Trygghet, ansvar och respekt på. Vikene skola och fritids 2014/15

Transkript

1 Trygghet, ansvar och respekt på Vikene skola och fritids 2014/15 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 , 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 VISION... 3 ision... 3 Ordlista... 4 Skolans arbete/fritidsverksamhetens arbete... 5 Ansvarsfördelning... 5 Delaktighet inflytande... 6 Kartläggning (läsåret 2013/14)... 6 Sammanfattning av kartläggningen... 6 Mål samt främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2014/ Övergripande främjande åtgärder:... 8 Kön... 8 Etnisk tillhörighet... 9 Religion och trosuppfattning... 9 Ålder Funktionsnedsättning Sexuell läggning Kränkande behandling Information förankring under läsåret 2013/ Information förankring under läsåret 2014/ Augusti/september Kompetensutveckling Utvärdering Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever... 14

3 , 3 Bakgrund Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka dessa grunder och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar. Diskrimineringslagen (2008:567) innebär ett förbud mot diskriminering och att alla i skolan har en skyldighet att främja allas lika värde. Enligt kap. 6 i skollagen är kränkande behandling och diskriminering av barn och elever förbjudet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla skolor och fritidshem ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under läsåret. En utvärdering av dessa åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. I planen ska finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett och hur sådna händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret för olika åtgärder är fördelat mellan rektor och personalen i skolan. VISION På ision Vikene skola och fritids ska alla, både personal och elever, få känna trygghet, visas respekt och vara ansvarstagande. Vi arbetar för att motverka alla former av kränkande behandling. Vår målsättning är att ha en god arbetsmiljö för både elever och personal där alla kan känna trivsel och arbetsglädje.

4 , 4 Ordlista Diskriminering = när skolan/fritidsverksamheten behandlar någon, elev eller vuxen, sämre än andra på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, ekonomisk status eller könsöverskridande uttryck. Direkt diskriminering = någon missgynnas genom att behandlas sämre än andra. Indirekt diskriminering= man missgynnar genom att förutsätta att alla bör behandlas lika. Kränkande behandling Trakasserier = kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Personal som utsätter en elev för trakasserier gör sig skyldig till diskriminering. Kränkande behandling = när en persons uppträdande kränker en annan persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt eller förtryck. Kränkningar kan vara Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, blickar) Texter och bilder (lappar, foto, sms) Mobbning är när en eller flera personer vid upprepade tillfällen medvetet kränker någon. De som mobbar utövar sin makt över den de ger sig på. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Varje elev har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier.

5 , 5 Skolans arbete/fritidsverksamhetens arbete Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i skolan/fritids. skolan/fritids granskar sin verksamhet för att upptäcka risker för diskriminering och kränkningar. det drivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. en årlig plan upprättas, utvärderas och revideras i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. en utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan/fritids får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer. se till att skolan/fritids har en modell för dokumentation av sådana händelser. Det är personalens ansvar att följa skolans/fritidsverksamhetens likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling. i det vardagliga arbetet prata med eleverna om konfliktlösning och påtala kränkningar. åtgärder vidtas när diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks. dokumentera fall av diskriminering eller kränkande behandling. följa upp utredda fall av diskriminering och kränkande behandling. Personalen i skolan/fritidsverksamheten förväntar sig att föräldrar påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan eller på fritids. ställer upp och samarbetar med skolan/fritids när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling. stöttar sina barn att vara goda kamrater. Personalen i skolan/fritidsverksamheten förväntar sig att elever påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan eller på fritids är goda kamrater och följer skolans och klassens regler Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling kontakta snarast skolan! Kontaktpersoner inom skolan/fritidsverksamheten Klassläraren Rektor Gunilla Tjulander tlf / Skolans elevhälsoteam med rektor Skolsköterska Barbro Wilén Kurator Lis Iverhagen Specialpedagog Wenche Nilsson

6 , 6 Delaktighet inflytande Alla elever är genom delaktighet i klassråd/elevråd med och tar fram klasssens och skolans trivsel/ordningsregler. Personalen har tillsammans med specialpedagogen reviderat och sammanställt planen utifrån föregående års återkoppling. Föräldrarna är remissinstans och elevrådet likaså. Värdegrundsarbetet fortsätter med att vi synliggör och håller värdegrundsarbetet aktuellt i klassrummen och på fritids. Punkterna från värdegrundsarbetet tas upp på elevrådet och skickas ut som diskussionspunkter till klasserna. Vårdnadshavare får information om var planen kan hittas. Den årliga planen ska finnas på skolans hemsida, tillgänglig i skolans krispärm, i alla klassrum och i personalrummet. Kartläggning (läsåret 2013/14) Målet är att personalen ska få kunskap om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för att kunna genomföra relevanta åtgärder. Syftet är att kartlägga elevernas trivsel på skolan och att kunna åtgärda eventuella brister. Under läsåret 2013/14 besvarade eleverna en kommunövergripande enkät angående trivsel. Klasslärare genomförde utvecklingssamtal under höst- och vårterminen tillsammans med elev och vårdnadshavare där också trivselfrågor tas upp. Klassråd och elevråd hålls regelbundet under året för att skapa delaktighet och inflytande där värdegrundsfrågorna är en stående punkt och representanter från skolans elevråd är delaktiga i revideringen av den här planen. Skolans personal jobbar regelbundet med målen i normer/värden och diskussioner kring värdegrundsfrågor tas upp i fritidsråd varje månad. Föräldrar på skolan är remissinstans för planen. De ser över innehållet och är skolans diskussionspartner när det gäller fastställande och utvärdering. Enskilda intresserade föräldrar har möjlighet att lämna synpunkter på planen till rektor eller specialpedagog. Sammanfattning av kartläggningen Vi upplever att det är enkelt att följa upp problem på en liten skola och att se alla. Vi tar upp elevärenden fortlöpande efter behov. På skolan diskuteras värdegrundsfrågor spontant när det sker i naturliga sammanhang, men även på elevråd och klassråd. I klassråd använder man mycket tid på att prata om hur eleverna mår och om olika situationer som t.ex. hur det fungerar på bussen. På fritids har man sett att kontinuerliga samtal på samlingar om värdegrundsfrågor och en delvis styrd aktivitet förebygger konflikter och berikar gruppen. I klass- och elevråd har vi pratat om hur vi beter oss mot varandra, om det är könsbundet och jobbar för att ge utrymme för de som inte tar plats. På fritids blandar vi medvetet leksaker och har olika aktiviteter i samma rum så att det inte blir speciella könsbundna rum.

7 , 7 Vi har utklädningskläder som uppmanar alla till att klä ut sig till vad man vill oavsett kön. I klasserna och på fritids väljer man olika böcker med kvinnliga/manliga huvudpersoner och pratar om innehållet. I teknik i de högre klasserna jobbar de med samma för alla och det är ingen skillnad på pojkar och flickor gällande det. Skolan jobbar för att alla elever skall ha samma rättigheter och möjligheter. Elever i behov av struktur och trygghet, deltar på lika villkor med hjälp av planering tillsammans med eleverna utifrån deras behov. Elevhälsan är med i det förebyggande arbetet. För att förebygga kränkande behandling görs det medvetna val av grupper. När eleverna själva skall välja grupper inför en aktivitet, har vi en inarbetad modell för hur de skall dela, vilket fungerar bra. I de äldre klasserna (5-6 an) har de pratat om nätmobbning och eget ansvar för hur man ordlägger sig på nätet eller via sms. I början av året har skolan gemensamma dagar där det är avsatt tid för att lära känna varandra med fadderverksamhet, som också fortsätter under året. Alla klasser använder sig av skolans gemensamma regler. På föräldramötet nämndes likabehandlingsplanen och värdegrundsfoldern och några föräldrar hade möjlighet att påverka likabehandlingsarbetet och synpunkterna ingick i revideringen. Det är på väg att bildas ett föräldraråd. Elevernas resultat från klimatenkäten: Svaren som kom in på elevenkäten visade att 92 % trivs i klassen och 100 % av alla besvarade enkäter visar att de har kamrater i skolan. 94 % har bra kontakt med sin lärare och ingen har fått otrevliga sms. Likväl finns det ett antal elever som ibland känner sig utanför och detta bör vi uppmärksamma och förebygga. Även arbetsro är något att jobba med då 55% uttrycker att de oftast/ibland har arbetsro. Åtgärder vi bör jobba vidare med: Då vi ser att det faller bra ut med tillsammansdagarna i början av terminen, är det önskvärt att utöka med fler dagar. Inför nästa skolår önskar vi gemensamt jobba med genusfrågor och språkbruk och ta upp det på föräldramöten till hösten. Skolan behöver tänka mer på kön vid inköp av leksaker. I det praktiska arbetet skall vi bli bättre på att skapa trygghet ute på rasterna. Att få till stånd ett föräldraråd.

8 , 8 Mål samt främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2014/2015. Övergripande främjande åtgärder: Skolnivå Skola och fritids har ett gemensamt, aktivt och reflekterande förhållningssätt till de normer och värderingar som den förmedlar genom sin organisation och undervisning. Fortsätta med att ha närvarande och engagerande vuxna i skolan. Fortsätta med rastvaktsystem, anpassat efter behoven. Elevärenden som stående punkt på arbetslagsmöten. Gemensamt framtagna trivselregler för klassen. Bilda ett föräldraråd. Gruppnivå Personalen tar tillfället i akt och bemöter elevernas attityder och värderingar. Klassklimatet och likabehandlingsfrågor diskuteras regelbundet på klassrådet respektive fritidsrådet och förs vidare till elevrådet. Diskussioner om värdegrundsfrågor på föräldramöten. Gemensamt framtagna trivselregler för klassen. Individnivå Elevsamtal enskilt eller i smågrupper Uppmärksamhet på situationer där elever kan riskera att känna sig uteslutna eller kränkta på annat sätt. Verka för en fungerande dialog mellan hem och skola. Ansvar: All personal Kön Mål All verksamhet på vår skola ska genomsyras av ett genusperspektiv som aktivt och medvetet främjar flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Främjande åtgärder: Genusperspektivet ska finnas med i alla bslut som rör skolans organisation och verksamhet. I undervisningssituationer ges eleverna samma möjligheter att fördjupa sig och utvecklas inom olika ämnesområden utan att begränsas av stereotypa konsroller.

9 , 9 Ansvar: Rektor och all personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal med eleverna kring frågor om likabehandling av flickor och pojkar. Pedagogerna har ett aktivt förhållningssätt i vardagen där ev. frågor av denna art ges tid och utrymme. Ansvar: All personal Etnisk tillhörighet Mål På vår skola/fritids ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Främjande åtgärder: All personal medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och förmåga att ta ansvar för andra människor. All personal tar tillfällen i akt och bemöter elevernas attityder och föreställningar runt etniska likheter och olikheter, demokrati och jämlikhet. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: All skolpersonal ska få gemensamma riktlinjer för hur de bör hantera situationer där etnisk och kulturell tillhörighet har betydelse. Arbeta med att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund mer delaktiga i skolans verksamhet genom att informera om att det finns möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på skolan, samt att engagera tolkar och översättare vid behov. Skola/fritids ser till att information som är viktig för elevens skolgång skickas översatt till vårdnadshavarna, ex.vis målen som eleverna ska nå i skolan. Ansvar: Rektor och klasslärare Religion och trosuppfattning Mål På vår skola/ fritids ska alla elever oavsett religion eller trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.

10 , 10 Främjande åtgärder: All personal medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och förmåga att ta ansvar för andra människor. Samtal och reflektioner kring aktuella frågor. Ansvar: All personal Förebyggande och hindrande åtgärder: All personal tar tillfällen i akt att bemöta elevernas attityder och föreställningar runt religion och trosuppfattningar, demokrati och jämlikhet. Ett demokratiskt förhållningssätt genomsyrar verksamheten, t. ex genom klassråd och elevråd. All skolpersonal ska få gemensamma riktlinjer för hur de bör hantera situationer där religion eller trosuppfattelse har betydelse. Ansvar: Rektor och klasslärare. Ålder Mål På vår skola/fritids ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett ålder och social bakgrund. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av ålder. Främjande åtgärder: Alla barn på skolan har tillgång till det lekmaterial som finns i uteförrådet. Elever i samma klass/grupp kan ha olika ålder eller social bakgrund. Ingen ska utsättas för diskriminering eller trakasserier pga detta. Skolan/fritids ska främja aktiviteter i blandade åldersgrupper. Ansvar: Rektor, klasslärare, fritidspersonal och elevråd Förebyggande och hindrande åtgärder: Pedagogerna har ett aktivt förhållningssätt i vardagen där ev frågor eller konflikter av denna art ges tid och utrymme. Ansvar: All personal Funktionsnedsättning (Begränsning av en individs fysiska eller psykiska funktionsförmåga. Funktionshindret är oftast en direkt följd av en skada, medfödd eller förvärvad senare i livet. Det kan vara handikappande i vissa miljöer och situationer, i andra inte).

11 , 11 Mål På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Främjande åtgärder: Arbeta med att öka kunskapen hos elever och personal om olika funktionsnedsättningar och förståelsen av ett bra bemötande. Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionshinder, d v a anpassa verksamheten efter olika behov som finns. Vid planering av skolans verksamhet beaktas konsekvenserna för elever med olika funktionshinder. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: På vår skola arbetar vi med att öka kunskapen hos elever och personal om bemötande av personer med olika funktionshinder, synliga och osynliga. Ansvar: Rektor, specialpedagog, arbetslag samt elevhälsan. Sexuell läggning Mål Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av detta. Förebyggande och förhindrande åtgärder: Diskussioner om olika typer av familjebildning tas upp i klasserna i naturliga sammanhang. Ansvar: All personal Främjande åtgärder: Samtal och reflektioner med eleverna kring deras bruk av ord med sexuell anspelning. Ansvar: All personal Kränkande behandling Mål:

12 , 12 Om det förekommer diskriminering och kränkande behandling ska vi upptäcka det tidigt. När det gäller det konkreta arbetet med att upptäcka, utreda, åtgärda och att följa upp arbetet handlar vi efter en plan. Alla händelser är unika och måste behandlas med respekt och ödmjukhet och med hänsynstagande till alla inblandade. När det gäller att upptäcka händelser av kränkande karaktär så är närvarande och observanta vuxna av yttersta vikt. Ett fungerande rastvaktssystem och en dialog mellan skola och hem är viktigt. Denna sker formellt och informellt, utvecklingssamtal, registrerad sjukfrånvaro, klasskonferenser och skolhälsovårdens förebyggande samtal är delar i denna dialog. Klassråd och elevråd är även viktiga samtal av mer formell karaktär där elevers situation på skolan aktualiseras. Främjande åtgärder: Skolan/fritids granskar varje läsår rutiner på skol- grupp- och individnivå för att se om de kan innebära risk för kränkningar av elever. Personalen är medveten om sin betydelse som förebild genom sitt förhållningssätt och agerande. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande: Skolans personal har nolltolerans mot alla former av kränkningar och ingriper genast. Personalen är lyhörd och tar elevernas signaler på allvar. Styra gruppindelningar mer för att inte ge utrymme för uteslutningar. Vara uppmärksam på allt som sker under skol-och fritidsverksamhet Närvarande och engagerade vuxna. Dokumentation på särskild blankett av incidenter mellan elever och andra inom skolan. Utvecklingssamtal som är förberedda både från skolan och hemmet enligt uppgjorda frågor. Frånvarostatistik och uppföljning. Elevärenden som stående punkt på arbetslagsmöten, dokumentationen följs upp Klassklimatet diskuteras regelbundet på klassråd. Kartläggning av nätmobbning och kränkningar på sociala medier genom enkät/samtal i klass/elevråd Vi ska sträva efter att barn inte utsätts för att välja/väljas bort, t.ex. vid bildandet av olika arbetsgrupper. Skolhälsovårdens förebyggande arbete Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Ansvarig: All persona Samtliga mål utvärderas senast maj/juni Information förankring under läsåret 2013/2014 Augusti 13: Planen för läsåret 13/14 presenteras för personalen.

13 , 13 Januari 14: Målen tydliggörs för eleverna. Arbetet med målen stäms av och ny plan bearbetas efter ny mall. April/maj 14: Juni 14: Enkäten görs i alla klasser och resultatet analyseras. Samtal i alla klasser. Utvärdering av arbetet under läsåret och nya mål för kommande läsår sätt. Ansvar: specialpedagog/rektor. Information förankring under läsåret 2014/15 Augusti/september 2014 Planen för läsåret 14/15 presenteras för eleverna Planen för läsåret 14/15 presenteras vid första föräldramötet mars 2015 mål och åtgärder stämms av i personalgruppen och med eleverna klassvis april juni 2015 diskussion kring utformning av trivselenkäten i personalgruppen enkäten genomförs av alla elever målen i likabehandlingplanen tas upp på klassråd och elevråd - elevernas synpunkter och förslag tas tillvara en granskning av mål och åtgärder görs utifrån enkätsvaren nya mål och åtgärder arbetas fram inför skolstarten i augusti Ansvarig: All personal Likabehandlingsplanen kommer att finnas tillgånglig på Vikene skolas hemsida, i varje klassrum och i personalrummet på skolan. Kompetensutveckling Inga specifika utbildningsinsatser. Utvärdering Planen utvärderas av skolans personal.

14 , 14 I klassrådet diskuterar man om de åtgärder som finns i planen har fungerat, och lämnar synpunkterna vidare till elevrådet, som sammanställer och återkopplar till klassråden. Föräldrarna ges möjlighet att kommentera och komma med förslag i samband med att den nya planen upprättas i augusti. Planen förmedlas till föräldrar på föräldramöten och föräldrar har möjlighet att lämna synpunkter till rektor och specialpedagog. Skolråd och Elevråd är remissinstanser. Vårdnadshavare, elever, och personal får information om var planen kan hittas. Den årliga planen ska finnas på skolans hemsida, tillgånglig i skolans krispärm, i alla klassrum och i personalrummet. Tidpunkt: maj-juni, i samband med vår kvalitetsredovisning Ansvar: Specialpedagog/Rektor Frågor som stöd vid utvärdering av likabehandlingsplanen Måluppfyllelse 1. Har vi nått vårt mål? Analys 2. Om vi nådde målet: Berodde det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade? 3. Om inte: Varför gjorde vi inte det? Var målen relevanta? Var det felaktiga och otillräckliga åtgärder? 4. Vad har vi åtagit oss att göra under det gångna året? Har det blivit utfört? Om inte: Varför och vem bär ansvaret? 5. Har åtgärderna gett positiv effekt? Går det åt rätt håll? 6. Vad fungerade och vad fungerade inte? 7. Har vi använt resurserna rätt? Finns det alternativ som leder till samma mål och som är mindre resurskrävande? Framåt 8. Hur använder vi oss av våra erfarenheter i nästa likabehandlingsplan? Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever

15 , 15 Allmänna rutiner för att upptäcka: Trygghetsfrågor tas upp inom arbetslagen. Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. Regelbundna samtal med enskilda elever i klasserna. Enkäter. Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Dokumentation och kartläggning. Dialog med hemmen. Frånvarostatistik med uppföljning. Ansvarig: All personal Allmänna rutiner för att utreda, informera och dokumentera: Se bifogade bilagor över Arvika kommuns policy gällande utredning, information, dokumentation, åtgärder och återkoppling i de fall misstanke om kränkande behandling föreligger. Bilaga 1: Vuxen kränker bar/elev Bilaga 2: Barn/elev kränker barn/elev Bilaga 3: Barn/elev kränker vuxen Kränkande behandling BILAGA 1

16 , 16 Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barneller en elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits i den akuta situationen. Rektor meddelar huvudman. 3. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. 4. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" påbörjas och fylls på efterhand. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras snarast om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen i den påbörjade blanketten samt beslutar och dokumenterar när ärendet är avslutat. Dokumentationen skickas till huvudman. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period.

17 , Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott, diskussion eller anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. Kränkande behandling BILAGA 2

18 , 18 Barn/elev kränker barn/elev 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett ska omedelbart åtgärder vidtagas. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Rektor informeras och meddelar huvudman. Mentor informerar berörda elevers vårdnadshavare om det inträffade och vilka åtgärder som kommer att vidtas. 2. Den/de som fått rektors uppdrag att utreda börjar med att ta reda på fakta kring vad som har hänt genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser..exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand. 3. Den eller de som kränker berättar vad som hänt, en i taget och så nära i tid som möjligt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 4. Berörd personal inom skolan informeras och vid behov elevhälsoteamet. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras fortlöpande om samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Om vårdnashavaren har synpunkter på skolans hantering av ärendet ombeds de kontakta huvudman, i det här fallet skolchefen. 7. Den kränkte och de som kränkt kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal med kurator eller skolsköterska.

19 , Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt regelbundet tills kränkningarna upphört. Kontinuerlig kontakt med berörda vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras fortlöpande. När ärendet är avslutat skickas dokumentationen till huvudman. 9. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta beslut tar rektor, vilket innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. Kränkande behandling BILAGA 3

20 , 20 Barn/elev kränker vuxen 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett vidtas omedelbart åtgärder. Ansvarig rektor meddelas. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Huvudman informeras. 2. Vårdnadshavaren informeras och ges möjlighet att delta i utredningen. 3. Ansvarig rektor utreder händelsen genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Tid för uppföljning bokas. Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand.. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen om de inte har varit personligen närvarande. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt kontinuerligt tills kränkningarna upphört. Ansvarig rektor dokumenterar händelsen, uppföljningen och beslutar när ärendet avslutas. Dokumentationen skickas till huvudman. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 9. Den som kränkt kan också behöva samtalsstöd i någon form. 10. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor informeras och beslutar om fortsatta åtgärder.

21 , 21 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet

22 , 22 Den kränkte/diskriminerade elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Rektor informerad Huvudman informerad Tillbudsrapport inlämnad (Vid fysisk skada) Datum Datum Datum Information har skett till berörda (personal, EHT, kamrater) Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum Blanketten samt övrig dokumentation arkiveras av rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp. Kontakter för mer information

23 , 23 Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se Webbplats: