Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet

Transkript

1 1 (6) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Marie Holmqvist, bibliotekschef Ert datum Er beteckning Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet Ärendebeskrivning och bakgrund I april 2012 togs i Kultur och Turismnämnden samt i Bildningsnämnden beslut om förändringar i organisationen för de kommunala skolbiblioteken. I samband härmed, föreslog ordförande i respektive nämnd, att ett tillägg skulle göras till organisationsförändringen, för att betona vikten av god läsförmåga som grund för vidare studieframgång. Av yttrandet, som antogs, framgick att: läsförståelsen är av stor vikt för att tillägna sig kunskaper i alla ämnen i skolan., Forskning visar att de barn, som har lärt sig läsa under det första året i skolan får det lättare under fortsatt skolgång. Skillnaderna i kunskapsinhämtande mellan de, som kan läsa och de, som inte kan läsa ökar snabbt. Risken är att de som inte har lärt sig läsa tappar motivation och självkänsla. Av yttrandet framgår vidare att målet bör vara att alla elever i år 1 i grundskolan ska kunna läsa. De båda förvaltningarna fick därför i uppdrag att återkomma med förslag på beskrivningar av hur nämnderna gemensamt kan arbeta för att öka läsförmågan hos eleverna, samt att i förslaget också visa hur föräldrar, föreningar och organisationer med flera kan delta i arbetet. Startdatum och utvärdering samt eventuella möjliga externa projektmedel skulle också redovisas. Nulägesbeskrivning Det är inledningsvis viktigt att framhålla att huvuduppdraget för elevernas läsutveckling ligger på skolan. Detta är också skolan väl medveten om och en lång rad insatser har vidtagits i syfte att säkerställa att målen för de lägre grundskoleåren nås. Bland dessa kan nämnas kommunens prioritering av specialpedagogik inom det statliga Lärarlyftet, systematisk uppföljning med åldersadekvata screeningtest varje år i samtliga åldrar (ordförståelse, avkodning, etc.), tillsättning av språkutvecklare, som vid sidan av Elevhälsans specialpedagoger erbjuder utbildningsinsatser, med mera.

2 2 (6) Ett etablerat samarbete mellan kommunens folkbibliotek och skolan finns och kommer genom den beslutade organisationsförändringen att stärkas. Alla skolor bedriver läsutvecklingsprojekt med sina elever i olika grad, ofta med stöd av folkbiblioteket. Utifrån uppdraget från nämnderna beträffande att återkomma med förslag på beskrivningar av hur nämnderna gemensamt kan arbeta för att öka läsförmågan tillsatte verksamhetscheferna en gemensam arbetsgrupp. Den har bestått av två verksamhetschefer, en språkutvecklare, en rektor, en förskolechef, en bibliotekarie samt ytterligare några medarbetare, som utgjort referenspersoner till gruppen. Av resonemanget ovan framgår att skolan har huvudansvaret för barnens läs- och skrivutveckling. I och för sig hade gruppen kunnat avgränsa sitt uppdrag till att enbart beskriva delar som påvisar direkt samarbete, som stöd i arbetet. Eftersom frågan emellertid är så komplex har gruppen även valt att redovisa hur vi dessutom parallellt arbetar, och ytterligare kan fördjupa arbetet mot att nå det gemensamma målet. Beskrivningar av läsutvecklingsarbetet Vad är läsning och läsutveckling? Läsning är en produkt av faktorerna avkodning och förståelse, men flera läsforskare lägger också till en tredje faktor, motivation. Det innebär att Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation. Om en faktor saknas blir produkten, dvs. läsningen, 0. Det finns olika steg i barns läsutveckling vad gäller avkodning: *Pseudoläsning låtsasläsning *Logografisk läsning barnet läser ord som bilder, t.ex. sitt namn (Lisa), ICA, Bamse *Fonologisk läsning barnet har förstått sambandet mellan ljud och bokstav (dvs. knäckt koden) och kan ljuda samman ord (även en duktig läsare ljudar ibland långa/obekanta ord) *Ortografisk läsning barnet läser orden direkt och som helheter För att bli en god läsare, som kan tillgodogöra sig olika texter för olika syften och i olika sammanhang, krävs ett långsiktigt och medvetet arbete under ledning av lärarna. Processen börjar med att skapa goda förutsättningar för läsutveckling så att eleverna kan lära sig att läsa för att så småningom läsa för att lära. Förskola Det grundläggande arbetet påbörjas redan i förskolan där det primära är barnens talspråksutveckling, ordförrådsutveckling och språkliga medvetenhet. Den språkliga medvetenheten utvecklas dels genom strukturerade språklekar (Före Bornholmsmodellen), och dels i det vardagliga samtalet. Leken har en central plats, men även autentiskt läsande, skrivande och samtalande ingår som en naturlig del i verksamheten. En god skriftspråklig miljö och ett medvetet arbete ska stimulera till en verksamhet med många uttrycksformer: *Högläsning och samtal om det lästa *Lekskrivande och eget läsande

3 3 (6) *Berättelser och upplevelser av olika slag i närområdet/samhället *Gemensam dokumentation av upplevelser och händelser (foto, bild, skrift ) *Sång, musik, bild, drama och annan skapande verksamhet i samarbete med Kulturskolan Förskoleklass och fritidshem En god språklig medvetenhet, framförallt den fonologiska medvetenheten som ligger till grund för läs- och skrivinlärningen, är nu väsentlig i verksamheten. Arbetet sker både genom strukturerade språklekar (Bornholmsmodellen), men också genom rika möjligheter att läsa, skriva och samtala tillsammans med lärare och kamrater, samt läsa och skriva på egen hand. Läsförståelsestrategier övas främst under lärarledd högläsning, och skolans bibliotek utnyttjas regelbundet. Ordförråd och bokstavskännedom är andra viktiga faktorer för en framgångsrik läs- och skrivutveckling. Ord och begrepp uppmärksammas och utvecklas i samband med olika aktiviteter i närområdet/samhället, både inomhus och utomhus. Barnen får bekanta sig med bokstäverna under lekfulla former, bland annat i syfte att väcka ett intresse för skriftspråket. Skola En säker ordavkodning och läsflyt grundläggs genom strukturerad läs- och skrivundervisning, där målet är en säker avkodning i årskurs 1 och ett gott läsflyt (som innebär automatiserad avkodning och förmåga att kunna skifta mellan fonologisk och ortografisk läsning) i årskurs 3. Den första undervisningen fokuserar sambandet ljud-bokstav, men det ges också möjlighet till valfri och lustfylld läsning utifrån intresse och kunskapsnivå. När läskoden väl är knäckt blir förståelseprocesser alltmer centrala, med god läsförståelse som mål. I det arbetet är samtal kring texter, bilder, händelser och upplevelser (i närområdet/samhället) av stor betydelse. I samtliga årskurser undervisar lärare om lässtrategier. Ord- och begreppsutvecklingen omfattar alla skolans ämnen. Många texttyper, arbets- och uttrycksformer ingår i en ämnesövergripande undervisning. Språkutvecklingsplanen och bilaga 1 används som stöd vid planering och uppföljning. Några konkreta delar som ingår i verksamheten på förskolor och skolor är: *Miljön inbjuder till att läsa, skriva, samtala, lyssna, utforska och skapa. *Många tillfällen till lugna lässtunder ges, men också många samtal om böcker. *Systematisk och strukturerad läsundervisning om bl.a. kopplingen ljud-bokstav i årskurs1 och om svenska språkets ortografi och morfologi genom hela skoltiden. *Lärarna undervisar om lässtrategier och agerar modeller vid läsning. *Undervisning om olika texttyper. *Lärare, annan personal och äldre elever är läsande förebilder (särskilt eftersträvas manliga förebilder). *Skolbiblioteket utnyttjas regelbundet för personalens, elevernas och föräldrarnas del, t.ex. genom sagostunder och bokprat för elever samt deltagande vid föräldramöten. *Hemmen involveras genom att föräldrarna får boktips och stöd för boksamtal. De uppmuntras att berätta och läsa högt för sina barn, samt besöka folkbiblioteket. *Kulturskolans språkutvecklare besöker förskolor (barngrupper och föräldramöten).

4 4 (6) *Författare besöker klasser som inspiration till eget läsande och skrivande. *Modersmålslärare involveras (studiestöd på modersmålet) så att eleverna får läsa och lyssna på sitt modersmål. *Kontakt med olika föreningar och arbetsplatser ingår som en del av undervisningen. Skolbibliotek För att öka barns lärande i skolan ska vi satsa på att utveckla barnbibliotekariers och pedagogers professionella kompetenser. Bemanning av skolbiblioteken poängteras också av den statliga litteraturutredningen. Genom att stärka samarbetet yrkesgrupperna emellan kan vi få till stånd ett bättre språkutvecklande arbete bland barnen i skolan. Kontinuitetstanken är viktig. Skolbiblioteken ska vara en viktig kugge i skolan, och en naturlig del i den pedagogiska undervisningen. Barn ska under sin skoltid i Katrineholm regelbundet ha fått höra samma sak på sitt skolbibliotek. Exempelvis: *Demokratitanken bakom bibliotek *Att vi alla äger biblioteken tillsammans *Att en bok kan se ut på olika sätt *Att vi alla är olika och därför läser på olika sätt *Det finns många media på ett bibliotek *Uppdelningen mellan skön- och facklitteratur. *Att det finns ett system på bibliotek *Bibliotek (och dess tjänster) på nätet *Källkritik *Informationssökning *Stimulans till läsning av skönlitteratur, bokprat, boksamtal och integrering av skönlitteratur i undervisningen. Folkbibliotek Folkbibliotekets roll i läslyftet går via fokus på barn i förskoleåldrarna och satsningar på barns fritidsläsning. Genom att stärka samarbetet mellan barnbibliotekarier, förskolans pedagoger och Kulturskolan får vi till stånd ett ännu bättre språkutvecklande arbete bland barnen i förskolan. Då samarbetet utvecklas skapas förutsättningar för att vidga begreppet språk, då nycklarna till det flerspråkiga rummet förutom ord också innefattar drama, bild, musik, dans och rörelse. *Högläsning och samtal om det lästa *Berättelser och upplevelser av olika slag i närområdet/samhället *Lekskrivande och eget läsande *Lek med så kallade bokpåsar *Sång, musik, bild, drama, rytmik och annan skapande verksamhet i samarbete med Kulturskolan. Folkbiblioteket spelar en stor roll för att sprida kunskap om och främja läsande genom att stimulera och uppmuntra det lustfyllda läsande på barns fritid. Att nå även mycket små barn är viktigt då grunden för tal- och språkförståelse, liksom den generella språkutvecklingen grundläggs under det första levnadsåret. En viktig målgrupp är också vuxna, som finns i barnens närhet.

5 5 (6) Exempel på aktiviteter är: *Öppna sagostunder - drop-in. *Samverkan med MVC och BVC *Yttepytte, det vill säga sagoläsning för barn under ett år. Babybokprat. *Mor/farföräldraträffar, både med och utan barn *Familjeaktiviteter teater film, skapa digitala böcker med mera. *Bokjuryn *Utvidgning av sommarboken (=Man läser fem böcker, skriver recensioner och får en egen bok) *Bokklubbar *Berättarstunder *Skapa din egen bok som trycks upp. *Språk- och bildverkstad i Bubblan *Skrivarläger *Läsaktiviteter i bostadsområden då man fångar upp både barn och föräldrar Hemmen Skolan har, som nämndes inledningsvis ansvaret för elevernas läs- och skrivutveckling. Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation. Men, inställningen från hemmet har en avgörande betydelse för om skolan ska lyckas eller inte. Hemmet kan bidra med mängdträning (avkodning), samtal om böcker (förståelse) och att uppmuntra till läsning av olika slag (skönlitteratur, tidningar, faktaböcker, internet ) och folkbiblioteksbesök. Högläsning i hemmen även efter att barnen lärt sig läsa är ett bra bidrag i barnens läsutveckling (motivation). Vi vet att pojkarna är de som har de sämsta resultaten inom läsutvecklingsområdet varför vi tror att fädernas inställning är avgörande: *Hemmen involveras genom att föräldrarna får boktips och stöd för boksamtal. *De uppmuntras att berätta och läsa högt för sina barn, samt besöka folkbiblioteket. * Särskilda föräldramöten för fäderna. Föreningar och organisationer En av för- och grundskolans viktigaste samarbetspartners är Kulturskolan. Folkbiblioteket avser att bjuda in till olika former av kreativ samverkan med andra aktörer t ex studieförbund, kyrkor, föreningar, Rädda barnen, Röda korset, förlag, författare, illustratörer m fl. Projektmedel Projektmedel kan sökas från Statens kulturråd, Sörmlandsbanken och andra möjliga bidragsgivare.

6 6 (6) Uppföljning Starten sker från och med januari 2013 (Sandbäckens rektorsområde startar i okt. 2012). Följande delar utgör uppföljning samt dokumenteras i kvalitetsredovisning: *Alla arbetslag sammanställer bilaga 1 i bildningsförvaltningens språkutvecklingsplan, samt delger förskolechef/rektor (maj). *Alla rektorer följer upp innehållet i detta nämndärende utifrån egna verksamhetens perspektiv. *Screeningtesterna, som årligen görs i vecka 41 sammanställs på respektive skola och delges förvaltningsledning/språkutvecklare. Särskilt analyseras resultaten från samtliga klasser i årskurs 2. Analysen ska vid behov leda till rätt åtgärd! *De nationella proven i svenska sammanställs för årskurserna 3, 6 och 9 och analyseras av respektive rektor. * Rektor ansvarar för att uppföljning sker i skolbiblioteksgruppen på sin skola och bedömer ihop med bibiotekspedagog och skolbibliotekarie om de mål man där satt uppnåtts. *Representanterna för denna plans framarbetande från de båda förvaltningarna träffas en gång/år för att utvärdera insatserna utifrån de resultat som sammanställts och analyserats. Planen (= i nuläget detta nämndärende) följs upp och omarbetas och utvecklas utifrån analys och behov. Ärendets handlingar I bilagor finns fördjupad information kring läsutvecklingsstrategier samt exempel på lokal pedagogisk planering och marknadsföring. Bilagorna avser att utgöra goda exempel på läsutvecklingsinsatser och är tänkta för spridning till grundskoleenheterna. Länktips för lärare och föräldrar: Bildningsförvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner förslagen till beskrivningar av nämndernas gemensamma arbetssätt. Anneli Hedberg Ordförande Jörgen Rüdeberg verksamhetschef