Klässbols skola och fritidshem 2016/17

Transkript

1 k Trygghet ansvar och respekt på Klässbols skola och fritidshem 2016/17 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Arvika kommun Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5 Arvika Hemsida: Telefon: E-post: arvika.kommun@arvika.se Org.nr:

2 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling sid. 3 Vision sid. 3 Ordlista sid. 4 Skolans arbete sid. 5 Kontaktuppgifter sid. 6 Delaktighet sid. 6 Kartläggning sid. 6 Mål samt främjande och förebyggande åtgärder sid. 9 Kön sid.10 Etnisk tillhörighet religion och trosuppfattning sid.10 Ålder sid.11 Funktionsnedsättning sid.11 Sexuell läggning sid.12 Kränkande behandling sid.12 Information och förankring sid.13 Kompetensutveckling sid.14 Utvärdering sid.14 Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda följa upp sid.15 Vuxen kränker elev sid.16 Elev kränker elev sid.18 Elev kränker vuxen sid.20 Dokumentation sid.21 Kontakter för mer information sid.22 2

3 Bakgrund Diskriminering trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka dessa grunder och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar. Diskrimineringslagen (2008:567) innebär ett förbud mot diskriminering och att alla i skolan har en skyldighet främja allas lika värde. Enligt kap. 6 i skollagen är kränkande behandling och diskriminering av barn och elever förbjudet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under läsåret. En utvärdering av dessa åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. I planen ska finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett och hur sådana händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret för olika åtgärder är fördelat mellan rektor och personalen i skolan. Vision På Klässbols skola ska alla känna trygghet visas respekt och vara ansvarstagande. Vi arbetar för att motverka alla former av kränkande behandling och arbetar för att alla ska visa respekt för människors lika värde och människors olikheter. Vår målsättning är att ha en god arbetsmiljö där alla känner trivsel och arbetsglädje. I planen används begreppen Klässbols skola och skolan i de begreppen räknas även Klässbols fritidshem in. 3

4 Ordlista Diskriminering När skolan behandlar någon elev eller vuxen sämre än andra på grund av kön etnisk tillhörighet religion sexuell läggning funktionsnedsättning ålder eller könsöverskridande uttryck. Direkt diskriminering = någon missgynnas genom att behandlas sämre än andra. Indirekt diskriminering= man missgynnar genom att förutsätta att alla bör behandlas lika. Kränkande behandling Trakasserier Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Personal som utsätter en elev för trakasserier gör sig skyldig till diskriminering. Kränkande behandling när en persons uppträdande kränker en annan persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt eller förtryck. Kränkningar kan vara Fysiska (slag knuffar) Verbala (hot svordomar öknamn) Psykosocial (utfrysning blickar) Texter och bilder (lappar foto sms) Mobbning Är när en eller flera personer vid upprepade tillfällen medvetet kränker någon. De som mobbar utövar sin makt över den de ger sig på. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Varje elev har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. 4

5 Skolans arbete - ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att: all personal alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i skolan. skolan granskar sin verksamhet för att upptäcka risker för diskriminering och kränkningar det drivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling en årlig plan upprättas utvärderas och revideras i samarbete med personal elever och vårdnadshavare. en utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering trakasserier eller kränkningar förekommer. se till att skolan har en modell för dokumentation av sådana händelser Det är personalens ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling vara lyhörd för stämningen på skolan och hur det sociala samspelet i klasserna och på fritidshemmet fungerar tillsammans med eleverna ta fram klassens och skolans trivselregler i det vardagliga arbetet prata med eleverna om konfliktlösning och påtala kränkningar åtgärder vidtas när diskriminering eller kränkande behandling misstänks anmäls eller upptäcks. dokumentera fall av diskriminering eller kränkande behandling följa upp utredda fall av diskriminering och kränkande behandling Personalen i skolan förväntar sig att föräldrar: påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan ställer upp och samarbetar med skolan när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling stöttar sina barn att vara goda kamrater Personalen i skolan förväntar sig att elever: påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan är goda kamrater och följer skolans och klassens regler samverkar tillsammans med personalen att återkoppla och utveckla det ständigt pågående arbetet att motverka kränkande behandling Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling kontakta snarast skolan! 5

6 Kontaktpersoner Rektor Gunilla Tjulander Specialpedagog Christina Danielsson Skolsköterska Britt-Marie Andersson Kurator Agneta Dahlin Mentor Fritids Skolpsykolog Konsulteras vid behov Delaktighet inflytande Alla elever är genom delaktighet i klassråd/ elevråd med och tar fram klassens och skolans trivsel/ordningsregler. Personalen har tillsammans med specialpedagog reviderat och sammanställt planen utifrån föregående års återkoppling. Elevrådet och föräldraföreningen är remissinstans. Föräldrarepresentanterna brukar vanligtvis utses vid det gemensamma föräldramötet som hålls i början av höstterminen då rektor/specialpedagog informerar om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Alla föräldrar får också hem en förenklad version av planen- Planen finns tillgänglig i skolans krispärm samt på synlig plats i lärarrummet. Dessutom är planen upphängd i varje klassrum och på fritids. Kartläggning läsår 2015/16 Klassråd varje månad där trygghet trivsel och socialt klimat finns med som en stående punkt. Elevråd en gång i månaden där trygghet trivsel och socialt klimat finns med som en stående punkt. Arbetslagsmöte för personalen varje vecka där trygghet trivsel och socialt klimat finns med som en stående punkt. Klasskonferenser en gång per läsår då trivsel och mående i klassen tas upp. I september/oktober genomförs i varje klass en undersökning gällande otrygga platser i skolan. Elever från förskoleklass upp till åk 6 har fyllt i en enkät gällande trivsel och trygghet på Klässbols skola. En kommunövergripande enkätundersökning genomförs i november/december varje år till elever. Kommunal fritidsenkät till vårdnadshavare genomförs vartannat år. Sammanfattning av skolans enkät 2015/ elever svarade på nätenkäten. 64 elever svarade på den del som var för elever i åk 3-6. De yngre barnen fick hjälp av vuxen att fylla i svaren. 6

7 Eleverna har haft svarsalternativen: Ja Till stor del Till viss del och Inte alls. 727 % av eleverna svarade att de trivdes på skolan. 87 % av eleverna angav att de hade kompisar både i klassen och i andra klasser. 831 % av eleverna svarade inte alls på frågan på frågan om det förekommer otrevliga sms chatt eller mail mellan elever på skolan. När eleverna svarade på Jag tycker det här är bra med skolan skrev flest elever att det var kompisarna rasterna olika lekar och aktiviteter som hör till rasten och lärarna. Som exempel på Det här tycker jag kan bli bättre på skolan nämnde flest eleverna olika förbättringar i utemiljön som rutschkana och rastaktiviteter bättre klimat i skogen och några gav också exempel på hur språket mellan eleverna kunde förbättras. Resultat av kommunens grundskoleenkät höstterminen 2015 Av enkäten framgår att Jag har vänner i skolan Jag tycker att alla elever i skolan är vänliga mot mig Jag har någon vuxen att prata med om viktiga saker och Jag känner mig trygg i skolan är de påståenden som flest elever skattat högst i enkäten 36 av 4. Lägst betyg fick påståendet Jag tycker skolgården är bra 25 av 4 och Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 27 av 4. Resultat av den kommunala fritidsenkäten höstterminen 2015 Enkäten vänder sig till vårdnadshavare till elever på fritids och det kom in 17 svar. Högst medelvärde fick Mitt barn får vara ute varje dag 381 av 4 och Mitt förtroende för personalen är stort 347 av 4. Jag är delaktig i utvärderingen av fritidshemmets verksamhet tillsammans med personalen 223 av 4 och Jag får kontinuerlig information om mitt barns utveckling 259 av 4. De kommentarer vårdnadshavare har haft har handlat om tryggheten ute på skolgården. Övrig kartläggning De här platserna har elever markerat som otrygga på kartan: Skogen skolgården fotbollsplan lekparken klassrummet matsalen idrottssalen och duschen Lekparken angav några som otrygg för att de upplevde att många leksaker är gamla och de inte vet om de ska gå sönder. I skogen nämnde någon elev att det var otryggt p g a det inte var någon fröken 7

8 där. Vid elevråd och klassråd har kamratskap varit en stående punkt. Analys av kartläggningen och åtgärder under läsåret 2015/16 Eleverna verkar trivas bra och har kompisar både i den egna klassen och i andra klasser. De kommentarer i enkäten som handlat om elever som på olika sätt inte har trivts i skolan har personalen vid något tillfälle redan känt till och ett arbete kring detta har redan varit påbörjat. I fritidsenkäten framkom det kommentarer om tryggheten ute på gården. För att eleverna ska känna sig trygga i skolan har rektor och lärare en ständig diskussion på bl a arbetslagsmötena om under vilken tid och i vilken klass resurspedagogerna behöver finans med. Även att tydliggöra fritidshemmets verksamhet är ett utvecklingsområde inför nästa läsår. Arbete med språkbruk pågår. I enkäten har det också framkommit att se olikheter som en tillgång är ett område som skolan kan behöva arbeta med nästa läsår. Under vårterminen startade en förberedelseklass på Klässbols skola. Eleverna har blivit väl mottagna på skolan av både elever och pedagoger och det har setts som positivt att få nya klasskamrater. Under vårterminen målades en Kingruta vilken har blivit flitigt använd. Dock behövs reglerna för King förtydligas. Rastvaktssystemet ses över inför nästa läsår. Åtgärder som fått positiv effekt för trygghet och trivsel: Trivsel och trygghetsfrågor ges tid och utrymme att samtala om av personalen på skolan. Mentor har vid behov haft enskilda samtal för att stötta elev. Fadderklassystem finns på skolan där f och 2-5 är tillsammans vid olika aktiviteter under året. Åtgärder som inte gett önskad effekt eller som kan utvecklas vidare: Att se olikheter som en tillgång är ett utvecklingsområden inför nästa läsår att arbeta vidare med. Skolan ser över rastvaktssystemet och om miljön i matsalen idrottssalen och duscharna kan förbättras. Arbetet i klass- och skolråd kan bli mer systematiskt och mer likvärdigt i alla klasser. Skolan har tagit fram blanketter att använda vid klass- och skolråd. Svarsalternativen i nätenkäten kan förtydligas på frågorna om konflikter 8

9 och bråk kan alternativen att eleverna inte ser konflikter och bråk eller att de löser konflikter och bråk själva finnas med. Mål samt främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2016/17 Övergripande främjande åtgärder: Skolnivå Skolan har ett gensamt aktivt och reflekterande förhållningssätt till de normer och värderingar som förmedlas genom organisation och undervisning. Gemensamma rutiner för hela skolan när det uppstår konflikter och kränkningsärende. Rastvaktssystemet förändras utifrån behov. Närvarande och engagerande vuxna. Arbetslagsmöte varje vecka konferens varje vecka gemensam planering för fritidspersonalen varje vecka och klasskonferenser varje läsår där trygghet trivsel och socialt klimat finns med som en stående punkt. Samtal kontinuerligt i hela personalgruppen vad gäller trygghet trivsel och socialt klimat gemensamma riktlinjer vad gäller ordningsregler och hur pedagogerna ska agera i olika situationer. Trivselregler för hela skolan. Gemensamma aktiviteter övergripande för hela skolan f-6 under läsåret där man arbetar i åldersblandade grupper. Fadderverksamheten utvecklas för att ytterligare stärka gemenskapen och det sociala klimatet på skolan. Gemensamma lekredskap att använda under rasterna. Information om it och sociala medier till elever och föräldrar. Gruppnivå Personalen tar tillfället i akt och bemöter elevernas attityder och värderingar Trivsel och trygghet samt kamratskap är en stående punkt som lyfts på klassråd varje vecka och som sedan också lyfts vidare till elevrådet. EHT-teamet mer delaktig inom vissa klasser. Kurator och skolsköterska arbetar aktivt med elevgrupper kring värdegrundsfrågor. Möjligheten till styrda rastaktiviteter ses över. Pedagogerna tydliggör och samtalar om begreppet studiero tillsammans med eleverna. Medvetandegör för eleverna när det är ett gott arbetsklimat. Biträdande skolchef Carina Johannesson har genom kartläggning arbetat fram utvecklingsområden att tillsammans med rektor och pedagoger arbeta vidare med. Pedagogerna utvecklar en tydlig struktur och arbetsgång i skolarbetet för att främja en god lärmiljö. Elevenkäter i alla klasser. 9

10 Individnivå Elevsamtal enskilt eller i smågrupper. Ett aktivt ingripande av pedagoger i situationer där elever kan riskera att känna sig uteslutna eller kränkta Ständigt utvecklande/flöde av samverkan mellan hem och skola Ansvar: Rektor och all personal Kön Mål: Pojkar och flickor får samma förutsättningar i skolan genom att de ges lika stort inflytande över skolans verksamhet och lika stort utrymme i undervisningen. Främjande åtgärder: Genusperspektivet ska finnas med i alla beslut som rör skolans organisation och verksamhet. I undervisningssituationer ges eleverna samma möjligheter att fördjupa sig och utvecklas inom olika ämnesområden utan att begränsas av stereotypa könsroller. Ansvar: Personal Klässbols skola Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal med eleverna kring frågor om likabehandling av flickor och pojkar. Pedagogerna har ett aktivt förhållningssätt i vardagen där frågor eller konflikter av denna tas upp och diskuteras. Ansvar: Personal Klässbols skola Etnisk tillhörighet religion och trosuppfattning Mål: På vår skola ska alla elever anhöriga eller personal oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet erbjudas samma rättigheter och möjligheter och bemötas med respekt. Främjande åtgärder: Skolans verksamhet genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt. All personal medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet solidaritet och förmåga att ta ansvar för andra människor. Tolk används vid samtal och möten. Ansvar: Personal Klässbols skola 10

11 Förebyggande och förhindrande åtgärder: All personal tar tillfällen i akt och bemöter elevernas attityder och föreställningar runt etniska och kulturella likheter och olikheter demokrati och jämlikhet. Tydliggöra via tolk om det behövs för föräldrar vad skolan har för förväntningar på elevernas skolgång. Ett demokratiskt förhållningssätt genomsyrar verksamheten t ex genom klassråd och elevråd. Ansvar: Personal Klässbols skola Ålder Mål: På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett ålder. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av ålder. Främjande åtgärder: Gemensamma aktivteter årskurs F-6 alt. f genomförs kontinuerligt under läsåret. Eleverna är då uppdelade i tvärgrupper för t ex kojpromenad praktisk matte mm. Alla barn på skolan har tillgång till det lekmaterial som finns. Gemensam lunch i åldersblandade grupper. Elever i samma klass/grupp kan ha olika ålder. Ingen ska utsättas för diskriminering eller trakasserier pga. detta. Ansvar: Personal Klässbols skola Förebyggande och förhindrande åtgärder: Pedagogerna har ett aktivt förhållningssätt i vardagen där ev frågor av denna art ges tid och utrymme. Ansvar: Personal Klässbols skola Funktionsnedsättning Mål: På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Ingen ska behöva känna sig utanför och kan så långt det är möjligt delta i samma aktiviteter som övriga elever. Främjande åtgärder: Under läsåret ska all personal gå en utbildning om neuropsykiatriska funktionshinder. Arbeta med att öka kunskapen hos elever och personal om olika funktionsnedsättningar och förståelsen av ett bra bemötande. Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans 11

12 verksamhet oavsett funktionshinder dvs. anpassa verksamheten efter de olika behov som finns. Vid planering av skolans verksamhet beaktas konsekvenserna för elever med olika funktionshinder. Ansvar: Personal Klässbols skola Förebyggande och förhindrande åtgärder: Inom varje klass anordna aktiviteter där man får insikt om hur förutsättningarna kan vara för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Ansvar: Personal Klässbols skola Sexuell läggning Mål: På vår skola ska alla elever anhöriga eller personal behandlas med respekt oavsett sexuell läggning. Främjande åtgärder: Samtal om olika typer av familjebildning tas upp i klasserna i naturliga sammanhang. Arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Ansvar: Personal Klässbols skola Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal och reflektioner med eleverna kring deras bruk av ord med sexuell anspelning. Ansvar: Personal Klässbols skola Kränkande behandling Mål: Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande behandling. Främjande åtgärder: Skolan granskar varje läsår rutiner på skol- grupp- och individnivå för att se om de kan innebära risk för kränkningar av elever. Läsåret 2015/16 har rektor förtydligat arbetsgången vid konflikter och kränkningsärende och hur de ska dokumenteras. Personalen är medveten om sin betydelse som förebild genom sitt förhållningssätt och agerande. Information om vett och etikett på nätet och i sociala medier genomförs kontinuerligt. Aktivt arbeta med språkbruket på skolan i klasserna. Skolans 12

13 värdegrund ska tydliggöras och arbetas med än mer konkret i klasserna. EHT-teamet mer delaktig inom vissa klasser. Kurator och skolsköterska arbetar aktivt med elevgrupper kring värdegrundsfrågor. Ansvar: Personal Klässbols skola Förebyggande och förhindrande åtgärder: Skolans personal har nolltolerans mot alla former av kränkningar och ingriper genast. Personalen är lyhörd och tar elevernas signaler på allvar. Styra gruppindelningar för att inte ge utrymme för uteslutningar. Pedagogerna har ett aktivt förhållningssätt i vardagen där ev frågor konflikter av denna art ges tid och utrymme. Aktivt arbeta med språkbruket utifrån vad som kan upplevas som kränkningar. Information till hemmen angående språkbruket samt handlingsplan då oacceptabelt språkbruk förekommer. Vid ett flertal tillfällen tas bruket av sociala medier upp i undervisningen. Många gemensamma aktiviteter äldre yngre barn för att öka tolerans respekt samt sammanhållning på skolan. Ansvar: Rektor och all personal Klässbols skola Samtliga mål utvärderas senast vid läsårets slut juni 2017 Information förankring läsåret 2016/17 augusti oktober 2016 Planen för läsåret 16/17 presenteras för eleverna. Arbetet mot målen och med åtgärderna för läsåret planeras av personalen där elevernas tankar och förslag tas tillvara. Kartläggning genomförs vid skolstart om vilka gemensamma aktiviteter eleverna uppskattar mest. Planen för läsåret 16/17 presenteras för vårdnadshavare och läggs sedan ut på nätet. december/januari Mål och åtgärder stäms av i personalgruppen och med eleverna klassvis. april juni 2017 Diskussion runt utformningen av trivselenkäten vid en pedagogisk konferens. Enkät som genomförs av alla elever på skolan. Målen för likabehandlingsplanen och arbetet runt densamma lyfts på klassråd och elevråd. Elevernas synpunkter och förslag tas tillvara. Vid en pedagogisk konferens eller PKU-dagar i maj juni granskas läsårets arbete. Med utgångspunkt från enkäten olika 13

14 kartläggningar och den dokumentation som finns synas arbetet mot målen och hur arbetet fungerat på organisations- gruppoch individnivå. Nya mål och åtgärder diskuteras. Utvärderingsfrågorna i planen används som stöd. Gemensamma mål förebyggande och förhindrande åtgärder för läsåret 17/18 beslutas senast augusti Ansvar: Personalen Klässbols skola Exemplar av likabehandlingsplanen kommer att finnas tillgänglig i skolans krispärm i varje klassrum på fritids samt på rektorsexpeditionen. Den ligger också utlagd på nätet på kommunens hemsida. Kompetensutveckling Under höstterminen kommer alla pedagoger att delta i en utbildning om neuropsykiatriska funktionshinder. Fritidspersonalen deltar i en fortbildning på Karlstads universitet med syfte att vidareutveckla fritidshemspedagogiken. Utvärdering maj 2017 Arbetslagen gör en bedömning av måluppfyllelsen och en utvärdering av planens främjande förebyggande och förhindrande åtgärder. Samtidigt görs en utvärdering av planens övriga delar. Varje klass gör också en utvärdering av de främjande förebyggande och förhindrande åtgärderna. Synpunkter på planen från vårdnadshavare samlas in genom föräldraföreningen. Eleverna svarar på en enkät med frågeställningar runt likabehandling trygghet och inflytande i skolan. Arbetslagen och klasserna diskuterar vilka förebyggande och förhindrande åtgärder som ska prioriteras kommande läsår. Personalen beslutar vilka mål som ska finnas med i nästa års plan. Specialpedagog och rektor ansvarar för att utvärderingen sammanställs skriftligen. De ansvarar även för revidering av planen och för att nya mål och åtgärder skrivs in. Uppföljning och utvärdering av planen ska vara klar senast augusti 2017 och är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. 14

15 Frågor som stöd vid utvärderingen av likabehandlingsplanen Måluppfyllelse Har vi nått vårt mål? Analys Om vi nådde målet: Berodde det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade? Om inte: Varför gjorde vi inte det? Var målen relevanta? Var det felaktiga och otillräckliga åtgärder? Vad har vi åtagit oss att göra under det gångna året? Har det blivit utfört? Om inte: Varför och vem bär ansvaret? Har åtgärderna gett positiv effekt? Går det åt rätt håll? Vad fungerade och vad fungerade inte? Har vi använt resurserna rätt? Finns det alternativ som leder till samma mål och som är mindre resurskrävande? Framåt Hur använder vi oss av våra erfarenheter i nästa likabehandlingsplan. Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Allmänna rutiner för att upptäcka: Trygghetsfrågor tas upp inom arbetslagen. Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. Regelbundna samtal med enskilda elever i klasserna. Vid behov föräldrasamtal. Enkäter. Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Dokumentation och kartläggning. Dialog med hemmen. Frånvarostatistik med uppföljning. Ansvar: All personal Allmänna rutiner för att utreda informera och dokumentera: Se bifogade bilagor över Arvika kommuns policy gällande utredning information dokumentation åtgärder och återkoppling i de fall misstanke om kränkande behandling föreligger. Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Vuxen kränker barn/elev Barn/elev kränker barn/elev Barn/elev kränker vuxen 15

16 Kränkande behandling BILAGA 1 Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barn eller en elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits i den akuta situationen. Rektor meddelar huvudman. 3. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. 4. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" påbörjas och fylls på efterhand. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras snarast om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad vem som leder samtalen vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen i den påbörjade blanketten samt beslutar och dokumenterar när ärendet är avslutat. Dokumentationen skickas till huvudman. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid t ex i form av samtal. 16

17 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott diskussion eller anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 17

18 Kränkande behandling BILAGA 2 Barn/elev kränker barn/elev 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett ska omedelbart åtgärder vidtas. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Rektor informeras och meddelar huvudman. Mentor informerar berörda elevers vårdnadshavare om det inträffade och vilka åtgärder som kommer att vidtas. 2. Den/de som fått rektors uppdrag att utreda börjar med att ta reda på fakta kring vad som har hänt genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand. 3. Den eller de som kränker berättar vad som hänt en i taget och så nära i tid som möjligt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 4. Berörd personal inom skolan informeras och vid behov elevhälsoteamet. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras fortlöpande om samtalen. Ju yngre eleverna är desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Om vårdnadshavaren har synpunkter på skolans hantering av ärendet 18

19 ombeds de kontakta huvudman i det här fallet skolchefen. 7. Den kränkte och de som kränkt kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid t ex i form av samtal med kurator eller skolsköterska. 8. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt regelbundet tills kränkningarna upphört. Kontinuerlig kontakt med berörda vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras fortlöpande. När ärendet är avslutat skickas dokumentationen till huvudman. 9. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta beslut tar rektor vilket innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 19

20 Kränkande behandling BILAGA 3 Barn/elev kränker vuxen 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett vidtas omedelbart åtgärder. Ansvarig rektor meddelas. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Huvudman informeras. 2. Vårdnadshavaren informeras och ges möjlighet att delta i utredningen. 3. Ansvarig rektor utreder händelsen genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Tid för uppföljning bokas. Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand.. 4. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen om de inte har varit personligen närvarande. Ju yngre eleverna är desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 5. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt kontinuerligt tills kränkningarna upphört. Ansvarig rektor dokumenterar händelsen uppföljningen och beslutar när ärendet avslutas. Dokumentationen skickas till huvudman. 6. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid t ex i form av samtal. 7. Den som kränkt kan också behöva samtalsstöd i någon form. 8. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor informeras och beslutar om fortsatta åtgärder. 20

21 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Den kränkte/diskriminerade elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Rektor informerad Huvudman informerad Tillbudsrapport inlämnad (Vid fysisk skada) Datum Datum Datum Information har skett till berörda (personal EHT kamrater) Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum Blanketten samt övrig dokumentation arkiveras av rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp. 21

22 Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen följer hur den fungerar i samhället samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se Webbplats: 22