Kvalitetsstjärnan frågeformulär

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsstjärnan frågeformulär"

Transkript

1 Kvalitetsstjärnan frågeformulär Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit gällande (aktuella). * = Obligatorisk Sida 1 (35)

2 Innehåll Basuppgifter... 3 Årliga basdata... 3 GAF-skalan... 7 Mini-KSI... 8 Remissionsindex Hälsoscreening Con-sat Patienttillfredsställelse med vården - skattning Livskvalitet Livskvalitet - skattning Patientupplevda besvär Upplevda besvär - skattning Närståendes situation Närståendes situation - skattning Sida 2 (35)

3 Basuppgifter Under vilket år upplevde pat sina Första symtom: Vilket år visat påtagliga tecken till sjukdom : Sökte hjälp för första gången över huvudtaget år: Första kontakt med psykiatrin år: Första kontakt med denna klinik år: Årliga basdata Informationsdatum (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella). Skattningstyp Årsskattning Fristående Ange aktuell längd cm Längd = cm, utan skor. Svaret anges i heltal. Ange aktuell vikt kg Vikt = kg, utan ytterplagg, kavaj och skor. Svaret anges i decimaltal. Civilstatus 1 Gift 2 Sammanboende 3 Separerad 4 Frånskild 5 Änka/änkeman 6 Aldrig varit gift eller sammanboende Sida 3 (35)

4 Har patienten någon fast relation (t.ex. flick-/pojkvän/ maka/make)?? För att en relation ska räknas som fast ska den ha varat i minst 3 månader. I övrigt definieras begreppet av patienten. 1 Nej, har aldrig haft 2 Nej, men har haft fast relation tidigare 3 Ja, sedan mindre än 1 år 4 Ja, sedan mer än 1 år 5 Uppgift saknas/ej tillämpligt Ange tillämpligt alternativ avseende sociala kontakter. Avser kontakter med vänner och bekanta utanför den primära familjen, hur ofta man träffar och umgås med vänner. 0 Inga sociala kontakter 1 Sociala kontakter endast i samband med arbete/skola eller liknande 2 Sällan, högst 1 gång/månad 3 Ibland, 2-3 gånger/månad 4 Regelbundet, varje vecka Ange form av boende Med hemlös avses person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende, och som är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. 1 Ordinärt boende (utan stöd i hemmet av socialtjänsten eller motsvarande) 2 Ordinärt boende med stöd i hemmet av socialtjänsten eller motsvarande 3 Permanent särskilt boende (enl SoL/LSS) med stöd av personal del av dygnet 4 Permanent särskilt boende (enl SoL/LSS) med stöd av personal hela av dygnet 5 Familjehem 6 HVB-hem 7 Boende med socialt kontrakt 8 Hemlös (enligt definition) 0 Annan 0 Uppgift saknas Ange hushållets sammansättning Personer som regelbundet har sin nattvila i patientens hem under minst 4 nätter per månad räknas som ingående i hushållets sammansättning. 1 Ensamboende 2 Delar hushåll med make/maka/partner/sambo 3 Delar hushåll med förälder/föräldrar 4 Delar hushåll med andra vuxna (inkl. egna barn 18 år eller äldre) 5 Delar hushåll med barn under 18 års ålder 0 Uppgift saknas Sida 4 (35)

5 Har patienten barn under 18 år? Frågan gäller om patienten har barn, både biologiska och adopterade, oavsett om barnen bor med patienten eller inte. 1 Nej 2 Ja 0 Uppgift saknas Vilken är patientens högsta uppnådda utbildningsnivå? 1 Ej fullgjord förgymnasial utbildning 2 Fullgjord förgymnasial utbildning 3 Fullgjord gymnasial utbildning 4 Fullgjord eftergymnasial utbildning (minst 2 år) 5 Fullgjord eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 0 Uppgift saknas Ange patientens huvudsakliga sysselsättning under de senaste 12 månaderna. Uppgiften avser huvudsaklig situation det senaste året. Om någon av patientens sysselsättningar överstiger 75 procent anges bara ett alternativ. Om ingen av patientens sysselsättningar överstiger 75 procent får två (2) alternativ anges. Flera svarsalternativ kan anges 1 Egen försörjning 2 A-kassa 3 Föräldrapenning 4 Sjukpenning, sjukersättning eller motsvarande 5 Ekonomiskt bistånd enligt SOL eller motsvarande 6 Försörjd av anhörig 7 Eget kapital 8 Övrigt 0 Uppgift saknas Ange den diagnos som anses vara patientens huvuddiagnos (ICD-10 kod) Ange årtal då aktuell huvuddiagnos dokumenterades för första gången i patientens journal. Avser patientens huvuddiagnos oavsett om patienten fått annan diagnos tidigare Finns det en eller flera somatiska faktorer som uppenbart har betydelse för behandlingen? Uppgift saknas Sida 5 (35)

6 Resurser, dagar med vård och stöd Psykiatrisk vård Ange antal öppenvårdsbesök på enheten under de senaste 12 månaderna. Om exakt antal är okänt - gör en så god uppskattning som möjligt Har patienten under de senaste 12 månaderna behandlats inom psykiatrisk slutenvård? Med psykiatrisk slutenvård avses inneliggande sjukhusvård på psykiatrisk klinik eller motsvarande. Såväl frivillig vård som tvångsvård inkluderas. Tvångsvård i öppenvård (öppen LPT och LRV) inkluderas inte. Permissioner inkluderas inte. Uppgift saknas Kommunalt stöd Ange antal dagar med insatser som beslutats enligt SoL de senaste 12 månaderna. Har vårdåtgärder klassificerats enligt KVÅ? KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) är ett beskrivningssystem för hälso- och sjukvården som utvecklats vid Socialstyrelsen. Redskap för att beskriva åtgärder inom hälso- och sjukvård på ett mer fullständigt sätt. Uppgift saknas Om ja, vilken/vilka KVÅ-koder har patienten erhållit mest frekvent under de senaste 12 månaderna? Flera svarsalternativ kan anges, max fem svarsalternativ (2 bokstäver + 3 siffror) Sida 6 (35)

7 GAF-skalan Finns det uppgift om aktuellt värde på GAF symtom? Om ja, ange värde. Beakta psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga längs en hypotetisk kontinuum, där psykisk hälsa respektive psykisk sjukdom utgör de bägge polerna. Inkludera ej sådan funktionsnedsättning som beror på somatiska begränsande faktorer eller på yttre begränsande faktorer. Finns det uppgift om aktuellt värde på GAF Funktion? Om ja, ange värde. Beakta psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga längs en hypotetisk kontinuum, där psykisk hälsa respektive psykisk sjukdom utgör de bägge polerna. Inkludera ej sådan funktionsnedsättning som beror på somatiska begränsande faktorer eller på yttre begränsande faktorer. Sida 7 (35)

8 Mini-KSI Har Mini-KSI besvarats? Har patienten en fast case manager/vård- och stödsamordnare/kontaktperson? För JA-svar krävs att case manager/vård- och stödsamordnare/kontaktperson har - ett övergripande ansvar för koordinering, kontinuitet, behandling, rehabilitering och krishantering - ett aktivt uppsökande t ex hembesök - ett engagerat samhällets olika instanser för att tillgodose brukarens behov Har patienten/ brukaren en fast läkare som deltar vid resursgruppsmöten? För JA-svar krävs att case manager/vård- och stödsamordnare/kontaktperson och läkare uppenbart och tveklöst arbetar tillsammans med ömsesidigt iaktagande av varandras roller Det krävs vidare att läkare har deltagit vid senaste resursgruppsmöte. Sida 8 (35)

9 Finns en utsedd resursgrupp som arbetar för att genomföra uppsatta mål i utvecklingsplanen/ vårdplanen? Resursgrupp är den grupp av närstående och professionella som brukaren tillsammans med case manager fortlöpande arbetar tillsammans med för att genomföra uppställda målsättningar och lösa olika problem för att kunna fullfölja den skriftliga utvecklingsplanen. Hela resursgruppen skall träffas med regelbundenhet och arbetet sker med gemensamt beslutsfattande med brukaren som expert på sin egen situation i väl strukturerade resursgruppsmöten. Resursgrupp omfattar endast personer som brukaren varit delaktigt i valet av. Om ja, träffas resursgruppen minst en gång per kvartal för uppföljning av delmål och insatser? JA-svar kräver att resursgruppen träffats minst var tredje månad under sista året. Ja Nej Träffas brukare, närstående och case manager regelbundet, minst en gång varannan vecka för att genomföra, stödja och följa upp utvecklingsplanen? För JA-svar krävs att CM och brukare har träffar för fortlöpande arbete enligt utvecklingsplanen samt att resurspersoner ur det personliga nätverket medverkar enligt överenskommen planering och att brukare och närstående dessutom på egen hand genomför de moment som överenskommits. Har det under senaste året funnits skriftlig personlig utvecklingsplan (samordnad vårdstödplan) upprättad tillsammans med brukaren/ patienten? Den skall vara baserad på personliga mål, behov, problem och resurser. För klarläggande av dessa skall skattningar av brukarens sociala funktion och symtombild och brukartillfredsställelse ha gjorts Samtliga dessa omständigheter skall ha funnits för ett JA-svar. Även om flertalet moment är uppfyllada - men ej alla - skattas NEJ. Sida 9 (35)

10 Om ja, har den gällande personliga utvecklingsplanen reviderats på resursgruppsmöte under det senaste året? OM så inte skett skall skattas NEJ Vidare; Gör en självkritisk bedömning av om gällande plan i någon del ej synes uppdaterad/reviderad. Även om praxis justerats till vad som motsvarar aktuella behov skattas då NEJ (eftersom det är vårdplanen och inte praxis som skall skattas). Ja Nej Har den gällande personliga utvecklingsplanen reviderats på resursgruppsmöte under det senaste året? OM så inte skett skall skattas NEJ Vidare; Gör en självkritisk bedömning av om gällande plan i någon del ej synes uppdaterad/reviderad. Även om praxis justerats till vad som motsvarar aktuella behov skattas då NEJ (eftersom det är vårdplanen och inte praxis som skall skattas). Innehåller den gällande personliga utvecklingsplanen tydliga delmål? Även om delmål finns skall för ett JA-svar krävas att dessa har aktualitet och att det är uppenbart att dessa stämts av med brukare och resursgrupp Sida 10 (35)

11 Framgår det av den gällande personliga utvecklingsplanen vad de olika resurspersonerna skall göra för att delmålen skall uppnås? Kräv därutöver för ett JA-svar att resurspersonernas behandlingsinsatser är beskrivna så att de är utvärderingsbara. Är insatserna i den gällande personliga utvecklingsplanen utvärderingsbara? Finns tydligt beskrivna och utvärderingsbara insatser i utvecklingsplanerna? Har speciella insatser gjorts för att hjälpa patienten/brukaren och anhöriga att hantera stress? För JA-svar krävs att stressorer klarlagts och att case-manager lärt ut och tränat tekniker för strukturerad problemlösning för att brukaren och närstående bättre skall kunna hantera stress.det krävs ocks att brukaren tillsammans med närstående regelbundet på egen hand lärt sig att på egen hand hanera strässande situationer. Det är belagt att brukarna använder det man lärt om stesshantering i sitt dagliga liv. Sida 11 (35)

12 Finns det en utarbetad strategi för patientens/ brukarens mediciner som också är känd för brukaren och alla resurspersoner? För JA-svar krävs att brukaren och närstående är väl utbildade i sin medicinering och biverkningar. Det skall också finnas dokumentrat att sakkunnig medicinsk bedömning är gjord minst under det senaste året för bästa hantering av optimal medicinering, inkl att där så är rekommenderat, specifika undersöknignar är gjorda (t ex koncentrationsbestämning, laboratorieprover för att utesluta biverkan etc). Har under senaste året patienten/ brukaren och närstående erhållit strukturerade insatser med praktisk social träning, t.ex. ESL? För JA-svar krävs mer än att brukaren fått utbildning inom området social färdighetsträning. Det krävs också: Att det finns tydliga belägg för att uppnådda färdigheter mestadels används på rätt sätt i verkliga livet. Att den sociala träningen följs upp vid möten med resurspersoner (= det personliga närståendenätverket). Att den sociala träningen som görs finns upptagen i den personliga utvecklinsplanen i syfte att uppnå brukarens och närståendes mål. Har patienten/brukaren fått specifika psykologiska behandlingsinsatser? JA-svar kräver att du på egen hand eller någon kunnig person arbetat med någon specifik psykologisk behandlingsmetodik mot ångest, depressiva symtom, rösthallucinos, paranoida symtom, aggressivitet eller annat, t ex med KBT eller annan metod? Har brukaren/ patienten och resurspersonerna en krisplan om hur man skall hantera en krissituation? För JA-svar krävs Krisplanen måste också ha aktualitet och vara uppdaterad till aktuella behov, dokumenterat i den personliga utvecklingsplanen. Sida 12 (35)

13 Om ja, har krisplanen upprättats tillsammans med patienten/ brukaren och resurspersonerna? JA-svar kräver att du vet att alla resuspersoner är införstådda med krisplanens innehåll. Ja Nej Om ja, år patienten/ brukaren och resurspersonerna införstådda med de tidiga varningstecken som finns beskrivna i krisplanen? JA-svar kräver alltså att brukaren är införstådd med sina tidiga varningstecken och vad han/hon, och att alla i resursgruppen vet vad man skall göra om en försämring i tillståndet uppstår? Detta skall vara dokumenterat i utvecklingsplanen Ja Nej Har det under senaste året gjorts en undersökning av patientens/ brukarens kroppsliga hälsa och tandhälsa? För JA-svar krävs att - Årlig hälsokontroll gjorts av allmänläkare (el motsvarande) och tandhälsa OCH vid förekomst av kroppslig ohälsa - att behandling och kontroll av denna skett av allmänläkare/berörd specialist (och vid graviditet kontakt med gynekolog/barnmorska) på ett adekvat sätt. Sida 13 (35)

14 Remissionsindex Har Remissionsindex besvarats? Om ja, fyll i uppgifterna nedan P1 Vanföreställningar 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas P2 Tankemässig desorganisation 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas P3 Hallucinatoriskt beteende 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas N1 Avtrubbade affekter 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas Sida 14 (35)

15 N4 Passiv/apatisk tillbakadragenhet 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas N6 Bristande spontanitet och samtalsförmåga 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas A5 Manér och kroppshållning 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas A9 Udda tankeinnehåll 1 Saknas 2 Minimala 3 Lätta 4 Måttliga 5 Måttligt svåra/medelsvåra 6 Svåra 7 Extrema 8 Uppgift saknas Sida 15 (35)

16 Hälsoscreening Har Hälsoscreening besvarats? 1.1 Koncentrationsstörning Störningar i förmåga att koncentrera sig, samla tankarna och att vidmakthålla uppmärksamheten. 1 Ingen eller tveksam koncentrationsstörning 2 Måste anstränga sig mer än vanligt för att samla tankarna, dock utan att det är uppenbart generande i vardagssituationen 3 Så uttalade att det stör vardagstillvaron 4 Framträder klart under intervjun 1.2 Trötthet/uttröttbarhet. Asteni Upplevelse av trötthet och bristande uthållighet. 1 Ingen eller tveksam trötthet 2 Blir oftare tröttare än vanligt, men behöver ingen extra vila 3 Nödvändigt att ta vilopauser under dagen på grund av trötthet 4 Måste vila under större delen av dagen på grund av trötthet 1.3 Sömnighet, sedering Nedsatt förmåga att hålla sig vaken under dagen. Observation under skattningen skall gälla. 1 Ingen eller tveksam sömnighet 2 Lätt sömnig/dåsig, i mimik och tal 3 Mer uttalat sömnig/dåsig, gäspande, tendens till att nicka till 4 Svårighet att vara vaken, respektive väckas 1.4 Minnesstörningar Nedsatt minnesfunktion. Bedömningen skall göras oberoende på eventuella koncentrationsstörningar. 1 Ingen eller tveksam minnesstörning 2 Lätt subjektiv känsla av nedsatt minnesfunktion, som dock inte är generande i vardagssituation 3 Minnesstörningen stör patienten, och/eller noteras under intervjun 4 Tydliga minnesstörningar demonstreras under intervjun (observation) Sida 16 (35)

17 1.5 Depression Täcker såväl verbalt uttryckta upplevelser av tristhet, dysterhet, modlöshet, hopplöshetskänsla, hjälplöshet, eventuellt suicidala tankar, som iakttagelser på sänkt stämningsläge. 1 Neutralt eller förnöjt stämningsläge 2 Stämningsläget är sänkt jämförelse med normala förhållanden (trist, dyster, modlös), men livet är värt att leva 3 Sänkt stämningsläge med hopplöshetskänsla, och/eller önskan att dö, men knappast några planer på att beröva sig livet 4 Verbala och icke verbala rapporter om hopplöshetskänsla, massiv dysterhet, och/eller det är sannolikt att patienten har planer på att beröva sig livet 1.6 Spänning, inre oro Svårigheter med att slappna av, ökad spänning, oro, ängslan. Patientens rapporter skall gälla. Bedömningen skall göras oberoende på akatisi (item nr 2.6). 1 Ingen eller tveksam ökad spänning 2 Något mer spänd och orolig, men ej plågsamt i vardagssituationen 3 Betydande spänning, ängslan och inre oro, som dock ej är så intensiv eller konstant att den påtaglig stör vardagstillvaron 4 När spänningen och oron är så uttalad att den stör och påverkar vardagstillvaron 1.7 Ökad sömn Förlängd sömntid och skall värderas som genomsnitt av de tre senaste nätternas sömn. Skattningen skall baseras på jämförelse med habituellt tillstånd. 1 Ingen eller tveksamt ökad sömn 2 Sover upp till två timmar längre än vanligt 3 Sover 2-3 timmar längre än vanligt 4 Sover tre timmar längre än vanligt 1.8 Minskad sömn Förkortad sömntid och skall värderas som genomsnitt under de tre senaste nätternas sömn. Skattningen skall baseras på jämförelse med habituellt tillstånd. 1 Ingen eller tveksam förkortad sömn 2 Sover cirka två timmar mindre än vanligt 3 Sover 2-3 timmar mindre än vanligt 4 Sover tre timmar mindre än vanligt Sida 17 (35)

18 1.9 Ökad drömaktivitet Oberoende av drömmarnas innehåll skall de värderas som genomsnitt av de tre senaste nätternas sömn. Skattningen skall baseras på jämförelse med habituellt tillstånd. 1 Ingen eller tveksam ökning av drömaktiviteten 2 Lätt ökad drömaktivitet, som dock inte stör nattsömnen 3 Mer uttalad ökning av drömaktiviteten, som bidrar till att patienten vaknar flera gånger om natten 4 När den ökade drömaktiviteten klart reducerar sömnen 1.10 Känslomässig likgiltighet. Emotionell indifferens Dämpning av inlevelseförmågan leder till apatisk hållning gentemot omgivningen. 1 Ingen eller tveksam emotionell indifferens 2 Lätt dämpning av inlevelseförmågan 3 En mer uttalad emotionell indifferens 4 Så uttalad dämpning att patienten förhåller sig apatisk till omgivningen 2.1 Muskelvärk/muskelkramper. Dystoni Akuta former av dystoni i form av toniska kramper lokaliserade till en eller flera muskelgrupper, framförallt i ansiktet och/eller halsen. Observera att förekomst under de tre sista dygnen gäller. 1 Ingen eller tveksam dystoni 2 Lätta toniska kramper i käkledens och halsens muskulatur 3 Mer uttalade och längre varande dystona symtom, och/eller mer utbredda 4 Symtom som svåra okulogyra kriser, och/eller opistotonus uppträder 2.2 Stelhet i muskler. Rigiditet Generell ökad muskeltonus, som registreras som segt eller kugghjulspräglat motstånd vid passiva rörelser, framförallt noterade i armbågsleden. 1 Ingen eller tveksam rigiditet 2 Lätt rigiditet i hals, skuldror och extremiteter. Skall kunna registreras i t ex armbågsleden 3 Klart och tydligt registrerat som ett markerat symtom 4 Kraftigt uttalad rigiditet 2.3 Långsamma rörelser. Hypokinesi, akinesi Här med långsamma rörelser (bradykinesi), t.ex. reducerad mimik, nedsatt armsvängande, kortare steglängd, ev. ledande till rörelsearmod (akinesi). 1 Ingen eller tveksam hypokinesi 2 Något nedsatt motorik, t ex lätt nedsatta medrörelser i armar under gång, eller lätt reducerad mimik 3 Den motoriska rörelseinskränkningen kan tydligt registreras som långsam gång, eller kort steglängd 4 Uttalad rörelseinskränkning, gränsande till och inneslutande akinesi, d v s maskansikte, och eller mycket kort steglängd Sida 18 (35)

19 2.4 Ofrivilliga rörelser. Hyperkinesi Ofrivilliga rörelser, som oftast drabbar det orala området i form av buckolingvo-mastikatoriskt syndrom. De kan också ofta vara lokaliserade till fingrar och undre extremiteter, men sällan till bål- och respirationsmuskulaturen. Såväl initiala som tardiva hyperkinesier medtages. 1 Inga eller tveksamma hyperkinesier 2 Lätta involuntära rörelser, som kommer och går 3 Måttligt uttalade hyperkinesier, som finns den mesta tiden 4 Svåra hyperkinesier, med uttalade tungprotusion, gapande mun och/eller involuntära rörelser, lokaliserade till bål och extremiteter 2.5 Darrningar/skakningar. Tremor Alla former av tremor skall registreras. 1 Inga eller tveksamma tremor 2 Lätta tremor, som inte stör patienten 3 Tydliga tremor, som stör patienten. Amplituden är dock hela tiden under tre centimeter 4 Tydliga tremor med amplitud över tre centimeter, som inte kan kontrolleras 2.6 Ökat behov av att vara i rörelse. Motorisk akatisi Känsla av oro i muskulaturen, särskilt i extremiteterna. Det leder till att patienten har svårt att hålla sig stilla. Observation under skattningen skall gälla. 1 Ingen eller tveksam akatisi 2 Lätt oro i extremiteterna, men kan dock kontrollera motoriken 3 Tydlig oro i extremiteterna och måste anstränga sig avsevärt för att sitta stilla under intervjun 4 Reser sig upp en eller flera gånger under intervjun på grund av den motoriska oron 2.7 Epileptiska anfall Endast grand mal avses, och registreras. 1 Inga anfall 2 Endast ett anfall under det sista halvåret 3 Upprepade anfall, dock högst tre under det senaste halvåret 4 Upprepade anfall med en frekvens av mer än tre under det sista halvåret 2.8 Stickningar/krypningar. Parestesier Förnimmelser i form av stickningar, krypningar, brännande eller rinnande känsla i huden. 1 Inga eller tveksamma parestesier 2 Tydliga men inte plågsamma 3 Svårare och tidvis obehagliga 4 Plågsam prägel Sida 19 (35)

20 2.9 Huvudvärk Alla former av huvudvärk registreras. Huvudvärk indelas i a) spänningshuvudvärk, b) migränliknande, c) andra former. 1 Ingen eller tveksam huvudvärk 2 Lätt huvudvärk, som inte kräver behandling 3 Svårare huvudvärk, men den stör inte patientens vardagsliv 4 Så intensiv att den interfererar med patientens vardagsliv 3.1 Svårighet att se på nära håll. Ackommodationssvårigheter Besvär med att se tydligt och skarpt på nära håll under förhållanden (med eller utan glasögon), då patienten ser bra på längre håll. Om patienten har bifokala glasögon skall bedömningen göras med dessa. 1 Inga svårigheter med att läsa normal tidningstext 2 Tidningstext kan läsas, men patienten blir fortare trött i ögonen, och/eller måste hålla tidningen på längre håll 3 Kan endast läsa särskilt tydlig text, t ex vissa böcker 4 Kan endast med hjälpmedel, t ex lupp, läsa rubriker i tidningar 3.2 Ökad salivavsöndring Endast ökad salivsekretion utan någon form av stimulation avses. 1 Ingen eller tveksam ökad sekretion 2 Klar ökning, men icke generande 3 Störande för patienten, som ständigt måste svälja saliv, men endast undantagsvis rinner munnen 4 Så uttalande symtom att patienten kan ha svårt för att tala tydligt 3.3 Muntorrhet. Nedsatt salivavsöndring Här avses muntorrhet på grund av reducerad salivsekretion. Detta kan leda till ökat vätskeintag, men skall skiljas från törst. 1 Ingen eller tveksam muntorrhet 2 Lätt muntorrhet, men icke generande 3 Så störande att det påverkar patientens vardagstillvaro 4 Uttalad muntorrhet, som stör patientens vardagsliv 3.4 Illamående/kräkning Observera att förekomst under de tre sista dygnen skall gälla. 1 Ingen eller tveksam förekomst av illamående 2 Lätt illamående, men inte generande 3 Klart störande, men ej förenat med kräkningar 4 När illamående är förenat med kräkningar Sida 20 (35)

21 3.5 Diarré Ökad defekationsfrekvens och/eller nedsatt konsistens av faeces 1 Ingen eller tveksam konsistensförändring 2 Tydligt förekommande, men icke störande i arbetet eller andra situationer 3 Störande med behov av flera dagliga, och påtvingade toalettbesök 4 Uttalade och imperativt defekationstvång med hotande eller inträffad inkontinens, och tydliga störningar i arbetet 3.6 Trög avföring, förstoppning. Obstipation Nedsatt defekationsfrekvens och/eller ökad konsistens av faeces. 1 Ingen eller tveksam obstipation 2 Tydligt förekommande, men icke plågsam 3 Uttalad och störande 4 Mycket kraftig, och plågsam obstipation 3.7 Besvär med att kasta vatten Känsla av igångsättningsbesvär och motstånd mot vattenkastning, svagare stråle och/eller förlängd miktionstid. Förekomst under de tre senaste dygnen skall gälla. 1 Inga eller tveksamma svårigheter att kasta vatten 2 Tydligt förekommande, men patienten plågas ej 3 Störande symtom på grund av slapp stråle, avsevärt förlängd miktionstid, och känsla av ofullständig blåstömning 4 Urinretention med ischuria paradoxa, och/eller hotande eller spontant urinstämma 3.8 Ökat behov att kasta vatten/ökad törst. Polyuri, polydipsi Ökad urinproduktion som leder till ökad vattenkastning, och rikliga urinmängder. Sekundärt ökat vätskeintag. 1 Ingen eller tveksam polyuri 2 Tydligt förekommande men inte särskilt störande nykturi (hos unga högst en gång per natt) 3 Störande på grund av ökad törst, och nykturi 2-3 gånger, eller vattenkastning varannan timme under dagen 4 Nästan konstant törst, nykturi minst 4 ggr, samt vattenkastning en gång per timma under dagen 3.9 Yrsel vid uppresande. Ortostatisk yrsel Svaghetsförnimmelser, svartnar för ögonen, öronsus, eventuellt stegrat till yrsel och svimningskänsla vid övergång från liggande eller sittande ställning till stående. 1 Ingen eller tveksam yrsel 2 Tydligt förekommande, men icke störande för patienten, som inte behöver vidtaga några särskilda föranstaltningar 3 Störande symtom, som måste motverkas genom långsamt eller etappvis övergång till stående ställning 4 Hotande yrsel, eller svimningsattacker trots försiktiga lägesförändringar, eventuellt tendens till yrsel så länge patienten befinner sig i upprätt ställning Sida 21 (35)

22 3.10 Hjärtklappning/oregelbundna hjärtslag. Palpitationer, takykardi Förnimmelser av snabba, kraftiga och/eller oregelbundna hjärtslag. 1 Inga eller tveksamma palpitationer 2 Tydliga men inte störande palpitationer. Antydan men övergående takykardi 3 Ofta förekommande, eller konstanta palpitationer, som oroar patienten, eller stör nattsömnen, men som för övrigt inte leder till några komplikationer. 4 Snabbt övergående takykardi 5 Misstanke om egentlig takykardi arytmianfall med t ex åtföljande svaghetsförnimmelse, och behov av att ligga, dyspné, svimningstendenser, eller prekordiala smärtor 3.11 Ökad svettning Svettningarna skall lokaliseras till hela kroppen och inte enbart fot- och handflator. 1 Ingen eller tveksam svettendens 2 Tydligt förekommande ymnig svettning vid kroppsansträngning, men inte störande 3 Generande ymnig svettning t ex vid gång i trappor, även vid byte av kläder 4 Ymnig svettning vid ringa fysisk ansträngning eller i vila och patienten känner sig konstant fuktig och måste ofta byta kläder 4.1 Hudutslag I protokollet registreras a) morbilliforma, b) petekiala, c) urtikariella, d) psorariasisliknade och e) icke klassificerbara utslag. 1 Inget eller tveksamt hudutslag 2 Lokalisering till mindre än 5 % av huden (dvs mindre än en handflata) 3 Ökad spridning, dock ej över en tredjedel av huden 4 Universellt utslag, d v s engagerande mer en tredjedel av huden 4.2 Klåda 1 Ingen eller tveksam klåda 2 Lätt klåda, men inte störande 3 Betydande och störande klåda. Eventuellt rivmärke. Sådan svårighetsgrad att klådan är plågsam 4 Ordentliga hudförändringar på grund av klådan 4.3 Ökat sexuellt intresse eller lust Ökning av patientens lust till sexuell samvaro. 1 Ingen eller tveksam ökad sexuallust 2 Klar ökning av sexuallusten, men den upplevs som naturlig av partner 3 Så tydlig ökning så den föranleder till kommentarer och diskussion 4 Sådan ökning att den sexuella samvaron är ordentligt störd Sida 22 (35)

23 4.4 Minskat sexuellt intresse eller lust Reducering av patientens lust till sexuell samvaro. 1 Ingen eller tveksam reduktion av samvaro 2 Inskränkningar, men icke så det stör välbefinnandet 3 Nedsättning av sådan grad att det utgör ett problem 4 Sådan reduktion att den sexuella samvaron är ordentligt reducerad, eller har upphört 4.5 Svårighet att få erektion. Erektil dysfunktion Denna fråga besvaras endast av män Störningar i patientens förmåga att uppnå, och/eller bibehålla erektion 1 Ingen eller tveksam dysfunktion 2 Lätt, men inte generande 3 Dysfunktionen upplevs som störande 4 Kan sällan, eller aldrig, uppnå och bibehålla erektion 4.6 För tidig utlösning. Ejakulatorisk dysfunktion Denna fråga besvaras endast av män Avser patientens förmåga att kontrollera ejakulationen. 1 Ingen eller tveksam dysfunktion 2 Patienten har vissa svårigheter att kontrollera ejakulationen, men icke störande i förhållandet 3 Så uttalade förändringar att den bristande kontrollen utgör ett problem för patienten 4 Så uttalade svårigheter att de kommer att bli dominerande problem i den sexuella samvaron, och i väsentlig grad påverka orgasmupplevelsen 4.7 Svårt att få utlösning. Ejakulatorisk dysfunktion Denna fråga besvaras endast av män Avser patientens förmåga att kontrollera ejakulationen 1 Ingen eller tveksam dysfunktion 2 Patienten har vissa svårigheter att kontrollera ejakulationen men upplevs inte som störande 3 Uttalade förändringar att den bristande kontrollen utgör ett problem för patienten 4 Så uttalade svårigheter att det kommer att dominera den sexuella aktiviteten och i väsentlig grad påverka orgasmupplevelsen 4.8 Spänningar i brösten/gynekomasti Förstoring av mammarkörtlarna hos en man (skall skiljas från fetma), spänningar i brösten och förstorade bröst hos kvinnor. 1 Ingen eller tveksam gynekomasti eller spänningar i brösten 2 Lätt men ingen generande förstoring av bröstkörtlar, ibland något spända bröst 3 Tydligt förekommande, men märks bara när patienten är avklädd, besvärsgivande spänningar i brösten eller förstoring av brösten jämfört med normalt 4 Sådan grad att den blivit kosmetiskt störande. Skall då kunnas observeras när patienten har kläder på sig. Hos kvinnor svåra besvär med spänningar i brösten som avsevärt förstorade jämfört med normalt Sida 23 (35)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A RättspsyK Grunddata och Nyregistrering av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.1 Formulär A Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utfördes 200905-200911 under ledning av 3 st legitimerade tandläkare i Malmö, 1 st legitimerad tandläkare i Stockholm och 1 st

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer www.rfs.se Många har kontaktperson eller kontaktfamilj Antal personer som har insatsen enligt socialtjänstlagen o 21 200 barn

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. Avdelningschef vid avdelning 23 i Varberg. Har arbetat inom psykiatrin i många år. Kom in i psykiatrin genom en kamrat i ungdomen

Läs mer

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga! Instruktioner till CM: Kopiera enkäten och be din klient att fylla i den vid ett av era första möten och därefter var 12:e månad och när CM-uppdraget avslutas. Skicka enkäten till Kerstin Lagerlund, Socialförvaltningen,

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO Ifylles av vårdgivare K Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 4375501847 1 / 20 SP_k_v2 Instruktion

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Body Code studie 2012-2013

Body Code studie 2012-2013 Body Code studie 212-213 Metod och förutsättningar: Studien gick över ca ett halvt år och bestod av 77 sessioner på 2 klienter, varje har fått minst 3 ar, varierande upp till max 7 sessioner. Klienten

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Frågeformulär allergi/astmautredning

Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformuläret skickas tillsammans med kallelse för att du i lugn och ro ska kunna besvara frågorna inför ditt besök på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans

Läs mer

Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen

Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen ARBETSVERKTYG Bedömningsfasen INFORMATION Din Case Manager/Vård och stödsamordnare är: Case Managern kommer att arbeta som samordnare enligt programmet Integrerad psykiatri. Arbetsmetoden som används är

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA Ändamålet med detta frågeformulär är att få ännu mer information om Er hälsa och Ert välbefinnande. Vi ber

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1]

Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1] Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1] A: Ange med tydligt kryss om Du HAR BESVÄR numera av resp. symtom (NEJ eller JA), t. ex. : : : Efter saneringen (alt. om Du inte har sanerat: numera)

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer