Behovsanalys för ändamålsenlig fastighets- och lokalutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behovsanalys för ändamålsenlig fastighets- och lokalutveckling"

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Behovsanalys för ändamålsenlig fastighets- och lokalutveckling Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset, till handlingarna. Ärende Produktionsstyrelsen beslutade i maj 2011 att uppdra till tf produktionsdirektören att ta fram en behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling vid Akademiska sjukhuset. En sådan behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling har tagits fram av en styrgrupp med representanter från Landstingsservice, Ledningskontoret och Akademiska sjukhuset. Behovsanalysen, som fått beteckningen Fastighetsutvecklingsplan 2012, undersökte hur framtida vårdbehov i länet och för Akademiska sjukhuset påverkar kraven på fastighets- och lokalbeståndet hos sjukhuset. Analysen behandlar aspekterna demografisk och medicinteknisk utveckling samt organisatoriska förändringar och prioriteringar. Utifrån dessa aspekter, samt utifrån sperspektivet, granskas därefter sjukhusets fastigheter och lokaler, och en bedömning sker av vilka byggnader som redan idag är framtidsanpassade och vilka som behöver nyinvesteringar och förbättringar. Behovsanalysen har använts som underlag till i produktionsstyrelsen tidigare fattade beslut kring Framtidens Akademiska och kommer att integreras i den strategiska plan för Landstinget i Uppsala län som är under framtagande. Härmed föreslås att produktionsstyrelsen lägger Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset, till handlingarna. Bilaga 82 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 Ärende Dnr PS Borttaget: 1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Henrik Andréasson Produktionsstyrelsen Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset Beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset, till handlingarna. Ärende Produktionsstyrelsen beslutade i maj 2011 att uppdra till tf produktionsdirektören att ta fram en behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling vid Akademiska sjukhuset. En sådan behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling har tagits fram av en styrgrupp med representanter från Landstingsservice, Ledningskontoret och Akademiska sjukhuset. Behovsanalysen, som fått beteckningen Fastighetsutvecklingsplan 2012, undersökte hur framtida vårdbehov i länet och för Akademiska sjukhuset påverkar kraven på fastighets- och lokalbeståndet hos sjukhuset. Analysen behandlar aspekterna demografisk och medicinteknisk utveckling samt organisatoriska förändringar och prioriteringar. Utifrån dessa aspekter, samt utifrån sperspektivet, granskas därefter sjukhusets fastigheter och lokaler, och en bedömning sker av vilka byggnader som redan idag är framtidsanpassade och vilka som behöver nyinvesteringar och förbättringar. Behovsanalysen har använts som underlag till i produktionsstyrelsen tidigare fattade beslut kring Framtidens Akademiska och kommer att integreras i den strategiska plan för Landstinget i Uppsala län som är under framtagande. Härmed föreslås att produktionsstyrelsen lägger Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset, till handlingarna. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

3 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETS- MATERIAL

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Beskrivning av uppdraget Projektorganisation Ett framtidsanpassat och attraktivt Akademiska Analysens disposition och innehåll s.3 s.3 s.4 s.5 s.6 A15 A1 V1 A11 T2 B17 FRAMTIDSSPANING Framtida vårdbehov länet Demografisk utveckling Medicinteknisk utveckling Framtida vårdbehov Akademiska sjukhuset Ökad tillgänglighet till vården Osäkerhet i vårdvolym och lokalbehov Framtida krav på sjukhusets fastigheter och lokaler s.7 s.7 s.7 s.7 s.9 s.9 s.10 s.11 A9 B2 F15 F14 F12 F11 G3 G1 G2 B19 B3 B5 B7 B20 B10 B9 B11 B12 B16 S2 S1 P4 P2 P3 P1 N2 N1 M2 M1 B13 BEDÖMNING AV SJUKHUSETS FASTIGHETER s.12 B14 B21 MÖJLIGHETER, UTMANINGAR OCH FÖRSLAG Sjukhusets kvaliteter och förnyelsens möjligheter Sjukhusområdets centrala och vackra läge Central huvudkommunikation och tydlig fastighetsstruktur s.20 s.20 s.20 s.20 C1 C11 C2 C3 C12 Förslag till åtgärder s.22 N C5 Tidsplan s.25 C7 C8 Layout och foton framtagna av White arkitekter AB 2 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

5 INLEDNING Beskrivning av uppdraget Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2011 att uppdra till landstingsdirektören att i maj 2011 återkomma med förslag till arbetsprocess för att ta fram en strategisk plan med en fastighetsutvecklingsplan för Akademiska sjukhuset. Produktionsstyrelsen beslutade därefter i maj 2011 att uppdra till tf. produktionsdirektören att ta fram en behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling vid Akademiska sjukhuset. Följande dokument är denna analys. Syftet med behovsanalysen är att få fram ett allsidigt underlag för att kunna bedöma behovet av nyinvesteringar och förbättringar i Akademiska sjukhusets fastigheter och lokaler. Analysen ska utgå från de planer som under 2011 tagits fram för sjukhusets lokal- och fastighetsförsörjning: Lokalförsörjningsplan 2011 och Fastighetsutvecklingsplan Enligt uppdraget ska behovsanalysen innehålla en kortfattad beskrivning av Akademiska sjukhusets verksamhet idag och utvecklingen den närmaste framtiden, däribland pågående projekt för om- och nybyggnader. I analysen ska ingå olika perspektiv som påverkar fastighets- och lokalutvecklingen. Produktionsstyrelsen nämner ett antal områden som analysen ska omfatta: Akademiska sjukhusets ekonomiska, medicinska och medicintekniska utveckling; omvärldsperspektiv, med särskilt beaktande av utvecklingen av sjukvårdsregionen; personalförsörjning och personalutbildning; redovisning av byggnads; vårdflödesstrukturen, med olika funktioners beroende av varandra, samt; utveckling av försörjningslogistiken inom sjukhuset. Produktionsstyrelsen påpekar att hälso- och sjukvårdens dynamiska utveckling innebär att tidsperspektivet för analysen inte kan vara alltför långt, trots fastigheternas långa livslängd. Det innebär att lokalerna i så stor utsträckning som möjligt bör ha en generell utformning som medger en flexibel användning. BYGGNAD B9 BYGGNAD B11 ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

6 Projektorganisation Analysprojektet har samordnats av hälso- och sjukvårdsavdelningen, med Niklas Rommel som projektansvarig. En styrgrupp med företrädare för Ledningskontoret, Lands-tingsservice och Akademiska sjukhuset har knutits till projektet. I styrgruppen har ingått: - Olle Ahnell, affärsområdeschef, Landstingsservice - Sonja Ekström Boström, avdelningschef, Lokalplaneringsavdelningen, AS - Andreas Endrédi, produktionsdirektör, Ledningskontoret - Lars Olof Fagerström, utvecklingsstrateg, Ledningskontoret - Thord Hägg, förvaltningsdirektör, Landstingsservice - Niklas Rommel, utvecklingschef, Hälso- och sjukvårdsavdelningen - Robert Sundström, fastighetsdirektör, Ledningskontoret Analysen har fördelats på berörda förvaltningar och dessa har haft ansvar för sina delområden, vilka sedan samordnats inom projektets ram. Detta slutdokument har sammanställts av Henrik Andréasson på Hälso- och sjukvårdsavdelningen tillsammans med Niklas Rommel. Analysen kommer däremot endast indirekt förhålla sig till den framtida strategiska planen och till regionfrågan, då den strategiska planen är i tidigt skede och det fortfarande råder viss osäkerhet i regionfrågan. Både framtida strategiska val och framtida regionutformning kommer förvisso ha stor påverkan på framtida behov och utformning av Akademiskas lokaler och fastigheter. Strategiska val kring till exempel vilken vård sjukhuset ska erbjuda samt eventuella kommande satsningar på specialiseringar kommer förstås även påverka den fysiska planeringen. Behovsanalysen kommer att utgå ifrån att Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett välfungerande och effektivt länssjukhus och ett av de fyra ledande universitetssjukhusen. Behovsanalysen kommer därtill att försöka visa hur en konstruktiv fastighets- och lokalutveckling kan bidra till att skapa detta framtidsanpassade Akademiska och därmed ett sjukhus som är ett konkurrenskraftigt alternativ: för länets medborgare och kunder, för nuvarande och framtida personal, för forskare och studenter samt för externa intressenter. Förutsättningar och utgångspunkter för behovsanalysen Denna analys ska enligt uppdraget utgå ifrån de planer som under 2011 tagits fram för sjukhusets lokal- och fastighetsförsörjning, alltså Lokalförsörjningsplanen (LFP) och Fastighetsutvecklingsplanen (FUP), samt förhålla sig till utredningen om en strategisk plan för landstinget, och därtill beakta regionfrågan. Analysen kommer att utgå ifrån LFP och FUP. I analysen ska sambandet mellan dessa dokument förtydligas och en fördjupad analys göras där det har efterfrågats. Analysen kommer också att framhålla än tydligare hur en konstruktiv fastighets- och lokalutveckling kan bidra till att skapa ett välfungerande och attraktivt Akademiska. BYGGNAD B7 BYGGNAD B11 (RAKT FRAM) BYGGNAD A1 4 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

7 Ett framtidsanpassat och attraktivt Akademiska Akademiska sjukhuset i Uppsala fick sitt namn när Uppsala universitet i december 1708 köpte det Oxenstiernska huset och däri inrättade sjukhuset Nosocomium Academicum, Sveriges första akademiska sjukhus. På denna tid bodde det cirka 3000 människor i Uppsala, hundra år senare hade befolkningen överstigit 5000, varav 913 var studenter på universitetet. Sedan dess har staden vuxit och universitetet har vuxit. Och sjukhuset har vuxit, från de 6 platser som fanns för patienter i mitten av 1700-talet till 150 vårdplatser 1883, 636 stycken 1933, till dagens cirka 1100 platser. Staden, universitetet och sjukhuset har alla växt och utvecklats, men de viktiga banden dem emellan har bevarats. Sjukhuset har under hela sin utveckling levt med det ideal som kommer av att vara ett ledande universitetssjukhus. Här har generationer utbildat sig, forskat och vårdat patienter, hela tiden med ett framtidsperspektiv och en strävan efter att bli bättre för att kunna ge patienterna bästa möjliga vård. Detta har säkerställts genom en tät kontakt med universitetet och staden och genom att knyta skickliga medarbetare till sig. Sjukhuset har genom att ligga i framkant också bidragit till att Uppsala har blivit stark inom näringslivsområden såsom farmaci och andra livsvetenskaper. Det är detta fina arv och goda rykte som Landstinget idag har att förvalta och bygga vidare på. Akademiska måste fortsätta att leva upp till det ideal som kommer av att vara Sveriges första akademiska sjukhus och bygga vidare på kontakten med universitetet, regionens företag, samt samarbetspartners i andra landsting. De måste också fortsätta locka till sig de bästa medarbetarna, såsom de gjort i historien. På sjukhuset har verkat namn som: Emmy Rappe, Sveriges första utbildade sjuksköterska som startade Sveriges första sjuksköterskeutbildning vid sjukhuset 1867; Tord Skoog, som utvecklade den plastikkirurgiska avdelningen och som med sitt engagemang och kunnande byggde ett internationellt kontaktnätverk och rykte som gjorde sjukhuset känt i hela världen; Nobelpristagaren Robert Bárány, som föddes i Wien, satt i ryskt fångläger under första världskriget och 1919 flyttade till Sverige och verkade vid Akademiska där han fick flera professurer och var en mycket uppskattad forskare och lärare. Listan kunde göras lång då sjukhuset lockat och lockar flera av de bästa och skickligaste. För att fortsatt göra det, och för att även i framtiden vara ledande och i framkant kommer det att behövas ett idogt arbete från alla delar av sjukhuset och landstinget i övrigt. Vad denna behovsanalys grundar sig i är ståndpunkten att en konstruktiv lokaloch fastighetsutveckling är en del i detta arbete. Ett sjukhus som ska vara i framkant behöver också ha lokaler och fastigheter som är i framkant. Detta betyder lokaler och fastigheter som lämpar sig för högteknologisk forskning, som ger de bästa vårdmöjligheterna, som har en god och vacker arbetsmiljö och som bidrar till ett hållbart landsting. Med andra ord, lokaler och fastigheter anpassade för framtiden. BYGGNAD A15 BYGGNAD A15 ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

8 Analysens disposition och innehåll För att kunna tillförsäkra sig om att en verksamhet kommer att ha tillgång till lokaler och fastigheter som är eller kan anpassas för framtida krav, så är det förstås en utgångspunkt att försöka klargöra vilka dessa krav kommer att vara. Analysen kommer därför att göra en spaning på hur framtidens sjukvård ser ut. Här kommer att studeras den utveckling av hälso- och sjukvården som beror av svårpåverkbara skeenden, såsom utvecklingen av ny medicinteknik och förändringar i demografi och sjukdomsbilder. Här ska också studeras den utveckling som landstinget själv är med om att påverka, såsom organisatoriska och politiska val kring utveckling av närvård och vårdval. När denna spaning skett behövs en koppling till vilka krav dessa förändringar kan tänkas ställa på lokal- och fastighetsbehov för Akademiska. Samtliga ovanstående punkter är behäftade med osäkerhet, vilket är naturligt för analyser av framtiden, och så särskilt inom den med nödvändighet dynamiska hälso- och sjukvården. Behovsanalysen kommer ändå att försöka uttala sig om hur en framtidsanpassad sjukhuslokal eller sjukhusfastighet ser ut och med detta ideal som mall bedöma de fastigheter som idag utgör Akademiska sjukhuset. Idealet kommer av att lokalen är anpassad för de framtida behov och verksamhet som går att utläsa ur framtidsspaningen. Byggnaderna kommer också att bedömas utifrån ett sperspektiv. Liksom all framtidsanpassad verksamhet behöver hälso- och sjukvården förhålla sig till hårdnande krav på att organisationen och de byggnader den verkar i är hållbara. Hållbarhetsbegreppet delas ofta upp i de tre kriterierna ekonomisk, social och miljömässig. Så kommer även att ske här där Akademiska sjukhusets fastigheter kommer att bedömas enligt dessa kriterier. Denna bedömning görs för att kunna se vilka byggnader som redan nu är framtidsanpassade, vilka som behöver renoveras eller byggas om för att klara idealet, och för att identifiera byggnader som svårligen kommer att klara av en framtid. Efter denna genomgång av vilka byggnader som behöver insatser, ska behovsanalysen också föreslå var eventuella ny-/ ombyggnationer eller omflyttningar av avdelningar lämpligast placeras, och slutligen också när, eller i vilken ordning dessa förändringar bör ske. EKONOMISK SOCIAL MILJÖ- MÄSSIG HÅLLBARHETSBEGREPPETS INDELNING 6 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

9 FRAMTIDSSPANING Framtida vårdbehov länet Närmast sker en genomgång av vilka krav landstinget i stort kommer att behöva möta, därefter görs försök att uttala sig om de vårdbehov som Akademiska sjukhuset kommer att behöva tillgodose. Demografisk utveckling I Uppsala län fanns vid årsskiftet 2010/ invånare. Länet har en positiv befolkningsutveckling som beräknas ligga på cirka en procent per år. Detta betyder att vi i länet kommer att vara nästan invånare år 2015 och tio år senare närmar vi oss En ökad befolkning ger ett ökat vårdbehov. Men framtida vårdbehov beräknas inte endast i antal invånare. Till antalet måste också läggas vilken ålder befolkningen har, då många sjukdomar är åldersrelaterade och äldre generellt är sjukare än yngre. Studerar man befolkningsutvecklingen uppdelat på ålder ser man att befolkningen i länet som är mellan 65 och 84 år kommer att öka med 45 procent mellan åren 2010 och Under tidsperioden kommer de över 85 år blivit 26 procent fler. I reda siffror betyder detta en ökning av åringar från cirka till De över 85 kommer vara 2000 fler. Det ökade vårdbehovet som kommer av en ökande befolkning blir alltså än större när ålder räknas in. Idag är en tredjedel av alla patienter inom sjukhusvården över 70 år. Närmast ska en prognos från Statisticon AB användas för att bedöma framtida vårdkonsumtion. Prognosen bygger på antagandet att sjukvården och samhället i övrigt ser lika ut 2025 som det gör idag. Allt annat lika skulle det betyda att antalet patienter år 2025 kommer att ha ökat med 18 procent. Antalet vårddagar kommer under samma tid ha ökat med 22 procent, en siffra som även den är kopplad till ålder då äldre generellt har fler vårddagar än yngre. Ett antal åldersrelaterade sjukdomar kommer att öka mer än genomsnittet, till exempel kommer antalet patienter som behöver behandlas för sjukdom i cirkulationsorganen ha ökat med 27 procent. Även tumörer, sjukdomar i de muskuloskeletala systemet, samt skador och förgiftningar kommer att öka mer än genomsnittet. Siffrorna ovan beskriver utvecklingen allt annat lika. Men allt kommer dock inte vara lika som idag. Hälso- och sjukvården utvecklas ständigt. Ser man tillbaka bara på de senaste decennierna ser man stora förändringar av den svenska sjukvården, till exempel i den stora minskningen av antalet vårdplatser från 90-talets början, eller i den ökade mängd vård som sker i öppenvården, möjliggjord av nya mediciner och ny teknik. Förändringar kommer att ske även i framtiden. Vissa förändringar kommer att initieras från myndigheter, landsting, kommuner och organisationer i Sverige och/eller här i vårt eget landsting. Andra förändringar kommer att vara beroende på större skeenden. Till det senare hör mycket av den utveckling som sker av nya mediciner och ny teknik och forskning som ofta är multinationell. En kort genomgång av vad man nu kan uttala om denna utveckling följer närmast, därefter beaktas de omständigheter som kommer påverka framtida sjuklighet och hälsa som även vårt landsting kan ha verkan på. Medicinteknisk utveckling Utvecklingen inom det medicintekniska området styr indirekt behovet av hälso- och sjukvård. I begreppet innefattas många områden såsom förbättrade läkemedel, nya maskiner eller apparater, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. Utvecklingstakten inom de medicinska verksamheterna är hög vilket ställer höga krav på anpassning och förändring. Den medicintekniska utvecklingen med ständigt nya tekniska förbättringar både vad gäller att förutsäga, diagnostisera och också behandla olika sjukdomstillstånd kommer att fortsätta öka, hit räknas också utvecklingen av nya läkemedel. Sett över de kommande 20 åren är det troligt att den medicintekniska utvecklingen leder till att allt större del av vårdbehoven kommer att kunna mötas polikliniskt, något som ska bidra till en förbättrad produktivitet inom vården. Men ny medicinteknik kommer också att betyda att fler åkommor kommer att kunna behandlas, vilket kan komma att betyda ökad vårdkonsumtion. ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

10 Utvecklingen är svår att förutspå på längre sikt. Behoven kommer att förändras, nya sjukdomar kan komma att uppstå samtidigt som medicinska framsteg gör det möjligt att gamla sjukdomar kan bromsas eller till och med botas. Att än mer teknik kommer att användas verkar emellertid uppenbart, något som kommer att ställa krav på sjukhuslokaler. Dessa lokaler behöver också klara av utvecklingen mot mer så kallad tematisk vård. Med detta menas att olika professioner och specialiteter kommer att samarbeta kring patienten. Härigenom överges den förhärskande principen att patienten förflyttar sig eller flyttas mellan vårdkedjans delar. Istället samlas vårdteam hos patienten, något som kräver att fastigheter och lokaler har en rationell och funktionell koppling till varandra för bästa möjliga vårdkedjor. Det finns idag också en strävan att av smittorisk och hygieniska skäl, liksom för patientens integritets skull, i högsta möjliga mån erbjuda enkelrum. Det är vid nybyggnation idag vanligt att bygga enkelrum, men för redan existerande byggnader kan en omvandling till enkelrum förhindras av kapacitetsskäl och/eller tekniska begränsningar. Förutom dessa svårpåverkbara förändringar finns också möjligheterna till ett medvetet förändrings- och förbättringsarbete av hälso- och sjukvården i Sverige och i Uppsala län. Framtida sjuklighet är inte skrivet i sten utan går att påverka med förebyggande insatser. Det finns stora vinster att göra i framtiden på att idag satsa resurser på hälsofrämjande insatser. Flera av de redan nämnda sjukdomarna ovan är förutom att vara åldersrelaterade även livsstilsrelaterade. Med detta menas att deras utbrott och chansen att de kan mildras eller behandlas bort också beror av medborgaren/ patientens levnadsvanor. Landsting som därför vågar satsa på folkhälsan rustar sig för framtiden. BYGGNAD P2 8 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

11 Framtida vårdbehov Akademiska sjukhuset Ovan gjordes en bedömning av vilka faktorer som kommer att påverka framtida vårdbehov och vårdkonsumtion i Uppsala län. Nedan ska det framtida vårdbehovet på Akademiska sjukhuset analyseras. Denna bedömning bygger endast indirekt på det totala vårdbehovet och vårdkonsumtionen i länet eftersom mängden och typen vård som Akademiska ska erbjuda i framtiden beror av politiska beslut och organisatoriska förändringar. Som nämnts så utgår denna behovsanalys ifrån att Akademiska fortsatt ska vara ett attraktivt universitetssjukhus, för personal, forskare, externa intressenter och för medborgare och patienter. En hälso- och sjukvård med patientens behov i fokus lär i framtiden än mer behöva arbeta för att öka tillgängligheten. Med tillgänglighet menas att få den vård man behöver; när man behöver den; på den nivå man behöver den, samt; där man behöver den. Här finns olika planer och tankar på hur landstingets vård bäst organiseras för att öka tillgängligheten. Den roll Akademiska ges i detta ger tillsammans med sjukdomsutveckling och medicintekniska förändringar svaret på den framtida volym och typ av vård som sjukhusets framtida lokaler och fastigheter måste vara anpassade för. Ökad tillgänglighet till vården Akademiska sjukhuset anser att fler patienter idag vänder sig till sjukhuset för bassjukvård än vad som ligger i produktionsuppdraget vilket medför köer och därmed bristande tillgänglighet. Från sjukhusets sida finns därför en strävan att till exempel tillsammans med Lasarettet i Enköping och primärvården göra strategiska val kring vilken bassjukvård som ska erbjudas hos de olika landstingsägda förvaltningarna. En minskad bassjukvård inom Akademiska skulle underlätta sjukhusets arbete för förbättrad tidsmässig tillgänglighet till den specialiserade vård som Akademiska i framtiden än mer bör fokusera på. Men tillgänglighet handlar även om att patienter behöver omhändertas på bästa effektiva omhändertagandenivå enligt den så kallade BEON-principen, samt att vården bör ges geografiskt så nära patienten som möjligt. För att förbättra landstingets tillgänglig- het enligt dessa perspektiv har det inom länet byggts upp lokala närvårdsenheter, och fler planeras. Lokala närvårdsenheter kan ses som en mellanvårdsform där samverkan mellan specialistvården, primärvården och i förlängningen kommunerna kan utvecklas. Ett exempel är den växande gruppen multisjuka äldre där individens tillstånd ofta försämras av täta förflyttningar mellan vårdande enheter. Förutom för multisjuka äldre är geografisk närhet och samordnad vård viktig för patienter med rehabiliteringsbehov, samt äldre, barn och unga med psykisk ohälsa. Den allmänpsykiatriska öppenvården har därför utvecklats med närvårdstanke och även barn- och ungdomsmedicinska mottagningar samt barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet kan vara möjliga områden att utveckla. Kopplat till tillgänglighet är även Vårdvalsreformen. Här finns en ambition att vårdval och fri etableringsrätt inom primärvården bland annat ska minska köer och ge fler vårdalternativ. En fortsatt etablering av vårdvalsaktörer inom primärvården innebär en breddad första linjens vård som kan omhänderta och behandla fler patienter så att inflödet till sjukhusen minskar. Om vårdvalet inom primärvård breddas till att även kunna samverka med specialister kan detta komma att styra patienternas sökmönster från sjukhuset och till primärvården. Akutverksamhet på primärvårdsnivå är under utredning och kan komma att förändra uppdraget inom primärvården, inklusive nuvarande uppdrag för Närakuten. Ett utökat akutuppdrag inom primärvården skulle kunna innebära minskat akutbehov på Akademiska sjukhuset. Exempelvis kan ett barnuppdrag inom nuvarande upphandlad ortopedakut innebära avlastning för Barnsjukhusets akutverksamhet. Sannolikt ökar vårdbehovet för de breda folksjukdomarna, inte minst inom öppenvården. Ett tänkbart scenario är att detta ökade behov kan tillgodoses genom specialistvård inom ramen för en utbyggd närvård. Detta tillsammans med tekniska lösningar möjliggör utförandet av utredning, diagnostisering och behandlingsinsatser lokalt istället för på Akademiska sjukhuset. Specialistvård såsom invärtesmedicin, geriatrik och palliativ vård kan då inrättas närmare patienten. Både i Enköping och i Östhammar har Närvårdsavdelningar byggts upp i samverkan med kommunerna och konceptet kan komma att vidareutvecklas i Tierp och Uppsala. ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

12 Specialistvården påverkas också av att vårdvalssystem nu även införs inom denna vård. Under 2012 införs bland annat vårdval inom ögonbottenfotograferingar för diabetiker, ljusbehandling vid psoriasis samt kataraktoperationer inom öppenvård. Detta och den nu pågående röntgenupphandlingen kan innebära att fler patienter väljer privata alternativ. Osäkerhet i vårdvolym och lokalbehov Införandet av vårdval, utvecklingen av närvård samt strävan efter att minska bassjukvården inom Akademiska tyder sammantaget på ett minskat lokalbehov. Osäkerhetsfaktorer finns emellertid. En sådan osäkerhetsfaktor är möjligheten att en förstärkt första linjens vård som omhändertar och behandlar fler patienter också kommer att fånga upp fler patienter som visar sig ha behov av sjukhusets specialistkompetens. Ytterligare osäkerhet kommer av strävan efter mer samordnade och funktionella vårdkedjor samlade kring patientens behov. Exempelvis har ett arbete inletts med att inrätta ett bröstcancercentrum inom landstinget. Centrumet syftar till att planera och utveckla bröstcancervården i länet och tydliggöra vårdkedjan mellan samverkande parter, som mammografi, opererande kirurgiska enheter, onkologi och patologi. De samlade resurserna inom bröstcancerområdet ska ingå i en särskild centrumbildning. Det framtida behovet av lokaler kommer att påverkas av var sådana typer av centra kommer att lokaliseras, på Akademiska eller annorstädes. Även satsningar på hemsjukvården gör framtida lokalbehov svårbedömt. En pågående utredning (SOU 2011:55) föreslår att all hemsjukvård ska kommunaliseras. Läkarinsatser ska dock fortsättningsvis tillhandahållas av landstingen. Detta kommer att öka kraven på stöd av specialistvård i hemmet. Mobila läkarinsatser och mobila behandlingsteam kan då behöva skapas. Varifrån dessa ska organiseras och utgå, ifrån Akademiska eller inte, kommer även det påverka framtida lokalbehov. Framtida lokalbehov inom de närmaste åren påverkas också av ifall utgående upphandlade avtal kommer att återtas i egen regi eller inte. Under 2013 löper vissa upphandlade avtal ut under förutsättning att förlängningsklausuler inte utnyttjas. Dessa avtal är med Uppsala Närakut AB, Närpsykiatri Enköping och Unilabs AB. Vårdvalsreformen kan innebära minskad produktion vid Akademiska sjukhuset. Detta är dock inte självklart. Även vid vårdval kan ett attraktivt Akademiska komma att bli en huvuddel av patienternas val. Till det kan läggas patienter från andra län. I Sverige har patienter friheten att välja att bli behandlade i ett annat län än sitt eget, en frihet som patienter kan välja att nyttja hos ett framtidsanpassat och tillgängligt Akademiska. Ett Akademiska som har fokuserat på specialist- och högspecialiserad vård kan också dra nytta av de skalfördelar som detta möjliggör. Akademiska kan härigenom bli ett än mer konkurrenskraftigt alternativ även för externa intressenter som behöver köpa vård. Detta gäller andra landsting men även patienter från utlandet. Antalet utländska patienter som söker planerad vård på Akademiska sjukhuset genom Uppsala Care har ökat i antal och denna ökning kommer sannolikt att fortsätta. Antalet patienter som sjukhuset de facto kommer att kunna ta emot kommer dock troligen att stanna vid per år så länge nuvarande kösituation består. Det är alltså svårt att bedöma ifall lokalbehovet kommer att öka eller minska för Akademiska, än svårare att bedöma storleken på eventuella förändringar. Med tanke på inriktningen att minska slutenvården på sjukhus och istället ha mer öppenvård, gärna belägen nära patienten, torde lokalbehovet kunna minska. Emot detta står dock, förutom det i detta avsnitt genomgångna, också det ökande vårdbehovet som kommer av en växande och åldrande befolkning. Sammantaget bedöms att några dramatiska förändringar i lokalbehov inte kommer ske. 10 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

13 Framtida krav på sjukhusets fastigheter och lokaler Samhället är stadd i konstant förändring, och det gäller inte minst hälso- och sjukvården, något som också poängterades i uppdragsbeskrivningen till denna behovsanalys. Produktionsstyrelsen påpekade där att hälso- och sjukvårdens dynamiska utveckling innebär att lokalerna i så stor utsträckning som möjligt bör ha en generell utformning som medger en flexibel användning. Behovet av flexibla lokaler framkommer också av analysen hittills. Det är svårt att bedöma exakt hur mycket vård och vilken typ av vård som kommer att produceras på Akademiska sjukhuset. Detta gör att de fastigheter och lokaler som finns på området bör kunna användas till olika verksamhet. Det finns exempel på nya sjukhus som byggs eller byggts med lokaler som har en mycket stor flexibilitet. Att bygga för hög flexibilitet är dock dyrt. Det kan därför vara lämpligt att säkerställa att fastigheter och lokaler har en flexibilitet för den verksamhet de är till för. Grovt indelat kan ett sjukhus verksamheter delas upp i behandling, vård och administration. Ett universitetssjukhus såsom Akademiska behöver också lokaler för forskare och studenter. Samråd och nära samarbete med Uppsala universitet behövs för att garantera att Akademiska sjukhusets fastigheter och lokaler är framtidsanpassade även för universitetets behov. Ett framtidsanpassat attraktivt Akademiska kommer också kräva att dess lokaler uppfyller högt ställda krav på. Liksom för all annan framtidsinriktad verksamhet kommer skriteriet vara mycket viktigt för hälso- och sjukvården i landstinget och för Akademiska sjukhuset. Detta gäller i högsta grad även vid en diskussion om framtida krav på lokaler och fastigheter. Lokalernas utformning och fastigheternas kvalitet måste uppfylla krav på som förmodligen bara kommer att hårdna. Hållbarhetskriteriet brukar ofta delas upp i tre delar; miljömässig, social och ekonomisk. Vid en analys av Akademiskas fastigheter och lokaler är samtliga dessa kriterier lämpliga att beakta. den har underhållits. En del fastigheters aktuella är att de är mycket moderna, välbyggda och redan anpassade för dagens och framtidens sjukvård. Det kan också finnas fastigheter vars aktuella inte uppfyller dessa krav men som kan vara ekonomiskt värda att renoveras och byggas om till uppfyllande, ibland kanske till annan verksamhet än dagens. Det kan också finnas byggnader som är för nedgångna för att det ska vara ekonomsikt försvarbart att renovera dem. Dessa senare nämnda byggnader kan ofta också redan idag brista även i social och miljömässig. Social betyder här hur väl fastighetens lokaler uppfyller kraven på en hälsosam och god arbetsmiljö. Här finns krav från verket som måste uppfyllas annars hotar vite eller till och med verksamhetsförbud. Att sjukhusets lokaler inte bryter mot dessa regler är förstås endast ett minimikrav. Ett framtidsanpassat och attraktivt Akademiska behöver naturligtvis ha lokaler som inte skadar hälsan utan istället hjälper och förstärker den. Vackra och hälsosamma lokaler har visat sig kunna ha positiv inverkan på patienters tillfrisknande. Att kunna erbjuda moderna, fräscha och ändamålsenliga lokaler är därtill viktigt för att locka till sig personal, forskare och studenter. Byggnaderna kommer också att bedömas utifrån hur väl de uppfyller kraven på miljömässig. En mycket viktig fråga för framtiden blir hur Sverige ska klara av omställningen till klimatneutralitet. För att Akademiska sjukhuset ska klara av att ta sin del av ansvaret krävs att dess byggnader är energieffektiva och miljövänliga. Hur väl anpassade sjukhusets befintliga fastigheter är inför de ökande kraven på flexibilitet och teknologi kommer att bero av när fastigheten är byggd, för vilken sorts verksamhet den byggdes eller ombyggts för, samt hur välbyggd fastigheten är och hur väl BYGGNAD B11 ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

14 BEDÖMNING AV SJUKHUSETS FASTIGHETER Här följer nu en genomgång av sjukhusets samtliga fastigheter och bedömning av hur väl de uppfyller det som ovan har beskrivits. Bedömningen sker enligt fyra kriterier: Byggnadens aktuella Kriterierna Byggnadens aktuella, samt beskrivs i avsnittet ovan. Det fjärde bedömningskriteriet gäller hur väl sjukhusets lokaler är anpassade för den verksamhet som huvudsakligen huserar där idag. Informationen för verksamhetsanpassningen kommer ifrån de bedömningar av lokalsituationen som under 2010 gjordes av sjukhusets divisioner och som användes i LFP Informationen användes i LFP för att bedöma var förändringar behövde ske, och till detta används den även här. Nytt här är kopplingen av verksamheterna till fastigheten istället för organisatorisk tillhörighet. Detta fjärde kriterium är viktigt i förståelsen av behovsanalysens förslag på ny-/ombyggnationer och prioriteringar. På de närmaste sidorna följer en genomgång av fastigheterna och en bedömning enligt dessa fyra kriterier samt tre graderingar. Graderingarna följer trafikljusets färger. Grönt står här för att kriteriets krav är tillfredsställt och rött för att kriteriets krav inte är tillfredsställt. Färgen gult symboliserar alltså en bedömning mellan dessa två. Vissa fastigheter kan få flera färger i bedömningen av ett kriterium, detta betyder att olika delar av fastigheten håller olika standard. Notera också att för varje fastighet redovisas fastighetens beteckning, byggår, ingångsnummer samt BTA - vilket står för fastighetens bruttoarea. Bedömningen och graderingen ska ses som en skattning som tillsammans med analysen ovan kan tydliggöra vilka delar av sjukhuset som är framtidsanpassade och vilka som behöver åtgärdas. BYGGNAD C1 12 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

15 Kommentarer: A9 A9 A Ingång Ingång Ingång 24, 40-41/BTA: 24, 24, 40-41/BTA: Aktuell Aktuell A9 som idag rymmer mottagning, forsknings- och administrationsverksamhet har Miljömässig ett behov av upprustning/ombyggnad. A15 Psykiatrins hus är under färdigställande med inflyttning februari V1 som idag är projektkontor är i dåligt skick. Här finns ännu inga planerade renoveringar/ ombyggnationer. A15 A Ingång A9 Ingång A9 Ingång /BTA: - /BTA: /BTA: Ingång Ingång 24, 40-41/BTA: 24, Aktuell Aktuell Aktuell Miljömässig Miljömässig Miljömässig V1 V1 V A15 Ingång Ingång 48 / BTA: / 2013 BTA: Ingång 48 / BTA: 1380 Ingång Ingång - /BTA: - /BTA: Aktuell Aktuell Aktuell Miljömässig Miljömässig Miljömässig Aktuell Miljömä Arbetsm Verksam T2 Ambulansstation, larmcentral och friskhus byggt A1 som idag rymmer administrativa lokaler är i behov av stamrenovering, nya installationer, samt upprustning av tre av fyra våningsplan. A11 som idag rymmer Centrum för kvinnofrid samt administration. Fastigheten rustades/byggdes om A Ingång 24, A /BTA: A15 A1 A Ingång - /BTA: V Ingång 48 / BTA: 1380 A11 T2 V1 Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt A11 A Ingång Ingång Ingång / BTA: / BTA: 3170 / BTA: Aktuell Aktuell Miljömässig A1 A1 A A11 Ingång / BTA: 7240 Ingång Ingång / BTA: 7240 / BTA: 7240 Ingång Ingång / BTA: / BTA: Aktuell Aktuell Aktuell Miljömässig Miljömässig Miljömässig T2 T2 T A1 A Ingång Ingång Ingång / BTA: / BTA: 3984 / BTA: Ingång Ingång / BTA: / BTA: Aktuell Aktuell Aktuell Miljömässig Miljömässig Miljömässig In Aktuell Miljöm Arbetsm Verksam ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

16 F11-F Ingång Ingång / BTA: / BTA: / BTA: F Ingång Ingång / BTA: / BTA: / 5725 BTA: F14-F Ingång Ingång / BTA: / BTA: / BTA: Aktuell Aktuell Aktuell Kriteriets krav är INTE tillfredsställt G1-G Ingång / BTA: 4761 F11-F Ingång / BTA: G1 G2 G3 F11 F F15 F13 Ingång F14 / BTA: 5725 F12 F14-F Bedömning mellan röd och grön Ingång / BTA: Aktuell Kriteriets krav är tillfredsställt Kommentar: F11-F12 och F14-F15 rymmer idag barn- respektive kvinnosjukvård. Lokalerna i F11 för barnsjukvård är i stort behov av ombyggnation. F13 är en garagebyggnad med stort allmänt renoveringsbehov. G1-G3 rymmer barnpsykiatri. 14 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

17 Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön B B5 B Ingång 235/BTA: 1690 Aktuell Ingång Ingång 235/BTA: 235/BTA: B5 B Aktuell Ingång Ingång 235/BTA: Miljömässig Aktuell B B4 B Ingång 235 /BTA: 600 Aktuell Ingång Ingång 235 /BTA: 235 /BTA: B4 B Aktuell Ingång Ingång /BTA: /BTA: Miljömässig Aktuell B B2 B Ingång 35 / BTA: 3610 Ingång Ingång 35 / BTA: 35 / BTA: B2 B Aktuell Ingång Ingång / BTA: // BTA: Miljömässig Aktuell Kriteriets krav är tillfredsställt Kommentarer: B5 B7 B4 B2 B3 B19 B17 B B17 B Ingång 30 / BTA: Aktuell Ingång Ingång 30 / BTA: 30 / BTA: B Aktuell Ingång Ingång / BTA: // BTA: Miljömässig Aktuell B5 ambulanshall B4 rymmer idag administration B2 rymmer idag interventionslab, klinisk fysiologi samt akutvårdsavdelningar n på akutvårdavdelningen plan 2 bedöms som dålig, övrigt i byggnaden är bra. Fastigheten har kommande behov av installationsrenoveringar B17 vårdavdelningar, mottagning och administration B19 vårdavdelningar, mottagning och administration. Båda fastigheterna utan förestående renoveringsbehov, lokalerna är väl anpassade för dagens verksamheter B3 rymmer idag akutmottagning, bibliotek och laboratorieverksamhet B7 rymmer idag blodcentralen samt laboratorie- och administrationslokaler totalrenoverades 2001 och har inga förestående renoveringsbehov B B7 B Ingång / BTA: Aktuell Ingång Ingång / BTA: / BTA: B7 B Aktuell Ingång Ingång / BTA: // BTA: Miljömässig Aktuell B B3 B Ingång 61 / BTA: Aktuell Ingång Ingång 61 / BTA: 61 / BTA: B3 B Aktuell Ingång Ingång / BTA: // BTA: Miljömässig Aktuell B B19 B Ingång 50 / BTA: Aktuell Ingång Ingång 50 / BTA: 50 / BTA: B Aktuell Ingång Ingång / BTA: // BTA: Miljömässig Aktuell ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

18 Kommentarer: B13 rymmer Magnetröntgenkamera, B16 rymmer PET -centrum, B15 (café/apotek), B10 Grönwallsalen blev ytskiktsrenoverad samt fick nytt tak Byggnaden rymmer också tele- och datahallar. Installationerna i fastigheten är uttjänta. B8 är ett garage där takbyte är planerat Fastigheten är emellertid även i övrigt i stort behov av renovering. B20 evakueringsvårdavdelningar och administration - har inga förestående renoveringsbehov Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt B Ingång 70 / BTA: 4666 B13 B16 B15 B10 B8 B20 B20 B20 B Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: / BTA: 4666 / BTA: Aktuell Miljömässig B Ingång 85/BTA: 1372 B Ingång 85 /BTA: 4320 B Ingång 70 / BTA: 4320 B Ingång 70 / BTA: 990 B Ingång 70 / BTA: 8400 B13 B13 B Ingång Ingång 85/BTA: Ingång 85/BTA: /BTA: Aktuell Miljömässig B16 B16 B Ingång Ingång 85 Ingång 85 /BTA: 85 /BTA: 85 /BTA: /BTA: Aktuell Miljömässig B15 B15 B Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: / BTA: 4320 / BTA: Aktuell Miljömässig B10 B10 B Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: / BTA: 990 / BTA: Aktuell Miljömässig B8 B B Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: / BTA: 8400 / BTA: Aktuell Miljömässig 16 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

19 Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön B9 Kriteriets krav är tillfredsställt B14 B12 B11 Kommentarer: B14 vårdavdelningar, mottagning och administration - en renovering/ombyggnation är beräknad starta B Ingång 85/BTA: B Ingång 70 /BTA: B Ingång 70 / / BTA: B Ingång 70 / / BTA: ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

20 1-M Kommentarer: gång / BTA: 5940 tatus ssig iljö hetsanpassning M1-M2 IT, medicinsk teknik och administration - lokalerna har ett eftersatt underhåll avseende både byggnad och installationer. Byggnaden bedöms kunna leva vidare efter renovering för administrativ verksamhet. N1/N2 rymmer idag vårdavdelning, mottagning, forskning, administration och café. Byggnaderna har ett eftersatt underhåll och planeras för rivning inom 8-10 år. P1-P2 rymmer idag mottagning och administration. P3-P4 rymmer idag operation och käkkirugi. Byggnaderna har ett eftersatt underhåll och planeras för rivning inom 8-10 år. S1-S2 personalrestaurang samt godsmottagning - byggnaderna är i dåligt skick och är under utredning för möjlig framtida användning. Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt N Ingång / BTA: 7430 N Ingång / BTA: 4960 P1-P Ingång / BTA: 8990 P3-P Ingång / BTA: 8890 S1-S Ingång 55 / BTA: 5970 M1-M2 M1-M Ingång Ingång Ingång / BTA: Ingång / BTA: / BTA: 5940 / BTA: Aktuell Aktuell M1 M2 N1 P1 N2 P2 P3 P4 S1 S2 M1-M Ingång / BTA: 5940 N1 N1 N Ingång Ingång Ingång / BTA: Ingång / BTA: / BTA: 7430 / BTA: N2 N2 N Ingång Ingång Ingång / BTA: Ingång / BTA: / BTA: 4960 / BTA: P1-P2 P1-P Ingång Ingång Ingång / BTA: Ingång / BTA: / BTA: 8990 / BTA: P3-P4 P3-P Ingång Ingång Ingång / BTA: Ingång / BTA: / BTA: 8890 / BTA: S1-S2 S1-S Ingång Ingång 55 Ingång 55 / BTA: Ingång 55 / BTA: / BTA: 5970 / BTA: Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell N N P1-P P3-P S1-S FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Ingång / BTA: Ingång / BTA: 4960 Ingång / BTA: 8990 Ingång / BTA: 8890 ARBETSMATERIAL Ingång / BTA: 5970

21 C C BTA: 7740 BTA: C C BTA: 7740 BTA: 7740 C BTA: 7740 C BTA: C BTA: 2450 C BTA: 1820 C BTA: 1820 ARBETSMATERIAL C C BTA: C BTA: BTA: C Aktuell BTA: 2300 Miljömässig Aktuell Miljömässig C C BTA: 7740 BTA: C5 BTA: 2660 C7 C8 C C BTA: 2300 C BTA: 348 BTA: 348 C BTA: 1820 C C BTA: 2660 BTA: 1820 BTA: 1820 C2-C C2-C C BTA: 2300 C C BTA: 2300 BTA: 2300 C BTA: C1 C11 C2-C C BTA: 2660 BTA: 2300 C2-C3 BTA: C2 BTA: 2660 C3 Miljömässig C12 C C2-C C BTA: 348 BTA: 2660 C BTA: 348 BTA: 348 Miljömässig Aktuell C BTA: 348 C2-C Kommentarer: C C7 apoteksverksamhet, BTA: 2300 C5 inrymmer lokaler för patologi, immunologi, rättsmedicin och forskning C11 inrymmer Miljömässig klinisk genetik, immunlogi och forskning. En ombyggnad är planerad för universitetet C1-C2-C3 administration för driften och avfallsstation - har eftersatt underhåll avseende både byggnad och installationer. Byggnaderna är planerade för renovering C12 reservkraft - har inga förestående renoveringsbehov. C8 logistikcentrum - en syrgas- och kvävgasstation byggs under 2012 C2-C BTA: 2660 Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt C BTA: 348 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

22 MÖJLIGHETER, UTMANINGAR OCH FÖRSLAG Avslutningsvis ska nu denna behovsanalys föreslå vilka åtgärder som bör ske utifrån bedömningen av fastigheterna, och i vilken ordning dessa åtgärder lämpligast görs. Trots att framtiden är behäftad med många osäkerhetsfaktorer, som till exempel efterfrågan på regionvård, förändringar i vårdstrukturen och den medicinska utvecklingens effekter på lokalbehoven, bedöms att föreslagna åtgärder i LFP och FUP från 2011 i huvudsak behöver genomföras. Akademiska sjukhuset kommer även på lång sikt ha stora lokalbehov, som då också måste uppfylla olika specifika miljökrav och vara anpassade till nuvarande och framtida verksamhetsbehov. Det finns stora utmaningar i att genomföra detta förnyelsearbete av fastighetsbeståndet i ett sjukhus som måste fungera även under denna förändringsperiod. Men det finns också stora möjligheter som bör beaktas. Sjukhusets kvaliteter och förnyelsens möjligheter Som framgått är ett antal av sjukhusets fastigheter inte framtidsanpassade, några av dessa kan anpassas genom renovering eller ombyggnation, men andra är i så dåligt skick att rivning är lämpligast. Akademiska sjukhusets fastighetsbestånd är långt ifrån unikt i detta avseende. I Sverige och i västvärlden i stort finns ett mycket stort antal byggnader som byggdes på 60- och 70-talen. Dessa behöver nu stora insatser för att anpassas till nya krav från förändrade verksamheter, samt till hårdnande krav på att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Detta gäller inte minst för sjukhus. På vissa ställen har man valt att bygga helt nya sjukhus. Detta är dock inte aktuellt för Akademiska eftersom sjukhuset idag har några mycket starka kvaliteter som istället är klokt att bygga vidare på. BYGGNAD B9 20 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

23 Sjukhusområdets centrala och vackra läge En sådan uppenbar kvalitet är själva sjukhusområdets läge. Akademiska har legat där det ligger ända sedan den första byggnaden byggdes där i mitten av 1800-talet. Sedan dess har området vuxit och många nya byggnader tillkommit. Och kring området så har staden vuxit fram, så att staden nu omger området. Centrum ligger blott några stenkast bort och till resecentrum tar det bara några minuter. Sjukhuset ligger trots detta mycket naturnära och vackert, med slottet, Stadsträdgården och skog som grannar. Sjukhuset är därför nära, och för att säkerställa att det därför också är lättillgängligt gäller det att förbättra kontakten mellan området och dess omgivning. Det ska vara lätt och självklart att ta sig till och från sjukhuset till fots, med cykel eller med kollektivtrafiken, både för personal och för besökare. Stora vinster både för miljö och hälsa kan skapas med ökande andel patient- och personalresor som sker antingen kollektivt eller med cykel eller till fots. Detta skulle också ge möjligheter till färre utrymmeskrävande parkeringar inne i området och därmed öppna upp för framtida förnyelse- och expansionsområden. Central huvudkommunikation och tydlig fastighetsstruktur En andra uppenbar kvalitet med dagens Akademiska är dess tydliga och förhållandevis rationella fastighetsstruktur. En central huvudkommunikation genom huvudblocket binder samman vårdbyggnader med behandlingsbyggnader. För att Akademiska ska kunna fortsätta att erbjuda en högspecialiserad vård med krav på samordning och patientfokus är det viktigt att beakta och förstärka denna kvalitet. En sådan förstärkning möjliggörs av den nödvändiga förnyelsen av fastighetsbeståndet. Nya fastigheter och ombyggnationer av gamla kan förläggas så att effektiva vårdkedjor garanteras. Vårdkedjorna kan också förbättras av att omlokalisering av de verksamheter som idag har olämpliga lokaler görs efter funktionskrav och inte organisationstillhörighet. För denna positiva utveckling krävs ett samarbete med kommunen vars vägar omger sjukhusområdet. Trafikplaner måste garantera att cyklister och fotgängare samt ambulans- och servicetrafik kan ta sig till och från sjukhusområdet på ett säkert och snabbt sätt. Även inom sjukhusområdet kommer det krävas förbättringar för att fotgängare och cyklister ska kunna röra sig säkert. För att säkerställa detta bör ambulans- och servicetrafiken i högsta mån skiljas från cykelvägar och gångstråk. Genomfartstrafik för bilar bör också avvecklas vilket ger en lugnare trafiksituation inom området. Det behövs därför en genomtänkt utveckling av sjukhusområdets yttre miljö, som också kan hjälpa till att öka tydligheten för patienter och besökare och som kan bygga vidare på denna vackra del av staden. BYGGNAD A1 BYGGNAD A1 ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

BEDÖMNING AV SJUKHUSETS FASTIGHETER

BEDÖMNING AV SJUKHUSETS FASTIGHETER BEDÖMNING AV SJUKHUSETS FASTIGHETER Här följer nu en genomgång av sjukhusets samtliga fastigheter och bedömning av hur väl de uppfyller det som ovan har beskrivits. Bedömningen sker enligt fyra kriterier:

Läs mer

Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping

Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 74 Dnr PS 2013-0038 Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping Förslag

Läs mer

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 25 (40) Dnr CK 2011-0506 62 Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion Förslag till beslut

Läs mer

Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset

Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-11-22 155 Dnr PS 2012-0059 Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Beslut om renovering av hus A1

Beslut om renovering av hus A1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-08-23 108 Beslut om renovering av hus A1 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar: Dnr PS 2012-0059

Läs mer

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala

Läs mer

Rivning av hus V1 på Akademiska sjukhusets område

Rivning av hus V1 på Akademiska sjukhusets område LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 73 Dnr PS 2013-0037 Rivning av hus V1 på Akademiska sjukhusets område Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Genomförande av ombyggnad av M1/M2

Genomförande av ombyggnad av M1/M2 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 53 Genomförande av ombyggnad av M1/M2 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar Dnr PS 2013-0029

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping

Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 50 Dnr PS 2011-0032 Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping

Läs mer

Åtgärder för att förbättra det byggnadstekniska brandskyddet vid Akademiska sjukhuset

Åtgärder för att förbättra det byggnadstekniska brandskyddet vid Akademiska sjukhuset LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 70 Dnr PS 2011-0035 Åtgärder för förbättra det byggnadstekniska brandskyddet vid Akademiska sjukhuset

Läs mer

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari 2014-12-15 Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Produktionsstyrelsen Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari Välkomna till ett

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Till landstingsstyrelsen Angående återremitterat ärende investeringar de kommande 10 åren Bakgrund

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut

Anmälan av delegationsbeslut LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 58 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS 2012-0007 Produktionsstyrelsen beslutar

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen 1 2013-01-18 Jan Carlström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Därför. skapas Nya Karolinska Solna

Därför. skapas Nya Karolinska Solna Därför skapas Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings mest omfattande projekt genom tiderna. Ett nytt universitetssjukhus ska byggas med beräknad invigning 2015/2016.

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS)

FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS) FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS) Inbjudan att delta i dialog Förstudie avseende försörjning av medicinteknisk utrustning till strålbehandlingen på FAS 28 maj 2015 Landstinget i Uppsala län har initierat

Läs mer

Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) remissvar till Socialdepartementet

Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) remissvar till Socialdepartementet LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-10-29 20 (34) Dnr CK 2012-0209 187 Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Inriktningsbeslut avseende teknisk upprustning av vårdflyglar på Södersjukhuset

Inriktningsbeslut avseende teknisk upprustning av vårdflyglar på Södersjukhuset Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans Ankom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2014-05- 0 9 Inriktningsbeslut avseende teknisk

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025-

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- BOKSLUT -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- Majoriteten i Landstinget Sörmland 2010-2014 Inledning Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025 6 479 anställda som årligen utför 535 000 läkarbesök,

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Datum 2015-04-09 Dnr 1500767

Datum 2015-04-09 Dnr 1500767 Regionstyrelsen Lars Blixt Verksamhetscontroller 040-675 36 38 Lars.Blixt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-09 Dnr 1500767 1 (6) Regionstyrelsen Investeringar 2015 Ordförandens förslag 1. Regionstyrelsen

Läs mer

Bättre tillgänglighet till logopeder ska minska köerna för dyslexiutredningar

Bättre tillgänglighet till logopeder ska minska köerna för dyslexiutredningar Denna information redogör kortfattat för Vårdproduktionsutskottet/- beredningens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 29 mars 2012. Vårdproduktionsutskottet-/beredningen bereder och

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Framtidens sjukhus Malmö

Framtidens sjukhus Malmö Framtidens sjukhus Malmö ETT universitetssjukhus I Skånes Universitetssjukhus är Skånes största arbetsplats nu ska det dessutom bli ett av Europas modernaste sjukhus. Drygt sex miljarder kronor investeras

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsen Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden

Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden REGION SKÅNE Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden Ingela.anderssonlyberg@skane.se Mobil: 0768-871911

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Moderaternas vision för NU-sjukvården

Moderaternas vision för NU-sjukvården Moderaternas vision för NU-sjukvården juni 2010 En vision för framtiden 3 Framtidens utmaningar 3 Moderaterna och NU-sjukvården 5 1. En starkt utbyggd ambulanssjukvård. 6 2. Utvecklade och bättre akutmottagningar

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB.

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB. 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning 2008-06-03 LS 0707-0741 LS 0801-0011 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsens allmänna utskott Utmaningar av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus

Läs mer

Strategi för kommunens fastigheter

Strategi för kommunens fastigheter Datum Strategi för kommunens fastigheter Antagen av kommunstyrelsen 2014 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 181 Dokumentägare: Mark- och planeringschef Ersätter dokument: Regler för lokaler Dokumentnamn:

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Trygghet, rättvisa och utveckling

Trygghet, rättvisa och utveckling Socialdemokraterna Trygghet, rättvisa och utveckling - högre ambitioner för landstinget Landstinget i Uppsala län, s-gruppen Box 602 751 25 Uppsala Besök: Slottsgränd T: 018-611 60 13 www.socialdemokraterna.se/uppsalalan

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer