Jordbruket och klimatet i Greppa Näringen 30 september 2010, Falköping. Lunds Tekniska Högskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbruket och klimatet i Greppa Näringen 30 september 2010, Falköping. Lunds Tekniska Högskola"

Transkript

1 Bioenergi i från jordbruket ur ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet i Greppa Näringen 30 september 2010, Falköping Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

2 Bioenergianvändning i Sverige Bioenergy use Drivmedelsdirektiv! TWh/år? Elcertifikat 120 CO2-skatt TWh Oljekriser +2 TWh/år Y +3 TWh/år Biodrivmedel Bostäder 60 El i fjärrvärme 40 Fjärrvärme Ind för elprod 20 Ind minus lutar Lutar (Ref: SVEBIO, 2008)

3 De-coupling - BNP & Växthusgaser +75% +45% -10% (Ref: SVEBIO, 2008)

4 Energiflöden i svensk växtodling idag Energiinsats Biobränslen Skörderester Livsmedels- & foderprodukter (Ref: SOU 2007:36) TWh per år

5 Användning av biodrivmedel i Sverige 2008 använd dning av drivm edel Totalt 5% (gäller vägtransporter) Import Inhemsk % av total 0 Etanol Biodiesel Biogas

6 Tillgång på biomassa för energiändamål Halm Blast Biogas (gödsel) 10 8 TWh per år Götaland Svealand Norrland Sverige (Ref: SOU 2007:36)

7 Hållbarhetskriterier 1) Area- och energieffektivitet 2) Klimatnytta 3) Övergödning g och vattenförorening 4) Biologisk mångfald & vattenresurser 5) Åker- och skogsmarksproduktivitet 6) Kostnadseffektivitet 7) Sociala aspekter (u-länder) 8) Rättvisa och ekonomisk utveckling (u-länder) 9) Etc..

8 Energi- & area-effektivitet - Biodrivmedel Drivmedel Biprod.-process Biprod.-odling Energiinsats-odling Energiinsats-proces Biprodukter "avgör" " effektiviteten it t GJ per hektar och år S.betor or-biogas Salix-bi biometan Majs js-biogas S.beto tor-etanol Salix-DME/m E/metanol Vall-biogas Salix-F FT-diesel Vete te-biogas Salix lix-etanol Vet ete-etanol Raps-RME (Odling i södra Sverige på bra åkermark) k)

9 ge Körsträcka per hektar åkermark och år Befintliga- Sverige Befintliga- Import ( 3 bilar) Nya- Sverige 2000 ( 1 bil) RME E-raps-s.Sverig ige Etanol ol-vete-s.sverig ige Etanol-majs-US USA Etanol ol-s.rör-brasilie ien Biogas-s.b betor-s.sverige Etanol-S l-salix-s.sverig ige Metanol/DME-S E-Salix-s.Sverige Mil per h ektar & år

10 Etanol från spannmål - inklusive biprodukter* 1,6 kg halm Ersättning av 1,4 kg skogsflis Odling 2.3 kg vete Transport Ersättning av 0,3 kg sojamjöl j & 0,5 kg korn Process 0,8 kg drank 1 liter etanol (* Svenska förhållanden) Ersättning av 0,68 l bensin

11 Fin- eller fuletanol ur ett växthusgasperspektiv* 400 ions of GHG Relative e emiss (*Swedish conditions, cropland as reference) 0 Fertilizer Today's Distiller s Cultivation Petrol Plant Coal-to- Cultivation plant - N20 cleaning system waste as fuel on grassland fuelled by coal liquids on peat land Ref. Börjesson (2009), Applied Energy

12 Svensk åkermarksanvändning 3 2,5 2 1,5 1 Miljoner hektar (10%) 05 0,5 0 (20%) hög Total åkermark 1990 Total åkermark 2009 Spann nnmål/vall/träda 1990 Spann nnmål/vall/träda 2005 Spann nnmål/vall/träda 2009 Biodrivmedel 2009 Överskottsareal-l l-låg Överskottsareal-h (5%) Ref. Jordbruksverket (2009); SCB (2009) bearbetad data

13 Analys markanvändning och biodrivmedel Direkta markeffekter: 25% odling för biodrivmedel antas ske på tidigare gräsbevuxen åkermark (sannolikt överskattning) via omfördelning (spannmål > vall > träda) Indirekta effekter: Nuvarande odlingsareal l för biodrivmedel i d kan öka 2-3 ggr utan att påverka mat- och foderproduktionen (när denna är konstant) genom dynamiska effekter (effektivare vallodling, minskad trädesareal, ökad produktivitet o s v) En ökad odlingsareal för biodrivmedel kan dock leda till ökade direkta markeffekter när mer gräsbevuxen åkermark används

14 sel Biodrivmedels klimatprestanda* 100 (Baserat på systemutvidgning och exklusive halm) % reduktion 25 0 Vete-etan nol S.betor-etan nol S.betor-bioga gas Raps-RM RME Vall-bioga gas Majs-bioga gas Vete-etanol&biog gas Sockerrör-etan nol Hush.avfall-biog gas Ind.avfall-biog gas Gödsel-bioga gas Besnin&dies -25 Gram CO2-ekv / MJ drivmedel -50 (Ref: Börjesson m fl (2010). Livscykelanalys av svenska biodrivmedel. Rapport 70, Miljö- och Energisystem, Lunds Universitet)

15 100 Klimatnytta beroende av markreferens* Växthu usgasredu uktion, % % 25% Vete-etanol S.betor-etanol S.betor-biogas Raps-RME Vall-biogas Majs-biogas Andel odling på gräsbevuxen mark, % *Avser systemutvidgning t i och exklusive halm (Ref: Börjesson m fl, 2010)

16 Dock, stor förbättringspotential Fingödsel i stället för fulgödsel (80% mindre lustgas) = ökad klimatnyttan med flera procentenheter Effektivare kvävegödslingsstrategier g g minskar biogen lustgas vilket ger stor effekt (samverkar med minskat kväveläckage!) Växtförädling dedikerade energisorter Utvecklad processintegrering i drivmedelsanläggningar SA: Ökad odling på gräsmark kan till stor del kompenseras av effektiviseringar i hela produktionskedjan!

17 Kritiska faktorer Fin- eller fulgödsel vid odling samt odlingens kväveeffektivitet (lustgasutsläpp) Öppen eller gräsbevuxen åkermark som utnyttjas (biogena koldioxidutsläpp) Bränsle i drivmedelsanläggning (biobränsle eller fossila bränslen) Kvalitet på foderbiprodukter och hur mycket sojamjöl som kan ersättas (spannmålsetanol och RME) Metanläckage vid biogasproduktion Metanläckage vid traditionell gödsellagring (gödselbaserad biogas)

18 Klimatnytta uttryckt per hektar åkermark* Ton CO2-ekv / hektar åkermark Vete-etanol S.betor-etanol S.betor-biogas Raps-RME Vall-biogas Majs-biogas Vete-e etanol&biogas Soc ockerrör-etanol * Baserat på systemutvidgning och exklusive halm (Ref: Börjesson m fl, 2010)

19 biodrivm edel g PO4-e ekv. / GJ Övergödning - biodrivmedel Ogödslad vallträda referens Indirekt miljövinst av biprodukter Vall- Salix- S.betor- Majs- Vete- biogas metanol biogas biogas etanol Raps-RME (Ref. Börjesson & Tufvesson, 2009)

20 Resurseffektiv inhemsk biodrivmedelsproduktion 20 RME-raps Etanol-vete Biogas-restprodukter Drivmedel-energigrödor gg per år TWh Jämförelse med dagens drivmedelsanvändning (Biprodukter som foder - ersätter importerat sojaprotein) 20 % 10 % (3,5 %) 200 (7,0 %) 200 (7,0 %) 550 (20 %) 1000 hektare jordbruksmark (% av totala)

21 Effektiv biodrivmedelsanvändning Idag Framtid ängd ka per m a ortsträck iomassa transpo bi Relativ Förbr.motor & Elhybrid & Plug-in hyb. & Elbil & bio-el biodrivmedel biodrivmedel biodrivm.+el (Ref: Bearbetad data från Åhman et al. 2009)

22 100 Andel biodrivmedel vs behov av drivmedel - Sverige I framtiden 1:a gen?? 2:a gen (skogsråvara) TWh per år Bensinn & diesel - dagens bilar Biodrivm medel Behov - hybridbilar, elbilar osv Biodrivm medel

23 Procentuell fördelning av kostnader för biodrivmedel RME-raps Etanol-vete Biogas-restprod. Råvara Produktion Distribution mm Kostnadsläget 2006 genomsnittliga kostnader Intäkter för biprodukter ej med (-20% RME; -10% etanol) Restprodukter för biogas = 30 öre/kg ts

24 Ekonomisk hållbarhet Pris för brasiliansk etanol: - 70% på 25 år! (Ref: J. Goldemberg)

25 Markbehov för biodrivmedel Cirka 1% av världens åkermark behövs för att producera 1% av världens totala mängd drivmedel baserat på dagens system (stor variation i olika regioner, t ex större markbehov i Västeuropa) Hållbara drivmedel från dagens grödor kan därför endast ersätta en begränsad del av dagens fossila Kompletterande strategier är a) ökad användning av restprodukter och b) effektivare markanvändning

26 Global markanvändning idag Begränsat utnyttjade av åker- och betesmark (av totala) ( 2%) Miljoner hektar Åkermark k - totalt Åkermark - biodrivmede el Betesmark - totalt Skogsmarkk - totalt "Marginalmark" - låg uppskattning "Marginalmark" - hög uppskattning "Extensiv" jordbruksmar rk - södra Afrika

27 Skö örd (Kg / ha) Global utveckling av spannmålsskörd 0 Ref. Hazel & Wood (2008) Världen (nu kring 1,6% / år) Södra Asien Förlust av näringsämnen! ä Sub Sahara Afrika År

28 Prisutvecklingen inom jordbruket USD pe er ton (fas sta priser r, 1990) Index, 1990=100 Palmolja lj ($/ton) Sojabönor ($/ton) Majs ($/ton) Ris ($/ton) Vete ($/ton) Jordbruk (index) Mat (index) (Ref. FAO 2005)

29 Restprodukter inom jordbruket globalt Global oil Billion ton biomass per year 10 Other (food industry residues, food waste, etc.) Manure Available 1 miljard ton biomassa 50% omv.effektivitet 300 miljoner bilar (15000 km/år 6 liter/100 km) miljoner bilar Available Available miljarder bilar (9,2 miljarder x 0,4 bilar/cap) Available 5 Available Available Available Available 92/94 Crop residues Available Marginalmark lämplig för bioenergiproduktion i =500 miljoner hektar Available Available x 5 ton biomassa/ha Reference IP RS VE - FAO 2030 = 2,5 miljarder ton biomassa! Available (Ref. Göran Berndes, Chalmers)

30 Indirekt undanträngning av matproduktion GO! A. Ökad produktivitet NO GO! C. Expansion av odlingsmark Mark med stor konkurrens och stort kollager Höga skördar, intensivt i t utnytj. tj Global åkermark 1500 miljoner ha Låga skördar, extensivt utnytj. GO! B. Ökad användning av avfall & restprodukter GO! C. Expansion av odlingsmark Mark med liten konkurrens och litet kollager

31 Räcker marken till både mat och bränsle? - JA, upp till en viss gräns (vilken är rörlig och som ligger långt fram)! Betydligt mer bioråvara kan produceras idag utan konkurrens med mark för matproduktion (restprodukter från jord- och skogsbruk, oanvänd mark o s v) Befolkningsutveckling, diet och produktivitet avgör markbehovet för mat- och foderproduktion i framtiden samtidigt som klimateffekterna ger stor osäkerhet Stor dynamisk potential inom befintlig odlingsareal genom utveckling av jordbruket i framför allt ekonomiskt svaga regioner (t ex södra Afrika och Sydamerika) som kommer att drivas av förbättrad lönsamhet

32 Socio-ekonomiska aspekter - Utvecklingsländer A. Storskaliga system B. Småskaliga system Storskalig råvaru- Småskalig råvaru- Småskalig råvaruproduktioproduktion Internationella bolag äger/arrenderar mark produktion Enskilda bönder / kooperativ äger mark Enskilda bönder / kooperativ äger mark Storskaliga fabriker Bolagsägda Hybrider Småskaliga fabriker Bondeägda Export potential + Globalt konkurrensmässigt - Små lokala/regionala mervärden Export potential - Mindre konkurrensmässigt + Stora lokala/regionala mervärden Lokala marknader - Hög risk + Lokala mervärden Ref. Bearbetat från Woods (2006)

33 Hot eller möjlighet för u-länder? - Både och, men där vi måste utveckla möjligheterna och begränsa hoten! Stora möjligheter för fattiga jordbrukare på landsbygden, nettoexporterande länder samt på lång sikt när moderniseringen av jordbruket hunnit ske Hot mot fattiga i städer, nettoimporterande länder och på kort sikt, d v s högre matpriser har fördelningseffekter som är problematiska men som är ett generellt problem! En positiv utveckling ställer således höga krav på en politik som leder oss i rätt riktning, både i västvärlden ä och i u- länderna. - Svält beror inte på brist på mat utan på fattigdom!

34 Slutsatser Alla dagens svenska s biodrivmedel leder till stor klimatnytta a jämfört med fossila drivmedel Biogas från restprodukter är idag det biodrivmedel som normalt sett har bäst miljöprestanda och är långsiktigt t hållbart Dagens svenska biodrivmedel leder inte till indirekta markeffekter i andra länder då vi fortfarande har outnyttjad odlingskapacitet och åkermark, världsmarknadsöverskott av spannmål o s v Alla biodrivmedel har sina för- och nackdelar men vi vet vilka faktorer som är viktiga att beakta för att optimera deras miljönytta = Certifiering! i Dagens svenska biodrivmedel baserat på jordbruksråvara kan enbart ersätta en begränsad del av dagens fossila drivmedel (kanske 10-15%), 15%), d v s alla behövs och bör utnyttjas så effektivt som möjligt MEN, via effektivare fordon, elhybrider, elbilar mm samt produktion av 2:a generationens biodrivmedel från skogsråvara mm kan biodrivmedel och bio-el komma att räcka betydligt längre i framtiden!

Biodrivmedel eller mat, eller både och?

Biodrivmedel eller mat, eller både och? Biodrivmedel eller mat, eller både och? Miljöchefsmötet 19 mars 2010, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige 1970-2006 Bioenergy use 1970-2005

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter

Läs mer

Hur klimateffektiv är etanol?

Hur klimateffektiv är etanol? Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Seminarium - BIL Sweden 16 oktober 2008, Stockholm Pål Börjesson, Karin Ericsson, Lorenzo Di Lucia, Lars J. Nilsson & Max Åhman Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Hållbara biodrivmedel

Hållbara biodrivmedel Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte

Läs mer

Bioenergi från jordbruket ur ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket ur ett systemperspektiv Bioenergi från jordbruket ur ett systemperspektiv Greppa Näringen Jordbruket och klimatet Norrköping, 18 januari 2012 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 160 140 120 100 TWh 80

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Potential för hållbara biodrivmedel

Potential för hållbara biodrivmedel Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,

Läs mer

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009 Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar Östersund Juni 2009 Då paria För fyra år sedan var Gröna Bilister paria. Varken motorbranschen eller miljörörelsen ville veta av dem. Biltillverkare, bensinföretag

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Fin- eller fuletanol

Fin- eller fuletanol Institutionen fö r t ek nik o ch s am häll e Avd el ni ngen f ör miljö- oc h energi sy s tem Fin- eller fuletanol - vad avgör? Pål Börjesson Rapport nr 65 Juni 2008 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon

Läs mer

Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier

Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier Per Arfvidsson, vice VD, Lantmännen KSLA, 12 oktober, 2016 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

HÅLLBARA DRIVMEDEL FINNS DE?

HÅLLBARA DRIVMEDEL FINNS DE? Department of Technology and Society Environmental and Energy Systems Studies HÅLLBARA DRIVMEDEL FINNS DE? Pål Börjesson, Karin Ericsson, Lorenzo Di Lucia, Lars J. Nilsson, Max Åhman Rapport nr. 66 November

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning

Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning g Anders Neld www.chemrec.se Framtidsbilder för transportsektorn/ksla 1 Dec 2, 2010 Starka drivkrafter för bränsle från skogen Allmänt Försörjningstrygghet

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport

När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport Bakgrund Det svenska jordbruket är helt beroende av traktorn som kraftkälla. År 2007 använde det svenska jordbruket

Läs mer

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien, ca

Läs mer

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Jordbruk, bioenergi och miljö

Jordbruk, bioenergi och miljö Kor tver Jordbruk, bioenergi och miljö sion Odling av energigrödor kan ge positiva miljöeffekter utöver minskade koldioxidutsläpp. Lokalisering och omfattning är avgörande för hur stora de olika miljöeffekterna

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Läs mer

Växjö 2014. www.svebio.se

Växjö 2014. www.svebio.se Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,

Läs mer

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mat eller Motor - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mar>n Eriksson, Macklean Strategiutveckling 28 november, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio

Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter Kjell Andersson Svebio Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa Växterna

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Konkurrens mellan matoch energiproduktion

Konkurrens mellan matoch energiproduktion Konkurrens mellan matoch energiproduktion Presentation vid Nonnendagen Skara, 12 September 2008 Erik Fahlbeck, prodekan, SLU erik.fahlbeck@ekon.slu.se, tel: 018-672228 Mat vs biobränsle Inledning Globala

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com

Läs mer

Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi

Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Syfte Syftet med detta projekt är att demonstrera konsekvenserna av om alla grödor från åkermark skulle omfattas av samma regelverk

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

DML/HBL rapporteringen

DML/HBL rapporteringen Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Fredag 30 januari 2015 DML/HBL rapporteringen 2011, 2012, 2013-års mängder Marianne Pettersson Analysavdelningen Energimyndigheten DML årlig rapportering Färdiga

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Uppgifter om drivmedel i detta faktablad utgör medelvärden för alla svenska drivmedelsbolag och baseras på de utsläppsvärden

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Biomassa. Vad är r biomassa? Allt biologiskt material (växter och djur) men för energiändamål avses framför allt. Koldioxidneutrala tillförselsystem

Biomassa. Vad är r biomassa? Allt biologiskt material (växter och djur) men för energiändamål avses framför allt. Koldioxidneutrala tillförselsystem Koldioxidneutrala tillförselsystem Jordbruksgrödor Vad är r biomassa? Allt biologiskt material (växter och djur) men för energiändamål avses framför allt Skog och plantager Restflöden Maria Grahn Samma

Läs mer

Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket

Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket Andras Baky, Inledning Mineralgödselkväve framställs i dag till allra största del från ammoniak (NH 3 ). Ammoniak är en

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Drivmedelsfakta 2011

Drivmedelsfakta 2011 Drivmedelsfakta 2011 Klimatnytta i korthet Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 39 Biogas 83 Naturgas 23 Svensk fordonsgasmix 59 Siffrorna gäller för en given bil.

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Naturgas/biometan i transportsektorn - miljövänliga. framtidspotential

Naturgas/biometan i transportsektorn - miljövänliga. framtidspotential Naturgas/biometan i transportsektorn - det kommersiellt tillgängliga och miljövänliga bä bränslealternativet lt ti tmed stor framtidspotential Mattias Svensson, Svenskt Gastekniskt Center Värmeforsk-seminarium,

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Varmt och gott eller.

Varmt och gott eller. Varmt och gott eller. Jordbruk Jan Eksvärd. LRF Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Mattias Svensson Svenskt Gastekniskt Center Svenska luftvårdsföreningens seminarium 18 november 2008 Fordonsgasens potential som drivmedel Störst inhemsk

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Institutionen för teknik och samhälle Avdelningen för miljö- och energisystem Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Pål Börjesson, Linda Tufvesson & Mikael Lantz Rapport nr 70 Maj 2010 Adress Box 118,

Läs mer

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Dr. Mattias Svensson, ansvarig programområde gasformiga drivmedel Smart transport av livsmedel på väg, Helsingborg 120907 Samordnar teknisk utveckling kring energigaser

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

skogsbränsle för klimatet?

skogsbränsle för klimatet? Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Allmänna kommentarer: Det behövs ett tydligt politiskt ställningstagande och mer långsiktiga villkor

Allmänna kommentarer: Det behövs ett tydligt politiskt ställningstagande och mer långsiktiga villkor REMISSVAR 2015-09-21 Dnr M2015/3227/R Miljö- och Energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se christina.nordenbladh@regeringskansliet.se Remissvar gällande Promemoria Anläggningsbesked för biodrivmedel

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer