KILLEBERGS TORVINDUSTRI AB. Teknisk beskrivning till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken i ärende om täktverksamhet.

Transkript

1 KILLEBERGS TORVINDUSTRI AB SVANABODA TORVTÄKT ÄLMHULTS KOMMUN Teknisk beskrivning till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken i ärende om täktverksamhet Nr (1)

2 Innehåll 1 LOKALISERING GEOLOGI ALLMÄNT OM MYR- OCH MOSSBILDNING GEOLOGIN RUNT OCH INOM VIREHULTSMOSSEN (SVANABODA) BEARBETNINGSPLAN FÖR VERKSAMHETEN EXPONERING EFTERBEHANDLINGSPLAN AREALER M M BERÄKNAT ÅRSUTTAG TIDPLAN VERKSAMHETENS BEDRIVANDE VERKSAMHETEN PÅ TÄKTEN VERKSAMHETEN I FABRIKEN DIKNING OCH SEDIMENTATIONSDAMMAR UTTRANSPORTER AVFALLSHANTERING OLJE- OCH KEMIKALIEHANTERING DEN MOBILA MASKINPARKEN SERVICE OCH UNDERHÅLL DRIVMEDELSFÖRBRUKNING VISSA SPECIFIKA FRÅGOR OCH SKYDDSÅTGÄRDER YT- OCH GRUNDVATTEN KONTROLL AV VERKSAMHETEN REFERENSER...11 Nr (2)

3 1 Lokalisering Det aktuella verksamhetsområdet är beläget ca 500 m söder om riksväg 120 och ca m väster om Älmhults tätort. Verksamhetsområdet är beläget i ett svagt kuperat landskap och gränsar till småskaligt skogs- och jordbruk samt mindre moss- och våtmarksområden. 2 Geologi 2.1 Allmänt om myr- och mossbildning Mossar har kontinuerligt bildats alltsedan istidens slut fram till i våra dagar. Vanligen beskrivs tre olika sätt genom vilka en myr med mosse och kärr kan bildas. Dessa tre sätt är i enlighet med Rydin m fl (1999), och Franzén (1986) följande: Försumpningsmyr (paludification). En myr som har bildats direkt på fasta marken. Skogsmark försumpas till kärr och till mosse. Mossen växer sedan till och bildar högmosse med laggkärr. Igenväxningsmyr (terrestrialization). Igenväxning av grunda vattensamlingar eller andra små stagnanta vattendrag är en annan vanligt förekommande typ av mossebildning. Vattensamlingen växer igen med vass och torv bildas. Primär myrbildning (primary mire formation). När myrbildningen börjar direkt, till exempel efter att landet höjt sig ur havet. I Sverige är försumpning den vanligaste orsaken till myrbildning. De klimatsvägningar som skett efter den senaste istiden har reglerat denna process. Försumpningsmyrar dominerar starkt i trakter med hög nederbörd och låg avdunstning. Nedan beskriven process är en sammanställning från Franzén (1986). Figurerna 1-4 är hämtade ur Franzén (1986). Den senaste inlandsisen avsmälte från högplatån för cirka år sedan och blottade då ett småkuperat moränlandskap med fuktiga sänkor, genomdraget av bäckar. Morän är en jordart som skapats genom inlandsisens nötning av beggrunden. I djupare sänkor fanns sjöar och mindre öppna vattenytor. Klimatet var torrt och varmt (se figur 1). Nr (3)

4 Figur 1: För ca år sedan. Inlandsisen har smält. Sjöar och mindre öppna vattenytor har bildats i djupare sänkor. Klimatet var torrt och varmt. Från Franzén (1986). Ett par tusen år senare, för cirka år sedan började det torra och varmare klimatet att åter gå mot ett fuktigare och kallare klimat. Den ökade nederbördsmängden i kombination med minskande avdunstning ledde till att marken var vattenmättad under stora delar av året. Blöta sänkor utvecklades till kärr. Vitmossor och andra myrväxter bredde ut sig i dessa sänkor och ut över den vattenmättade fastmarken. Vattensamlingarna började växa igen (se figur 2). Figur 2: För ca år sedan. Ett fuktigare och kallare klimat har lett till att blöta sänkor utvecklats till kärr. Från Franzén (1986). Den postglaciala värmetiden inträffade för cirka år sedan. Det blev åter varmare och de blöta sänkorna torkade ut och omvandlades till rishedar. Samtidigt vandrade trädvegetation in på de torraste partierna. På mossarna koloniserade främst tall, och i kärren var det huvudsakligen lövträd som dominerade (se figur 3). Figur 3: För ca år sedan. Den postglaciala värmetiden med sitt varmare klimat ledde till att blöta sänkor torkade ut. Buskar och träd etablerades på de torraste partierna på mossar och i kärr. Från Franzén (1986). Klimatet förändrades så småningom för att åter gå mot kallt och fuktigt. Ett skede påbörjades i myrens historia som fortfarande pågår. Försumpning tog fart igen och mossarna bredde ut sig på nytt och växte på höjden. Värmetidens skogar dränktes och de döda träden begravdes i mossens torvlager, där de går att finna än idag. I en del myrar kan höjdpartier i det ursprungliga moränlandskapet sticka upp som öar ur myren (se figur 4). Nr (4)

5 Figur 4: Nutid. Försumpning som en följd av kallare och fuktigare klimat. Mossarna bereder ut sig och växer på höjden. Från Franzén (1986). Den huvudsakliga torvtillväxten i våra mossar har alltså ägt rum från värmeti- dens slut fram tills idag, och det pågår fortfarande (Franzén 1986). Det kontinu- erligt ändrade klimatet under de senaste åren har således påverkat torv- bildningen och därmed myrbildningen. I borrkärnor gjorda i mossar kan man utläsa att öppna mossestadier omväxlas med tallmossar när klimatet varit lite torrare. 2.2 Geologin runt och inom Virehultsmossen (Svanaboda) Jordarterna runt Virehultsmossen består i huvudsak av morän (d v s en osorterad blandning av olika jordarter i fraktionerna lera till block). Strax norr om Virehultsmossen återfinns moränbacklandskap, d v s kullar bestående av morän. Själva Virehultsmossen utgörs, enligt Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), i huvudsak av s k mossetorv (se figur 5). Figur 5: Utdrag från SGUs karttjänst jordarter. Virehultsmossen (Svanaboda) representeras av en röd cirkel. Öster om Virehultsmossen löper en större sand- och grusformation (grönt fält i figur 5). Formationen är upptaget i SGU:s rapport - Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjningen, Rapport och meddelanden nr 115. Hela formationen sträcker sig från Killeberg i söder upp mot sjön Möckelns norra strand. Formation har i sin helhet angivits ha högt Nr (5)

6 potentiellt vattenuttag (> 25 l/s) och benämnts klass 1. Förekomster med en sådan hög potential har sedan indelats i fyra klasser beroende på om det finns andra grundvattenförekomster i närheten och om det i andra hand finns ett högt befolkningstryck (för definitioner m m hänvisar Bolaget till SGUs rapport). Förekomsten har klass A, d v s en förekomst där det råder ett högt befolkningstryck och där det finns få andra grundvattenområden i närheten. 3 Bearbetningsplan för verksamheten Till grund för bearbetnings- och efterbehandlingsplanen ligger en underlagskarta vilken är fotogrametiskt upprättad 2011 av Metria. Kartan redovisas inte särskilt, utan utgör underlag för bearbetnings- och efterbehandlingsplanen och redovisar täktens närområde i skala 1:5 000 med höjdkurvor med 1 meters ekvidistans. Koordinater anges i SWEREF 99 TM. Höjdsystemet är Rikets höjdsystem RH Av bearbetningsplanen framgår gränser för det sökta verksamhets- och brytningsområdet. Det avgränsade täktområdet innefattar område för utvinning av torv, samt hela den samlade yta som genereras av brytning, upplagsområden, interna transportvägar, skyddsområden o dyl. 3.1 Exponering Verksamhetsområdet är relativt väl skyddat mot exponering. Omgivande marker utgörs av skogs- och våtmark. Torvproduktionen sker till stor del i skydd av bevarade skogsbälten runt verksamhetsområdet. Insynen från allmän väg är mycket begränsad. 3.2 Efterbehandlingsplan Ett förslag på efterbehandlingsplan bifogas ansökan, se flik 5. Bolaget har yrkat på att en slutlig efterbehandlingsplan skall lämnas in till Länsstyrelsen senast 5 år före det att täktverksamheten beräknas vara avslutad i sin helhet, samt att den slutliga detaljutformningen av efterbehandlingen i god tid skall planeras efter samråd med markägaren, tillsynsmyndigheten (f n Älmhults kommun) och Länsstyrelsen. Bolaget förespråkar att verksamhets- och brytningsområdet efterbehandlas till en våtmark eventuellt med inslag av skogsmark, detta alternativ till efterbehandling är i led med Kronobergs läns regionala miljömålen för myllrande våtmarker där det senast år 2010 skall ha anlagts 250 ha våtmark eller småvatten i odlingslandskapet. Efterbehandlingen skall ses som ett ramprogram för landskapsplaneringen, där vissa avvikelser och anpassningar får ske i detaljutförandet vid tiden för täktens avslutning. Nr (6)

7 3.3 Arealer m m Det planerade verksamhetsområdet blir ca 62 ha, torvproduktion kommer att bedrivas inom merparten av verksamhetsområdet med undantag för verksamhetsområdets nordöstra del där Bolagets fabriksområde är beläget. Brytningsområdets storlek är något mindre än verksamhetsområdet, och areal uppgår till ca 60 ha. 3.4 Beräknat årsuttag Den maximala årliga produktionen av blocktorv under tillståndstiden beräknas uppgå till ca m 3 /år. 3.5 Tidplan Bolaget ansöker om att tillstånd ska meddelas för i första hand en icke tidsbegränsad period och i andra hand för en 30- årsperiod. Torvproduktion beräknas att pågå i ca 25 år. Därefter kommer området att efterbehandlas, vilket uppskattas ta ca 5 år. 4 Verksamhetens bedrivande 4.1 Verksamheten på täkten Täktverksamheten innebär brytning av blocktorv med grävmaskin. Med hjälp av vanliga grävmaskiner utrustade med ett speciellt grävaggregat grävs större block upp ur mossen. Tegdiken kommer att bildas inom den del av det utökade brytningsområdet där torvtäkt inte bedrivits sedan tidigare. Tegdikena är ca 0,5-1,5 m djupa med ca 20 m avstånd. Tegdikenas bredd ökar allt eftersom produktionen fortskrider. Allt eftersom att tegdikenas bredd ökar, minskar den plint som grävmaskinen står på när torven skördas. När plinten blivit alltför smal för att bära en grävmaskin skördas även denna torv. Detta innebär att mossens yta sänks allt eftersom torven skördas. Blocken staplas för hand på pallar och lagring sker utmed tegdikena. Blocktorven transporteras m h a traktor med släp till Bolagets fabrik för vidare förädling och paketering. Underhållsarbete på täkten kan komma att ske dagtid året runt. Transporter till och från täkten sker söderut och ansluter till väg 120 (se registerkarta alt översiktskarta, flik 5). Nr (7)

8 4.2 Verksamheten i fabriken Efter det att blocktorven torkat transporteras den till Bolaget fabrik. Vid fabriken rivs torven till mindre fraktioner som därefter sorteras efter storlek. Beroende på storleken på den rivna torven transporteras den till olika lagringsutrymmen. Beroende på vilken produkt som efterfrågas används olika fraktioner av den rivna torven. För vissa produkter tillsätts gödningsmedel alt kalk. De färdiga produkterna paketeras, läggs på pallar, och transporteras med lastbil till kund. 4.3 Dikning och sedimentationsdammar 1,5-2 m djupa kantdiken kommer att anläggas runt den del av brytningsområdet där torvtäkt inte bedrivs i dagsläget. Kantdikena har till uppgift att avskära tillrinning av vatten till täktområdet från den intilliggande marken, kantdikena leder även dräneringsvatten från täktområdet till sedimentationsdammen (se bearbetningsplan flik 5). Ca 1-1,5 m djupa tegdiken kommer att dikas med ca 20 m avstånd i de delar av produktionsområdet där torvtäkt inte bedrivits sedan tidigare. Dessa diken leder bort regn och snösmältningsvatten från området. Vattnet från brytningsområdet leds via dikessystem till sedimentationsdammar i verksamhetsområdets norra del. Sedimentationsdammarna har en areal på ca m 2, d v s en storlek av 15 m 2 /avvattnad ha torvmosse. Bakgrunden till en dimensionering av sedimentationsdammar med en storlek av 5 m 2 /avvattnad ha kommer från Johansson (1984). Arbetet refereras till i Stenbeck (1985). Johansson utgår från Stokes lag, laminär strömning, densiteten på partiklar och tittar på sambandet vattenföring och diameter på partiklarna samt storlek på sedimentationsdammar. Ytterligare förutsättningar är att det är högflöde (3 5 l/s och ha). Sammanfattningsvis kan det sägas att effektiviteten för sedimentationsdammarna ökar kraftigt upp till ca 5 m 2 /ha produktionsyta. Därefter så ökar inte effektiviteten nämnvärt vid ökad storlek på sedimentationsdammen. Vatten från sedimentationsdammen avrinner via ett huvuddike österut mot Älmhult. Diket ansluter därefter till Älmhults dagvattensystem som för vattnet söderut mot Drivån. Drivån mynnar efter ca 20 km i Osbysjön. Sedimentationsdammarna är försedd med ytläns samt överfallströskel och har utformats så att den lätt kan rensas med grävmaskin. Vid sedimentationsdammarnas inlopp finns skärmar som bromsar vattenflödet in i sedimentationsdammarna. Områdets utformning och lägen av diken och dammar framgår av bearbetningsplanen (se flik 5). Genom att marken dikas sänks vattennivån, detta medför att områdets vattenmagasinerande förmåga stärks och flödet blir jämnare vid häftig nederbörd. Nr (8)

9 4.4 Uttransporter Transporter till och från verksamhets- och brytningsområdet kommer även fortsättningsvis att gå norrut till väg 120. Transporterna från täkten beräknas uppgå till ca 200 lastbilar årligen vilket motsvarar i genomsnitt 1-2 transport per dag. Under perioden mars- juni sker sker en ökning i antalet transporter. Denna period sammanfaller med odlingssäsongen för professionella odlare och hobbyodlare. Utöver de verksamhetsrelaterade transporterna tillkommer ett fåtal lastbilstransporter med reservdelar, gödningsmedel m m. 4.5 Avfallshantering Bolaget arbetar med att så långt som möjligt minska avfallsmängderna och återvinna det avfall som uppkommer. Allt hanteras varsamt för längre livslängd och förbrukningen av produkterna är sparsam. Upphandling sker med lämpligt avfallsbolag för omhändertagande av spilloljor, filter o dyl, liksom farligt avfall. Innan en entreprenör anlitas för transport av avfall förvissar sig Bolaget om att entreprenören har tillstånd för att ta emot avfallet och att transportera det. 4.6 Olje- och kemikaliehantering Verksamheten kommer att innebära hantering inklusive förvaring av oljeprodukter och andra kemikalier. Utrustning och fordon som kommer att användas i verksamheten utrustas och underhålls på sådant sätt att risken för eventuella utsläpp vid haverier minimeras. Bolaget förvarar f n diesel i en enkelmantlad tank. Tanken är försedd med påkörningsskydd. Oljor, smörjmedel m m förvaras under tak. De bränslen som kommer att användas är av miljöklass 1 eller likvärdigt bränsle. Varuinformationsblad och kemikalieförteckning för samtliga kemiska produkter kommer att finnas samlade i enlighet med verksamhetsutövarens egenkontroll. Nr (9)

10 4.7 Den mobila maskinparken Den interna mobila maskinparken som används vid verksamheten redovisas i tabell 1. Tabell 1. Maskinpark för verksamheten vid Svanaboda. Maskin Antal Kommentar TRAKTOR - New Holland Ti 100 A el likvärdig GRÄVMASKIN - Hitachi 70 LC el likvärdig 2 2 Utlastning av torv Dieseldriven Skörd av torv, underhåll av dikessystem mm Dieseldriven 4.8 Service och underhåll Daglig service och underhåll och akuta reparationer av maskiner sker på plats. Större servicearbeten sker vid auktoriserad verkstad för respektive maskinmärke. 4.9 Drivmedelsförbrukning Den mobila maskinparken drivs med dieselolja av miljöklass 1 eller motsvaran- de bränsle. En normal årsförbrukning beräknas till ca 20 m 3 diesel vid en årsproduktion av ca m 3 torv. 5 Vissa specifika frågor och skyddsåtgärder 5.1 Yt- och grundvatten Vattnet som samlas inom täktområdet är vatten i form av vanlig nederbörd. Detta vatten bortleds genom anlagt dikessystem via Bolagets sedimentationsdammar. Bolagets sedimentationsdammarna är utrustade med flytläns och överfallströskel (Thomsonöverfall eller likvärdigt) samt skärmar vid sedimentationsdammens inlopp. Sedimentering i dammar är en av de vanligaste metoderna för extraktion av fasta partiklar och näringsämnen ur dräneringsvatten. Ett långsamt flöde är att föredra genom sedimentationsdammarna eftersom detta medför att fler partiklar hinner sedimentera innan vattnet helt passerat dammen. Det material som bildas på sedimentationsdammens botten rensas vid behov och läggs upp på särskilda områden inom verksamhetsområdet för att sedan (när sedimentet torkat) användas inom produktionen. När vattnet passerat Nr (10)

11 sedimenteringsdammarna i norr leds det ut i befintligt dikessystem som för vattnet västerut till Drivån. 6 Kontroll av verksamheten Kontroll av verksamheten sker enligt Bolagets förslag, se under flik 7. 7 Referenser Franzén, L. (1986) Komosse strövtåg i Tidlöst Landskap Svenska Naturskyddsföreningen, SmpTRYCK, Växjö. Johansson, J- Å, Effektiviteten hos sedimentationsbassänger på torvtäkter en preliminär utvärdering samt förslag till förbättringar. Limnologiska institutionen, Uppsala Universitet, stencil 14 s. Rydin, H., Sjörs, H & Löfroth, M. (1999). Mires. Acta Phytogeographica Suecica 84: Stenbeck, G, Energitorvtäkter - tänkbara miljökonsekvenser. Naturvårdsverket rapport Sveriges Geologiska Undersöknings hemsida Jönköping GeoPro AB Oskar Karlsson Nr (11)