Sverige har blivit en fet katt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sverige har blivit en fet katt"

Transkript

1 Sverige har blivit en fet katt Ekonomiska konsekvenser av reformtröttheten Stefan Fölster

2 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Varför växer Sverige inte ännu bättre efter alla tillväxtreformer? Företagsklimatet lyfter stort i världen Så snabbt förbättras företagsklimatet Hypermoderna skattesystem i fattiga länder Så mycket lyfts världens tillväxt av bättre företagsklimat Tillväxt ja, men skapas det jobb också? Förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå Lägre skatter, men andra länder sänker också Det lokala företagsklimatet stagnerar Inget lyft för antal företagare eller gaseller Reformtrötthetens konsekvenser Några scenarier för Sverige Flaskhalsar för lönsamma investeringar Många lönsamma offentliga investeringar genomförs inte Är investeringar i näringslivet tillräckligt lönsamma? Innovationer är inte lönsamma nog Varför tar det lång tid för unga företag att bli lönsamma? Nålsögat för nya företag Så kan reformvågen se ut Referenser innehållsförteckning 3

4 Sammanfattning I engelskan brukar en person som tack vare tidigare framgångar fått höga inkomster, men som en följd av detta också blivit trögrörlig, kallas en fat cat. Sverige har under 2000-talet vuxit mer än många andra länder. Den långa raden av tillväxtreformer som Sverige genomfört sedan 1990-talskrisen har gett utdelning. Framgången tycks dock ha lett till uppfattningen att tillräckligt mycket redan har uppnåtts. Reformtakten var ambitiös före finanskrisen, men har avtagit kraftigt de senaste åren och riskerar att avstanna helt. I denna bok beskrivs hur reformtakten har gått i stå och vilka konsekvenserna är. En ny genomgång av de reformer som genomförts i Sverige på senare år ger en tydlig bild av reformambitioner som fastnat, och den effekt detta får på företagsklimatet. År 2007 genomfördes 12 reformer med stor positiv betydelse för företagsklimatet, och 14 med viss betydelse. År 2011 genomfördes inga reformer alls med stor betydelse och 5 med viss betydelse. I stället genomfördes reformer som ökade kostnader för företagen (men kanske uppnådde andra syften), medan inga sådana tillkom år Kartläggningen bekräftas av Världsbankens mätning av företagsklimatet i vilken Sverige fallit fem platser i rankningen under det senaste året. Under 2011 noterade Världsbanken inte en enda reform som förenklar företagandet, och samtliga OECD-länder utom tre förbättrade under perioden sitt företagsklimat snabbare än Sverige. No action taken lyder domen från Världsbanken. Även det lokala företagsklimatet inom Sveriges kommuner försämras något. En orsak till reformtröttheten är att Sverige under 2000-talet har vuxit mer än många andra länder, eftersom den långa raden av tillväxtreformer som Sverige genomfört sedan 1990-talskrisen har gett utdelning. Sedan slutet av 80-talet har flera förändringar skett till exempel att företag kunnat konkurrera där det tidigare var offentliga monopol, ett bättre 4 sammanfattning

5 skattesystem, och friare handel. Framgången som följde dessa rejäla insatser tycks ha lett till uppfattningen att tillräckligt mycket redan har uppnåtts, och att man nu kan unna sig en paus. Reformtakten var ambitiös fram till finanskrisen 2008, men har avtagit kraftigt de senaste åren och verkar nu helt ha stannat av. Den svenska ekonomins nuvarande framgångar beror på reformer som genomfördes efter 1990-talskrisen och under åren 2007/2008. En period av reformtrötthet nu ger ett synligt utslag först om fem till tio år. Det tidsmönstret går lätt förlorat i den ekonomiskpolitiska debatten. Det har inte heller uppmärksammats särskilt mycket att många andra länder i världen tvärtom trappar upp takten i tillväxtreformerna. Skillnaden mellan att handla eller inte kan bli stor. De tre stora internationella organisationerna på det ekonomiska området, Världsbanken, IMF och OECD, har var för sig och med olika metoder skapat mått på länders företagsklimat. Med egna analyser och med stöd från en snabbt växande forskningslitteratur har de även beräknat hur förbättringar av länders företagsklimat påverkar länders ekonomiska utveckling. Baserat på dessa skattningar visas i den här boken vad tidigare reformer har betytt för Sverige, men också framåtblickande hur välståndet utvecklas i två olika scenarier: ett där det nuvarande mönster av reformstagnation fortsätter, och ett där en ny våg av tillväxtreformer genomförs. Skillnaderna mellan dessa vägval är små till en början, men sedan accelererar de snabbt och får större genomslag för människors privatekonomi. Enligt de mer försiktiga beräkningarna har den energiska vägen år 2020 gett upphov till ungefär 7 procent högre real BNP än den trötta vägen. Reformvågen lyfter då tillväxten i reallöner med 50 procent, från ungefär 2 till ungefär 3 procent per år. I kronor och ören betyder det att år 2020 skulle en familj med två barn ha ungefär sammanfattning 5

6 kronor mer per år. Den offentliga sektorns inkomster ökar också kraftigt. En stor del går då till att matcha den högre löneökningstakten i privat sektor med motsvarande högre offentliga löner och bidrag. Därutöver skapar inkomstlyftan i sig ett reformutrymme på ungefär 30 mdr kronor per år utöver vad som sker i det reformtrötta alternativet. Om BNP-lyftet inte bara sker i form av ökade inkomster utan att sysselsättningsgraden ökar och kostnader för socialförsäkringar och bidrag minskar, så kan reformutrymmet växa betydligt mer. I figur 1 illustreras de olika vägarnas konsekvenser i termer av Sveriges placering i OECD:s rangordning efter BNP per capita. Där visas även den skattade effekten om Sverige inte hade valt reformvägen i kölvattnet av 1990-talskrisen. Figur 1. Konsekvenser av reformtröttheten för Sveriges rankning i OECD:s välståndsliga mätt i BNP per invånare justerad för prisskillnader (köpkraftsparitet) Officiell 6 8 Prognos Reformvåg Reformvåg Reformtrötthet 16 Reformtrötthet sammanfattning

7 Det har uppenbarligen gått bra för Sverige sedan slutet av 1990-talskrisen jämfört med många andra länder. Även under åren från 2006, under brinnande finanskris, har Sverige i jämförelse haft bättre tillväxt än de flesta länder. Ändå har Sverige, trots alla reformer, ännu inte hämtat in förlorad mark sedan 1970-talet. Sverige har inte förbättrat sitt BNP jämfört med de länder som har de högsta inkomsterna. Åtskilliga av dessa har nämligen genomfört tillväxtreformer ännu mer energiskt än Sverige. Nederländerna har till exempel klättrat till en femte plats bland OECDländerna till den rikare plats där Sverige en gång befann sig med en BNP högre än Sveriges motsvarande ungefär kronor mer per invånare och år. Schweiz, som ligger på tredje plats, har rent av dragit ifrån Sverige sedan Där är BNP ungefär kronor högre per invånare och år. Om Sverige slutar reformera betyder det inte att vi bevarar status quo, utan att andra gradvis då kommer i kapp och går om. I många länder sker nu en avsevärd förbättring av de lagar och regler som styr företagsamheten. I flera europeiska länder är detta framtvingat av krisen som slagit hårt och fått politikerna där att förstå allvaret. Storbritannien har till exempel förbättrat villkoren för forskningsbolag väsentligt, vilket ledde till att de genast lockade till sig en stor forskningsetablering av GlaxoSmithKline ungefär samtidigt som Astra Zeneca lade ner sin anläggning i Södertälje. Inte så konstigt, för företagen vill naturligtvis vara där de ser att de kan växa, så när villkoren blir bättre drar det till sig investeringar. Än mer slående är den formidabla förbättring av lagar och regler som ägt rum i många fattiga och medelinkomstländer. Mest påfallande är förbättringen i de östeuropeiska/centralasiatiska länder som inte är med i EU eller Efta. Men även i Afrika är förbättringen omvälvande, liksom i Asien. Dessa förbättringar av företagsklimatet kan faktiskt förklara en stor del av det tillväxtlyft och halveringen av fattigdomen som skett efter 1990, där Afrika till exempel har kommit ikapp Asien vad gäller tillväxt. Sex av de tio snabbast växande ekonomierna i världen under det senaste decenniet har varit afrikanska. sammanfattning 7

8 Även bland OECD-länderna sker snabba förbättringar. Bara tre har under perioden förbättrat sitt företagsklimat långsammare än Sverige, enligt en analys i denna bok av Världsbankens data. Ett OECD-land som tar stormsteg är Sydkorea, vars motsvarighet till Globaliseringsrådet har avskaffat 600 lagar och regler på ett bräde. Nu inför Sydkorea exempelvis en one-stop shop för samtliga tillstånd som företag behöver, och ambitionen är att företag som söker tillstånd ska få besked inom 20 dagar. Ett annat exempel är Tyskland, som flyttat fram sina positioner under krisen. Föga uppmärksammat har tyskarna sedan 1990-talet sänkt skatter för mindre företag till en nivå långt under den svenska, reformerat arbetsmarknaden, och öppnat för konkurrens på många områden utöver den mer välkända återhållsamma lönebildningen. Att många andra länder förbättrar sitt företagsklimat snabbare ökar världens tillväxt, vilket också har positiva effekter för Sverige. 11 studier, som beskrivs i denna bok, tyder emellertid på att en snabbare förbättring av företagsklimatet på andra håll i världen kan försämra det relativa värdet för svenska högteknologiska exportprodukter, och därmed rent av utgöra en tillväxtbroms för Sverige. En analys av lönsamheten i det svenska näringslivet visar att företag som funnits i mindre än 20 år inte tjänar mer än en femtedel av näringslivets rena vinster. Även om det inte är särskilt svårt att starta ett företag i Sverige, är det av olika skäl svårt att få verksamheten att bli lönsam. De yngre företagen belastas bland annat med onödigt stora pålagor och kostnader. Till dessa hör kostnader för att etablera verksamhet såsom bygglov, miljötillstånd, stämpelskatter. Därtill kommer en rad konkurrenshinder som fördyrar onödigt för dem som ger sig in i nya verksamheter. Sverige har minskat på hårda konkurrenshinder genom olika avregleringar på många områden, men mycket återstår att göra. Kostnader för att anställa och säga upp är höga. Därtill sker en skattediskriminering mot nya verksamheter. Det är skattemässigt betydligt mer gynnsamt för etablerade verksamheter att pröva nytt än för nyetablerade verksamheter som inte har intäkter från en löpande verksamhet. 8 sammanfattning

9 En ny reformvåg kan byggas upp på många olika sätt. Inte minst spelar forskningspolitiken, utbildningssystemen och infrastruktur stor roll för företagens möjligheter att utvecklas. För att kunna använda oss av befintliga beräkningar bygger vårt reformscenario dock på fyra dimensioner som inkluderats i OECD:s, IMF:s och Världsbankens skattningar: 1. Ett effektivare och enklare regelverk för företag, samt snabbare och mer rättssäker implementering som lyfter Sverige till femte plats i Världsbankens rankning av företagsklimat. En mängd avgifter på företag har höjts på senare år. Handläggningstider för miljötillstånd som behövs till många investeringar är i snitt fyra år. Sverige skulle kunna matcha Sydkoreas arbete med en ingång för alla tillståndsärenden och en huvudprincip om besked inom 20 dagar. 2. Fortsättning på konkurrensfrämjande åtgärder. Många verksamheter har i viss mån utsatts för konkurrens, men ofta inkonsekvent och partiellt. Nästa reformvåg kan få lika stor effekt genom att förbättra spelregler för konkurrens. På många skattefinansierade områden som öppnats för konkurrens är till exempel andelen av ersättningen som betalas för kvalitetsförbättringar liten. Utväxlingen av konkurrensen kan förbättras genom att öka andelen. 3. Skattetryck sänks med ungefär 5 procent av BNP, eller marginaleffekter sänks på ett sätt som ger motsvarande effekt. Sedan 2000 har Sverige sänkt skattetrycket med 6 procentenheter. Många framgångsrika länder har lägre skattebelastning på de flesta företag, och skatteregler som låter nya verksamheter konkurrera på mer likställda villkor med befintliga. En ytterligare sänkning med 5 procentenheter skulle fortfarande lämna Sveriges skattetryck över OECD-snittet. Ett betydande bidrag till finansiering av en sådan skattesänkning finns, dels i form av nuvarande strukturella budgetöverskott, dels i form av det reformutrymme som en reformvåg i sig ger upphov till. 4. Anställningsskyddet för fast anställda anpassas till OECD-snittet. Enligt OECD:s mått är anställningsskyddet för fast anställda mycket striktare i Sverige än snittet för länder, vilket har enligt OECD har en särskilt allvarlig negativ effekt på produktivitetsutvecklingen. sammanfattning 9

10 Tidigare framgångar skapar lätt en självuppfattning som inte hänger med utvecklingen i omvärlden. Enligt en omfattande internationell undersökning bland chefer i näringslivet med ansvar för innovation ansåg de flesta svenska chefer att Sverige hör till de tre länder i världen som har störst anseende som innovativ nation. 1 Den åsikten delades bara av 5 procent av de svarande cheferna från samtliga länder. Det är kanske därför som sju av de tio största läkemedelsföretagen har etablerat forskningsanläggningar i Singapore de senaste åren, medan inget av dessa bolag har investerat i Sverige på 20 år. Det finns således all anledning att granska det svenska näringslivets utveckling med en hälsosam kombination av stolthet och självdistans. 1 GEs Innovationsbarometer 2012 bygger på svar från högre chefer i företag som i snitt har 1500 anställda. Glappet mellan vad inhemska och internationella chefer ansåg var mycket större för Sverige än i andra länder. 10 sammanfattning

11 1. Varför växer Sverige inte ännu bättre efter alla tillväxtreformer? Under och 1980-talen beskrevs Sverige ofta som en humla som flyger trots att den inte borde kunna, eftersom den är för tung i förhållande till vingarnas storlek. Trots extrema skattehöjningar, regleringar och statliga monopol hade många svenskar jobb och välståndet var gott jämfört med många andra länder. Förklaringen till gåtan var banal. Såväl försämringar som förbättringar av ett lands företagsklimat ger ofta fullt utslag först efter ett decennium eller ännu längre tid. Pålagorna som stympade företagen under 70- och 80- talen syntes ännu inte entydigt i statistiken. Under 1980-talet och 1990-talskrisen slog dock det tuffa klimatet från ett decennium tidigare igenom, och det blev mer än uppenbart att Sverige halkade efter en insikt som blev starten på en våg av reformer. Nu uppenbarar sig en ny gåta. Det har gått två decennier sedan den stora reformvågen inleddes. Även därefter har Sverige fyllt på med ytterligare förbättringar av företagsklimatet, i synnerhet efter valet Sverige borde flyga som en geting. I stället har Sverige med viss möda återhämtat en del av tidigare förlorad mark. Tillväxten har visserligen varit god sedan 90-talskrisen. Svenska hushåll har sett ett lyft av sina disponibla inkomster med 45 procent på 15 år. Även på senare år har det gått bättre ekonomiskt för Sverige än för de flesta rika länder. Under 2000-talet hade Sverige en tillväxt på 2 procent, jämfört med 1,64 procent för OECD i genomsnitt. Ändå har Sverige inte på något sätt blivit en tigerekonomi. Figur 1 i sammanfattningen ovan visar att Sverige fortfarande ligger på ungefär tionde plats sett till BNP per capita bland OECD-länderna. År 1970 stod Sverige nära toppen bland världens ekonomier, med en fjärdeplats på den internationella välståndsligan. Därefter försvagades den svenska varför växer Sverige inte ännu bättre efter alla tillväxtreformer? 11

12 positionen, år efter år blev Sverige omsprunget av andra länder och år 2005 återfanns Sverige först på trettonde plats på välståndsligan. Därefter har Sverige återigen klättrat några placeringar, dock genom att gå om länder i en klunga vars BNP-nivåer ligger mycket nära varandra. Inte nog med att Sverige befinner sig på en lägre nivå än på 1970-talet i välståndsligan, gapet till länderna i täten vidgas. Figur 2 visar gapet till såväl den absoluta toppen på välståndsligan som till det land som ligger på plats fem. Gapet mellan Sverige och toppen motsvarar kronor per person och år. Just nu ligger Nederländerna på plats fem, men det kan självfallet ändras över tiden. Schweiz, som ligger på tredje plats, har ökat sitt försprång till Sverige sedan Australien har vuxit snabbare. Tyskland har också gått aningens bättre än Sverige sedan Tyskland ligger visserligen aningens under Sveriges BNP, men då räknas Östtyskland in. I praktiken har det gamla Västtyskland gått om Sverige. Figur 2. Avståndet mellan Sverige och landet på plats fem har inte krympt ännu, BNP per capita justerad för prisskillnader (köpkraftsparitet). BNP per capita Källa: OECD Toppen Topp Sverige varför växer Sverige inte ännu bättre efter alla tillväxtreformer?

13 Varför flyger getingen då trots alla reformer bara som en snabbare humla än som en geting? En tes skulle kunna vara att reformerna som Sverige genomfört sedan 1990-talskrisen inte gav utlovad effekt. Denna tes motsägs dock av en omfattande forskningslitteratur. I senare kapitel visar vi att Sverige utan dessa reformer skulle ha fortsatt att halka efter andra länder. Reformerna tycks snarare ha gett större effekt än vad många försiktigt hållna prognoser tordes räkna hem när de genomfördes. En annan tes utvecklades av Christian Ketels, då verksam vid Harvard Business School, som står bakom World Economic Forums jämförelser av länders konkurrenskraft, i vilka Sverige brukar placera sig i topp. Frågan som Ketels ställde sig var varför det inte gick bättre för Sveriges ekonomi enligt Ketels låg Sveriges BNP 20 procent under den nivå som landets höga rankning borde resultera i. 2 Hans slutsats var att det höga skattetrycket och brister i företagsklimatet för små och medelstora företag var de viktigaste orsakerna till Sveriges svaga prestationer. Deras bromsande inverkan speglades då uppenbarligen inte riktigt i World Economic Forums rankning. 3 När års studie presenterades efterlyste Ketels en aktiv och tydlig näringspolitik, så att svenska företag även i framtiden skulle kunna konkurrera framgångsrikt på världsmarknaden. 4 2 Intressant nog hänvisar Fredrik Reinfeldt med flera i en moderat partimotion till Christian Ketels slutsatser och krävde betydande förbättringar av företagsklimatet varav dock åtskilliga förslag inte har blivit genomförda. Motion 2005/06:m010 av Fredrik Reinfeldt m.fl., Politik för arbete och välfärd. 3 Sambandet mellan rankningen i World Economic Forums konkurrenskraftsindex och tillväxt tycks faktiskt vara ganska svag, i varje fall enligt en analys av Danielsson & Rosén (2009). 4 Se varför växer Sverige inte ännu bättre efter alla tillväxtreformer? 13

14 Ketels tes är således att många reformindikatorer, även World Economic Forums konkurrenskraftsindikator, underskattar betydelsen av förbättringar som är direkt riktade till att förbättra företagsklimatet. Dessa kan, visar det sig, ha en större effekt än många mer generella ekonomiska tillväxtreformer, vilka till exempel förbättrar statsfinanserna eller minskar sjukfrånvaron även om dessa naturligtvis också är indirekt viktiga för investeringar och anställningsbeslut. Därför fokuserar denna bok på just det som Världsbanken, IMF och OECD identifierar som kärnan i företagsklimatet. Det innehåller hur väl och effektivt regelverket och regeltillämpning fungerar för ease of doing business som Världsbanken kallar sina jämförelser samt skatter riktade till företagen. IMF och OECD lägger dessutom till vilka förutsättningar det finns för konkurrens inklusive handelshinder, samt hinder genom missriktade regleringar på arbetsmarknaden. Med detta fokus på företagsklimatet framträder en tredje och avgörande tes som förklarar gåtan om varför Sverige inte lätt tar sig tillbaka till toppen: att många andra länder reformerar företagsklimatet ännu snabbare. Det visas i nästa kapitel. 14 varför växer Sverige inte ännu bättre efter alla tillväxtreformer?

15 2. Företagsklimatet lyfter stort i världen Ju-Yung Chung tvingades överge skolan i 14-årsåldern för att arbeta på gården i en utfattig landsbygd. Så småningom flydde han hemifrån, och försökte tjäna sitt uppehälle genom att driva diverse företag. Hans risbutik gick dock i konkurs, liksom en bilverkstad. Först vid 31 års ålder lyckades han starta en bilverkstad som fungerade och växte. Företaget heter i dag Hyundai och säljer 4 miljoner bilar över hela världen. Det har snabbt tagit marknadsandelar även från Volvo (och Saab). Hemligheten bakom Hyundais, Samsungs och liknande företags framgångar är att Sydkorea resolut infört marknadsekonomi och förbättrat företagsklimatet, och på det sättet på kort tid blivit ett välmående OECD-land. Mindre känt är emellertid att Sydkorea är ett av många länder som i rask takt fortsätter att vässa företagsklimatet. Eftersom landet i så stor utsträckning förlitar sig på internationell handel var det också påtagligt känsligt för den globala ekonomiska kris som slog till mellan år 2008 och 2009 och fick Sydkoreas nytillträdda president Lee Myung-bak att inse vikten att satsa på företagsreformer för att skapa ett lyft. 5 Ungefär tio år före finanskrisen hade Sydkorea drabbats av Asienkrisen. Lee insåg att orsaken till att landet sedan dess i stor utsträckning hade utvecklats i positiv riktning var att man haft ett inflöde av nya och växande företag, något som blivit en verklighet tack vare förmånliga skatter, färre regleringar och en förenklad offentlig byråkrati. År 2003 hade exempelvis Sydkorea antagit målsättningen att bli världens bästa land när det kom till e-demokrati, vilket innebar att hanteringen av regleringar förenklades tack vare digitalisering. 6 5 Detta exempel från Sydkorea bygger på ett inlägg på Reformbanken, skriven av Nima Sanandaji. 6 Asian Development Bank (2009). Asian Development Outlook 2009: Broadening Openness for a Resilient Asia. Doing Business (2012). Korea: Better business regulation and improved competitiveness. Företagsklimatet lyfter stort i världen 15

16 Satsningarna fick starkt genomslag; enbart mellan 1994 och 2007 växte antalet jobb i de mindre och medelstora företagen från knappt 7,7 till drygt 11,3 miljoner, och dessa företag ökade under perioden sin andel av sysselsättningen i den privata sektorn från cirka 75 till nära 90 procent. I syfte att hantera den nya krisen skapade Lee kort efter sitt tillträde ett nationellt råd som sedan 2008 arbetat med målsättningen att öka Sydkoreas konkurrenskraft och skapa grunden för en hög tillväxttakt. Rådet noterade snabbt att cirka 800 av de totalt olika lagar som landets företag var tvungna att följa inte hade förändrats de senaste tio åren. Därför valde presidentens nyligen etablerade råd att sluta tilllämpa över 600 lagar och cirka administrativa regler. Nästa steg är ett one-stop-shop som skall handlägga samtliga typer av tillstånd som företag kan behöva inom 20 dagar. Under de senaste tre åren har rådet träffats varannan månad för att lyfta fram ytterligare åtgärder som kan lyfta landets konkurrenskraft. Mötena omfattar inte bara politiker och tjänstemän, utan även representanter från företag, akademin, handelskammare, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer bjuds in. Regeringen bildade dessutom år 2008, i samarbete med Sydkoreas ledande handelskammare, en så kallad Regulatory Reform Task Group, vars arbete går ut på att bevaka de problem som företag möter i lagstiftningen. Gruppen hjälper företagen och samlar dessutom in statistik kring upplevda problem för att hjälpa regeringens Reformråd i arbetet med att skapa bättre företagsklimat. Även en rad skattereformer har genomförts, vilka bland annat har inneburit att den högsta bolagsskatten har sänkts från 25 till 22 procent. År 2012 planeras nivån att sänkas ytterligare, till 20 procent. Redan 2010, när världsekonomin överlag långsamt höll på att återhämta sig, vände Sydkorea krisen till att växa med hela 6 procent den snabbaste takten inom hela OECD. Sydkoreas framfart illustrerar att Sveriges reformarbete måste ses i relation till andra länders förbättringar av sin konkurrenskraft. 16 Företagsklimatet lyfter stort i världen

17 Så snabbt förbättras företagsklimatet Världsbanken har sedan år 2004 gett ut en omfattande undersökning, Ease of Doing Business, där regelverken och deras tillämpning på olika områden som har direkt betydelse för det nationella företagsklimatet granskas. Från och med år 2006 publiceras även en rangordning av de ingående länderna. Företagsklimatet kan mätas och beskrivas på olika sätt. För Svenskt Näringsliv handlar det om åtgärder som underlättar och ökar lönsamheten i att starta, driva, och investera i företag och som minskar företagens kostnader att administrera och efterleva regelverken ofta så enkla åtgärder som att korta handläggningstider för olika ärenden. Därtill hör även få etableringshinder och konkurrensutsättning, anpassning av utbildning till vad som efterfrågas av arbetsgivare, samt utformning av skatter och avgifter. Världsbankens definition av företagsklimat är smalare i den bemärkelse att den fokuserar mest på regler och skatter som påverkar företag i de flesta branscher. IMF och OECD lägger mycket större tonvikt vid regler som i olika branscher skapar inträdeshinder, försämrar konkurrensen samt ger upphov till byråkrati eller godtycke. Även arbetsmarknadsregleringar ingår i IMF:s och OECD:s mätningar, medan Världsbanken som tidigare hade med en sådan indikator tillfälligt har lyft ut den ur sitt mått. 7 7 Detta skedde efter kritik från framförallt olika fackföreningsrepresentanter. Ambitionen är dock att lyfta in arbetsmarknadsregleringar igen efter en översyn. Företagsklimatet lyfter stort i världen 17

18 Komponenter som alltid funnits med i Världsbankens Ease of Doing Business Start av företag Denna punkt är uppbyggd av fyra delvariabler. Här ingår hur lång tid det tar för en person att starta ett företag och hur många moment som måste utföras. Dessutom uppmäts kostnaden för att starta företag och hur stor minimiinsatsen måste vara i det nystartade bolaget. Kostnaden sätts i relation till inkomsten per capita. Byggnadstillstånd Denna punkt är uppbyggd av tre undervariabler. Även här mäts hur lång tid det tar och hur många moment som måste genomföras för att få byggnadstillstånd. Utöver detta studeras kostnaden för att få byggnadstillståndet. Även här sätts kostnaden i relation till den genomsnittliga inkomsten i landet. Registrering av fast egendom Denna punkt är uppbyggd av samma delvariabler som gäller för byggnadstillstånd: tidsåtgång, antal moment samt kostnad. Kostnaden mäts i detta fall som andel av värdet på egendomen. Kreditgivning Variabeln är uppbyggd av två indexkomponenter. Det ena indexet (Depth of Credit Information Index) mäter tillgång och kvalitet på kreditupplysningar från offentliga och privata register. Det andra indexet (Strength of Legal Rights Index) mäter hur starkt det juridiska skyddet är för långivare och låntagare vid exempelvis konkurser. Investerarskydd Denna punkt mäter graden av skydd för investerare när det föreligger en intressekonflikt hos till exempel en styrelsemedlem vid köp och/eller försäljning. Punkten består av tre index som 18 Företagsklimatet lyfter stort i världen

19 mäter skyddet för investerare ur tre olika synvinklar. Öppenheten vid intressekonflikten, grad av personligt ansvar för ledningen vid situationer där det finns en intressekonflikt, samt hur lätt det är för aktieägare att gå till domstol då intressekonflikten lett till skada för företaget. Skatter Denna punkt är uppbyggd av tre undervariabler. Dessa är hur många skatteinbetalningar som måste göras per år, hur lång tid företagen har ägnat åt skatter samt landets totala skattetryck på företaget. Skattetrycket beräknas som andel av vinsten före skatt. Utrikeshandel Denna punkt är uppbyggd av sex delvariabler. Antal dokument som krävs av tullen och andra myndigheter för att få tillstånd att importera varor samt hur många dagar det tar för att dessa ska godkännas. Dessutom mäts kostnaden för de krävda procedurerna. Samtliga dessa variabler mäts sedan även utifrån ett exportperspektiv. För att beskriva hur snabb reformtakten är i de olika länderna har Världsbanken tagit fram avstånd till bästa land (Distance to frontier) som mäter hur långt länderna ligger från toppen under de senaste åren. Indexet bygger på ett fiktivt land som har nått de poäng som det land som varit bäst i varje underkategori uppnådde. Därefter har reformtakten räknats ut för samtliga länder. Reformtakten beskrivs med hur många procentenheter varje nation närmat sig det fiktiva landet. Baserat på grunddata som rekvirerats av Världsbanken kan denna utveckling beskrivas för olika ländergrupper. Den genomsnittliga förbättringen i indexet ligger på 5,7 procentenheter under perioden Men det finns stora variationer mellan världsregionerna. I Sverige har förbättringen under perioden varit 2,9 procent, att jämföra med EU/EFTA:s 3,4 procent. Förbättringen, mätt på det sättet, har alltså varit hälften av genomsnittet i världen. Företagsklimatet lyfter stort i världen 19

20 Figur 3. Genomsnittlig förbättring av företagsklimatet i termer av minskad avstånd till bästa och genomsnittlig BNP tillväxt under perioden BNP tillväxt per år Nordamerika Asien Latinamerika EU/Efta Sverige Mellanöstern och norra Afrika Afrika söder om Sahara Europa utanför EU/Efta och Centralasien Källa: Sammanställning av Svenskt Näringsliv baserad på Världsbanksdata ,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 Förbättring av företagsklimatet Förbättringar i konkurrenskraften i en del östeuropeiska länder som sedan gått med i EU har lämnat sina spår även i Sverige. Åtskilliga företag bland annat framgångssagan Skype har valt att lämna hemlandet och förlägga sin verksamhet till Estland. Den största förbättringen av företagsklimatet under de senaste åren finns i de öst-europeiska och centralasiatiska länder som inte ingår i EU/Efta. Det är också där tillväxten är snabbast. Hypermoderna skattesystem i fattiga länder Många relativt fattiga länder förbättrar sitt företagsklimat ännu mer dramatiskt än OECD-länderna och går inte sällan om dessa. Ett hypermodernt skattesystem är till exempel en viktig anledning till att Azerbajdzjan, trots att det i praktiken fortfarande är en diktatur, rankas 20 Företagsklimatet lyfter stort i världen

21 som ett av världens mest snabbrörliga länder. 8 I dagsläget uppfattas Azerbajdzjan inte som ett konkurrentland över huvud taget, men landet befinner sig i startblocket på samma sätt som Kina, Sydkorea eller som de baltiska länderna gjorde för 20 år sedan. Vi lär snart få se mer. Sedan självständigheten som följde på Sovjetunionens fall 1991 har Azerbajdzjan präglats av en rad problem och landet har fortfarande en auktoritär regim och omfattande korruption. Men Azerbajdzjan har på senare år också varit en av världens snabbast växande ekonomier 2006 var tillväxten över 30 procent. Utvecklingen har varit möjlig tack vare tillgångar på olja och gas, men landets marknadsreformer har också varit viktiga. En av dessa reformer var att införa ett välfungerande skattesystem. Azerbajdzjan levde länge med ett ineffektivt system som var ett arv från Sovjetunionen och regelbördan var tung för företagen, samtidigt som bristande tillit gjorde att många inte betalade in sina skatter. Landets skatteminister Fazil Mammadov fick den svåra utmaningen att modernisera systemet. Mammadov visste att många i landet var kritiska till reformer, men insåg samtidigt behovet av nytänkande. Därför valde skatteministern att utveckla ett snabbt, flexibelt och effektivt skattesystem som vilade på modern informationsteknik. I det arbetet fick han stöd av Natig Amirov, chef för avdelningen för ekonomisk analys vid Skatteverket. Sommaren 2004 föreslog Amirov att Skatteverket inte bara skulle datorisera sitt eget arbete, utan också förenkla kraftigt och låta skattebetalarna deklarera och betala sina skatter via internet. Den senare reformen kan tyckas märklig i ett land med relativt låg utvecklingsnivå, men behovet av transparens är ovanligt stort i Azerbajdzjan. Genom att deklarera och betala in skatterna via datorn kan allmänheten nämligen undvika korrupta tjänstemän. 8 Detta exempel finns beskrivet på inklusive källor. Företagsklimatet lyfter stort i världen 21

22 Det nya systemet har fungerat mycket väl. År 2009 hade antalet timmar som företagare i Azerbajdzjan behövde tillbringa för att hantera skattebyråkratin minskat till en tredjedel jämfört med året dessförinnan. På så sätt är reformen en inspiration också för länder som Sverige. Uppenbarligen finns en rad länder i varje region som inte genomfört förbättringar alls, som Somalia eller Zimbabwe, vilka drar ner snittet för Afrika som region. Genom att enbart se till genomsnittet skulle man emellertid helt missa att många afrikanska länder också tillhör dem som gör de största förbättringarna. I figuren nedan visas detta i termer av andelen länder i varje region som gjort större kliv att närma sig toppen (frontier) än genomsnittet för världen. Mönstret ändras dock inte nämnvärt. I länderna som är utanför EU/ Efta men i Europa eller Centralasien, Europa (exkl. EU och Efta)/ Centralasien har mer än 90 procent av länderna reformerat snabbare än genomsnittet. Medan inom EU/Efta har 26 procent av länderna reformerat snabbare. En orsak är givetvis att EU/Efta från början låg närmare det fiktiva landet, men det går inte att bortse från att övriga delar i världen snabbt närmar sig när det gäller företagsklimatet. Figur 4. Andel länder per världsregion som reformerat snabbare än genomsnittslandet i världen. År Europa (ej EU/ Efta) /Central-asien Sub-Sahara Afrika Mellanöstern/ Nordafrika Syd- och ostasien Latinamerika EU/Efta Källa: Sammanställning av Svenskt Näringsliv baserad på Världsbanksdata Företagsklimatet lyfter stort i världen

23 För inte länge sedan ansågs Afrika vara den förlorade kontinenten där fattigdom, aids och grymma diktatorer gav upphov till dystra prognoser. Dessa kommer nu på skam. Enligt IMF går Afrika framöver om alla andra kontinenters tillväxt. Under decenniet fram till 2010 fanns sex av världens tio mest snabbväxande ekonomier i Afrika. Den ekonomiska tillväxten var lika snabb där som i Asien. Det är inte bara ekonomin som tar ett skutt. Den arabiska våren i Nordafrika ger ringar på vattnet även söder om ekvatorn. Proteströrelser har fått nytt liv mot diktaturer i Uganda, Burkina Faso och Angola. Andra länder, som Ghana och Botswana, har redan väl fungerande demokratier. Andelen läskunniga har ökat kraftigt till ungefär två tredjedelar av befolkningen, vilket faktiskt är mer än i södra Asien. Vad är det då som har fungerat? Det kan illustreras med utvecklingen i Tanzania som numera också tillhör Afrikas snabbväxande länder. Fram till början av 1990-talet styrde Julius Nyerere. Trots att han lyckades skapa ett gemensamt språk och en nationell identitet och fick ofantliga mängder biståndspengar, blev den ekonomiska utvecklingen en katastrof. Statligt ägda företag och kollektivbyar misslyckades med det mesta. När Nyereres lärjunge Mkapa däremot tog över, privatiserades mycket och det öppnades för konkurrens och företagande. Sedan dess har människors inkomster vuxit hyggligt om än från en mycket låg nivå. I dag lever ännu många tanzanier under skrala förhållanden, men det finns också många företagare som det går bra för, som investerar, skapar allt fler jobb och öppnar möjligheter för andra. Sudanfödde Mo Ibrahim, till exempel, gick från att vara en fattig pojke till att bli teleingenjören som startade och nu driver Afrikas största mobiltelefonioperatör, först i Kenya men nu också i Tanzania och många andra länder. Att fler än hälften av afrikanerna i dag har egen mobiltelefon blev ett av de viktigaste välståndslyften. Det land i Afrika som förbättrat sitt företagsklimat mest är Rwanda, delvis med reformer som fortfarande väntar även i Sverige. Rwanda är det land som stigit mest i rankningen i världen på senare år, och har nu Företagsklimatet lyfter stort i världen 23

24 klättrat till 45:e plats. Detta har skett genom ett systematiskt reformarbete som har gjort det lätt att starta företag eller få förhandsbesked för byggärenden och mycket annat. En särskilt intressant reform ur ett svenskt perspektiv är att rättssystemet för civilrättsliga mål mellan företag har ryckts upp. I ett första skede infördes medlingskommittéer och specialdomstolar för enklare mål. I ett andra skede inrättades efter år 2005 specialdomstolar med domare som utbildats särskilt i frågor som är relevanta för näringslivet. Därtill infördes elektronisk och sammanhållen registrering och arkivering av alla dokument som företag behöver lämna till myndigheter, och även alla handlingar i domstolsprocesserna. Komplicerade fall som tidigare tog fem till tio år att processa genom rättsväsendet avverkas nu på tre till tre år. Kvaliteten i målen anses av många också vara betydligt bättre. Företag från Rwanda kommer naturligtvis inte att konkurrera med svenska på världsmarknaden på ett bra tag. Men det är ändå en stor omvärldsförändring att många fattiga länder är på god väg erbjuda attraktiva villkor för företag. Det sätter även press på utvecklade länder. Det kan till exempel noteras att Mario Montis regering i Italien, bland många planerade reformer, också vill inrätta specialdomstolar för kommersiella tvister vilka i dag tar i snitt 4,5 år att avgöra. I Sverige däremot har det funnits en ovilja att inrätta fler specialdomstolar, trots att väntetiderna är långa och många specialiserade ärenden avgörs ganska utspridda i rättssystemet. 9 Så mycket lyfts världens tillväxt av bättre företagsklimat Att världens företagsklimat förbättras snabbt har stora konsekvenser för Sverige, både positiva men även en del mer problematiska. 9 Se t.ex. det särskilda yttrande av Eva Jarnvall till SOU 2010:44, Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. 24 Företagsklimatet lyfter stort i världen

25 Ett lands konkurrenskraft har av ekonomer traditionellt beskrivits i termer av det relativa löneläget och landets produktivitet. Produktivitet betraktas i huvudsak som ett resultat av ett lands investeringar i kapital, humankapital och innovationsförmåga. Först på senare år har en forskningslitteratur vuxit fram som belyser hur investeringar och innovationsförmåga i sin tur är beroende av olika dimensioner av företagsklimatet. 10 Bland annat har Världsbankens mätning av företagsklimatet gett upphov till ett betydande antal studier som bevisat detta samband. 11 Den förbättring i företagsklimatet som skett under de senaste två decennierna kan ha ökat världens tillväxt med mer än en fjärdedel, eller minst en procentenhets tillväxt. Det är i så fall mer än tillräckligt för att framstå som den viktigaste förklaringen till att andelen fattiga i världen (som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen) har halverats sedan Flera studier använder sig av Världsbankens, IMF:s eller OECD:s mått på regleringar som har direkt betydelse för företagsklimatet. I tabellen nedan visas ett urval av studier som använt sig av dessa institutioners regleringsmått och skattat samband med inkomst- eller BNP-utvecklingen. 12 I samtliga dessa studier är den skattade effekten betydande 10 En stor del av denna litteratur bygger på de mått på regleringstyngden som Världsbanken, IMF och OECD tagit fram. Men det förekommer också andra mått. Ett sådant mått är Fraser Institutets index över ekonomisk frihet. Det baseras på 125 variabler som på olika sätt fångar upp hur marknadsorienterade länder är. I en rad empiriska studier har detta mått länkats till ekonomisk tillväxt. Loayza et al. (2005) konstruerar en rad indikatorer baserade på Fraser Institutets index över ekonomisk frihet och andra liknande mått. De finner att en tung regleringsbörda bromsar tillväxten, i synnerhet om institutioner i landet är svaga så att en dålig implementering av regleringarna förvärrar effekten. Mer exakt finner de att om ett land har en institutionell kvalitet som medianlandet så minskar BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter per år om regleringsbördan försämras med en standardavvikelse. Med ett liknande angreppssätt finner de att en tung regleringsbörda kan minska tillväxten med 2 3 procentenheter per år jämfört en liten sådan. 11 En del av studierna använder också tekniker för att troliggöra att det faktiskt rör sig om orsakssamband från företagsklimat till bättre tillväxt. 12 Därtill finns en rad studier som på olika sätt finner samband mellan regleringsbördan i olika länder avseende prisnivån, innovationstakten och andra variabler som i sin tur påverkar inkomsttillväxt. Exempelvis Brandt (2004), Cincera och Galgau (2005), Klapper m.fl. (2004), Griffith och Harrison (2004), Griffith m.fl. (2006). Företagsklimatet lyfter stort i världen 25

26 och statistiskt signifikant; att bättre arbetsvillkor för företagen leder till ökat välstånd för fler kan inte ifrågasättas. IMF (2004) använder ett eget mått på regleringar i en tvärsnittsstudie av OECD-länder under perioden Studien inkluderar även mått på reformer av skattesystemet och handelshinder. Resultaten tyder på att en förbättring av reformindikatorn, med en standardavvikelse, ökade real-bnp med 4,7 procent efter fyra år när det gäller handelshinder, 2,3 procent avseende skattereform, med 7 procent avseende produktmarknadsreformer och med 1,9 procent för arbetsmarknadsreformer. Tabell 1. Några studier om sambandet mellan Världsbankens, IMFs eller OECDs regleringsmått och BNP-tillväxt. Studie Fokus Friedman (1995) Mer marknadsreglering ger lägre produktionstillväxt. Koedijk & Kremers (1996) Mer marknadsreglering ger lägre produktionstillväxt. Fonseca m.fl. (2001) B bättre rankning i Världsbankens index Ease of doing business ger högre BNP-tillväxt. Djankov, McLiesh, & Ramalho (2006) bättre rankning i Världsbankens index Ease of doing business ger högre BNP-tillväxt. Barseghyan (2008) B bättre rankning i Världsbankens index Ease of doing business ger högre BNP-tillväxt. IMF (2004) Nicoletti et al. (1999) Nicoletti & Scarpetta (2003) Alesina et al. (2005) Mindre reglering enligt IMFs mått ger högre tillväxt. Mindre reglering enligt OECDs mått ger högre tillväxt. om europeiska länder reglerade i enlighet med det minst reglerande OECD-landet, så skulle totalfaktorproduktivitetstillväxten under en tio-årsperiod vara drygt en procentenhet högre per år i Europa. Mindre reglering enligt OECDs mått på regleringsbördan ökar investeringar. Särskilt mindre restriktiva regler på arbetsmarknaden har en tydlig positiv effekt på investeringar. Arnold, Nicoletti och Scarpetta (2008) Arnold, Nicoletti och Scarpetta (2011). Javorcik and Spatareanu (2005) Arnold m.fl. (2011) avregleringar ökar produktivitetstillväxten. Reglering som öppnar för konkurrens ökar produktivitetstillväxten. Striktare regleringar på arbetsmarknaden har en tydlig negativ effekt på utländska direktinvesteringar. Finner stor effekt av regleringar i en bransch på sämre produktivitetstillväxt även i andra branscher. 26 Företagsklimatet lyfter stort i världen

27 Ett motsvarande stort antal studier under senare år finner att högre offentliga utgifter eller högre skatter har en negativ inverkan på tillväxten. Dessa har sammanfattats i en litteraturöversikt av Andreas Bergh och Magnus Henrekson, där författarna drar slutsatsen: Det vanligaste resultatet i nya, vetenskapligt publicerade studier är ett signifikant negativt samband mellan den offentliga sektorns storlek och den ekonomiska tillväxten per capita i rika länder. Samstämmighet råder också om att effekten är ekonomiskt signifikant: 10 procentenheters lägre skatte- eller utgiftskvot är förknippad med 0,5 till en procentenhet högre tillväxttakt. 13 En övergripande slutsats av alla dessa studier är att världens tillväxt har ökat väsentligt till följd av förbättringar i företagsklimatet. Ett viktigt förbehåll i studierna är att många företagsklimatförbättringar tar åtskilliga år innan de ger fullt genomslag, vilket innebär att tillväxteffekten av redan genomförda förbättringar kan fortsätta åtskilliga år efter att de blivit verklighet på pappret, samt att uteblivna reformer också ger effekt flera år senare. Dessutom är det rimligt att tro att framgångarna inspirerar fler länder att fortsätta förbättra företagsklimatet. Tillväxt ja, men skapas det jobb också? I snäva makroekonomiska modeller betraktas förbättringar i företagsklimatet som likvärdiga med allmänna efterfrågeökningar som driver upp lönenivåer, och tvingar Riksbanken till större räntehöjningar, vilket dämpar ekonomin och återför den till jämviktsläget på arbetsmarknaden. I denna syn antas varken produktivitet eller den strukturella arbetslösheten påverkas av förbättringar i företagsklimatet. En del ekonomer, även i Sverige, som är mycket fokuserade på denna modelltradition, tenderar därför att prioritera ned företagsklimatförbättringar. 13 (2012, s. 17). Företagsklimatet lyfter stort i världen 27

28 I föregående avsnitt visades redan att företagsklimatet har stor betydelse för produktivitetsutvecklingen. Det finns emellertid goda skäl att tro att det också kan pressa ned en strukturell arbetslöshet då ett bättre företagsklimat kan väntas ha en större effekt för de grupper på arbetsmarknaden som oftare drabbas av detta. Figur 5 visar den starka korrelationen bland OECD-länderna mellan företagsklimatet och sysselsättningsgraden. Ett liknande starkt samband finns även bland svenska kommuner, vilket beskrivs närmare i nästa kapitel. Figur 5. OECD-länder med bättre rankning i Världsbankens företagsklimatmått har även en högre sysselsättningsgrad. Sysselsättning Källa: Världsbanken och OECD Världsbankens ranking över företagsklimatet 28 Företagsklimatet lyfter stort i världen

29 Det kan ske genom flera mekanismer: 1. Strukturell arbetslöshet som konsekvens av lågkonjunkturer kan väntas bli mindre omfattande. Ett bättre företagsklimat kan korta perioder där efterfrågebortfall leder till en keynesiansk arbetslöshet. I Keynes termer så kan sägas att entreprenörers animal spirits är mer upplyfta. Kortare arbetslöshetsperioder innebär att humankapital inte eroderar lika mycket, och möjligen att stigmatiserings- och passiviseringseffekter inte blir lika påtagliga. Färre hamnar då i långvarig strukturell arbetslöshet. 2. Ett bättre företagsklimat och fler nya och växande företag kan skapa ett större spektrum av potentiella jobb. Det innebär att sannolikheten ökar att jobb av olika karaktär kommer fram även dem som annars skulle riskera att hamna i strukturell arbetslöshet, till exempel i sysselsättningssvaga regioner även om det sker en undanträngning och lönekonkurrens för arbetskraft som det är brist på. I själva verket skulle ett bättre företagsklimat kunna leda till fler företagsetableringar som skapar just sådana jobb inom vilka strukturellt arbetslösa kan vara tillräckligt produktiva Ett dåligt företagsklimat är ofta ett större hinder för grupper i strukturell arbetslöshet som skulle vilja och kunna driva företag. Ungdomar och invandrare har till exempel en större utmaning att hantera byråkratiska väderkvarnar än vad andra har. Många i dessa grupper har också små egna resurser, vilket betyder att de begränsas extra mycket av höga skatter som tas ut i förväg eller i ett tidigt skede. En förbättring av företagsklimatet kan således spela en större roll för dessa grupper än för andra. 14 Sådana effekter uppstår till exempel i teoretiska modeller som analyserar strukturell arbetslöshet i termer av jämvikter beroende av arbetstagares och arbetsgivares val av utbildning och teknik (Acemoglu, 1998; Acemoglu och Autor, 2010). Företagsklimatet lyfter stort i världen 29

30 4. Ett bättre företagsklimat kan leda till att fler väljer egenföretagande som alternativ till anställning, något som i sin tur innebär att det blir lättare för en arbetsgivare att i stället vara uppdragsgivare och expandera genom att anlita underentreprenörer i stället för att anställa. De risker som anställningsskyddet skapar faller därmed bort, vilket öppnar möjligheter. Empirisk forskning kring anställningsskyddet tyder på att detta regelverk är ett särskilt stort hinder för grupper som ofta är överrepresenterade i den strukturella arbetslösheten, som ungdomar och invandrare. 15 Även den cykliska arbetslösheten kan självfallet bli lägre av fler skäl än de redan nämnda, nämligen att lågkonjunkturer som beror på bristande efterfrågan kan bli kortare. Till exempel fungerar a-kassan för egna företagare annorlunda. Kravet på att företagets verksamhet måste upphöra för att a-kassan ska inträda, innebär att många företagare hanterar cykliska perioder av lägre orderingång själva med lägre inkomster i stället för att vara arbetslösa helt och hållet. OECD (2005) har även presenterat en forskningsöversikt av hur avregleringar av produktmarknader och lägre inträdesbarriärer kan öka sysselsättningen, vilket är intressant i sammanhanget Se exempelvis forskningsöversikten i Skedinger (2008). 16 Berger och Danninger (2005) visar hur en kombination av avregleringar av produktmarknader och arbetsmarknader ger största sysselsättningseffekt. Se även Krueger och Pischke (1997) och Kugler och Pica (2004). 30 Företagsklimatet lyfter stort i världen

31 3. Förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå För denna bok har en genomgång av svenska reformer som direkt inverkar på företagsklimatet sedan 2007 gjorts. Fokus ligger, som i hela boken, på reformer som direkt inverkar på företagens kostnader eller konkurrensförhållanden. Reformer som verkar indirekt genom bättre utbildning, forskningsmiljö, stabila statsfinanser och liknande är självfallet också mycket viktiga och behandlas i andra analyser av Svenskt Näringsliv. Även med denna avgränsning är det inte helt lätt att definiera reformer. Åtskilliga reformer, som till exempel apoteksavregleringen, har gjorts i flera steg. Myndigheters regeltillämpning spelar också stor roll, men fångas inte av lagstiftning om reformer. Trots dessa reservationer ger kartläggningen av svenska reformer ett så tydligt mönster, att det knappast skulle påverkas av ändringar i tillvägagångssätt. Reformerna har delats in i fyra sådana kategorier: stor betydelse, viss betydelse, ringa betydelse, och sådana som ökade företagens kostnader (för att uppnå andra syften). Denna indelning bygger på en bedömning som kan göras på lite olika sätt. Det torde dock knappast påverka det mycket tydliga helhetsmönstret. Tabell 2. Reformer av företagsklimatet med stor betydelse Jobbskatteavdrag Avskaffad förmögenhetsskatt Sänkt beskattning av fåmansbolag RUT införs Lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar Underlättande av tidsbegränsade anställningar Avskaffad medfinansiering av sjukpenningen Sänkt skatt för personer över 65 Bättre regler för momsinbetalning Sänkt a-kasseersättning Minskade möjligheter till längre a-kasseperioder Höjd egenfinansiering av a-kassan förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå 31

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Företag & jobb Moderata Företagarrådet. Lars Hjälmered, riksdagsledamot 2014-05-27

Företag & jobb Moderata Företagarrådet. Lars Hjälmered, riksdagsledamot 2014-05-27 Företag & jobb Moderata Företagarrådet Lars Hjälmered, riksdagsledamot 2014-05-27 Agenda Presentation Tre teser Diskussion Tre teser 1. Sverige är idag ett bättre land att investera, producera och anställa

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Reformtrycket i Almedalen 2013

Reformtrycket i Almedalen 2013 Reformtrycket i Almedalen 203 En kartläggning av reformer i Almedalsseminarier Stefan Fölster, 070-304 3 60 stefan.folster@reforminstitutet.se Daniel Jahnson, 073-709 69 0 daniel.jahnson@gmail.com Sammanfattning

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

En rapport om villkor för bemanningsanställda

En rapport om villkor för bemanningsanställda Oktober 2012 Johan Kreicbergs Europeiskt ungdomsindex 2012 En rapport om villkor för bemanningsanställda på en föränderlig arbetsmarknad Innehåll Inledning... 3 Så utfördes undersökningen... 4 Ingående

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2010 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Även om lågkonjunkturen börjar ebba ut och verksamheter tar fart igen går det fortfarande trögt att

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 AGENDA Ekonomiska läget Offentliga finanser Inför Harpsund Tre frågor 8ll finansministern POSITIVA

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Trender sedan finanskrisen

Trender sedan finanskrisen Trender sedan finanskrisen Rekordhögt antal i arbete 2012 och 200 000 färre i utanförskap Utlandsfödda har nu högre medelarbetstid och högre andel heltidsarbetande än inrikes födda Kvarstående utmaningar

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer