Ballast ett samhällsbehov

Transkript

1 handbok för k artvisaren ball ast Ballast ett samhällsbehov Karin Grånäs maj 2011

2 Sveriges geologiska undersökning Box 670, Uppsala tel: fax: e-post:

3 INNEHÅLL Inledning... 4 Bergkvalitet... 4 Moränförekomster... 5 Grusförekomster... 5 Grusförekomster, naturvärdesklass... 5 Grundvattenmagasin... 6 Aktivitetsindex... 6 Täkter... 7 Tekniska analyser... 7 Att använda kartvisaren... 7 Lager per inzoomningsnivå (12)

4 INLEDNING Syftet med kartvisaren Ballast är att samla de databaser på SGU som innehåller information som har med planeringen av samhällets ballastförsörjning att göra. Kartvisaren innehåller information om naturgrus, morän, grundvattenmagasin, berg av olika kvalitet, tillståndsgivna täkter, tekniska analyser och aktivitetsindex. I allt byggande av vägar, järnvägar, broar och hus krävs ballastmaterial. Ballast tillverkas uteslutande av krossat berg, naturgrus eller morän. Naturgrus är en ändlig naturresurs som också utgör en viktig förutsättning för att få tillgång till rent grundvatten. Det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet om naturgrus vill begränsa användningen av naturgrus till de användningsområden där det inte kan ersättas av annat material. Syftet är även att verka för att det naturgrus som tas ut inte ska tas från avlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen eller för natur- och kulturlandskapet. Miljömålet om naturgrus ska inte tolkas så att ballastanvändningen i samhället ska begränsas. Krossat berg, makadam, är det volymmässigt största ersättningsmaterialet. Olika bergarter har dock olika egenskaper och lämpar sig inte för alla former av ballast. Därför är kunskapen om berggrundens egenskaper av stor vikt för användning av krossat berg som ballastmaterial. BERGKVALITET Bergets egenskaper undersöks för att fastställa kvaliteten med avseende på vilka användningsområden den lämpar sig för. Bergkvalitetsundersökningar genomförs i hela landet, med den berggrundsgeologiska informationen som grund. Egenskaperna står i relation till mineral- och bergartsinnehållet. Förutom de heltäckande bergkvalitetskartor som görs har inventeringar av begränsade förekomster genomförts under åren Kvalitetsbedömningen gjordes då utifrån andra analyser men de motsvarar varandra enligt den färgkodning som finns i kartvisaren. I skiktet Bergkvalitetstäckning visas var i landet det finns särskilda bergkvalitetsundersökningar. Bergkvalitetskartor är heltäckande över ett område men i kartvisaren visas endast de områden där berget går i dagen eller har ett tunt jordtäcke. Denna information är hämtad från jordartskartorna. I inzoomningssteg 7 visas bergkvaliteten inom hällytorna. Berget delas in i tre olika kvalitetsklasser: 1) god, 2) mindre god och 3) dålig kvalitet med avseende på användning för vägar och järnvägar. För att en bergart ska anses ha god kvalitet bör den vara finkorning och ha hög kvartshalt, komplex kornfogning, låg glimmerhalt samt låg vittringsgrad. För vissa användningsområden är även egenskaper som måttlig densitet, låg sulfidhalt, låg radioaktivitet, elektrisk ledningsförmåga och färg av relevans. Där bergets kvalitet inte har bedömts visas hällområdet i en grå ton. Tekniska analyser som gjorts i samband med kartläggningen av bergets kvalitet redovisas i skiktet Tekniska analyser, se nedan. 4 (12)

5 MORÄNFÖREKOMSTER Morän är Sveriges vanligaste jordart. Inom stora moränområden är sammansättningen för finkornig eller mäktigheten för liten för att morän ska kunna nyttjas som ersättningsmaterial för naturgrus. I vissa delar av landet har översiktliga inventeringar av moränen genomförts. Morän som urskiljts i dessa områden bedöms vara relativt mäktig och moränens sammansättning bedöms kunna vara relativt grov. Omkring 500 moränförekomster finns markerade. De har en enhetlig färg (blå) och med informationsverktyget kan typ av avlagring samt bedömd sammansättning visas. GRUSFÖREKOMSTER Informationen om Sveriges naturgrustillgångar kommer från inventeringar främst genomförda inom det regionala inventeringsprogram som genomfördes på och 1990-talet. Bedömningar har bl.a. gjorts av vilken typ avlagring är samt dess materialsammansättning och ungefärliga volym. Materialsammansättningen anges i procent och delas in i grov, växlande, sand eller okänd. Utöver detta bedöms även områdenas natur- och geovetenskapliga värde. Informationen lagras i en databas, Grusdataarkivet, på SGU. För närvarande finns ca förekomster inlagrade. I kartvisaren visas grusförekomsterna utifrån tre olika aspekter: I de mest utzoomade vyerna visas endast grusförekomsternas utbredning i en blå färg. I mer inzoomade lägen visas grusförekomsternas dominerande material och grusförekomsternas naturvärdesklass. I inzoomningssteg 5 visas grusförekomsternas dominerande materialsammansättning. Grusförekomster som beräknas ha en dominerande sandig sammansättning ( 50 % sand) markeras med ljuslila färg. Förekomster med dominerande grov eller växlande sammansättning har markerats med en mörkare ton. Med informationsverktyget kan man se mer detaljerad information om grusförekomsterna. GRUSFÖREKOMSTER, NATURVÄRDESKLASS I inzoomningssteg 6 kan grusförekomsternas naturvärdesklassningen visas genom att bocka för Grusförekomster, naturvärdesklass i lagerlistan till vänster. Lagret Grusförekomster, dominerande material bör då avmarkeras för att färgerna inte ska interferera. Naturvärdesklassningen har genomförts i samarbete med Länsstyrelsen och hänsyn har tagits till botanik, zoologi, landskapsbild, hydrogeologi, kulturminnesvård samt friluftsintresse. Det samlade värdet delas in tre klasser: Klass 1 (röd): Områden som ur naturvärdessynpunkt har särskilt stort värde och inte kan upplåtas för täkt. Klass 2 (orange): Områden med så stort värde för naturvården att särskild uppmärksamhet erfodras vid prövning. Klass 3 (grön): Områden som från naturvårdssynpunkt har begränsat värde och som normalt bör kunna upplåtas för täkt. 5 (12)

6 GRUNDVATTENMAGASIN Grundvattenmagasin definieras som en avgränsad del av en eller flera akviferer med en sammanhängande mättad zon. En akvifer definieras som en geologisk formation med tillräcklig genomsläpplighet för att medge ett betydande flöde eller uttag av betydande mängder grundvatten. Den omättade zonen betraktas normalt som en del av magasinet. I SGUs hydrogeologiska kartläggning utgörs vanligen ett grundvattenmagasin av en grundvattenförande geologisk formation eller en del av en sådan. I en del fall där intilliggande grundvattenvattenförande formationer bedöms ha hydraulisk kontakt, har dessa betraktats som ett grundvattenmagasin. Det kan vara t.ex. en isälvsavlagring och anslutande svallsediment eller en isälvsavlagring och underliggande rösberg. AKTIVITETSINDEX (NATURLIG RADIOAKTIVITET) För att ange ett radioaktivt ämnes mängd använder man begreppet aktivitet, som mäts i enheten becquerel (Bq), där en becquerel är ett sönderfall per sekund. SGUs flygburna gammastrålningsmätningar visar fördelningen av de naturligt radioaktiva isotoperna uran, torium och kalium i den översta delen av marken. Tillsammans med markmätningar och övrig geologisk information kan områden med förhöjd radonrisk identifieras. Sveriges berggrund innehåller förhållandevis höga halter av dessa ämnen. Jordarterna, som bildats från berggrunden, innehåller därmed också ofta förhöjda halter men halterna varierar beroende på bildningssätt och kornstorlek. En förhöjd halt av uran kan leda till höga radonhalter i marken och höga halter av radon och uran i brunnsvatten. Höga markradonhalter orsakar förhöjda radonhalter i inomhusluften om byggnaden är otät mot marken. Torium kan orsaka förhöjda halter av den kortlivade radon isotopen toron (radon-220) i bergrum och underjordsgruvor. Gammastrålningsmätningar på berghällar utförs för att bl.a. identifiera områden med förhöjda halter av naturligt radioaktiva ämnen. Vid dessa mätningar har den totala gammastrålningen samt halten av kalium-40, radium och torium-232 bestämts. Radiumindex och aktivitetsindex har beräknats för samtliga mätpunkter och lagrats i SGUs databaser. Aktivitetsindex beräknas utifrån halterna av uran, torium och kalium. Enligt rekommendationer från de nordiska ländernas strålskyddsmyndigheter bör aktivitetsindex för byggnadsmaterial vara mindre än 2. Radiumindex är ett mått på radiuminnehållet i ett material och ska för byggnadsmaterial, enligt samma rekommendation, vara mindre än 1, vilket motsvarar en radiumaktivitet på 200 Bq/kg, eller en uranhalt på 16 ppm. Radiumindex visas, tillsammans med ytterligare information om punkten, när man med informationsverktyget klickar på en aktivitetsindexpunkt. Enligt en EU-rekommendation (EC 1999) skiljer man på material som används i större mängd (t.ex. i betong krossberg) och material som används mer sparsamt (t.ex. som fasadplattor och golvplattor). För den förstnämnda gruppen är undantagsnivån för aktivitetsindex 0,5, med 1 som övre gräns, och för den andra gruppen gäller aktivitetsindex 2 respektive 6. 1 Eftersom uran-238 och radium-226 ingår i samma sönderfallskedja är aktivitetskoncentrationerna de-samma om man antar radiologisk jämvikt. 6 (12)

7 Undantagsnivån (på engelska exemption level) är det lägsta gränsvärdet. Material med aktivitetsindex under denna nivå ska kunna importeras och exporteras utan restriktioner. TÄKTER I kartvisaren återfinns de täkter som har tillstånd från länsstyrelsen. De täkter som presenteras är naturgrus-, morän- och bergtäkter för ballast samt täkter för natursten och täkter för industrimineral. Dessutom förekommer mobil krossverksamhet. Informationen hämtas från den produktionsrapportering som länsstyrelsen begär in från tillståndshavarna. Från 2011 sköts denna rapportering som miljörapporter. Inom ett täkttillstånd kan flera materialtyper finnas såsom naturgrus och krossberg. Täkten representeras i kartvisaren med endast en av dessa typer. TEKNISKA ANALYSER I samband med kartläggning av bergets kvalitet har bergprover tagits för teknisk analys. Provplatserna är utvalda för att representera de lokalt förekommande bergarterna och den spridning som finns avseende de tekniska egenskaperna. Alla uppgifter om bergkvalitet, analysvärden etc. samlas i SGUs bergkvalitetsdatabas. Databasen omfattade år 2010 analyser av över prover från representativa bergarter i de områden där bergkvalitetskartor eller berginventeringar har genomförts. I kartvisaren visas följande analyser: bergart, korndensitet, kulkvarnsvärdet som är ett mått på nötningsbeständighet, Los Angelestal som är ett mått på bergets sprödhet samt Micro- Devalvärdet som är ett mått på bergets sprödhet. I de fall en bedömning av det analyserade bergets lämplighet för olika användningsområden har gjorts, redovisas det klasserna betongklass, (grovandelen), vägklass och järnvägsklass. Information om detta får man genom att högerklicka på lagret Tekniska analyser i lagerlistan till vänster och välja Aktivt lager och sedan klicka på önskad analyspunkt med informationsverktyget.att använda kartvisaren Kartvisaren är uppbyggd i lager, vilka kan tändas och släckas i lagerlistan till vänster. Man kan zooma in, dvs. välja valfritt område man är intresserad av. Genom att låta flera lager samspela kan man få ut stora mängder information ur kartan. Genom att högerklicka på ett lager och välja Aktivt lager och sedan använda informationsverktyget och klicka på en punkt eller yta i lagret kan man i panelen till höger om kartan få detaljerad information om företeelsen. Översiktliga bedömningar görs enklast med kraftig utzoomning. Man kan t.ex. se att medan produktionen (täkter) i morän företrädesvis ligger i mellersta och norra Sverige så ligger en stor del av produktionen av krossberg i västra Sverige. På västkusten och i vissa andra regioner har man på grund av geologiska förutsättningar tidigt byggt ut kapaciteten för produktion av krossberg eftersom man haft brist på naturgrus, och omvänt har tillgången på naturgrus och morän varit god i norra och mellersta Sverige. 7 (12)

8 LAGER PER INZOOMNINGSNIVÅ Nio olika inzoomningsnivåer finns tillgängliga. Nedan visas vilka lager som är synliga i respektive inzoomningsnivå. Inzoomningsnivå 1 Grusförekomster visas i enhetlig färg. Inzoomningsnivå 2 Grusförekomster visas i enhetlig färg. Bergkvalitetstäckning visas som områden där bergkvalitetskartor finns. 8 (12)

9 Inzoomningsnivå 3 Grusförekomster visas i enhetlig färg. Bergkvalitetstäckning visas som områden där bergkvalitetskartor finns. Täkter visas som tillståndsgivna täkter med enhetlig symbol. Inzoomningsnivå 4 Grusförekomster visas i enhetlig färg. Bergkvalitetstäckning visas som områden där bergkvalitetskartor finns. Täkter visas som tillståndsgivna täkter med olika symboler för olika typer av täkt. 9 (12)

10 Inzoomningsnivå 5 Bergkvalitetstäckning visas som områden där bergkvalitetskartor finns. Grusförekomster visas uppdelade efter materialsammansättning. Täkter visas som tillståndsgivna täkter med olika symboler för olika typer av täkt. Tekniska analyser visas som punkter. Inzoomningsnivå 6 Bergkvalitetstäckning visas som områden där bergkvalitetskartor finns. Grusförekomsternas naturvärdesklass visas i olika färger. Grusförekomster visas uppdelade efter materialsammansättning. Grundvattenmagasin visas som ytor. Täkter visas som tillståndsgivna täkter med olika symboler för olika typer av täkt. Tekniska analyser visas som punkter. 10 (12)

11 Inzoomningsnivå 7 Bergkvalitet visas inom hällytor. Grusförekomsternas naturvärdesklass visas i olika färger. Grusförekomster visas uppdelade efter materialsammansättning. Grundvattenmagasin visas som ytor. Täkter visas som tillståndsgivna täkter med olika symboler för olika typer av täkt. Tekniska analyser visas som punkter. Inzoomningsnivå 8 Bergkvalitet visas inom hällytor. Grusförekomsternas naturvärdesklass visas i olika färger. Grusförekomster visas uppdelade efter materialsammansättning. Grundvattenmagasin visas som ytor. Aktivitetsindex visas som punkter. Täkter visas som tillståndsgivna täkter med olika symboler för olika typer av täkt. Tekniska analyser visas som punkter. 11 (12)

12 Inzoomningsnivå 9 Bergkvalitet visas inom hällytor. Grusförekomsternas naturvärdesklass visas i olika färger. Grusförekomster visas uppdelade efter materialsammansättning. Grundvattenmagasin visas som ytor. Aktivitetsindex visas som punkter. Täkter visas som tillståndsgivna täkter med olika symboler för olika typer av täkt. Tekniska analyser visas som punkter. 12 (12)