Trygghet, ansvar och respekt på. Gateskolan 2017/18

Transkript

1 Trygghet, ansvar och respekt på Gateskolan 2017/18 Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 , 2 Innehållsförteckning sida Bakgrund 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 3 Vision 3 Ordlista 4 Skolans arbete 7 Kontaktuppgifter 8 Delaktighet och inflytande, kartläggning 9 Mål samt främjande och förebyggande åtgärder 12 Kön 14 Etnisk tillhörighet 14 Religion och trosuppfattning 15 Funktionsnedsättning 16 Sexuell läggning 17 Kränkande behandling 17 Information och förankring 17 Kompetensutveckling 18 Utvärdering 19 Uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp kränkande behandling 19

3 , 3 Bakgrund Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka dessa grunder och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar. Diskrimineringslagen (2008:567) innebär ett förbud mot diskriminering och att alla i skolan har en skyldighet främja allas lika värde. Enligt kap. 6 i skollagen är kränkande behandling och diskriminering av barn och elever förbjudet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under läsåret. En utvärdering av dessa åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. I planen ska finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett och hur sådana händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret för olika åtgärder är fördelat mellan rektor och personalen i skolan. Vision Gateskolan - En trygg skola för alla! I vårt dagliga arbete strävar vi efter att alla på skolan ska känna trygghet och trivsel. Respekt, inflytande, delaktighet samt arbetsro ska känneteckna vår skola. Vi har nolltolerans mot kränkande behandlingar, trakasserier och diskrimineringar.

4 Ordlista, 4 Diskriminering = när skolan behandlar någon, elev eller vuxen, sämre än andra på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. 1. Direkt diskriminering = Någon missgynnas genom att behandlas sämre än andra. 2. Indirekt diskriminering= Man missgynnar genom att förutsätta att alla bör behandlas lika. a) Genom sexuella trakasserier. b) Genom trakasserier enligt de olika diskrimineringsgrunderna. c) Genom brist på tillgänglighet: En person med funktionshinder missgynnas därför att tillräckliga åtgärder inte gjorts vilket medför att personen inte har kommit i en jämförbar situation med en person utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån praktiska och ekonomiska förutsättningar. d) Genom instruktioner att diskriminera.

5 , 5 Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lagen omfattar förbud mot diskriminering, sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna. Skolan är enligt lagen dessutom skyldig att arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter. (Kap 2 och 3) Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Varje verksamhet ska även ha riktlinjer som markerar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Verksamheten ska ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen eller påståendena utreds. Trakasserier kan elever såväl som personal göra sig skyldiga till. Sådana handlingar kan ses som en form av kränkningar. Skolans rutiner för att uppmärksamma, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar kan även omfatta trakasserier och därmed dokumenteras i skolans plan mot kränkande behandling. Se förslag i Mall för Plan mot kränkande behandling och trakasserier. Uppdraget Enligt diskrimineringslagen ska arbetet med aktiva åtgärder omfatta samtliga diskrimineringsgrunder och bedrivas i fyra steg. Utbildningsanordnare ska Undersöka den egna verksamheten för att upptäcka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter. Det kan både vara reella, faktiska hinder och hinder i form av attityder, normer och strukturer. Analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts. Åtgärda genomföra åtgärderna för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Följa upp och utvärdera arbetet. Samverkan med elever och personal är obligatorisk och kan ske med representanter från olika grupper, t ex lärar- och elevorganisationer.

6 , 6 Undersök (förslag till frågeställningar) Har nya risker och hinder uppmärksammats vid utvärderingen och vilka nya åtgärder behöver göras? Har risker för diskriminering framkommit i kommunens grundskoleenkät? Har några konkreta händelser inträffat som kan upplevas som diskriminering? Förekommer repressalier? Har diskriminering eller risker för diskriminering uppmärksammats av elev- eller lärarorganisationer? Granska riskerna för diskriminering utifrån organisationsnivå: Resursfördelning, lokaler, utemiljö, personella resurser granskas på arbetslagsträffar, APT, EHT och klasskonferenser. Riskerar skolan, genom sin organisation, att diskriminera elever och föräldrar direkt, indirekt, genom bristande tillgänglighet eller genom handlingar som kan upplevas som instruktioner till diskriminering eller repressalier? Granskas mot diskrimineringsgrunderna. Granska riskerna för diskriminering utifrån gruppnivå och individnivå: Elevernas upplevelser och synpunkter fångas upp vid gruppintervjuer, enkätfrågor, samtal med elever, elevråd. Upplevelser och synpunkter fångas upp vid utvecklingssamtal. Förekommer beteenden från vuxnas sida som kan upplevas som trakasserier? Analysera Vilka risker har framkommit? Vad är orsaken till riskerna? Hur kan riskerna minimeras? Vilka åtgärder behöver göras? Vad är orsaken till händelser som upplevts som diskriminering? Hur har de följts upp? Och hur kan de förebyggas i fortsättningen. Trakasserier = kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Personal som utsätter en elev för trakasserier gör sig skyldig till diskriminering. Kränkande behandling = när en persons uppträdande kränker en annan persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt eller förtryck. Kränkningar kan vara Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, blickar) Texter och bilder (lappar, foto, sms)

7 , 7 Mobbning är när en eller flera personer vid upprepade tillfällen medvetet kränker någon. De som mobbar utövar sin makt över den de ger sig på. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Varje elev har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. Skolans arbete Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att; all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i skolan, skolan granskar sin verksamhet för att upptäcka risker för diskriminering och kränkningar, det drivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling, en årlig plan upprättas, utvärderas och revideras i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare, en utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer se till att skolan har en modell för dokumentation av sådana händelser. Det är personalens ansvar att; följa skolans likabehandlingsplan, arbeta med förebyggande insatser som motverkar uppkomst av ev. kränkningar/diskrimineringar, ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling, i det vardagliga arbetet prata med eleverna om konfliktlösning och påtala kränkningar, åtgärder vidtas när diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks, dokumentera fall av diskriminering eller kränkande behandling och följa upp och utreda fall av diskriminering och kränkande behandling. Personalen i skolan förväntar sig att föräldrar påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. ställer upp och samarbetar med skolan när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling. stöttar sina barn att vara goda kamrater. Personalen i skolan förväntar sig att elever påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. är goda kamrater och följer skolans och klassens regler.

8 , 8 Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling kontakta snarast skolan! Kontaktpersoner inom skolan Ansvarig lärare mentor Per Öberg rektor Elin Larsson kurator Malin Ryman skolsköterska Monica K Olsson specialpedagog åk. 4-6 Susanne Jonasson speciallärare åk. F-3 Emilie Granér skolpsykolog Delaktighet inflytande Alla elever är delaktiga i framtagande av klassens trivselregler. Skolans elevråd, Gaterådet, är delaktigt i att ta fram skolans regler. Inför utvärderingen av likabehandlingsplanen ska främjande, förebyggande och förhindrande åtgärder diskuteras i alla klasser. Elevernas åsikter ska tas tillvara. Föräldrarna har möjlighet att genom skolrådet vara delaktiga och lämna synpunkter.

9 , 9 Kartläggning 17/18 Eleverna har besvarat Gateskolans elevenkät HT 17. Sammanfattning av Gateskolans elevenkät:

10 Har du någon kompis att vara med på rasten?, 10

11 , 11 Analys av kartläggningen och åtgärder under : Närmare 90 % av eleverna upplever att det inte finns några platser på skolan där de är bekymrade. Knappt 10 % menar att det till viss del finns sådana platser. 12 elever tycker att det stämmer helt att det finns platser där de känner oro och är bekymrade. Här blir det viktigt att undersöka detta närmare, prata med eleverna och se vilka platser det handlar om för att sedan kunna åtgärda. Ungefär 60 % av eleverna verkar inte ha några problem med toaletterna, och 20 % anser att det i stort är okej medan knappt 20 % har problem med toaletterna på något sätt. Några menar i sina kommentarer att toaletterna är ofräscha eller att någon skrivit elaka saker. Vi måste prata om vikten i att alla bidrar och håller rent och snyggt efter sig. Inom något år hoppas vi också att vi kan utöka antalet toaletter och få de befintliga uppfräschade. Ingen av eleverna på skolan har svarat att de saknar en kompis helt och hållet att vara med på rasterna. Mindre än 5 % saknar en kompis emellanåt eller regelbundet och för ca 15 % kan det hända ibland. Detta är en viktig del och frågan är vad vi kan göra mer i det främjande arbetet. Ungefär 65 % är helt nöjda med lunchen och matsituationen. Över 20 % av eleverna är för det mesta nöjda och lite mer än 10 % är mer missnöjda. 5 elever trivs inte alls i matsalen. Hur kan vi förbättra dessa siffror? Hälften av eleverna är helt nöjda med situationen i dusch och omklädningsrum. Mer än 25 % verkar nöjda för det mesta. 15 % tycker att det bara känns bra ibland. 18 elever på skolan tycker att det aldrig känns bra i dusch och omklädningsrum. Det är inte okej. De negativa kommentarerna handlar om att det är ofräscht, högljutt och att det är för mycket insyn om någon öppnar dörren. Kartläggningen presenteras och diskuteras på SAMO-möte. Därefter får representanterna i uppdrag att diskutera vidare i arbetslagen. Det ska sedan leda fram till ytterligare främjande åtgärder i utifrån elevenkäten och kartläggningen. Återkoppling på arbetet kommer att ske på SAMO-möte.

12 , 12 Mål samt främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2017/18 Vi fortsätter att jobba med Gateskolans tema och World children prize. Vi vill utöka tiden för tjej-/killsamtal där behoven finns. Vi fortsätter att ha samtal om etik/moral. Vi fortsätter arbetet med att vuxna befinner sig tillsammans med eleverna ute på raster, i matsalen o dyl. för att upprätthålla normer och värden. Vi fortsätter att utveckla Lågrådet, Gaterådet och skolrådet. Vi förstärker organiserade rastaktiviteter med hjälp av fritidspedagogerna. Temadagar har vi även fortsättningsvis. Vi arbetar kontinuerligt med attityder och förhållningssätt. Vi arbetar vidare med att stärka elevernas självkänsla och ansvarstagande. Eleverna besvarar den kommunövergripande enkäten HT 17. Gaterådet åk 4-6 och lågrådet F-3 har träffats en gång i månaden då trivsel och trygghetsfrågor tagits upp. På klassråden har diskuterats trivsel- och trygghetsfrågor. På utvecklingssamtalen har vid varje tillfälle alltid tagits upp trivsel och trygghet med eleven. Måluppfyllelsen är god. Vi upplever att grupperna blir mer sammansvetsade och vi arbetar med Vi-känslan. Det krävs dock fortsatt arbete med våra åtgärder kontinuerligt. Eleverna accepterar varandras olikheter i de flesta sammanhang. Vi tycker att de flesta elever arbetar utifrån sin nivå och sina förutsättningar. Vår uppfattning är att många elever har fått en större tilltro till sitt kunnande. Det är god stämning i grupperna och allt som vi har jobbat med bidrar att det är så. Vårt strukturerade arbetssätt bidrar till tryggheten. När bråk förekommer beror det ofta på att elever inte mår bra och lätt hamnar i konflikt. Vissa barn har svårigheter i det sociala samspelet pga funktionshinder, t ex. Aspergers syndrom eller ADHD. Vi anser att det finns elever som inte känner att de duger eller att skolarbetet är roligt och stimulerande. Detta på grund av upprepade misslyckanden under skoltiden och genom att de jämför sig med klasskamraterna. Numer har vi veckovisa möten i elevhälsoteamet och jobbar närmare lärarna. Vi får till en bättre kontinuitet, kan följa upp och agera snabbare i ärenden. Tillsammans med vårdnadshavare och arbetslag på skola och fritids söker vi anpassningar och åtgärder som har positiva effekter för den enskilda eleven. Skolkurator finns på skolan flera dagar i veckan. Skolsköterskan arbetar på Gateskolan flera dagar i veckan. Vi har engagerad personal som ingriper snabbt mot olämpligt beteende. (Det är väldigt sällan sådana ingripande behövs).

13 , 13 Alla elever har varit med och tagit fram skolans ordningsregler. Personalen har ett professionellt bemötande, visar elever och föräldrar respekt och är duktiga på att skapa goda relationer. Skolrådet har kommit igång med engagerade medlemmar. Skolans personal tar ansvar för alla elever på skolan. Vi tänker inte min klass mina elever. Det finns en gemensam syn när det gäller värdegrundsfrågor. Övergripande främjande åtgärder: Skolnivå Skolan har ett gemensamt, aktivt och reflekterande förhållningssätt till de normer och värderingar som den förmedlar genom sin organisation och undervisning. Aktiva och engagerade vuxna. Rastvakter, anpassat efter behoven. Trivselregler som är gemensamt framtagna och väl kända av elever, personal och föräldrar. Diskussioner inom personalgruppen för att enas om tolkning av regler, Påföljder, samt hur och när man ska agera i olika situationer. Trygghetsfrågor som stående punkt på arbetslagsmöten. Kurator finns tillgänglig flera dagar i veckan. Försöka organisera arbetet så att mentorer har möjlighet till regelbundna, enskilda samtal med sina elever. Gruppnivå Personalen tar tillfället i akt och möter elevernas attityder och värderingar. Trygghetsfrågor diskuteras regelbundet på klassråden och förs vidare till elevrådet. Gemensamt framtagna trivselregler. Eleverna uppmuntras att se miljön i skolan som något vi tillsammans tar ansvar för. Alla ska bidra till att skapa trivsel och trygghet. Individnivå Elevsamtal enskilt och i smågrupper. Var medvetna om situationer där elever kan känna sig otrygga. Samarbete mellan skola och hemmen. Ansvar: Rektor och personal

14 , 14 Kön Mål: Pojkar och flickor får samma förutsättningar i skolan genom att de ges lika stort inflytande över skolans verksamhet och lika stort utrymme i undervisningen. Främjande åtgärder: Genusperspektivet ska finnas med i alla beslut som rör skolans organisation och verksamhet. Oavsett kön ska varje elev kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar och inte hindras av könsroller. En medveten fördelning av taltid för att ge flickor och pojkar samma förutsättningar. Oavsett om man är pojke eller flicka har man rätt att välja aktivitet efter intresse. Eleverna får exempel genom att titta på film, läsa böcker etc. Könsidentitet eller uttryck Främjande och förebyggande åtgärder: (förslag på åtgärder) Stödja elever som i olika sammanhang provar att klä sig könsöverskridande Samtal och reflektioner med eleverna kring könsidentitet ska ske i naturliga sammanhang. Ansvar: Rektor och personal Tidsplan för åtgärder: Kontinuerligt skapa medvetenhet och åtgärda. Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal och arbeten med eleverna kring frågor om likabehandling av flickor och pojkar. Diskussioner om demokrati, mänskliga rättigheter samt rättssäkerhet. Ansvar: Rektor och personal Etnisk tillhörighet Mål: Alla elever och anhöriga, oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, bemöts med respekt och erbjuds samma rättigheter och möjligheter samt skyldigheter.

15 , 15 Främjande åtgärder: Människor med olika etnisk tillhörighet bjuds in till skolan för att informera när tillfälle ges. All personal medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och förmåga att ta ansvar för andra människor. Tolk används vid samtal och möten. Ansvar: Rektor och personal Tidsplan för åtgärder: Kontinuerligt arbete Förebyggande och förhindrande åtgärder: All personal tar tillfällen i akt och bemöter elevernas attityder och föreställningar runt etniska likheter och olikheter, demokrati och jämlikhet. Ansvar: Rektor och personal Religion och trosuppfattning Mål: Oavsett religion och trosuppfattning ska alla elever ha lika möjligheter att delta och utvecklas i skolans arbete. Främjande åtgärder: All personal medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet och solidaritet samt förmågan att visa andra människor respekt oavsett religion och trosuppfattning. Förebyggande och förhindrande åtgärder: All personal tar tillfällen i akt och bemöter elevernas attityder och föreställningar runt etniska likheter och olikheter, demokrati och jämlikhet. Samtala och diskutera med eleverna om olika religioner och trosuppfattningar, människolivets okränkbarhet och individens frihet samt integritet. Ansvar: Rektor och personal

16 , 16 Funktionsnedsättning Mål: Oavsett funktionsnedsättning ska elever kunna delta i skolans aktiviteter så långt det är möjligt. Främjande åtgärder: Planera och anpassa skolans lokaler och verksamhet efter de olika behov som finns för elever och vårdnadshavare med funktionsnedsättning. Arbeta med att öka kunskapen hos elever och personal om olika funktionsnedsättningar. Ha en förståelse om vikten av ett bra bemötande. Anpassa arbetssätt och material utifrån elevernas behov. Planera in och ge pauser till elever som har stort rörelsebehov. Förebyggande och förhindrande åtgärder: Informera och diskutera om människors olika förutsättningar. Fungerande samarbete mellan skola och hem. Anpassa arbetsmiljön där behov finns. Ansvar: Rektor och personal Sexuell läggning Mål: Oavsett sexuell läggning ska alla bemötas med respekt och tolerans. Främjande åtgärder: Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuella läggningar, t.ex. genom att läsa böcker, se film etc. Diskussioner om olika familjebildningar tas upp i klasserna i naturliga sammanhang. Elevernas frågor och funderingar kring olika sexuella läggningar bemöts på ett sakligt sätt. Ålder Främjande och förebyggande åtgärder: Skolans lokaler och skolgård är till för alla oavsett ålder. Nyanlända elever placeras utifrån ålder och social mognad. Ansvar: Rektor och personal

17 , 17 Tidsplan för åtgärder: Kontinuerligt arbete Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal och reflektioner med eleverna kring sexuell läggning. Personal är observanta på elevers bruk av ord med sexuell anspelning och påtalar direkt att det inte får förekomma. Ansvar: Personal Kränkande behandling Mål: Personal och elever ska tillsammans göra vår arbetsplats trygg och fri från kränkande handlingar. Främjande åtgärder: Skolan granskar varje läsår rutiner på skol- grupp- och individnivå för att se om de kan innebära risk för kränkningar av elever. Personalen är medveten om sin betydelse som förebild genom sitt förhållningssätt och agerande. All personal är förtrogen med de planer som finns mot kränkande behandlingar. Informera elever och föräldrar om skolans arbete mot kränkande behandling. Alla ska bemötas med respekt. Skapa positiva miljöer. Förebyggande och förhindrande: Skolans personal har nolltolerans mot alla former av kränkningar och ingriper genast. Personalen är lyhörd och tar elevernas signaler på allvar. Personalen ska bemöta alla med respekt och vara medvetna om sitt ansvar vid möten med elever och föräldrar. Styra gruppindelningar så att det inte ges utrymme för uteslutningar. Se och bekräfta varje elev. Uppmuntra positiva beteenden. Skapa en vi känsla på skolan, genom gemensamma aktiviteter oavsett ålder. Skapa positiva miljöer. Diskutera med elever om ansvar och respekt när det gäller sociala medier. Positivt samarbete mellan skola hem. Klassråd. Elevråd. Trivselråd. Enskilda samtal. Enkäter.

18 , 18 Ansvar: Rektor, personal och elever Följ upp och utvärdera Arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering ska genomföras och dokumenteras fortlöpande. Vilka åtgärder har varit bra, fungerat och vad behöver förbättras. Vad som har gjorts och vad som planeras. Hur man har samverkat med elever och personal. (Förslag på stödfrågor vid utvärdering) Har åtgärderna genomförts? ( Om inte: Varför och vem bär ansvaret?) Vilka åtgärder planeras men har ännu inte vidtagits? Åtgärder som gett positiv effekt. Vad var bra? Vilka åtgärder behöver förbättras? Hur? Hur har samverkan skett? Utvärderingen dokumenteras. Arbete med nästa Dokumentation av skolans arbete Samtliga mål utvärderas senast augusti Ansvar: Rektor och personal Information förankring under läsåret 2017/18 HT 2017 Personalen informerades om planen. Elever och föräldrar gjordes medvetna om planen och dess innehåll. Personal, föräldrar och elever har getts tillfälle att tycka till om planen. Målen fastställdes. Utvärderade målen och åtgärderna och hur föräldrar och elever involverades i arbetet. Januari 2018 Arbetet mot målen stäms av. Ansvar: Rektor och personal

19 , 19 Utvärdering Maj/juni Personal utvärderar måluppfyllelsen och gör en utvärdering av planen. Elever gör en utvärdering av det främjande, förebyggande och förhindrande åtgärderna. Föräldrar ges möjlighet genom skolrådet att tycka till. Ansvar: Rektor och personal Kompetensutveckling Ansvar: Rektor Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Allmänna rutiner för att upptäcka: Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. Regelbundna samtal med enskilda elever i klasserna. Enkäter. Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Dokumentation och kartläggning. Dialog med hemmen. Frånvarostatistik med uppföljning. Ansvar: Rektor och personal

20 , 20 Kränkande behandling BILAGA 1 Vuxen kränker barn/elev Om vuxen utsätter barn/elev för trakasserier, sexuella eller med hänsyn till någon av diskrimineringsgrunderna gäller samma rutiner. 1. När en vuxen kränker ett barn eller en elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits i den akuta situationen. Rektor meddelar huvudman. 3. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. 4. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" påbörjas och fylls på efterhand. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras snarast om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen i den påbörjade blanketten samt beslutar och dokumenterar när ärendet är avslutat. Dokumentationen skickas till huvudman. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal.

21 , Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott, diskussion eller anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen.

22 , 22 Kränkande behandling BILAGA 2 Barn/elev kränker barn/elev Om barn/elev utsätter barn/elev för trakasserier, sexuella eller med hänvisning till någon av diskrimineringsgrunderna gäller samma rutiner. 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett ska omedelbart åtgärder vidtas. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Rektor informeras och meddelar huvudman. Mentor informerar berörda elevers vårdnadshavare om det inträffade och vilka åtgärder som kommer att vidtas. 2. Den/de som fått rektors uppdrag att utreda börjar med att ta reda på fakta kring vad som har hänt genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser.. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand. 3. Den eller de som kränker berättar vad som hänt, en i taget och så nära i tid som möjligt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 4. Berörd personal inom skolan informeras och vid behov elevhälsoteamet. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras fortlöpande om samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera

23 , 23 vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Om vårdnadshavaren har synpunkter på skolans hantering av ärendet ombeds de kontakta huvudman, i det här fallet skolchefen. 7. Den kränkte och de som kränkt kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal med kurator eller skolsköterska. 8. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt regelbundet tills kränkningarna upphört. Kontinuerlig kontakt med berörda vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras fortlöpande. När ärendet är avslutat skickas dokumentationen till huvudman. 9. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta beslut tar rektor, vilket innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen.

24 , 24 Kränkande behandling BILAGA 3 Barn/elev kränker vuxen Om barn/elev utsätter vuxen för trakasserier eller med samma hänvisning till någon av diskrimineringsgrunderna gäller samma rutiner. 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett vidtas omedelbart åtgärder. Ansvarig rektor meddelas. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Huvudman informeras. 2. Vårdnadshavaren informeras och ges möjlighet att delta i utredningen. 3. Ansvarig rektor utreder händelsen genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Tid för uppföljning bokas. Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand.. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen om de inte har varit personligen närvarande. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt kontinuerligt tills kränkningarna upphört. Ansvarig rektor dokumenterar händelsen, uppföljningen och beslutar när ärendet avslutas. Dokumentationen skickas till huvudman. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 9. Den som kränkt kan också behöva samtalsstöd i någon form. 10. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor informeras och beslutar om fortsatta åtgärder.

25 , 25 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Den kränkte/diskriminerade elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Rektor informerad Huvudman informerad Tillbudsrapport inlämnad (Vid fysisk skada) Datum Datum Datum Information har skett till berörda (personal, EHT, kamrater) Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum Blanketten samt övrig dokumentation arkiveras av rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp.

26 , 26 Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se Webbplats: BRIS är en ideell organisation, politiskt och religiöst obunden. BRIS fungerar som en länk mellan barn, vuxna och samhället. BRIS är ingen myndighet. Kärnan i arbetet är Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen för barn och ungdomar som behöver kommai kontakt med någon vuxen. Det är gratis och man är alltid anonym. Telefon: Webbplats: