Kvalitetsstjärnan frågeformulär

Transkript

1 Kvalitetsstjärnan frågeformulär Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit gällande (aktuella). * = Obligatorisk Sida 1 (38)

2 Innehåll Basuppgifter... 3 Årliga basdata... 3 GAF-skalan... 8 Mini-KSI... 9 Remissionsindex Hälsoscreening Con-sat Patienttillfredsställelse med vården - skattning Livskvalitet Livskvalitet - skattning Patientupplevda besvär Upplevda besvär - skattning Närståendes situation Närståendes situation - skattning Sida 2 (38)

3 Basuppgifter Under vilket år upplevde pat sina första symtom: Vilket år visat påtagliga tecken till sjukdom : Sökte hjälp för första gången överhuvudtaget år: Första kontakt med psykiatrin år: Första kontakt med denna klinik år: Årliga basdata Informationsdatum (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella). Skattningstyp Årsskattning Fristående Ange aktuell längd cm Längd = cm, utan skor. Svaret anges i heltal. Ange aktuell vikt kg Vikt = kg, utan ytterplagg, kavaj och skor. Svaret anges i decimaltal. Civilstatus 1 Gift 2 Sammanboende 3 Separerad 4 Frånskild 5 Änka/änkeman 6 Aldrig varit gift eller sammanboende Sida 3 (38)

4 Har patienten någon fast relation (t.ex. flick-/pojkvän/ maka/make)?? För att en relation ska räknas som fast ska den ha varat i minst 3 månader. I övrigt definieras begreppet av patienten. 1 Nej, har aldrig haft 2 Nej, men har haft fast relation tidigare 3 Ja, sedan mindre än 1 år 4 Ja, sedan mer än 1 år 5 Uppgift saknas/ej tillämpligt Ange tillämpligt alternativ avseende sociala kontakter. Avser kontakter med vänner och bekanta utanför den primära familjen, hur ofta man träffar och umgås med vänner. 0 Inga sociala kontakter 1 Sociala kontakter endast i samband med arbete/skola eller liknande 2 Sällan, högst 1 gång/månad 3 Ibland, 2-3 gånger/månad 4 Regelbundet, varje vecka Ange form av boende Med hemlös avses person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende, och som är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. 1 Ordinärt boende (utan stöd i hemmet av socialtjänsten eller motsvarande) 2 Ordinärt boende med stöd i hemmet av socialtjänsten eller motsvarande 3 Permanent särskilt boende (enl SoL/LSS) med stöd av personal del av dygnet 4 Permanent särskilt boende (enl SoL/LSS) med stöd av personal hela av dygnet 5 Familjehem 6 HVB-hem 7 Boende med socialt kontrakt 8 Hemlös (enligt definition) 0 Annan 0 Uppgift saknas Ange hushållets sammansättning Personer som regelbundet har sin nattvila i patientens hem under minst 4 nätter per månad räknas som ingående i hushållets sammansättning. 1 Ensamboende 2 Delar hushåll med make/maka/partner/sambo 3 Delar hushåll med förälder/föräldrar 4 Delar hushåll med andra vuxna (inkl. egna barn 18 år eller äldre) 5 Delar hushåll med barn under 18 års ålder 0 Uppgift saknas Sida 4 (38)

5 Har patienten barn under 18 år? Frågan gäller om patienten har barn, både biologiska och adopterade, oavsett om barnen bor med patienten eller inte. 1 Nej 2 Ja 0 Uppgift saknas Vilken är patientens högsta uppnådda utbildningsnivå? 1 Ej fullgjord förgymnasial utbildning 2 Fullgjord förgymnasial utbildning 3 Fullgjord gymnasial utbildning 4 Fullgjord eftergymnasial utbildning (minst 2 år) 5 Fullgjord eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 0 Uppgift saknas Ange patientens huvudsakliga sysselsättning under de senaste 12 månaderna. Uppgiften avser huvudsaklig situation det senaste året. Om någon av patientens sysselsättningar överstiger 75 procent anges bara ett alternativ. Om ingen av patientens sysselsättningar överstiger 75 procent får två (2) alternativ anges. Flera svarsalternativ kan anges 1 Arbete/studier på öppna marknaden mer än 50 procent 2 Arbete/studier på öppna marknaden 50 procent eller mindre 3 Arbetslös/marknadsåtgärd 4 Skyddad verksamhet mer än 50 procent 5 Skyddad verksamhet 50 procent eller mindre 6 Anpassad studieform (mål vidare studier/arbete) 7 Arbetsrehabilitering (inkl under utredning för klargörande av funktionsnivå) 8 Sysselsättning motsvarande SOL:s definition (dagcenter, brukarklubbar, etc) 9 Ingen sysselsättning 0 Uppgift saknas Ange patientens huvudsakliga försörjning under de senaste 12 månaderna. Högst två alternativ får väljas. Om personer som är sjukskrivna ej är sjukpenningberättigade och därför får ersättning från socialtjänsten anges alternativet Ekonomiskt bistånd enligt SOL eller motsvarande. Med egen försörjning avses lönearbete, egen företagare, studiemedel, ålderspension/garantipension Flera svarsalternativ kan anges 1 Egen försörjning 2 A-kassa 3 Föräldrapenning 4 Sjukpenning, sjukersättning eller motsvarande 5 Ekonomiskt bistånd enligt SOL eller motsvarande 6 Försörjd av anhörig 7 Eget kapital 8 Övrigt 0 Uppgift saknas Sida 5 (38)

6 Ange den diagnos som anses vara patientens huvuddiagnos (ICD-10 kod) Ange årtal då aktuell huvuddiagnos dokumenterades för första gången i patientens journal. Avser patientens huvuddiagnos oavsett om patienten fått annan diagnos tidigare Finns det en eller flera somatiska faktorer som uppenbart har betydelse för behandlingen? Uppgift saknas Sida 6 (38)

7 Resurser, dagar med vård och stöd Psykiatrisk vård Ange antal öppenvårdsbesök på enheten under de senaste 12 månaderna. Om exakt antal är okänt - gör en så god uppskattning som möjligt Har patienten under de senaste 12 månaderna behandlats inom psykiatrisk slutenvård? Med psykiatrisk slutenvård avses inneliggande sjukhusvård på psykiatrisk klinik eller motsvarande. Såväl frivillig vård som tvångsvård inkluderas. Tvångsvård i öppenvård (öppen LPT och LRV) inkluderas inte. Permissioner inkluderas inte. Uppgift saknas Kommunalt stöd Ange antal dagar med insatser som beslutats enligt SoL de senaste 12 månaderna. Har vårdåtgärder klassificerats enligt KVÅ? KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) är ett beskrivningssystem för hälso- och sjukvården som utvecklats vid Socialstyrelsen. Redskap för att beskriva åtgärder inom hälso- och sjukvård på ett mer fullständigt sätt. Uppgift saknas Om ja, vilken/vilka KVÅ-koder har patienten erhållit mest frekvent under de senaste 12 månaderna? Flera svarsalternativ kan anges, max fem svarsalternativ (2 bokstäver + 3 siffror) Sida 7 (38)

8 GAF-skalan Finns det uppgift om aktuellt värde på GAF symtom? Om ja, ange värde. Beakta psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga längs ett hypotetiskt kontinuum, där psykisk hälsa respektive psykisk sjukdom utgör de bägge polerna. Inkludera inte sådan funktionsnedsättning som beror på somatiska begränsande faktorer eller på yttre begränsande faktorer. Finns det uppgift om aktuellt värde på GAF Funktion? Om ja, ange värde. Beakta psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga längs ett hypotetiskt kontinuum, där psykisk hälsa respektive psykisk sjukdom utgör de bägge polerna. Inkludera inte sådan funktionsnedsättning som beror på somatiska begränsande faktorer eller på yttre begränsande faktorer. Sida 8 (38)

9 Mini-KSI Har Mini-KSI besvarats? 1. Har brukaren/patienten en fast Case manager/vård- och stödsamordnare/kontaktperson? För JA-svar krävs att Case manager/vård- och stödsamordnare/kontaktperson har: - ett övergripande ansvar för koordinering, kontinuitet, behandling, rehabilitering och krishantering - ett aktivt uppsökande t ex hembesök - engagerat samhällets olika instanser för att tillgodose brukarens behov Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 2. Har brukaren/patienten en läkare som deltar vid resursgruppsmöten? För JA-svar krävs att Case manager/vård- och stödsamordnare/kontaktperson och läkare arbetar tillsammans med ömsesidigt iakttagande av varandras roller. Resursgrupp är den grupp av närstående och professionella som brukaren/patienten tillsammans med Case manager fortlöpande arbetar tillsammans med för att genomföra uppställda målsättningar och lösa olika problem för att kunna fullfölja den skriftliga utvecklingsplanen. Hela resursgruppen skall träffas med regelbundenhet och arbetet sker med gemensamt beslutsfattande med brukaren som expert på sin egen situation i väl strukturerade resursgruppsmöten. Resursgrupp omfattar endast personer som brukaren/patienten varit delaktigt i valet av. Dock är brukare/patient, Case manager och läkaren obligatoriska. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 3. Finns en utsedd resursgrupp som arbetar för att genomföra uppsatta mål i utvecklingsplanen/vårdplanen? Resursgrupp är den grupp av närstående och professionella som brukaren/patienten tillsammans med Case manager fortlöpande arbetar tillsammans med för att genomföra uppställda målsättningar och lösa olika problem för att kunna fullfölja den skriftliga utvecklingsplanen. Hela resursgruppen skall träffas med Sida 9 (38)

10 regelbundenhet och arbetet sker med gemensamt beslutsfattande med brukaren som expert på sin egen situation i väl strukturerade resursgruppsmöten. Resursgrupp omfattar endast personer som brukaren/patienten varit delaktigt i valet av. Dock är brukare/patient, Case manager och läkaren obligatoriska. 4. Träffas resursgruppen minst en gång per kvartal för uppföljning av delmål och insatser? JA-svar kräver att resursgruppen träffats minst var tredje månad under de senaste 12 månaderna. 5. Träffas brukaren/patienten, närstående och Case manager regelbundet, för att genomföra, stödja och följa upp utvecklingsplanen? För JA-svar krävs att Case manager och brukare/patienten har träffar för fortlöpande arbete enligt utvecklingsplanen samt att resurspersoner ur det personliga nätverket medverkar enligt överenskommen planering och att brukare/patienten och närstående dessutom på egen hand genomför de moment som överenskommits. 6. Har det under de senaste 12 månaderna funnits skriftlig personlig utvecklingsplan upprättad tillsammans med brukaren/patienten? Den skall vara baserad på personliga mål, behov, problem och resurser. För klarläggande av dessa skall skattningar av brukarens/patientens sociala funktion och symtombild och brukartillfredsställelse ha gjorts Samtliga dessa omständigheter skall ha funnits för ett JA-svar. Även om flertalet moment är uppfyllda - men ej alla - skattas NEJ. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad Sida 10 (38)

11 7. Har den gällande personliga utvecklingsplanen reviderats utifrån brukarens/patientens aktuella behov och mål på resursgruppsmöte under de senaste 12 månaderna? Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 8. Innehåller den gällande personliga utvecklingsplanen tydliga delmål? För ett JA-svar krävs att: delmålen tagits fram genom ett gemensamt beslutsfattande i resursgruppen. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 9. Framgår det av den gällande personliga utvecklingsplanen vad de olika resurspersonerna skall göra för att delmålen skall uppnås? Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden är befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 10. Är insatserna i den gällande personliga utvecklingsplanen utvärderingsbara? För ett JA-svar krävs att det finns tydligt beskrivna och utvärderingsbara insatser i utvecklingsplanerna. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad Sida 11 (38)

12 11. Har speciella insatser gjorts för att hjälpa brukaren/patienten och närstående att hantera stress de senaste 12 månaderna? För JA-svar krävs att: stress- och sårbarhet klarlagts och att Case-managern lärt ut och tränat tekniker för strukturerad problemlösning för att brukaren och närstående bättre skall kunna hantera stress. brukaren/patienten och närstående regelbundet tränat att hantera stressande situationer. det är belagt att brukaren/patienten och närstående använder det man lärt om stresshantering i sitt dagliga liv. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 12. Finns det en utarbetad strategi för brukarens/patientens mediciner som också är känd för brukaren/patienten och alla resurspersoner? För JA-svar krävs att: brukaren/patienten och närstående är väl utbildade i aktuell medicinering och dess biverkningar. det är dokumenterat att sakkunnig medicinsk bedömning är gjord för optimal medicinering och att specifika undersökningar är gjorda (t ex koncentrationsbestämning, laboratorieprover för att utesluta biverkan etc.). Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 13. Har under de senaste 12 månaderna brukaren/patienten och närstående erhållit strukturerade insatser med praktisk social färdighetsträning? För JA-svar krävs mer än att brukaren/patienten erhållit utbildning inom området social färdighetsträning. Det krävs också: att det finns tydliga belägg för att uppnådda färdigheter används på rätt sätt i verkliga livet. att den sociala färdighetsträningen som görs finns upptagen i den personliga utvecklingsplanen i syfte att uppnå brukarens/patientens och närståendes mål. att den sociala färdighetsträningen följs upp vid möten med resurspersoner (= det personliga närståendenätverket). Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad Sida 12 (38)

13 14. Har brukaren/patienten fått specifika psykologiska behandlingsinsatser de senaste 12 månaderna? JA-svar kräver att du på egen hand eller någon kunnig person arbetat med någon specifik psykologisk behandlingsmetodik mot ångest, depressiva symtom, rösthallucinationer, paranoida symtom, aggressivitet eller annat, t ex med KBT eller annan metod? Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 15. Har brukaren/patienten och resurspersonerna en krisplan om hur man skall hantera en krissituation? För JA-svar krävs: krisplanen måste ha aktualitet och vara uppdaterad till aktuella behov samt dokumenterad i den personliga utvecklingsplanen. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 16. Har krisplanen upprättats tillsammans med brukaren/patienten och resurspersonerna? JA-svar kräver att du vet att alla resurspersoner är införstådda med krisplanens innehåll. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad Sida 13 (38)

14 17. Är brukaren/patienten och resurspersonerna införstådda med de tidiga varningstecken som finns beskrivna i krisplanen? JA-svar kräver alltså att brukaren/patienten är införstådd med sina tidiga varningstecken och att han/hon och alla i resursgruppen vet vad man skall göra om en försämring i tillståndet uppstår? Detta skall vara dokumenterat i utvecklingsplanen Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 18. Har det under de senaste 12 månaderna gjorts en undersökning av brukarens/patientens kroppsliga hälsa och tandhälsa? För JA-svar krävs att - Hälsoscreening har genomförts OCH vid förekomst av kroppslig ohälsa att behandling och kontroll av denna skett av allmänläkare/berörd specialist årlig kontroll av tandhälsa skett vid graviditet har regelbunden kontakt med gynekolog och barnmorska skett Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad Sida 14 (38)

15 Remissionsindex Har Remissionsindex besvarats? Om ja, fyll i uppgifterna nedan P1 Vanföreställningar 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas P2 Tankemässig desorganisation 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas P3 Hallucinatoriskt beteende 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas N1 Avtrubbade affekter 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas Sida 15 (38)

16 N4 Passiv/apatisk tillbakadragenhet 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas N6 Bristande spontanitet och samtalsförmåga 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas A5 Manér och kroppshållning 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas A9 Udda tankeinnehåll 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas Sida 16 (38)

17 Hälsoscreening Har Hälsoscreening besvarats? 1.1 Koncentrationsstörning Störningar i förmåga att koncentrera sig, samla tankarna och att vidmakthålla uppmärksamheten. 1 Ingen eller tveksam koncentrationsstörning 2 Måste anstränga sig mer än vanligt för att samla tankarna, dock utan att det är uppenbart generande i vardagssituationen 3 Så uttalade att det stör vardagstillvaron 4 Framträder klart under intervjun 1.2 Trötthet/uttröttbarhet. Asteni Upplevelse av trötthet och bristande uthållighet. 1 Ingen eller tveksam trötthet 2 Blir oftare tröttare än vanligt, men behöver ingen extra vila 3 Nödvändigt att ta vilopauser under dagen på grund av trötthet 4 Måste vila under större delen av dagen på grund av trötthet 1.3 Sömnighet, sedering Nedsatt förmåga att hålla sig vaken under dagen. Observation under skattningen skall gälla. 1 Ingen eller tveksam sömnighet 2 Lätt sömnig/dåsig, i mimik och tal 3 Mer uttalat sömnig/dåsig, gäspande, tendens till att nicka till 4 Svårighet att vara vaken, respektive väckas 1.4 Minnesstörningar Nedsatt minnesfunktion. Bedömningen skall göras oberoende på eventuella koncentrationsstörningar. 1 Ingen eller tveksam minnesstörning 2 Lätt subjektiv känsla av nedsatt minnesfunktion, som dock inte är generande i vardagssituation 3 Minnesstörningen stör patienten, och/eller noteras under intervjun 4 Tydliga minnesstörningar demonstreras under intervjun (observation) Sida 17 (38)

18 1.5 Depression Täcker såväl verbalt uttryckta upplevelser av tristhet, dysterhet, modlöshet, hopplöshetskänsla, hjälplöshet, eventuellt suicidala tankar, som iakttagelser på sänkt stämningsläge. 1 Neutralt eller förnöjt stämningsläge 2 Stämningsläget är sänkt jämförelse med normala förhållanden (trist, dyster, modlös), men livet är värt att leva 3 Sänkt stämningsläge med hopplöshetskänsla, och/eller önskan att dö, men knappast några planer på att beröva sig livet 4 Verbala och icke verbala rapporter om hopplöshetskänsla, massiv dysterhet, och/eller det är sannolikt att patienten har planer på att beröva sig livet 1.6 Spänning, inre oro Svårigheter med att slappna av, ökad spänning, oro, ängslan. Patientens rapporter skall gälla. Bedömningen skall göras oberoende på akatisi (item nr 2.6). 1 Ingen eller tveksam ökad spänning 2 Något mer spänd och orolig, men ej plågsamt i vardagssituationen 3 Betydande spänning, ängslan och inre oro, som dock ej är så intensiv eller konstant att den påtaglig stör vardagstillvaron 4 När spänningen och oron är så uttalad att den stör och påverkar vardagstillvaron 1.7 Ökad sömn Förlängd sömntid och skall värderas som genomsnitt av de tre senaste nätternas sömn. Skattningen skall baseras på jämförelse med habituellt tillstånd. 1 Ingen eller tveksamt ökad sömn 2 Sover upp till två timmar längre än vanligt 3 Sover 2-3 timmar längre än vanligt 4 Sover tre timmar längre än vanligt 1.8 Minskad sömn Förkortad sömntid och skall värderas som genomsnitt under de tre senaste nätternas sömn. Skattningen skall baseras på jämförelse med habituellt tillstånd. 1 Ingen eller tveksam förkortad sömn 2 Sover cirka två timmar mindre än vanligt 3 Sover 2-3 timmar mindre än vanligt 4 Sover tre timmar mindre än vanligt Sida 18 (38)

19 1.9 Ökad drömaktivitet Oberoende av drömmarnas innehåll skall de värderas som genomsnitt av de tre senaste nätternas sömn. Skattningen skall baseras på jämförelse med habituellt tillstånd. 1 Ingen eller tveksam ökning av drömaktiviteten 2 Lätt ökad drömaktivitet, som dock inte stör nattsömnen 3 Mer uttalad ökning av drömaktiviteten, som bidrar till att patienten vaknar flera gånger om natten 4 När den ökade drömaktiviteten klart reducerar sömnen 1.10 Känslomässig likgiltighet. Emotionell indifferens Dämpning av inlevelseförmågan leder till apatisk hållning gentemot omgivningen. 1 Ingen eller tveksam emotionell indifferens 2 Lätt dämpning av inlevelseförmågan 3 En mer uttalad emotionell indifferens 4 Så uttalad dämpning att patienten förhåller sig apatisk till omgivningen 2.1 Muskelvärk/muskelkramper. Dystoni Akuta former av dystoni i form av toniska kramper lokaliserade till en eller flera muskelgrupper, framförallt i ansiktet och/eller halsen. Observera att förekomst under de tre sista dygnen gäller. 1 Ingen eller tveksam dystoni 2 Lätta toniska kramper i käkledens och halsens muskulatur 3 Mer uttalade och längre varande dystona symtom, och/eller mer utbredda 4 Symtom som svåra okulogyra kriser, och/eller opistotonus uppträder 2.2 Stelhet i muskler. Rigiditet Generell ökad muskeltonus, som registreras som segt eller kugghjulspräglat motstånd vid passiva rörelser, framförallt noterade i armbågsleden. 1 Ingen eller tveksam rigiditet 2 Lätt rigiditet i hals, skuldror och extremiteter. Skall kunna registreras i t ex armbågsleden 3 Klart och tydligt registrerat som ett markerat symtom 4 Kraftigt uttalad rigiditet 2.3 Långsamma rörelser. Hypokinesi, akinesi Här med långsamma rörelser (bradykinesi), t.ex. reducerad mimik, nedsatt armsvängande, kortare steglängd, ev. ledande till rörelsearmod (akinesi). 1 Ingen eller tveksam hypokinesi 2 Något nedsatt motorik, t ex lätt nedsatta medrörelser i armar under gång, eller lätt reducerad mimik 3 Den motoriska rörelseinskränkningen kan tydligt registreras som långsam gång, eller kort steglängd 4 Uttalad rörelseinskränkning, gränsande till och inneslutande akinesi, d v s maskansikte, och eller mycket kort steglängd Sida 19 (38)

20 2.4 Ofrivilliga rörelser. Hyperkinesi Ofrivilliga rörelser, som oftast drabbar det orala området i form av buckolingvo-mastikatoriskt syndrom. De kan också ofta vara lokaliserade till fingrar och undre extremiteter, men sällan till bål- och respirationsmuskulaturen. Såväl initiala som tardiva hyperkinesier medtages. 1 Inga eller tveksamma hyperkinesier 2 Lätta involuntära rörelser, som kommer och går 3 Måttligt uttalade hyperkinesier, som finns den mesta tiden 4 Svåra hyperkinesier, med uttalade tungprotusion, gapande mun och/eller involuntära rörelser, lokaliserade till bål och extremiteter 2.5 Darrningar/skakningar. Tremor Alla former av tremor skall registreras. 1 Inga eller tveksamma tremor 2 Lätta tremor, som inte stör patienten 3 Tydliga tremor, som stör patienten. Amplituden är dock hela tiden under tre centimeter 4 Tydliga tremor med amplitud över tre centimeter, som inte kan kontrolleras 2.6 Ökat behov av att vara i rörelse. Motorisk akatisi Känsla av oro i muskulaturen, särskilt i extremiteterna. Det leder till att patienten har svårt att hålla sig stilla. Observation under skattningen skall gälla. 1 Ingen eller tveksam akatisi 2 Lätt oro i extremiteterna, men kan dock kontrollera motoriken 3 Tydlig oro i extremiteterna och måste anstränga sig avsevärt för att sitta stilla under intervjun 4 Reser sig upp en eller flera gånger under intervjun på grund av den motoriska oron 2.7 Epileptiska anfall Endast grand mal avses, och registreras. 1 Inga anfall 2 Endast ett anfall under det sista halvåret 3 Upprepade anfall, dock högst tre under det senaste halvåret 4 Upprepade anfall med en frekvens av mer än tre under det sista halvåret 2.8 Stickningar/krypningar. Parestesier Förnimmelser i form av stickningar, krypningar, brännande eller rinnande känsla i huden. 1 Inga eller tveksamma parestesier 2 Tydliga men inte plågsamma 3 Svårare och tidvis obehagliga 4 Plågsam prägel Sida 20 (38)

21 2.9 Huvudvärk Alla former av huvudvärk registreras. Huvudvärk indelas i a) spänningshuvudvärk, b) migränliknande, c) andra former. 1 Ingen eller tveksam huvudvärk 2 Lätt huvudvärk, som inte kräver behandling 3 Svårare huvudvärk, men den stör inte patientens vardagsliv 4 Så intensiv att den interfererar med patientens vardagsliv 3.1 Svårighet att se på nära håll. Ackommodationssvårigheter Besvär med att se tydligt och skarpt på nära håll under förhållanden (med eller utan glasögon), då patienten ser bra på längre håll. Om patienten har bifokala glasögon skall bedömningen göras med dessa. 1 Inga svårigheter med att läsa normal tidningstext 2 Tidningstext kan läsas, men patienten blir fortare trött i ögonen, och/eller måste hålla tidningen på längre håll 3 Kan endast läsa särskilt tydlig text, t ex vissa böcker 4 Kan endast med hjälpmedel, t ex lupp, läsa rubriker i tidningar 3.2 Ökad salivavsöndring Endast ökad salivsekretion utan någon form av stimulation avses. 1 Ingen eller tveksam ökad sekretion 2 Klar ökning, men icke generande 3 Störande för patienten, som ständigt måste svälja saliv, men endast undantagsvis rinner munnen 4 Så uttalande symtom att patienten kan ha svårt för att tala tydligt 3.3 Muntorrhet. Nedsatt salivavsöndring Här avses muntorrhet på grund av reducerad salivsekretion. Detta kan leda till ökat vätskeintag, men skall skiljas från törst. 1 Ingen eller tveksam muntorrhet 2 Lätt muntorrhet, men icke generande 3 Så störande att det påverkar patientens vardagstillvaro 4 Uttalad muntorrhet, som stör patientens vardagsliv 3.4 Illamående/kräkning Observera att förekomst under de tre sista dygnen skall gälla. 1 Ingen eller tveksam förekomst av illamående 2 Lätt illamående, men inte generande 3 Klart störande, men ej förenat med kräkningar 4 När illamående är förenat med kräkningar Sida 21 (38)

22 3.5 Diarré Ökad defekationsfrekvens och/eller nedsatt konsistens av faeces 1 Ingen eller tveksam konsistensförändring 2 Tydligt förekommande, men icke störande i arbetet eller andra situationer 3 Störande med behov av flera dagliga, och påtvingade toalettbesök 4 Uttalade och imperativt defekationstvång med hotande eller inträffad inkontinens, och tydliga störningar i arbetet 3.6 Trög avföring, förstoppning. Obstipation Nedsatt defekationsfrekvens och/eller ökad konsistens av faeces. 1 Ingen eller tveksam obstipation 2 Tydligt förekommande, men icke plågsam 3 Uttalad och störande 4 Mycket kraftig, och plågsam obstipation 3.7 Besvär med att kasta vatten Känsla av igångsättningsbesvär och motstånd mot vattenkastning, svagare stråle och/eller förlängd miktionstid. Förekomst under de tre senaste dygnen skall gälla. 1 Inga eller tveksamma svårigheter att kasta vatten 2 Tydligt förekommande, men patienten plågas ej 3 Störande symtom på grund av slapp stråle, avsevärt förlängd miktionstid, och känsla av ofullständig blåstömning 4 Urinretention med ischuria paradoxa, och/eller hotande eller spontant urinstämma 3.8 Ökat behov att kasta vatten/ökad törst. Polyuri, polydipsi Ökad urinproduktion som leder till ökad vattenkastning, och rikliga urinmängder. Sekundärt ökat vätskeintag. 1 Ingen eller tveksam polyuri 2 Tydligt förekommande men inte särskilt störande nykturi (hos unga högst en gång per natt) 3 Störande på grund av ökad törst, och nykturi 2-3 gånger, eller vattenkastning varannan timme under dagen 4 Nästan konstant törst, nykturi minst 4 ggr, samt vattenkastning en gång per timma under dagen 3.9 Yrsel vid uppresande. Ortostatisk yrsel Svaghetsförnimmelser, svartnar för ögonen, öronsus, eventuellt stegrat till yrsel och svimningskänsla vid övergång från liggande eller sittande ställning till stående. 1 Ingen eller tveksam yrsel 2 Tydligt förekommande, men icke störande för patienten, som inte behöver vidtaga några särskilda föranstaltningar 3 Störande symtom, som måste motverkas genom långsamt eller etappvis övergång till stående ställning 4 Hotande yrsel, eller svimningsattacker trots försiktiga lägesförändringar, eventuellt tendens till yrsel så länge patienten befinner sig i upprätt ställning Sida 22 (38)

23 3.10 Hjärtklappning/oregelbundna hjärtslag. Palpitationer, takykardi Förnimmelser av snabba, kraftiga och/eller oregelbundna hjärtslag. 1 Inga eller tveksamma palpitationer 2 Tydliga men inte störande palpitationer. Antydan men övergående takykardi 3 Ofta förekommande, eller konstanta palpitationer, som oroar patienten, eller stör nattsömnen, men som för övrigt inte leder till några komplikationer. 4 Snabbt övergående takykardi 5 Misstanke om egentlig takykardi arytmianfall med t ex åtföljande svaghetsförnimmelse, och behov av att ligga, dyspné, svimningstendenser, eller prekordiala smärtor 3.11 Ökad svettning Svettningarna skall lokaliseras till hela kroppen och inte enbart fot- och handflator. 1 Ingen eller tveksam svettendens 2 Tydligt förekommande ymnig svettning vid kroppsansträngning, men inte störande 3 Generande ymnig svettning t ex vid gång i trappor, även vid byte av kläder 4 Ymnig svettning vid ringa fysisk ansträngning eller i vila och patienten känner sig konstant fuktig och måste ofta byta kläder 4.1 Hudutslag I protokollet registreras a) morbilliforma, b) petekiala, c) urtikariella, d) psorariasisliknade och e) icke klassificerbara utslag. 1 Inget eller tveksamt hudutslag 2 Lokalisering till mindre än 5 % av huden (dvs mindre än en handflata) 3 Ökad spridning, dock ej över en tredjedel av huden 4 Universellt utslag, d v s engagerande mer en tredjedel av huden 4.2 Klåda 1 Ingen eller tveksam klåda 2 Lätt klåda, men inte störande 3 Betydande och störande klåda. Eventuellt rivmärke. Sådan svårighetsgrad att klådan är plågsam 4 Ordentliga hudförändringar på grund av klådan 4.3 Ökat sexuellt intresse eller lust Ökning av patientens lust till sexuell samvaro. 1 Ingen eller tveksam ökad sexuallust 2 Klar ökning av sexuallusten, men den upplevs som naturlig av partner 3 Så tydlig ökning så den föranleder till kommentarer och diskussion 4 Sådan ökning att den sexuella samvaron är ordentligt störd Sida 23 (38)

24 4.4 Minskat sexuellt intresse eller lust Reducering av patientens lust till sexuell samvaro. 1 Ingen eller tveksam reduktion av samvaro 2 Inskränkningar, men icke så det stör välbefinnandet 3 Nedsättning av sådan grad att det utgör ett problem 4 Sådan reduktion att den sexuella samvaron är ordentligt reducerad, eller har upphört 4.5 Svårighet att få erektion. Erektil dysfunktion Denna fråga besvaras endast av män Störningar i patientens förmåga att uppnå, och/eller bibehålla erektion 1 Ingen eller tveksam dysfunktion 2 Lätt, men inte generande 3 Dysfunktionen upplevs som störande 4 Kan sällan, eller aldrig, uppnå och bibehålla erektion 4.6 För tidig utlösning. Ejakulatorisk dysfunktion Denna fråga besvaras endast av män Avser patientens förmåga att kontrollera ejakulationen. 1 Ingen eller tveksam dysfunktion 2 Patienten har vissa svårigheter att kontrollera ejakulationen, men icke störande i förhållandet 3 Så uttalade förändringar att den bristande kontrollen utgör ett problem för patienten 4 Så uttalade svårigheter att de kommer att bli dominerande problem i den sexuella samvaron, och i väsentlig grad påverka orgasmupplevelsen 4.7 Svårt att få utlösning. Ejakulatorisk dysfunktion Denna fråga besvaras endast av män Avser patientens förmåga att kontrollera ejakulationen 1 Ingen eller tveksam dysfunktion 2 Patienten har vissa svårigheter att kontrollera ejakulationen men upplevs inte som störande 3 Uttalade förändringar att den bristande kontrollen utgör ett problem för patienten 4 Så uttalade svårigheter att det kommer att dominera den sexuella aktiviteten och i väsentlig grad påverka orgasmupplevelsen 4.8 Spänningar i brösten/gynekomasti Förstoring av mammarkörtlarna hos en man (skall skiljas från fetma), spänningar i brösten och förstorade bröst hos kvinnor. 1 Ingen eller tveksam gynekomasti eller spänningar i brösten 2 Lätt men ingen generande förstoring av bröstkörtlar, ibland något spända bröst 3 Tydligt förekommande, men märks bara när patienten är avklädd, besvärsgivande spänningar i brösten eller förstoring av brösten jämfört med normalt 4 Sådan grad att den blivit kosmetiskt störande. Skall då kunnas observeras när patienten har kläder på sig. Hos kvinnor svåra besvär med spänningar i brösten som avsevärt förstorade jämfört med normalt Sida 24 (38)

25 4.9 Mjölk från brösten. Galaktorré Denna fråga besvaras endast av kvinnor Ökad mjölkproduktion från mammae utanför amningsperioden avses. 1 Ingen eller tveksam galaktorré 2 Galaktorré förekommer, men är icke generande 3 Sådan svårighetsgrad att den upplevs måttligt generande 4 Så uttalad att patienten är plågad 4.10 Orgasmdysfunktion Denna fråga besvaras endast av kvinnor Störningar i patientens förmåga att uppnå och uppleva orgasm. Ingen eller tveksam dysfunktion Problem med att uppnå orgasm, och/eller full orgasm. Patienten upplever emellertid inte detta som störande Så uttalad dysfunktion så att den upplevs som plågsam Kan sällan eller aldrig uppnå orgasm, och/eller upplevs som tom eller intetsägande 4.11 Torrhet i slidan Denna fråga besvaras endast av kvinnor Sekretionsstörning vid sexuell stimuli. Ingen eller tveksam sekretionsstörning Sekretionsreduktion vid sexuell stimulering, men ej generande Sekretionsreduktion vid sexuell stimulation av störande natur plågsam torrhet i vagina och sådan svårighetsgrad att samlag omöjliggörs, såvida inte lubricerande medel används 4.12 Blödningsrubbning. Amenorré Denna fråga besvaras endast av kvinnor Såväl hypomenorré, oligomenorré som amenorré under de tre senaste månaderna avses. Ingen eller tveksam minskning av volym Hypomennorré, d v s blödningarna är svagare än vanligt, men med normal intervall Oligomenorré, d v s intervallen mellan blödningarna är förlängda, och menstruationerna är svagare i jämförelse med normala förhållanden Amenorré, d v s menstruationerna har uteblivit mer än tre månader 4.13 Blödningsrubbning. Menorraghi Denna fråga besvaras endast av kvinnor Såväl hypermenorré, polymenorré samt metrorragi de tre senaste månaderna avses. Ingen eller tveksam ökning av frekvens och volym Hypemenorré, d v s blödningarna är kraftigare än vanligt, men med normal intervall Polymenorré, d v s blödningarna är vanligare, och dessutom kraftigare Metrorragi, d v s intervall och styrka är oregelbundna, och blödningarna vanligare, och kraftigare i jämförelse med habituellt tillstånd Sida 25 (38)

26 4.14 Blödningsrubbning, mellanblödning Denna fråga besvaras endast av kvinnor Blödningar mellan menstruation. Inga eller tveksamt förekommande blödningar Någon enstaka gång kan en blödning mellan menstruation förekomma Förekommer som regel men är sparsamma och besvärar ej patienten Rikliga mellanblödningar som upplevs som besvärande 4.15 Ljusöverkänslighet Ökad hudkänslighet för solljus avses. Ingen eller tveksam överkänslighet Lätt men inte störande Mer uttalad, och störande för patienten Så uttalade symtom att medicinseponering övervägs 4.16 Ökad pigmentering Härmed avses ökad pigmentering av huden, brun eller annan färg, vanligtvis på ljusexponerade områden. Ingen eller tveksamt ökad pigmentering Lätt ökad pigmentering Så uttalad pigmentering, generellt eller fläckformigt, att patienten söker behandling Pigmenteringen så uttalad att den tydligt uppmärksammas av omgivningen 4.17 Viktminskning Gradering avser den senaste månaden. Ingen eller tveksam viktminskning 1-2 kilos viktminskning på en månad 3-4 kilos viktminskning på en månad Över 4 kilos viktminskning på en månad 4.18 Viktökning Gradering avser senaste månaden. Ingen eller tveksam viktökning 1-2 kilos viktökning på en månad 3-4 kilos viktökning på en månad Över 4 kilos viktökning på en månad Sida 26 (38)

27 Con-sat Har Con-Sat besvarats? 1 Nej 2 Ja Patienttillfredsställelse med vården Frågeformuläret Patienttillfredsställelse med vården som ska lämnas till patienten finns på nästa sida och framåt. Sida 27 (38)

28 Patienttillfredsställelse med vården - skattning Con-sat frågeformulär som består av 11 frågor. I detta frågeformulär vill vi att du delar med dig av hur du upplevt den vård som du fått under de tre senaste månaderna genom psykiatrin och dess personal. Sätt ett kryss i framför det svarsalternativ som stämmer bäst överens med din hur du upplevt det som efterfrågas. Exempel: Om Du tycker att har haft dåliga att få hjälp vid behov - ring in på följande sätt: Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov?. dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig(kan ej avgöra) goda Goda goda Sida 28 (38)

29 Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig(kan ej avgöra) goda Goda goda Hur har Du upplevt stämningen på avdelning, mottagning eller varhelst du möter psykiatrin? dålig atmosfär Dålig atmosfär dålig atmosfär Lika god som dålig(kan ej avgöra) god atmosfär God atmosfär god atmosfär Hur har Du upplevt personalens förhållningssätt och bemötande? negativt Negativt negativt Lika god som dålig(kan ej avgöra) positivt Positivt positivt Hur har Du upplevt möjligheten att få samtal och olika terapiformer? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig(kan ej avgöra) goda Goda goda Hur har Du upplevt möjligheten att få träffa samma personal i behandlingen? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig(kan ej avgöra) goda Goda goda Sida 29 (38)

30 Hur har Du upplevt möjligheten att få information om ex. vårdplanering, fattade beslut, diagnostik osv? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig(kan ej avgöra) goda Goda goda Hur har Du upplevt möjligheten att vara delaktig i beslut som fattas? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig(kan ej avgöra) goda Goda goda Har Du ordinerats medicin för psykiska besvär? 1 Nej 2 Ja 0 Vet ej Om ja, Hur har Du upplevt medicineringen? negativt Negativt negativt Lika god som dålig(kan ej avgöra) positivt Positivt positivt Hur har Du upplevt möjligheten att få erbjudande om psykosocial hjälp? Exempel på psykosocial hjälp kan vara att träna sig i att klara sig socialt eller att få hjälp med familjeproblem. Det kan också vara sociala insatser för att försöka påverka ekonomi, arbets-/studiesituation eller bostadssituation. dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig(kan ej avgöra) goda Goda goda Hur har Du, så här långt, upplevt resultatet av behandlingen? negativt Negativt negativt Lika god som positivt Positivt positivt Sida 30 (38)

31 dålig(kan ej avgöra) Känns Dina kontakter inom psykiatrin som en trygghet för att Du i framtiden skall känna tillfredsställelse med tillvaron, kunna känna Dig väl till mods? lite Lite lite Lika lite som lite (kan ej avgöra) mycket mycket Sida 31 (38)

32 Livskvalitet Finns det uppgifter om patientens livssituation? Uppgift saknas Om ja, hur tycker Du att Din livssituation är just nu? Låt patienten göra skattning på papper enligt nedanstående instruktion och registrera därefter värdet. Instruktion till patienten: En markering längst ned på strecket representerar sämsta tänkbara livssituation. En markering längst upp representerar den bästa tänkbara livssituationen för Dig. Sätt en markering på strecket där du tycker att Ditt liv befinner sig just nu. Blankett som lämnat till patienten finns på nästa sida. Sida 32 (38)

33 Livskvalitet - skattning Namn: Personnummer: Skattningsdatum: Hur tycker du att ditt liv är just nu? Längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara livssituation. Längst upp representerar den bästa tänkbara livssituationen för dig. Så här fyller du i: Sätt ett kryss på strecket där du tycker att ditt liv befinner sig just nu. Bästa tänkbara livssituation Sämsta tänkbara livssituation Sida 33 (38)

34 Patientupplevda besvär Finns det uppgifter om patientupplevda besvär? Uppgift saknas Om ja, hur besvärad har du varit av psykiska problem under den senaste månaden? Låt patienten göra skattning på papper enligt nedanstående instruktion och registrera därefter värdet. Instruktion till patienten: Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara situation med upplevelse av extremt svåra psykiska besvär. Ett kryss längst upp representerar en situation där Du inte alls har besvärats av psykiska problem under den senaste månaden. Sätt ett kryss på strecket som visar i vilken utsträckning Du har besvärats av psykiska problem under den senaste månaden. Blankett som lämnat till patienten finns på nästa sida. Sida 34 (38)

35 Upplevda besvär - skattning Kvalitetsstjärnan version Namn: Personnummer: Skattningsdatum: Hur besvärad har du varit av dina psykiska besvär den senaste månaden? Längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara situation med upplevelse av extremt svåra psykiska besvär. Längst upp representerar en situation där du inte alls har besvärats av psykiska problem. Så här fyller du i: Sätt ett kryss på strecket som visar i vilken utsträckning Du har besvärats av psykiska problem den senaste månaden. Jag har inte alls besvärats av psykiska problem Mina psykiska problem besvärar mig extremt hårt Sida 35 (38)

36 Närståendes situation Finns det uppgifter om närståendes situation? Uppgift saknas Om ja, vilken påfrestning har du känt (upplevt) den senaste månaden på grund av din närståendes/anhöriges psykiska problem? Låt personen göra skattning på papper enligt nedanstående instruktion och registrera därefter värdet. Instruktion: Föreställ Dig att en markering längst ner på strecket representerar den största möjliga påfrestningen för Dig och att en markering längst upp representerar den bästa tänkbara situationen, helt utan känsla av påfrestning. Markera på strecket var Du tycker att Ditt liv befinner sig. Blankett som lämnat till närstående finns på nästa sida. Sida 36 (38)

37 Närståendes situation - skattning Kvalitetsstjärnan version Din närstående kommer att få ta del av din bedömning med syfte att kunna diskutera din situation. Din medverkan är helt frivillig. Skattningsdatum: Närståendes namn: Telefon nr: Närstående till patient namn: Personnummer: Vilken påfrestning har du känt (upplevt) den senaste månaden på grund av din närståendes psykiska problem? Längst ner på strecket representerar den största möjliga påfrestningen för dig. Längst upp representerar den bästa tänkbara situationen, helt utan känsla av påfrestning. Så här fyller du i: Sätt ett kryss på strecket där du tycker att ditt liv befinner sig. Ingen känsla av påfrestning Känsla av största möjliga påfrestning Sida 37 (38)

38 Sida 38 (38)