt dålig för 3 resp. dålig III och IV. >3 resp. V och >V är utpräglat dåligt material. För ej provat material görs uppskattningar utifrån provningar av liknande material. Resultat och utvärdering beskrivs under delrubriken bergteknisk kvalitet. Jämförbarhet med andra regioner. Västra Sverige, om man härmed menar Värmland Västergötland Bohuslän och Halland, är en region med generellt dåligt material ur bergteknisk synpunkt. I vissa områden är det sällsynt med bergarter bättre än styrkegrad 3, eller bergkrosskvalitet III (jfr t.ex. inventeringen av Tranemo, publikation ). I detta avseende är dock Trestad-regionen jämförelsevis bra, och flera av de dokumenterade bergmaterialen håller ganska god kvalitet. B E R G F Ö R E K O M S T E R T R E S T A D I Nedanstående uppräkning upptar platser, som framkommit i det aktuella sammanhanget på flera olika sätt. Några bergförekomster bryts vid redovisningstillfället, november 1988.

21 17 Andra platser har föreslagit i tidigare inventeringar, eller aktualiserats genom förfrågningar och ansökningar från entreprenörer. Ytterligare andra har framkommit genom inventeringsarbetet. För dessa senare gäller, att de vid redovisningstillfället tycktes uppfylla åtminstone en del kriterier på lämplighet avseende täktlokalisering. Dock föregriper denna redovisning inte på något sätt tillstånds- eller lämplighetsprövningar. Förutom de nedan beskrivna bergförekomsterna finns en del andra, som vid inventeringstillfället tycks mer sekundära. Sålunda finns det inom områden med bra berg, sådana förekomster som är brytbara, men inte ligger i närheten av de mer betydelsefulla konsumtionsområdena i Trestadsregionen. Detta belyses av den översiktskarta som medföljer denna inventering. I andra fall kan förekomster ha aktualiserats vid någon tidigare inventering, men inte förefallit ha samma värde som de här redovisade förslagen, beträffande volym, bergkvalitet, transportläge, el. dyl. För några av de nedan beskrivna förekomsterna gäller, att det finns ett flera km 2 stort område kring den angivna förekomsten, inom vilket man kan föreslå planering av en bergtäkt på flera olika sätt, och i olika lägen. Ytterligare några platser, där verksamhet tidigare skett men är avvecklad, tas inte upp, då de tycks sakna aktualitet för planering. Av detta skäl beskrivs inte heller krossningsverksamheten vid Hult väster om Trollhättan, trots att den ännu pågick vid inventeringstillfället.

22 18 T R O L L H Ä T T A N S K O M M U N BÅBERG Bergart: Rödgrå granit Kvalitet: Genomsnittligt medelgod Volym: > 3 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Befintliga ansökningar Lokalbeskrivning Förekomsterna ligger i skogklädda kullar och bergspartier som omges av kulturlandskap. Gårdsbebyggelse finns i anslutning till odlad jord, men det finns också villabebyggelse liksom en kyrka. Ett flertal vägar sträcker sig genom områdets och det finns planer för ytterligare vägbyggnad. Delar av förekomsten ligger inom Vänersborgs kommun. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsterna bar upptagits i inventeringen av skälet att flera ansökningar har gällt det aktuella området. En ansökan om täkt vid Båberg har fått avslag under Täktverksamhet har inte skett i förekomsterna, däremot har bergmaterial i området kommit till användning i samband med anläggningen av riksvägarna 44 och 45. Motstående intressen Bergförekomsterna ligger några hundra meter från befintlig bebyggelse. Terrängens bullerskärmande effekt är tämligen svag norr om riksväg 44. För förekomsterna gäller under nuvarande omständigheter, att utfarterna blir störande för den befintliga bebyggelsen. Utfartsvägarna går genom områden med tätortsbebyggelse. Brytteknisk lämplighet Bryttekniskt är förekomsterna gynnsamma. Dock är volymen material över grundvattenytan tämligen begränsad i förekomsten norr om riksväg 44. Förekomsten är vidare alltför areellt begränsad för att medge rationell täktverksamhet under grundvattenytan.

23 19 Transportläge Läget är centralt inom östra delen av Trestad. Avnämarområde blir främst denna del av regionen. Nackdelarna med nu förefintliga möjligheter till utfarter har berörts ovan. Kvalitet Graniten i stråket vid Båberg har genomsnittligt ganska dåliga bergstekniska egenskaper. Ett prov, samlat i flera skilda skärningar, uppvisade styrkegrad >3, och bergkrosskvalitet IV och var alltså direkt dåligt. Partier med bättre material förekommer rimligen i området, men förekomstens bergart måste betecknas som en av de sämre i Trestadsregionen. Bergartsbeskrivning Bergarten är en rödgrå granit, som ofta dock är något gnejsig. Den röda färgen beror på det stora inslaget av kalifältspat, men det förekommer också 5-10 % biotit, vilket är ett kraftigt kvalitetsnedsättande inslag. Biotiten är ibland ganska grov och fördelad till stråk, som därigenom blir mekaniskt försvagade och alltså bidrar till att hålla nere materialets kvalitet. Bergarten är enhetlig över ett stort område.

24 20 FLUNDERVALLA Bergart: Gnejs Kvalitet: Medelgod Volym: > 2 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Ansökan föreligger Lokalbeskrivning Vid Flundervalla ligger en del markerade, skogbevuxna kullar och berg i ett eljest öppet jordbrukslandskap. Bergförekomsten ligger inom ett höjdområde. Förekomsten är inte direkt exponerat för insyn, utan ligger centralt inom bergområdet. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten har upptagits i inventeringen främst då det finns en ansökan för en del av den. Markförberedelser för täkt har ej företagits. Motstående intressen Bergområdet, där förekomsten ligger, är ej bebyggt. Utanför detta, i anslutning till den odlade marken, finns gårdar och boställen, En kraftledning går nära bergförekomsten. Brytteknisk lämplighet Topografin är gynnsam för brytning, med stor höjdskillnad mellan bergplintens krön och grundvattnet. Förutsättningar bör finnas för brytning under grundvattenytan. Transportläge Transportläget är mycket bra, med närhet till riksväg 45. Försörjningsdistrikt blir främst östra - sydöstra Trestad. Kvalitet Ett enhetligt berg av medelgod kvalitet. Bergkrosskvalitet III, och styrkegrad 2. Bergartsbeskrivning Förgnejsad granit-granodiorit, ornvandlad och migmatitiserad. Kvartshalten är %, halten mörka mineral är låg.

25

26 22 U D D E V A L L A K O M M U N BERGA Bergart: Grå gnejs Kvalitet: Medelgod Volym: 1 miljon fm 3 Urvalskriterier: Föreslagen i tidigare inventering Lokalbeskrivning Läget är direkt exponerat nära bebyggelse. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten har upptagits i inventeringen av det skälet att den finns föreslagen i tidigare material. Inga markarbeten för täkt har företagits. Motstående intressen Förekomsten ligger nära tät bebyggelse, och med utfart förbi sådan bebyggelse. Skälet att denna förekomst diskuteras är enbart att den föreslagits i tidigare inventeringar. Brytteknisk lämplighet Bryttekniskt är förekomsten gynnsam. Transportläge Förekomsten ligger nära europaväg 6. Kvalitet Bergarten har medelgod till dålig kvalitet. Bergartsbeskrivning Bergarten är en grå, tämligen glimmerrik gnejs.

27

28 24 BJÖRBÄCK (PORSEN) Bergart: Ögongnejs Kvalitet: Medelgod till god Volym: Under 1 miljon fm 3 Urvalskriterier: Befintlig täkt Lokalbeskrivning Täkten som är uttagen i N-S ligger mellan två större bergknallar. Den södra delen av täkten ligger nära Bävån. Omgivningarna i övrigt utgörs av kuperad, skogsklädd terräng. Det finns en del bebyggelse och öppen mark. Vid den lokala tillfartsvägen finns annan industri. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten har upptagits i inventeringen enbart därför att det pågår täktverksamhet i den. Fullskalig täktverksamhet pågår. Täkten har en jämn sula, och brytning sker över grundvattenytan. Motstående intressen Täktområdet gränsar till ett naturreservat. Det finns endast enstaka bebyggelse i närheten av täkten. Brytteknisk lämplighet Bergförekomsten är bryttekniskt gynnsam. Transportläge Transportläget är mycket bra, med närhet till väg 44. Avnämardistrikt är främst västra delen av Trestad. Kvalitet Bergartstypen är gynnsam för krossning. Granit av denna typ hör sannolikt till de bättre bergarterna i regionen. Några negativa sidor hos bergarten beskrivs nedan. Bergartsbeskrivning Bergarten är en starkt förgnejsad ögongranit. Andelen svart glimmer är något hög för en granit. Vidare är glimmern anrikad. I vissa stråk i bergarten, och bildar svaghetsytor.

29

30 26 FRÖLAND Bergart: Granit, delvis pegmatitisk Kvalitet: Medelbra (granit), dåligt (pegmatit) Volym: 3 miljoner fm 3, eller mer Urvalskriterier: Befintlig täkt Lokalbeskrivning Täkten ligger i ett industriområde. Den är utformad så att maximalt buller och insynsskydd uppnås. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Brytning pågår. Täkttillstånd gäller till utgången av l99l. Motstående intressen Området utgör industrimark, och den utbrutna täkten är avsedd att användas som sådan. Brytteknisk lämplighet Bergarten är bryttekniskt gynnsam. Bergteknisk kvalitet Graniten i denna förekomst har medelgod kvalitet, med bergkross kvalitet III, på gränsen till II. Styrkegraden är 2, på gränsen till 1. Pegmatitmaterialet har bergkrosskvalitet IV, och styrkegrad >3, Sprödhetstalet är förhållandevis högt (65). Materialet är dåligt. Transportläge Transportläget är mycket bra, med omedelbar närhet till kaj, liksom till väg 4. Betydande delar av materialet transporteras på pråmar. Kvalitet Växlande bergmaterial med genomsnittligt medelgod kvalitet, men också partier som är direkt dåliga. Enligt uppgift har materialet delvis förhöjd radioaktivitet, upp till 20 R/h. Denna nivå gäller den nordvästra delen av täkten. Bergartsbeskrivning Röd granit med pegmatit. Finkorniga, alltså bergtekniskt ganska goda varianter omväxlar med förgrovade, pegmatitiska partier. Dessa senare ger ett dåligt material.

31

32 28 GLIMMINGEN Bergart: Gnejs Kvalitet: Medelgod; St.grad 2, B.k.k. II-III Volym: 5 miljoner fm 3 över grundvattenytan Urvalskriterier: Befintliga planer från entreprenören, upptaget i tidigare inventeringar Lokalbeskrivning Bergförekomsten vid Glimminge ligger i ett ganska avgränsat område. I en liten isolerad dalgång finns en grustäkt som exploaterats, och nu fylls med schaktmassor, byggavfall, m.m. Det finns också en motorcrossbana i anslutning till bergförekomsten. Bergförekomsten är skogsbevuxen, men jordtäcket är påfallande tunt, och trädvegetationen består av fur. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten har upptagits i flera tidigare inventeringar, och vidare finns redovisade planer på verksamhet från exploatörens sida. Bl.a. har man redovisat resultat av omfattande materialprovtagning. Några markarbeten har inte företagits på bergförekomsten. Motstående intressen Det tycks inte finnas några starka intressemotsättningar. Förekomsten ligger nära annan störande verksamhet. Bergområdet är inte bebyggt. Det finns dock enstaka boställen i närheten. Brytteknisk lämplighet Bergförekomsten bildar en markerad plint, med branta sidor, så förutsättningarna för brytning är goda. Brytning över grundvatten motsvarar en volym av minst fem miljoner fm 3. Därutöver skulle brytning kunna ske under grundvattenytan. Bergteknisk kvalitet Den bergtekniska kvaliten är medelgod, med styrkegrad 2, och bergkrosskvalitet II-III. Sprödhetstalet nr 48, vilket är jämförelsevis bra. Slipvärdet är jämförelsevis lågt, 2.2. Bergförekomsten är troligen enhetlig inom en ganska stor volym. Transportläge Transportläget är mycket bra, med omedelbar närhet till riksväg 44. Avnämardistrikt blir främst västra delen av Trestad.

33 Bergartsbeskrivning Bergarten är en gnejs med aggregat av kalifältspat som s.k. ögon. Bergarten har låg radioaktivitet. 29

34 30 KALLSÅS Bergart: Granit Kvalitet: Medelgod Volym: 5 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Föreslagen i tidigare inventering Lokalbeskrivning Bergförekomsten ligger kraftigt exponerad som en hög bergsida i en dalgång med bl.a. europavägen. Berget är ett av de mer markerade i landskapet. Det är skogsklätt. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten finns upptagen i andra inventeringar. Inga markarbeten för täktverksamhet har företagits. Motstående intressen Förekomsten ligger kraftigt exponerad. Täktverksamhet här skulle med nuvarande förhållanden bli mycket kraftigt störande och innebära att ett markant inslag i landskapsbilden sargades. Kraftledningen utgör en störning för täktverksamhet. Brytteknisk lämplighet Bryttekniskt är bergförekomsten gynnsam. Transportläge Transportläget är gott för försörjning av västra delen av Trestadsregionen. Kvalitet Graniten har synbarligen medelgod kvalitet. Pegmatitmaterialet är betydligt sämre jfr beskrivningen av förekomsten Fröland. Bergartsbeskrivning Rödaktigt grå, delvis förgnejsad medelkornig granit. Det förekommer inslag av pegmatit som utgör ett kraftigt negativt inslag. Pegmatiten kan förväntas ha en oregelbunden svårförutsägbar form som ett inslag i graniten.

35

36 32 KÅRÖD Bergart: Grå gnejs Kvalitet: Medelgod Volym: > 2 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Ansökan föreligger Lokalbeskrivning Vid Kåröd finns en förekomst av grå gnejs i en kulle, som till största delen är skogklädd. En del kala hällar finns också, i den sydöstra delen av kullen. Omgivningarna är i huvudsak skogig terräng, men det förekommer också en liten sjö, våtmarker samt gårdsbebyggelse. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten har upptagits i inventeringen främst då det finns en ansökan för en del av den. Markförberedelser för täkt har ej företagits. Motstående intressen Bergområdet, där förekomsten ligger, är ej bebyggt. Utanför detta, i anslutning till den odlade marken, finns gårdar och boställen. Strandskydd föreligger för sjön väster om bergförekomsten. Brytteknisk lämplighet Topografin är någorlunda gynnsam för brytning. Det föreligger en ganska stor höjdskillnad, upp till tjugo meter, mellan bergplintens krön och grundvattnet. Förutsättningar bör finnas för brytning under grundvattenytan. Transportläge Transportläget är ganska bra, med närhet till riksväg 44. Försörjningsdistrikt blir främst västra och centrala delarna av Trestadsregionen. Kvalitet Ett enhetligt berg av medelgod kvalitet. Styrkegraden är 1, men bergkrosskvaliten dålig (IV) på grund av att slipvärdet är högt. Bergartsbeskrivning Förgnejsad granodiorit, omvandlad och migmatitierad. Kvartshalten är %. Mörk glimmer uppgår till jämförelsevis stor andel, uppskattningsvis 10 %.

37

38 34 LILLESJÖ Bergart: Grå gnejs Kvalitet: Medelgod Volym: 2 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Kommunal planering Lokalbeskrivning Området är skogsbevuxet och topografin är ojämn. Det angränsande industriområdet vid Lillesjö har planerats för utvidgning mot norr, ut över den här beskrivna bergförekomsten. En sådan utvidgning förutsätter betydande markarbeten i samband med plansprängningen. Om plansprängning utförs med massbalans, utan att material förs bort, får området en nivå avsevärt högre än väg 172. Om exploatering sker kan nivån sänkas och området få en god anpassning till utfarten. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten har tagits fram i denna inventering och markområdet är i kommunal planering avsatt för att kunna bli industrimark. Markarbeten har inte utförts inom det aktuella området. Motstående intressen Området är planlagt, och exploatering skulle kunna ingå som ett led i färdigställandet av industrimarken, Störning på bebyggelse bör inte behöva uppkomma vid exploatering. Brytteknisk lämplighet Bryttekniskt har förekomsten negativa sidor i omfattande avröjningsarbeten samt ibland låga pallar. Transportläge Transportläget är mycket bra för Uddevallaregionen. Kvalitet Bergkvaliten är medelgod till god. Ett prov från den sämsta (tonalitiska) bergartstypen här hade bergkrosskvalitet III och styrkegrad 2. Övriga typer har alltså bättre kvalitet. Bergartsbeskrivning Bergarten är en grå, medelkornig gnejs. Kornfogningen är övervägande av gynnsamt slag.

39

40 36 RAMSEDALEN Bergart: Grå gnejs Kvalitet: Medelgod Volym: 2 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Upptaget i tidigare inventering Lokalbeskrivning Några bergryggar ligger mellan vägen till Ramsedalen och en kraftledning. Området är skogbevuxet. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten har tagits upp i en tidigare inventering. Markarbeten för täktverksamhet har inte företagits. Motstående intressen Bergförekomsten ligger avskilt från bebyggelse. Brytteknisk lämplighet Berget har en ganska gynnsam form för bergtäkt. Det höglänta läget gör att ganska stora volymer material kan förekomsten bryts under grundvattenytan. Transportläge Transportläget är ganska bra för försörjning av Uddevallaregionen. Kvalitet Bergmaterialet har sannolikt medelgod kvalitet. Bergartsbeskrivning Bergarten är en ganska enhetligt grå gnejs.

41

42 38 RÅLANDA Bergart: Granit och gnejs Kvalitet: Medelgod Volym: Mer än 5 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Föreslagen i tidigare inventering Lokalbeskrivning Ett högt bergområde som ligger ganska exponerat i landskapet nära europaväg 6. Det är skogbevuxet. Det omges av en del jordbruksmark med gårdar. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten bar föreslagits i tidigare inventeringar. Några markarbeten för täkt bar inte företagits. Motstående intressen Det föreligger inte några uppenbara intressekonflikter. Brytteknisk lämplighet Bergförekomsten har fördelaktig utformning, för exploatering över grundvattenytan. Förekomsten av två olika bergarter med helt olika kvalitet är en allvarlig komplikation. Uppbyggnaden av berget kan mycket väl vara sådan, att det är direkt olämpligt för exploatering, då sekunda material låser fyndigt. Verkligt förhållande kan inte bedömas utan ett ganska utarbetat kärnborrprogram. Transportläge Transportläget är mycket bra med närhet till europaväg 6. Avnämardistrikt blir främst nordvästra delen av Trestad. Kvalitet Bergmaterialet är av växlande kvalitet, Det är den ljusröda graniten, som har en kvalitet över det genomsnittliga. Gnejsen har låg kvalitet för krossning. Bergartsbeskrivning Bergförekomsten består centralt i kullen av ljusröd granit. Denna omges på (västra och östra) sidorna av grå gnejs. Gnejsen kan delvis vara invävd i graniten.

43 Graniten bar relativt gynnsam kornfogning och hög halt kvarts och fältspat samt låg halt glimmer. Gnejsen har ganska dålig kornfogning, måttlig mängd kvarts, samt väl hög halt glimmer för att ge ett bra bergkrossmaterial. 39

44 40 RÖD Bergart: Röd granit Kvalitet: Dålig Volym: 2 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Framtagen i denna inventering Lokalbeskrivning Området uppvisar ganska låga bergknallar, med vanligen ringa jordtäcke och gles skog. Bergförekomsten ligger i närheten av en del bebyggelse. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten har tagits fram i denna inventering, En närbelägen förekomst i samma bergart har tidigare föreslagits (L. Samuelsson) 2-3 km NO om Röd, vid Brännane. Några markarbeten för täkt har inte föreslagits. Motstående intressen Förutom närheten till en del boställen, finns inte någon uppenbar intressekonflikt. Brytteknisk lämplighet Berget har en ganska gynnsam form för bergtäkt. Det relativt låglänta läget gör, att brytning under grundvattennivån är en förutsättning för en rationell brytning. Transportläge Transportläget är ganska bra för försörjning av Uddevallaregionen. Kvalitet Bergmaterialet har medelgod till dålig kvalitet. Ett prov av samma bergartstyp i Fagerskog, uppvisade bergkrosskvalitet IV, på gränsen till III, och styrkegrad >3. Provet hade ett mycket högt sprödhetstal, 62. Bergartsbeskrivning Bergarten är en helt enhetlig röd, grovkornig granit, s.k. Hästefjordsgranit. Halten mörka mineral är mycket låg.

45

46 42 V Ä N E R S B O R G S K O M M U N BÅBERG Bergart: Rödgrå granit Kvalitet: Medelgod Volym: > 3 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Befintliga ansökningar Lokalbeskrivning Förekomsterna ligger i skogklädda kullar och bergspartier som omges av kulturlandskap. Gårdsbebyggelse finns i anslutning till odlad jord, men det finns också villabebyggelse liksom en kyrka. Ett flertal vägar sträcker sig genom området, och det finns planer för ytterligare vägbyggnad. Delar av förekomsten ligger inom Trollhättans kommun. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsterna tas med i inventeringen av skälet att flera ansökningar gällt det aktuella området. En ansökan om täkt vid Båberg har fått avslag under Täktverksamhet har inte skett i förekomsterna, däremot har bergmaterial i området kommit till användning i samband med anläggningen av riksvägarna 44 och 45. Motstående intressen Bergförekomsterna ligger några hundra meter från befintlig bebyggelse. Terrängens bullerskärmande effekt är tämligen svag norr om riksväg 44. För bägge förekomsterna gäller under nuvarande omständigheter, att utfarterna blir störande för den befintliga bebyggelsen. Utfartsvägarna går genom områden med tätortsbebyggelse. Brytteknisk lämplighet Bryttekniskt är förekomsterna gynnsamma, Dock är volymen material över grundvattenytan tämligen begränsad i förekomsten norr om riksväg 44. Förekomsten är vidare alltför areellt begränsad för att medge rationell täktverksamhet under grundvattenytan.

47 43 Transport läge Läget är centralt inom östra delen av Trestad. Avnämarområde blir främst denna del av regionen. Nackdelarna med nu förefintliga möjligheter till utfarter har berörts ovan. Kvalitet Graniten i stråket vid Båberg har genomsnittligt ganska dåliga bergstekniska egenskaper. Ett prov, samlat i flera skilda skärningar, uppvisade styrkegrad >3 och bergkrosskvalitet IV och var alltså direkt dåligt. Partier med bättre material förekommer rimligen i området, men förekomsternas bergart måste betecknas som en av de sämre i Trestadsregionen. Bergartsbeskrivning Bergarten är en rödgrå granit, som ofta dock är något gnejsig. Den röda färgen beror på det stora inslaget av kalifältspat, men det förekommer också 5-10 % biotit, vilket är ett kraftigt kvalitetsnedsättande inslag. Biotiten är ibland ganska grov och fördelad till stråk, som därigenom blir mekaniskt försvagade och alltså bidrar till att hålla nere materialets kvalitet. Bergarten är enhetlig över ett stort område.

48 44 FAGERSKOG Bergart: Röd granit Kvalitet: Medelgod Volym: 1 miljon fm 3 Urvalskriterier: Framtagen i denna inventering Lokalbeskrivning Förekomsten ligger i en flack terräng med hällar och skog. Det finns i området också en del odlad jord och, på visst avstånd, några gårdar. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten är framtagen i föreliggande inventering. Området är orört vad gäller täktverksamhet. Motstående intressen Förekomsten ligger på avstånd från bebyggelse. Brytteknisk lämplighet Det medför vissa svårigheter att etablera täkt, då marken är flack, men eljest är bergarten lätt att bryta. Eftersom den är ert grov granit, ger den vid sprängning lätt upphov till storsten. Tranportläge Läget är tämligen perifert inom Trestad, dock når man från Fagerskog tämligen lätt samtliga delar av Vänersborgs kommun samt angränsande områden åt norr och väster. Kvalitet Bergarten har medelgod till dålig kvalitet, jfr prov nr. 4. Sprödhetstalet är högt, 62, medan slipvärdet är tämligen bra, Bergartsbeskrivning Bergarten är en röd, grovkornig granit, s.k. Hästefjordsgranit. Den innehåller låg halt märka mineral, och har också i övrigt en gynnsam mineralogisk sammansättning. Kornfogningen är tämligen gynnsam.

49

50 46 FINNEGÅRDEN Bergart: Gnejs Kvalitet: Medelgod Volym: 1 miljon fm 3 Urvalskriterier: Förekomsten framtagen i denna inventering Lokalbeskrivning Bergförekomsten ligger mellan våg 45 och järnvägen mot Åmål. Inom korridoren mellan väg och järnväg finns ett meter långt område med skogsmark och enstaka åkrar, men utan bebyggelse. Förekomsten utgör ett centralt parti av detta område med skogsmark. Inom en radie av meter finns c:a 15 bostadshus. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten är framtagen i denna inventering. En liten, nedlagd täkt finns intill våg 45. I övrigt utgör området skogsmark. Motstående intressen Området gränsar till riksväg 45 och järnväg. Bergförekomsten ligger mellan väg 45 och järnvägen. Bebyggelse saknas i detta mellanliggande parti, söder om Finnegården. Väster om väg 45, alltså mer än 400 meter bort, finns en del boställen. Brytteknisk lämplighet Området är kuperat, men inte högt beläget. Höjden över grundvattennivån kan uppskattas till maximalt tio meter. Brytning under grundvattennivån blir nödvändig för att ge underlag för en rationell verksamhet. Transportläge Bergförekomsten ligger intill väg 45, och transportläget är således gynnsamt. Avnämardistrikt är i första hand södra Dalsland och Vänersborgsområdet. Kvalitet Ett enhetligt berg av medelgod kvalitet, Bergkrosskvalitet III, styrkegrad 2. Bergarten är av samma typ som den i förekomsterna Flundervalla och Lillesjö, vilka har ganska god kvalitet.

51 Bergartsbeskrivning Bergarten är en rödgrå gnejs. Kvartshalten är %, och halten av mörka mineral är tämligen låg. 47

52 48 HÄLJESTORP Bergart: Röd granit Kvalitet: Medelgod till god Volym: 1 miljon fm 3 eller mer Urvalskriterier: Förekomsten framtagen i denna inventering Lokalbeskrivning Bergförekomsten är flack, delvis skogsklädd. Intill området ligger Häljestorps avfallsstation, En kraftledning går över en del av förekomsten. Förekomstens SÖ:a del ligger inom Trollhättans kommun. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten är framtagen i denna inventering. Området är orört vad gäller täktverksamhet. Motstående intressen Bergförekomsten ligger i ett område som berörs av utbyggnad av avfallsstationen, och en alternativt planerad sträckning av riksväg 45. Ny användning av en del markområden i närheten kan även bli aktuell. Det är således svårbedömt, om bergtäkt uppfyller kravet att inte störa annan planerad markanvändning. Det finns gårdsbebyggelse V om bergförekomsten. Brytteknisk lämplighet Bryttekniskt erbjuder den låglänta tämligen flacka bergförekomsten ganska stora problem vid etablering av täktverksamhet, Om täkt skulle etableras här, är brytning under grundvattenytan en direkt förutsättning. Sådan brytning skulle inte behöva påverka någon av områdets vattentäkter. Transportläge Centralt transportläge för försörjning av särskilt östra delen av Trestadsregionen. Kvalitet En medelgod till god kvalitet troligen enhetlig inom förekomsten. Bergartsbeskrivning En röd, något förgnejsad medelkornig granit.

53

54 50 KÄRR Bergart: Ljusgr& kvartsitisk gnejs Kvalitet: God Volym: > 2 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Täkt pågår Lokalbeskrivning Vid Kärr, väster om Brålanda finns en förekomst av ljusgrå, kvartsitisk gnejs i sidan av ett berg. Berget markerar övergången mellan slättlandet i öster och mer höglänt terräng i väster. Därför vetter täkten i bergssidan ut mot slättlandet, och syns från långt håll. De närmaste omgivningarna utgör skogsmark. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten bar upptagits i inventeringen av det skälet, att täktverksamhet pågår. Typen av täktverksamhet är annars inte av den karaktär, som har betydelse för den lokala materialförsörjningen inom Trestadsregionen. Täkten är dock av stor betydelse för försörjningen av kvalitetsmaterial för vägbeläggning i P och O län. Täkt pågår och planeras fortsätta. Motstående intressen Bergområdet, där förekomsten ligger, är endast glest bebyggd, Nedanför bergslänten ligger ett öppet odlingslandskap med ett flertal gårdar, etc. inom hörhåll. Brytteknisk lämplighet Topografin är mycket gynnsam för brytning, på grund av terrängens stora höjdskillnader. Transportläge Transportläget är tämligen ogynnsamt, tämligen avlägset som det är i förhållande till tätorter, och andra områden med utvecklat vägnät. Avståndet från täkten till den närmaste större tätorten, Vänersborg, är drygt tjugo kilometer. Kvalitet Ett enhetligt berg av god kvalitet. Bergartsbeskrivning Finkornig grå, kvartsitisk gnejs. Halten kvarts är hög, och halten mörka mineral är låg.

55

56 52 LILLESKOG Bergart: Diabas Kvalitet: God Volym: fm 3 Urvalskriterier: Befintlig täkt Lokalbeskrivning Täkten ligger utanför länet (se nedan) Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Täkten ligger utanför länet. Den upptas i inventeringen eftersom produkten använts inom Trestadsregionen. Täkten har haft låg eller ingen produktion under flera år. Motstående intressen Täkten ligger nära ett naturskyddsområde, och verksamheten är belägen i ett känsligt landskapsavsnitt. Brytteknisk lämplighet Bergförekomsten är gynnsam för brytning. Diabasen i täkten är ganska sprickrik. Transportläge Transporten från täkt till kross går delvis på allmän väg. Avnämarområde är östra delarna av Trestad. Kvalitet Bergarten har god kvalitet, och bör betecknas som ett specialmaterial. Det är starkt, men lämpar sig mindre bra för asfaltblandning. Bergartsbeskrivning Diabas är en mörk, tung, tät bergart med skarpt, flintliknande brott. Den är massformig.

57

58 54 NÄVERDRAGET Bergart: Grå granit Kvalitet: Medelgod till god Volym: > 5 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Befintlig täkt Lokalbeskrivning Området utgör ganska flack häll- och skogsmark utan bebyggelse. Några mossar och en dämd sjö finns också. I en bergknalle vid Näverdraget finns en täkt med ganska låg pallhöjd, och brytning ner till en nivå i närheten av grundvattnets. I närheten av bergtäkten finns en större upplageplats för timmer. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning En bergtäkt finns i förekomsten. Ansökan föreligger om utvidgning. Motstående intressen Det finns bebyggelse norr om området. Brytteknisk lämplighet Bergförekomsten är gynnsam för brytning, Med nu förekommande uppläggning innebär en fortsatt exploatering att ganska stora arealer tas i anspråk. En brytning under grundvattenytan skulle här frigöra betydande mängder material utan synbara nackdelar. Fördelen skulle vara en avsevärd minskning av ianspråktagen areal. Transportläge Nuvarande transportväg mot Vänersborg går genom tätbebyggelse. Man planerar en omläggning av vägnätet i detta avsnitt väster om Vänersborg. Avnämarområde är östra delarna av Trestad. Kvalitet Bergarten har medelgod till god kvalitet.

59 Bergartsbeskrivning Bergarten r en grå något gnejsig granit med ganska låg halt mörka mineral. Kornfogningen tycks gynnsam. I sydvästlig riktning från den beskrivna täkten finns betydande arealer av denna bergart. 55

60 56 SKOGEN Bergart: Kvartsrik gnejs Kvalitet: God Volym: 1 miljon fm 3 Urvalskriterier: Förekomsten framtagen i denna inventering Lokalbeskrivning Området är skogsbevuxet, med en ganska gles och mager tallskog. Det finns flera upplag av kalk i området, liksom vägar byggda med kalk. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten är framtagen i denna inventering. Området är orört vad gäller täktverksamhet. Motstående intressen Bergförekomsten ligger avskilt från bebyggelse, i en terräng mellan väg 44 och järnvägen. En eventuell täkt måste anpassas till en eventuell omläggning av väg 44. Det finns dock här så stora områden med bra bergmaterial, att en samordning skulle kunna ske. Bergförekomsten ligger huvudsakligen under grundvattenytan så täkt måste väsentligen ske under denna nivå. Störning på grundvattentäkter bör kunna undvikas. Brytteknisk lämplighet Det är bryttekniskt svårt att etablera täkt i bergförekomsten. Terrängen är ganska flack och erbjuder inga naturliga lägen för påslag. Transportläge Transport läget är centralt för försörjning av hela Trestadsregionen. Kvalitet Gnejsens bergtekniska kvalitet är god, jfr prov 2 från Skottene. Det finns förutom denna bergart också inslag av ett sämre material i form av amfibolit. Denna bergart har dålig kvalitet i området. Enstaka kroppar av denna bergart finns blottade i häll. Förekomst av denna typ av bergmaterial måste undersökas närmare om materialets kvalitet skall utvärderas i detalj.

61 Bergartsbeskrivning En kvarts- och fältspatrik, rödaktig och finkornig gnejs dominerar i området, Det finns några förekomster av amfibolit som linser i gnejsen. Sådana förekomster kan påräknas, men frekvensen kan vara låg, totalt sett. Större kroppar kan troligen indikeras geofysiskt, även om de är Jordtäckta. Provborrningar i några områden kan rekommenderas, dock med borrhålen vinklade så att de skär gnejsens lagring rakt. 57

62 58 SKOTTENE Bergart: Kvarts- och glimmerrik gnejs Kvalitet: Medelgod till god Volym: > 3 miljoner fm 3 Urvalskriterier: Befintlig ansökan Lokalbeskrivning Skotteneförekomsten ligger i övergången mellan två landskapsavsnitt; ett delvis öppet odlingslandskap i Risåns dalgång möter ett höglänt, skogsbevuxet bergsområde. Förekomsten ligger i utkanten av detta senare. Ett flertal boställen finns inom synhåll från bergförekomsten. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Ansökan finns om brytning. Täktplanen har modifierats med viss hänsyn till de krav som ställts från Fyrstads Flygplats AB. Ytterligare samordning planeras. Markarbeten har ej påbörjats. Motstående intressen Planerna för täktverksamhet här kräver samordning med andra intressen, för att konflikt inte skall uppkomma, Sådan samordning pågår. Fyrstads Flygplats AB har angivit planer på anläggandet av ett flygfält i skogsområdet NO om Skottene gård. Den utsträckning, som först planerades för flygfältet omfattade inte direkt den aktuella bergförekomsten, men skulle likväl kommit i konflikt med planen på bergtäkt. Skälen var bl.a., att markstrålkastare och radar, vilka utgör nödvändiga anläggningar måste placeras på visst bestämt sätt i anslutning till landningsbanan. Det krävs visst säkerhetsavstånd till verksamhet som kan sprida damm eller ge stenskott. Samordning mellan parterna, nämligen Domängrus AB, det företag som ansökt om tillstånd för Skottene, och Fyrstads Flygplats AB, har inletts januari Försöken till samordning avser sådan lokalisering av flygfältet, att intressemotsättning ej uppkommer. Därutöver kan fördelar vinnas, så som samlokalisering av bullrande verksamhet och rationalisering av utfartsvägarna. Täktverksamheten kan förenkla materialförsörjningen vid anläggningen av flygfältet. Bergförekomsten ligger inom 700 meter från Risån. Täktverksamhet måste bedrivas med särskild hänsyn till detta vattendrags betydelse för Uddevalla tätorts vattentäkt nedströms i samma vattensystem. Risken för föroreningar tycks dock ringa.

63 59 Brytteknisk lämplighet Förekomstens lämplighet för brytning vad gäller höjdförhållanden, etc., är god. Om brytning skulle ske, måste dock väggar av bergryggar lämnas kvar runt den centralt placerade täkten. Brytning under grundvattenytan skulle vara möjlig om täkt blev etablerad. Transportläge Transportläget från bergförekomsten i Skottene är mycket bra. Det är nära till väg 44, med ett avnämardistrikt som skulle omfatta de centrala delarna av Trestad inklusive de tre tätorterna. Kvalitet Bergmaterialet i Skottene är av mycket skiftande kvalitet, Uppbyggnaden av berget är här sådan, att stråk av olika bergartstyper ligger orienterade i nord-syd. Stråken är ganska olika, och växlar starkt i bergteknisk kvalitet. Kvarts- och fältspatrik gnejs uppträder omväxlande med grå gnejs. Den förra bergarten har god kvalitet. Slipvärdet är jämförelsevis mycket lågt, 2.16, sprödhetstalet 44, alltså mycket bra värden. Bergkrosskvaliten är II, och styrkegraden är 3, på gränsen till 2. Den andra bergartstypen, grå gnejs har medelmåttig kvalitet, på grund av sitt innehåll av glimmer. Den har högt slipvärde, 3.95, och följdaktligen dålig bergkrosskvalitet, IV. Styrkegraden är 2, på gränsen till 3. Vid samproduktion av de två gnejstyperna erhålles alltså ett medelbra material, men vid bearbetning av enbart den förra gnejstypen kan ett verkligt kvalitetsmaterial produceras. Förutom de nämnda typerna av gnejs kan det förekomma en del mindre kroppar av amfibolit med utpräglat dåliga bergtekniska egenskaper. Det tycks inte praktiskt möjligt, att bryta selektivt, så att dåligt material undviks vid brytningen. Genomsnittlig kvalitet är sannolikt medelmåttig, och inte däröver. (Ovanstående kvalitetsbedömning grundar sig på geologisk markkartering. Borrningar kan dock ge en fylligare bild. Bergartsbeskrivning Bergmaterialet i Skottene varierar ganska kraftigt. Uppbyggnaden av berget är bär sådan, att stråk av olika bergartstyper ligger orienterade i nord-syd. Stråken är ganska olika, och växlar starkt i bergteknisk kvalitet. En del stråk utgörs av en kvarts- och glimmerrik gnejs, som på grund av sitt glimmerinnehåll är av sämre kvalitet. Andra stråk är kvarts- och fältspatrika, samt glimmerfattiga, och dessa bar medelgod kvalitet. En del stråk och linsformade partier i berggrunden utgör amfibolit, med utpräglat dåliga bergtekniska egenskaper.

64

65 61 STOREMOSSEN Bergart: Kvarts- och fältspatrik gnejs samt granit Kvalitet: Medelgod till god Volym: > 2 miljoner fm3 under grundvattenytan Urvalskriterier: Förekomsten framtagen i denna inventering Lokalbeskrivning Området bar låg relief och domineras av ganska mager skogsmark. En del mindre mossar och surdrag förekommer. Vid utfarten finns gården Frigård samt några andra boställen. I området finns ganska stora mängder kalk deponerad. Denna ligger dels som avjämnade upplagt men det finns också skogsvägar byggda av detta material. Urvalskriterier, Situationsbeskrivning Förekomsten är framtagen i denna inventering. Området är orört vad gäller täktverksamhet. Motstående intressen Det förekommer fritidsbebyggelse vid Hedetorp. Risken för störning av denna måste beaktas. Vid den nuvarande utfarten från området finns också bebyggelse. Bergförekomsten ligger invid en alternativt planerad sträckning av riksväg 44. Brytteknisk lämplighet Bergförekomsterna har utpräglat låg relief, och brytning här får från början ske under grundvattnets nivå, Etablering av täktverksamhet medför svårigheter. Brytning under grundvattnets nivå bör kunna ske utan störning på detta. Transportläge Transportläget är mycket gott, med utfart mot riksväg 44. Avnämarområde är främst de centrala delarna av Trestadsregionen.

66 62 Kvalitet Bergkvaliten hos den ljusa gnejsen r medelgod till god. Denna bergart kan innehålla partier av amfibolit som utgör ett utpräglat dåligt material. I planer och undersökningar som föregår en etablering av täktverksamhet, måste det ingå en utvärdering av mängden amfibolit. Den gråröda graniten är enhetlig och jämn i kvalitet. Den innehåller så vitt känt inga viktiga inneslutningar. Bergartsbeskrivning Den ljusröda gnejsen r kvarts- och fältspatrik och innehåller ganska få procent glimmer och andra mörka mineral. Den uppvisar alltid viss mängd av limpformade kroppar av amfibolit av växlande storlek och frekvens. Amfiboliten domineras av hornblände, glimmer och fältspat. Den grå graniten domineras av kvarts och fältspater. Mängden glimmer och andra mörka mineral är låg.