NORDMALINGS KOMMUN Årsredovisning 2015

Transkript

1 NORDMALINGS KOMMUN Årsredovisning 2015

2

3 Struktur Innehåll Förvaltningsberättelse Här presenteras hur kommunen styr mot god ekonomisk hushållning. Avsnittet inleds med att kommunstyrelsens ordförande och kommunchef ger en sammanfattande kommentar av året som har gått. Ordförande och kommunchef har ordet...3 Förvaltningsberättelse...4 God ekonomisk hushållning...4 Borgensåtagande och pensionsförpliktelse...6 Jämförelse med andra kommuner...6 Framåtblick...7 Verksamhetsmål...7 Ekonomisk redovisning I detta avsnitt presenteras den ekonomiska redovisningen för kommunen och kommunkoncernen. Räkenskapsrapporter med tillhörande noter kompletteras med budgetjämförelse och investeringsredovisning. Nyckeltal för de fem senaste åren avslutar avsnittet. Resultaträkning... 9 Balansräkning...10 Kassaflödesanalys...11 Redovisningsprinciper...12 Noter...14 Budgetjämförelse kommunen Investeringsredovisning kommunen Fem år i sammandrag Personalberättelse Läsaren kan här ta del av personalnyckeltal och kommunens personalarbete. Personalberättelse Nämnder och bolag Avsnittet speglar hur kommunen har organiserat sig för att utföra välfärdsuppdraget. Den kommunala verksamheten presenterar vad som har hänt under året och hur de utskottsspecifika målen har uppfyllts. Organisation...27 Året i bilder...28 Allmänna utskottet Gemensam service Allmänna utskottet Sektor samhällsbyggnad Sociala utskottet Sektor omsorg Barn och utbildningsutskottet Sektor utbildning...38 Vatten och avlopp samt avfallsverksamhet Nordmalingshus AB dotterbolag...43 Begreppsförklaringar...45

4 Ordförande har ordet 2015 har varit ett positivt år i Nordmaling, och det positiva ekonomiska resultatet för 2014 följs upp med ett ännu bättre resultat Det har dock krävts en del tuffa beslut och ett digert arbete från personalen i våra verksamheter för att nå dit och jag vill rikta ett extra stort tack till personalen för det jobb som har gjorts under året. Under 2015 arbetade vi målmedvetet och intensivt med näringslivsfrågor. Företagsfrukostar, kvällsmöten och företagsbesök har varit delar i det. Till vår stora glädje klättrade Nordmalings kommun 104 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking av kommuners företagsklimat! Det påbörjade målmedvetna arbetet fortsätter för utveckling och tillväxt! Vi arbetar också för att hitta en långsiktigt hållbar skolorganisation för elevernas, föräldrarnas och personalens bästa. Skolan har också en viktig roll då det gäller marknadsföringen av kommunen. LOV Lagen om valfrihet har återinförts inom hemtjänsten. En aktör har nu avtal med kommunen vilket innebär att de som har hemtjänst nu kan välja antingen kommunen eller denna nya aktör som utförare av hemtjänst. I Europa och i Sverige har flyktingströmmarna ökat radikalt under Det innebär ett utökat ansvar även för Nordmalings kommun. I slutet av året öppnade kommunen ett evakueringsboende med 70 platser i Rundvik. Det boendet fungerar mycket bra och är fortsatt igång under Nordmalings kommun fortsätter självklart också med att ta emot nyanlända och det arbetas också med att ta fram en integrationsstrategi för att underlätta nyanländas väg in i samhället. Nu fortsätter arbetet med att tillsammans förändra bilden av vår kommun. Fler måste förstå hur fantastisk vår kommun är. Prioriterade frågor är bostadsbyggande, skola, integration och näringsliv. Tack till alla anställda, alla som bor och verkar i kommunen samt alla politiska företrädare. Februari 2016 Madelaine Jakobsson Kommunstyrelsens ordförande Kommunchefen har ordet Nordmalings kommun redovisar ett positivt resultat för Överskottet kan härledas till att ökningstakten för verksamhetens nettokostnader varit lägre än ökningstakten för skatteintäkter och generella statsbidrag. Under 2015 har även kommunens anställda arbetat hårt med att verksamheterna ska hålla budget och för det förtjänar de en eloge. En händelse som påverkat kommunen är flyktingsituationen under hösten Nordmalings kommun har startat ett evakueringsboende ett tillfälligt boende för asylsökande i kommunal regi. Boendet drivs som ett ordinärt boende med fast personal och med stöd av ideella föreningar. Verksamheten fortsätter även under Under 2015 har kommunen arbetat vidare med den nya organisationen. Inom Gemensam service finns nu också en utvecklingsavdelning som innehåller följande funktioner: integration, kultur och fritid, näringsliv, kommunikation, samt arbetsmarknad. Utvecklingsavdelningen är en viktig funktion för att attrahera nya invånare till Nordmalings kommun. Arbetet mot näringslivet har intensifierats under Ett stort antal företagsbesök har genomförts som resulterat i rapporter med många utvecklingstankar. Arbetet med att bygga nya bostäder har tilltagit under året. Flera olika alternativ diskuteras där det skulle vara särskilt roligt om någon större aktör ville visa intresse för Nordmalings kommun. Helen Sundström Hetta Kommunchef Helen Sundström Hetta och Madelaine Jakobsson. 3 Årsredovisning 2015

5 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning I december 2013 fastställde kommunfullmäktige en reviderad ekonomistyrningspolicy. Där ingår de finansiella mål som för Nordmalings kommun innebär god ekonomisk hushållning. De finansiella målen är både lång och kortsiktiga och har skärpts. För att säkerställa kvalitet, att rätt välfärd levereras till kommuninvånare ingår numera även verksamhetsmålen i policyn som följs upp i form av styrkort. Uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål presenteras i slutet av förvaltningsberättelsen Finansiella mål Resultat 3, 4 % Resultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 %. Resultatavvikelse 0,9 Mkr Programmens resultatavvikelse ska vara >0. Soliditet 39, 4 % Kommunens soliditet ska uppgå till minst 40 %. Soliditet inklusive pensionsförpliktelse Nettolåneskuldsförändring 8,3 % Soliditet inkl pensionsförpliktelse ska årligen förbättras och långsiktigt uppgå till minst 10 %. 56,0 % Nettolåneskulden ska inte öka, d.v.s. kommunens investeringar ska finansieras med egna medel för att i första hand amortera på den kommunala låneskulden. Figur 1 Finansiella mål Nordmalings kommun. Under år 2015 uppfylls fyra av de fem finansiella målen: resultat, resultatavvikelse, soliditet inklusive pensionsförpliktelse samt nettolåneskuldsförändring. Nedan presenteras en närmare analys av respektive mål. Resultat För Nordmalings kommun innebär god ekonomisk hushållning bland annat att uppnå resultat motsvarande minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag positiv avvikelse för skatteintäkter och finansnettot drogs ned av en negativ prognos för verksamhetens nettokostnader där prognosen var en negativ avvikelse med 7,9 Mkr. Åtgärder beslutades och verkställdes i prognos 2 antogs budgeterat resultat uppnås. Verksamhetens nettokostnad visade då en minskad negativ avvikelse och antogs landa på minus 4,4 Mkr. Under tertial 3 minskade verksamhetens nettokostnader ytterligare i förhållande till budget och landade slutligen på en positiv avvikelse med 0,9 Mkr. Läs ytterligare analys kring utfallet för verksamhetens nettokostnader under rubriken nämndernas resultatavvikelse på nästa sida och i respektive utskotts verksamhetsberättelse. Balanskravsresultat Kommunallagens krav på ekonomi i balans innebär i korthet att kommuner och landsting inte får budgetera ett negativt resultat. Uppstår ett sådant resultat ska det återställas under de närmaste följande tre åren. I förvaltningsberättelsen ska förklaringar till hur ett negativt resultat ska regleras anges. Efter tre år av underskott fastställde kommunfullmäktige i samband med årsredovisning 2013 att återställning av de ackumulerade underskotten ska återarbetas genom att faktiskt budgetera med minst 2 procentiga resultatmål åren 2014 och Årets balanskravsresultat på 14,1 Mkr innebär att kommunen återställt underskottet i sin helhet. Justerad ingående balans härrör till korrigering av 2014 års resultat. Avgörande för att öka möjligheterna att uppnå tillfredsställande balanskrav är att budgetera med sådana. Vid beräkningen av balanskravsresultatet ska årets resultat rensas för vissa poster som inte härrör från den egentliga verksamheten. (Mkr) Årets resultat enligt resultaträkningen 14,7 samtliga realisationsvinster 0,5 9 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 14,1 6 Balanskravsresultat 14, Figur 2 Resultatutveckling Nordmalings kommun , Mkr. I budget 2015 fastställde fullmäktige ett resultat på 8,8 Mkr och lade därmed grunden till resultatmålet. Nordmalings kommun visar för 2015 ett resultat på 14,7 Mkr vilket motsvarar 3,4 procent av skattemedel och statsbidrag. Vid tertial 1 pekade prognosen på ett resultat på 4,8 Mkr. En Justerad ingående balans balanskravsresultat att 0,7 återställa Årets balanskravsresultat 14,1 Utgående balans balanskravsresultat att återställa 13,4 Årets koncernresultat I koncernen resultat ingår förutom Nordmalings kommun det helägda dotterbolaget Nordmalingshus AB. Dotterbolaget redovisar ett resultat på plus 1,1 Mkr. Koncernresultatet för 2015 är 16,3 Mkr. Årsredovisning

6 Resultatavvikelse Mkr Utfallhelår 2015 Gemensamma verksamheter Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m.m. Kultur och fritid Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Gemensamma kostnader/intäkter Verksamhetens nettokostnader 24,1 4,2 24,1 16,0 155,6 178,3 3,6 7,6 0,6 Budget helår ,3 4,0 24,0 15,8 157,0 174,0 4,3 6,9 4,6 Avvikelse mot budget 0,2 0,2 1,4 4,3 0,8 0,7 4,0 414,0 414,9 0,9 Figur 3 Verksamhetens nettokostnad per programnivå Nordmalings kommun. I juni 2014 överlämnade kommunfullmäktige budget 2015 till kommunstyrelsen fastställd på programnivå. Med smärre tekniska justeringar mellan programmen utformade kommunstyrelsen verksamhetsplan 2015 som sedan fastställdes i december Den politiska beredningen under året har för pedagogisk verksamhet skett i barn och utbildningsutskottet och för vård och omsorg samt den övervägande delen av särskilt riktade insatser i sociala utskottet. Övriga programområden har beretts i allmänna utskottet. Månads och tertialrapportering har presenterats för kommunstyrelsen via utskotten. En uppföljning gentemot tilldelade skattemedel visar att det samlade resultatet för programområdena, det vill säga verksamhetens nettokostnader, avviker 0,9 Mkr mot budget vilket motsvarar 0,2 procent. Att jämföra med 2014 års minus 5,7 Mkr. Trots att verksamhetens nettokostnader har en positiv avvikelse totalt bör över och underskottshantering tillämpas på respektive programområde, inte minst för de programområden där det förekommer privata aktörer. Programområden som avviker positivt mot budget är gemensam verksamhet, pedagogisk verksamhet, särskilt riktade insatser och gemensamma kostnader/intäkter, totalt 6,3 Mkr. Avvikelsen för gemensamma kostnader/intäkter avser buffert för oförutsedda händelser. Negativ avvikelse från tilldelade skattemedel visar politisk verksamhet, infrastruktur, skydd m.m, kultur och fritid, vård och omsorg samt affärsverksamhet, totalt 5,4 Mkr. Intäkter och kostnader 6 Verksamhetens nettkostnad Skatteintäkter och statsbidrag Figur 4 Kostnads och intäktsutveckling procentuell förändring En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att styra ekonomin så att intäkter överskrider kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att titta på utvecklingen av verksamhetens nettokostnad i jämförelse med skatteintäkter och statsbidrag. Det är inte god ekonomisk hushållning eller långsiktigt hållbart att nettokostnaden har en högre ökningstakt än skatteintäkter och statsbidrag. Figuren ovan visar att verksamhetens nettokostnader har ökat med 2,8 procent gentemot år 2014 samtidigt som skatteintäkter och statsbidrag ökat med 4,6 procent. Skiftet mellan de två storheterna ligger helt i linje med den ekonomistyrning som eftersträvats efter åren med underskott. Verksamhetens nettokostnader består av intäkter och kostnader. Totalt ökade verksamhetsintäkterna med 5,9 procent. Verksamhetens samtliga kostnader ökade med 4,1 procent. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen äger själva. För att förbättra soliditeten ska amortering göras och/eller positiva resultat uppnås. Över en tioårsperiod visar Nordmalings kommun 50 Koncernen Kommunen Figur 5 Soliditet Nordmalings kommun samt koncern 5 Årsredovisning 2015

7 en negativ trend med sjunkande soliditet. Kommunkoncernen visar under samma tidsperiod en marginell förbättring. Kommunens soliditet per är 39,4 procent. Målet är en soliditet som överstiger 40 procent. Snittet bland Sveriges glesbygdskommuner, 45 procent, avser år Soliditeten inklusive pensionsförpliktelse Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser är vid bokslutet minus 8,3 procent. Pensionsförpliktelsen har då reducerats med de försäkringslösningar som faktiskt reducerar kommunens förpliktelse. Inlösen via IPR försäkring har verkställts med totalt 20 Mkr inklusive löneskatt över de tre senaste åren. Snittet för Sveriges glesbygdskommuner minus 10,5 procent, avser år Målet är att soliditeten inklusive pensionsförpliktelser årligen ska förbättras och långsiktigt uppgå till minst 10 procent. Målet beräknas uppnås genom försäkringslösningar. Nettolåneskuldsförändring Med utgångspunkt i det svåra läget med sjunkande resultat och en stor, orörd ansvarsförbindelse i form av pensionsskuld, relativt stor andel långfristiga lån samt en krympande befolkning satte kommunfullmäktige målet att nettolåneskulden inte skulle växa. All investering ska ske med egna medel och låneskulden ska amorteras ned. Årets nettolåneskuldsförändring är minus 56 procent. Minskningen beror på en investeringsnivå under budget, tillskott i form av extra skattemedel under december månad, återbetalning AFAmedel samt i övrigt god tillströmning av sökta bidrag vilket gett en kraftigt stärkt kassa. Amortering kommer att ske vid nästa kreditförfall, vilket sker i maj Finansiering För att begränsa refinansieringsrisken fastställer kommunens finanspolicy att inte mer än 50 procent av lånestocken får förfalla inom en rullande 12månaders period. Enbart 16 procent av koncernens kreditförfall sker inom närmaste året. Den genomsnittliga kapitalbindningen bör ej heller understiga två år. Snittkredittiden på koncernens låneportfölj är i dagsläget 3,25 år. I syfte att begränsa räntekänsligheten och resultateffekten över tiden ska maximalt 50 procent av räntebindningen förfalla inom 12 månader. 37 procent av ränteförfallen sker inom närmsta året. En ytterligare avgränsning är att den genomsnittligt volymvägda räntebindningstiden bör vara mellan 2 år och 4 år. Snitträntebindningen på totala portföljen är idag 2,40 år. Snitträntan för koncernen de senaste 12 månaderna var 1,93 procent av den utestående nettoskulden på kr. Kassalikviditet Kassalikviditeten ett mått på kortsiktig betalningsförmåga bör ligga på minst 100 procent. Är kassalikviditeten lägre kan kommunen behöva göra sig av med långfristiga tillgångar eller ta lån för att kunna betala sina kortfristiga skulder. Detta skedde år 2011 när kommunen fick låna för att klara av den löpande driften. Kommunens kassalikviditet har stärkts under året och ligger på 118 procent. Efter flera år av kassalikviditet under 100 procent är det en positiv signal. En förutsättning för god likviditetsplanering för en kommun i Nordmalings storlek som bland annat köper alla gymnasieplatser försvåras av långa eftersläp med bidragsutbetalning från Migrationsverket samt långa debiteringsperioder gällande exempelvis mellankommunala gymnasieköp och tjänstepension. Jämn investeringsnivå mellan åren bidrar även det till god likviditetsplanering. Borgensåtaganden och pensionsförpliktelser Under perioden har kommunen utökat sina borgenslöften med 62 Mkr. Från tidigare nivån på 80 Mkr motsvarar det en ökning med 80 procent. Av de 62 Mkr riktar sig 50 Mkr till det egna dotterbolaget Nordmalingshus AB och 12 Mkr avser extern borgen under byggtiden till Notholmen kooperativ hyresrättsförening. De utökade borgenslöftena har vid bokslutstillfället inte nyttjats. Kommunen har under perioden även beslutat kring kapitaltäckningsgaranti för dotterbolaget. Beslutet innebär att kommunen förbinder sig att svara för att det egna kapitalet i Nordmalingshus AB vid varje tillfälle uppgår till det registrerade aktiekapitalet. Ett stort åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Pensionsåtagande som intjänats före 1998 redovisas enligt blandmodellen. Större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och uppgår per till 181 Mkr en minskning från årsskiftet med 4 Mkr. För att aktivt kapa topparna i pensionsutbetalningar och undvika att vältra över kostnader på kommande generationer har kommunen även i år genomfört partiell inlösen av pensioner. Jämförelse med andra kommuner Ett effektiviseringsarbete har pågått de senaste åren med utgångspunkt i genomförda nyckeltalsanalyser. Nyckeltalsjämförelser av strukturjusterade standardkostnader pekar tydligt ut var besparingar bör sättas in för att kom Årsredovisning

8 munens resurser ska räcka till utan att kommunen ska ge avkall på resultatmål och god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige genomgick nyckeltalsutbildning under våren 2015 som genomfördes av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Framåtblick BNPtillväxt, inflation, sysselsättning, löne och befolkningsutveckling är faktorer som påverkar en kommuns ekonomi då de är avgörande för beräkning av skatteunderlaget. Det finns dock även andra, mer närliggande faktorer som påverkar vår ekonomi. En sådan faktor är kommunens pensionsskuld som förr eller senare ska betalas. Då kommunallagen säger att den så kallade blandmodellen ska tilllämpas, det vill säga skulden ligger utanför balansräkningen, skjuts fullfinansieringen på framtiden. Den ekonomiska belastningen av pensioner under kommande år kommer successivt att öka och nå full effekt år Den pågående översynen av En ändamålsenlig kommunal redovisning är angeläget att ta ställning till. Den ska bland annat utreda om det finns skäl att ändra redovisningen av kommunala avtalspensioner samt om, och i så fall på vilket sätt, hänsyn ska tas till valet av finansieringsform för framtida pensionsutbetalningar vid redovisningen av kommunala avtalspensioner. Genomförd prognos av Region Västerbotten pekar på hur befolkningsstrukturen i Nordmaling kommer att förändras. Liksom stor del av Sveriges övriga kommuner har Nordmaling en åldrande befolkning. Prognosen fram till och med år 2035 pekar på en fortsatt minskad befolkning. I åldersgrupper 4564 år ser vi den största förändringen. Åldersgruppen kommer att minska kraftigt under prognosperioden när relativt stora ålderskullar kommer att nå pensionsåldern. Försörjningskvoten kommer att öka, det vill säga de förvärvsarbetande kommer i framtiden att behöva försörja allt fler. Försörjningskvoten bedöms kunna påverkas av ett längre arbetsliv, en högre förvärvsgrad bland utrikes födda och förändrade flyttmönster. I planen för åren har Nordmalings kommun resultatmål motsvarande mer än två procent. Det kan dock bli nödvändigt att överväga en skärpning av det målet för att upprätthålla god ekonomisk hushållning på lång sikt med tanke på förändrad investeringsredovisning i kombination med växande investeringsbehov och förväntad minskad befolkning. Verksamhetsmål För att mäta välfärdsuppdraget har kommunfullmäktige fastställt en vision, formulerat inriktning samt verksamhetsmässiga perspektivmål som ska vara framåtriktade för att visa vad som ska åstadkommas. Målen ska vara relevanta, de ska kunna mätas och följas upp och förhoppningsvis kunna leda till förbättrade resultat för medborgarna i Nordmalings kommun. För att följa upp och mäta målen använder Nordmalings kommun metoden balanserat styrkort. En grundidé i ett styrkortarbete är att genom regelbundna mätningar skapa möjlighet till ständiga förbättringar. För att förbättra och kvalitetssäkra uppföljningen som nu pågått i tre år införs ett nytt verktyg under år Verksamhetsmålen i styrkorten är uppdelade i fyra områden. Medborgare och ekonomi avser kommunens externa relationer. De perspektiven rör hur medborgarna upplever kommunens kvalitet och hur förvaltningen av skattebetalarnas pengar fungerar. Processer/utveckling samt medarbetare avser kommunens interna relationer. De perspektiven rör förbättringspotential i arbetssätt och hur vi på bästa sätt ger rätt förutsättningar till vår personal att utföra sitt uppdrag. Vision 2020: Nordmaling, den attraktiva platsen mellan städerna, med hållbart boende och unik livsmiljö. 7 Årsredovisning 2015

9 Måluppföljning Uppföljning av kommunfullmäktiges mål fastställda i budget 2015 sker i form av styrkort. Bedömning görs utifrån följande färgkodning: = målet uppfyllt = målet delvis uppfyllt = målet ej uppfyllt Perspektiv Mål Bedömning Yttre I de jämförelser som görs ska värdena förbättras jämfört med föregående år. kvalitet/ Medborgare Samtliga verksamheter ska årligen i någon form mäta brukar eller kundupplevelsen av kommunens tjänster och vidta åtgärder för att förbättra resultaten. Ekonomi Kommunen och Nordmalingshus ska i ett samlat perspektiv ha en sådan ekonomisk stabilitet att det ger förutsättningar för en framtida expansion och utveckling av kommunen. God ekonomistyrning med resultat motsvarande minst 2 procent av tilldelade skattemedel. Samtliga verksamheters kostnader ska harmonisera med jämförbara kommuner med liknande struktur. Processer/ Utveckling Inre kvalitet/ medborgare Svenskt Näringslivs ranking visar en förbättring på 104 placeringar, från 267 till 163. Enkätsvar har erhållits. Genomgång har gjorts i KS. Kommunkoncernen har negativ soliditet när ansvarsförbindelsen för pensionsskulden räknas in. Kommunen når budgerat resultat. Beslut om neddragning av platser har fattats. Nedläggning pågår. Skapa förutsättningar för nyföretagande, bättre lokalt företagsklimat och företagsservice, marknadsutvidgning samt marknadsföring och Förbättrat delbetyg för företagsklimat från plats 272 till 159. profilering av Nordmaling. Nordmaling växer med 75 personer per år. Utveckling av verksamhets och kvalitetsprocesser. Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser. Ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat. Brist på bostäder gör att detta mål är svårt att nå för tillfället. Utfallet visar en minskning med 25 personer från föregående år. Verksamhetsplaner ännu ej implementerade som verktyg i alla verksamheter. Medarbetarenkät genomförs vartannat år. Medarbetarenkät genomförs vartannat år. Engagerade medarbetare med rätt kompetens. Medarbetarenkät genomförs vartannat år. Årsredovisning

10 Resultaträkning Löpande prisnivå, Mkr Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunen Kommunkoncern Not ,7 4,0 492,7 24,1 414,0 93,3 474,6 21,6 402,9 113,4 4,0 500,5 27,9 411,0 107,5 482,6 31,7 406,8 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster ,9 137,3 2,6 14,7 282,6 129,7 0,6 3,0 7,0 293,9 137,3 0,2 4,0 16,3 282,6 129,7 0,9 4,8 1,6 ÅRETS RESULTAT 14,7 7,0 16,3 1,6 Härifrån kommer pengarna och går till detta 2% 4% 5% 25% 10% 54% Bidrag Hyror och arrenden Taxor och avgifter Övriga intäkter Generella statsbidrag & utjämning Skatteintäkter 1% 5% 11% 21% 5% 57% Avskrivningar Övriga kostnader Lämnade bidrag Lokal och markhyror Köp av tjänster och verksamhet Personalkostnader 9 Årsredovisning 2015

11 Balansräkning Löpande prisnivå, Mkr Kommunen Kommunkoncernen Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar ,9 16,8 5,0 26,1 222,2 18,4 5,5 22,3 309,3 16,8 5,0 8,2 323,3 18,4 5,5 4,3 Summa anläggningstillgångar 258,8 268,4 399,2 351,5 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd med mera Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa, bank ,6 43,2 73,6 3,6 30,9 2 22,7 3,6 43,6 80,2 3,6 30,9 2 30,4 Summa omsättningstillgångar 120,4 77,2 127,4 85,0 SUMMA TILLGÅNGAR 379,2 345,6 466,7 436,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Övrigt eget kapital Årets resultat Summa eget kapital ,0 0,6 14,7 149,3 126,2 0,7 7,0 134,0 146,3 0,6 16,3 163,3 139,9 4,8 1, Avsättningar Avsättning pensioner och liknande Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder ,7 1,4 126,1 98,6 3,7 0,8 126,1 81,1 3,7 2,9 189,7 107,0 3,7 2,2 193,9 90,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 379,2 345,6 466,7 436,5 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER ,9 257,1 248,9 257,2 Årsredovisning

12 Kassaflödesanalys Löpande prisnivå, Mkr Kommunen Kommunkoncernen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av och nedskrivning Justering för ianspråktagna/gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkan Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 14,7 24,1 0,7 39,4 7,0 21,7 1,0 0,3 3 16,3 27,9 0,7 44,9 1,6 31,8 1,0 0,4 34,9 Ökning ()/minskning (+) varulager Ökning ()/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning () kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 12,3 17,5 44,6 0,4 2,2 8,7 41,4 12,6 16,2 48,6 0,4 1,7 8,2 45,2 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 10,8 0,5 3,9 14,1 13,0 2,0 11,0 11,9 0,5 3,9 15,3 16,8 2,0 0,7 14,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Finansieringsbidrag Amortering av långfristig skuld Ökning av övriga långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,4 0,4 0,3 18,4 18,1 0,4 3,9 3,5 0,3 22,2 21,9 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Årets kassaflöde 30,8 12,2 29,8 9,3 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut 42,7 73,6 30,5 42,7 50,4 80,2 41,2 50,4 11 Årsredovisning 2015

13 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde. Förändrade redovisningsprinciper Enligt RKR 19 har den återföring av nedskrivning av fastighet som redovisats i dotterbolaget år 2005 och därefter överförts till kommunen för avveckling redovisats över resultaträkningen. Det redovisade värdet 510 tkr understiger vad som skulle ha redovisats efter avskrivningar om ingen nedskrivning hade gjorts. Fastigheten har försålts till dotterbolaget för bokfört värde. Vid genomgång av samtliga verksamhetsfastigheter noterades och korrigerades en felaktighet motsvarande 19 Mkr. Rättelsen ger ingen effekt på nettosumman för anläggningstillgången. Däremot reduceras både anskaffningsvärdet och de ackumulerade avskrivningarna. Enligt RKR 14.1 har rättelse gjorts retroaktivt, på jämförelsesiffror år Vid införande av komponentredovisning har rättelse av fel bokförts enligt RKR 14.1 avseende tidigare för lågt genomförda avskrivningar. Nordmalings kommun har valt att genomföra rättningen på hela beståndet. För jämförbarhetens skulle räknas de ingående värdena om vilket ger en effekt på 2014 års balans och resultaträkning. Effekten av korrigeringen är 1,2 Mkr i ökade avskrivning år För jämförbarhetens skull har även samtliga relevanta nyckeltal för år 2014 räknats om. Effekten i ingångsbalansräkningen 2014 är 8,9 Mkr Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår bolag där kommunen har minst 20 procent inflytande. Detta innebär att Nordmalingshus AB ingår i kommunens sammanställda redovisning. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas i separat not. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 5 Mkr. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighetsförsäljning samt kostnader och intäkter för tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas från och med 2010 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Kostnader Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider Följande avskrivning tillämpas främst: Maskiner och inventarier Verksamhetsfastigheter, komponenter Övriga fastigheter och anläggningar Mark Aktier, andelar o.s.v. 3, 5 och 10 år 1080 år 20, 25, 33 och 50 år Ingen avskrivning Ingen avskrivning Komponentredovisning Kommunen har inlett omställningen till komponentavskrivning för det största tillgångsslaget, det vill säga verksamhetsfastigheter. Under året har samtliga befintliga verksamhetsfastigheter omräknats enligt RKRs information. Kommunfullmäktige har fastställt regler för avskrivning. Finansiella tillgångar Kommunfullmäktige i Nordmalings kommun beslutade om nyemission i Nordmalingshus AB om totalt tkr, där 1 tkr skulle tillföras aktiekapitalet och tkr överkursfond. Något beslut och registrering av emission togs vid tillfället inte i bolaget. I bokslutet för år 2014 bokfördes och omklassificerades motsvarande belopp som långfristig skuld i Nordmalings Årsredovisning

14 hus AB och som långfristig fordran på dotterbolag i kommunen. Under 2015 har en kvittningsemission om tkr där 1 tkr hänförs aktiekapitalet och tkr överkursfond genomförts. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar som beräknas utifrån förväntad ekonomisk livslängd. För att en aktivering ska ske ska värdet uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp och den förväntade livslängden överstiga tre år. Under året har komponentredovisning införts för samtliga verksamhetsfastigheter. Värdet på verksamhetsfastigheter inför införandet var 172 Mkr år Kommunen planerar att införa komponentredovisning för övriga fastigheter och anläggningar under år Fastigheter är normalt sådana tillgångar som lämpar sig för komponentindelning och i regelverket anges att byggnader normalt har ett flertal betydande komponenter med väsentligt olika nyttjandeperioder. Kommunen har utifrån tillgänglig vägledning och i dialog mellan ekonomi och fastighetsförvaltning tagit fram en modell som beräknat skillnaden mellan faktiskt genomförda avskrivningar och avskrivningar som borde genomförts om komponentredovisning införts redan vid anskaffningstidspunkt. Modellen tar hänsyn till kvarvarande nyttjandeperiod per komponent. Bedömning är genomförd per fastighetsobjekt. Nordmalings kommun har därefter konstaterat att för låga avskrivningar har genomförts. Totalt för alla objekt är summan 1 Mkr. Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsförmåner intjänade till och med 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande i övrig redovisas på skuldsidan i balansräkningen. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. I ansvarsförbindelsen nettoredovisas pensionsförpliktelsen. I redovisningen av ansvarsförbindelsen ingår minskning av förpliktelsen som verkställts via IPR försäkring med 20,3 Mkr inklusive löneskatt. 13 Årsredovisning 2015

15 Noter Kommunen Kommunkoncernen Löpande prisnivå, Mkr Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Exploateringsintäkter Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter 98,7 93,3 113,4 107,5 1 31,3 6,5 49,9 0,8 8,6 29,2 7,7 46,8 1,0 1 26,9 25,5 49,9 0,8 0,2 8,6 26,8 24,3 46,8 1,0 Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter Pensionskostnader Inköp av anläggnings och underhållsmaterial Bränsle, energi och vatten Köp av huvudverksamhet Lokal och markhyror Övriga tjänster Lämnade bidrag Realisationsförluster och utrangeringar Bolagsskatt Övriga kostnader 280,9 22,3 6,7 8,5 82,5 5,8 30,2 24,5 31,1 274,8 22,3 6,9 8,8 72,3 5,8 26,8 22,2 1,1 33,5 282,1 22,3 7,5 12,1 82,5 3,4 31,8 24,5 0,5 33,8 Summa verksamhetens kostnader 492,7 474,6 500,5 482,5 275,7 22,3 7,9 12,1 72,3 3,4 27,0 22,2 1,1 0,3 38,3 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar byggnader och anläggningar Avskrivning maskiner och inventarier Ned och uppskrivningar Summa avskrivningar 24,1 21,6 27,9 31,7 18,8 3,0 2,3 17,9 4,0 0,3 22,6 3,0 2,3 22,0 4,0 5,7 Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år 294,1 0,3 0,5 283,3 0,8 294,1 0,3 0,5 283,3 0,8 Summa skatteintäkter 293,9 282,6 293,9 282,6 Årsredovisning

16 Noter Kommunen Kommunkoncernen Löpande prisnivå, Mkr Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Bidrag för LSSutjämning Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag/avgift Strukturbidrag Effekt skatteväxling hemsjukvården 80,2 12,9 8,6 31,0 0,3 3,8 1,0 75,6 12,9 8,8 27,0 1,6 3,8 80,2 12,9 8,6 31,0 0,3 3,8 1,0 75,6 12,9 8,8 27,0 1,6 3,8 Summa generella statsbidrag 137,3 129,7 137,3 129,7 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter 0,6 0,2 0,9 0,6 0,2 0,9 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader 2,6 3,0 4,0 4,8 2,5 2,9 3,9 4,7 Not 8 Jämförelsestörande poster Återbetalning FORA medel Inlösen försäkring IPR Summa jämförelsestörande poster 4,0 4,0 3,4 0,5 3,4 0,5 Not 9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Ackumulerade uppskrivning Bokfört värde Avskrivningstider, år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar 511,2 298,2 2,3 0,3 210, ,6 286,7 0 0,3 222, ,3 366,6 34,6 6,2 309, ,4 351,4 32,0 6,3 323, Not 9 fortsätter på sida Årsredovisning 2015

17 Noter Löpande prisnivå, Mkr Not 9 Materiella anläggningstillgångar forts. Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider, år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Kommunen Kommunkoncernen ,9 82,1 16, ,3 8 18, ,9 82,1 16, ,3 8 18, Övriga materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider, år 13,7 8,7 5, ,3 7,8 5, ,7 8,7 5, ,3 7,8 5, Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde vid årets början Investeringar Omklassificering Avyttringar, utrangeringar, Avskrivningar/ nedskrivning Rättelse komponentredovisning (not 15) Redovisat värde vid årets slut 222,2 8,0 1,6 20,9 210,9 240,9 11,4 3,0 2,0 16,2 8,9 222,2 323,3 9,1 1,6 24,7 309,3 348,2 15,2 3,0 2,0 26,2 8,9 323,3 Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Investeringar Omklassificering Avyttringar, utrangeringar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut 18,4 2,8 2,0 2,3 16,8 21,4 1,6 4,6 18,4 18,4 2,8 2,0 2,3 16,8 21,4 1,6 4,6 18,4 Övriga materiella anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets början Investeringar Avyttringar, utrangeringar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut 5,5 0,4 0,9 5,0 6,4 0,9 5,5 5,5 0,4 0,9 5,0 6,4 0,9 5,5 Årsredovisning

18 Noter Kommunen Kommunkoncernen Löpande prisnivå, Mkr Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i Nordmalingshus AB Långfristig fordran dotterbolag Andelar i Kommuninvest ekonomisk förening Övriga långfristiga fordringar Uppskjutna skattefordringar 18,0 0 7,7 0,4 9,0 9,0 3,8 0,6 7,7 0,4 3,8 0,6 Redovisat värde vid årets slut 26,1 22,3 8,2 4,3 Not 11 Förråd med mera Exploateringsfastigheter Varulager Redovisat värde vid årets slut 3,6 3,6 3,6 3,6 2,9 0,7 3,0 0,6 2,9 0,7 3,0 0,6 Not 12 Fordringar Kundfordringar Statsbidragsfordringar Skattefordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Redovisat värde vid årets slut 43,2 30,9 43,6 30,9 10,2 19,4 7,6 5,9 10,4 10,2 5,4 5,0 1 19,4 7,6 6,5 1 10,2 5,4 5,4 Not 13 Kortfristiga placeringar Räntefond 2 2 Redovisat värde vid årets slut 2 2 Not 14 Kassa bank Bank 73,6 22,7 80,2 30,4 Redovisat värde vid årets slut 73,6 22,7 80,2 30,4 Not 15 Eget kapital Balanserat eget kapital Rättelse IB, införande komponentredovisning Utdelning Återföring nedskrivna kundfordringar Uppskrivningsfond Årets resultat 134,0 0,7 14,7 135,1 8,9 0,7 7,0 146,3 0,7 16,3 148,9 8,9 0,7 0,7 4,7 1,6 Redovisat värde vid årets slut 149,3 134,0 163,3 146,3 17 Årsredovisning 2015

19 Noter Kommunen Kommunkoncernen Löpande prisnivå, Mkr Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande Specifikation Avsatt till Pensioner PAKL Särskild avtalspension Pensionsbehållning Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Summa pensioner Löneskatt 1,3 0,9 0,4 0,2 3,0 0,7 1,2 0,9 0,4 0,2 2,9 0,7 1,3 0,9 0,4 0,2 3,0 0,7 1,2 0,9 0,4 0,2 2,9 0,7 Summa avsatt till pensioner 3,7 3,7 3,7 3,7 Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser under året, varav Nyintjänad pension Ränte och basbeloppsuppräkning Sänkning av diskonteringsräntan Övrig post Årets utbetalning Förändring av löneskatt Summa avsatt till pensioner 3,7 0,4 0,2 3,7 2,6 1,1 0,2 0,2 3,7 3,7 0,4 0,2 3,7 2,6 1,1 0,2 0,2 3,7 Aktualiseringsgrad 96 % 96 % 96 % 96 % Överskottsmedel 0,3 0,3 Årsredovisning

20 Noter Löpande prisnivå, Mkr Not 17 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Varav kortfristig del Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag Återstående antal år Anslutningsavgifter Återstående antal år Leasingskuld Återstående antal år Övriga förutbetalda intäkter Kommunen 106,3 16,1 25 0,4 0,6 2 2,8 106,3 16,8 26 0,4 0,8 3 1,9 Kommunkoncernen 173,7 3,9 Summa förutbetalda intäkter 126,1 126,1 189,7 193,9 16,1 25 0,4 0,6 2 2,8 177,6 3,5 16,8 26 0,4 0,8 3 1,9 Investeringsbidrag, gatukostnadsersättning och anslutningsavgifter periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Övriga förutbetalda intäkter avser balanserad vinst för avfallsverksamheten. Kommunen Kommunkoncernen Uppgifter och lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta Genomsnittlig räntebindningstid Lån som förfaller inom 01 år 13 år 36 år 6 år 2,01% 2,48 år 39 % 31 % 8 % 22 % 2,46 % 1,70 år 42 % 41 % 17 % 1,93 % 2,40 år 37 % 28 % 21 % 14 % 2,37% 2,20 år 36 % 33 % 31 % Not 18 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Leverantörsskulder Moms och punktskatt Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 98,6 81,1 107,0 90,4 0,2 17,0 4,3 77,1 0,2 18,6 2,7 4,9 54,8 4,1 19,6 4,4 79,1 3,7 22,3 2,7 4,9 56,9 19 Årsredovisning 2015

21 Noter Kommunen Kommunkoncernen Löpande prisnivå, Mkr Not 19 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelse som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar Ingående ansvarsförbindelse Försäkring IPR Aktualisering Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Sänkning av diskonteringsränta Övriga poster Årets utbetalningar Summa pensionsförpliktelser Löneskatt Utgående ansvarsförbindelse 148,9 5,3 0,9 1,3 1,5 5,8 5,8 145,5 35,3 180,8 16 5,5 1,4 0,2 1,5 5,9 148,9 36,1 185,0 148,9 5,3 0,9 1,3 1,5 5,8 5,8 145,5 35,3 180,8 16 5,5 1,4 0,2 1,5 5,9 148,9 36,1 185,0 Övriga ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Nordmalingshus AB borgenslöfte Nordmalingshus AB nyttjat Friluftsfrämjandet 13 67,4 0,3 8 71,3 0, ,4 0,3 8 71,3 0,3 Förlustgaranti bostadslån SBAB 0,4 0,6 0,4 0,6 Övrigt Summa panter och ansvarsförbindelser 248,9 257,1 248,9 257,2 Nordmalings kommun har sedan 1995 ingått en solidarisk borgen som för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtid förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nordmalings kommuns ansvar, enligt ovan nämnd bogensförpliktelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna kronor. Årsredovisning

22 Budgetjämförelse kommunen Löpande prisnivå, Mkr Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Utfall ,7 4,0 492,7 24,1 Budget ,8 484,2 20,6 Budgetavvikelse 8,9 4,0 8,5 3,5 Utfall ,3 474,6 21,6 414,0 415,0 0,9 402,9 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 293,9 137,3 294,9 133,1 1,0 4,1 282,6 129,7 Finansiella intäkter Finansiella kostnader 2,6 4,4 0 1,8 0,6 3,0 Resultat före extra ordinära poster 14,7 8,8 5,9 7,0 Årets resultat 14,7 8,8 5,9 7,0 Kommentar till budgetjämförelse Årets resultat Resultatet för 2015 uppgår till 14,7 Mkr att jämföra med budgeterat resultat på 8,8 Mkr. Budgetavvikelsen på 5,9 Mkr beror framförallt på högre generella statsbidrag och utjämning samt lägre finansiella kostnader än beräknat. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad uppgår till 414,0 Mkr vilket är 0,9 Mkr lägre utfall än budget. Det motsvarar 0,2 procent. Jämfört med föregående års utfall på 402,9 Mkr har nettokostnaderna ökat med 2,8 procent. Jämförelsestörande intäkt avser återbetalning från AFA Försäkringar avseende år 2004 samt realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar. Verksamhetens intäkter avviker framförallt för erhållna bidrag, försäljningsintäkter och anslutningsavgifter. Verksamhetens kostnader avviker för köp av huvudverksamhet med 10 Mkr. Till största delen är ökade intäkter och kostnader sammankopplade med en ökad flyktingverksamhet. Utfall för personalkostnader är något lägre än lagd budget. Ökade avskrivningar beror på årets införande av komponentredovisning. Skatteintäkter och generella statsbidrag Utfall vad gäller skatteintäkter och statsbidrag är 3,1 Mkr högre än vad som antogs i budget. Avvikelsen är störst för inkomst och kostnadsutjämning och generella bidrag från staten. Skattemedel med anledning av flyktingsituationen ingår med 0,4 Mkr i årets utfall. Skatteintäkterna ökar mellan åren med 4,0 procent och generella bidrag och utjämning med 5,9 procent. Finansiella intäkter och kostnader Positiv avvikelse mot budget för finansnettot är 1,8 Mkr. Jämfört med fjolåret har finansnettot ökat med 3,9 procent. 21 Årsredovisning 2015

23 Investeringsredovisning kommunen Löpande prisnivå, Mkr Utfall 2015 Budget 2015 samt ombudgeterade medel Avvikelse 2015 Utfall 2014 Budget 2014 samt ombudgeterade medel Avvikelse 2014 Gemensam service ITsystem 0,5 0,5 0,6 0,7 Sektor omsorg Socialkontoret inventarier Socialkontoret ITsystem 0,2 0,2 0,5 0,2 0,3 0,4 0,5 Sektor utbildning Diverse ITsystem Diverse inventarier 0,2 0,7 1,0 0,2 0,3 0,6 0,3 0,3 0,3 0,3 Sektor samhällsbyggnad Gator, parker MSB etapp 1 och 2 Fastigheter Produktion av bostadsområde Räddningstjänst 2,4 3,7 0,3 4,2 1,5 3,5 1,3 0,3 1,8 1,4 0,2 1,2 3,7 5,0 0,9 3,7 5,0 2,1 1,2 Affärsverksamhet VA Industrispår i Rundvik 2,5 2,5 3,0 3,0 1,7 2,3 0,6 Totalt 10,8 18,4 7,6 13,0 15,0 1,2 Årets investeringar Kommunens anläggningstillgångar består till största delen av fastigheter. Tillgångar som ska underhållas för att dess värde inte ska urholkas. Den pågående utvecklingen i kommunen skapar nya behov av ändamålsanpassade lokaler. Med detta följer också frågeställningen om kommunen bör avyttra lokaler som inte är rationella att användas i den kommunala verksamheten i det långsiktiga perspektivet. Under året har lokaler i lokalbanken nyttjats till den ökade flyktingverksamheten. Årets investeringsnivå i fastigheter är något lägre än föregående års nivå 11 Mkr (13 föregående år) och den är även lägre än budget. Avvikelsen mot budget beror på förskjutning i införandeprocessen för vissa investeringsprojekt. En viktig händelse som äger rum efter bokslutet är att en nyinvestering i fastigheter verkställs efter beslut i fullmäktige motsvarande 15,9 Mkr. Investeringen är utöver fastställd investeringsbudget för år Fastigheterna kommer framförallt att nyttjas i kommunens flyktingverksamhet. Årets investeringar inom Sektor samhällsbyggnad och affärsverksamhet har hanterats i ett 30tal objekt, bland annat utemiljön på Skogsdungen, ombyggnation av reningsverket i Nordmaling och ny beläggning på Ängsvägen. Investeringar i affärsverksamhet är, till skillnad från kommunal verksamhet, taxefinansierad. Gemensam service har under året fortsatt rustat upp en ålderdomlig, och ur säkerhetssynpunkt sårbar, ITutrustning. Sektor utbildning har investerat i möbler. Årsredovisning

24 Fem år i sammandrag Koncernen Resultat tkr Resultat per invånare kr Investeringar tkr Eget kapital tkr Anläggningstillgångar tkr Anläggningstillgångar per invånare kr Låneskuld tkr Låneskuld per invånare kr Soliditet % Kassalikviditet % ,0 115, , ,1 89, , ,0 Kommunen Antal invånare Skattesats kommunalskatt % 23,25 23,25 23,25 23,05 23,05 Resultat tkr Resultat per invånare kr Investeringar Nettokostnaderandel av skatteintäkter i % Resultat före extraordinära poster i % av skatteintäkterna Eget kapital Eget kapital, inklusive pensionsskuld före 1998, tkr Anläggningstillgångar tkr Anläggningstillgångar per invånare kr 96,0 3, ,4 1, ,2 0, ,8 1, ,5 0, Låneskuld tkr Låneskuld per invånare kr Soliditet % Kassalikviditet % ,4 118, ,8 90, ,1 85, , ,6 23 Årsredovisning 2015

25 Personalberättelse Arbetad tid och frånvaro Årsarbetare Sektor omsorg Sektor utbildning Gemensam service Sektor samhällsbyggnad TOTAL Tabell 1. Arbetad tid omräknat till antal heltider. Avtal AB och BEA. Alla anställningsformer. Antal årsarbetare har ökat med en årsarbetare sedan Minskningen av årsarbetare på Sektor utbildning samt ökningen på Sektor samhällsbyggnad förklaras till största delen av flytt av kultur från Sektor utbildning. Anställda per anställnings och avlöningsform och kön Män Kvinnor Totalt Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timavlönade TOTAL Tabell 2. Antal anställda per anställnings/avlöningsform. Avtal AB och BEA. Alla anställningsformer. Avser december Åldersfördelning Medelåldern bland tillsvidareanställda var , 48 år för män och 48 år för kvinnor. 54 procent av de tillsvidareanställda var över 50 år. Sysselsättningsgrad Medelsysselsättningsgraden bland tillsvidareanställda var 86 procent. Medelsysselsättningsgraden var 94 procent för män och 85 procent för kvinnor, per Okompenserad mer och övertid Timmar Skuld (kr) Timmar Skuld (kr) Tabell 3. Okompenserad mer och övertid per 31 december. Den totala skulden för okompenserad mer och övertid har ökat från föregående år avseende skuldens storlek. Ej uttagen semester Dagar Skuld (kr) Dagar Skuld (kr) Den totala semesterlöneskulden har ökat från föregående år, både avseende skuldens storlek och vad gäller antal outtagna semesterdagar. Sjukfrånvaro Enligt lagen om kommunal redovisning skall sjukfrånvaro efter den 1 juli 2003 redovisas på detta sätt och i kommunens årsredovisning. Sammanställningen omfattar samtliga arbetstagare som under året haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Även timavlönade, så kallade springvikarier, ingår i beräkningen. Med tillgänglig arbetstid avses den arbetade tiden samt tid med tjänstledigheter med bibehållen lön enligt avtal eller annan av arbetsgivaren avlönad ledighet. Övriga tjänstledigheter som studieledigheter, vård av barn, pröva annat arbete, starta företag o.s.v. ingår ej. Sjukfrånvaro fördelat på kön Kvinnor 7,5 6,8 Män 5,1 4,5 Kommunen 7,1 6,5 Tabell 5. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, fördelat per kön. Avtal AB, BEA. Sjukfrånvaron har ökat markant jämfört med föregående år, särskilt inom gruppen kvinnor. Sjukfrånvaro fördelat på åldersgrupp < 29 år 3,3 4, år 7,5 5,5 50 år > 7,9 8,0 Kommunen 7,1 6,5 Tabell 6. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, fördelat per åldersgrupp. Avtal AB, BEA. Långtidssjukfrånvaro ,3 % 51,5 % Tabell 7. Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i procent av total sjukfrånvaro. Avtal AB, BEA. Långidssjukfrånvaron har minskat som andel av total sjukfrånvaro jämfört med föregående år. Samtidigt har den totala sjukfrånvaron (med korttidfrånvaro) ökat. Tabell 4. Sparade och ej uttagna semesterdagar per 31 december. Årsredovisning