Pyramid MPS. Handbok, version 3.42A. Sjätte utgåvan - juli 2014

Transkript

1 Pyramid MPS Handbok, version 3.42A Sjätte utgåvan - juli 2014

2 Handbok för Pyramid affärssystem, för användning med Microsoft Windows. Handboken är en idéhandbok för användning av programmets modul MPL/MPS, motsvarande Pyramid version 3.42A, 1 juli För senare förändringar eller tillägg, hänvisas till uppdaterade hjälpavsnitt eller särskild dokumentation. Denna dokumentation, liksom den programvara som den beskriver, tillhandahålls under licens och får endast kopieras eller mångfaldigas i enlighet med villkoren i licensen. Handboken tillhandahålls endast för informationsanvändning, och kan liksom programvaran ändras utan föregående varning och ska inte tolkas som ett åtagande från Unikum datasystem ab. Unikum påtar sig inte ansvar eller ansvarsskyldighet för eventuella fel som kan finnas i denna handbok. Med undantag av vad som beskrivs i licensen, får denna utgåva inte mångfaldigas, översättas eller lagras i annat sökbart medium eller maskinläsbar form, helt eller delvis, utan skriftligt medgivande från Unikum datasystem ab. Om inte annat anges, är alla data, företagsnamn och personnamn som används i exempel eller beskrivningar helt fiktiva. Acrobat, Acrobats logotyp, Acrobat Reader, Adobe, Adobes logotyp, Adobe Acrobat, Distiller, PDF Writer och PostScript, är registrerade varumärken som tillhör Adobe Systems Incorporated. Microsoft, Windows, Windows 95/98/2000, Windows NT, Windows XP, Windows Vista och Windows 7 samt Microsoft Excel och Microsoft Word är registrerade varumärken som tillhör Microsoft Corporation. Btrieve, Pervasive och Pervasive 2000 är registrerade varumärken som tillhör Pervasive Software Incorporated. Handboken är framställd på Unikum i Lund. copyright 2014 Unikum datasystem ab. Tryckt hos JustNu i Lund Sjätte utgåvan - juli 2014 Pris: 110:- Unikum datasystem ab Traktorvägen Lund telefon fax e-post pyramid@unikum.se internet MPS Handbok MPSHandbok.* ver 06B /dok BJ 2

3 Pyramid MPS Handbok, version 3.42A Sjätte utgåvan - juli

4 4 Pyramid MPS Handbok

5 Innehåll Inledning 11 Grundläggande begrepp 12 Flödet vid lagerstyrd tillverkning 14 Flödet vid kundorderstyrd tillverkning 15 Registeruppläggning 16 Fortlöpande underhåll 22 Lathund för registeruppläggning 23 Egenskaper 24 Egenskaper produkter 24 Produkter 24 Produktlistor 24 Prisjusteringsmetod 25 Priskalkylering 25 Egenskaper tillverkning 26 Registrering 26 Plocklista 26 Rapportering 26 Återrapportering 27 Differens rapporterad kostnad vid avslut 27 Egenskaper planering 28 Beläggning 28 Grafisk planering 28 Disponibelt 28 Körplan 28 Saldoprognos 28 Tillverkningstyper 29 Tillverkningstyper 29 Registrering 29 Återrapportering 30 Planering 30 Planera ifrån 30 Planera i rutin 510 Tillverkningsorder 30 Planera i övriga rutiner 30 TO-koppling 31 Automatisk uppdatering 31 Kontering 31 Förändringskonton PIA 31 Kontodimensioner 32 Projekttyper 32 Tillverkningsstatus 32 Produktstatus 33 Beredning 35 Produktberedning 35 Konstruktion 35 Produkt och struktur 35 Att arbeta med avvikande strukturer 37 Alternativa strukturer 37 Produktkonfigurator 37 Priskalkylering 38 Satsstorlek 38 Partistorlek 38 Alternativa rader i priskalkyleringen 38 Uppdatering av produkter 39 Produktstatus 39 Tillverkas ej 39 Produktion 41 5

6 Koppling kundorder/projekt - TO - Inköpsorder 42 Materialbehov 43 Materialklarering 44 Reservation 45 Reservation av lagerplatser 45 Inköp 45 Produktionsdokument 46 Rapportering 46 Kostnader vid rapportering och återrapportering 50 Kalkylpris 50 Lagerpris 50 Återrapportering till rapporterad kostnad 51 Återraportering till budgeterad kostnad 52 Uppföljning 52 Efterkalkyl 52 Efterkalkyl med uppdatering 53 Kassation 54 Behov och planering 55 Definitioner 55 När kan vi tillverka produkten? 56 Kan vi börja tillverkningen? 56 Behovsanalys 57 Att arbeta med 470 Behovsanalys 57 Kriterier 57 Analys och visning 58 Planering/beläggning 60 Definitioner 60 Förutsättningar 61 Grovplanering 61 Operationsplanering 61 Att arbeta med grafisk planering 62 Grafisk beläggning 62 Exempel på planering 63 Modulen grafisk planering 64 Avreservering 65 Avplanering 65 Aktiviteter 65 Rapportering 66 Körplan 69 Operationsrapportering 70 Tidrapportering 71 Streckkoder 72 Flerlager 73 Hur långt har en viss TO kommit? 74 Att arbeta med MPS-centralerna 75 Produktcentralen 75 Tillverkningscentralen 76 Resurscentralen 78 Att arbeta med infostudio i MPS 79 Produkt 79 Produktrader 79 Tillverkningsorder 79 Tillverkningsrader 79 Operationsstämpling 79 Resursgrupper 79 Kassationer 80 Beläggning 80 Maskiner 80 6

7 Verktyg 80 Transaktionsstudion 80 Tickers 80 Att använda PTC-tjänster i MPS 80 Behovsanalys med PTC 80 Priskalkylering med PTC 80 Att arbeta med inköpsanmodan 82 Att arbeta med begreppet grupp 83 Tillverkningsstatistik 85 Grundstatistik 85 Statistikmodulen 85 Prognosarbete 85 Resursbehovsprognos 85 Prognosorder 85 Leveransplaner/prognoser 85 Reklamationshantering 86 Spårbarhet 86 Batchhantering 86 Serienummer 86 TO-centralen 86 Grupp 86 Infostudio 86 Kalkylering 87 Definitioner 87 Kalkyleringsexempel 88 Prisuppdateringsmetoder 88 Priskalkylering med halvfabrikat kat P och bryt lageratiklar Nej 90 Priskalkylering med halvfabrikat kat 1 och bryt lagerartiklar Nej 91 Priskalkylering med halvfabrikat kat P och bryt lagerartiklar Ja 92 Priskalkylering med halvfabrikat kat 1, bryt lagerartiklar Nej och blankt parti 93 Priskalkylering med halvfabrikat kat P, bryt lagerartiklar Ja och parti 94 Priskalkylering med halvfabrikat kat 1, bryt lagerartiklar Nej och parti 95 Priskalkylering halvfabrikat kat P, bryt lagerartiklar Ja och parti 96 Priskalkylering med halvfabrikat kat 1, bryt lagerartiklar Ja och parti 97 Priskalkylering med både sats och parti i produkthuvudet 98 Sammanfattning av egenskaper för priskalkylering 99 Bokföring 101 Kostnadsbokföring, tillverkande företag Kostnadsbokföring i rutin 742 Lager/kostnadsbokföring Kostnadsbokföring vid faktureringen 101 Objekt- och avdelningsredovisning 102 Lagervärdering 102 PIA - Produkter i arbete 103 Avancerad PIA-kontering 103 Inställningar, PIA-konton 103 Rutin 580 Tillverkningstyper 103 Bokför differens 104 Kostnadsbokföring av PIA 104 Listor 104 Flödet 105 Uttag av lagerfört material (kat=1) 105 Uttag av ej lagerfört material (kat=2) 105 Uttag av tider (kat=3) 105 Återrapportering av produkt (kat=1) 105 Orsaker till differenser 106 Exempel, PIA-kontering 106 Inga procentpåslag i kalkylering, ingen avrundning, kat 1-produkt 106 MO- och TO-påslag, avrundning i kalkylering, kat 1-produkt 107 7

8 Legotillverkning 109 Definitioner 109 Extern TO 109 Externt lager 110 Extern operation 110 Inköp av externa arbeten 111 Import 113 Inläsning av strukturer 113 Inläsning av rapporteringar 118 Typfall 121 Inledning 121 Beredning (förarbete) 122 Typfall A Kundorderstyrd tillverkning 123 Typfall B Tillverkning mot lager, autom. lageruttag, avvikelserapp. 128 Typfall C Tillverkning mot lager med största möjliga automatik 130 Typfall D Tillverkning mot lager med operationsrapportering 131 Typfall E Tillverkning med automatisk operationsplanering 133 Typfall F Tillverkning med operationsplanering via dialog 135 Typfall G Tillverkning med användandet av körplan och op.stämpling 137 Typfall H Tillverkning med alternativa strukturer 139 Typfall I Kundorderstyrd tillverkning med byggklotsar 141 Typfall J Tillverkning med användandet av konfigurator för produkt 143 Typfall K Tillverkning med användandet av konfigurator för TO 144 Typfall L Kundorderstyrd tillv. med flera produkter per order med gruppdok. 145 Typfall M Lagerplats/Batch för spårbarhet 146 Typfall N Flerlager 149 Typfall O Legotillverkning med extern TO 151 Typfall P Legotillverkning med extern operation 153 Typfall Q Materialklarering 155 Dokument 159 Blanketter 159 Verkstadsorder (MVORW1) 160 Tillverkningsplocklista (MPLOW1) 161 Produktkort (MEPOW1) 162 Produktetikett (MEPE) 163 Operationskort (MEOKW1) 164 Följekort operationer (MEOFW1) 165 Materialkort (MEMKW1) 166 Följekort Material (MEMFW1) 167 Består av-kort (MEBAW1) 168 Inköpskort (MEIKW1) 169 Pallflagga W1 (MEPFW1) 170 Pallflagga W2 (MEPFW2) 171 Gruppdokument Verkstadsorder grupp (MVORGR) 172 Gruppdokument Tillv.plocklista grupp (MPLOGR) 173 Legodokument Inköpsorder lego E1 (MVORE1) 174 Legodokument Inköpsorder lego E2 (MVORE2) 175 Legodokument Tillv.plocklista lego (MPLOEX) 176 Legodokument Operationskort lego (MEOKEX) 177 Legodokument Följesedel lego (MEBAEX) 178 Externa dokument (MERD) 179 Streckkoder i dokumenten 180 Sammanfattning MPS-blanketter 181 Listor 184 Behovslistor 187 Prognos operationer (MCOL) 187 Prognos produkter (MCPL) 188 Saldoprognos (MCMB) 189 8

9 Bruttobehovslista (MFBL) 192 Nettobehovslista (MFNL) 193 Planeringslistor 194 Beläggning/Artikel (MPBE) 194 Planeringsöversikt (MPOV) 195 Beläggning/Resurs (MGBE) 196 Beläggningsöversikt (MGBO) 197 Produktlistor 198 Ingår i produkt (MLIP) 198 Produktlista (MLPR) 199 Produktöversikt (MLPL) 200 Produktkalkyl (MKPL) 201 Består av grafiskt (MBPLGR) 203 Består av support (MBPLSU) 205 Består av-lista (MBPL) 206 Registerlistor MPS 208 Kassationslista (MEAV) 208 Fridagar (MEFI) 209 Maskinlista (MEMA) 210 Resursgrupper (MERE) 211 Verktygslista (MEVE) 212 Tillverkningslistor 213 Efterkalkyl TO (MDEK) 213 Efterkalkyl TO 2 (MDEK2) 214 Efterkalkyl TO L1 (MDEKL1) 215 Kalkylsammandrag TO (MDKA) 216 Kalkylsammandrag TO L1 (MDKAL1) 217 Produkter i arbete (MDIA) 218 Rapporterat per TO (MDTR) 219 TO/artikel (MDTA) 220 TO-lista (MDTL) 221 TO-lista operation (MDTLOP) 222 TO-lista support (MDTLSU) 224 TO-översikt, kassation (MDTOKA) 225 TO-översikt (MDTO) 226 Transaktionslistor 227 Transaktionslista (TALI) 227 Övriga listor 229 Återrapportering - skriv journal (MARA) 229 Priskalkylering - skriv underlag (MIPI) 230 Ingår i-analys - skriv underlag (MIAN) 231 Ingår i-analys - ersättningsjournal (MIER) 232 Sammanfattning av listor 233 Externa dokument/ritningar 233 Appendix 234 Skillnader mellan MPL och MPL+MPS 234 Följande kräver MPS 234 Moduler som kan integreras med MPL/MPS 234 9

10 10

11 MPS Handbok Inledning Inledning Syfte Denna handbok är tänkt som en idégivare vid första start av Pyramid MPL/MPS, då man beslutar om arbetsmetoder och ställer in programmets parametrar och egenskaper. Det är viktigt att välja rätt inställningar och arbetsgång. Handboken presenterar de olika rutinerna och ger exempel på ett antal typfall. Med utgångspunkt i dessa flöden i typfallen kan varje användare själv modifiera dessa till att passa just sin specifika arbetsgång. Handboken kan även fortlöpande användas som referens för arbetsgången. Indelning Handboken är indelad i följande huvudavsnitt: Inledning Egenskaper Beredning Produktion Kalkylering beskriver grundläggande begrepp inom Pyramid MPS. beskriver inställning av egenskaper för Pyramid MPS. beskriver förarbetet med registerupplägg och struktur uppbyggnad. beskriver planering, behovsanalys och rapportering. ger en fördjupning i priskalkyleringen vilken redan kortfattat beskrivits i avsnittet registeruppläggning. Bokföring behandlar kostnadsbokföring, lagervärdering och PIA (Produkter i arbete). Legotillverkning beskriver extern bearbetning i Pyramid MPS. Import beskriver import av strukturer och rapporteringar. Typfall beskriver flödet genom olika rutiner för ett antal typiska företag. Dokument beskriver de olika blanketter och listor som finns tillgängliga i MPS. Pyramid MPS Pyramid MPS är avsedd för små till medelstora företag med anställda. Ibland används en enklare variant av MPS, kallad MPL. Då ingår inte maskiner, verktyg, resursgrupper, kapacitet och beläggning. Dessutom finns då bara två dokument, verkstadsorder och tillv.plocklista. Pyramid MPS kan integreras med modulerna Order/Lager/Inköp, Projekt, Leverantörsreskontra, Statistik, Flerlager, Lagerplats/Batch, Serienummer/Serviceorder, Inventarier, CRM, Tidrapportering, Produktkonfigurator, Import och PDA-rapportering. Tillverkande företag Tillverkande företag kan vara av olika slag, nämligen bearbetande, sammansättande eller blandande. Exempel på bearbetande kan vara mekaniska verkstäder, sammansättande kan vara t.ex. montering av elektronik och blandande kan handla om kemi, t.ex. hårschampo, drycker, färg eller plast. Ett tillverkande företag har ett antal funktioner eller avdelningar. Förutom tillverkning (produktion), kan det finnas försäljning, lager och inköp. 11

12 Grundläggande begrepp MPS Material- och produktionsstyrning. MPL En mindre, förenklad version av MPS som saknar maskiner, verktyg, resursgrupper, kapacitet och beläggning, körplan, kassation, legohantering, avancerad operationsrapportering/-stämpling och som har ett mindre antal blanketter tillgängliga. TO Tillverkningsorder. Produkt En produkt består av andra produkter, material och/eller operationer. Produkt kallas även struktur. Produkt Produkt Material Material Operation En enkel produkt bestående av bara ett material. En enkel produkt som består av både ett material och en operation. OBS! Produkter kan inte ingå i sig själva. Nivåer Produktlistor är begränsade till att visa maximalt 99 nivåer. I tillverkningscentralen visas bara 10 nivåer i strukturträdet. Ingår i-analysen visar maximalt 30 nivåer i trädvyn och den skriver ut maximalt 30 nivåer. Halvfabrikat Halvfabrikat är en produkt som ingår i en annan produkt. Halvfabrikatet kan antingen fysiskt tillverkas på en egen TO och läggas på lager, eller vara fiktivt, dvs. ha kategori P i strukturen. I det senare fallet bryts det i strukturen så att de ingående delarna syns i TO:n och dess plocklista. Ingen rapportering sker då på halvfabrikatet. Produkt Halvfabrikat Material Operation Material Operation Produkt som förutom av ett material och en operation också består av ett halvfabrikat, som i sin tur består av ett material och en operation. Kategori Artiklar tillhör någon av följande kategorier: 1 = lagerförd (saldohanteras) 2 = ej lagerförd (saldohanteras ej) 3 = tider (operationer) 4 = övriga kostnader, används ej vid tillverkning. Halvfabrikat är antingen kategori 1 eller 2 i artikelregistret och kan på produktraden då de ingår i en produkt, vara antingen kategori = artikelregistrets kategori eller kategori = P. Om produktraden har kategori = P bryts halvfabrikatet till sina beståndsdelar. Det kan då sägas vara en fiktiv produkt. 12

13 MPS Handbok Inledning Inköpsanmodan Post i ett register för anmodan. Denna post kan vara skapad av TO och omvandlas av inköpsavdelningen till inköpsorder. Startvecka Startvecka är den tidpunkt då tillverkningen ska starta. 4 siffror anger vecka, 5 siffror anger vecka + dag. Behov av material samt beläggning hänförs till denna tidpunkt. Färdigvecka Färdigvecka är den tidpunkt då tillverkningen beräknas vara färdig. 4 siffror anger vecka, 5 siffror anger vecka + dag. Vid denna tidpunkt beräknas färdiga produkter inlevereras till lagret och vara tillgängliga för försäljning och leverans till kund. OBS! Startvecka och färdigvecka finns även på radnivå och sätts på operationerna vid planeringen. Tillhörande materialrader (material kopplat till operation) får då samma startvecka och färdigvecka som operationen. Försäljning Försäljningsavdelningens mål är att sälja produkterna vi tillverkar. Vilka produkter som ska säljas och vilket försäljningspris som dessa ska ha, bestäms vanligen av denna avdelning. Produktion Tillverkningsavdelningen (även benämnd produktion eller verkstad) ska tillverka dessa produkter. Tillverkning mot lager Om tillverkningen görs mot budget eller prognos, säger vi att vi tillverkar mot lager, sk. lagerstyrd tillverkning. Tillverkning mot kundorder Tillverkning kan även ske mot specifika kundorder. Då säger vi att vi har kundorderstyrd tillverkning. Försäljningsavdelningen kan vid ordertecknandet automatiskt skapa tillverkningsorder om så önskas. Inköp Inköpsavdelningen ska se till att material och komponenter finns hemma i lager vid tillverknings eller operationsstarten. Som beslutsunderlag använder vi behovsanalys, bristlistor och/eller inköpsförslag för att se till att material och komponenter som normalt finns i lager, inte understiger beställningspunkt eller säkerhetslager. Vissa material och komponenter köps bara hem till registrerade TO. I dessa fall kan vi köpa hem enligt normal behovsanalys tidsfördelat med hjälp av rutin 470 Behovsanalys eller listan Saldoprognos. Det är även möjligt att låta TO generera inköpsanmodan. Konstruktion För att förbereda tillverkningen av en produkt, konstruerar vi den först. Detta beredningsarbete utförs av konstruktionsavdelningen. I detta arbete ingår att välja lämpliga komponenter. Material- och komponentval görs i samråd med inköpsavdelningen. Konstruktören väljer kanske komponenter ur teknisk aspekt, medan inköpsavdelningen vill lägga inköpsekonomiska aspekter på valet. Ibland sköts inköpen av produktionsavdelningen. Gränserna mellan konstruktion, inköp och produktion kan alltså vara ganska flytande. Beredningen inför produktion beskrivs närmare i det egna avsnittet Beredning. Konfigurator Med produktkonfiguratorn kan vi formulera regler för hur produkter ska byggas upp. I stället för att skapa alla varianter av möjliga produkter gör vi en konfiguratormall. Flera mallar kan hanteras. Vid order- eller TO-skapandet kan vi då lätt skapa en produkt om den inte redan finns. Konfiguratormallens regler förhindrar att vi kombinerar olämpliga produktdelar. Konfiguratorn kan även skapa tillverkningsorder. Enhet Med enhet avses den lagerenhet, t.ex. meter, stycken eller kilo som artikeln saldohanteras i. Operationer (tid) ska ha enhet timmar. Enheter läggs upp i rutin 810. Artikeln hanteras i denna enhet under hela flödet genom lagerhantering och tillverkning. Enda undantaget är vid inköp och inleverans. Då kan artikeln hanteras enligt den inköpsenhet som då är upplagd på artikeln i artikelregistret. Omräkning kan då ske mellan inköpsenhet och lagerenhet. 13

14 Flödet vid lagerstyrd tillverkning 7 Produkten levereras in till vårt lager. 6 Produktion tillverkar den färdiga produkten. Produkter Lager Råvaror Kund Kritisk lagernivå Tillverkning 1 Kundorder och prognoser skapar ett behov av produkter. Om lagersaldot tenderar att hamna under kritisk lagernivå (säkerhetslager eller beställningspunkt) beordras tillverkning.? 2 Tillverkning ska tillverka produkten. Vissa material och komponenter saknas i lagret. 5 Tillverkning tar ut material och komponenter från lagret. 3 Inköpsavdelningen beställer saknade material och komponenter till produkten. 4 Material och komponenter inlevereras till lagret. Kundorder? Lagerfråga Leverantör Inköpsorder Leveranstransport Tillverkningsorder Lagertransport Konstruktion 14

15 MPS Handbok Inledning Flödet vid kundorderstyrd tillverkning 10 Produkten levereras från vårt lager till kunden. 9 Produkten levereras in till vårt lager. 8 Produktion tillverkar den färdiga produkten. Produkter Lager Råvaror Kund Kritisk lagernivå Tillverkning 1 Kunden beställer en produkt av försäljningsavdelningen. 2 Om produkten inte tidigare tillverkats, måste den först beredas. Konstruktionsavdelningen bygger struktur och väljer komponenter. Förkalkyl görs.? 3 Tillverkning av produkten beordras. 7 Tillverkning tar ut material och komponenter från lagret. 4 Tillverkning ska tillverka produkten. Vissa material och komponenter saknas i lagret. 6 Material och komponenter inlevereras till lagret. 5 Inköpsavdelningen beställer saknade material och komponenter till produkten. Leverantör 15

16 Antal per kolli I artikelregistret kan anges antal per kolli för att beräkna hur många kollin det blir och för att styra antal etiketter. Registeruppläggning Vi behöver först lägga upp en del grunduppgifter. Vissa register är nödvändiga, andra rekommenderas och resterande är valfria. Rutin Register Anmärkning 6512 Resursgrupper om beläggning ska användas 710 Artiklar/operationer 580 Tillv.typer 791 Egenskaper Pyramid - Produkter 791 Egenskaper Pyramid - Planering 791 Egenskaper Pyramid - Tillverkning 570 Produkter 721 Personal om rapportering ska göras per signatur Nödvändiga register Rutin Register Anmärkning 810 Enheter 784 Artikeltyper 780 Blankettset 781 Projekttyper om kundorder ska generera TO 581 Tillverkningsstatus 582 Produktstatus 6513 Fridagar Rekommenderade register Rutin Register Anmärkning 6570 Maskintyper 6571 Verktygstyper 6510 Maskiner 6511 Verktyg 6572 Kassationsorsaker behövs för kassationsrapportering Register, valfria att använda Artiklar Till grund för produktberedningen ligger ett artikelregister. Både produkter, halvfabrikat, material och operationer ska läggas upp i artikelregistret. Viktigt är att fatta beslut om hur artikelnummer ska byggas upp, liksom hur artiklar ska grupperas i artikeltyper. Genom att välja lämpliga artikelkoder (nummer) blir det ofta lättare att känna igen olika detaljer. Med sökstudior kan vi göra avancerade sökningar på kombinationer av valfria fält och är alltså inte beroende av att söka med artikelkoden. Artikelkoden kan bestå av både bokstäver och siffror. Det finns fyra kategorier av artiklar. 1 Lagerförda 2 Ej lagerförda 3 Tider/operationer 4 Övriga kostnader Eftersom vår produktion arbetar mot lagret både vad det gäller material och färdiga produkter sätter vi lämpligen kategori 1 på dessa. Även kategori 2 kan användas, men då räknas inte saldo i lagret vilket vi behöver för att analysera brist. Kategori 3 används för tider/operationer och bör ha enhet timmar. Kategori 4 används inte i MPS. 16

17 MPS Handbok Inledning I artikelregistret (rutin 719) anges också kostnader (inköpspriser och kalkylpriser) och försäljningspriser. På material och operationer som vi inte säljer behövs bara kostnad. På produkter som vi säljer behövs försäljningspris, men inköpspris och kalkylpris kan beräknas från ingående detaljer med hjälp av priskalkyleringsrutinen i rutin 571 Kalkylpriser. Priskalkylering kan också göras i rutin 570 Produkter vid nyupplägg eller ändring. Halvfabrikat behöver försäljningspris och kostnad i de fall de säljs som reservdelar. I de fall de förekommer i lagret ska de ha åtminstone kostnad för lagervärderingen. Halvfabrikat av kategori P förekommer inte rent fysiskt och behöver därför varken kostnad eller försäljningspris. Vi registrerar därefter material, tider, halvfabrikat och färdiga produkter i artikelregistret. Sedan registrerar vi i produktregistret vad halvfabrikaten består av. Vi arbetar oss nedifrån och upp i strukturen och slutar med att registrera den färdiga produkten. Artikeltyper Genom att gruppera artiklarna med hjälp av begreppet artikeltyp, kan vi underlätta selektering vid utskrift. Vi kan även få standardvärden för vissa fält, föreslagna från artikeltypsregistret. Det är alltså lämpligt att först lägga upp artikeltyperna innan vi börjar registrera artiklarna. Artikeltyper styr bl.a. kontering, momskoder och inköpsanmodan. Kalkyltyper Detta är ett alternativt sätt att gruppera artiklar och finns som urvalsbegrepp på många artikellistor. Vissa kalkyllistor kan även sorteras, grupperas och ge delsummor per kalkyltyp. Artikelstatus För att avregistrera artiklar som inte används längre, kan vi använda begreppet artikelstatus. Med hjälp av olika statuskoder, t.ex. UTGÅENDE, SPÄRR och ERSATT, kan varning eller spärr ges vid användandet av artikeln. Om statuskod lämnas blankt är artikeln aktiv. Statuskoder kan registervårdas i rutin 794 Artikelstatus. För varje statuskod sätter man statusnivå OK, varning eller spärrad. Markeringar finns för att sätta artikel med viss status som avregistrerad (ej aktiv) och om den kan städas. I artikelregistret kan anges statusorsak. Benämningen från statuskoden föreslås i fältet statusorsak, då man ändrar statuskod. Genom att ange $-tecken i benämning stannar markören där för att fylla i kompletterande text. Ex.vis om koden ERSATT har benämningen Ersatt av artikel $ så läggs denna text i fältet för statusorsak, markören stannar på dollartecknet, som tas bort, och vi kan mata in vilket artikelnummer som ersätter denna artikel. För artiklar som är, eller ska bli produkter, finns även produktstatus, se nedan. Produkter Produkter läggs först upp i artikelregistret och därefter i produktregistret. I artikelregistret anges produktens artikeldata, såsom artikelkod, benämning, kategori, enhet, priser etc. I produktregistret anger vi vad produkten består av. Vid registrering av ny produkt kan vi hämta en befintlig produkt som mall och därefter ändra, ta bort och lägga till komponenter. Till vår hjälp har vi under arbetets gång möjligheter att söka efter artiklar och produkter även om vi inte vet hela artikelkoden eller benämningen. Observera att vid arbete med produkter i rutin 570 Produkter, kan vi söka både i produktregistret och i artikelregistret. Vi har även hjälp av ett antal listor, t.ex. Består av-lista och Artikellista. Genom att vi grupperat artiklarna och även produkterna i artikeltyper, är det möjligt att ta ut listorna för de olika grupperna. Vi kan naturligtvis i listorna, även göra urval på intervall av artikelkoder. Består av-listan kan presenteras på olika sätt genom att via egenskaper ange hur brytningen ska ske. I produkthuvudet kan vi markera om tillverkningsorder ska skapas automatiskt eller ej från kundorder. Om vi gör en kundorder med en projekttyp som automatiskt skapar TO kommer detta bara att ske för de produkter som har markering för automatisk TO. För övriga sker ingen beredning. I produkthuvudet kan vi ange parti- och satsstorlek. Partistorlek används vid priskalkyleringen för att fördela de fasta kostnaderna på lämpligt antal. Satsstorlek används då antal decimaler på produktraderna inte räcker till. Vi kan då ange att strukturen/receptet beskriver ett visst antal av produkten, satsstorleken. OBS! Tillverkningsorder läggs för antalet av produkten, inte för en sats! 17

18 Material Produkterna byggs upp av material och operationer. I stället för material kan vi använda halvfabrikat. Halvfabrikaten kan på produktraden markeras antingen som kat 1 eller 2 (måste vara samma som i artikelregistret) eller som P. Som kategori P betraktas de då som en fiktiv produkt och ska inte tas från lagerhyllan eller tillverkas, utan dess ingående delar lyfts upp i ovanliggande nivå i strukturen då tillverkningsordern skapas. Material kan kopplas till operationer och kan då (egenskapsstyrt) tas ut, antingen vid operationens start- eller återrapportering. Om ett halvfabrikat kopplas till en operation kommer planeringsförslaget att planera operationerna så att de som finns i halvfabrikatet ska vara klara innan operationen det kopplas till kan börja. Operationer Operationer är detsamma som tider eller arbetsmoment. Dessa ska ha en kod, en benämning och en kostnad, samt även kopplas till resursgrupp som ska beläggas, se nedan. Alla operationer lägger vi in i artikelregistret med kategori 3. Normalt är enheten timmar. På produkt- och tillverkningsrader använder vi timmar och decimaldelar därav. Beläggningen görs med hjälp av operationer. Därför bör varje operation knytas till en resursgrupp i rutin 710 Registervård artiklar. Operationens timpris sätts också i denna rutin. I artikelregistret markeras om operationen ska vara en extern sådan. Material som kopplas till en operation kommer att behövas då operationen ska starta. Operationens starvecka sätts då även på materialraderna som tillhör den. Även operationer kan kopplas till operationer. Det är bara ställtidoperationer utan löpande antal som kan kopplas till andra operationer. Operationen som den kopplas till ska vara en operation med löpande körtid (antal timmar). Denna funktionalitet används för att koppla ställoperationen till köroperationen vid planeringen så att de planeras tillsammans i planeringsförslaget. Ställoperation bör då ligga före köroperationen, antingen i radnummerordning eller i operationsordning, annars kommer den på slutet. Skälet till att ha en särskild ställoperation är att den kan ha ett annat timpris. Kan också vara en annan resursgrupp ( ställare ). Annars lägger man vanligen ställtid och körtid på samma operation. Externa operationer Externa arbeten, s.k. legoarbeten, kan hanteras som lego-operationer. I artikelregistret läggs dessa upp som kat 3-artiklar och märks som extern operation och hur de ska prissättas. Man kan välja mellan pris per producerad enhet, fast kostnad eller pris per timme. Man kan även ange huvudleverantör. Dessa värden användes som förslag då ny produktrad registreras och kan alltså ändras där. En vanlig operation kan alltså vara extern i en viss produkt. Då sätts leverantör och prismetod på produktraden. Externa operationer kan även prissättas i strukturen, på produktraden, och då gäller detta pris före priset i artikelregistret. TIPS! Den externa operationen kan knytas till en resursgrupp och kan då planeras. Eftersom man inte vet legotillverkarens övriga beläggning, kan man använda en uppskattad kapacitet och tillåta överbeläggning. OBS! Externa operationer kräver MPS. 18

19 MPS Handbok Inledning Alternativa rader Om man vid beredningen vill kunna välja mellan olika operationer eller material, kan man använda alternativrader. Detta är användbart t.ex. om man har en ny maskin som är snabbare, men dyrare än den gamla som fortfarande kan användas. Då registrerar vi en operation med den nya maskinen och markerar att den kan ha alternativrader. Sedan registrerar vi en operation med den gamla maskinen och anger att den ska vara alternativ till raden som kan ha alternativ. Vid priskalkylering och vid behovsanalys används standardraden och alternativraden förbises. För raden som kan ha alternativ, kan anges en rubrik som visas då val ska ske, samt om valet ska vara tvingande. Detta görs på sidofliken för radinfo. På produkthuvudet anger vi om fråga ska göras som standard vid beredning om det finns alternativa rader. Markeras denna ruta kommer en valdialog upp där vi kan välja mellan standardraden och alternativraderna. Detta finns på sidofliken för produktinfo. Alternativa rader kan finnas både för operationer, material och halvfabrikat, även kat P (fiktiva). Material och operationer kan inte ersätta varandra. Däremot kan material och halvfabrikat, även kat P, ersätta varandra. Alternativ kan väljas och ändras även i rutin 510 Tillverkningsorder vid ändring av tillverkningsorder. Dock kan man inte här inte välja in kat P artiklar eller ersätta sådana pga att de blir flera rader i TO:n. Om material ska kopplas till operation ska detta göras till huvudraden (operationen), inte till alternativraden. Produktstatus Artiklar som är eller ska bli produkter, märks med en produktstatus som indikerar om den är t.ex. blivande produkt, aktiv produkt etc. Statustabellen bygger vi själv upp i rutin 582. I artikelregistret kan vi dessutom märka ut artiklar som är utgående eller avregistrerade, med en kod i artikelstatusfältet. Produktstatus Tillverkas ej Spärrkod TO Spärrkod kundorder 0 Blivande produkt 2 Spärrad 1 Under beredning 1 Varning 2 Aktiv 9 Utgått 2 Spärrad 2 Spärrad Exempel på produktstatuskoder upplagda i rutin 582. Om vi markerar en viss status som Tillverkas ej, kommer produkten inte att brytas vid behovsanalys, priskalkylering eller TO-beredning utan hanteras som ett material, lagerfört eller ej lagerfört, då den ingår i en annan produkt. Strukturen finns dock kvar för att kunna göra består av-lista och kan lätt ändras till att tillverkas igen. Priskalkylering När vi registrerade material och arbetstider i artikelregistret satte vi inköpspris på dessa. Detta genererar kalkylpris vilket är vår kostnad som ligger till grund när vi ska beräkna täckningsbidraget. På halvfabrikaten behöver vi inget pris, såvida vi inte vill sälja dem som reservdelar eller tillbehör. I så fall behöver vi ett försäljningspris på samma sätt som på färdiga produkter. Om vi har halvfabrikat av kategori 1 eller 2, alltså ej P (fiktiva) kan vi välja om de ska brytas eller ej vid priskalkyleringen. Bryts de ej, ska de alltså ha pris som vi kan kalkylera från. Vid registrering av produkter kan Pyramid göra en priskalkylering och även om så önskas uppdatera den färdiga produktens pris i artikelregistret. Vi kan även priskalkylera i rutin 571 Kalkylpriser genom att låta Pyramid summera kalkylpriset på material och operationer. Inköpspriset, lagerpriset, baspriset eller grundpriset kan istället användas om så önskas. Vi kan göra procentpåslag för material, operationer och AFFO (Affärsomkostnader). Vi får då som resultat fram ett förslag på ett kalkylerat pris för den färdiga produkten. Detta kan vi sedan överföra till artikelregistrets priser. På samma sätt kan vi kalkylera fram pris på halvfabrikaten. Vid uppdateringen kan vi välja om vi ska uppdatera baspriset, inköpspriset eller grundpriset. Vi kan vid uppdateringen välja vilka priser som måste räknas om. Vi kan t.ex. uppdatera inköpspriset och låta grundpriset vara oförändrat. Då måste TB/Påslag automatiskt omräknas. Det finns 6 olika kombinationer för hur denna uppdatering ska ske. 19

20 Prisuppdateringsmetoder Utan fast inköpsprisrabatt Metod Baspris U U Inköpsrabatt B B Inköpspris B B U U Kalkylpris B B B B Påslag %/TB % B B B Grundpris B B U Med fast inköpsprisrabatt Metod Baspris U U B B Inköpsrabatt Inköpspris B B U U Kalkylpris B B B B Påslag %/TB % B B B Grundpris B B U U = Uppdateras från kalkyleringen. B = Beräknas baserat på uppdaterade värden. Anm. På bildskärmen utmärks värden som uppdateras med en röd prick och värden som justeras automatiskt med en blå. Med eller utan fast inköpsrabatt styrs från rutin 791 Egenskaper lager/inköp. Metod 6 uppdaterar inte artikelregistret, utan endast produktens kalkylpriser, dvs. material och operationer, samt eventuella procentsatser från kalkyleringen. För en djupare studie av kalkylering rekommenderas avsnittet Priskalkylering. Maskiner Vi registrerar maskinerna i maskinregistret. Om vi har inventariemodulen installerad kommer flera uppgifter att integreras med denna. För beläggningsplaneringen är den viktigaste uppgiften kapaciteten i tim/vecka. Resursgruppen kan summera ingående maskiners kapacitet. Fältet planeringslinje kan användas i EQ-plan om man delar upp resursgruppen i flera planeringslinjer. Det kan vara lämpligt att indela maskinerna i maskintyper, t.ex. lackeringsrobotar eller svetsar. Vi börjar därför med att lägga upp maskintypsregistret först. Det är dock inte nödvändigt att registrera maskintyper, utan vi kan ange blankt värde i maskinregistret. Text från maskinregistret kan skrivas ut på operationskort och följekort operationer. OBS! Maskiner beläggs inte. Beläggning görs på resursgruppen som kan bestå av maskiner. Kostnader och priser i maskinregistret används inte av MPS. Kostnaden kommer istället från operationen (i artikelregistret). Resursgrupper Det är resursgruppen som har kapacitet och det är den som kan beläggas. Resursgruppens kapacitet kan vara fast angivet eller beräknas som summan av kapacitet för ingående maskiner eller personal. Vi har kanske flera likvärdiga maskiner. De är dock sinsemellan olika, t.ex. anskaffade olika år och till olika pris. Även kapaciteten kan vara olika. Ur planeringssynpunkt är det dock ointressant vilken enskild maskin vi kör operationen i. Planering på enskild maskin skulle kunna medföra ett merarbete med att planera om och flytta operationerna mellan egentligen likvärdiga maskiner. Vi skapar därför en resursgrupp (maskingrupp) av flera likadana maskiner. Vi anger kapaciteten antingen direkt för hela gruppen, eller låter programmet summera de ingående maskinernas kapacitet. En resursgrupp kan som minst bestå av en enda maskin. På samma sätt som flera maskiner bildar en resursgrupp, kan ett antal personer bilda en resursgrupp. Teoretiskt sett skulle en viss resursgrupp kunna bestå av både maskiner och personal. Man skulle t.ex. kunna göra en resursgrupp av två maskiner och deras operatör. Normalt bör man undvika denna mix och istället ha maskiner och operatörer i olika resursgrupper. 20

21 MPS Handbok Inledning Det finns ett antal parametrar på resursgruppen, vilka används för planeringen. Utnyttjandegrad och effektivitet användsför att beskriva hur effektivt vi utnyttjar maskinen (verkningsgrad). Normalt använder man inte båda fälten. Anges inget räknas utnyttjandegrad och effektivitet som 100%. Markeringar för helgkapacitet, lördag och eller söndag, används för att fördela veckokapaciteten på 5, 6 eller 7 dagar. Planera mot kapacitetstak avgör om vi ska planera mot tak eller inte, dvs. om överbeläggning inte ska tillåtas. Kötid före och efter används för att ge tid mellan operationerna. Kötiden kopieras från resursgruppen till operationen i produkten och kan där ändras om avvikelse önskas. På resursgruppen kan också anges parametrar på fliken övrigt. Ansvarig signatur, område (för selektering), lagerplats (enligt 747 lagerplatser), infofält och markering för operationsstämpling. Den senare gör att rutin 523 Körplan ger en stämplingsdialog för start och stopp av operation. Tiden räknas fram enligt klockan, eller om tidstämplingsmodulen är installerad, enligt arbetsschema. Om lagerplatsmodulen är installerad kan rapportering styras till standard lagerplats. Slutligen finns egenskaper för resursgruppens uppträdande i EQ-plan. Genom att ange antal linjer delas resursgruppens kapacitet upp på dessa planlinjer. Anges inget antal visas en planlinje för resursgruppen. Verktyg I vår tillverkning kan vi ha speciella verktyg som ska användas vid vissa operationer i vissa produkter. Liksom maskiner kan indelas i maskintyper kan vi indela verktyg i verktygstyper. Beläggning skapas inte för verktyg. Text från verktygsregistret kan skrivas på operationskort och följekort operationer. Personal Vi anger vilken resursgrupp varje person tillhör. Observera att i resursgruppsregistret ovan har vi två typer av resursgrupper, maskingrupper och operationsgrupper. Personal ska normalt ingå i operationsgrupper. Kassation Vi kan för en tillverkningsorder registrera kassation. För detta lägger vi först upp kassationskoder, t.ex. verktygsbyte. Vi rapporterar sedan på tillverkningsordern att det varit stopp, anledning (kassationskod), datum, signatur, maskin och antal kasserade detaljer. Kassationsrapporteringen kan göras vid operationsrapportering, materialuttag eller vid återrapportering av TO. Fridagar Vissa veckor finns helger och klämdagar. Semesterstängningen påverkar kapaciteten under vissa veckor. Vi behöver alltså kunna ta hänsyn till att kapaciteten är lägre än beräknat vissa dagar under året. Tillgänglig kapacitet per dag anges. Vi kan ange dels för hela företaget, dels för speciella resursgrupper. Hänsyn tas då till detta när tillgänglig kapacitet beräknas. Kapaciteten kan vara större än 100%. Arbetsplats I rutin 872 Arbetsplats, finns en egenskap för Återrapportering MPL/MPS - Ange alltid signatur. Markeras denna egenskap kommer signaturfältet att vara tomt vid material- och tidrapporteringar i rutinerna 521 Rapportering, 522 Operationshantering och rutin 523 Operationsstämpling, samt i rutin 530 Återrapportering Återrapportering. Detta är användbart om man har en stämplingsterminal som flera olika personer rapporterar vid. Utan denna markering föreslås inloggningssignaturen vid rapportering och återrapportering. Texter Det finns behov av att skriva ut instruktioner och anvisningar vid många olika tillfällen inom produktionen. Eftersom vi har ett antal olika produktionsdokument kan vi få de olika texterna utskrivna på dessa. Vi kan skriva in texter på artiklar (material och operationer), produkter, produktrader, maskiner, verktyg, tillverkningsordrar och tillv.orderrader. Texterna kan vara avsedda som kommentar/info, instruktion, textblock på blanketter eller textrader i order eller inköp. I blankettset definierar vi för vissa dokument från vilka register text ska hämtas. Vid utskrift av t.ex. tillv.plocklista kan vi för ett visst material få text utskriven antingen från artikelregistret eller från tillverkningsordern. Texter från produkten däremot, kopieras till tillverkningsordern vid TOregistreringen. 21

22 Möjliga kombinationer texter/dokument Dokument Artikel Prod.huv Prod.rad Tillv.huv Tillv.rad Maskin Verktyg Verkstadsorder Ja Plocklista MPL B Ja B Produktkort Ja Op.kort B B Ja Ja Följekort op. B Ja B Ja Ja Materialkort B B Följekort mtrl B Ja B Består av-kort B Ja B Inköpskort Produktetikett Pallflagga Ritning (ext) B = styrs av egenskap i 780 Blankettset. Anm. Textblock i produkthuvudet kopieras till TO-huvudet vid TO-registrering. Inköpskort och produktetikett saknar möjlighet att skriva ut textblock. Texterna kan även skrivas ut på listor. Grupp- och legodokument har samma textegenskaper som de grundformat de bygger på. Textrader från kundorder Textrader från kundorder kan automatiskt kopieras till tillverkningshuvudets textblock och skrivas ut på tillverkningsblanketterna. Detta styrs av en markering i rutin 791 Egenskaper tillverkning. Fortlöpande underhåll Försäljnings- och beredningsavdelningarna underhåller sina respektive priser fortlöpande. Materialpriser kan förändras på grund av inflation och valutakurser; förändringar i lönekostnader förhandlas vanligen fram varje år och försäljningpriset på den färdiga produkten behöver justeras på grund av marknadsmässiga skäl. Med priskalkyleringen kan vi kalkylera med olika påslag redan innan vi ändrat priserna i artikelregistret. Ingår i-analys Dessutom kommer vi att vilja byta ut vissa komponenter mot nya billigare eller bättre. Att lägga upp nya artiklar i artikelregistret vållar inga problem, ej heller att prissätta dem. Däremot skulle det kunna bli svårt att hitta alla ställen där artikeln, som ska ersättas, förekommer i de olika produkterna och halvfabrikaten. Till vår hjälp har vi då en rutin för ingår i-analys. Denna kan inte bara hitta vilka produkter en viss artikel ingår i, utan även utföra utbytet i produktregistret. Även borttagning av artiklar kan göras. OBS! Material kan inte bytas mot operationer eller vice versa. Dock kan material av kategori 1 och 2 bytas mot varandra. Kategori 4 används inte. Ett annat sätt att hitta vilka produkter en komponent ingår i, är att skriva ut ingår i-listan. Vi kan dock inte där göra utbyte av ingående komponenter. Artikelcentral och produktcentral har flikar för ingår i. Där visas i vilka produkter som artikeln eller halvfabrikatet ingår i. 22

23 MPS Handbok Inledning Lathund för registeruppläggning Rutin Register Krav Anmärkning 810 Enheter rekommenderas 784 Artikeltyper rekommenderas 794 Artikelstatus rekommenderas 6512 Resursgrupper nödvändigt 710 Artiklar/operationer nödvändigt 780 Blankettset nödvändigt 580 Tillv.typer nödvändigt 581 Tillv.status rekommenderas 582 Produktstatus rekommenderas 791 Egenskaper nödvändigt produkter, tillverkning och planering 570 Produkter nödvändigt 571 Priskalkylering rekommenderat 6513 Fridagar rekommenderas 6570 Maskintyper valfritt 6510 Maskiner valfritt 6571 Verktygstyper valfritt 6511 Verktyg valfritt 721 Personal nödvändigt om rapportering ska göras per sign Avbrottskoder/ valfritt behövs för kassationsrapportering /Kassationsorsaker 23

24 Egenskaper Egenskaper för produkter, planering, och tillverkning ställs in i rutin 791 Egenskaper Pyramid. Tillverkningen styrs även av egenskaper i rutin 580 Tillverkningstyper, 581 Tillverkningsstatus och 582 Produktstatus. I rutin 872 Arbetsplats ställs även in egenskaper för återrapportering (ange alltid signatur). Egenskaper produkter Produkter Produktstatus Föreslår produktstatus då ny produkt registreras. Kategorimetod för produkt Beskriver vilken kategori halvfabrikat ska få i strukturen, P eller enligt artikelregistret. Beredning Standarvärde för att generera automatiska TO för halvfabrikat som ej är kat P. Vi kan välja att låta programmet fråga efter antal för att skapa under-to, att automatiskt skapa under-to med antal som matchar antalet i huvud-to:n eller ingen automatisk under-to. Vid antalsfråga föreslår programmet antalet enligt huvud-to, men vi kan manuellt ange annat. Hänsyn tas ej till ev. lagersaldon eller beställningar. Om vi, vid beredning, anger 0 som antal eller klickar på knappen Nästa produkt, skapas ingen TO för detta halvfabrikat. Material kopplat till operation Ger möjlighet att vid nyregistrering av produktrader få efterföljande materialrader att automatiskt kopplas till närmast föregående operation. Sökväg ritningar Anger sökvägen till den mapp där ritningar och andra externa dokument är lagrade. Dessa dokument kan öppnas i 8050 Produktcentral och rutin 8051 Tillverkningscentral, samt skrivas ut styrt av blankettset. Egenskaper operation Standardvärden som föreslås vid nyregistrering av operationsrader. Markering för Plocklista avgör om operation ska kunna skrivas ut på plocklistan. För att operation ska skrivas ut krävs att egenskapen är aktiv på TO-raden (dit den kopieras från produktraden) och att egenskapen Visa operationer är aktiv på plocklistan i blankettsetet. Markering för Automatiska uttag avgör om en operation ska kunna rapporteras automatiskt vid uttag. Automatisk operationsrapportering gör att rapporterat antal timmar per operation blir samma som budgeterat, dvs. efterkalkyl = förkalkyl för dessa operationsrader. För att detta ska ske krävs att egenskapen Uttag är aktiv på TO-raden (dit den kopieras från produktraden) och att Uttag av tid vid totaluttag eller Plocklista - uttag är aktiv i rutin 791 Egenskaper tillverkning. Produktlistor Bryt till nivå Anger i hur många nivåer brytning ska ske. Max-värde är 99. Bryt lagerartiklar Medför att halvfabrikat som är kat 1 eller 2 kommer att betraktas som P vid brytningen. Dessa egenskaper används i Består av-listor och Produktkalkyl i rutin 8020 Utskrifstcentral. Egenskaperna kan ändras tillfälligt i utskriftsbeställningsdialogen i rutin 8020 Utskrifstcentral. TIPS! Kategorimetod för produkt kan ställas in för att ge olika standardvärde för kat 1- och 2-artiklar. Egenskaper operation, Automatiska uttag, kan användas för uttag om vi inte rapporterar tider/operationer, för att efterkalkylen inte ska bli alltför missvisande. Tider/operationer kommer då att tas ut enligt förkalkylen, vilket ger en bättre efterkalkyl. Kräver egenskapen Uttag aktiverad på operationsraden, men även egenskapen Uttag av tid vid totaluttag aktiverad i rutin

25 MPS Handbok Egenskaper Prisjusteringsmetod Standardvärde för vilket/vilka priser i artikelregistret som ska uppdateras/beräknas vid priskalkylering. Priskalkylering Påslag-% material Standardvärde för materialpåslag. Detta påslag görs för artiklar med kategori 1 och 2. Påslag-% operationer Standardvärde för operationer. Operationer är artiklar med kategori 3. Påslag-% affo Standardvärde för affo-påslag (affärsomkostnader). Detta påslag beräknas på summan av material- och operationskostnader i kronor, efter MO- och TO-påslag. Kalkylering från pris Vilket pris som standardmässigt ska användas vid kalkylering. Kalkylering kan ske från Lagerpris, Baspris, Inköpspris, Grundpris, Lagerpris + omkostnader eller Kalkylpris. Bryt lagerartiklar Standardvärde för om brytning av halvfabrikat (lagerartiklar) av kategori = 1 eller 2, ska göras vid priskalkylering. Avrunda Anger avrundningsmetod vid prisuppdateringen. Spara procentsatser i produkt Anger om påslagsprocentsatserna ska sparas i produkthuvudet. Vid priskalkylering i rutin 570 Produkter eller TO-centralen, används dessa värden/egenskaper. Vid priskalkylering i rutin 571 Kalkylpriser används desparade värdena om inget annat andes i rutinen. Uppdatera prisjusteringsdatum Markeras om vi vill att fältet för prisjusteringsdatum i artikelregistret, ska uppdateras vid priskalkylering. TIPS! Ofta när vi ändrar någon egenskap, t.ex. uttag av tid vid totaluttag, krävs också en förändring av motsvarande egenskap på produktraderna. Använd då rutin 573 Uppdatera produkter. 25

26 Egenskaper tillverkning Registrering Tillverkningstyp Standard tillverkningstyp som föreslås vid TO-registrering i rutin 510 Tillverkningsorder. Tillverkningstyp kan även anges på produkt och då prioriteras den. Lager ut Standardlager för uttag av material och halvfabrikat till tillverkning om flerlagermodulen är installerad. Lager ut kan även anges på tillverkningstypen och används då istället för standardegenskapen. Lager in Standardlager för inleverans av färdiga produkter från tillverkningen om flerlagermodulen är installerad. Lager in kan även anges på tillverkningstypen och används då istället för standardegenskapen. Textrader från kundorder Textrader från kundorder medför att textrader i kundordern kopieras till TO som textblock tillverkningsblanketter. Textraderna i kundordern ska följa omedelbart efter artikelraden som skapar TO. Plocklista Reservation/uttag Anger om reservation, uttag eller ingetdera ska ske vid utskrift av plocklista. Kräver att motsvarande egenskap är aktiv på TO-raden (hämtas från produktraden). Rapportering Kostnad vid uttag Anger vilket prisfält som ska användas för uttagstransaktionens kostnad. Möjliga alternativ är: Aktuellt lagerpris Aktuellt kalkylpris Lagerpris + omkostnader Kalkylpris i tillverkningsrad Makulera rest vid uttag Standardvärde för hur rest ska hanteras. Aktiv egenskap gör att rest föreslås till noll vid deluttag. Egenskap kan tillfälligt ändras vid varje rapportering. Tillåt totaluttag efter deluttag Här styrs möjlighet att göra totaluttag efter tidigare deluttag. Om egenskapen är Ja sker totaluttag även för tillverkningsrader där deluttag tidigare har gjorts. Om egenskapen är Nej sker inget totaluttag av rader där deluttag har gjorts tidigare. EXEMPEL: Antag att vi ska ta ut 10 st. fälgar för en viss TO. Vi gör först ett deluttag på 4 st. och får då rest 6 st. Därefter gör vi totaluttag för TO:n. Om egenskapen Tillåt totaluttag efter deluttag är aktiv tas resten, dvs. ytterligare 6 st. ut; annars sker uttag endast för de rader där inget uttag tidigare gjorts. Vi kommer alltså inte att ta ut ytterligare fälgar. Detta ger oss möjlighet att rapportera avvikande rader i sin helhet och övriga rader med automatik/totaluttag. Uttag av tid vid totaluttag Gör att man kan få automatisk rapportering av tider i de fall man inte använder tidrapportering eller operationsstämpling. Kräver att egenskap för uttag är aktiv på produktraden. Uttag av material för operation Ger möjlighet att göra automatiska materialuttag vid operationsrapportering i rutin 522 Operationshantering eller vid tidsstämpling. Endast material som är kopplat till operationen kan tas ut. Uttag kan ställas in att ske antingen vid start av operation, återrapportering av op. eller inget uttag i rutin 522 Operationshantering, 523 Körplan, tidstämpling eller vid import av rapporteringar. 26

27 MPS Handbok Egenskaper Ingen kostnad extern op. Denna egenskap används för att undvika att kostnader för externa operationer (lego) blir dubbelt om man både rapporterar operationen och påför kostnad från leverantörsfakturan. Operationsrapporteringen i rutinerna 521 Rapportering, 522 Operationshantering, 523 Körplan och tidstämpling, kommer då inte att generera någon kostnad. Värderingsmetod PIA-listan Anger vilket kostnad som ska användas vid PIA-värdering. Möjliga alternativ är: Rapporterad kostnad Aktuellt inköpspris Aktuellt kalkylpris Aktuellt lagerpris Återrapportering Kostnad vid inleverans Anger vilket pris som ska användas för inleveranstransaktionen vid inrapportering av färdiga produkter. Möjliga alternativ är: Rapporterad kostnad Budgeterad kostnad Aktuellt lagerpris Aktuellt kalkylpris Lagerpris + omkostnader Kalkypris i tillverkningsorder OBS! Används Rapporterad kostnad är det viktigt att inga återrapporteringar görs med annan kvantitet än vad som gjorts uttag för. Om uttag gjorts för allt material vid tillverkningens start och delåterrapportering görs för halva antalet produkter och värdering av dessa görs till Rapporterad kostnad, kommer kostnaden för allt materialet att belasta dessa, det vill säga de blir dubbelt så dyra! Ingående halvfabrikat tas ut från lagret enligt rapporteringsegenskaper och alltså inte till sina rapporterade kostnader. Återför överskjutande material Standardvärde som föreslås då TO avslutas innan hela antalet återrapporterats. Om denna egenskap är aktiverad och man beordrar tillverkning av 10 st. detaljer, tar ut material för dessa och sedan återrapporterar 9 färdiga och avslutar TO:n, så kommer material för 1 st att återföras till lagret. OBS! Återföring av överskjutande material kan bara ske vid avslut av TO (antingen i rutin 530 Återrapportering eller 531). Här krävs att egenskapen för återföring är markerad i rutin 791 och att antalet färdigrapporterade är mindre än antalet för vilka automat- eller totaluttag gjorts. Dessutom krävs att tillverkningsraden är märkt för uttag. Uttag inklusive kassation Markering gör att material tas ut även för kasserade produkter. Differens rapporterad kostnad vid avslut Används för PIA-kontering. Bokför differens Markering styr att differens som uppstår ska bokföras. Detta sker då vid avslut av TO. Korrigera/bokför inleverans Markering gör att inleveranstransaktion justeras för differensen. 27

28 Egenskaper planering Beläggning Visa antal veckor rest Anger för hur långt bakåt i tiden restbeläggning ska räknas med. Används för visning i rutinerna 8052 Resurscentral och 523 Körplan. Avslutad operation Definierar om en operation skall betraktas som avslutad om det inte finns några återstående timmar kvar eller om den måste avslutas manuellt via rutin 522 Operationshantering eller i rutin 523 Körplan/ operationsstämpling. Detta styr bla visningen i körplanen och grafiska visningar av planeringen. Grafisk planering Veckointervall Anger hur många veckor Gantt-diagrammet ska omfatta (endast om modulen Grafisk planering är installerad). Disponibelt Definierar hur disponibelt antal ska beräknas vid behovs- och bristanalys; kan beräknas antingen som Saldo, Saldo reserverat eller Saldo-reserverat+beställt. Körplan Anger tidsintervall i minuter för uppdatering av körplanen i rutin 523 Körplan. Anges inget här blir uppdateringsintervallet 5 minuter. Saldoprognos Periodtyp Anger om kolumnerna ska visa dagar eller veckor. Antal i period Anger hur många dagar eller veckor som ska ingå i varje kolumn. OBS! Antalet dagar eller veckor kan vara olika i de olika kolumnerna. Status prognos order Anger vilka statuskoder på kundorder som ska anses som prognos i saldoprognos, behov och planering, samt behovsanalys. Status prognos TO Anger vilka statuskoder på TO som ska anses som prognos i saldoprognos, behov och planering, samt behovsanalys. 28

29 MPS Handbok Egenskaper Tillverkningstyper Tillverkningstyper Tillverkningstyp Kod för tillverkningstyp. Beteckning Tillverkningstypens beteckning i klartext. Nummerserie Anger bokstav för nummerserie som ska användas, samt nästa nummer i serien. För att använda numerisk nummerserie anges ingen bokstav. Blankettset Anger vilket blankettset som ska användas. Tillv.status Anger vilken status TO ska få vid registrering. Ordernamn från Egenskap som ger automatisk tilldelning av ordernamn. Produktnamn, Projektnamn kundorder eller Beteckning tillverkningstyp kan väljas. Grupptilldelning Egenskap som styr hur grupptilldelning ska ske. Det går att välja mellan Med automatik, Samma grupp reg.omgång och Ingen automatik. Med automatik gör att TO som skapas från en huvud TO (när man använder beredning på halvfabrikat), får huvud-to:ns TO-nr som grupp. Om TO skapas från kundorder blir grupp = dennas ordernr. Samma grupp reg.omgång ger möjlighet att manuellt ange en grupp och få denna på flera TO i följd utan att mata in gruppfältet varje gång, dvs. samma grupp per registreringsomgång. Om man i detta fall lämnar gruppfältet tomt kommer under-to för halvfabrikat att få huvud-to:ns nummer som grupp. Språkkod Anger vilket språk artikelbenämningar, enheter etc. ska skrivas på. Förutsätter att artikelbenämning på främmande språk är registrerad under respektive språkkod. Lager ut Anger från vilket lager uttag av material och halvfabrikat ska göras om flerlagermodulen är installerad. Om fältet lämnas blankt används istället standardegenskapen från rutin 791 Egenskaper tillverkning. Lager in Anger till vilket lager inleverans av färdig produkt ska göras om flerlagermodulen är installerad. Om fältet lämnas blankt används istället standardegenskapen från rutin 791 Egenskaper tillverkning. Registrering Reservera Anger om reservering av ingående komponenter ska ske då TO skapas. Detta kräver att egenskap för reservering är aktiv på aktuell produktrad. Inköpsanmodan Ger möjlighet att skapa inköpsanmodan för komponenter enligt egenskaper i rutin 784 Artikeltyper och rutin 791 Försäljning och Lager/Inköp. Huvudleverantör för artiklarna måste finnas. 29

30 Återrapportering Avsluta TO Ger möjlighet att vid återrapportering i rutin 530 Återrapportering, få frågan om TO ska avslutas. Möjliga alternativ är: Fråga alltid Fråga aldrig Fråga vid % av best. (beställt antal) Avsluta alltid (utan att fråga) Avsluta vid procent (av antal) Det är tillåtet att ange ett värde större än 100 %. Uttag Ger möjlighet till automatiskt uttag vid återrapportering i rutin 530 Återrapportering. Kräver egenskap Uttag aktiv på produktraderna. Automatiska uttag gör att manuella uttagsrapporteringar ej behöver göras. Möjliga alternativ är: Alltid Aldrig Fråga Avsluta operation Vid återrapportering av operation kan denna egenskap styra eventuellt avslut av operationen. Möjliga alternativ är: Fråga alltid Fråga aldrig Fråga vid % av best. (beställt antal) Avsluta alltid (utan att fråga) Avsluta vid procent (av antal) Återrapp sista op Ger möjlighet att vid avslut av sista operationen även göra återrapportering. Möjliga alternativ är: Aldrig Vid procent (av beställt antal) Fråga Planering Planering Anger om planeringsfunktionerna ska användas. Övriga egenskaper på fliken är bara aktiva då denna egenskap är aktiv. Planera ifrån Anger om planering ska göras från färdigvecka eller startvecka. Planera i rutin 510 Tillverkningsorder Automatisk planering innebär att planeringen görs i bakgrunden efter registrering av TO. Via planeringsdialog görs planeringen i en dialog (rutin 513 Planera TO) som automatiskt startas efter registrering av TO i rutin 510 Tillverkningsorder. I planeringsdialogen föreslås operationernas start- och färdigdag beräknat enligt övriga planeringsegenskaper, se ovan. Den föreslagna planeringen kan godkännas i sin helhet eller ändras för godkännande. Ingen operationsplanering innebär att planering varken görs automatiskt eller via planeringsdialogen. Planering kan dock göras senare i rutin 513 Planera TO. Planera i övriga rutiner Styr på samma sätt planeringen i de fall det görs från andra rutiner än rutin 510 Tillverkningsorder. 30

31 MPS Handbok Egenskaper TO-koppling Automatisk uppdatering Uppdatera TO vid ändring av förälder-to/kundorder Anger om förälder-to och/eller kundorder ska få ändra på underliggande TO vad det gäller antal, startveckor och färdigveckor. Reserverad TO Om Uppdatering är markerad väljer vi här vad som ska hända med TO som är resrverade. Följande val finns: Ingen uppdatering Reserverade TO updateras inte, icke reserverade TO uppdateras. Avreservera och uppdatera Reserverade TO avreserveras och uppdateras liksom ickereserverade. Reservering kan sedan göras manuellt. Omreservering och uppdatering Reserverade TO avreserveras, uppdateras och reserveras därefter. Icke-reserverade TO uppdateras men reserveras inte. Planerad TO Om Uppdatering är markerad väljer vi här vad som ska hända med TO som är planerade. Följande val finns: Ingen uppdatering Planerade TO uppdateras inte. Övriga uppdateras. Avplanering och uppdatera Planerade TO avplaneras och uppdateras liksom övriga TO. Planering av avplanerade TO kan därefter göras manuellt. Kontering Om vi vill arbeta med PIA-kontering anger vi de olika kontona på denna flik. PIA/kostnadskonto I detta fält anger vi kostnadskonto för PIA. Förändringskonton PIA Arbete (kat 3) Här anger vi konto för förändring PIA vad det gäller kat 3, operationer = arbete. Ej lagerfört (kat 2) Förändring PIA på grund av ej lagerfört material bokas på det konto som anges i detta fält. Påslag Mtrl Upparbetat materialpåslag konteras på detta konto enligt procentsats i TO-huvudet, från priskalkyleringen. Påslag arbete Upparbetat op.påslag konteras på detta konto enligt procentsats i TO-huvudet, från priskalkyleringen. Diffkonto PIA Differens som uppstår vid PIA-konteringen bokas på det konto som anges i detta fält. Dimensioner på alla konteringar Denna markering ger möjlighet att använda dimensioner på alla konton, oavsett kontoklass. 31

32 Kontodimensioner Hämtning aktiv Markeringar för objekt och avdelning. Hämta fast värde enligt typ Om fast objekt anges kommer detta alltid att användas vid kostnadsbokföring av material och operationer. Om fast avdelning anges kommer denna alltid att användas vid kostnadsbokföring av material och operationer. Hämta värde enligt typ TO-nr, TO-typ, Grupp, Info 1, Produkttyp, Område eller Objekt (Lager) kan hämtas från tillverkningsordern och användas som objekt vid kostnadsbokföring av material och operationer. Om flerlagermodulen är installerad kan objekt även hämtas från lagertabellen. TO-nr, TO-typ, Grupp, Info 1, Produkttyp, Område eller Avdelning (Lager) kan hämtas från tillverkningsordern och användas som avdelning vid kostnadsbokföring av material och operationer. Om flerlagermodulen är installerad kan avdelning även hämtas från lagertabellen. Fler dimensioner Om modulen Redovisning plus är installerad, kan vi använda fler dimensioner. Projekttyper I de fall vi vill skapa TO från rutin 410 Order eller rutin 110 Projekt har vi egenskpaer för detta i rutin 781 Projekttyper på fliken MPS. Skapa TO Denna markering krävs för att TO ska skapas från Order/projekt. Skapa TO kan ske automatiskt, dvs. utan några inmatningar, eller via rutin 512 Bered kundorder. Detta väljs med radioknappar. Tillverkningstyp Här anger vi vilken tillverkningstyp som ska användas av den här projekttypen vid TO-skapande. Uppdatera TO Med denna markering anger vi att ändring av antal eller vecka i på kundorder- eller projektraden i rutin 410 Order och rutin 110 Projekt, ska slå igenom på skapade TO. Hur detta ska ske styrs av egenskaper i rutin 580 TIllverkningstyper. Tillverkningsstatus Tabell för statuskoder som kan användas för att visa hur långt en TO hunnit genom flödet. Automatiskt statustilldelning Vi kan ange vilken statuskod som TO:n ska erhålla vid första: Reservation Avreservering Uttag Återrapportering Avslut Återaktivering Planering 32

33 MPS Handbok Beredning Rapp.kod Vi kan för varje statuskod ange en rapporteringskod som styr varningar och stärr vid rapportering. Möjliga alternativ är: Rapportering tillåten Varning om rapportering (uttag) Rapportering spärrad. Återrapp.kod Vi kan för varje statuskod ange en återrapporteringskod som styr varningar och spärr vid återrapportering. Möjliga alternativ är: Återrapportering tillåten Varning om återrapportering Återrapportering spärrad. Produktstatus Tabell för statuskoder på produkter. Status styr varningar och spärrar vid registrering av TO och kundorder. Tillverkas ej Det finns även möjlighet att markera Tillverkas ej på en status, detta innebär att de artiklar som har en sådan status inte längre betraktas som produkter. Detta kan användas om en produkt inte tillverkas utan köps in istället. Spärrkod TO OK Varna vid registrering Spärrad för registrering Spärrkod kundorder OK Varna vid registrering Spärrad för registrering Tillåtet att registera TO för produkten. Visar en varning vid regstrering av TO för produkten. Tillåter inte registrering av TO för produkten. Tillåtet att registera kundorder för produkten. Visar en varning vid regstrering av kundorder för produkten. Tillåter inte registrering av kundorder för produkten. OBS! Poduktstatuskoden lagras i artikelregistret. Detta ger oss möjligheten att sätta status Blivande produkt redan vid artikelregistreringen i 710, innan vi börjat bygga produkten i rutin 570 Produkter. 33

34 34

35 MPS Handbok Beredning Beredning Produktberedning Beredning är förarbetet till produktionen. Vi ska bygga upp produkternas struktur och för detta behöver vi halvfabrikat, material (komponenter) och operationer (arbetstid). Dessa ska först vara registrerade i artikelregistret. Om nya komponenter tillkommer, så ska de alltså först nyregistreras i artikelregistret. Artikelregister Grundpris Inköpspris och kalkylpris Färdig produkt Behövs för försäljning Kan beräknas i priskalkylering Halvfabrikat Behövs om det säljs Kan beräknas i priskalkylering Material Behövs bara om det säljs Behövs för inköp, för- och efterkalkyl Operationer Debiteras normalt ej Behövs för för- och efterkalkyl Prisfält i artikelregister Förutom artikelkod och benämning, kan det vara lämpligt att prissätta både komponenter, halvfabrikat och produkter. Grundpris behövs för de artiklar som ska säljas, kalkylpris behövs för kalkylering av ingående delar och inköpspris behövs för att köpa in detaljer. TIPS! Om fältet grundpris är blankt på artiklar som ska säljas, kommer markören att stanna i fältet normalpris vid orderregistrering. Konstruktion I konstruktionsfasen väljs komponenter till produkterna. Lämpliga material väljs, så att man både kan få en tekniskt och ekonomiskt lämplig lagerhållning. Konstruktionssidan har t.ex. valt en förnicklad M3-skruv till en speciell cykeldetalj, men i övriga produkter använder vi förzinkade skruvar. Det kan då bli billigare att byta till den förzinkade skruven om det kan göras utan kvalitetsförsämring på produkten. Produkt och struktur En enkel produkt byggs upp av material och operationer. Dessa ska finnas i artikelregistret och används sedan vid registrering i produktregistret (strukturregistret). Artiklar Färdiga produkter Halvfabrikat Material Operationer Produkter Färdiga produkter Halvfabrikat Färdig produkt Material Operation Produkterna byggs upp enligt metoden nerifrån-och-upp, dvs. man börjar på lägsta nivån och registrerar de halvfabrikat som är längs ner i strukturen. Om ett halvfabrikat ska ingå i ett annat, så ska vi alltså först definiera det ingående halvfabrikatet. 35

36 Vi kan även låta halvfabrikat ingå i produkten. Halvfabrikat är produkter som ingår i andra produkter, men de kan naturligtvis också säljas, t.ex. som reservdelar. Färdig produkt Halvfabrikat Material Operation Halvfabrikaten i sig är produkter och består alltså av material och operationer och ev. även andra halvfabrikat. Vi kan då ange om halvfabrikaten ska brytas eller ej. Halvfabrikat som ej bryts, kan om så önskas generera egna tillverkningsordrar. Färdig produkt Halvfabrikat Material Operation Halvfabrikat Material Operation Halvfabrikat Material Operation Material Operation Eftersom produktstrukturen kan byggas upp i många nivåer, maximalt 30, kan en struktur bli ganska omfattande. Det är vanligt att samma halvfabrikat eller material används i flera olika produkter. Det är praktiskt att med hjälp av ett halvfabrikat definiera de delar som är gemensamma för två olika produkter. Man vill t.ex. göra två olika sorters herrcyklar, den ena 5-växlad och den andra 10-växlad. Det enda som skiljer dessa åt är växeln. Vi bygger då i strukturregistret upp ett halvfabrikat som består av de delar som är gemensamma. Herrcykel 5-växlad Herrcykel 10-växlad Halvfabrikat Herrcykel Växellåda 5-växlad Halvfabrikat Herrcykel Växellåda 10-växlad Herrcykeln som halvfabrikat, ingår då både i den 10-växlade och den 5-växlade varianten. Halvfabrikat kan vara vad man kallar fiktiva, dvs. de kommer då aldrig att tillverkas och lagerföras, utan är fiktiva produkter för att slippa registrera många ingående detaljer på flera ställen i strukturregistret. Dessutom blir det lättare att underhålla, byts förnicklade ekrar mot förzinkade, behöver vi bara göra ändringen i halvfabrikatet och inte i varje huvudprodukt. Herrcykel Damcykel Ram, herr Framhjul Ram, dam Framhjul Framhjul Eker Nav Fälg Däck Slang Montering OBS! Det är inte nödvändigt att tillverka och lagerföra halvfabrikatet (framhjulet). Om vi inte ska tillverka det separat, t.ex. för reservdelsförsäljning, kan det vara ett fiktivt halvfabrikat och dess ingående delar kommer då att användas vid tillverkningen av varje cykel. 36

37 MPS Handbok Beredning Att arbeta med avvikande strukturer I vissa fall vill vi arbeta med strukturer (produkter) som är unika för en viss order. Ofta finns det dock likheter mellan flera av dessa. Vi bygger därför en standardprodukt i rutin 570 Produkter. När vi sedan ska göra en tillverkningsorder, gör vi den för standardprodukten. Då kopieras denna till TO, multiplicerat med det antal vi ska göra. Därefter går vi in i rutin 510 Ändra TO. Där finns en flik för operationer och en för material. Vi kan där ändra, lägga till eller ta bort material eller operationsrader. Eftersom detta sker i just denna TO påverkas inte standardprodukten i rutin 570 Produkter. Däremot ligger våra ändringar lagrade på TO:n och kan alltså spåras i efterhand. TIPS! Om vi märker ivägskickade produkter med vilket TO-nummer de tillverkades på, kan vi i efterhand titta på just den TO:n och se hur dessa produkter var uppbyggda. OBS! Om vi städar bort avslutade TO tappar vi naturligtvis denna möjlighet att spåra ändringar i efterhand! Byggklotsar Vid kundorderstyrd tillverkning kan det förekomma att produkten designas vid ordertillfället. Det kan vara en grundmaskin plus ett antal tillval. Ett sätt är då att bygga en ny struktur varje gång det kommer en ny order. Ett alternativt arbetssätt är att i kundordern göra en orderrad med en grundmaskin som finns i produktregistret och sedan fylla på med orderrader för tillval/options/byggklotsar som är halvfabrikat. Kundordern skapar TO, eller bereds till TO, varvid dessa TO får kundordernumret som sammanhållande begrepp i fältet Grupp enligt egenskap för automatisk grupptilldelning på TO-typen. Genom att använda gruppdokument skrivs alla TO i gruppen på samma dokument. Alternativa strukturer Det kan förekomma att vi vill ha möjlighet att välja mellan två operationer som gör samma sak, men går i olika resursgrupper med olika kör- och ställtid och kanske olika timpris i artikelregistret. Då lägger vi upp alternativrader i strukturen. Detta kan göras både för material och operationer. Huvudraden används vid priskalkylering. På huvudraden anger vi om det finns alternativrader. På dessa anger vi sedan vilken rad de är alternativ till. På huvudraden kan vi ange en informativ rubrik för valet och om det ska vara tvingande. I produkthuvudet kan vi markera om det ska göras en fråga för at välja alternativ, vid beredning av produkten. Produktkonfigurator Med modulen Produktkonfigurator kan vi formulera regler för att bygga strukturer, tillverkningsorder, setartiklar och kundorder. Då vi bygger konfiguratormallen anger vi om resultatet ska bli en produkt eller en tillverkningsorder. Även mallar för setartiklar och orderrader kan skapas. I mallen anger vi vilka val som ska göras. Vi kan t.ex. ange att vi ska välja cykelekrar. Vi lägger då upp olika alternativ, t.ex. vanliga cykelekrar och förgyllda ekrar. Vi kan ange att vi ska välja färg. Valt alternativ kan sedan användas i senare val för att bestämma vilka alternativ som ska vara möjliga. Vi kan också mata in parametrar, t.ex. ramstorlek, som kan ligga till grund för senare val och alternativ. Vi anger hur alternativen ska väljas, i en listruta, med radioknappar, med kryssrutor eller i en kombobox. Vi kan ange minsta och största antal val. Konfigureringen kan resultera i att nya artiklar och produkter skapas. Artikelkoder och benämningar kan skapas enligt inmatade parametrar och gjorda val. Konfiguratorn kan startas som en egen rutin, 750, eller med en knapp från rutin 410 Order. Med konfiguratorn slipper vi lägga upp mängder av produkter i de fall vi har många möjliga varianter. Eftersom reglerna för alternativ och val i konfiguratorn styr vad som är möjligt att välja, undviker vi att skapa orimliga produkter med konflikt mellan valda komponenter. 37

38 Priskalkylering summeras upp hit Färdig produkt gånger antal här Halvfabrikat Material gånger antal här Halvfabrikat Material Priset här Material Operation I beredningsarbetet ingår också att göra en priskalkyl (förkalkyl). Detta kan göras vid registreringen i rutin 570 Produkter, eller i efterhand med särskilt kommando i rutin 570 Produkter, men även i rutin 571 Kalkylpriser. I rutin 571 Kalkylpriser kan vi priskalkylera många produkter samtidigt, t.ex. då material- eller operationskostnader förändras. Produkterna ska sedan underhållas, dvs. priserna ska kalkyleras om då prisändringar har skett. Förnyad kalkylering sker vid speciella tillfällen, kanske en gång per månad, kvartal eller halvår. Vilket pris vi kalkylerar från kan väljas vid kalkylering i rutin 571 Kalkylpriser. I rutin 570 Produkter används pris enligt egenskaper i rutin 791 Egenskaper Pyramid Produkter - Priskalkylering. Priskalkylering kan också köras schemalagt som en PTC-tjänst. Vi kan utgå från följande priser i artikelregistret vid kalkyleringen: Lagerpris Baspris Inköpspris Grundpris Lagerpris plus omkostnader. Kalkylpris Vid priskalkyleringen tas hänsyn till sats- och partistorlek på varje nivå. Hänsyn tas till faktor i enhetstabellen, t.ex. hundrapack. TIPS! Lägg märke till möjligheten att styra om halvfabrikaten ska brytas eller ej, genom att sätta kategori P eller samma som i artikelregistret, dvs. 1 eller 2. Kategori P bryts. Satsstorlek Satsstorlek används som en skalfaktor då strukturen beskriver ett annat antal än ett. Kan användas då antalet decimaler i radantalsfältet inte räcker till. Satsstorlek användes ej för fasta kostnader. Eftersom de är fasta blir de ju lika stora oavsett hur stort antal av produkten vi tillverkar. Partistorlek Partistorlek används i priskalkyleringen för att fördela fast kostnad (ställtid och fast antal) på ett antal (=partistorleken) av produkten. Om olika partistorlek anges på helfabrikatet och på de olika halvfabrikaten, används respektive partistorlek vid brytning av just den delprodukten. Halvfabrikat som saknar partistorlek använder partistorlek från överliggande nivå i strukturen. Halvfabrikat som är kategori P använder partistorlek från överliggande nivå. Om partistorlek anges vid priskalkyleringen i rutin 571 Kalkylpriser används den i hela strukturen. Alternativa rader i priskalkyleringen Alternativrader räknas inte med vid priskalkyleringen, endast standardraderna. 38

39 MPS Handbok Beredning Uppdatering av produkter Uppdatera från artiklar Produkterna finns registrerade både i artikelregistret och i produktregistret. Om vi gör förändringar i artikelregistret kan vi enkelt i rutin 573 uppdatera följande fält i produkten: Benämningar Enheter Kategorier Kalkyltyp Produkttyp (från artikeltyp) Resursgrupp Kötid från resursgrupp Leverantör (vid ext. TO/Op) Detta kan göras för ett intervall av artikelkoder och med urval per artikeltyp och kategori. Ändra egenskaper Vi kan enkelt i rutin 573 uppdatera följande egenskaper på produktraderna: Reservation Uttag Plocklista Beredning Kategori Op/mtrlkort Detta kan göras för ett intervall av artikelkoder och med urval per artikeltyp och kategori. Produktstatus Produktstatus lagras i artikelregistret. Det ger oss möjlighet att på en artikel sätta produktstatus till blivande produkt. Om vi ännu inte prissatt den, kan vi sätta spärr så att det inte går att teckna kundorder på den. Vid kundorderstyrd tillverkning är kanske situationen den motsatta. Vi tecknar kundorder först, och i så fall ska vi naturligtvis inte ha spärr mot detta. I detta läge existerar produkten endast i artikelregistret, och inte i produktregistret. När vi börjar bygga strukturer i rutin 570 Produkter, registreras den även i produktregistret. Vi bygger kanske inte färdigt produkten med detsamma, och då sätter vi status till under beredning och spärrar mot att lägga tillverkningsorder på den. Slutligen har vi byggt färdigt strukturen och priskalkylerat den. Då sätter vi produktstatus till aktiv. Produkter utgår ur sortimentet, men vi vill ha kvar dem i registret för spårbarhet. De kan även användas som mallar då vi bygger nya produkter. Utgångna produkter får status som utgått, eller ersatt och spärrar dessa. OBS! Naturligtvis är det inte nödvändigt med att sätta spärrar. Ibland kan det vara bättre med varning. Tillverkas ej Lägg märke till möjligheten att ha en produktstruktur utan att produkten ska tillverkas. Om vi har en produktstatus med markering Tillverkas ej kommer de produkter som ar denna status, inte att komma med i priskalkyleringen eller skapa TO vid beredning från kundorder eller överliggande produkt. Kundorder/projekt I produkthuvudet finns möjlighet att styra automatiken vid skapande av TO från kundorder/projekt. Det finns kanske vissa produkter vi vill sälja från lager, men inte automatiskt skapa TO i de fall prduten säljs på en projekttyp som skapar TO enligt egenskaper i rutin 781 Projekttyper. Då markerar vi radiokappen Ingen TO i produkthuvudet i rutin 570, annars markerar vi knappen Automatisk TO. Vi kan då på samma kndorder/projekt haprodukter som dels ska tillverkas nu med kopplad TO) och dels produkter om tar från lager, tillverkade redan mot lager. 39

40 40

41 MPS Handbok Produktion Produktion Tillverkning mot lager och kundorderstyrd tillverkning Det är i princip ingen större skillnad mellan tillverkning mot lager eller kundorderstyrd tillverkning. I första fallet kan man se det som att det är försäljningsavdelningen/lagret som är kunden. I övrigt blir flödet i stort sett detsamma genom Pyramid. Enda skillnaden är att vi har möjlighet att skapa tillverkningsorder direkt från kundorder om vi så önskar. Självfallet kan vi samtidigt arbeta med båda typerna av tillverkning. Om vi gör om en kundorder till en tillverkningsorder vet Pyramid vilken leveransvecka kunden begärt och föreslår detta som färdigvecka. Startvecka kan då enligt egenskap beräknas som färdigvecka minus ledtid. Genom att ändra en egenskap kan vi låta beräkningen ske omvänt, dvs. genom att ange startvecka räknas färdigvecka fram med hjälp av ledtiden. Då tillverkningsordern planeras justeras start- och färdigvecka på tillverkningsordern enligt gjord planering. Produkt - TO Produkten (strukturen) används som mall då TO registreras. TO-rader skapas av produktraderna vars antal multipliceras med orderantal och divideras med satsstorlek (gäller ej fasta kostnader, t.ex. ställtider). Därefter kan både produkt och TO förändras utan att de påverkar varandra. Skapa TO från kundorder Om vi arbetar med kundorderstyrd tillverkning börjar det hela med att försäljningsavdelningen registrerar en kundorder på ett antal cyklar. Reservation görs då i artikelregistret för detta antal färdiga cyklar. Vi kan, styrt av en egenskap i rutin 781 Projekttyper, automatiskt generera tillverkningsorder när vi registrerar kundordern. Rutin 410 Order och rutin 110 Projekt använder rutin 512 Bered kundorder för att generera TO. I denna rutin (512 Bered kundorder) kan vi även skriva ut produktionsdokument för de TO som skapas. Alternativt kan vi hämta kundordern till tillverkningsordern med hjälp av rutin 512 Bered kundorder. Vi kan i produkthuvudet markera om produkten ska kunna skapas automatiskt från kundorder/ projekt eller inte. I rutin 510 Tillverkningsorder kan vi, om vi så önskas, ändra antal att tillverka. Vi kan också där lägga till, ta bort eller byta ut ingående komponenter, dvs. material och operationer. Om kundordern omfattar flera produkter skapas flera tillverkningsorder som alla märks med samma kundordernummer, kundkod och kundnamn. Dessutom finns ett begrepp, Grupp, som genom en egenskap i rutin 580 Tillverkningstyper automatiskt kan sättas till samma som den genererande kundorderns ordernummer. Genom en egenskap sätts namn på tillverkningsordern lika med produktens benämning på varje tillverkningsorder, eller samma som ordernamnet i kundordern. Skapa TO för lagerstyrd tillverkning Om vi arbetar med tillverkning mot lager börjar det egentligen med att vi med hjälp av erfarenhet och prognoser från marknadssidan beslutar att tillverka cyklar som ska vara färdiga vid en viss tidpunkt. Bristanalys kan göras med hjälp av bristlistor och inköpsförslag i rutin 8020 Utskriftscentral. Även rutin 470 Behovsanalys kan användas. Vi registrerar tillverkningsordern i rutin 510 Tillverkningsorder med angivande av artikelnummer, antal och start- eller färdigvecka. Även veckodag hanteras genom att ange 5 siffror i veckonumret, t.ex är måndag i vecka 42 år Rutin 470 Behovsanalys kan skapa tillverkningsorder baserat på behov. Antal att tillverka Då vi skapar TO i rutin 510 Tillverkningsorder och 512 Bered TO, föreslås antal att tillverka. Detta baseras på nuvarande saldo, reserverat (för kundorder eller till annan TO), beställt (redan lagda TO), optimal kvantitet, säkerhetslager, beställningspunkt, max.lager och multipel kvantitet. En bristberäkning görs och antal att tillverka föreslås baserat på detta. Till hjälp för beslutsfattande om antal visas en redigerbar infobild med saldofälten som används för bristberäkning och antalsförslaget. Andra fält kan lätt redigeras in i bilden. Aktiviteter kopplade till TO Vid TO-registreringen kan vi skapa aktiviteter kopplade till tillverkningsordern. För detta krävs modulen CRM/Säljstöd. 41

42 Prioritet på TO Vi kan prioritera en tillverkningsorder genom att ange en prioritet mellan 1 och 9 eller blankt i TOhuvudet. 1 är högst prioritet, blankt är lägst prioritet. I rutin 523 Körplan sorteras operationerna så att de som tillhör TO med högst prioritet kommer först. Vi kan även i infostudio för TO lägga ut prioritetsfältet och sortera om listkontrollen på prioriteten. Prognosorder Genom att lägga tillverkningsorder med status prognos, kan vi göra saldoprognos och behovsanalys med eller utan prognosordrar. Även andra listor kan selekteras per status. En prognosorder kan lätt omvandlas till en aktiv tillverkningsorder genom att ändra status. Budgetering Om vi har statistikmodulen kan vi också budgetera förbrukning och återrapportering i rutin 770 Statistik - tillverkningsstatistik och använda i rutin 575 Resursbehovsprognos. Om vi inte har statistikmodulen kan vi använda rutin 722 Budgeterin. Leveransplaner/prognoser Prognoser an även skapas i rutin 470 Leveransplaner/prognoser för att sedan användas i rutin 470 Behovsanalys. Planering Om vi vill resursplanera TO:n kan detta ske automatiskt då den registreras i rutin 510 Tillverkningsorder. Detta styrs av en egenskap i rutin 580 Tillverkningstyper. Denna egenskap kan också ställas in så att planeringsdialogen, rutin 513 Planera TO, startas vid TO-registreringen i rutin 510 Tillverkningsorder. I planeringsrutinen, rutin 513 Planera TO, kan vi även ta fram en TO och planera den eller ändra tidigare planering. Planeringsrutinen kan även startas från rutin 512 Bered kundorder då TO bereds där. Detta styrs av egenskap i rutin 580 Tillverkningstyper. Planeringsförslaget tar hänsyn till resursgruppens kapacitet och dess egenskap för planering mot kapacitetstak. Operationer splittas inte. Hänsyn tas också till parametrar för utnyttjandegrad, effektivitet, kötid före och efter, samt överlappning. Koppling kundorder/projekt - TO - Inköpsorder Vi kan skapa TO från kundorder eller projekt. TO kan i sin tur generera nya TO för halvfabrikaten. För TO kan vi också skapa inköpsanmodan för material. Vi har följande fall Kundorder/projekt skapar TO. TO skapar TO för halvfabrikat (i flera nivåer). Kundorder/projket skapar TO som skapar TO som skapar TO osv. TO skapar inköpsanmodan. TO skapar TO som skapar inköpsanmodan. Kundorder/projekt skapar TO som skapar inköpsanmodan. I samtliga fall kan det vara önskvärt att om man ändrar antal eller veckor i översta nivån (kundorder/ projekt eller moder-to), kunna få ändringarna att slå igenom på underliggande TO och inköpsanmodan. Förutsättningarna för att göra dessa förändringar är beroende på om TO är reserverad och/eller planerad. För inköpsanmodan gäller att den kan vara överförd till inköp. Vi behöver därför en el egenskaper. Egenskaper Egenskaperna för att kunna ändra kopplade TO finns i rutin 580 Tillverkningstyper. TO med under TO För att ändra antal på moder-to:n krävs att den inte är reserverad eller planerad. TIPS! Använd TO-centralen för att avreservera TO:n och sedan ändra på den. 42

43 MPS Handbok Produktion När vi ändrar antal produkter att tillverka på moder-to:n, ändras antal på under-to i motsvarande grad. Detta kan vi lätt kontrollera på fliken TO-struktur i TO-centralen. De under-to som var reserverade kommer nu att vara opåverkade, avreserverade och uppdaterade eller omreserverade och uppdaterade enligt egenskap på deras tillverkningstyp. Planerade under-to blir på samma sätt opåverkade eller avplanerade och uppdaterade enligt egenskaperna. OBS! Moder-TO måste avreserveras och avplaneras för att ändra antal och veckor. Egenskaperna i 580 gäller de kopplade under-to. Kundorder med TO Då vi har skapat TO från kundorder/projekt, antingen i rutin 410 Order, rutin110 Projekt eller rutin 512 Bered kundorder har skapade TO och under-to fått antal och färdigvecka från kundorderraden (eller projektraden). TO:na har fått startvecka, antingen enligt ledtid eller om de planerats, från planeringrutinen. Planeringsriktning kan också spela in i detta fallet. Vill vi att ändring av antal och/eller vecka på kundordern/projektet ska slå igenom på underliggande TO så måste projekttypen på ordern/projektet ha egenskapen Uppdatera TO i rutin 781 Projekttyper. Materialbehov I och med att vi registrerat tillverkningsordern finns nu uppgifter i databasen om att vi tänker börja tillverka X antal cyklar i vecka Y. Därigenom kan vi direkt låta Pyramid analysera fram att vi i startveckan har ett behov av ingående detaljer och att det i färdigveckan kommer att inlevereras färdiga cyklar till lagret, så att vi sedan kan göra en utleverans till kunden. Observera att vi ännu inte har reserverat materialet för den här tillverkningen. Vi kan alltså registrera tillverkningsorder med startvecka i en relativt avlägsen framtid utan att riskera att inköpsavdelningen panikköper dyrt material redan i dag. Behovsanalys (470) fungerar som en saldoprognos på skärm, men kan dessutom skapa inköp och tillverkningsordrar enligt förslag baserat på behovet. Upp till 15 periodintervall kan visas. Förslaget som skapas kan ändras innan inköp eller TO skapas. Om det finns kundorder på produkter som behöver tillverkas kan rutinen analysera behovet av ingående material även om tillverkningsorder ännu ej är skapad. I stället för inköp kan inköpsanmodan skapas. Markeringar visas för försenade materialinleveranser och för ledtidskonflikter. Möjlighet finns att skapa inköp från alternativ leverantör. Rutinen ingår i grundmodul 4, Order/lager/inköp. Visningskriterier kan ändras utan att databasen behöver analyseras på nytt. Istället kan man med hjälp av listan Saldoprognos i rutin 8020 Utskrifstcentral, simulera lagersituationen för de utvalda artiklarna under 10 intervall framåt från angiven vecka/dag. Dessa intervall kan vara veckor eller dagar och vi definierar dem i rutin 791 Egenskaper planering - Saldoprognos. Observera att intervallen ej behöver vara lika stora. Vid listutskriften kan inställningen tillfälligt ändras. Saldoprognosen ger ett bra beslutsunderlag eftersom vi kan se om det ligger ytterligare behov de närmaste veckorna och då kan göra ett större inköp. TIPS! Material som är kopplat till operation får startvecka och färdigvecka samma som operationen vid planeringen. På detta sätt kan vi med hjälp av operationsplaneringen få materialet planerat till rätt tidpunkt. 43

44 Materialklarering Om vi reserverar material för tidigt, kan detta ge signal till inköpsavdelningen att köpa hem material innan det behövs. Detta kan ge konsekvensen att hanteringen blir dyrare än vad den hade behövt bli. Detta på grund av ökade lagerhållningskostnader och onödigt högt lagervärde. Istället kan vi vänta med att reservera material för TO tills vi kommer till en lämplig dead-line. Fram till denna tidpunkt är då enkelt att ändra på antal samt start- och färdigvecka om t.ex. bakomliggande kundorder ändras. OBS! Tillverkningsordrar som är reserverade måste avreserveras om antal ska ändras. Tillverkningsordrar som är planerade måste avplaneras om start- och/eller färdigvecka ska ändras. Materialklarering innebär att vi kontrollerar om det finns material hemma för att starta tillverkning av de TO som har startvecka den närmaste tiden. För de tillverkningsordrar vi då väljer att starta reserverar vi då material. Lämplig arbetsgång kan då vara att i detta läge också planera operationerna. Detta gör vi då i rutin 513 Planera TO. Vi kan också i detta fall välja att skriva ut lämpliga dokument i rutin 515 Produktionsdokument. I rutin 520 Materialklarering/reservering väljer vi ut önskade TO genom att ange ett intervall av startveckor. Vi kan också göra urval på ett intervall av tillverkningsordernummer. Urval på grupp, tillverkningsstatus, tillverkningstyp, område och produkt kan också göras. TIPS! Genom att markera Även reserverade TO visas också dessa (om de ingår urvalet man gör) och kan då avreserveras i rutinen. Dialogen visar två listkontroller. I den vänstra visas en rad för varje tillverkningsorder i urvalet. Om man klickar på en av dessa rader så visas i höger listkontroll materialet som denna TO behöver. För varje TO i vänster listkontroll visas en markering som talar om ifall det finns material tillräckligt för denna TO (grön flagga), möjlig att tillverka om den prioriteras (gul prick) eller material saknas (röd triangel). Om material delvis samknas visas hur många av produkten som kan tillverkas. Dessutom visas i höger listkontroll saldouppgifter om de ingående materialen, så vi kan se vad som saknas. Saldo beräknas på vad som blir kvar om vi tar material till de TO som ligger före i vänster listkontroll. Markerar vi kryssrutan för en TO så räknas saldo för materialen till övriga TO om och visas. Det kan då hända att andra TO som varit startklara då saknar material. På grund av dessa kan i sin tur andra TO bli startklara. Alla markeringar vi gör i detta läget, påverkar inget i databasen utan sker helt simulerat i dialogen. När vi sedan klickar på knappen Verkställ kommer de markerade tillverkningsordrarna att reserveras. Det är först nu som förändringar sker i databasen. OBS! Om vi tar bort markeringen i rutan för en TO som redan reserverats kommer den istället att avreserveras då vi klickar på Verkställ. I listkontrollen visas vilka TO som reserverats eller avreserverats. Om reservering eller avreservering inte kan ske, visas istället felmeddelande om varför det inte gick, t.ex. att tillverkningsordern är öppen för ändring av en annan användare. TIPS! Det går att reservera material för tillverkningsorder trots att material inte finns tillgängligt. 44

45 MPS Handbok Produktion Reservation I rutin 520 Materialklarering/reservering kan vi reservera material för en eller flera TO, t.ex. alla som ska starta i ett angivet veckointervall. Automatisk reservation Genom inställning av egenskaper kan vi automatiskt göra reservation av ingående komponenter antingen vid registreringen av tillverkningsordern (som kan genereras vid registrering av kundorder), eller vid utskrift av plocklistan. Då behöver vi inte använda reservationsrutinen. Rutin Åtgärd Egenskaper 410/110 Reg. av kundorder Egenskap för att skapa TO i projekttyp i 781 och reservation i 580 Tillverkningstyper 510 Reg. av TO Egenskap för reservation i 580 Tillverkningstyp 510 Plocklista skrivs Egenskap i 791 Tillverkning. - Registrering - Plocklista 515 Plocklista skrivs Egenskap i 791 Tillverkning. - Registrering - Plocklista 520 Reservation 521 Plocklista skrivs Egenskap i 791 Tillverkning. - Registrering - Plocklista 522 Plocklista skrivs Egenskap i 791 Tillverkning. - Registrering - Plocklista 523 Plocklista skrivs Egenskap i 791 Tillverkning. - Registrering - Plocklista I samtliga fall gäller att egenskap för reservation på TO-rad skall vara aktiv. Denna egenskap sätts från produktraden. Reservation av lagerplatser Inköp Om modulen lagerplats/batch används kan lagerplatser eller batchnummer reserveras. I rutin 791 Egenskaper lagerplatser kan man markera Reservera för tillverkningsorder. Om egenskapen är markerad kan även Manuell reservation tillverkningsorder markeras. Är bara första rutan markerad sker reservation enligt FIFO-princip, dvs. äldst först. Är båda rutorna markerade kan man vid reservation välja vilka lagerplatser som ska reserveras för angiven tillverkningsorder. Automatuttag kan sedan göras för de lagerplatser/batchar som reserverats. Manuella inköp Inköp av material för tillverkning kan göras i rutin 430. För att fatta beslut om vad som ska köpas in, vilken kvantitet och till vilken tidpunkt inköpet ska göras, kan bristlistor, inköpsförslag, saldoprognos i rutin 8020 Utskriftscentral användas. Även rutin 470 Behovsanalys kan användas för att skapa inköp. Inköpsanmodan Vi registrering av TO kan inköpsanmodan skapas. Detta styrs av egenskap på TO-typen. Även egenskaper i rutin 784 Artikeltyper och i rutin 791 Egenskaper försäljning och Lager/inköp, inverkar. Inköpsanmodan kan sedan överföras till inköp. Ackumulering av artiklar kan göras, dvs. om samma artikel ska köpas till flera TO kan de slås samman till en inköpsrad. Olika artiklar som ska köpas från samma leverantör, kan samlas på samma inköp genom att ackumulera per leverantör. Inköpsanmodan används även i rutin 110 Projekt och 410 Order för att generera inköp av artiklar som man sedan säljer vidare, dock inte för delar som ingår i produkter man gjort order på. I sådana fall går man via tillverkningsorder eller behovsanalys. Behovsanalys Rutin 470 Behovsanalys kan skapa antingen inköp eller inköpsanmodan. Detta styrs av egenskap i rutin 791 Egenskaper lager/inköp. Legoarbeten Inköp av legoarbeten görs inte som inköp, utan man använder lego-operation eller lego-to för detta. Se separat avsnitt om legohantering. 45

46 Produktionsdokument Produktionsdokumenten kan skrivas ut automatiskt redan vid TO-registreringen. Vilka som ska skrivas bestäms av egenskaper i blankettsetet. För operationskort och materialkort styr blankettsetet även hur texterna ska hanteras. Om vi inte har automatisk utskrift vid registreringen av TO, kan vi i rutin 515 skriva ut produktionsdokumenten. Plocklistan kan skrivas sorterad i lagerplatsordning. Vi kan välja vilka dokument som ska skrivas ut, eller att skriva enligt blankettset. Vi kan också ange antingen en speciell TO eller ett intervall av TO. Det är även möjligt att skriva ut dokumenten för en grupp av TO, se gruppdokument nedan Verkstadsorder och plocklista beställs som omutskrift, om de redan är utskrivna. De märkes då med texten KOPIA i huvudet. Detta för att förhindra att någon av misstag en gång till tar ut material från förrådet. Om plocklistan skrivs ut och man redan har tagit ut en del material, får vi istället texten REST i huvudet. Gruppdokument Om vi vill skriva ut en verkstadsorder och plocklista för flera TO som hänger samman genom att de har samma identitet i fältet grupp, kan vi antingen skriva dokumenten som vanligt och då få en verkstadsorder och en plocklista för varje ingående TO, eller skriva gruppdokument och då få en gemensam verkstadsorder och en gemensam plocklista för hela gruppen av TO. Vi kan då om så önskas slå samman (ackumulera) artiklar, så att t.ex. skruv M3 x 10 som kanske finns på flera ställen i varje TO, bara skrivs ut på plocklistan en gång men med summerat antal. Detta gäller inte bara grupplocklistan, utan även den vanliga tillverkningsplocklistan. Omutskrift kan även beställas för gruppdokumenten. Produktionsstart Genom att skriva ut dokumenten före start börjar vi vår produktion. Startvecka kan användas som urvalsbegrepp för utskriften. Vi kan om vi vill göra förrådsuttag automatiskt vid utskrift av plocklistan. Rapportering Reservationer rapporteras i rutin 520 Materialklarering/reservering och förrådsuttag i rutin 521 Rapportering. Vid uppbyggnaden av produkten i rutin 570 Produkter hade vi möjlighet att ange vilka material och operationer, som skulle vara möjliga att ta ut automatiskt. Likaledes vilka material som vi skulle reservera. Operationer kan aldrig reserveras de genererar istället beläggning. Vanligen väljer man att vid samma tillfälle reservera allt och kanske även vid ett givet tillfälle göra uttag för allt. En finess kan dock vara att göra automatrapportering av det mesta materialet, men detaljrapportera vissa, oftast avvikande material. Det är möjligt att med rapportgeneratorn få en markering på plocklistan för de material som tas ut automatiskt. Tidrapportering görs i rutin 521 Rapportering, 522 Operationshantering, 523 Körplan eller via modulen Tidrapportering. Om vi inte vill tidrapportera kan vi ange en egenskap i rutin 791 Egenskaper tillverkning så att all tid automatrapporteras. Då får vi en bättre efterkalkyl än om vi inte hade rapporterat alls. Detta kan vara användbart i ett igångkörningsskede då vi inte har kommit igång med tidrapportering ännu. Kassationsrapportering I rutin 6572 Kassationsorsaker skapar vi koder för kassationsorsaker. Vid rapportering kan vi sedan ange kassationsorsak, antal kasserade, resursgrupp, maskinkod, verktyg och en beskrivande text. Kassation kan rapporteras vid materialuttag i rutin 521 Rapportering, tidrapportering i rutin 521 Rapportering, operationsstart eller återrapportering av operation i rutin 522 Operationshantering och 523 Körplan, samt vid återrapportering av TO i rutin 530 Återrapportering. Totaluttag Vid tillverkningsstarten kan vi göra totaluttag i rutin 521 Rapportering. Vi anger tillverkningsorder och antal cyklar som vi vill ta ut material för. Observera att vi inte behöver detaljrapportera hur många skruvar och muttrar som gått åt, utan bara att vi gjort uttag för så mycket material som behövs för att göra önskat antal cyklar. Anger vi inget antal sker uttag för återstående antal av produkten, cyklarna. Även tid kan rapporteras på detta sätt om egenskap för uttag är aktiv på To-raden (kommer från produktraden). 46

47 MPS Handbok Produktion Automatiska uttag Genom inställning av egenskaper kan vi automatiskt göra uttag av ingående komponenter vid utskrift av plocklistan. Automatuttag kan också göras vid operationsstart eller -återrpportering i rutin 522 Operationshantering eller 523 Körplan, samt vid återrapportering av TO i rutin 530 Återrapportering. Rutin Åtgärd Egenskaper 510 Plocklista skrivs Egenskap i 791 Tillverkning. - Reg. - Plocklista 515 Plocklista skrivs Egenskap i 791 Tillverkning. - Reg. - Plocklista 521 Totaluttag 522 Operationsstart Egenskap i 791 Tillverkning. - Reg. - Rapportering 522 Operationsslut Egenskap i 791 Tillverkning. - Reg. - Rapportering 530 Återrapportering Egenskap på tillv.typ i 580 I samtliga fall gäller att egenskap för uttag på TO-rad skall vara aktiv. Denna egenskap sätts från produktraden. Avvikelserapportering Om vi behöver mer material, t.ex. fler skruvar, gör vi ett uttag på de ytterligare detaljer vi behöver. Vi kan även minusrapportera om vi behövde mindre av något material. Material som ofta avviker från planerat kan vi märka i strukturen att inget automatiskt förrådsuttag ska ske. Då måste vi göra dessa rapporteringar manuellt i rutin 521 Rapportering, medan övriga detaljer i produkten kan hanteras automatiskt. Med rapportgeneratorn är det möjligt att redigera in en markering på plocklistan, för de rader där automatuttag sker. Vi kan göra en ännu mer förenklad arbetsgång genom att låta förrådsuttag ske automatiskt då vi skriver ut Plocklistan. Om vi väljer denna metod är det lämpligt att skriva ut plocklistor för ett intervall av ordernummer, för en speciell avdelning eller per startvecka. Lämpligt kan var att på fredagen skriva ut plocklistor för alla TO som ska starta nästa vecka. Ett speciellt fall är om man gör deluttag innan man gör totaluttaget. I rutin 791 Egenskaper Pyramid Planering Tillverkning Rapportering, finns en egenskap Tillåta totaluttag efter deluttag. Denna funktion använder vi i de fall då vi vill göra deluttag före totaluttag. Om egenskapen är aktiv, sker vid totaluttag uttag av det som är rest eller enligt angivet antal. Om egenskapen är inaktiv sker inget uttag på de rader som vi redan har rapporterat på. TIPS! Om vi i förväg vet att det alltid är vissa rader som ska avvikelserapporteras, kan vi istället märka dessa i produkten att automatiskt uttag ej ska göras. Vi kan i så fall redigera fram en markering (specialdatanummer) på plocklistan för om uttag görs automatiskt eller ej. Kombination av metoder På tillverkningsordern finns uppgifter sparade om hur många vi gjort reservering för och hur många vi gjort förrådsuttag för. Därför kan man utan problem göra delrapporteringar och eller kombinera manuell reservering och uttag med automatiken vid utskrift av plocklistan. Tider/operationer Artiklar med kategori 3 betraktas som tider. Ofta stämmer materialåtgången bra med planerat enligt strukturen, men tid kan det åtgå mer eller mindre, eller rent av dyrare tid t.ex. övertid. Då väljer vi att undanta tider från automatiken. Normalt är det i produkten angivet att det ej ska ske förrådsuttag och att kategori 3 ej ska skrivas på plocklistan. Därför får vi istället rapportera tiderna i rutin 521 Rapportering, 522 Operationshantering eller 523 Körplan. I detta fall rapporterar vi alltså inte avvikelser, utan hela åtgången. Om vi inte tidrapporterar kan vi istället låta tiderna automatiskt rapporteras på samma sätt som automatuttag görs för material. Efterkalkylens tidsåtgång blir då samma som förkalkylens. 47

48 Rapportering från körplan Rutin 523 Körplan kan med fördel vara igång på arbetsstationerna ute i produktionen. Vilka operationer som ska köras idag, denna vecka eller inom ett angivet antal dagar framåt, visas på skärmen. Markeringar finns för vilka som kan påbörjas, vilka som redan är påbörjade och vilka som inte kan påbörjas pga föregående operation inte är tillräckligt klar eller att behövligt material saknas. Föregående operation och nästa operation visas. Text, kommentar-info, för tillverkningsordern och raden visas, samt info om tillverkningsordern. Infobilden kan redigeras. Material som är kopplat till markerad operation visas. Informationen i dialogen uppdateras enligt uppdateringsintervall i rutin 791 Egenskaper planering. Anges inget intervall sker uppdatering var 5:e minut. Det finns knappar för att Starta operation, Återrapportera operation, Materialuttag och Tidrapportering. Om resursgruppen har egenskapen Operationsstämpling markerad i rutin 6512 Resursgrupper, gör start och återrapportering av operation i en operationsstämplingsdialog, annars sker detta genom att knapparna startar rutin 522 Operationsrapportering. Knapparna för materialuttag och tidrapportering startar rutin 521 Rapportering. Operationsstämpling Operationer kan påbörjas, pausas, återrapporteras och avslutas i denna dialog. Flera stämplingar kan pågå samtidigt. Då operation startas anges stämplande signatur och påbörjat antal detaljer. Då operationen återrapporteras anges signatur, antal detaljer och använd tid. Den som startade stämplingen föreslås i signaturfältet, men kan ändras. Antal detaljer och använd tid kan också ändras. Avslut av operation föreslås enligt egenskap på tillverkningstypen. Egenskap i rutin 872 Arbetsplats styr om inloggningssignatur ska föreslås vid stämplingen, eller om den måste anges manuellt var gång. Stämplingar kan parkeras, pausas, dvs. tillfälligt avbrytas för att sedan fortsätta. Materialuttag kan ske enligt egenskap i rutin 791 Egenskaper tillverkning - Rapportering - Uttag av mtrl för operation. Uttag kan ske antingen vid start av operation eller vid återrapportering av den. Kassation rapporteras på en egen flik. Kassationskod (-orsak) och antal måste anges. Resursgrupp, maskinkod och verktyg föreslås från tillverkningsraden. Beskrivande text kan registreras. Uttag för kasserat kan göras enligt egenskap i rutin 791 Egenskaper tillverkning - Återrapp. Egenskap på resursgruppen i rutin 6512 Resursgrupper, styr om operationsstämpling ska användas eller om rapportering ska ske genom rutin 522 Operationshantering. Finns tidstämplingsmodulen installerad kan man dessutom välja att stämplingstid ska beräknas enligt schema. Man kan då välja mellan resursgruppens schema eller stämplande signaturs. Gjorda stämplingar kan ses på tillverkningscentralens op.stämplingsflik och i operationsstämplingsstudion. Gruppstämpling Genom att markera flera operationer och sedan klicka på starta operation, påbörjar man en s.k. gruppstämpling, dvs. flera operationer körs parallellt. Gruppstämplingen avslutas/rapporteras genom att någon av operationerna markeras och man klickar på Återrapp operation. Då rapporteras alla operationerna i gruppen och tiden fördelas proportionellt enligt budgeterat förhållande mellan tiderna. Det går inte att starta någon ytterligare stämpling på operation som ingår i en pågående gruppstämpling. Det är inte heller möjligt att återrapportera en av operationerna i en gruppstämpling; hela gruppen måste återrapporteras. Dock kan man sedan starta en vanligt singel -stämpling på någon operation som tidigare varit del av en gruppstämpling. Förutsättningen är att gruppstämplingen ej längre är igång (aktiv) och att operationen ej avslutats. Gjorda stämplingar kan ses på tillverkningscentralens op.stämplingsflik och i operationsstämplingsstudion. Tidrapportering MPS kan kombineras med modulen tidrapportering då en (eller flera) PC fungerar som stämpelklocka. Man stämplar då in och ut när man kommer eller går, samt stämplar då man byter tillverkningsorder eller operation. Om vi operationsstämplar kan vi även märka operationen som påbörjad eller avslutad. Med hjälp av arbetsschema kan mycket automatik byggas upp så att man kan slippa stämpla in och ut på t.ex. raster. Se vidare Pyramid manual för tidrapporteringsmodulen. Om man stämplar med streckkoder och vill stämpla mot en speciell operation, kan streckkoden innehålla ordernumret och radnumret med en punkt emellan. 48

49 MPS Handbok Produktion Komma gå-stämpling Vi kan tidstämpla personalens närvaro genom att stämpla in då de kommer och ut då de går. Operationerna stämplar vi sedan i operationsstämplingsdialogen i rutin 523 Körplan. Dessa op.stämplingar påverkar då ej personalens tider utan används endast för operationerna i tillverkningen. Vi kan då ha olika schema för resursgrupperna (maskinerna) och för personalen. Det kan ju hända att vi har maskiner som är igång även då det inte finns personal. Spårbarhet Värt att notera är att eftersom Pyramid är uppbyggt kring ett transaktionsregister lagras information om alla in- och utleveranser. Förrådsuttag och återrapportering skapar alltså in- och utleveranstransaktioner. Krävs ytterligare spårbarhet kan man använda modulerna Lagerplats/Batch och/eller Serienummer. Återrapportering Vi rapporterar in antalet färdiga produkter som återrapportering (inlevereras) på varje tillverkningsorder. Vi kan dela upp återrapporteringen på flera delleveranser. Vi kan ange hur stort antal som kasserats, för att sedan få kassationsstatistik. Det är även möjligt att avsluta TO:n i samband med återrapportering. Vi kan ställa in en egenskap för om Pyramid alltid ska fråga om avslut, aldrig fråga eller fråga då ett visst procenttal av beställt antal, har uppnåtts. Styrt av egenskap i rutin 580 Tillverkningstyper kan återrapportering ske då sista operationen avslutas. Avslutning När vi avslutar tillverkningsordern ändras dess status till avslutad. Om inrapporterat färdigantal är mindre än uttaget antal kan vi göra återföring av överskjutande material. Vi har t.ex. tillverkningsorder på 10 cyklar, och gör totaluttag för dessa. Vi tillverkade bara 7 st. och avslutar sedan TO:n. Om vi då väljer att göra återföring kommer material för 3 cyklar automatisk att läggas tillbaka till lager. Detta förutsätter att vi har egenskapen Återför överskjutande material aktiv i rutin 791 Egenskaper Pyramid Tillverkning - Återrapportering, samt att raderna är märkta för automatiskt uttag. Rapportering med PDA (handterminal) Med hjälp av modulen PDA kan vi rapportera materialuttag från handterminaler, s.k. PDA:er. Det finns handterminaler med inbyggd streckkodsläsare, vilket ytterligare förenklar rapporteringen. Kopplingen mellan handterminal och Pyramid sker trådlöst, i realtid. Detta innebär att vi direkt kan se gjorda rapporteringar i databasens arbetsregister. Avisering Om säljstödsmodulen finns installerad, har vi en knapp för avisering i rutin 510 Tillverkningsorder. Eftersom TO måste vara skapad för att vi ska kunna lägga till avisering, är knappen bara tillgänglig i ändraläge. Vi får möjlighet att för en speciell TO få avisering via e-post, SMS eller som aktivitet/meddeland. SMS-avisering förutsätter att SMS-tjänsten är aktiverad i Pyramid. Avisering kan ställas in att ske vid uttag, återrapportering eller då markerad status antas. Vi kan välja mellan de statuskoder som finns upplagda i TO-statustabellen. TO-status Med hjälp av tillv.status kan vi hålla reda på hur långt en tillverkningsorder hunnit genom att låta status automatiskt ändras vid olika händelser. Dessutom kan vi spärra eller varna på vissa statuskoder. Värdena i statuskolumnerna Res, Avres, Uttag, Åter, Avslut, Återakt och Planerad avser vilken status som vi automatiskt ska byta till vid första rapporteringen enligt respektive kolumn. Spärrkoderna i kolumnerna Rapp.kod och Återrapp.kod anger: Varning ges vid rapportering resp. återrapportering. Rapportering resp. återrapportering medges ej. Rapportering resp. återrapportering är tillåten. TO-status registervårdas i rutin 581 Tillverkningsstatus. 49

50 Tillverkningstatus Res. Avres. Uttag. Åter. Återakt. Plan. Rapp.kod Återrapp.kod 0 Prognos Registrerad Reserverad Uttag gjorda Återrapporterad 9 7 Vilande Avslutad 2 2 Exempel på TO-statuskoder upplagda i rutin 581. Prognos Lägg speciellt märke till status prognos. Genom att i rutin 791 Egenskaper planering Saldoprognos, ange vilken statuskod som avser prognos, kan vi sedan i saldoprognoslistan och i behovsanalysen bortse från, eller ta med prognos-to. Dessa TO kan sedan lätt omvandlas till aktiva TO genom att ändra status. I ordermodulen finns även rutin 475 Leveransplaner/prognoser. Dessa kan användas i stället för att göra order och TO med status prognos. Leveransplaner/prognoser från rutin 475 behandlas i rutin 470 Behovsanalys och i Saldoprognoslistan på samma sätt som ordrar och TP med prognosstatus. Kostnader vid rapportering och återrapportering Det är viktigt att man i rutin 791 Egenskaper tillverkning, ställer in rätt kostnadsfält för rapportering och återraportering. En produkt eller ett material måste värderas till samma kostnad vid inleverans, utleverans och lagervärdering. Vanligaste kostnadsfält är nog Kalkylpris, men även Lagerpris (snittpris, vägt kostpris) används ofta i tillverkande företag. Ändring av kostnader Kostnader för material kan antingen ändras manuellt vid lämpliga tillfällen, eller styrt av leverantörsfakturor för inköpen. Tänk på att ändringarna kommer att få olika inverkan beroende på vilket prisfält vi använder vid rapportering, återrapportering, utleverans och lagervärdering. Material kanske tas ut fysiskt från lagret efterhand som tillverkningen pågår, men rapporteras som totaluttag, antingen vid start av tillverkningen eller vid återraporteringen. Om kostnaderna då förändras löpande stämmer inte priset på gjorda transaktioner med verkligheten om de får priset som gäller vid rapporteringstillfället. Kalkylpris Kalkylpris är precis vad det låter som, ett pris man kalkylerar med. Materialets kalkylpris kan vi använda för att räkna fram produktens kalkylpris med lämpliga påslag för material och operationer. VI kan använda kalkylpriset för lagervärdering. Vi kan använda kalkylpriset vid rapportering och kan då jämföra förkalkyl (budget) och efterkalkyl (utfall). Vid rapportering och återrapportering till kalkylpris kan vi använda antingen aktuellt (dagens) pris eller det som gällde då tillverkningsorden skapades. Vilket vi väljer beror bl.a. på hur vi gör uttagen. Gör vi uttagen och rapporterar dem löpande eller gör vi totaluttag vid start av TO eller vid återrapportering? Är det lång tid mellan start av TO och återrapportering? Har priserna ändrats under tiden? Omkostnader I artikelregistret kan påslag för omkostnader göras på inköpspriset och ge ett högre kalkylpris. Använder vi sedan materialets kalkylpris vid priskalkylering av produkten gör vi ett materialpåslag och samma påslag ska vid beräkningen inte ingå på båda ställena så att det blir dubbelt. Lagerpris Att värdera materialuttag till lagerpris (snittpris, vägt kostpris) kan vara en bra metod. Prisvariationer slår inte igenom lika hårt som på kalkylpriset utan jämnas ut. Förutsättningen är att vi inte håller på med hyllvärmare, dvs. materialet används sällan och kan ha prisändrats mycket sedan senast. Återrapportering Vid återrapportering till lagerpris kommer normalt inte produktens lagerpris att förändras. Om man använder PIA-rapportering och bokför diffrensen kommer dock lagerpriset att kunna förändras. 50

51 MPS Handbok Produktion Omkostnader I artikelregistret kan påslag för omkostnader göras på inköpspriset och ge ett högre kalkylpris. Använder vi lagerpris + omkostnader vid rapportering och/eller återrapportering kommer omkostnader från artikelregistret att läggas på vid rapporteringen eller återrapporteringen.. Återrapportering till rapporterad kostnad I rutin 791 Egenskaper tillverkning ställer man in vilken kostnad som ska användas vid återrapportering av TO. Ett val är Rapporterad kostnad. Det händer att man väljer denna metod i fall där det ger oönskat resultat beroende på samverkan med övriga egenskaper och arbetssätt. Vi ska därför klara ut ett par begrepp här. Innebörd Rapporterad kostnad ska utläsas hittills rapporterad kostnad. Delrapportering Först görs totaluttag för hela tillverkningsordern. Om man sedan återrapproterar en del av den, får dessa återrapporterade produkter bära HELA kostnaden. Uttaget görs till den kostnad man ställt in för uttag, t.ex. Kalkylpris. Exempel Tillverkningsorder på 100 st läggs. Vi gör totaluttag (både tid och material) för dessa hundra och det ger en kostnad på 1000:- (10:-/st). Vi återrapporterar sedan 40 st som blir färdiga. Dessa inlevereras då till kostnaden 1000/40 = 25 kr/st. Därefter blir ytterligare 40 färdiga som inrapporteras till 1000/40 = 25 kr/st de också. Slutligen återraporteras de sista 20 st till kostnaden 1000/20 = 50 kr/st. Vi har alltså inlevererat 100 st till kostnaden 40x x x50 = 3000 kr vilket blir alldeles fel. Vi hade tänkt oss att det skulle blir de 1000 kr som vi gjorde uttag för. Slutsats Man kan inte använda metoden återraportering till Rapporterad kostnad om man gör totaluttag följt av delåterraporteringar. Tidrapporter kommer in sent Först gör vi totaluttag på material. Sedan tidrapporterar vi. Slutligen återrapporterar vi tillverkningsordern. Så långt är allt gott och väl, men sedan kommer det in en tidrapport som vi inte visste om och vi rapporterar den. Kostnaden för de återrapporterade produkterna påvekras då ej av denna sista uttagsrapportering. Exempel Vi ska tillverka 100 st och gör en tillverkningsorder på detta antal. Vi gör totaluttag på materialet, som kostar 400 kr och rapporterar därefter löpande operationer (tid). När vi rapporterat operationer för 500 kr återrapporterar vi tillverkningsordern för vi tror att den är färdig nu. Vi rapporterar in 100 st och det blir till kostnaden = 900 kr, som ger en styckkostnad på 900/100 = 9 kr. Sedan kommer det in en tidrapport med timmar som ger en kostnad på ytterligare 100 kr. Den tidigare gjorda återrapportering påverkas inte av detta som sker i efterhand. Vi har fått i 100 st till kostnaden 900 kr, men efterkalkylen visar att det kostat = 1000 kr. Slutsats ALLA materialuttag och ALLA tidrapporter måste vara inrapporterade innan återrapporteringen kan göras. Leverantörsfaktura kommer sent Detta är inget ovanligt scenario. Vi har gjort färdigt hela tillverkningen och återrapporterat den när det sedan kommer en leverantörsfaktura. Effekten blir samma som i fallet ovan när det kom in en tidrapport efter återrapporteringen. Slutsats Om man påför leverantörsfakturor som kostnader till tillverkningen, och har återrapportering till rapporterad kostnad, kan man inte göra återraportering av TO förrän alla lev.fakturor, som tillhör den, har kommit in. 51

52 Halvfabrikat I produkten har vi halvfabrikat av kategori 1 som ska tillverkas på egna tillverkningsordrar. Vi har priskalkylerat dessa och fått ett kalkylpris på dem. Vid tillverkningen av halvfabrikaten värderas återrapporteringen till den kostnad vi rapporterat på dem, MEN då vi tar ut dem från lager till ovanliggande TO, värderas de till kalkylpris (eller annat pris) enligt rutin 791 Egenskaper tillverkning - rapportering. Slutsats Halvfabrikatens rapporterade kostnad förs inte upp till ovanliggande nivå. Ej heller produktens kostnad till kundordern. Halvfabrikat bör kanske inte vara kategori 1 utan kategori P om vi ska använda Rapporterad kostnad vid återrapporteringen? Återraportering till budgeterad kostnad Detta innebär att produkten återrapporteras till summan av radernas budgeterade kostnad i tillverkningsordern. Till skillnad från produktens kalkylpris ingår då inte omkostnadspåslag från priskalkyleringen i rutin 571 Kalkylpriser eller 570 Produkter. Uppföljning Efterkalkyl Efter slutförd tillverkning vill vi naturligtvis stämma av hur denna utfallit jämfört med förkalkylen (budgeterade värden). I rutin 8020 Utskrifstcentral finns listor för efterkalkyl. Förutom utfallet jämfört med budgeterat, kan vi få kostnaden per tillverkad enhet. Vi kan se kostnaderna fördelade på material och operationer, både fast och rörligt. Utseende på listorna för efterkalkyl kan redigeras i rapportgeneratorn. TIPS! Om man har flera TO som hör ihop via fältet grupp, kan man skriva efterkalkylerna sorterat per ordergrupp. Man kan även skriva efterkalkyl för en viss produkt och välja ut ett vecko- eller datumintervall och få en efterkalkyl som spänner över flera tillverkningstillfällen. Intäkter Förutom att stämma av förbrukat material och rapporterad tid mot förkalkylerade värden vill vi jämföra kostnaderna med intäkterna i de fall tillverkningsordrarna är kopplade till en kundorder. Listan Efterkalkyl TO 2 kan visa debiterbart från kundorderraderna. Om flera produkter finns i kundordern så att flera TO har genererats är det lämpligt att använda ordernumret som grupp och då kan listan skrivas för en viss kundorder (grupp) med totalsummor för hela ordern. Kalkylsammandrag TO Listan Kalkylsammandrag TO kan sorteras och ge delsumma per kalkyltyp. Genom att bygga upp en lämplig kalkyltypstabell i rutin 783 och ge de olika komponenterna rätt kalkyltyp kan kalkylsammandraget ge informativa delsummeringar. Efterkalkyl i TO-centralen I rutin 8051 Tillverkningscentral visas i infobilden summa kostnader och timmar för kalkyl (förkalkyl) och utfall (efterkalkyl). Dessa värden uppdateras fortlöpande vid rapportering och visar dagsläget. TO behöver alltså ej vara avslutad. På fliken förkalkyl visas kalkyl och utfall för lagerfört och ej lagerfört material samt summerat. Tid/operationers kostnad visas och kostnader summeras. Även kalkyl och utfall för antal timmar visas. Kostnaderna visas även grafiskt i ett diagram. TIPS! Genom att dubbelklicka på diagrammet visas det förstorat. Med höger musklick kan även diagramtyp ändras. 52

53 MPS Handbok Produktion Efterkalkyl med uppdatering I rutin 574 Efterkalkyl med uppdatering går det att göra en efterkalkyl över flera tillverkningstillfällen, räkna bort bästa eller sämsta, räkna ut snittet och sedan uppdatera produkten. Produkturval Efterkalkylen görs för en produkt i taget. Önskad produkt väljes genom att ange produktkod, bläddra eller söka efter produkten. TO-urval Genom att ange antal TO som ska analyseras, läses så många TO bakåt i tiden, men den senaste först. Maximalt antal TO är 15. Markering för Även kategori P tar med tillverkningsordrar där produkten ingår som kategori P (fiktivt halvfabrikat). Visa Med markeringar kan vi välja att visa material, operationer, enbart vald produkt och hur det beräknade genomsnittet ska avrundas. Hämta Knappen Hämta startar efterkalkylen genom att hämta tillverkningsordrar enligt det urval vi angett. I en listkontroll visas produktens rader och för varje TO visas motsvarande utfall omräknat till 1 st av produkten. Genomsnittet för visade TO beräknas. Ställtid och antal visas med budgeterade värden från produkten och med utfall som genomsnitt av tillverkningsordrarna. Exkludera TO Ofta vill man ta bort vissa TO från urvalet, t.ex. den bästa och den sämsta. Knappen Exkludera TO visar en meny över de TO som finns i urvalet och vi kan välja bort de vi inte vill ha med. I menyn visas vilken som är den bästa och den sämsta av de visade tillverkningsordrarna. Då TO väljs bort tas dess kolumn bort i listkontrollen och värdena räknas om. OBS! Då TO exkluderas räknas värdena i listkontrollen om, vilket gör att egna inmatningar skrivs över med nya, beräknade snittvärden. Uppdateringsmarkeringar I kryssrutor kan vi markera vilka produktrader vi vill uppdatera. För uppdatering kan vi manuellt justera genomsnittsvärdena genom att skriva i fältet. Markeringar kan göras genom att klicka med musen i kryssrutorna eller med hjälp av knapparna Markera alla och Avmarkera alla. Uppdatera Knappen Uppdatera uppdaterar produktraderna med de värden som beräknats eller inmatats i listkontrollen. Endast de rader som är markerade för uppdatering behandlas. OBS! Ingen priskalkylering sker i samband med uppdateringen. Produkten bör priskalkyleras efteråt i rutin 571 Kalkylpriser. Visa resultat Med knappen Visa resultat öppnas en dialog med en listkontroll för visning av Lyckade eller Misslyckade uppdateringar. Båda kan markeras för samtidig visning. Om någon produkt inte gick att uppdatera, t.ex. för att den var låst av annan användare visas orsaken. Listkontrollen med resultaten kan skrivas ut med hjälp av det blå verktyget. I de fall något misslyckats vid uppdateringen öppnas resultatdialogen automatiskt. Transaktioner Nederst i dialogen finns en listkontroll för visning av transaktioner. Där visas rapporteringarna för markerad produktrad. TIPS! Listkontrollerna kan redigeras med det blå verktyget. Se användarguiden för mer information. 53

54 Kassation Allmänt Kassation innebär att material eller färdiga produkter inte går att använda. Detta kan bero på olika saker i produktionsprocessen. Maskiner kan vara felinställda, maskiner eller verktyg kan gå sönder, verktyg kan vara slitna, etc. I dessa fall skrotas material eller färdiga produkter. Det är önskvärt att i efterhand kunna analysera hur mycket kassation som uppstått och varför. Materialkassation En del material måste kasseras på grund av bristande kvalitet. Material kan även förstöras genom felaktig bearbetning. Vid materialuttag i rutin 521 Rapportering anger vi hur mycket material som tas ut och eventuell kassation. Om vi anger kassation måste även orsaken anges. Förutom orsak och kvantitet kan också en beskrivande text anges. Angivet antal för materialuttaget är inklusive eventuell kassation. Produktkassation Vid rapportering av operationer i rutin 522 Operationshantering kan du ange hur många detaljer som kasserats. Kassationsorsak ska anges och beskrivande text är möjlig. Vid återrapportering i rutin 530 Återrapportering kan också anges hur stor kvantitet av produkten som kasserats och varför. Text kan också anges. Om uttag ska göras vid återrapporteringen, kan även uttag göras för kasserade produkter enligt egenskap i rutin 791 Egenskaper tillverkning - Återrapportering. Kassationsorsak I rutin 6572 Kassationsorsaker skapar vi lämpliga koder för kassation. Beskrivning i klartext anges för varje kod. Koderna kan sedan användas vid kassationsrapporteringen. Registervård kassation Det finns en registervårdsrutin 6530 Kassationsrapportering. Denna kan användas för att ändra eller makulera gjorda kassationsrapporteringar. Även nyregistrering av kassation kan göras i denna rutin. Kassationsflikar I produkt-, tillverknings- och resurscentralerna finns flikar för kassation. Vi kan där se vilka kassationer vi haft på varje produkt, tillverkningsorder eller resursgrupp. Vi kan välja bort att visa materialkassationer och ser då bara kassationer av hela produkter. Det är även möjligt att visa endast de senaste 12 månadernas kassation. Kassationsstudio Det finns en infostudio för kassationer, rutin 8186 Kassationsstudio. Med hjälp av denna kan vi enkelt analysera gjorda kassationer. Om så önskas är det möjligt att visa endast de senaste 12 månadernas kassation. TIPS! Genom att göra en flik med datumselektering och makro för igår, kan vi snabbt se vilka kassationer som gjordes under gårdagen. Andra användbara makron i detta fall kan vara aktuell vecka eller aktuell månad. Kassationslistor Om vi anger kassationsantal vid återrapporteringen i rutin 530 eller vid operationsrapporteringen i rutin 522 Operationshantering, kan vi på listan TO-översikt kassation i rutin 8020 Utskriftscentral, få ut hur stor procentandel som varit kassation på en viss tillverkningsorder, eller en grupp av tillverkningsordrar. OBS! Om man bara har MPL-modulen (utan MPS) installerad finns bara en förenklad kassationshantering som ackumulerar upp kasserat antal. Man kan då inte ange kassationsorsak eller gör koppling till resursgrupp etc. 54

55 MPS Handbok Produktion Behov och planering Definitioner Saldo Det antal vi just nu har i lager, fysiskt saldo. Reserverat för färdig produkt Det antal färdiga produkter som försäljningsavdelningen tecknat order på. Reserverat för halvfabrikat Det antal som reserverats för tillverkningsorder till överliggande halvfabrikat eller färdiga produkter, eller kundorder för halvfabrikat t.ex. reservdelar. Reserverat för material Det antal som vi reserverat för på tillverkningsordrar. Om vi tecknar en kundorder för material, t.ex. vid reservdelsförsäljning, sker reservation vid orderregistreringen. Beställt antal för färdig produkt Antal som vi har inplanerat (registrerat) tillverkningsorder för. Beställt antal för halvfabrikat Antal som vi har inplanerat (registrerat) tillverkningsorder för. Beställt antal för material Antal som vi har registrerat inköpsorder för. Säkerhetslager Här anges säkerhetslager. Används endast i rutin 470 Behovsanalys. Säkerhetslager kan betraktas som ett minimilager, används för att säkerhetställa att saldo på lagret aldrig blir mindre än säkerhetslagret. Max lager Om ett inköpsförslag gör så att max lagret överstigs, minskas förslaget så att disponibelt i den perioden motsvarar max lagret. Säkerhetslager Säkerhetslager kan betraktas som ett minimilager, används för att säkerhetställa att saldot på lagret aldrig blir mindre än säkerhetslagret. Beställningspunkt Lagersaldo vid vilket vi ska beställa material eller beordra tillverkningsorder. Optimal kvantitet Det antal som vi minst bör köpa hem då det gäller material. Det antal som vi minst bör tillverka då det gäller halvfabrikat och färdiga produkter. Multipel kvantitet Används om behovet av artikeln överskrider optimal kvantitet. Då används multipel kvantitet för att beräkna ett förslag. Startvecka Den vecka eller vecka + dag som tillverkningen ska starta enligt vad som angivits i TO-huvudet. Det är även möjligt att ange olika startveckor på de olika TO-raderna. Färdigvecka Den vecka eller vecka + dag som tillverkningen ska vara färdig. OBS! I denna bok används genomgående begreppen startvecka och färdigvecka för start- resp. färdigtillfälle för tillverkningen och kan vara antingen år+vecka eller år +vecka+dag. 55

56 Materialbehov Eftersom tillverkningsordrarna är märkta med startvecka och antal produkter att tillverka kan Pyramid beräkna materialbehov. Behovsanalys i rutin 470 kan liksom saldoprognos anaylsera materialbehovet, men dessutom skapa inköp, inköpsanmodan och tillverkningsorder enligt förslag baserat på analyserat behov. Förslaget kan dessförinnan modifieras. Alternativa leverantörer kan väljas vid inköpsgenerering. Kundorder bryts för att beräkna behov av kommande tillverkningsorder och även material till dessa. Bristlistor baseras på aktuell situation enligt artikelregistret, dvs. hänsyn tas till beställt antal, reserverat antal och fysiskt saldo. Vid listutskriften kan vi ange hur vi vill definiera disponibelt antal. Inköpsförslagslistan tar dessutom även hänsyn till beställningspunkt och optimal kvantitet. Behov och planering (rutin 471) visar på skärmen vilka kundorder, inköpsorder och tillverkningsorder som berör den angivna artikeln. OBS! För att en tillverkningsorders materialbehov ska synas, måste TO:n vara reserverad! Saldoprognos i rutin 8020 Utskrifstcentral, läser alla inköpsorder och kundorder samt alla tillverkningsorder för de intervall som ska analyseras. Listan visar lagersituationen för tio intervall. Om intervallen ska vara veckor eller dagar, eller storlek per intervall, kan definieras vid utskrift. Grundinställning görs enligt egenskap i rutin 791 Egenskaper planering - Saldoprognos. Observera att reservationer inte behöver vara gjorda, saldoprognosen kan ändå beräkna rätt behov. Saldoprognos och behovsanalys per lager (då flerlager modulen används) tar även med lageromföringar. När kan vi tillverka produkten? När finns tillräckligt med material? Ofta får vi frågan Kan Ni tillverka x antal detaljer till vecka y?. För att kunna svara på detta behöver vi veta hur mycket material som behövs, hur mycket vi har i lager och hur mycket som är reserverat. Produktcentralens flik Behov ger oss möjlighet att ange hur många vi tänker tillverka och visar då behovet av ingående material, disponibelt, beställt och hur stor bristen kommer att bli. Hur disponibelt beräknas bestäms av egenskap i rutin 791 Egenskaper planering - Disponibelt. Genom att klicka på knappen för artikelcentralen kan vi arbeta vidare, och t.ex. klicka på knappen för behov och planering. När finns tillräckligt med kapacitet? Förutom material behöver vi tillgång till tid för att kunna tillverka produkten. Produktcentralens flik för resurser visar resursbehovet för att tillverka angivet antal av produkten. Förutom antal anger vi även från vilken vecka vi vill titta på resursgrupperna. Standardmässigt visas överst den resursgrupp som har ledig kapacitet senast i tid, så att vi lätt kan se vilken tidpunkt vi kan räkna med att produkten tidigast kan tillverkas. OBS! Ingen hänsyn tas till operationsordning, kötider, överlappning mm. Kan vi börja tillverkningen? Finns tillräckligt med material för TO? Vi vill veta om vi kan påbörja en viss tillverkningsorder nu. Vi kan göra en materialklarering genom att ta fram TO:n i TO-centralen och titta på fliken behov. Där kan vi direkt se lagersituationen för de material som behövs för denna tillverkningsordern. Om brist finns visas denna i en egen kolumn. Finns tillräckligt med material för en viss operation? Vi vill veta om vi kan påbörja en viss operation i en lagd TO. I TO-centralens flik för operationer visas för varje operation tillhörande material. Genom att i listkontrollen redigera in materialets lagersaldo kan vi få se om materialet finns hemma. I rutin 523 Körplan markeras operationer som Ej startklara om det finns brist på tillhörande material. Vilka material som hör till markerad operation visas också. 56

57 MPS Handbok Produktion Behovsanalys Att arbeta med 470 Behovsanalys Behovsanalysen i rutin 470 (tillhör order/lager/inköp) är ett smidigt sätt att analysera behovet av material, men även behovet av produkter som ska tillverkas. Vi kan också analysera behovet av operationer om så önskas. De traditionella listorna Nettobehov och Bruttobehov kan naturligtvis också användas, men kräver att tillverkningsorder är skapad. Bristlistor arbetar mot reservation och tittar på nuläget, vilket i vissa fall kan vara önskvärt. Ofta vill vi dock se behovet fördelat över tid. Material som behövs om 10 veckor är inte lika akut att skaffa hem som det vi har brist på i nästa vecka. Saldoprognosen visar behovet fördelat över veckor eller dagar. Har vi lagt kundorder kan vi på saldoprognosen få ut behovet av färdiga produkter. Med listan som underlag lägger vi TO och kan då köra en ny lista över vilka halvfabrikat vi behöver tillverka, lägga TO på dessa och köra listan igen för halvfabrikat som ingår osv. för att slutligen få en lista på materialet som behövs. Ett betydligt smidigare sätt att analysera behovet är då rutin 470 Behovsanalys. På grundval av lagda kundordrar och tillverkningsordrar, samt inköp analyseras behovet ner till lägsta nivå och fördelas per veckor eller dagar. Kundordern skapar behov av produkter. Dessa skapar ett behov av halvfabrikat som i sin tur ger behov av nya halvfabrikat och material ner till lägsta nivå i strukturen. Allt detta i samma körning, utan att vi behöver lägga tillverkningsordrar. De simuleras fram för att skapa nästa nivås behov. Kriterier Urvalsmetod Artikelurval Studiourval Produkturval Övriga artikelkriterier Endast aktiva artiklar Kategorier Ta med produkter där artikeln ingår Behovskriterier Behov från vecka Inklusive prognosorder/to Även förfallna prognosorder/to ger möjlighet att ange från och till artikelkod, artikeltyp och varugrupp. ger möjlighet att välja sparade urval från artikelstudio eller produktstudio. ger möjlighet att välja från och till produkt, samt produkttyp. tar bara med artiklar som är aktiva. ange vilka artikelkategorier som ska ingå. gör även en analys av övriga ingående artiklar i de produkter där analyserad artikel ingår. anger vilken vecka vi vill visa analysen från. Innevarande vecka föreslås. Tidigare veckor kan inte väljas, däremot längre fram i tiden. Angiven vecka visas som kolumn två i analysen. Första kolumnen visar försenat, dvs. tidigare än angiven vecka. tar med ordrar och TO som har status prognos. kan väljas om prognosorder/to är markerad. Bristkriterier Säkerhetslager gör att analysen jämför beräknat saldo med säkerhetslager. Beställningspunkt gör att analysen jämför beräknat saldo med best.punkten. Markerar vi ingen av dessa anses brist uppstå då saldot går under noll. Förslag mot max.lager Fyll upp mot disp. max.lager Högre opt. kvantitet prioriteras begränsar föreslaget saldo så det inte överstiger max.lager. kan väljas då man markerat Fyll upp mot max.lager. Leveransplaner/prognoser Om vi gör leveransplaner eller prognoser i rutin 475 Leveransplaner/prognoser kan dessa inkluderas i behovsanalysen. TIPS! I rutin 475 Leveransplaner/prognoser kan vi markera vilka leveransplaner/prognoser som ska vara förvalda vid behovsanalysen. 57

58 Leveransplaner/prognoser Vid analysen kan även leveransplaner och prognoser från rutin 475 Leveransplaner/prognoser väljas med. Egenskaper Skapa förslag direkt skapar förslag vid analysen utan att vi behöver klicka på knappen Förslag. Perioder Maximalt 15 perioder kan visas i analysen. En period är en eller flera veckor eller dagar enligt inställning i rutin 791 Egenskaper lager/inköp - Behovsanalys. Periodinställning kan ändras från kriteriedialogen, antingen tillfälligt eller sparat som standardvärde. Analys och visning Vid analysen beräknas saldo enligt nuvarande saldo och förväntade in- och utleveranser. Visa Vi kan välja att visa enbart inköpsartiklar, produkter eller både och. Filter Artikelkod Benämning Saldo vi kan välja artiklar vi vill se genom att skriva in början på artikelkoden. vi kan välja artiklar vi vill se genom att skriva in början på benämningenen. vi kan välja artiklar som har ett visst saldo. Periodresultat Disponibelt saldo visar beräknat saldo för varje period. Utleveranser visar hur mycket som beräknas utlevereras i varje period. Inleveranser visar hur mycket som beräknas inlevereras i varje period. Lagervärde (kkr) visar beräknat lagervärde i kkr för varje period. Inköpsförslag visar förslag på inköp för varje period. Prognoser in visar inleveranser från prognos-to. Prognoser ut visar utleveranser till prognosorder/to. Urval Brist + förslag visar framräknad brist justerad med förslag. Enbart brist visar bara brist. Enbart förslag visar bara gjorda förslag Alla visar alla artiklar i analysen oavsett brist eller inte. Då vi ändrar villkor för visning eller filtrerar görs ingen ny analys utan bara visningen påverkas. Vi kan sålunda snabbt ändra visningen utan att söka genom databasen på nytt. Röda siffror indikerar brist. En röd fyrkant visar att det finns försenade inleveranser. Nedre listkontroll Markerar vi en artikelrad visas mer information nertill i bilden. I nedre listkontrollen visas + Inleveranser visar förväntade inleveranser i varje period. *Beställ* + In förslag* visar beräknade inleveranser enligt skapat förslag (med knappen Förslag). - Utleveranser visar förväntade utleveranser i varje period. ±Prognos visar förväntade utleveranser till prognosorder i varje period. -Uttag TO ±Prognos visar förväntade utleveranser till prognos-to i varje period. - Skapat behov* visar beräknat behov. = Disponibelt Visar för varje period beräknat saldo från föregående period + inleveranser + + In förslag - Utleveranser - Prognoeser - Skapat behov. I första perioden utgår vi från nuvarande saldo * Asterisker efter ledtexterna visar att värden som visas är beräknade: Infobild I infobilden nere till vänster visas information om artikeln för markerad rad i övre listkontrollen. Genom att högerklicka på infobilden kan vi redigera vad som visas i den. Skapa förslag Knappen skapa förslag beräknar vad som behöver inköpas eller tillverkas för att eliminera bristen. 58

59 MPS Handbok Produktion Ändra förslag Genom att klicka på knappen Ändra förslag öppnas en dialog där vi kan modifiera förslaget. Bearbeta Knappen bearbeta öppnar en ny dialog med de analyserade bristartiklarna. Vi kan välja att visa vad vi behöver beställa (från leverantör eller från tillverkningen) fram tom en vecka som vi anger. Vi kan också välja att bara se försenade. Vi kan välja att bara se artiklar från en viss huvudleverantör. Endast huvudleverantörer för visade artiklar kan väljas. Vi kan också välja Inköpsartiklar, Produkter eller båda. I listkontrollen visas hur många som bör beställas och när. Röd markering innebär konflikt med ledtid, dvs. vi hinner inte få hem artikeln. Genom att markera artikeln kan vi se dess leverantörer i nedre listkontrollen. Vi kan då välja att byta till alternativ leverantör, men även att byta leverantör till en helt annan om så behövs. Vi markerar de artiklar vi vill göra inköp eller tillverkningsorder för och kan sedan göra detta med knapparna Skapa inköp och Skapa TO. Istället för inköp kan vi skapa inköpsanmodan. Detta styrs av markering i rutin 791 Egenskaper lager/inköp - Behovsanalys. Egenskapen heter Anmodan i behovsanalys. Knappen Skapa inköp startar en dialog där vi kan välja inköpstyp och referens (signatur). Det finns också en markering för direktutskrift. Verkställknappen skapar inköp och dessa kan sedan markeras och blir då åtkomliga med knappen Ändra inköp. OBS! Artiklar utan leverantör kommer inte att behandlas. Knappen Skapa TO skapar TO för markerade produkter. OBS! TO kan endast skapas för produkter, inte för ingående material. TIPS! För att hålla isär hanteringen av inköp och TO kan man köra en omgång med markering bara på kryssrutan Inköpsartiklar och en med markering bara på Produkter. 59

60 Planering/beläggning Definitioner Kapacitet Kapacitet är tillgänglig tid på varje resursgrupp. Resursgrupperna har en viss kapacitet, antingen angiven i resursgruppsregistret i rutin 6512, eller summerat från ingående maskiner (rutin 6510 Maskiner) eller personer (rutin 721 Personal). Kapacitetstak Om vi planerar mot kapacitetstak (kryssruta i resursgruppen) tillåts inte överbeläggning i denna resursgrupp vid planeringsförslaget. Manuellt är det ändå tillåtet att överbelägga. Helgkapacitet På resursgruppen kan anges om kapacitet skall finnas även på lördagar och/eller söndagar. Beläggning Beläggning är inplanerad tid på resursgrupper. Beläggningen skapas vid planering av operationsraderna i TO, där det är angivet resursgrupp. OBS! Hur beläggningen ska visas styrs av egenskap i rutin 791 Egenskaper Pyramid - Planering där vi kan välja hur många veckors rest som ska räknas med. Utnyttjandegrad Anger hur stor andel i % av resursgruppens kapacitet vi normalt kan utnyttja, dvs. resursgruppens verkningsgrad. Om resursgruppen är tillgänglig 80 tim men endast producerar under 60 tim blir utnyttjandegraden 60/80*100%=75%. Effektivitet Anger hur effektiv resursgruppen är i förhållande till planerad beläggning. Om resursen använder 80 tim per vecka för att producera lika mycket som enligt planeringen borde ta 88 tim, blir effektiviteten 88/80*100%=110%. Startvecka Den vecka eller vecka + dag som tillverkningen ska starta enligt vad som angivits i TO-huvudet. Även TOraderna (operationer och material) har startvecka. Färdigvecka Den vecka eller vecka + dag som tillverkningen ska vara färdig. Färdigvecka finns både på TO-huvud och på TO-rader. Kötid före Tid som ska förflyta innan operationen kan påbörjas. Kötid efter Tid som ska förflyta efter nuvarande operation innan nästa operation kan påbörjas. Överlappning Innebär att nästa operation kan påbörjas innan samtliga detaljer är färdigbearbetade i nuvarande operation. Används vid planeringen för att planera start av nästa operation. Exempel: Om överlappningen anges till 10% kan nästa operation planeras in att påbörjas då 10% av aktuell operation återstår. Överlappning används vid operationsplaneringen och för körplanen. Max tim/dag På operationsraderna i produkten kan anges hur många timmar per dag som mest får beläggas för en operation. Detta är användbart om t.ex. resursgruppen består av 10 man men bara 2 man kan arbeta samtidigt på operationen. Om varje man kan beläggas 8 tim per dag anger vi max tim = 16. Extern operation Lego-operation som ska ske externt. Fridagar I rutin 6513 Fridagar registrerar vi reducerad kapacitet per resursgrupp och dag. Anges ingen resursgrupp gäller kapacitetsreduceringen samtliga resursgrupper. 60

61 MPS Handbok Produktion Förutsättningar Vi har gjort beredningen, byggt upp resursgrupper och knutit dessa till operationerna. Genom att ange resursgrupp på operationerna i rutin 710 Artiklar, föreslås detta på produktraden i rutin 570 Produkter då vi bygger strukturen. Grovplanering Vid registrering av TO kopieras resursgrupp till operationsraden i TO och beläggning kan skapas. Vi skapar en tillverkningsorder i rutin 510 Tillverkningsorder. Vi anger produktkod (=VAD vi ska tillverka), antal (=HUR MÅNGA vi ska tillverka), samt start- och färdigvecka (=NÄR vi ska tillverka). Nu har vi ett behov av material och operationer i startveckan. Operationsplanering I rutin 513 Planera TO planeras operationerna finare än vid grovplaneringen. Hänsyn tas till resursgruppens kapacitet. Hänsyn tas även till övrig beläggning om planering sker mot kapacitetstak. Dessutom planeras operationerna in enligt operationsordning. Operationer som inte har operationsordning angiven planeras enligt radnummer i tillverkningsordern. Hänsyn tas till kötider före och efter, samt till överlappning. Planeringsrutinen kan startas automatiskt vid TO-registreringen i rutin 510 Tillverkningsorder, och om så önskas köras i bakgrunden. Planeringen kan ske antingen framåt eller bakåt, dvs. utgå från start- eller färdigvecka. Beläggning Eftersom vi knutit resursgrupperna till operationerna som ingår i produkten, så kan Pyramid nu räkna fram ett behov för varje resursgrupp och jämföra detta med gruppens kapacitet. Beläggningslistor/beläggningsstudio Med hjälp av beläggningslistor och beläggningsstudio kan vi se om vi överskrider kapaciteten för varje resursgrupp. I så fall kan vi besluta om vi behöver övertid eller om det jämnar ut sig eftersom vi har ledig kapacitet i veckan därpå. Inspektera beläggning i resurscentralen I rutin 8052 Resurscentral kan vi lätt se beläggningen för en viss resursgrupp. Beläggningen visas även fördelad på den kapacitet som finns per vecka. Vi kan därför lätt se när det finns ledig kapacitet. På fliken för beläggning kan vi även se vilka operationer som orsakar denna beläggning. Med knappen daginfo visas beläggningen per dag för markerad vecka. Vilka TO och operationer som beläggningen kommer från visas för markerad dag. Beläggningen visas även grafiskt. Genom att markera en operation i beläggningsflikens listkontroll för operationer (till höger), kan vi starta operationen, rapportera operationen, planera TO:n eller planera operationen. På fliken grafik visas beläggningen grafiskt vecka för vecka. Inspektera beläggning i beläggningsstudion I rutin 8187 Beläggning kan vi se beläggningen per resursgrupp och dag. Vilka operationer som ger beläggningen visas också. TIPS! Använd tickerfunktionen för att enkelt bevaka beläggningen. 61

62 Att arbeta med grafisk planering Grafisk beläggning I resurscentralen, rutin 8052 Resurscentral, visas beläggningen grafiskt på fliken Resursgruppsinfo. Det finns också en flik Grafik, som ger utökad grafisk information om resursgruppens beläggning. Genom att högerklicka på diagrammen kan vi tillfälligt ändra på deras inställningar och visa dem på olika sätt. Det är även möjligt att skriva ut diagrammen eller exportera dem till filer. Genom att exportera till klippbordet kan de infogas i andra program. Beläggningsdiagram på fliken Resursgruppsinfo i rutin 8052 Resurscentral. Beläggningsdiagram på grafikfliken i rutin 8052 Resurscentral. I rutin 514 Gantt visas beläggningen grafiskt som ett Gantt-diagram. Gantt-schemat kan även startas från rutin 513 Planera TO, och rutin 8052 Resurscentral. För att i grafiken planera eller ändra planering krävs modulen Grafisk planering EQ-Plan. I den är det möjligt att flytta och förändra planeringen med hjälp av musen. 62

63 MPS Handbok Produktion Exempel på planering Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 OP1 (första operationen) 8 3 OP2 (andra operationen) 5 (kö) 3(kö) 5 5 OP3 (tredje operationen) OP3 (med överlappning) Första operationen 1 tim ställtid 10 tim körtid Totalt 11 timmar Resursgruppen är 40 timmar i veckan 5 dagar, dvs 8 timmar per dag 8 timmar dag 1 3 timmar dag 2 Klar 3 timmar in på dag 2, 3/8 dvs 37.5% in på dagen Andra operationen 8 timmar kötid före Kvar sedan första operationen är 62.5% av dag 2, ( =62.5%) Kötider går på 8 timmars kalender 7 dagar i veckan. 62.5/100*8=5 timmar som plockas från dag 2 Kvar 3 timmar att plocka dag 3 Dvs kötiden är klar 37.5% in på dag 3, (3/8=37.5) Kvar 62.5% av dag 3 10 tim körtid på resursgrupp med 40 timmar i veckan 5 dagar, dvs 8 timmar per dag Kvar på dag 3 efter kötiden var 62.5%, vilket motsvarar 62.5/100*8=5 timmar som plockas från dag 3 Kvar 5 timmar som plockas från dag 4, vilket är klart 62.5% in på dagen (5/8) Överlappning Om operation 2 hade haft överlappning hade en beräkning gjort för när nästa jobb hade kunnat starta. Ex 20% överlappning hade inneburit att nästa jobb hade kunnat starta när 80% av jobbet var klart. 80% av 10 timmar hade varit 8 timmar. Dvs istället för att 5 timmar in på dag 4 hade nästa jobb kunnat starta 3 timmar in på dag 4, vilket här motsvarar 37.5% in på dagen, (3/8 ) Max timmar per dag Detta innebär att det maximalt får beläggas så många timmar per dag. Ex om max timmar per dag är 8 och resursgruppen har en kapacitet på 120 timmar i veckan (körs ej på helger), så istället för att kunna ta 24 timmar (120/5) per dag kan max 8 timmar beläggas. Kötider Observera att kötider beräknas som 8 timmar, 7 dagar i veckan. Om resursgruppen inte körs på helgerna men ett jobb med kötid efter på 8 timmar blir klart på en fredag eftermiddag, så kommer kötiden att göra att nästa jobb kan köra igång på lördag förmiddag, men i och med att resursgruppen inte kör på helger så kommer jobbet istället kunna börja direkt på måndag morgon. Det hade blivit samma effekt om operation två hade haft kötid 8 timmar före. 63

64 Modulen grafisk planering Om vi vill planera i Gantt-schemat behöver vi modulen för grafisk planering. Planering Då TO skapas, läggs all beläggning på operationernas startvecka som normalt fås från TO-huvudets startvecka. Finplanering av operationerna kan göras i rutin 513 Planera TO eller från rutinerna 8052 Resurscentral och 8051 Tillverkningscentral. Med modulen Grafisk planering kan vi göra vår planering i ett Gantt-schema. Grafisk planering, EQ-Plan, kan startas från rutin 6551 Grafisk planering som även kan startas från tillverknings- och resurscentralerna. Nytt underlag Vi gör ett urval för vad som ska planeras. Vi kan sortera på intervall av resursgrupper och göra urval per TO-typ, område och TO-status. Oftast lämnar vi dessa fält tomma och nöjer oss att ange veckointervall för planeringen. Som veckointervall föreslås innevarande vecka som början av planeringsintervallet. Rutin 791 Egenskaper planering Grafisk planering anger hur många veckor planeringen ska omfatta. Dessutom tas hänsyn till rutin 791 Egenskaper planering Beläggning Antal veckor rest så att planeringen tittar så många veckor bakåt från första veckan, för att få med pågående TO. Då vi klickar på verkställknappen skickas beläggningsdata till modulen för grafisk planering som startar och ritar upp ett Gantt-schema på skärmen. Resursgrupperna har var sin rad för oplanerat och en eller flera rader för planering. Antal planeringslinjer sätts på varje resursgrupp i rutin 6512 Resursgrupper. Operationer som ännu inte planerats i Gantt-schemat, visas på raderna för oplanerat. Tidigare planerade operationer visas på planeringsraderna. Då musen förs över en planlinje visas information om TO-nr, radnr, start- och stopptid. Med höger musknapp kan vi få ytterligare information om operationen och dess planering. Med musen kan vi flytta en operation till ett i tiden ledigt tillfälle på en planeringsrad. Operationer på samma planeringsrad kan inte överlappa varandra. TIPS! Beläggning kan flyttas från en resursgrupp till en annan. Uppdatera beläggning När vi planerat färdigt skickar vi med Arkiv Exportera till Pyramid tillbaka den förändrade beläggningen till Pyramid. I rutin 6551 Grafisk planering uppdaterar vi sedan Pyramids beläggningsregister. Viewer På andra arbetsplatser än planerarens kan vi installera en viewer, dvs. en programvara som gör att vi där kan titta på Gantt-schemat men inte förändra planeringen. Planeringsinformation I Ganttschemat i rutin 514 Gantt eller i EQ-plan, kan man få information om planeringen. I rutin 514 Gantt visas detta då man för musen över önskad planering, s.k. tooltips. I EQ-plan markerar man planeringen och klickar med höger musknapp och väljer Egenskaper eller trycker på F 2. Informationen visas på fliken Egna värden. Vad som ska visas kan vi definiera i rutin 6573 Planeringsinformation. Vi anger en benämning som visas som ledtext i tooltips och på Egna värden -fliken. För varje sådan anger vi vilket register vi vill visa data från och kan sedan välja ett eller två fält (datanummer) från detta. Vi markerar också om de ska visas i rutin 514 Gantt och/eller EQ-plan (rutin 6551 Grafisk planering). Det går alltså att visa olika egna värden i dessa två rutiner. 64

65 MPS Handbok Produktion Avreservering Om vi gjort reservering för en TO, antingen automatiskt vid registreringen, vid utskrift av plocklistan eller i rutin 520 Materialklarering/reservering, kan vi sedan inte ändra antal produkter på denna TO eller makulera den. I sådana fall gör vi därför en avreservering i rutin 8050 Tillverkningscentral eller i rutin 520 Materialklarering/reservering. Avplanering Om vi gjort planering för en TO, antingen automatiskt vid registreringen eller i rutin 513 Planera TO eller i rutin 6551 Grafisk planering (EQ-Plan), kan vi sedan inte ändra antal produkter på denna TO eller makulera den. Start- och färdigvecka för TO:n kan inte heller ändras. Antal eller start- och färdigvecka på operationer och material kan inte ändras. Behöver vi ändra något av detta måste vi i så fall avplanera TO:n. Detta kan göras i rutin 513 Planera TO som även kan startas från rutin 510 Tillverkningsorder och från rutin 8051 Tillverkningscentral. Aktiviteter Om modulen CRM (Säljstöd) är installerad kan aktiviteter skapas från MPS. Detta kan användas för hantering av reklamationer, kassation och avvikelser mm. Aktiviter finns som egen flik i Produkt- och Tillverkningscentralerna. Aktiviteter kan även skapas vid registrering, reservering, rapportering och återrapportering av TO, samt vid produktregistrering. 65

66 Rapportering Reservation Reservation av Färdig produkt Halvfabrikat Material Operationer kan ske i rutin 410 vid orderregistrering 110 vid projektregistrering 110 om TO genereras 410 om TO genereras 510 vid TO-registrering med produkt där halvfabrikatet ingår 515 vid utskrift av plocklista 520 vid reservation för TO 410 om TO genereras 110 om TO genereras 470 om TO genereras 510 vid TO-registrering med produkt där materialet ingår 515 vid utskrift av plocklista 520 vid reservation för TO 522 vid utskrift av plocklista vid op.start 523 vid utskrift av plocklista vid op.start Reserveras aldrig! Istället används beläggning Anm. Halvfabrikat reserveras bara om de är märkta som kategori 1 på TO-raden. Uttag Uttag av Färdig produkt Halvfabrikat Material kan ske i rutin 411 vid utleverans 420 vid lageruttag 120 vid uttag till ett projekt 510 vid utskrift av plocklista 515 vid utskrift av plocklista 521 vid totaluttag 521 vid materialuttag 522 vid operationsstart 522 vid operationsslut 523 vid operationsstart 523 vid operationsslut 530 vid återrapportering av färdig produkt 510 vid utskrift av plocklista 515 vid utskrift av plocklista 521 vid totaluttag 521 vid materialuttag 522 vid operationsstart 522 vid operationsslut 523 vid operationsstart 523 vid operationsslut 530 vid återrapportering av färdig produkt Anm. Halvfabrikat uttas bara om de är märkta som kategori 1 eller 2 på TO-raden. 66

67 MPS Handbok Produktion Materialuttag med PDA Med en handterminal, s.k. PDA, kan vi trådlöst rapportera materialuttag. Rapporteringen går direkt, i realtid, in i arbetsregister i databasen och kan inspekteras där. Efter godkännande uppdateras lagersaldo och tillverkningsorder. Tidrapportering Tidrapportering kan göras manuellt i rutinerna 521 Rapportering - Tidrapportering, 522 Operationshantering, 523 Körplan eller med modulen Tidrapportering. Tider kan även rapporteras automatiskt i samband med totaluttag styrt av egenskap i rutin 791 Egenskaper tillverkning Rapportering - Uttag av tid vid totaluttag = aktiv. Rapportering av Operation kan ske i rutin 510 vid utskrift av plocklista 515 vid utskrift av plocklista 521 vid totaluttag 521 vid tidrapportering 522 vid operationsåterrapportering 523 vid operationsåterrapportering 3510 vid stämpling mot operation Återrapportering Färdiga produkter återrapporteras i rutin 530 Återrapportering. Uttag av material kan ske automatiskt vid återrapporteringen enligt egenskap. Även tider kan om så önskas rapporteras automatiskt vid totaluttag. Återrapportering (inleverans) av den färdiga produkten görs mot angivet Lager in på TO:n om flerlagermodulen är installerad. Annat lager kan anges vid återrapporteringen. Om produkten är en lagerplatsartikel öppnas lagerplatsdialogen vid återrapporteringen. På samma sätt öppnas serienummerdialogen om det är en serienummerartikel som återrapporteras. Återraportering med PDA Med en handterminal, s.k. PDA, kan vi trådlöst återraportera tillverkade produkter. Rapporteringen går direkt, i realtid, in i arbetsregister i databasen och kan inspekteras där. Efter godkännande uppdateras lagersaldo och tillverkningsorder. Avslutning Tillverkningsorder kan avslutas i rutin 531 eller i samband med återrapportering i rutin 530 Återrapportering. TO kan även återrapporteras och avslutas då sista operationen avslutas i rutin 522 Operationshantering eller 523 Körplan. Detta styrs av egenskap på tillverkningstypen i rutin 580 Tillverkningstyper, fliken Återrapportering. Om ej fullt antal tillverkats och om egenskap är så satt, kan återföring av överskjutande material ske vid avslut av TO. Avslutade TO kan återaktiveras i rutin 531. Produktstatus Använd produktstatus som ett verktyg för att hålla isär blivande produkter, produkter under beredning, aktiva produkter och utgående sådana. Produktstatus kan ge varningsmeddelande, resp. spärra för användning, både vid registrering av kundorder och vid TO-registrering. Produktstatus Spärrkod TO Spärrkod kundorder 0 Blivande produkt 2 Spärr 1 Under beredning 1 Varning 2 Aktiv 9 Utgått 2 Spärr 2 Spärr Exempel på produktstatuskoder upplagda i rutin

68 TO-status Använd TO-status som ett verktyg för att särskilja olika TO, prognos, nyregistrerade, TO för vilka reservation gjorts, TO för vilka uttag gjorts, återrapporterade och är avslutade. TO-status kan ge varningsmeddelande, resp. spärra för användning. Med hjälp av TO-status kan vi lätt se hur långt en TO hunnit i tillverkningen. Tillverkningstatus Res. Avres. Uttag. Åter. Återakt. Plan. Rapp.kod Återrapp.kod 0 Prognos Registrerad Reserverad Uttag gjorda Återrapporterad 9 7 Vilande Avslutad 2 2 Exempel på TO-statuskoder upplagda i rutin 581. TO-Status kan även ändras manuellt i flera rutiner. Rutin 510 Tillverkningsorder 520 Reservering 521 Uttag 522 Operationshantering 523 Körplan (genom anrop till 521 eller 522) 530 Återrapportering 531 Avsluta TO (status kan ändras vid återaktivering av TO) 3510 Tidrapportering (tillval) 8051 Tillverkningscentral 68

69 MPS Handbok Produktion Körplan Rutin 523 Körplan används för att se vilka operationer som ska köras i den resursgrupp man anger. Rutinen kan med fördel köras från arbetsplatser placerade invid verkstadens resursgrupper/maskiner. Man kan välja att se de operationer som ska köras idag, innevarande vecka eller inom ett angivet antal dagar framåt. Vi kan välja att endast visa startklara, påbörjade eller ej startklara operationer. Med startklara menas operationer som kan startas pga av att tillhörande material finns och att föregående operation är avslutad eller så stort antal är färdigrapporterat att villkoret för överlappning är uppfyllt. Operationernas startstatus visas med grön, gul eller röd symbol. Röd symbol i rutorna för föregående operation och/eller tillhörande material markerar orsaken till att operation ej är startklar. Om föregående operation har röd markering innebär detta att tillräckligt stor del av den ännu inte är färdigställd (rapporterad). Hänsyn tas till eventuell överlappning. Tillhörande material som har rödmarkering innebär att detta inte har tillräckligt stort saldo. För markerad operation visas tillhörande textmassa, info (redigerbart genom högerklick med musen), tillhörande material, operation närmast före och nästkommande operation. Knappar finns för att starta operation, avsluta operation, materialuttag och tidrapportering. I urvalet kan även anges att endast planerade operationer ska visas. Operationerna visas i första hand i prioritetsordning, därefter i tidsordning. Prioritet sätts i tillverkningshuvudet. TIPS! Genom att ange ett värde i fältet Visa antal veckor rest i rutin 791 Egenskaper planering - Beläggning får vi med även försenade operationer i körplanen. 69

70 Operationsrapportering I de fall vi vill rapportera varje operation för sig, kan vi göra detta i rutin 522 Operationshantering eller 523 Körplan. Om vi har tidrapporteringsmodulen installerad kan vi även göra operationsrapporteringen i samband med stämplingen där i rutin Operationsrapportering i rutin 522 Operationshantering Vi kan rapportera att vi påbörjat en operation, och vilket antal enheter vi börjat bearbeta i denna operation. Hur många som påbörjats lagras då på TO-raden och vi kan redigera fram detta i sökbilder och på listor. Operationen får status P = Påbörjad. Vi kan sedan återrapportera hur många som blivit bearbetade i denna operation och hur mycket tid vi lagt ner på detta. Vi får då en fråga om operationen ska avslutas varvid operationen får status A = Avslutad. Vi kan även i rutin 522 Operationshantering ändra status för TO, enligt statustabellen från rutin 581 Tillverkningsstatus. Operationsrapportering i körplansrutinen 523 Operationer kan startas och avslutas från körplansrutinen. Start och återrapportering av operation görs då med hjälp av rutin 522 Operationshantering eller med operationsstämpling, se nedan. I körplanen kan även materialuttag och tidrapportering göras, då med hjälp av rutin 521 Rapportering. Automatiska materialuttag är möjliga att göra för material kopplat till operationen som rapporteras. Operationsstämpling i körplansrutinen 523 Genom en egenskap på resursgruppen, Operationsstämpling, kan vi från körplanen starta, parkera och återrapportera operationer. Rapporterad tid räknas då ut som tiden som förflutit från operationsstart till återrapportering. Tiden kan ändras. Antal detaljer kan anges. Om tidstämplingsmodulen är installerad kan arbetsschema för resursgruppen anges i rutin 6512 Resursgrupper. Därigenom kan vi om så önskas, automatiskt räkna bort raster. Det finns också en egenskap för att använda operatörens arbetsschema (i stället för ett schema för resursgruppen). Materialuttag vid operationsrapportering Material som är knutet till operation kan om så önskas tas ut automatiskt vid operationsrapportering, antingen vid operationsstart eller -avslut. Detta styrs av egenskap i rutin 791 Egenskaper tillverkning. Materialraden måste vara märkt för uttag. Operationsrapportering i tidrapporteringsmodulen Om vi har tidrapporteringsmodulen installerad, kan vi rapportera mot operationen. Vi stämplar in på operationen och när vi sedan stämplar ut beräknas hur mycket tid som åtgått. Tidrapporteringsmodulen kan om så önskas, ställas in för att automatiskt räkna bort rasterna. När vi stämplat in på en operation, kan vi därefter ge kommandot.tp i orderfältet. Då visas en dialog för Påbörjad operation. Vi kan där ange hur många enheter vi börjar bearbeta vid detta tillfället. Tidigare påbörjade och totalt påbörjade visas. Påbörjat-stämplingen kan göras flera gånger utan att stämpla in på nytt. Antal påbörjade enheter ackumuleras då. På samma sätt kan vi med kommandot.tr i orderfältet avsluta den senast instämplade operationen. Rapportering kan göras flera gånger och då ackumuleras antalet färdiga enheter. På samma sätt kan vi i orderfältet ange kommandot.ts för att ändra status på senast instämplad TO. Kommandot.TSx kan användas för att direkt sätta ny status, där x är den nya statusen. TIPS! Kommandona.TP,.TR,.TS och.tsx är speciellt lämpliga att använda för läsning av streckkod. 70

71 MPS Handbok Produktion Tidrapportering Allmänt Tidrapporteringsmodulen är en användbar modul för rapportering av tid. Istället för att skriva på ett operationskort hur lång tid ett arbetsmoment tagit, kan vi betydligt enklare och snabbare stämpla in och ut på tillv.ordern och dess operation. Tidrapporteringsmodulen kan även användas för ren närvarorapportering, se manual för tidrapporteringen. Utrustning I verkstaden sätter vi ut en eller flera PC kopplade till nätverket och servern med tillgång till Pyramid. Om dessa maskiner endast används som stämpelklockor, kan Pyramids tidrapportering startas från autostart. Genvägen till Pyramid utformas så att tidrapporteringsrutinen startas direkt. Tidrapportering kan även göras från vilken annan PC som helst i nätet. Det krävs dock att användaren har tillgång till Pyramid. I de fall användaren kör Pyramid i övrigt, kan tidrapportering rutin 3510 köras. För arbetsstationer där Pyramid normalt inte körs, skapas lämpligen en ikon som direktstartar tidrapporteringen, se dokumentation över tidrapportering. Streckkoder För att förenkla stämplingen kan vi använda streckkoder på tillverkningsdokumenten. Signaturer och vissa återkommande uppgifter vi vill läsa in, kan vi ha på ett inplastat dokument i anslutning till datorn som användes för stämpling. Operationsstämpling Om vi vill stämpla mot en specifik operation, anger vi tillv.ordernr och radnr för den önskade operationen. Om vi då använder streckkod kan vi i samma kod ha ordernumret och radnumret med en punkt emellan. Exempel #7901#.#7903# Vi lägger in detta som ett textfält (F4) i blanketten. Vi formaterar fältet i rapportgeneratorn genom att markera det och trycka F11. På fliken Avancerat markerar vi Ersätt datanummer med aktuellt värde. På fliken streckkoder väljer vi vilken typ av streckkod vi vill använda och vilken storlek vi vill ha. TIPS! Vissa återkommande uppgifter, t.ex. kassationskoder, kan läggas in som textfält i foten på blanketten, formaterade för streckkod. Lägg också ut informationen som vanlig text, så operatören vet vad han läser in. Dokument I samband med operationsstämplingen kan vi få utskrift av plocklista, operationskort och om material är kopplat till operationen, även materialkort. Uttag I samband med operationsstämplingen kan även uttag göras. Styrt av egenskaper i rutin 791 Egenskaper Pyramid Tillverkning Rapportering kan uttag göras vid utskrift av plocklista, vid operationsstart eller vid operationsavslut. 71

72 Streckkoder Allmänt Streckkoder är en bra metod att snabbt läsa in uppgifter till Pyramid vid t.ex. rapportering. Istället för att på tangentbordet, knappa in ett ordernummer bestående av ett antal tecken följt av Enter kan vi läsa in detta med hjälp av en streckkodsläsare. Läsning För att läsa streckkoden behövs en streckkodsläsare. Denna kopplas normalt parallellt med tangentbordet och behöver då ingen speciell programvara för detta. Pyramid märker inte om inmatade värden kommer från streckkodsläsaren eller från tangentbordet. Inga inställningar behöver normalt göras i Pyramid för att använda streckkodsinläsningen. Skrivning I rapportgeneratorn formaterar vi fältet vi vill ha som streckkod. Exempel Vi vill skriva streckkod code 39. I rapportgeneratorn redigerar vi den blankett som ska ha streckkod. Vi markerar fältet och trycker F11 för fältets egenskapsdialog. Där kan vi välja formatering för fältet. På fliken Streckkoder kan vi välja code 39 och även ange höjden på streckkoden. PBS 3.41A MPS PLOCKLISTA TILLV. Traktorvägen LUND Sid 1 Ordernamn Info 1 Reg.datum Utskr.datum TO-nr Ram/herr 28", komplett T1215 Info 2 Info 3 Tillv.typ Område Ansvarig T DEMO Produktkod Benämning Antal Startv. Färdigv. C31008 Ram/herr 28", komplett Typ Artikelkod Benämning Beordrat Enhet Plockat Ramens svestsfogar okulärbesiktigas och kontrolleras m.a.p. förekomst av oxidation. 1 C31004 Ram, herr 10 Styck 1 C52001 Cykelsadel 10 Styck TIPS! Undvik blanktecken i fält som ska skrivas med streckkod code 39. Undvik också små bokstäver i dessa fält, eftersom code 39 bara kan läsa streckkod som härrör från versaler. 1 C65091 Rör för styre 10 Styck 1 C62002 Handtag 20 Styck 1 C65023 Framlykta 10 Styck 1 C65021 Baklykta 10 Styck 1 C65022 Dynamo 10 Styck 72 Plockat Datum Signatur

73 MPS Handbok Produktion Flerlager Integrering med modulen Flerlager Om modulen Flerlager är installerad, kommer MPS att integreras med denna. I rutin 791 Egenskaper Pyramid - Tillverkning, finns då två fält Lager in och Lager ut. Lager in är vårt standard tillverkningslager till vilket vi återrapporterar färdiga produkter. Lager ut är det standardlager vi tar ut material från. Dessa lager kommer att föreslås vid registrering av TO i rutin 510 Tillverkningsorder, och skrivas in i TO-huvudet. Lager kan även anges på TO-typen. Vid registrering av TO kopieras detta fält till TO-huvudet. TO-typens lager prioriteras alltså före generell egenskap i rutin 791. Vid automatiska reservationer och uttag kommer dessa att göras mot det lager ut som står angivet i TO-huvudet. Vid materialuttag (avvikelseuttag) i rutin 521 Rapportering föreslås lager ut enligt TO-huvudet, men vi kan ange ett annat lager. Vid återrapportering av tillverkade produkter förslås lager in enligt TOhuvudet, men kan ändras. Vid avslut av TO i rutin 530 Återrapportera TO eller rutin 531 Avsluta TO kan återföring av överskjutande material göras. Återföring sker då till det lager ut som finns i TO-huvudet. Område Förväxla inte begreppet Lager ovan, med Område. Lager finns bara då vi har Flerlagermodulen installerad, medan Område alltid finns. Lager kan hålla reda på saldot av material och färdiga produkter, medan Område inte har någon egen saldohantering. Område kan användas som urvalsbegrepp vid utskrift av blanketter, listor och vid reservering. Område kan anges på produkten i rutin 570 Produkter, varvid det hämtas vid registrering av TO och där kan ändras om så önskas. 73

74 Hur långt har en viss TO kommit? Tillverkningsstatus Genom att använda TO-statuskoder och låta dessa automatiskt bytas vid aktiviteter såsom reservering, rapportering och återrapportering kan vi lätt se hur långt en TO kommit. På tillverkningstypen i rutin 580 Tillverkningstyper sätter vi vilken statuskod TO:n ska få vid registrering. Vid första reservering låter vi den automatiskt byta status till reserverad. Om vi då satt egenskaperna på tillverkningstypen så att reservation sker direkt vid registreringen kommer statuskoden direkt att bli reserverad. Vid första rapportering (materialuttag eller tidrapportering) låter vi status ändras till Rapporterad. Detta kan ske vid automatiskt uttag vid utskrift av plocklista i rutin 510 Tillverkningsorder eller 515 Produktionsdokument. Det kan även göras vid rapportering i rutin 521 Rapportering, både vid totaluttag, materialuttag eller tidrapportering. Även rutin 522 Operationshantering och rutin 523 Körplan kan generera rapportering och sålunda ställa om TO-status. Av transaktionen framgår i vilken rutin rapporteringen skett. När vi rapporterar in färdiga produkter byter vi status till Återrapporterad och slutligen när vi avslutar TO får den status Avslutad. Avslutad TO Förutom TO-status finns det en flagga på TO:n som indikerar om den är avslutad. Denna flagga kan vi återställa genom att i rutin 531 Återaktivera TO:n om den har blivit avslutad för tidigt. Tänk på att om vi gjort återföring av överskjutande material, så kommer detta inte att tas ut på nytt. Statuskoden kan automatiskt förändras vid återaktiveringen. Detta styrs av egenskap i rutin 581 Tillverkningsstatus. Operationshantering Om vi använder rutin 522 Operationshantering och rapporterar påbörjat resp. färdigt antal för varje op, visas detta i rutin 522 Operationshantering. Påbörjat och avslutat antal lagras i TO-raden och kan tas fram i de centraler, studior och listkontroller där TO-rader visas. Rapporteringar med operationsstämpling i rutin 523 Körplan ger samma effekt som rapportering i rutin 522 Operationshantering. Körplan Från körplanen (rutin 523) kan operationer startas och återrapporteras på samma sätt som i rutin 522 Operationshantering. Materialuttag och tidrapportering kan göras på samma sätt som i rutin 521 Rapportering. Rapporteringar och statusförändringar kommer att ske på samma sätt som i dessa rutiner. Tillverkningscentralen I rutin 8051 Tillverkningscentral ser vi direkt vilken status TO:n har. Från centralen kan vi också nå operationshanteringen och kan då se hur många som påbörjats resp. avslutats för enskilda operationer. Tidrapportering Tidrapporteringen ger rapporteringar av tid och kan även utföra operationshantering. Då kan TO automatiskt byta status på samma sätt som den gör i rutin 521 Rapportering, 522 Operationshantering och 523 Körplan - operationsstämpling. När en operation påbörjas eller avslutas kan detta registreras direkt på TO. 74

75 MPS Handbok Produktion Att arbeta med MPS-centralerna Produktcentralen Rutin 8050 Produktcentral är ett effektivt verktyg för att arbeta med produkter och tillhörande aktiviteter. Artikel-, tillverknings- och resurscentral kan lätt startas från produktcentralen. Produktinfo På fliken för produktinfo kan vi nyregistrera produkter, ändra produkter, ändra artiklar, analysera behov och planering, redigera produkttexter, skapa tillverkningsorder och öppna ritningsdokument. Produktrader Produktraderna (1 nivå ner) visas och ger oss koppling till text och till artikelcentralen. Vi kan välja att visa enbart material, enbart operationer, eller bådadera. För markerad produktrad kan vi redigera radtext, starta artikelcentralen och öppna ritningsdokument eller ändra raden. Produktstruktur Produktstrukturen visar produkten grafiskt och även hel- och halvfabrikats rader. För markerat halvfabrikat visas dess ingående rader i högerfönstret. Vi kan välja att bryta lagerartiklar (halvfabrikat). Av raderna kan vi välja att visa enbart material, enbart operationer eller båda. Med knappen för att ändra produkt kan vi lätt göra förändringar även i halvfabrikaten! Operationer Operationsfliken visar även tillhörande material. För markerad operation eller material kan vi nå artikelcentralen. Ingår i Om produkten är ett halvfabrikat, dvs. ingår i andra produkter, visas dessa på fliken Ingår i. Tillverkningsorder Fliken för tillverkningsorder ger oss möjlighet att nyregistrera TO eller ändra på markerad TO. Vi kan välja att visa endast aktiva (öppna) TO. TO-rader Fliken för TO-rader visar tillverkningsordrar och dessas TO-rader. För TO kan vi välja att visa endast aktiva eller alla och för TO-raderna kan vi välja endast material, endast operationer eller båda. Från denna flik kan vi nyregistrera eller ändra TO. Inleveranser Inleveransfliken visar vilka inleveranser vi gjort av produkten, men vi kan välja att visa även utleveranser. Tillv.statistik På statistikfliken kan vi se års- och månadsstatistik för tillv.förbrukning och återrapportering. Finns statistikmodulen installerad kan även statistikregistret nåd härifrån för att se andra typer av stastistik. Kassationer På kassationsfliken visas vilka kassationer som rapporterats på produkten. Behov Produktens struktur bryts för angivet antal av produkten och på behovsfliken visas behovet av ingående delar. Enbart material, enbart operationer eller bådadera kan visas. Lagerartiklar (halvfabrikat) kan brytas. För material kan vi förutom behovet se disponibelt och beställt samt brist. För markerad artikel kan artikelcentralen startas. Resurser Resursfliken (finns endast om vi har MPS) visar behovet av tid i de olika resursgrupperna om vi ska tillverka ett angivet antal av produkten. Vi anger då också från vilken vecka och framåt, vi ska titta. Den operation som ligger senast i tid visas överst. För markerad resursgrupp kan resurscentralen startas. Aktiviteter Med modulen CRM kan vi skapa aktiviteter knutna till produkten. Dessa visas då på aktivitetsfliken. Aktiviteter är ett utmärkt sätt att göra noteringar om produkten, t.ex. kvalitetskontroll, versionsförändringar, etc. 75

76 Tillverkningscentralen Rutin 8051 Tillverkningscentral använder vi för att arbeta med tillverkningsordrar och aktiviteter relaterade till dessa. TO-centralen har flikar för TO-info, tillv.rader, rapporteringar, operationer, kassationer, op.stämplingar, transaktioner, serienummer, lagerplatser, inköp, lev.fakturor, efterkalkyl, kalkyltyper, behov och aktiviteter. TO-info På huvudfliken visas information om tillverkningsordern. I infobilden, som är redigerbar, kan vi se uppgifter från TO-huvudet och produkten. Datumfält, statusfält och antalsfält visar hur långt TO:n kommit. Hittills upparbetad efterkalkyl kan jämföras med förkalkyl. Kund-, artikel-, leverantörs- och produktcentral kan nås från tillverkningscentralen. Fliken TO-info ger oss möjlighet att skapa ny TO, ändra TO, skriva dokument, reservera, göra totaluttag och materialuttag, rapportera tid, makulera rest, återrapportera, avsluta TO, skriva kommenterande text, ändra status, öppna ritning och starta planering. Rader På radfliken kan vi välja att se enbart material, enbart operationer eller bådadera. Radfliken ger oss möjlighet att göra materialuttag och tidrapportera samt skriva kommentarer. Rapporteringar På fliken för rapporteringar kan vi se TO-raderna och dessas transaktioner (rapporteringar). Vi kan välja att visa endast material, endast operationer eller bådadera. Rapporteringsfliken ger oss också möjlighet att göra materialuttag och tidrapportera samt skriva kommenterande text. Operationer Operationsfliken visar förutom operationer även material som är kopplat till markerad operation. På operationsfliken kan vi göra materialuttag och tidrapportera samt skriva kommenterande text. Operationsfliken ger oss dessutom möjlighet att starta och avsluta operationer, planera TO och operationer samt starta grafisk planering. Kassationer På kassationsfliken visas vilka kassationer som rapporterats på tillvekningsordern. Op.stämplingar Om vi operationsstämplar i rutin 523 Körplan, visas gjorda stämplingar på op.stämplingsfliken. Transaktioner På transaktionsfliken kan vi välja att visa enbart inleveranser, enbart utleveranser eller bådadera. Serienummer På serienummerfliken kan vi se vilka serienummer som använts i tillverkningsordern. Lagerplatser På lagerplatsfliken kan vi för varje tillverkningsrad se vilka lagerplatser som reserverats. Inköp Inköpsfliken är delad i två delar, inköpsanmodan och inköp. Vi kan välja att se endast ej överförda inköpsanmodan, eller alla. Vi kan också välja att se enbart öppna inköp eller alla. Inköpsfliken ger oss möjlighet att boka inköp, inleverera och skriva text. Lev.fakturor På denna flik visas vilka leverantörsfakturor som påförts tillverkningsordern. För markerad faktura finns knapp för att visa hur den bokförts (konterats). Det finns även en knapp för att se reskontratext på fakturan. Efterkalkyl Efterkalkylen visar utfallet jämfört med förkalkyl för lagerfört och ej lagerfört material samt för tider (operationer). Utfallet av timmar jämförs med budget (kalkyl). Kalkyl och utfall visas även grafiskt. Kalkyltyper Kalkyltypsfliken visar efterkalkylen summerat per kalkyltyp. Markera en kalkyltyp så visas de TO-rader i aktuell TO, som har den kalkyltypen. 76

77 MPS Handbok Produktion Behov Behovsfliken visar behovet av material och/eller operationer för aktuell TO. Behov, disponibelt, beställt och brist visas för varje ingående material och/eller operation. Det är möjligt att välja att visa bara material, bara operationer eller båda. Om samma material eller operation förekommer på flera rader i TO:n, slås de samman till en rad på behovsfliken. Aktiviteter Denna flik finns bara om modulen CRM är installerad. På fliken visas aktiviteter knutna till aktuell TO. Aktiviteter kan användas för att hantera materialreklamationer, produktionsstörningar, kassation mm. 77

78 Resurscentralen Rutin 8052 Resurscentral, vilken bara finns om vi har MPS, är ett verktyg för planering. Vi kan se beläggningen för de olika resursgrupperna och vilka operationer som ger beläggningen samt om så behövs, omplanera enskilda operationer. Resurscentralen har flikar för resursgruppsinfo, beläggning, grafik, operationer, maskiner, verktyg, personal, fridagar. kassationer och op.stämplingar. Resursgruppsinfo Fliken för resursgruppsinfo visar även beläggning och kapacitet grafiskt. Vi kan nyregistrera resursgrupp eller ändra på den aktuella. Det finns en knapp för Gantt-schema. Med denna kan vi visa resursgruppens beläggning grafiskt. Det finns också en knapp för att starta grafisk planering, EQ-Plan, om denna modul är installerad. Om statistikmodulen är installerad kan vi nå statistikregistret från en knapp. Beläggning På beläggningsfliken kan vi markera en vecka och se vilka operationer som ger beläggningen i den veckan. Knappen Daginfo startar en dialog som visar beläggningsinfo per dag, vilka tillverkningsordrar och operationer som ger denna beläggning, samt dagbeläggning grafiskt. TIPS! Vi kan ta hänsyn till släp, dvs. förseningar, genom egenskapen Visa antal veckor rest i rutin 791 Egenskaper Planering - Beläggning. Genom att markera en operation kan vi sedan starta den eller rapportera på den. En viktigt funktion på denna flik är möjligheten att planera om markerad operation. Grafik Grafikfliken visar beläggning och kapacitet grafiskt per vecka och ackumulerat. Rest (enligt egenskapen Visa antal veckor rest i rutin 791 Egenskaper planering - Beläggning) visas som första rad med ett minustecken i veckokolumnen. Operationer På operationsfliken ser vi vilka operationer som är inplanerade på aktuell resursgrupp. Markerad operation kan startas, rapporteras och planeras. Även hela TO kan planeras. Texter för TO-huvud och TO-rad kan redigeras. Artikelcentral med markerad operation kan startas. Maskiner Maskinfliken visar de maskiner som ingår i resursgruppen och ger oss möjlighet att nyregistrera eller ändra maskin. Knappen text ger möjlighet att se och redigera text för markerad maskin. Verktyg Verktygsfliken visar de verktyg som tillhör resursgruppen och ger oss möjlighet att nyregistrera eller ändra verktyg. Knappen text ger möjlighet att se och redigera text för markerat verktyg. Personal Personalfliken visar vilka personer som ingår i resursgruppen och ger oss möjlighet att nyregistrera eller ändra personal. Knappen text ger möjlighet att se och redigera text för markerad person. Fridagar Fridagsfliken visar fridagskalendern för resursgruppen och ger oss möjlighet att nyregistrera eller ändra fridagar. Kassationer På kassationsfliken visas vilka kassationer som rapporterats i denna resursgrupp. Opstämplingar Om vi operationsstämplar i rutin 523 Körplan, visas gjorda stämplingar på op.stämplingsfliken. Vi kan välja att se Enbart aktiva och/eller Senaste 12 mån. 78

79 MPS Handbok Produktion Att arbeta med infostudio i MPS Produkt Pyramid har ett antal infostudior för MPS, rutinerna 8180 Produktstudio, 8181 Produktradsstudio, 8182 Tillverkningsorderstudio, 8183 Tillverkningsradsstudio, 8184 Operationsstämplingsstudio, 8185 Resursstudio, 8186 Kassationsstudio och 8187 Beläggning. Dessa studior används dels vid sökning och dels för att snabbt plocka fram information om produkter, TO, op.stämplingar, resurser, kassationer och beläggning. Sökning För alla studior och sökbilder gäller att det är enkelt att redigera vilka urvalsbegrepp, fält och kriterier, som ska gälla. Dessa kan sparas som nya flikar. Även värden i urvalsfälten kan sparas. När man gjort urval kan det sparas för att användas i mostvarande central. Rutin 470 Behovsanalys kan använda sparade urval från artikelstudio och produktstudio. Listkontrollen Resultatet av sökningen visas i listrutan med en rad per funnen post. Genom att klicka på en kolumnrubrik kan innehållet i listrutan sorteras om enligt innehållet i kolumnen. Ett klick ger stigande ordning och ytterligare ett ger fallande ordning. Två sorteringar kan göras, den andra görs genom att hålla nere ctrl-tangenten då man klickar på kolumnrubriken. Innehållet i listrutan kan bearbetas. Vi kan ta bort markerad rad från rutan med Redigera - Ta bort rad eller genom att trycka på knappen Delete. Verktyg Listrutans innehåll kan bearbetas med det blå verktyget, se dokumentation i Användarguiden. I rutin 8180 Produktstudio kan vi söka fram information om produkterna, baserat på kriterier för produkt- och artikeldata. I listkontrollen kan vi visa data från produkt-, produktstatus-, anteckningar (F7-text) och artikelregister. Produktrader I rutin 8181 Produktradsstudio kan vi söka fram information om produkraderna, baserat på kriterier för produktrads-, produkthuvud- och artikeldata. I listkontrollen kan vi visa data från produktrads-, anteckningar (F7), produkthuvud- och artikelregister. Tillverkningsorder I rutin 8182 Tillverkningsorderstudio kan vi söka fram information om TO, baserat på kriterier för TO-, produkt-, artikel-, TO-status-, order-, orderrad- och kunddata. I listkontrollen kan vi visa data från TO-, produkt-, artikel-, TO-status-, order-, orderrads- och kundregister. Tillverkningsrader I rutin 8183 Tillverkningsradsstudio kan vi söka fram information om TO-rader, baserat på kriterier för TO-rad, TO-huvud, artiklar, maskiner och verktyg. I listkontrollen kan vi visa data från TO-rads-, produkthuvuds-, produktrads-, anteckningar (F7), TO-huvuds-, artikel-, maskin- och verktygsregister. Operationsstämpling I rutin 8184 Operationsstämplingsstudio kan vi söka fram information om gjorda operationsstämplingar, baserat på kriterier för op.stämpling, TO-huvud och TO-rad. I listkontrollen kan vi visa data från op.stämplings-, artikel-, resursgrupps-, personal- TO-huvuds- och TO-radsregister. Resursgrupper I rutin 8185 Resursstudio kan vi söka fram information om resursgrupperna, baserat på kriterier för resursgrupper. I listkontrollen visas data från resursgrupperna och beläggningen för 10 veckor. 79

80 Kassationer I rutin 8186 Kassationsstudio kan vi söka fram information om gjorda kassationer, baserat på kriterier för kassation, kassation i TO-huvud, kassation i TO-rader och kassationskoder. I listkontrollen visas information från kassationsregistret, kassation i TO-huvudsregistret, kassation i TO-rads- och kassationskodsregistret. Beläggning I rutin 8187 Beläggning kan vi se beläggning och operationer för önskad resursgrupp. Beläggningen visas per dag. Som standrad föreslås urvalskriterier så att beläggning visas från idag och 14 dagar framåt, men egna värden/makron kan anges. Maskiner Verktyg Rutin 8270 är sökstudio för maskiner. Rutin 8271 är sökstudio för verktyg. Transaktionsstudion Tickers Rutin 8147 Transaktionstudio kan användas för att se rapporteringar. Transaktioner från MPS har ursprung = T. Ett effektivt sätt att kontinuerligt visa grafik från infostudio, är att använda tickers. Det finns en lämplig beläggningsstudio för detta, rutin 8187 Beläggning. I denna kan man använda verktyget Grafik - gruppera och skapa en ticker för att visa beläggningen, antingen som grafik eller som mätare. Tickern uppdateras automatisk enligt inställda tidsintervall. Tickern kan läggas på skrivbordet, men också exporteras ut som en bildfil för visning på storbildsskärm (eller TV) eller publiceras på webben. Tickern kan visas antingen som graf eller som mätare. Se F1-hjälpen för mer om tickers. Ticker för resursgrupp R500 som graf. Ticker för resursgrupp R500 som mätare. Att använda PTC-tjänster i MPS Med hjälp av PTC-tjänser i Pyramid kan vi schemalägga vissa funktioner. Uppdatering av tickers och infostudio kan schemaläggas via PTC. Behovsanalys och priskalkylering kan vara tunga rutiner att köra om man har stora datamängder. Lämpligt kan då vara att köra dessa nattetid. Dock måste hänsyn tas till backup-körning så inte tiderna kolliderar. Behovsanalys med PTC Behovsanalysen körs mot ett studiourval som kan sparas per användare. Studiourval för artiklar eller produkter kan användas i behovsanalysen. Genom att markera en kryssruta kan analysen ta med produkter där artikeln ingår. Genom att markera Skapa förslag görs ett förslag när analysen är klar. Vid körningen med PTC, kan gamla analyser tas bort. Ange Äldre än antal dagar. Priskalkylering med PTC 80