Gateskolan 2013/14. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Trygghet, ansvar och respekt på Gateskolan 2013/14 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 , 2 Bakgrund Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka dessa grunder och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar. Diskrimineringslagen (2008:567) innebär ett förbud mot diskriminering och att alla i skolan har en skyldighet främja allas lika värde. Enligt kap. 6 i skollagen är kränkande behandling och diskriminering av barn och elever förbjudet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under läsåret. En utvärdering av dessa åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. I planen ska finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett och hur sådana händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret för olika åtgärder är fördelat mellan rektor och personalen i skolan. Vision Gateskolan - En trygg skola för alla! I vårt dagliga arbete strävar vi efter att alla på skolan ska känna trygghet och trivsel. Respekt, inflytande, delaktighet samt arbetsro ska känneteckna vår skola. Vi har nolltolerans mot kränkande behandlingar och diskrimineringar.

3 , 3 Ordlista Diskriminering = när skolan behandlar någon, elev eller vuxen, sämre än andra på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande uttryck. Direkt diskriminering = någon missgynnas genom att behandlas sämre än andra. Indirekt diskriminering= man missgynnar genom att förutsätta att alla bör behandlas lika. Kränkande behandling Trakasserier = kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Personal som utsätter en elev för trakasserier gör sig skyldig till diskriminering. Kränkande behandling = när en persons uppträdande kränker en annan persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt eller förtryck. Kränkningar kan vara Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, blickar) Texter och bilder (lappar, foto, sms) Mobbning är när en eller flera personer vid upprepade tillfällen medvetet kränker någon. De som mobbar utövar sin makt över den de ger sig på. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Varje elev har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier.

4 , 4 Skolans arbete Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i skolan. skolan granskar sin verksamhet för att upptäcka risker för diskriminering och kränkningar. det drivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. en årlig plan upprättas, utvärderas och revideras i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. en utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer. se till att skolan har en modell för dokumentation av sådana händelser. Det är personalens ansvar att följa skolans likabehandlingsplan. arbeta med förebyggande insatser som motverkar uppkomst av ev. kränkningar/diskrimineringar ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling. i det vardagliga arbetet prata med eleverna om konfliktlösning och påtala kränkningar. åtgärder vidtas när diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks. dokumentera fall av diskriminering eller kränkande behandling. följa upp utredda fall av diskriminering och kränkande behandling. Personalen i skolan förväntar sig att föräldrar påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. ställer upp och samarbetar med skolan när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling. stöttar sina barn att vara goda kamrater. Personalen i skolan förväntar sig att elever påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. är goda kamrater och följer skolans och klassens regler. Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling kontakta snarast skolan! Kontaktpersoner inom skolan Ansvarig lärare mentor Per Öberg rektor Elin Larsson kurator Karin Bodin skolsköterska Monica Olsson specialpedagog åk. 4-6 Susanne Jonasson specialpedagog åk. F-3 Ove Elmberg skolpsykolog Karin Stigenberg skolpsykolog

5 , 5 Delaktighet inflytande Alla elever är delaktiga i framtagande av klassens trivselregler. Skolans trivselråd är delaktiga i att ta fram skolans regler. Inför utvärderingen av likabehandlingsplanen ska främjande, förebyggande och förhindrande åtgärder diskuteras i alla klasser. Elevernas åsikter ska tas tillvara. Föräldrarna har möjlighet att genom skolrådet vara delaktiga och lämna synpunkter. Det finns en lättläst version av likabehandlingsplanen. Kartläggning ht 2012 / vt 2013 Eleverna på skolan har fyllt i kommunens, skolans samt skolverkets enkät om trivsel och trygghet. Trivselrådet och elevrådet (åk. 1-6) samlas en gång i månaden då trivsel och trygghetsfrågor tas upp. På klassråden diskuteras trivsel- och trygghetsfrågor. På utvecklingssamtal tas alltid trivsel och trygghet upp med eleven. Sammanfattning av kartläggningen 96,8 % trivs bra i skolan 80,3 % har arbetsro på lektionerna 89,3 % upplever att de inte ha svårigheter i skolarbetet 93,2 % anser sig ha vänner i skolan 93,2 % tycker att de vuxna i skolan är vänliga mot dem 95 % upplever att de är vänliga mot de vuxna och alla elever i skolan 92,2 % känner sig trygga i skolan. 1,6 % känner sig inte trygga, 4,8 % tycker att frågan stämmer till någon del. 89,5 % upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. 95,4 % upplever sig få hjälp av lärarna i skolarbetet när de behöver det Analys av kartläggningen och åtgärder under 2012/2013 Vi har genomgående en god måluppfyllelse på skolan. Det är god stämning i grupperna och allt som vi har jobbat med bidrar till att det är så. Vårt strukturerade arbetssätt bidrar till tryggheten. När bråk förekommer beror det ofta på att elever som inte mår bra och lätt hamnar i konflikt. Vissa barn har svårigheter i det sociala samspelet p.g.a. funktionshinder, t ex Aspergers syndrom eller ADHD. Vi känner till att det finns elever som inte känner att de duger eller att skolarbetet är roligt och stimulerande. Detta bl.a. på grund av upprepade misslyckanden under skoltiden och genom att de jämför sig med klasskamraterna. Vi måste anstränga oss ytterliggare för att minimera antal elever som

6 , 6 känner så. Vi måste på ett tydligare sätt förklara och visa de här eleverna vilka framsteg de faktiskt gör och ta tillvara på alla tillfällen då man kan berömma. Följande punkter har haft positiv effekt: Skolkurator finns på skolan flera dagar i veckan sedan ht Skolsköterskan arbetar på Gateskolan tre dagar i veckan. Vi har engagerad personal som ingriper snabbt mot olämpligt beteende. (Det är väldigt sällan sådana ingripande behövs). Alla elever har varit med och tagit fram skolans ordningsregler. Personalen har ett professionellt bemötande, visar elever och föräldrar respekt och är duktiga på att skapa goda relationer. Skolrådet har kommit igång med engagerade medlemmar. Skolans personal tar ansvar för alla elever på skolan. Vi tänker inte min klass mina elever. Mål samt främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2013/14 Vi vill utöka tiden för tjej-/killsamtal där behoven finns. Vi fortsätter att ha samtal om etik/moral. Vi fortsätter arbetet med att vuxna befinner sig tillsammans med eleverna ute på raster, i matsalen o dyl., för att upprätthålla normer och värden. Vi fortsätter att utveckla Lågråd, Gateråd, trivselråd och skolråd. Vi förstärker organiserade rastaktiviteter med hjälp av fritidspedagogerna. Temadagarna har vi även fortsättningsvis Vi arbetar kontinuerligt med attityder och förhållningssätt. Vi arbetar vidare med att stärka elevernas självkänsla och ansvarstagande. Övergripande främjande åtgärder: Skolnivå Skolan har ett gemensamt, aktivt och reflekterande förhållningssätt till de normer och värderingar som den förmedlar genom sin organisation och undervisning. Aktivt och engagerade vuxna. Rastvakter, anpassat efter behoven. Trivselregler som är gemensamt framtagna och väl kända av elever, personal och föräldrar. Diskussioner inom personalgruppen för att enas om tolkning av regler, påföljder samt hur och när man ska agera i olika situationer.

7 , 7 Trygghetsfrågor som stående punkt på arbetslagsmöten. Kurator finns tillgänglig fyra dagar i veckan. Försöka organisera arbetet så att mentorer har möjlighet till regelbundna, enskilda samtal med sina elever. Gruppnivå Personalen tar tillfället i akt och bemöter elevernas attityder och värderingar. Trygghetsfrågor diskuteras regelbundet på klassråden och förs vidare till elevrådet. Gemensamt framtagna trivselregler. Eleverna uppmuntras att se miljön i skolan som något vi tillsammans tar ansvar för. Alla ska bidra till att skapa trivsel och trygghet. Individnivå Elevsamtal enskilt och i smågrupper. Vara medvetna om situationer där elever kan känna sig otrygga. Samarbete mellan skola och hemmen. Ansvar: Rektor och all personal Kön Mål: Pojkar och flickor får samma förutsättningar i skolan genom att de ges lika stort inflytande över skolans verksamhet och lika stort utrymme i undervisningen. Främjande åtgärder: Genusperspektivet ska finnas med i alla beslut som rör skolans organisation och verksamhet. Oavsett kön ska varje elev kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar och inte hindras av könsroller. Ansvar: Rektor och personal

8 , 8 Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal och arbeten med eleverna kring frågor om likabehandling av flickor och pojkar. Diskussioner om demokrati, mänskliga rättigheter samt rättssäkerhet. Ansvar: Personal i elevgrupp Etnisk tillhörighet Mål: Alla elever och anhöriga, oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, bemöts med respekt och erbjuds samma rättigheter och möjligheter samt skyldigheter. Främjande åtgärder: All personal ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet och solidaritet samt förmågan att visa andra människor respekt oavsett etnisk tillhörighet. Människor med olika etnisk tillhörighet bjuds in till skolan för att informera när tillfälle ges. Ansvar: Personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: All personal tar tillfällen i akt och bemöter elevernas attityder och föreställningar runt etniska likheter och olikheter, demokrati och jämlikhet. Ansvar: Personal Religion och trosuppfattning Mål: Oavsett religion och trosuppfattning ska alla elever ha lika möjligheter att delta och utvecklas i skolans arbete. Främjande åtgärder: All personal medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet och solidaritet samt förmågan att visa andra människor respekt oavsett religion och trosuppfattning.

9 , 9 Förebyggande och förhindrande åtgärder: All personal tar tillfällen i akt och bemöter elevernas attityder och föreställningar runt etniska likheter och olikheter, demokrati och jämlikhet. Samtala och diskutera med eleverna om olika religioner och trosuppfattningar, människolivets okränkbarhet och individens frihet samt integritet. Ansvar: Personal Funktionsnedsättning Mål: Oavsett funktionsnedsättning ska elever kunna delta i skolans aktiviteter så långt det är möjligt. Främjande åtgärder: Arbeta med att öka kunskapen hos elever och personal om olika funktionsnedsättningar samt förståelsen av ett respektfullt bemötande.. Förebyggande och förhindrande åtgärder: Informera och diskutera om människors olika förutsättningar. Fungerande samarbete mellan skola och hem. Ansvar: Rektor och personal Sexuell läggning Mål: Oavsett sexuell läggning ska alla bemötas med respekt och tolerans. Främjande åtgärder: Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal och reflektioner med eleverna kring sexuell läggning. Personal är observanta på elevers bruk av ord med sexuell anspelning och påtalar direkt att det inte får förekomma. Ansvar: Personal

10 , 10 Kränkande behandling Mål: Personal och elever ska tillsammans göra vår arbetsplats trygg och fri från kränkande handlingar. Främjande åtgärder: Skolan granskar varje läsår rutiner på skol- grupp- och individnivå för att se om de kan innebära risk för kränkningar av elever. Personalen är medveten om sin betydelse som förebild genom sitt förhållningssätt och agerande. All personal är förtrogen med de planer som finns mot kränkande behandlingar. Informera elever och föräldrar om skolans arbete mot kränkande behandling. Alla ska bemötas med respekt. Skapa positiva miljöer. Förebyggande och förhindrande: Skolans personal har nolltolerans mot alla former av kränkningar och ingriper genast. Personalen är lyhörd och tar elevernas signaler på allvar. Personalen ska bemöta alla med respekt och vara medvetna om sitt ansvar vid möten med elever och föräldrar. Styra gruppindelningar så att det inte ges utrymme för uteslutningar. Se och bekräfta varje elev. Uppmuntra positiva beteenden. Skapa en vi känsla på skolan, genom gemensamma aktiviteter oavsett ålder. Skapa positiva miljöer. Diskutera med elever om ansvar och respekt när det gäller sociala medier. Positivt samarbete mellan skola hem. Klassråd. Elevråd. Trivselråd. Enskilda samtal. Enkäter. Ansvar: Personal Samtliga mål utvärderas senast augusti 2014.

11 , 11 Information förankring under läsåret 2012/13 Augusti/september 2012 Personalen informerades om planen. Elever och föräldrar gjordes medvetna om planen och dess innehåll. Personal, föräldrar och elever har getts tillfälle att tycka till om planen. Målen fastställdes. Utvärderade målen och åtgärderna och hur föräldrar och elever involverades i arbetet. Januari 2013 Arbetet mot målen stämdes av. Juni Avstämning mot målen för hela läsåret. Ansvar: Rektor, personal Information förankring läsåret 2013/14 September Informerar föräldrar och elever om årets plan och var den finns. Oktober Kommunövergripande utbildning om likabehandlingsarbete. November/december Likabehandlingsteamet förankrar och involverar övrig personal. Januari Avstämning kvalitetsuppföljning och likabehandlingsplan. Mars Personalen delges likabehandlingsplanen efter revision Exemplar av likabehandlingsplanen kommer att finnas i skolans krispärm, på skolans hemsida och på skolans lärplattform Ansvar: Rektor, personal

12 , 12 Kompetensutveckling Under oktober månad utbildades likabehandlingsteamet av personal som gått skolverkets kurs i likabehandlingsarbete. Vid PKU-dag i januari utbildade och förankrade likabehandlingsteamet all personal om likabehandlingsarbete. Utvärdering Maj/juni Personal utvärderar måluppfyllelsen och gör en utvärdering av planen. Elever gör en utvärdering av det främjande, förebyggande och förhindrande åtgärderna. Föräldrar ges möjlighet genom skolrådet att tycka till. Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Allmänna rutiner för att upptäcka: Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. Regelbundna samtal med enskilda elever i klasserna. Enkäter. Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Dokumentation och kartläggning. Dialog med hemmen. Frånvarostatistik med uppföljning. Ansvar: All personal

13 , 13 Kränkande behandling BILAGA 1 Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barn eller en elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits i den akuta situationen. Rektor meddelar huvudman. 3. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. 4. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" påbörjas och fylls på efterhand. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras snarast om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen i den påbörjade blanketten samt beslutar och dokumenterar när ärendet är avslutat. Dokumentationen skickas till huvudman.

14 , Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott, diskussion eller anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen.

15 Kränkande behandling BILAGA 2 Barn/elev kränker barn/elev 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett ska omedelbart åtgärder vidtagas. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Rektor informeras och meddelar huvudman. Mentor informerar berörda elevers vårdnadshavare om det inträffade och vilka åtgärder som kommer att vidtas. 2. Den/de som fått rektors uppdrag att utreda börjar med att ta reda på fakta kring vad som har hänt genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser.. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand. 3. Den eller de som kränker berättar vad som hänt, en i taget och så nära i tid som möjligt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 4. Berörd personal inom skolan informeras och vid behov elevhälsoteamet. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras fortlöpande om samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl., 15

16 , Om vårdnadshavaren har synpunkter på skolans hantering av ärendet ombeds de kontakta huvudman, i det här fallet skolchefen. 7. Den kränkte och de som kränkt kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal med kurator eller skolsköterska. 8. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt regelbundet tills kränkningarna upphört. Kontinuerlig kontakt med berörda vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras fortlöpande. När ärendet är avslutat skickas dokumentationen till huvudman. 9. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta beslut tar rektor, vilket innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen.

17 , 17 Kränkande behandling BILAGA 3 Barn/elev kränker vuxen 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett vidtas omedelbart åtgärder. Ansvarig rektor meddelas. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Huvudman informeras. 2. Vårdnadshavaren informeras och ges möjlighet att delta i utredningen. 3. Ansvarig rektor utreder händelsen genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Tid för uppföljning bokas. Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand.. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen om de inte har varit personligen närvarande. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt kontinuerligt tills kränkningarna upphört. Ansvarig rektor dokumenterar händelsen, uppföljningen och beslutar när ärendet avslutas. Dokumentationen skickas till huvudman. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 9. Den som kränkt kan också behöva samtalsstöd i någon form. 10. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor informeras och beslutar om fortsatta åtgärder.

18 , 18 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Den kränkte/diskriminerade elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Rektor informerad Huvudman informerad Tillbudsrapport inlämnad (Vid fysisk skada) Datum Datum Datum Information har skett till berörda (personal, EHT, kamrater) Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum Blanketten samt övrig dokumentation arkiveras av rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp.

19 , 19 Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se Webbplats: