Trygghet, ansvar och respekt på Dotteviksskolan 2015/2016

Transkript

1 Trygghet, ansvar och respekt på Dotteviksskolan 2015/2016 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 1 Vision... 1 Ordlista... 2 Skolans arbete - ansvarsfördelning... 3 Kontaktpersoner inom skolan... 4 Delaktighet inflytande... 4 Kartläggning vt Sammanfattning av enkäten 14/15, åk Förskoleklass... 6 Analys av kartläggningen och åtgärder under läsåret 14/ Mål samt främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2015/ Kön... 9 Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning... 9 Funktionsnedsättning Sexuell läggning Kränkande behandling Information förankring läsåret 2014/ Information förankring läsåret 15/ Kompetensutveckling Utvärdering Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Vuxen kränker barn/elev Barn/elev kränker barn/elev Barn/elev kränker vuxen Kontakter för mer information... 23

3 Bakgrund Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka dessa grunder och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar. Diskrimineringslagen (2008:567) innebär ett förbud mot diskriminering och att alla i skolan har en skyldighet främja allas lika värde. Enligt kap. 6 i skollagen är kränkande behandling och diskriminering av barn och elever förbjudet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under läsåret. En utvärdering av dessa åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. I planen ska finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett och hur sådna händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret för olika åtgärder är fördelat mellan rektor och personalen i skolan. Vision På Dotteviksskolan arbetar vi för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Vår målsättning är att ha en god arbetsmiljö där alla bemöts med respekt och känner trygghet, trivsel och arbetsglädje. 1

4 Ordlista Diskriminering: När skolan behandlar någon, elev eller vuxen, sämre än andra på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande uttryck. Direkt diskriminering: En person missgynnas genom att han eller hon behandlas sämre än andra. Indirekt diskriminering: Skolan missgynnar genom att förutsätta att alla bör behandlas lika. Trakasserier: Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Personal som utsätter en elev för trakasserier gör sig skyldig till diskriminering. Kränkande behandling: När en persons uppträdande kränker en annan persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt eller förtryck. Kränkningar kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, blickar) Texter och bilder (lappar, foto, sms) Mobbning är när en eller flera personer vid upprepade tillfällen medvetet kränker någon. De som mobbar utövar sin makt över den de ger sig på. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Varje elev har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. 2

5 Skolans arbete - ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att: all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i skolan. det drivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. en årlig plan upprättas, utvärderas och revideras i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. en utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer. se till att skolan har en modell för dokumentation av sådana händelser. Det är personalens ansvar att: Följa skolans likabehandlingsplan. Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling. Vara lyhörd för stämningen på skolan och hur det sociala samspelet i klasserna och på fritidshemmet fungerar. Tillsammans med eleverna ta fram klassens och skolans trivselregler. I det vardagliga arbetet prata med eleverna om konfliktlösning och påtala kränkningar. Åtgärder vidtas när diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks. Dokumentera fall av diskriminering eller kränkande behandling. följa upp utredda fall av diskriminering och kränkande behandling. Personalen i skolan förväntar sig att föräldrar stöttar sina barn att vara goda kamrater. påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. ställer upp och samarbetar med skolan när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling. Personalen i skolan förväntar sig att elever är goda kamrater och följer skolans och klassens regler. påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling kontakta snarast skolan. 3

6 Kontaktpersoner inom skolan Klassläraren Rektor Carina Johannesson tel eller Skolans elevhälsoteam med rektor Skolsköterska Karin Bodin tel Kurator Maria Wilhelmsson, tel , Vik.specialpedagog och biträdande rektor Maria C Paulson tel Skolan har även ett likabehandlingsteam där klassläraren, rektor, biträdande rektor och kurator ingår. Delaktighet inflytande Alla elever är utifrån sina förutsättningar med och tar fram klassens och skolans trivselregeler. Inför den årliga utvärderingen av planen ska de främjande, förebyggande och förhindrande åtgärderna diskuteras i alla klasser och elevernas åsikter tas tillvara. Skolrådet sammanställer synpunkter från föräldrar och framför till skolans personal. Planen finns även i en kortare och mer lättläst variant. I den mån det är möjligt bör den översättas till elevernas hemspråk. Kartläggning vt -15 Eleverna i åk 1 6 fick fylla i en enkät på nätet om trivsel och trygghet. De yngre eleverna fick stöd av en vuxen. Kartläggningar har gjorts i några klasser. Eleverna i förskoleklass fyllde i en enkät med glada, neutrala och ledsna figurer. Personalen har gjort fyra sociogram under läsåret. Trivsel har tagits upp vid utvecklingssamtalen. Personalen observerar barnen i olika aktiviteter. Synpunkter som framkommit i samtal enskilt med elever och i klassen om olika trygghetsfrågor. Synpunkter som framkommit i samband med Månadens fråga. 4

7 Sammanfattning av skolans enkät 2014/2015, åk elever svarade på nätenkäten. De yngre barnen fick praktiskt stöd av en vuxen. Till samtliga frågor fanns möjlighet att skriva egna kommentarer. Eleverna har på en 4-gradig skala, där 4 betyder instämmer helt, bedömt några påståenden kring trivsel och trygghet. Medelvärdet blev 3, 83 och ingen fråga hade lägre poäng än 3,8. 89 % av eleverna känner sig trygga överallt i och på skolans område. Platser som ändå kan kännas otrygga är idrotten och omklädningsrummet där samt fotbollsplanen. 3 4 elever har angett toaletterna, matsalen, korridoren, bussen och skolgården på rasterna. 82 % av eleverna uppger att de har arbetsro i klassrummet. Elevernas kommentarer visar att det kan vara pratigt och högljutt emellanåt, särskilt när läraren inte befinner sig i klassrummet. 86 % av eleverna säger att ingen använder fula ord mot dem. Kommentarerna antyder att det ofta är på skoj och att man inte bryr sig, särskilt från de äldre barnen. 90 % av eleverna anger att de inte vet någon som fått otrevliga kommentarer på nätet eller sms. Några kommentarer handlar om enstaka tillfällen de hört talas om, sms och t ex Moviestar. 89 % av eleverna vet ingen som blivit illa behandlad. Det som nämns handlar om att man retas, ger kommentarer och knuffas. 85 % anger att de inte blivit illa behandlade under skoltid den här terminen. Kommentarerna tyder på att det förekommer tråkiga kommentarer, man retas och bråkar. 95 % av eleverna anger att de vuxna i skolan lyssnar på och bryr sig om dem. På frågan Vad är bra med Dotteviksskolan? nämner eleverna bl a att alla är kompisar och alla är snälla mot varandra. Skolan är lagom stor och man känner alla. Det finns mycket att göra på rasterna. Personalen lyssnar och bryr sig om eleverna. Man lär sig mycket. Förslag på vad som kan bli bättre handlar om att det behöver bli tystare i matsalen. Lärarna bör ha lite mer koll på dumheter och läget på fotbollsplanen samt fler vuxna önskas ute och inne. Mer arbetsro nämns. Flera önskar mer samarbete mellan åk 1-3 och 4-6. Konkreta förslag finns om förbättringar på skolgården. Inga kommentarer tyder på att diskriminering förekommer på skolan. I samtal med eleverna, enskilt och klassvis samt med skolrådet framkommer samma synpunkter som enkäten visar. Resultat av kommunens grundskoleenkät höstterminen -14 Resultaten från Dotteviksskolan visar att en stor del av eleverna trivs och känner sig trygga på Dotteviksskolan. Över 81 % markerar stämmer helt för trivsel, 84,3 % för alla vuxna är vänliga mot mig och 82,1 % för trygghet i skolan. För påstående att alla elever i skolan är 5

8 vänliga mot mig markerar 94,3 % att det stämmer till stor del eller stämmer helt. 77 % anser att de har arbetsro på lektionerna. Övriga kartläggningar Kartläggningar har gjorts i några klasser, efter att skolan fått kännedom om osämja mellan elever. Konflikterna har uppdagats, retts ut och följts upp. Förskoleklass Barnen visade genom självvärderingen att de trivs och tycker det är positivt att gå i förskoleklassen.några elever har markerat neutral eller ledsen mun i enkäten Sociogrammen visar att alla elever har kamrater i gruppen. Personalen gör kontinuerligt observationer och upplever att det är ett öppet klimat i gruppen med få konflikter. Analys av kartläggningen och åtgärder under läsåret 14/15 Eleverna verkar trivas bra och känner trygghet med skolan och personalen. Några kommentarer i enkäten handlar om bråk och elever som retas. Personalen känner till vad dessa incidenter handlade om och de har retts ut. Alla konflikter och osämjor mellan elever, som kommer till skolans kännedom, tas omedelbart upp och reds ut. Får skolan på något sätt höra talas om att en elev känner sig utsatt, görs en utredning direkt och åtgärder sätts in enligt skolans plan. Det har bidragit till att elever och föräldrar har förtroende för skolans personal. Svordomar och ovårdat språk förekommer fortfarande, men enligt enkäten mindre än tidigare år. Eleverna är mer medvetna om vad som är ett lämpligt språkbruk. Ljudnivån i matsalen är fortfarande för hög och problemet kavarstår, trots olika insatser. En del elever upplever att arbetsron inte räcker, vilket kan utläsas av båda enkäterna. Förändrade arbetssätt med mer par- och grupparbete bidrar till en ökad ljudnivå. Enligt kommentarerna ökar ljudnivån när läraren inte finns i rummet. Åtgärder som fått positiv effekt för trivseln och tryggheten: Nolltolerans mot olämpligt beteende och engagerade vuxna som snabbt ingriper samt en samsyn och ett gemensamt, tydligt förhållningssätt. Alla kränkningar eller konflikter som kommit till personalens kännedom har föranlett omedelbara åtgärder. Ärendena har utretts, dokumenterats och vårdnadshavare har kontaktats. Struktur i personalens agerande, en samsyn och ett medvetet förhållningssätt har gett tydliga ramar för eleverna när det gäller beteende, språkbruk och bemötande. Eleverna får veta vad som förväntas av dem och de får respons som stärker positivt beteende i klassen. En samsyn inom personalgruppen och information när det behövs har varit framgångsfaktorer. 6

9 . Tråkiga attityder bemöts tydligt från samtlig personal. Elevrådsrepresentanterna har varje månad haft med sig Månadens fråga till klassrådet och som sedan diskuterats i klasserna. Frågan har handlat om hur man kan göra rasteran trivsamma för alla, förslag på aktiviterer som skolrådet kan ordna som passar alla elever, hur vi kan få tystare i matsalen samt förslag på aktiviteter för en sportdag för hela åk 4 6. I åk 1 3 har frågan också handlat om bra regler på kulplanen. Representanterna har tagit med sig klassens synpunkter tillbaka till elevrådet, där diskussionerna sammanfattats. Det har gett många bra samtal i klasserna och en kontinuitet i arbetet med grundläggande värden och inflytande samt trygghet och studiero. Skolgården ses som en gemensam yta. F 3 använder mest utrymmet mellan husen och gården runt deras byggnad. 4-6 använder också ytan mellan husen, vilket fungerat bra, och skolgården runt mellanstadiebyggnaden. Fadderverksamhet mellan åk 3 och 5 har hjälpt till för att skapa trygghet för blivande fyror. Lämpligt och olämpligt beteende på nätet har berörts på olika sätt i undervisningen och ökat elevernas medvetenhet. Rickard Eriksson har föreläst om ämnet vid ett föräldramöte. På skolan finns en kulturell mångfald och flera religioner representerade vilket varit positivt och gjort eleverna vana vid olikhet. En temadag kring olika länder ordnades under vårterminen där bl a elever från SFI kom och berättade i klasserna om sina hemländer, kultur och traditioner. Tolk har använts vid behov och bidragit till ökad samsyn och förståelse Alla elever har, i den mån det varit möjligt, haft förutsättningar att delta i aktiviteter som ordnats. Skolan är i stort sett anpassad för elever med funktionshinder. I förskoleklass har materialet Papegojan Bettan använts till viss del. Stora insatser under inskolningen för att skapa ett gott klimat i gruppen har bidragit till ett bra klimat i gruppen. Kartläggningen visade också att följande åtgärder inte har gett någon effekt eller behöver utformas på ett annat sätt: Önskemål om rastaktiviteter på för elever åk 1 6 har framförts men det har varit svårt att ordna praktiskt. Former för fadderverksamheten behöver skapas som fungerar från år till år och kan anpassas efter de elevgrupper som berörs. Till de gemensamma trivselreglerna behöver även övrig personal, som lokalvårdare, kökspersonal och vaktmästare få möjlighet att lämna sina synpunkter. 7

10 Det har inte varit praktiskt möjligt att ordna schemalagd tid för mentorerna till enskilda samtal med elever. Mål samt främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2015/2016 Övergripande främjande åtgärder: Skolnivå Skolan har ett gemensamt, aktivt och reflekterande förhållningssätt till de normer och värderingar som den förmedlar genom sin organisation och undervisning. Diskussioner inom personalgruppen för att enas om tolkning av regler, påföljder samt hur och när man ska agera i olika situationer. Närvarande och engagerade vuxna i skolan. Rastvaktssystem, anpassat efter behoven. Trygghetsfrågor som stående punkt på arbetslagsmöten. Gemensamt framtagna trivselregler för skolan, där alla elever och all personal görs delaktiga. Kurator finns tillgänglig en dag i veckan. Försöka organisera arbetet så att klasslärarna har möjlighet till regelbundna, enskilda samtal med sina elever. Eleverna uppmuntras att se skolgården ses som gemensamt område. Gruppnivå Personalen tar tillfället i akt och bemöter elevernas attityder och värderingar Trygghetsfrågor diskuteras regelbundet på klassrådet och förs vidare till elevrådet. Månadens fråga, som diskuteras i elevråd och klassråd. Gemensamt framtagna trivselregler för klassen. Alla teman för åk 1 3 innehåller något moment som tar upp värdegrundsfrågor. Utveckla fadderverksamheten så den anpassas efter de grupper som berörs och har en organisation som fungerar från år till år. Individnivå Elevsamtal enskilt eller i smågrupper. Uppmärksamhet på situationer där elever kan riskera att känna sig uteslutna eller kränkta på annat sätt. En fungerande dialog skola-hem-skola. Ansvar: Rektor och all personal 8

11 Kön Mål: Pojkar och flickor får samma förutsättningar i skolan genom att de ges lika stort inflytande över skolans verksamhet och lika stort utrymme i undervisningen. Främjande åtgärder: Skolan skapar förutsättningar för eleverna att kunna utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Genusperspektive finns med i alla beslut som rör skolans organisation och verksamhet. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: All personal bemöter attityder hos eleverna kring vad som anses tufft, fjantigt, pinsamt samt typiskt för flickor eller pojkar. Samtal med eleverna kring frågor om likabehandling av flickor och pojkar. En medveten fördelning av taltid för att ge flickor och pojkar samma förutsättningar. Ansvar: Personal i elevgrupper Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning Mål: Alla elever och anhöriga, oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, bemöts med respekt och erbjuds samma rättigheter och möjligheter. Främjande åtgärder: All personal medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och förmåga att ta ansvar för andra människor. Tolk används vid samtal och möten. Samtal och reflektioner kring aktuella frågor. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: All personal tar tillfället i akt och bemöter elevernas attityder och föreställningar runt etniska likheter och olikheter, demokrati och jämlikhet. En kalender med högtider och fester, aktuella för våra elever med ursprung i andra länder, finns tillgänglig. Uppmärksamma de högtider som våra elever firar. Tydliggöra via tolk för föräldrar med utländsk härkomst vad skolan har för förväntningar på elevernas skolgång. Vart tredje år arrangera ett mångkulturellt tema. Ansvar: Personal i elevgrupper 9

12 Funktionsnedsättning Mål: Skolmiljön och undervisningen är tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättning. Ingen behöver känna sig utanför och kan, så långt det är möjligt, delta i samma aktiviteter som övriga elever. Vårdnadshavare med funktionsnedsättning ges samma möjligheter som övriga vårdnadshavare att besöka skolan och delta i anordnade aktiviteter. Främjande åtgärder: Planera och anpassa skolans lokaler och verksamhet efter de olika behov som finns för elever och vårdnadshavare med funktionsnedsättning. Arbeta med att öka kunskapen hos elever och personal om olika funktionsnedsättning och förståelsen av ett bra bemötande. Anpassa arbetssätt och material utifrån elevernas behov. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: Inom varje klass ordna aktiviteter där man kan få känna på några förutsättningar för olika funktionsnedsättningar. Då behov föreligger, se till att snöröjningen utökas. Ansvar: Personal i elevgrupper Sexuell läggning Mål: Alla elever, vårdnadshavare och all personal ska behandlas med respekt oavsett sexuell läggning. Främjande åtgärder: Arbeta för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Diskussioner om olika familjebildningar tas upp i klasserna i naturliga sammanhang. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal och reflektioner med eleverna kring deras bruk av ord med sexuell anspelning. Ansvar: personal i elevgrupper 10

13 Kränkande behandling Mål: Vi har en god arbetsmiljö, där alla bemöts med respekt, känner trygghet, trivsel och arbetsglädje. Alla använder ett respektfullt och vårdat språk. Främjande åtgärder: Skolan granskar varje läsår rutiner på skol- grupp- och individnivå för att se om de kan innebära risk för kränkningar av elever. Personalen är medveten om sin betydelse som förebild genom sitt förhållningssätt och agerande. Skolan arbetar på olika sätt med begrepp ur Lgr 11, såsom demokrati, mänskliga rättigheter, respekt, empati, solidaritet och ansvar. Ett förebyggande arbete görs med språkbruket i klasserna, bl a för att göra eleverna medvetna om att de fungerar som föredöme för nyanlända elever. Organisera arbetet så klasslärarna har möjlighet till regelbundna, enskilda samtal med sina elever. Schemalägga alla klassrum för att kunna utnyttja lediga tider. Ge eleverna i åk 2-3 möjlighet att vara på mellanstadiet en rast i veckan. Organisera placeringen i matsalen så att alla har god tid att äta klart. Fler vuxna äter tillsamman med eleverna i matsalen. Sträva efter en lagom ljudnivå. Eleverna i åk 4 6 får gå från bordet när de ätit klart. För åk 1-3 införs några tysta minuter i matsalen. Förebyggande och förhindrande: Skolans personal har nolltolerans mot alla former av kränkningar och ingriper genast. Ökad tydlighet och konsekvens mot olämpligt beteende. Personalen är lyhörd och tar elevernas signaler på allvar. Gemensamma ordnings-och trivselregler tas fram i början av höstterminen. Elevrådet involveras samt lokalvårdare, kökspersonal och vaktmästare görsa delaktiga i arbetet. Elevrådet engageras i detta arbete. Ett medvetet arbete hos personalen för att upprätthålla skapa en gemensam grundsyn kring regler och bemötande av elever, i de fall man behöver ingripa. En kontinuerlig information personalen emellan. I början av terminen diskutera med eleverna och tydliggöra för dem vad som är viktigt för att rasterna ska bli trivsamma för alla. Angripa språkbruket utifrån vad som upplevs som kränkningar. Diskutera och synliggöra jargonger elever emellan. Personalen ingriper omedelbart om en elev använder ovårdat språk eller visar tråkig jargong eller attityd. Månadens fråga kring trivsel och trygghet, som alla klassråd diskuterar och har med sig tillbaka till elevrådet. Använda värdeorden i Lgr 11 till månadens fråga. Arbeta med att stärka eleverna så maktstrukturer och hierarkier inte får möjlighet att utvecklas. En skärpt uppmärksamhet på tendenser till maktstrukturer i elevgrupperna. Styra gruppindelningar mer för att inte ge utrymme för uteslutningar. Uppmärksamma faran för gruppbildning och andra oönskade effekter när eleverna står i led, t ex i kön till matsalen. Med vuxenstöd göra upp regler för rasternas fotbollsspelande och se till att de följs. Fortsatt skärpt uppmärksamhet på tendenser till översitteri. 11

14 Tydlighet mot eleverna och en medveten träning för att få ljudnivån i klassrum och mediatek på en lagom nivå. Försöka styra eleverna i åk 4-6 till att arbeta i närhet av sitt klassrum när de är i mediateket. Sträva efter att organisera rastvaktsystemet effektivt och med genomtänkta lösningar. Personalen är förberedd på att dubblera rastvakten vid behov. Några pojkar i åk 6 följer med åk 1 till badhuset. Beredskap finns för ytterligare en vuxen, som vid behov, följer med till badhuset. I undervisningen ta upp lämpligt och olämpligt beteende på nätet. Ordna en egen ingång för elever som lätt kommer i konflikt i trängselsituationer. Låta några pojkar från åk 6 följa med ettorna till badhuset och hjälpa dem i omklädningsrummet. Förskoleklass arbetar med materialet Papegojan Bettan. Barnen uppmuntras till nya kontakter för att lösa upp olika gruppkonstellationer. Personalen är ute alla raster och arbetar nära barnen för att skapa trygghet och förebygga oönskat beteende i gruppen. Ansvar: Rektor och all personal Samtliga mål utvärderas senast maj

15 Information förankring läsåret 2014/2015 Augusti 2014 Planen för läsåret 14/15 presenterades för personalen. Förslag där målen presenterades för eleverna och diskuterades. Eleverna hade möjlighet att lämna synpunkter. Målen fastställdes. Planen och de mål skolan arbetat mot presenterades vid föräldramöten i september -14 Januari 2015 Arbetet mot målen stämdes av. Mars En digital enkät utformades. April/maj Enkäten gjordes i alla klasser via nätet och resultatet analyserades. Förskoleklass gjorde en egen enkät och sociogram. Samtal i alla klasser, kartläggningar och gruppsamtal i några klasser. Klasserna fick ta del av resultatet för sin klass och hade möjlighet att lämna synpunkter på arbetet kring trivsel och trygghet och komma med förslag på åtgärder. Skolrådet fick möjlighet att lämna synpunkter och förslag vid ett ordinarie skolrådsmöte under vårterminen. Förslag till mål och åtgärder för kommande läsår ställdes samman. Juni Aug Utvärdering av arbetet under läsåret och nya mål för kommande läsår diskuterades. Nya mål och åtgärder presenterades och fastställdes i personalgruppen. Ansvar: Likabehandlingsteamet och rektor 13

16 Information förankring läsåret 2015/2016 Augusti/september 2015 Planen för läsåret 15/16 presenteras för eleverna. Arbetet mot målen och med åtgärderna för läsåret planeras av personalen och elevernas tankar och förslag tas tillvara. Planen för läsåret 15/16 presenteras vi första föräldramötet under höstterminen -15 och läggs ut på nätet. En kortversion skickas med eleverna hem. Januari 2016 Mål och åtgärder stäms av i personalgruppen och med eleverna, klassvis. April, maj, juni Diskussion runt utformningen av trivselenkäten vid en pedagogisk konferens. Enkäter till alla elever i åk 1 6. Därefter samtal i alla klasser runt enkäten och målen för likabehandlingsarbetet. Vid behov görs intervjuer, kartläggningar eller gruppsamtal. Elevernas synpunkteroch förslag tas tillvara, enkilda såväl som elevrådets. Skolrådet har möjlighet att ge synpunkter. Vid en pedagogisk konferens eller PKU-dagar i maj juni granskas läsårets arbete. Med utgångspunkt från enkäten, olika kartläggningar och den dokumentation som finns synas arbetet mot målen och hur arbetet fungerat på organisations-, grupp- och individnivå. Nya mål och åtgärder diskuteras. Utvärderingsfrågorna i planen användes som stöd. Samtal med eleverna klassvis om mål och åtgärder för kommande läsår Gemensamma mål, förebyggande och förhindrande åtgärder för läsåret 16/17 beslutas senast augusti -16. Ansvar: Klasslärare, Likabehandlingsteamet och rektor Exemplar av likabehandlingsplanen kommer att finnas i skolans krispärm och i varje klassrum. En kortversion av planen skickas hem till alla elever. Båda kommer att vara utlagda på nätet. Kortversionen översätts, i den utsräckning det är möjligt till de hemspråk som finns representerade på skolan. 14

17 Kompetensutveckling Värdegrundsfrågor lyfts i alla arbetslag i samband med arbetet med de främjande och förebyggande åtgärderna. Utvärdering April/maj 2016 Arbetslagen gör en bedömning av måluppfyllelsen och en utvärdering av planens främjande, förebyggande och förhindrande åtgärder. Samtidigt görs en utvärdering av planens övriga delar. Varje klass gör också en utvärdering av de främjande, förebyggande och förhindrande åtgärderna. Övriga synpunkter på planen samlas in. I samband med detta svarar alla elever på en enkät med frågeställningar runt likabehandling, trygghet och inflytande i skolan. Vid behov görs även intervjuer och kartläggningar. Synpunkter från enskilda föräldrar och skolrådet tas tillvara. Arbetslagen och klasserna diskuterar vilka förebyggande och förhindrande åtgärder som ska prioriteras kommande läsår. Personalen beslutar vilka mål som som ska finnas med i nästa års plan. Likabehandlingsteamet ansvarar för att utvärderingen sammanställs skriftligen. De ansvarar även för eventuell revidering av planen och för att nya mål och åtgärder skrivs in. Uppföljning och utvärdering av planen ska vara klar senast augusti 2015 och är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Likabehandlingsteamet har ansvar för utvärderingen och arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. 15

18 Frågor som stöd vid utvärderingen av likabehandlingsplanen Måluppfyllelse Har vi nått vårt mål? Analys Om vi nådde målet: Berodde det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade? Om inte: Varför gjorde vi inte det? Var målen för höga eller var det felaktiga och otillräckliga åtgärder? Vad har vi åtagit oss att göra under det gångna året? Har det blivit utfört? Om inte: Varför och vem bär ansvaret? Har åtgärderna gett positiv effekt? Går det åt rätt håll? Vad fungerade och vad fungerade inte? Har vi använt resurserna rätt? Finns det alternativ som leder till samma mål och som är mindre resurskrävande? Framåt Hur använder vi oss av våra erfarenheter i nästa likabehandlingsplan. Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Allmänna rutiner för att uppmärksamma: Trygghetsfrågor tas upp inom arbetslagen. Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. Regelbundna samtal med enskilda elever i klasserna. Enkäter. Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Dokumentation och kartläggning. Dialog med hemmen. Frånvarostatistik med uppföljning. Ansvar: All personal 16

19 Kränkande behandling BILAGA 1 Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barneller en elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits i den akuta situationen. Rektor meddelar huvudman. 3. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. 4. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" påbörjas och fylls på efterhand. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras snarast om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen i den påbörjade blanketten samt beslutar och dokumenterar när ärendet är avslutat. Dokumentationen skickas till huvudman. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 17

20 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott, diskussion eller anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 18

21 Kränkande behandling BILAGA 2 Barn/elev kränker barn/elev 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett ska omedelbart åtgärder vidtagas. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Rektor informeras och meddelar huvudman. Mentor informerar berörda elevers vårdnadshavare om det inträffade och vilka åtgärder som kommer att vidtas. 2. Den/de som fått rektors uppdrag att utreda börjar med att ta reda på fakta kring vad som har hänt genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efterhand. 3. Den eller de som kränker berättar vad som hänt, en i taget och så nära i tid som möjligt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 4. Berörd personal inom skolan informeras och vid behov elevhälsoteamet. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras fortlöpande om samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Om vårdnashavaren har synpunkter på skolans hantering av ärendet ombeds de kontakta huvudman, i det här fallet skolchefen. 7. Den kränkte och de som kränkt kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal med kurator eller skolsköterska. 19

22 8. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt regelbundet tills kränkningarna upphört. Kontinuerlig kontakt med berörda vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras fortlöpande. När ärendet är avslutat skickas dokumentationen till huvudman. 9. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta beslut tar rektor, vilket innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 20

23 Kränkande behandling BILAGA 3 Barn/elev kränker vuxen 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett vidtas omedelbart åtgärder. Ansvarig rektor meddelas. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Huvudman informeras. 2. Vårdnadshavaren informeras och ges möjlighet att delta i utredningen. 3. Ansvarig rektor utreder händelsen genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Tid för uppföljning bokas. Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand. 4. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen om de inte har varit personligen närvarande. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 5. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt kontinuerligt tills kränkningarna upphört. Ansvarig rektor dokumenterar händelsen, uppföljningen och beslutar när ärendet avslutas. Dokumentationen skickas till huvudman. 6. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 7. Den som kränkt kan också behöva samtalsstöd i någon form. 8. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor informeras och beslutar om fortsatta åtgärder. 21

24 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Den kränkte/diskriminerade elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Rektor informerad Huvudman informerad Tillbudsrapport inlämnad (Vid fysisk skada) Datum Datum Datum Information har skett till berörda (personal, EHT, kamrater) Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum 22

25 Blanketten samt övrig dokumentation arkiveras av rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp. Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se 23