Närv tar pulsen på jämställdheten. tema: Jämställdhet. Anna Appelberg s column page 20. Reportage sid 10. Reportage sid 14 3 / 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Närv tar pulsen på jämställdheten. tema: Jämställdhet. Anna Appelberg s column page 20. Reportage sid 10. Reportage sid 14 3 / 2010"

Transkript

1 3 / 2010 Personaltidning för medicinska fakulteten vid Lunds universitet tema: Jämställdhet Närv tar pulsen på jämställdheten Per-ANDERS ABRHAMSSON SKRIVER Dagbok Reportage sid 10 Att Kulturkrocka i Lund Reportage sid 14 In ENGLISH Anna Appelberg s column page 20

2 Ett forum för och av, medarbetare inom Medicinska fakulteten! 3 / 2010 Adress: Kansli M, Hämtställe 66 BMC F12, Lund Tel: (vx) Redaktör: (vikarie) Sara Liedholm (föräldraledig) E-post: Tel: Ansvarig utgivare: Johanna Sandahl, informationschef Redaktionsråd: Anita Nydemark, Anna Arstam, Anna Appelberg, Elsa Warkander, Eva Ageberg, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Marta Bober, Olle Dahlbäck, Sara Akramy, Viktoria Klingenfors Närv utkommer 4 gånger/år och trycks i 1900 ex. Den distribueras till alla Medicinska fakultetens anställda och medarbetare. Vid utebliven tidning hör av dig till mig på Medvetandegör det omedvetna Från början gick diskussionen om detta nummer skulle ta upp hela mångfaldsbegreppet som även inbegriper klasstillhörighet, etnisk bakgrund och annat men ganska snart stod det klart att detta ämne är för stort för att täckas i ett enda nummer. Så det får bli i ett annat nummer. Jämställdhetens aspekter finns på alla nivåer, lika väl män missgynnas som kvinnor förfördelas. Genom att ta upp det i detta nummer hoppas vi på att medvetandegöra mycket omedvetet tänkande. På Medicinska fakulteten har vi en skevhet på flera nivåer, bland studenterna har vi brist på män på alla utbildningar utom läkarlinjen (59 % män i år). Men på de högre posterna lyser kvinnorna med sin frånvaro, särskilt bland professorerna där 82 % är män. Hur vår samhällstruktur ser ut grundas redan på utbildningsnivån. Som mamma till tre söner oroas jag över undersökningarna som visar att det i genomsnitt skiljer 40 poäng mellan flickor och pojkars grundskolebetyg. Jag tror att alla yrkesroller och arbetsplatser vinner på en jämn könsfördelning. Men männen hamnar mer och mer efter när det gäller högre studier och sen 2009 är det inte tillåtet att kvotera in sökanden på grund av kön. Ser man istället på samhällets maktfördelning så domineras denna värld fortfarande av männen. Vad händer på vägen? Något att vara extra observant på är att undersökningar har visat att både män och kvinnor har en benägenhet att undervärdera kvinnors prestationer jämfört med mäns prestationer (sid 7). Vilket innebär att kvinnor många gånger måste arbeta mycket hårdare för att bedömas på samma nivå som sina manliga kollegor. Personligen så är jag tveksam till alla mallar som vi trycks ner i av våra medmänniskor på grund av kön, bakgrund och klädsmak etc. Samtidigt är det viktigt att man är observant på tydliga mönster. Tyvärr är det nog ofta så att mycket av vårt handlande utgår ifrån undermedvetna föreställningar. Män tas som mer handlingskraftiga, kvinnor som osäkrare och veliga. Män är raka, kvinnor är flexibla. Män är tydliga och kvinnor är diplomatiska. Om detta är faktorer som stämmer, om de är medfödda eller om de är ett arv av hur vi har uppfostrats är kanske ovidkommande. Oavsett om vi är olika eller inte så kanske det inte behöver tas för givet? Min sambo är många gånger blödigare och hönspappigare än jag. Jag är mer tekniskt bevandrad än han. Samtidigt får man vara medveten om att de normer som styr de flesta organisationer är satta efter manliga mallar. Man ska vara säker, tydlig och rak. Ska vi konkurrera på lika villkor så kanske det är bättre att se till individen. Ställ dig frågan då och då: väljer jag en man/kvinna i denna position för att jag har förväntar mig en man/ kvinna i denna roll? Finns det något som säger att en annan är mindre lämpad till dessa arbetsuppgifter på grund av att sitt kön? Utmana dina fördomar och försök se till individen och kompetensen. Varför är då dessa frågor viktiga? För att mångfald berikar, för att verkligheten består av hälften män och kvinnor och kanske för att undersökningar har visat att både kvinnor och män arbetar bättre i en könsblandad miljö. innehåll Tema: jämställdhet 4 Bo Ahrén har ordet 4 Jämställdheten på fakultetsnivå 4 Vår handlingsplan för likabehandling 5 Jämställdheten på universitetsnivå 6 Genuscertifiering- maktmissbruk eller möjlighet 7 De omedvetna nedvärderingarna 7 Enkäten 8 Att vara man i en kvinnovärld 8 I detta nummer: Läkarstudenter studerar humanism 9 Läkarutbildningen utvidgar i Helsingborg 9 Dagboken - Per-Anders Abrahamsson 10 Så här jobbar vi Husen 15 Brain machine interfaces-konferens 17 Reserreportage från Amman 18 Excellensseminariet 19 HMS-arbetet omorganiserat 19 Alltid i Närv! Utmärkelser 12 På nytt jobb 16 Siste men inte minst 19 På Gång Pedagogiskt idéforum MedCul inbjuder till ett kreativt seminarium om lärande. Tid och plats: 7:e oktober, kl , Health Sciences Center, Baravägen 3, Lund Chronic Inflammation Program (Chip) Mini Symposium Inflammation in the central nervous system - mechanisms, models and clinical perspectives [preliminary program] Tid och plats: 19 oktober, 2010, Belfragesalen, Biomedical Center D14, Klinikgatan 32, Lund. Fakultets styrelsemöte 20/10 och 7/12 BMA-dagen - att förebygga ohälsa Välkommen till årets BMA-dag på tema Att förebygga ohälsa Tid och plats: 21 oktober 2010, Star Hotel i Lund. Presentation av examensarbeten med nytta för vården Studenter inom medicin- och vårdvetenskapliga utbildningar presenterar examensarbeten som ofta har djup förankring i hälso- och sjukvårdsarbetet i Region Skåne och Skånes kommuner. Tid: 27 oktober kl Plats: Aulan, Centralblocket, Skånes universitetssjukhus, Lund Fakultetens Educational Advisory Board sammanträder den oktober Forskningens dag med tema Depression & mani Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne tillsammans med Eric K. Fernströms Stiftelse bjuder in till Forskningens dag under temat Depression & mani. Under dagen kommer forskare vid Lunds universitet och Psykiatri Skåne att presentera forskningsresultat inom området. Malmö: tisdag 2 november, Jubileumsaulan, Skånes universitetssjukhus, Malmö, Kl ca Lund: onsdag 3 november, Aulan, Skånes universitetssjukhus, Lund, Kl ca Medicinhistoriskt symposium Den 4-5 november 2010 arrangerar enheten för medicinens historia vid LU ett tvärvetenskapligt internationellt symposium under titeln Medicine under ideological pressure - Swedish-German contacts in medicine during Medicinhistoriker, idéhistoriker och historiker från Sverige och Tyskland deltar. För mer info: sal F-2 på Universitetssjukhuset i Lund. Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet prisutdelning Bengt Lindskogs medicinhistoriska pris för 2010 går till Andreas Vilhelmsson. Med sin uppsats Bilder av psykisk ohälsa och medikalisering i en historisk kontext. Andreas Vilhelmsson är doktorand i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) i Göteborg. Den 11:e november föreläser han om sitt arbete på Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets sammanträde. Se: Grafisk form: Mumma Reklambyrå Tryck: Media-Tryck In English - Anna Appelbergs krönika 20 För mer info om alla ovanstående evenemang se: Omslagsbild: Närvaro och nerv= NÄRV! Medicinska fakultetens personaltidning. Vill du också vara med i Närv eller har synpunkter och förslag på hur vi kan göra vår tidning ännu bättre? Då är du varmt välkommen att kontakta mig! E-post: Tel:

3 tema Jämställdhet främjar kvaliteten I Medicinska fakultetens strategiska plan betonas att arbetet för ökad jämställdhet är mycket viktigt. Det är viktigt inte enbart ur rättviseskäl, att alla människor ska behandlas och värderas lika. Alla ska ha samma chans och möjligheter. Jämställdhetsarbetet är emellertid också viktigt därför att jämställdhet befrämjar vår verksamhet, den ökar kvalitet i utbildning och forskning. Man kan säga att ökad jämställdhet är ett av många verktyg för att nå högsta nationella och internationella kvalitet. Att ökad jämställdhet är viktigt för verksamheten kan illustreras med att våra studenter får en bättre undervisning om lärarna är både män och kvinnor, och blandad lärarkår ger också en ökad möjlighet till identifikation och att skapa förebilder för fortsatt yrkesliv. Vidare blir vår forskning bättre om både män och kvinnor deltar i och leder den. Forskningsfrågor kan ställas upp och belysas ur de olika aspekter som ett blandat forskarteam kommer med. Forskningsfrågorna breddas också om det finns olika bakgrund och infallsvinklar bland forskarna. Eftersom fakulteten är konkurrensutsatt både vad gäller utbildning och forskning kan man därför säga att vi inte har råd med att inte ha ett progressivt och kraftfullt jämställdhetsarbete. Vi har sedan länge både i fakulteten och i universitetet som helhet ett jämställdhetsarbete. Många är de medarbetare som hängivet och ibland i motvind fått kämpa för ökad jämställdhet. Därför är det glädjande att se att vi verkligen ser resultat. Idag är studie- och forskningsmöjligheter öppna för människor av båda könen. Idag disputerar i lika hög grad män och kvinnor, och de tidiga karriärstegen har, på statistisk nivå, en stor grad av jämställdhet. Vidare är idag tilldelningen av forskningsmedel, exempelvis från ALF, inte snedfördelad på grund av kön. De många som arbetat med jämställdhet under flera decennier kan känna sig stolta över vad de åstadkommit. Men fortfarande har vi stora utmaningar kvar, vilket framgår av detta nummer av Närv. Mycket arbete återstår därför. Vad vi ibland glömmer är att antal och statistik, i all ära, inte förklarar orsakerna till skevheter, de kan endast följa mönster och utvecklingstendenser. Därför är det viktigt att också gå bakom siffrorna, lika väl som det är viktigt att följa upp de ambitiösa jämställdhetsplaner som finns. Det kan finnas hinder för jämställdhet som ibland är subtila. Det kan finnas beslut som tas ur ett strategiskt välgrundat skäl men som får negativa effekter på jämställdheten vilka inte har penetrerats när man tog beslutet. Jag kan ge ett exempel på detta. Vetenskapsrådet har i år tagit ett beslut att kraftigt höja storleken på de projektanslag man delar ut. Detta låter mycket bra ur aspekten att då blir det mer rejäl forskningssatsning till de verkligt bra projekten, vilket kan öka deras internationella konkurrenskraft. De som tagit besluten har också haft detta skäl som huvudorsak. Men har man beaktat jämställdheten i detta beslut? En konsekvens är nämligen att antalet ansökningar till VR som får anslag sänks, eftersom de totala projektmedlen är oförändrade. De som då drabbas hårdast är de yngre forskarna och de kvinnliga forskarna. Därmed inte sagt att man inte skulle tagit detta beslut, men det bygger in risk för en minskad jämställdhet. Allra viktigast är trots allt inte yttre strukturer och regler, utan hur den interna kulturen är inom fakulteten och de olika utbildnings- och forskargrupperna. Här har vi alla ett ansvar: vi måste se människan i varje medarbetare, oavsett kön, och låta medarbetaren växa, känna sig delaktig och därmed känna sig trygg i att göra karriär. Genom det, tillsammans med det professionella jämställdhetsarbetet som görs i fakulteten, på institutioner och i jämställdhetskommittéer, kan vi gradvis öka jämställdheten. Det tar tid, men det är riktningen som är det viktiga Bo Ahrén, Dekanus Jämställdheten På fakultetsnivå I högskolelagen 1kap 5 paragraf står det att i högskolans verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Lunds universitet har en jämställdhetspolicy som arbetar för att detta ska efterlevas. Prioriterade områden är: rekrytering, & befordran, lönesättning, ledarskap, motverka trakasserier och könsmedveten pedagogik. Medicinska fakulteten är en av de fakulteter på universitet som sticker ut med en ojämn könsfördelning. Bland våra studenter är 67 procent kvinnor. Men om man ser till den akademiska karriären så vänder det. Av våra professorer är mer än 80 procent män Antal anställda inom varje yrkesgrupp på Medicinska fakulteten, april Män 24 Kvinnor doktorand adjunkt forskarassistent forskare lektor professor Fakultetens könsfördelning på utbildningarna Andel kvinnliga studenter som började utbildningarna i procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Arbetsterapeut Audionom Biomedicin Logoped Läkare Röntgensjuksköt. Sjukgymnast Sjuksköterska Som kurvorna ovan visar är kvinnorna i majoritet på så gott som alla utbildningar. Det är bara läkarutbildningen där de vissa år ligger under 50 procent-strecket. Allra minst män är det på logoped och arbetsterapeututbildningarna. I år är det ovanligt många killar som kommit in på läkar-, sjukgymnast- och sjuksköterskeutbildningen. Dessa tre utbildningar har många sökande och poängen för antagning ligger högt. Vad det beror på är svårt att säga, kanske spelar de nya antagningsreglerna in? Fakulteten har en jämställdhetsgrupp som arbetar med dessa frågor. Ordförande är professor Anita Sjölander. Hon tycker att jämställdheten på fakulteten har blivit bättre men att den är långt ifrån bra. Vi är inte så jämställda som vi kanske tror och den största faran är om vi slår oss till ro och nöjer oss, säger Anita Sjölander. För Anita är jämställdhetsarbete en lång process och det handlar om att hela tiden hålla ämnet levande. Som ordförande i fakultetens jämställdhetsgrupp tycker hon att det är viktigt att arbeta för kvinnliga nätverk. Mentorsprogrammet är en sådan insats. Meningen är att det ska stimulera till nya nätverk och ge redskap att arbeta med dessa frågor. Jag tror inte på punktinsatser, utan tror att man ska hålla frågan levande och ständigt reflektera vid tjänstetillsättningar så att det inte ser ut så här som en stämgaffel Vi är inte så jämställda som vi kanske tror och den största faran är om vi slår oss till ro och nöjer oss. rakt ner för kvinnors karriär. Hon är inte för kvotering utan tror att man kan nå målen på annat sätt. Kvotering väcker fler negativa reaktioner än vad man vinner. De råd hon ger till kvinnor som vill göra karriär är att: ta plats, se till att få stöd/hjälp och var öppen för möjligheter. Liten ordförklaring Jämställdhet: förhållandet att olika personer har samma möjligheter och rättigheter, särskilt i fråga om kvinnor i relation till män. Förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn. Feminism: rörelse och åskådning bestående av flera olika inriktningar med den gemensamma målsättningen att förändra maktstrukturer knutna till kön. Vad som förenar all feminism är att man vill upphäva eller förändra diskriminering på grund av kön och/ eller könstillhörighet. När det gäller att få in fler kvinnor på styrelseposter att man ska utmana kvinnorna mer och sprida uppgifterna, så att det inte känns så betungande. Anita Sjölander tycker inte att det räcker att man har styrelser och kommittéer med uppdelning. Forskning har visat att man måste vara i majoriteten för att det ska ge effekt. För att få större genomslagskraft tycker hon att man borde ha fler kommittéer / styrelser med 50% eller varför inte med kvinnodominans. Vinsten med en större könsbalans är enligt Anita Sjölander att man får ett optimalare system och ser på frågor ur fler vinklar. Vi ska ju vara ett universitet för alla. ANNA MANSFELD Genus: begrepp använt för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt betonas. Certifiering: åtgärd av certifieringsorgan som visar att tillräcklig tilltro har erhållits för att en produkt, en process eller en tjänst är i överensstämmelse med standard eller annat regelverk. Certifiering ska genomföras i enligt med ett certifieringssystem med bestämda regler och ledning för verksamheten. Källa: Nationalencyklopedin - Fakultetens handlingsplan för likabehandling Vår arbets- och lärandemiljö ska kännetecknas av medmänsklighet, jämställdhet och likabehandling. Medicinska fakulteten har ansvar för att diskrimineringslagen är känd för studenter och anställda, via prefekterna. Vid rekrytering av såväl studenter som personal är riktmärket att den ska spegla samhällets mångfald och speciella rekryteringsinsatser ska riktas mot studenter av underrepresenterat kön, utländsk bakgrund och från studieovana hem. Utbildningen ska präglas av pedagogisk mångfald och innehålla moment som tar upp den mångfald av patientkategorier som möter dem efter utbildningen. Prioriterade åtgärder för 2010 är att genomföra en analys av dagens personalsammansättning och att initiera genuscertifiering inom samtliga program på grundnivå (läs mer om genuscertifiering på sid 7). Mentorsprogrammet Som ett led i att stödja yngre forskare i karriären har medicinska fakultetens jämställdhetskommitté startat mentorsprogram. Programmen har funnits i fem år och vänder sig främst till yngre forskare på forskarassistentnivå, såväl kvinnor som män kan söka. Arton adepter ska träffas regelbundet under ett år och det hela startar med ett två-dagars internat. Tanken är att adepterna ska stödjas i en fortsatt karriär inom universitetet, medvetandegöra strukturella hinder och stimulera yrkesnätverk och leda till ett gott ledarskap. Löneläget på fakulteten TEMA: Jämställdhet Medellön fördelat på kön på Medicinska fakulteten april doktorand universitetsadjunkt forskarassistent forskare universitetslektor professor Ser man på fakultetens lönefördelning mellan könen kan man se att det skiljer sig mest bland forskare och lektorer, så mycket som 3500 kronor i snitt. Men när man tittar på doktorand-, adjunktoch forskarassistentnivå är det jämnt mellan könen. Är du i minoritet? man kvinna RÄTTVISEFÖRMEDLINGEN (RÄF) vill korrigera skevheter och verka för en rättvis representation i ett jämlikt samhälle. De söker experter som utgör en minoritet i media; kvinnor, män, invandrare etc som sällan får göra expertutlåtanden. Anmäl dig som expert hos rättviseförmedlingen på deras facebook sida: Rättelse I förra numrets bibliotekstips skulle det vara Ingrid Selberg som var skribent

4 Jämställdhet Lunds universitet har som mål att vara en jämställd arbetsplats. Bland studenterna och doktoranderna är det en liten övervikt för kvinnor. Men även här tippar gungbrädan betänkligt på de högre nivåerna. Vicerektor Ingalill Rahm Hallberg är engagerad i universitetets jämställdhetsarbete. Hon tror att det är viktigt att man granskar hur det ser ut i maktens boningar. På universitetets högsta befattningar är det ganska jämnt fördelat (rektorer, dekaner) men sen blir det mer och mer skevt. Jag tror att det är oerhört viktigt att vara vid maktens grytor om man vill påverka. Jag hör om nätverk inom universitetet där man coachar varandra, vilket ju är bra, men ofta är det bara män i dem. I dessa nätverk sker mycket som påverkar nästa generation, säger Ingalill Rahm Hallberg. Hon tycker det är viktigt med tydliga direktiv om en jämn könsfördelning vid tillsättning av styrelser, kommittéer och ledningsuppdrag för att förändra balansen mot mera jämn fördelning mellan män och kvinnor. Vi lever i en patriarkal värld och lika söker lika, säger hon. Men Ingalill Rahm Hallberg tycker inte att man ska stirra sig blind på andelen kvinnor på professorsnivåer för problemet börjar många gånger tidigare. Får vi inte in kvinnor på lägre nivåer så får vi inte dem på högre nivåer heller, säger Ingalill Rahm Hallberg. Om universitetsvärlden hade sett annorlunda ut med en jämnare könsfördelning kan Ingalill Rahm Hallberg inte svara på, men hon är säker på att det saknades ett genusperspektiv när regeringen valde de strategiska forskningsområdena. Universitetets jämställdhetsarbete fokuserar på fem åtgärdsområden: rekrytering & befordran, lönesättning & anställningsvillkor, ledarskap och att förebygga trakasserier samt ett genusperspektiv i utbildningen. I ledningsgruppen för jämställdhet och likabehandling utgår arbetet från diskrimineringslagen. Tidigare fanns en viss kvotering för att utjämna eventuella könsskillnader bland studenter men 2008 tema Vi lever i en patriarkal värld och lika söker lika *Exempel på härskartekniker: Osynliggörande: Någon tar upp det du just sagt som om det vore en egen idé eller tar ordet trots att du just börjat prata. Förlöjligande: En kollega skrattar åt ditt uttal och säger att du låter som en person i en kul tv-serie (när du hade något viktigt att säga). Undanhållande av information: Du förstår att dina kollegor haft ett möte där du borde ha varit med. Beslut som skulle fattas på ett möte har redan fattats tidigare i informella sammanhang, där inte alla berörda haft tillträde. På universitetsnivå stämdes Lunds universitet av 23 kvinnor som ansåg sig diskriminerade vid antagningen (vid lika meriter) till psykologiprogrammet ändrade man därför antagningsordningen, nu görs urval ur samma meritgrupp först genom högskoleprov eller annat prov och därefter tas hänsyn till underrepresenterat kön. Nu är det alltså svårare att justera ojämna könsbalanser vid antagningen. Att göra karriär som kvinna Ingalill Rahm Hallberg har själv gått så långt som det nästan bara går inom universitetsvärlden. Och det har inte alltid varit lätt. Som nydisputerad hände det att hon stötte på översittarfasoner från manliga kollegor. Något som hon med åren har lärt sig hantera. Inte nog med att jag var kvinna jag var även sjuksköterska med doktorsexamen i en värld dominerad av läkare och män, säger Ingalill Jag är osäker på vad som är en manlig eller kvinnlig strategi och tror att jag använder mer manliga strategier, att vara rak, utåt sett orädd, tydlig och jag har lärt mig att inte reagera på känslor, säger Ingalill Rahm Hallberg som tycker att det är viktigt att man skiljer på det manliga och att vara man. 0 Antal anställda inom varje yrkesgrupp på Lunds universitet, april 2009 Dubbelbestraffning: En man beskylls för att inte ta ansvar för hem och barn, gör han det så beskrivs han som omanlig. En kvinna som väljer att vara hemma med sina barn före att gå på ett kvällsmöte betraktas som oseriös, går hon på mötet får hon höra att hon är en dålig mamma. Påförande av skuld och skam Trots att du inte informerats om det där mötet får du höra att du själv borde tagit reda på när det var. Om vi hade en större medvetenhet om de manliga och kvinnliga tillvägagångssätten så kanske vi skulle kunna mötas på ett bättre sätt menar hon. Den grupp som dominerar avgör kulturen i organisationen, vilket påverkar kvinnorna när de är färre än männen. Ingalill Rahm Hallberg har inte upplevt att hon mötts på något negativt sätt men hon har blivit utsatt för härskartekniker*. Svårast tycker hon att det är när någon använder skuldinducering; när man får någon att känna sig skyldig. Det gäller att känna igen sådana fenomen och inte reagera på dem menar hon och att inte glömma bort att makt utövas både passivt och aktivt. När jag möter någon som försöker trycka till mig svarar jag ibland med samma mynt. Det gäller att inte falla i träsket att känna sig sårad, säger Ingalill Rahm Hallberg. En av akademins främsta nackdelar är att vi blandar ihop akademisk frihet med arrogans och dåligt uppförande menar hon och tycker att det är jätteviktigt att universitetet sätter ner foten mot dåligt och respektlöst beteende. Vi är för dåliga på att markera och om man inte blir tillsagd när man beter sig illa så skickar det också signaler om att det är ett accepterat beteende, säger Ingalill Rahm Hallberg. Hennes tips till kvinnor är att tränga sig in i de manliga nätverken. Hon berättar en anekdot om den första kvinnliga kirurgen på en klinik som dök upp på kirurgernas traditionella bastukvällar till alla sina manliga kollegors stora förvåning. Hon svarade de häpna blickarna med: det här är ju kirurgernas kväll. Hon förstod att det i bastun fattades viktiga beslut. För männens del gäller det att få in kvinnorna i sina nätverk. Egentligen tror jag inte att det finns så stort motstånd från männens sida utan det handlar mer om att de måste blir medvetna och invitera kvinnorna mer i deras nätverk. Och kanske skulle vi medvetet skapa mer och fler könsintegrerade nätverk, säger Ingalill Rahm Hallberg. Män Kvinnor doktorand adjunkt forskarassistent forskare lektor professor Motstrategier: Tag plats Ifrågasätt Lägg korten på bordet Bryt mönstret Intellektualisera Bekräftartekniker: Synliggör Respektera Informera Dubbel belöning Bekräfta rimliga normer Källa: Wikipedia Genuscertifiering - maktmissbruk eller möjlighet Universitetet har startat ett genuscertifieringsprojekt. Målet är att skapa en bättre och mer inkluderande miljö för studenter och anställda, där alla känner sig välkomna på lika villkor. Genuscertifiering är inget påbud utan helt frivilligt och det är upp till varje institution att avgöra om man vill arbeta med detta. Medverkande institutioner sätter sina egna mål som de ska uppnå och det kan skilja mycket från institution till institution, när det gäller tillvägagångssätt, säger Kajsa Widén som är projektledare för genuscertifieringen på Lunds universitet. Det var förra rektorn Göran Bexell och prorektorn Ann Numhauser-Henning som initierade det projekt som har utmynnat i en så kallad genuscertifiering. Lunds universitets jämställdhetspolicy har identifierat fyra insatsområden varav ett är genusperspektiv och könsmedveten pedagogik i utbildningen. En särskild projektgrupp tillsattes som fick i uppdrag att undersöka om genuscertifiering kunde vara en möjlig väg att gå för att genusperspektiv i undervisning och utbildning skulle få större genomslagskraft. Projektgruppen överlämnade sin slutrapport till rektor i mars 2008 och i den presenterades bl a en checklista över olika kriterier och frågeställningar, som kan beaktas då institutioner vill genomföra en certifiering. En del negativa reaktioner kom fram hos vissa ute i organisationen när projektgruppens slutrapport presenterades. Därefter har intresset för ökad kunskap blivit mer dominerande. Jag är inte förvånad att kritiska frågor har ställts, det är ett signum för akademin att vara kritisk och De omedvetna nedvärderingarna I en studie från 1995 av Christien Wennerås och Agnes Wold kan man se att vid peer reviews (kollegiala utvärderingar) var kvinnliga sökande överlag värderade lägre än sina manliga kollegor. När man jämförde de sökandes skattning med deras vetenskapliga produktivitet (antalet publicerade artiklar som första författare och medförfattare med hänsyn tagen till tidskriftens genomslagskraft enligt Journal Citation Reports) så fann man att bara de mest produktiva kvinnorna komma upp så samma värderingsnivå som sina manliga kollegor, och de hamnade då på nivå med de minst produktiva männen. När man försökte se om det kunde vara kompetensen (utbildning, vetenskapsområde, internationellt utbyte etc) som spelade in såg man att männens kompetens överlag rankades högre än kvinnorna för likvärdig kompetens. Eftersom dessa bedömningspoäng multipliceras med varandra innebär det i praktiken att kvinnorna generellt måste vara mycket mer produktiv än sina manliga kollegor för att hamna på samma nivå. En kvinna med samma kompetens som en man var tvungen att ha 20 fler publicerade artiklar (i tidningar som Neuroscience, Radiology etc)för att nå samma nivå som mannen. förhoppningsvis är man sakligt kritisk, säger Kajsa Widén. Hon uppfattar att kritiken ofta beror på okunskap om vad genuscertifiering innebär. Genuscertifiering handlar i hög grad om att medvetandegöra slentrianmässiga beteenden, bl a i undervisningssituationer och om att vilja diskutera den norm som råder. Att gå från ett passivt förhållningssätt inför genusaspekter på pedagogik till ett mer könsmedvetet förhållningssätt. Föreläsningssalar är sällan en fristad från maktordningar, både lärare och studenter har föreställningar om kön medvetet eller omedvetet - och detta härbärgeras och hanteras på olika sätt. Certifieringen utgår från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter om att alla ska ha samma rättigheter. Utöver detta kan genuscertifiering visa hur vi målinriktat aktiverar ett prioriterat insatsområde i vår egen jämställdhetspolicy. Det som har fått en del att reagera är att man talar om en kontrollfunktion. Men för att en certifiering ska vara trovärdig behöver man leva upp till vissa kriterier. I detta fall ställs ju kriterierna av institutionen själva, säger Kajsa Widén. Som stöd kan t ex genusforskare vara behjälpliga, då institutionen ska avgöra om de egna målen för en certifiering anses vara uppfyllda. Universitetet har ansökt om och fått 1,6 miljoner kronor av regeringen för att genomföra detta projekt. Tre institutioner har anmält sig och vill delta i projektet, två från naturvetenskapliga fakulteten och en från LTH. Under genuscertifieringsprojektet ska en metod- och arbetsbok skapas, som andra intresserade institutioner kan använda i sitt arbete. Boken ska vara klar 2011 och Kajsa Widén och Tomas Brage (professor och studierektor vid Fysiska institutionen, som deltar i projektet) gör även besök hos institutioner som vill veta mer om det pågående genuscertifieringsprojektet. Lunds universitet är först ut med att pröva genuscertifiering och Kajsa Widén och Tomas Brage har blivit inbjudna till flera universitet i Sverige för att beskriva hur de arbetar. Jämställdhet Tanken är att både slutrapportens checklista och metod- och arbetsboken ska fungera som stöd och inspiration för institutionernas arbete med genuscertifiering. Alla myndigheter har med jämställdhetsarbete i sina mål och som universitet är det extra viktigt att tjäna som föregångare och gott exempel. Jämställdheten behöver erövras varje dag, säger Kajsa Widén. Christine Wennerås och Agnes Wold visade att kvinnor måste publicera två och en halv gånger så mycket artiklar som män för att bli likvärdigt bedömda när de sökte forskarassistenttjänster vid Medicinska forskningsrådet (numera vetenskapsrådet). Genuscertifieringen innehåller följande kriterier: Genusperspektiv i undervisningen: att man ser över innehållet i utbildningen utifrån genus och maktordningar. Genusmedveten undervisning: att man tittar på hur formerna för undervisningen ser ut, för att upptäcka och motverka eventuella könsdiskriminerande undervisningsformer. Planer och strategier: hur organisationen kan arbeta för att öka genuskompetensen på ett övergripande plan. Motverka trakasserier och kränkande särbehandling: finns medvetenheten hos personalen, finns det rutiner för hantering av dessa ärenden. Fördelningen av ALF-medel vid fakulteten Vi en analys av värdering och fördelning fann man även här en nedvärdering av kvinnor. Generellt sett poängsattes de kvinnliga sökande lägre, men de kvinnliga bedömarna nedvärderade kvinnorna i högre grad än de manliga bedömarna. Att det fortfarande sker en snedfördelning mellan könen är en generalitet som vi inte kan förneka. En förklaring kan vara att det fortfarande finns få kvinnor på akademiska befattningar. Utvecklingen går dock i rätt riktning, säger Bengt Jeppsson, Vicedekanus i ALF-frågor. För att råda bot på snedfördelningen så har man startat en del insatser, bl a ALF-mentorer som är emeritiprofessorer som delar med av sin kunskap, en klinisk forskarskola och ALF-medel för yngre forskare. Den sista har visat sig vara en framgångsrik åtgärd, de kvinnor som fått dessa anslag fortsätter i högre grad göra en akademisk karriär. tema 6 7 Foto: Tomas Brage

5 ENKÄTEN: Denna fråga har varit en av de svårare att få folk att ställa upp på. Några har hopppat av av rädlsa för att inte få förlängd anställning eller för hur det skulle tolkas av överordnade. De flesta män har svarat att de inte känt av någon särbehandling. Åsa Nordenfeldt, servicetekniker, BMC Service Martha Escobar, anslagsadministratör, post doc tema När kände du senast att du blev särbehandlad på grund av ditt kön? Det upplever jag dagligen. På BMC är nästan alla högre chefer män. Man upplever att dom pratar annorlunda än till mina manliga arbetskamrater, tydligare, långsammare, nästan lite nedlåtande. Många hyresgäster vänder sig hellre till mina manliga kolleger när det gäller praktiska problem. Lönemässigt ligger jag ju inte i topp precis heller. Men det finns också fördelar med att jobba i en manlig miljö som jag gör; rak kommunikation, bra teamspirit, fin kollegialitet. När man forskar finns det en bild av att kvinnor ska ha koll på detaljerna medan män i större grad tillåts att vara kreativa och ha visioner. Bara en gång har jag varit med om att en chef har sagt du är här för att tänka. Jag kände att mina karriärmöjligheter begränsades när jag blev förälder. Sverige anses vara ett jämställt land, men om jag jämför med mitt hemland Colombia så sker det mycket skuldbeläggande av kvinnor här. Min mamma hade mycket mer frihet som kvinna än jag. Hon behövde aldrig jaga dagistider och middagstider utan hon hade folk som hjälpte henne med det. Här ska man hinna med en karriär och inte försaka familj och hem. Gustav är en av de få killar som har valt att läsa till barnmorska. Det var inget självklart val och inget han funderat över tidigare, utan idén föddes när han sommarjobbade som undersköterska på förlossningen. Att vara kille på sjuksköterskeutbildningen kände han aldrig som något konstigt, % av studenterna där är män. Men få av dem väljer att läsa vidare till barnmorska. Nu är det mer konstigt och det finns inga referenser, säger Gustav Kristensson. Ingen har reagerat på hans utbildningsval i omgivningen. Värre har det varit med patienterna, det har hänt flera gånger att han har fått gå ut för att de inte vill ha honom med. Men om det är för att han är kille eller för att han är kandidat vet han inte. Som barnmorskestudent har mitt självförtroende pendlat en del, men det kan bero på att jag tagit det personligt, när jag kanske inte borde det, säger Gustav Kristensson. Hugh Connell, föreståndare CRC Jimmie Kristensson, vikarierande adjunkt och fasansvarig Att vara man i en kvinnovärld Hur har du mottagits av kollegorna? De flesta tycker det är kul med en kille, men som utböling så känns det också att man granskas mer, säger Gustav Kristensson. Han berättar att det många gånger känns som att hans eventuellt negativa sidor tillskrivs hans kön istället för att man ser det individuellt. När andra kollegor får höra att de vill ha en annan barnmorska, så är det OK, men i mitt fall så kopplar alla ihop det med det faktum att jag är man, säger Gustav Kristensson. Gustav var beredd på att det inte skulle vara så lätt, men ändå var det svårare än han kunnat föreställa sig. På frågan varför det skulle behövas fler manliga barnmorskor tycker han att det alltid är bra med en uppblandning av kön. För att få in fler män i barnmorskeyrket tror han inte så mycket att det handlar om lönen utan snarare om att skapa en större acceptans inifrån. Och fler förebilder. Han berättar om att han blev kontaktad av en annan manlig student som funderade på att läsa till barnmorska. Han hade jättemycket funderingar om mobbing, acceptans och diskriminering, precis samma funderingar som jag hade innan jag började, men jag hade aldrig någon att fråga, säger han. På frågan om han skulle rekommendera andra killar att läsa till barnmorska svarar han: Alla ska kunna välja utbildning efter intresse och inte hindras av fördomar och traditioner. Men samtidigt så tror jag att en man som väljer barnmorskelinjen måste vara beredd på att kunna bli ifrågasatt för sitt yrkesval. Det var några månader sedan. Jag blev tillsagd av en kvinna att jag inte hade någon rätt att lämna en åsikt i en diskussion som var unikt för kvinnor. Då kände jag utanförskap. I vardagslivet, både privat och i arbetet, upplever jag sällan särbehandling på grund av min könstillhörighet. Jag känner att folk försöker särbehandla mig men det beror nog snarare på min maktposition än på min könsroll. Eftersom jag sällan tar det personligt kan jag inte påpeka dessa situationer. Däremot upplever jag oftare särbehandling p.g.a. min sexuella läggning. Som man känner jag att jag ibland får tänka på att ingen ska kunna tolka mitt beteende som översittande eller flirtigt. Jag är observant på att inte använda mig av härskartekniker. Även om jag tror att de har mer med maktposition än kön att göra. När jag på en ledarskapskurs nyligen nämnde att jag delade föräldraledigheten rakt av med min fru och att vi båda forskade, fick jag kommentaren stackars barn. Men det var ju menat mer åt min fru. När det gäller föräldraledighet har jag mest fått uppmuntran medan min fru ibland blivit ifrågasatt. Som forskare känner jag dock att jag mött fler fördomar för att jag är vårdvetare än för att jag är man. Läkarstudenter studerar humanismen Kroppen i humanioraperspektiv heter en delkurs på läkarutbildningen som leds av Anders Palm, seniorprofessor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Tanken bakom kursen är att läkekonst har dubbel fakultetstillhörighet: medicin och humaniora. Anders Palm betonar att medicin är en människovetenskap, en human science. Målet är en mångdimensionell kroppsförståelse ur ett humanistiska betraktelsesätt med existentiell och etisk relevans. Mötet mellan läkare och patient är läkareprofessionens urscenario. Jag försöker belysa den mellanmänskliga relationen med konstarterna som problematiserande illustrationsmaterial. Kursdeltagarnas föreläsningar vid årets examinationsprojekt ger exempel på läkarstudenternas utomordentliga förmåga att se sin kommande yrkesroll i ljuset av den erfarenhet som t ex litteratur, film, TV-serier, konst, musik, dans, trädgårdskonst, mode, clowneri kan ge, säger Anders Palm. Det är den första kursen i svensk läkarutbildningen där Medical Humanities integreras i det ordinarie programmet på samma villkor och med samma krav som övriga kurser. Det finns ingen motsvarighet någon annanstans i Sverige, men ämnet Medical Humanities är sedan flera decennier etablerat vid de flesta Medical Schools i USA. Madeleine Hök och Susanne Eliasson var några av de som examinerades nu i juni. Deras föreläsning heter Att ge offentlighet åt det privata och handlade om boken Det blir aldrig som förr av Karin Andersson. Boken tar upp ett unikt patientfall, August som i tidig ålder drabbas av barncancer. Madeleine Hök och Susanne Eliasson berättar hur man i boken får följa familjens resa mellan hopp och förtvivlan, från positiv respons på behandlingar till nya komplikationer som följer på varandra. Till sist är läget så svårt att alla behandlingar avslutas och man inväntar det ofrånkomliga slutet. Men plötsligt vänder allt och de dödshotande metastaserna i ryggmärgen har försvunnit. Fallet August är ett exempel på oförklarliga mirakel som läkarvetenskapen än inte kan förklara. Men Madeleine Hök och Susanne Eliassons vinkel är hur familjen idag 10 år efter ser på sitt deltagande i boken, en medverkan som innebar att utlämna sitt lidande och sin kamp till offentlig insyn. Och föräldrarna kan nu efteråt förvånas över hur öppna de var men ser mest positivt på boken. De tycker att det är jätteskönt att ha boken som minne över hur det faktiskt var. Under presentationen kommer även andra frågor upp som hur det är att fungera i den dubbla rollen av läkare och anhörig. Mamman i boken är nämligen själv läkare och hennes medicinska kunskap gjorde att hon såg mer dystert på prognoserna, medan pappan var mer optimistisk. Kursen har fått mycket positiv respons, här följer några av kommentarer från utvärderingarna: Världen växer och den medicinska vetenskapen görs mänsklig. En av de mest tankeväckande och inspirerande kurserna som jag gått på läkarutbildningen hittills. Den gör en kanske inte till en mer faktakunnig läkare men jag tror att om man använder det man lär sig på den här kursen så blir man i alla fall en bättre läkare. Jag känner mig verkligen 100% berikad! Under de tre år kursen har pågått har Läkartidningen publicerat flera artiklar med ursprung i dessa examensarbeten. Läs dem på: Läkarutbildningen utvidgar i Helsingborg När läkarutbildningen utvidgas ökar behoven av fler kliniska utbildningsplatser. Sjukhusen i Malmö och Lund räcker inte till för den högre belastningen därför har man nu börjat titta norrut. Sveriges läkarutbildning ska utökas med 605 platser och 154 av dem placeras i Lund. Det innebär 28 fler studenter per årskurs, sen förra hösten tar vi in drygt 120 nya studenter. Det innebär också ett ökat tryck på den kliniska utbildningen och man har fått titta på olika lösningar. Helsingborgs sjukhus kan erbjuda en bra möjlighet till klinisk utbildning av läkarstudenter på de fyra kliniska terminerna 6-9. Den akademiska nivån är redan hög med över 50 stycken disputerade, varav 25 docenter och 2 professorer. Läkarkåren på Helsingborgs sjukhus har redan visat ett stort intresse för medverka i utbildningen. Från Region Skåne erbjuds ett betydande ekonomiskt stöd och pengar kommer också in till Medicinska fakulteten på grund av fler studenter. Läkarutbildningen i Sverige omfattar 11 terminer men ser ganska annorlunda ut på de olika lärosätena. Lunds universitet ska nu också Bolognaanpassa utbildningen. De första tre terminerna i Lund handlar om den normala människan och utbildningen bedrivs framförallt på Biomedicinsk centrum (BMC) i Lund. De två följande terminerna (4-5) behandlar den sjuka människan framförallt vid olika kliniska laboratorier i Lund och Malmö. Studentgruppen delas i två lika halvor i Lund och Malmö. Den andra halvan av termin 5 används för ett examensarbete på kandidatnivå kombinerat med samtidig utbildning i forskningsmetodik. Efter dessa inledanden fem terminer följer så fyra kliniska terminer (6-9), och det är här som studenterna skall delas upp mellan Lund, Malmö och Helsingborg. Cirka 20 %, 24 stycken, skall göra sin kliniska utbildning i Helsingborg, medan 48 går i Lund och 48 i Malmö. Hela terminen 10 är avsatt för ett större examensarbete på mastersnivå, och vi hoppas på att många i Helsingborg vill vara handledare, liksom för det mindre examensarbetet på termin 5. Från läkarprogrammet är vi mycket glada över att Helsingborgs sjukhus ställer upp och väntar oss snarast en extra bra utbildning där eftersom det är något nytt som startar. Övergripande scheman, examination och kursmål är givetvis detsamma på alla tre orterna, men möjlighet till lokal profilering finns. MARTIN STJERNQUIST Programdirektör för läkarutbildningen UTBILDNING 8 9 Foto: Jasper Olsson, Wikipedia

6 FAKTA/ Namn: Per-Anders Abrahamsson Titel: Professor/Överläkare Arbetar: Klinikchef på Urologiska kliniken, SUS Medarbetare: Forskarassistent Nishtman Dizeyi och Jens Ceder med doktorander (2 st). 43 läkare, Urologiska kliniken SUS. Familj: Hustrun Lena och 3 söner, Hans, Johan och Peter Intressen: Segling, fiske, skidåkning och fotboll. Arbetar med och forskar om: Prostatasjukdomar; diagnostik, prognostik & behandling, fr a prostatacancer, allt från grund-, translationell till klinisk forskning. Fotograf: Jimmy Wahlstedt Forskare i Sydafrika Onkologkonferens med röntgenolog Jonathan Engman, onkolog Per Flodgren, patolog Leszek Helczynski och klinikens ST-läkare Yasir Ruhayel, läkare Bianca Ottochian och underläkare Josefin Persson. Fotograf: Jimmy Wahlstedt dagboken Per-Anders Abrahamsson -med många bollar i luften Torsdagen 26 augusti Efter att ha återkommit från min semester för 10 dagar sedan börjar min kalender fyllas. Idag schemalagd att se en extrapatient, granska ett par manuskript från min forskningsgrupp samt en översiktsartikel. Efter sedvanlig morgonbön med klinikens medarbetare följt av röntgenrond blir jag uppringd om att det saknas läkare inom öppenvårdsenheten i Trelleborg. Jag måste därför kasta mig i bil och bege mig till Trelleborg för att ansvara för öppenvårdsenheten och mottagningsverksamhet denna dag fram till klockan 15.00! Urologiska kliniken, SUS, ansvarar för både öppen och sluten vård i Malmö, Ystad och Landskrona. Härutöver öppenvårdsverksamhet i Trelleborg och konsultverksamhet i Lund! Sammantaget fem arbetstillfällen som håller mig sysselsatt dagligdags vad gäller logistik även om schemaläggning är delegerad till en av överläkarna. 16:30 tillbaka med bil från Trelleborg. Administrativt arbete som klinikchef fram till kvällstid följt av arbete inom ramen för Europeisk urologi (Generalsekreterare för European Association of Urology; EAU) världens största urologorganisation med medlemmar. Återvänder till hemmet 20:15 och av hustrun iordningställd måltid. Fredagen 27 augusti Jourrapportering 07:30, röntgenrond och möte med avdelningschefer och personalspecialist avdelning 11 och 12, Malmö. Härefter följer i snabb takt möte med överläkare Göran Ahlgren om ansökan för docentur, intyg dikteras. Samtal med kurator om förlängd tjänstledighet i väntan på beslut om eventuell återkomst till kliniken. Kort lunch parallellt med besvarande av e-post (drygt 100 inkommande /dygn). Efter en kort lunch möte med en av klinikens STläkare, utbildningsprogram och lönesättning efter disputation. Eftermiddagen avslutas med strategiskt möte med divisions- och sjukhusledning om urogyncentrums fysiska lokaler, LEAN-projekt men där vi också glider in i andra vårdprocesser parallellt med planering av nya mottagningslokaler i Malmö avfärd till Tärnö, Hällaryds skärgård (Sveriges sydligaste skärgård). Umgås med familj, fiske, segling men också e-postväxling. På vägen hem söndag kväll passerar vi (äldre sonen och blivande svärdottern) Mjällby och Allsvensk fotbollsmatch då mitt eget lag Trelleborg möter Mjällby. Matchen slutar Foto: privat oavgjort 1-1: sannolikt rättvist!? På vägen hem medföljer en av våra två utländska spelare för att hinna med tåget till Stockholm och flyg till Sierra Leone dagen efter för A-landskamp mot Egypten. Måndag 30 augusti Jourrapport om vad som ägt rum under helgen, röntgen, kort besök på vårdavdelningar följt av administrativt arbete. 10:30 ledningsgruppmöte, kort lunch och samtal med patienter, halvakuta problem samverkansmöte följt av videokonferens med Holland och Europeiska Urologsällskapets administrativa centrum (65 heltidsanställda) löpande ärenden. Beslut om framtida kongresser (Paris, Milano, Madrid, London och Stockholm). Sedan följer diktat av brev till bl a Kinesiska Visst är livet underbart när man kan fylla dagen med innehåll och ett arbete man älskar över allt annat! Urologsällskapet och kommande möte i Xian (Terrakottaarméns hemstad), dialog med New York och en av våra mycket forskningsaktiva ST- läkare (David Ulmert) angående aktuellt forskningsprojekt; finansiering av rullande projekt. På kvällen diverse administrativa turer, telefonkonferens med Ernst & Young, samt Exekutiva kommittén i EAU om nya statues and bylaws för organisationen. 20:15 äntligen på väg hem till hustru, hundar och katt. Tisdag 31 augusti Något segdraget uppvaknande men kom ändå i tid till sedvanlig start på dagen, urologiska kliniken med hela läkargruppen. Telefonkonferens med samtliga medförfattare angående manuskript och bisphosphonatbehandling vid generaliserad prostatacancer. En snabb kopp kaffe, svarar på några brådskande inkommande e-post. Mottagning med start och avslut 12:30. En snabblunch parallellt med signering av Melior-korg. I halvlek ytterligare svar på ett antal inkommande e-post. Snabb avfärd till divisionsmöte, kirurgdivisionen, Lund. Kommer 7 minuter för sent och får i vanlig ordning påpekande av divisionschefen om min sena ankomst! Dock högt i taket och trevlig stämning med en nytillträdd divisionschef (Harald Roos). Samarbetsformer med den nya divisionschefen, presentation av STAB, ekonomi (alltid på agendan) och diverse förhållningsregler inför hösten inklusive kömiljarden för att beta av väntelistor och leva upp till vårdgarantin. Onkologkonferens tillsammans med patologer, onkologer, röntgenologer och urologens läkargrupp på kliniken inklusive medarbetare för Ystad, Trelleborg och Landskrona följt av STABS-möte där vi diskuterar nya arbetsformer, schemaläggning, uttag av ledighet och direktiv från sjukhusledningen angående uttag av jourkompensation. Före avfärd mot hemmet ytterligare e-post, e-post och återigen e-post. Onsdag 1 september Sommaren är slut eller kanske fortsatt sommar? Morgonbön, röntgenrond följt av divisionssamverkan 08.30, Malmö där vi presenterar flytt av urologens mottagning i Lund till Malmö tillsammans med klinikens avdelningschefer inom öppenvård. Kommunikation med universitetet, dvs forskningschef, SUS, professor Karl Obrant, prefekt Lennart Råstam angående återrekrytering av professor Bengt Uvelius till kliniken från Linköping. Strax före lunch möte med ledningsgruppen på kliniken tillsammans med divisionsledningen för kirurgidivisionen, strateg, utvecklingschef m fl om höstens LEAN-projekt och samordning av öppenvård inklusive ombyggnation för nya lokaler, Malmö. Snabblunch parallellt med e-post följ av möte med personalspecialist. Samordnare för sjukgymnasterna och nyordning med tanke på att vi inte bara har öppen och sluten vård utan också samarbete med kvinnoklinikerna i Lund och Malmö. Ytterligare administration, diverse samtal med sjukhusledning och kolleger under eftermiddagen varefter äntligen utresa sker med egen bil till Kalmar avfärd först för deltagande i Kalmarunionen: Landsomfattande kurs för ST-läkare i ämnesområdet urologi och där jag under torsdagen ska tjänstgöra som moderator. Under färd med egen bil passerande mina hemtrakter, dvs födelsestaden Karlshamn och vårt sommarställe på Tärnö, anländer jag närmare 10-tiden på kvällen Kalmar och behövlig sömn. Visst är livet underbart när man kan fylla dagen med innehåll och ett arbete man älskar över allt annat! Per-Anders Abrahamsson 10 11

7 Den 1 september var det så äntligen dags för fakultetens första excellensseminarium! Äntligen då det inte är alldeles lätt att hitta ett datum för att samla tre framstående företrädare för forskningsexcellens. UTMÄRKELSER Foto: Mikael Risedal Excellensseminarium med nobelpris, cellcykelns styrning och blodets koagulation Närmare 200 personer kom till aulan på Skånes universitetssjukhus i Lund för att lyssna till Hans Jörnvall, Tim Hunt och Johan Stenflo som talade om excellent forskning ur olika perspektiv. Hans Jörnvall, professor i fysiologisk kemi på KI, har under många år varit verksam i organisationen kring Nobelpriset i medicin eller fysiologi, bl a åtta år som sekreterare i Nobelkommittén. Väl insatt och med stolthet, glädje och humor berättade han för lyssnarna om det noggranna och omfattande arbete som krävs för att finna den bästa upptäckten och den bästa forskaren. År 2001 delades Nobelpriset i medicin eller fysiologi ut till tre forskare för upptäckterna kring nyckelregulatorerna i cellcykeln. Tim Hunt var en av dessa nobelpristagare. Vid excellensseminariet delade han Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minne Docenten Katrin Mani, institutionen för experimentell medicinsk vetenskap tilldelas av Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minne kr för projektet: Betydelsen av glypican-1 för proteiners kvalitetskontroll vid degenerativa sjukdomar. Samtidigt tilldelas docenten och överläkaren Hans Friberg, klinikchef vid Akutkliniken i Lund (SUS), samma belopp, kr, för projektet: Klinisk utvärdering av hypotermi som behandling vid hjärtstillestånd och stroke. Prisutdelningen kommer att ske i samband med Stiftelsens årshögtid den 8 november Peter Sleight Award 2010 Olle Melander med sig av de tankar han fick då beskedet om Nobelpriset nådde honom. Åhörarna fick också ta del av hans fascination för och forskning kring mekanismerna som reglerar cellcykeln. Slutligen, presenterades forskningsexcellens vid Medicinska fakulteten. Professor emeritus Johan Stenflo, mottog Eric K. Fernströms stora nordiska pris 1996 för banbrytande upptäckter rörande blodets koagulation. Stenflo berättade om den forskningsresa som han gjorde tillsammans med forskargkollegor där de bidrog med att klargöra mekanismerna bakom koagulationshämmande läkemedel som Waran. Tanken med excellensseminarierna är att en till två gånger om året bjuda in internationellt framstående forskare som presenterar inte bara sin forskning utan också den personliga resan som forskare - hur de stora upptäckterna gjorts. Organisationskommittén bakom seminarieserien, Katrin Mani Olle Melander, forskare på Lunds Universitets Diabetescenter och läkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö tilldelas det prestigefyllda Peter Sleight Award Priset, som delas ut av European Society of Hypertension består förutom äran också av euro. Peter Sleight Award tilldelas en ung forskare som under året gjort synnerligen värdefulla insatser inom forskningen om högt blodtryck och förebyggande arbete mot hjärtkärlsjukdomar. Foto: Katrin Ståhl Engelsmannen Tim Hunt berättade entusiastiskt om när han fick beskedet att fått nobelpriset i medicin och fysiologi Lunds Fernströmpris Heiko Herwald, Angela Cenci-Nilsson, Fredrik Leeb- Lundberg och Bill Agace påbörjar nu planeringen inför nästa års seminarium. Katrin Ståhl Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi i Malmö, har utsetts till Lunds universitets egen Fernströmpristagare. Hennes forskning handlar bland annat om genvarianter som påverkar blodfetterna och därmed kan ge en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Gener finns ofta i olika varianter. Ibland har vissa av varianterna en negativ effekt, särskilt om de kombineras med vissa andra genvarianter eller en viss livsstil. Det är dessa frågor Marju Orho-Melander studerar i en forskning som nu gett henne det s.k. lokala Fernströmpriset. Marju Orho-Melanders forskningsresultat har publicerats i flera ledande tidskrifter de senaste åren. Att någon bär på genetiska riskfaktorer innebär dock inte nödvändigtvis att han eller hon kommer att råka illa ut. Marju Orho-Melander arbetar nu bl.a. med en ny studie grundad på den stora befolkningsundersökningen Malmö Kost Cancer. Forskargruppen ska titta på ett stort antal gener kopplade till blodfettsrubbningar, hjärtinfarkt, fetma och diabetes, för att se vad dessa gener betytt för malmöborna i studien. Lorentz Eldjarn-priset till Anders Grubb Professor Anders Grubb har fått det första Lorentz Eldjarn-priset. Priset delas ut till bästa artikeln under de senaste fem åren i tidskriften Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation. Anders leder en grupp som forskar om Cystatinernas biologi. Foto: Katrin Ståhl Foto: KG pressfoto Internationalisera mera Internationalisera mera Om ni vill fortsätta och konkurrera med de bästa lärosätena måste ni se till att locka de mest talangfulla studenterna och i det perspektivet räcker inte Sverige till. Ni måste locka de bästa från hela världen, säger professor Robert Coelen. Internationella avdelningen och MedCUL på Medicinska fakulteten bjöd in Robert Coelen som är vice rektor för internationella avdelningen vid Stenden University att prata om internationalisering av universitetet. Robert Coelen som är biokemist i grunden har egen erfarenhet av att vara utbytesstudent. Hans mål är att alla studenter vid hans universitet i Stenden ska åka utomlands under minst ett halvår. Han pratade om framtidens internationalisering och att det gäller att förbereda dagens studenter på ett sätt så att de kan applicera sina kunskaper i vilken kulturell kontext som helst. De flesta av oss tycker att vi är internationaliserade eftersom att vi arbetar med internationell litteratur, har internationellt forskningssamarbete och reser utomlands. Men det går ändå inte att jämföra med situationen där man lever och bor i en annan kultur. När det gäller införandet av avgift för utomeuropeiska studenter ser Robert Coelen inga problem. Han menar att man inte ska vara rädd för att sätta en hög avgift. Ju högre avgift desto högre värderas man, menar han, och gör en jämförelse med två dykarklockor, en för 10 dollar och en för 300 dollar. Sprider skörden av fakultetens arbete Ett av kommunikationsavdelningens uppdrag är att sprida kunskapen om Medicinska fakultetens forskning. Det görs med hjälp av webbnyheter, tidskrifter, pressmeddelanden och seminarier. För att nå ut i massmedierna och på det sätt nå ut till en större skara anordnar kommunikationsavdelningen journalistseminarier två gånger om året. Seminarierna är ett samarbete med Skånes universitets sjukhus, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne och har pågått sen sex år tillbaka. Syftet med journalistseminarierna är flera; presentera forskningsrön, ge journalister uppslag till framtida reportage, skapa långsiktiga kontakter mellan forskare och journalister och höja journalisternas kunskap om forskningen inom området. Ofta kan man se resultat i media lång tid efter, ibland upp till ett år. Under en heldag blir journalister från olika medier serverade presentationer av nya upptäckter och rön som forskats fram på fakulteten. Seminariet äger rum i samband med att det aktuella numret av tidskriften Allt om Vetenskap och Hälsa kommer ut. De som inbjuds att tala vid journalistseminariet är ett urval av de som medverkade i tidskriften. Läkande medel var temat för det senaste numret av Aktuellt om vetenskap & hälsa som kom ut i juni. Det handlade om utvecklingen av nya läkemedel, alternativ till försöksdjurstester och negativa konsekvenser av läkemedelsanvändning som miljöpåverkan och övermedicinering. Under detta journalistseminarium talade Sören Mattson om Mikrodosering, Estelle Larsson (doktorand vid LTH) föreläste om sina mätningar av läkemedelsrester i vatten och slam. Anders Malmström pratade om hur man med hjälp av ett nytt preparat kan påskynda långsamma förlossningar. Lars Edvinsson berättade om en ny medicin mot stroke och Robert Rydbeck (överläkare vid SUS) talade om övermedicinering av äldre. Femton journalister dök upp från olika tidningar, radio och TT. Till höger är en lista på några artiklar som publicerades i samband med detta seminarium. ANNA MANSFELD Nästa journalistseminarium handlar om depression och mani och äger rum i oktober. Vilken klocka skulle ni köpa och lita på? Hur skulle ni som föräldrar tänka om ni skulle köpa en utbildning till ert barn; en kurs för 5000 dollar eller en för dollar? Det finns en allmän tolkning om sambandet mellan pris och kvalitet, säger Robert Coelen. När du sätter pris ska du beakta vem du är och hur du värdesätter dig. Lunds universitet ligger inte bland de mest populära universiteten (Harvard, Oxford, Berkley, Cambridge etc.) Men för låg avgift kan skada imagen. Att ha studenter som betalar höga avgifter på samma kurser som studenter som går gratis ser han inte som något problem. De som går gratis betalar via sin eller sina föräldrars skatt. Efter föreläsningen följde en gruppdiskussion om hur man kan förbättra fakultetens internationella utbyte och underlätta för inkommande studenter, utresande studenter och lärare. Bland annat diskuterades om man ska ha integrerade eller parallella kurser för de inkommande studenterna. Låt alla de kurser som inte innehåller patientkontakt, hållas på engelska så att de blir öppna för internationella studenter. Det förbereder även de svenska studenterna för en eventuell internationell karriär och stärker deras meriter, rådgav Robert Coelen. En av deltagarna påpekade att de befintliga studenterna tidigare motsatt sig undervisning på engelska. Låt bollen börja rulla, säger Robert Coelen. Det brukar vara lite motsträvigt i början, men min erfarenhet från Holland är att efter 5 år är det ingen som ens reflekterar över att undervisningen sker på engelska, säger Robert Coelen. Det kom också fram att det kan behövas en övergång av systemet. Studenter ska inte gå miste om poäng när de åker utomlands. För lärare och annan personal ska det synas i deras meriter om de varit utomlands. Det måste finnas utrymme för att arbeta med en internationalisering och ska inte bara vara ett arbete som läggs på ovanpå den befintliga arbetsbördan. SÖREN MATTSSON I Dagens Nyheter och på DN.se 4 juni (via TT)- Mikrodos kan ersätta försöksdjur I Skånska Dagbladet och på skanskan. se 1 juni I Österbottens Tidning 5 juni och på otfi.se (via TT) I Vasabladet och på Vasabladet.fi.fi 5 juni (via TT) Dagen 5 juni - Etisk vinst om mikrodos ersätter försöksdjur var notisens rubrik i tidningen Andra webbplatser: Minitestet ligger på flera webbställen och text-teve (via TT) ESTELLE LARSSON I Skånskan och på skanskan.se 4 juni - Var tar medicinen vägen? I Skånskan IGEN 21 juni (via TT) I Ekot, SR, 14 juni På sr.se, 14 juni På lantbruk.com, 14 juni På blt.se, 14 juni (via TT)- Mediciner sprids med slam på åkrarna Andra webbsidor: 24 LARS EDVINSSON I Ekot, SR 4 juni - Nytt preparat minskar hjärnskador efter stroke På Sydsvenskan.se 4 juni (via Ekot) Lundaforskare kan lindra stroke Andra webbsidor: ANDERS MALMSTRÖM I SvD 5 juni (via TT) Svenska Dagbladet På dn.se, 4 juni samt i DN 5 juni (via TT) Medicin för snabbare förlossningar På aftonbladet.se, 4 juni (via TT) På Allehanda.se 4 juli (via TT) - Medicin för snabbare förlossningar På nsk.se, 4 juni (via TT) På hd.se, 4 juni (via TT) Helsingborgs Dagblad På blt.se, 4 juni (via TT) Blekinge LänsTidningar På dagensmedicin.se/dagenssjukskoterska, 7 juni (via TT) På Vårdfokus.se 4 juni Andra webbsidor: så här jobbar vi 12 13

8 Porträtt: Rohit, Zuza & Reena I Medicinska fakultetens nya internationaliseringspolicy står det att vi ska sträva efter att arbeta internationellt. Det handlar om att locka svenska studenter och forskare att åka ut i världen och att ta emot studenter, doktorander och forskare från hela världen. När det gäller det senare har vi redan kommit långt. Runt en fjärdedel av fakultetens medarbetare är ett resultat av vårt internationella utbyte. Anna Appelberg har träffat tre av dem. Rohit Sachdeva, Zuzanna Kurowska, Reena Murmu och jag går till Pressbyrån för att köpa lunch. Rohit och Zuza doktorerar medan Reena är post dok på EMV. Vi hittar en bänk i BMC:s äppelträdgård och börjar småprata om kulturella skillnader. Är kulturskillnader en realitet för er? Ja, svarar alla tre. Vi ger oss på en definition: Det är skillnader mellan nationaliteter, som man antar hänger ihop med traditioner och regler i deras kulturer, säger Zuza. Zuzanna Kurowska, eller Zuza kort och gott, är polska. Innan hon kom till Lund hade hon pluggat i Österrike och på Irland. Det är lätt att bagatellisera kulturella skillnader och kulturchock. Min erfarenhet är att man inte alltid känner igen vad som pågår när man är mitt uppe i det, säger hon. Rohit och Reena är båda från Indien. Fast Rohit har också bott i Egypten, Jemen, Holland, Sri Lanka och i Singapore. Reena doktorerade i Tyskland och åkte sedan till Paris för sin första post dok-vistelse. Jag uppskattar den jämställda kvinnorollen i det svenska samhället. För övrigt ser jag många likheter mellan den svenska och den tyska kulturen. Det känns som jag är i Tyskland. Jag gillar det. Den största skillnaden gentemot Frankrike är att folk inte grälar eller visar negativa känslor offentligt i lika stor utsträckning, skrattar Reena. Min erfarenhet är att svenskar alltid försöker lösa problem utan att bråka; att kompromissa, säger Zuza. Ja, svenskar samarbetar verkligen, inflikar Rohit. I Indien väljer man andra sätt att arbeta; man räknar med meningsskiljaktligheter, eller att någon kommer för sent, så man tror inte att det kommer att fungera. Det verkar som om gruppen är starkare än individen i Sverige. Samtidigt upplever de inte svenskar som speciellt kontaktsökande. Foto: Oktar Guloglu Om man är den nya killen i Asien kommer människor fram för att snacka. I Sverige gör man inte så, säger Rohit. Jag har märkt att när svenskar inte har tid eller lust att prata en längre stund, så låtsas dom inte om att de har sett dig alls, skrattar Zuza. I Indien finns inte samma likhetstecken mellan, till exempel, tid och pengar, säger Rohit. Medicinska fakultetens internationaliseringspolicy är rykande färsk bl a står det att personalen ska öka förmågan att kommunicera i en internationell miljö. Kommer vi tillkorta här? Nej, det här handlar om stereotyper också, det stämmer inte för alla svenskar. Vår BMA var till exempel jätteduktig på att få en att känna sig välkommen. Och generellt sett så försöker de flesta att vara trevliga, säger Zuza. En annan utbredd fördom är att svenskar är känslomässigt kalla, fortsätter Rohit. Men man kan inte gå upp till någon i en bar någonstans i världen och förvänta sig att man ska bli vänner omedelbart. Jag har märkt att när en svensk väl öppnar sig så är han en riktigt bra kompis som kommer att ställa upp för dig. Och svenskar är rätt jovialiska när de blir onyktra, ler han. Det svåraste med att flytta är annars att skaffa nya vänner, säger Rohit. Det tar ett år att skaffa sig ett kompisgäng. Sedan umgås man ytterligare ett år och så är det dags att packa igen. Rohit är kapten för och grundare av Lunds crickettklubb. Han kom till Lund 2003 och har massor med vänner här. En av anledningarna till att jag gillar Lund är att staden har en tydlig stadskärna. Om jag är arg för att mina experiment misslyckats och labbet är tomt går jag ner på stan och stöter alltid på någon jag känner som jag kan fika med, säger Rohit. Jag har börjat dansa salsa och därigenom lärt känna en massa svenskar, berättar Reena. En udda sak med Indien är att du aldrig kan vara säker på varför någon är din vän. Kanske nätverkar han eller hon för att lära känna din fareller farbror. Jag gillar också att svenskar inte är så intresserade av skvaller. De sköter sig själva och om någon inte kommer överens med dig så skvallrar dom ändå inte, säger Reena. Alla tre har märkt att dom själva har blivit allt svenskare. Reena frågar Rohit om han känner igen sig i att bli överöst med frågor när han kommer hem. De ställer frågor: Hur var flighten? Vad åt du? Vem satt du bredvid? Det är så mycket kärlek! Om jag vill vara ifred i tjugo minuter så tror mamma att jag är sjuk. Jag gillar inte att du förändrats så mycket i Europa brukar hon säga. Min familj har ett jättestort hus, men alla kvinnorna sover i samma rum. Mamma säger att hon är rädd för inbrott, men sanningen är att de gillar att umgås. Jag tycker att det är lite komiskt. Kom igen! Vi har ju tio rum! berättar Reena. Det pratas mycket om rasism idag, har ni stött på någon svensk rasism? Jag blev kallad neger av en äldre man en gång. Det gjorde mig upprörd. Men när jag diskuterade det med några svenska vänner så förklarade de att han kan ha sagt det som en synonym till svart förutsatt att han var tillräckligt gammal, säger Reena. Jag har inte stött på något extremrasistiskt, säger Rohit. Olika folkgrupper i Indien kommer inte alltid överens så jag ser främlingsfientlighet som ett globalt, generellt problem. ANNA APPELBERG Sedan juli 2010 är det numera möjligt att ingå internationella samarbeten där doktoranden kan ta ut en joint PhD alternativt en double degree mellan två universitet. För mer information: Läs mer om internationellt utbyte: Foto: Oktar Guloglu Namn: Reena Murmu Ålder: 32 Bor: Lund Bakgrund: indiska, har tidigare bott i Tyskland och Paris Gör: post dok på EMV Namn: Rohit Sachdeva Ålder: 25 Bor: Lund sedan 2003 Bakgrund: indier, har tidigare bott i Egypten, Jemen, Holland, Sri Lanka och Singapore Gör: doktorand på EMV Namn: Zuzanna Kurowska Ålder: 26 Bor: Lund Bakgrund: polska, har tidigare bott i Österrike och på Irland Gör: doktorand på EMV Foto: Anna Appelberg Foto: Oktar Guloglu Foto: Oktar Guloglu Foto: Oktar Guloglu BMC får nytt utseende Allt är återställt efter bombattentatet, men fortfarande vet man inte vem/vilka de skyldiga är. Gamla kapellet ska renoveras och bli medicinarkårens lokal i Malmö. Med en donation på 3 miljoner från Gunnar och Evy Sandbergs stiftelse ska nu lokalerna renoveras och kommer i färdigt skicka att innehålla en festlokal och ett mötesrum. Totalt sett handlar det om en yta på 300 m2 med plats för 60 gäster, som medicinare vid fakulteten kan få tillgång till att hyra, men främst är det riktat till fakultetens studenter i Malmö. CRC har en öppenhet som är unik för fakulteten. En arkitektur som man är mycket stolt över och värnar om, trots att antalet knutna personer ligger runt 900 personer (440 studenter och 500 anställda) så har man 5000 besök om dagen. Under sommaren har ventilationssystemen på HSC uppgraderats. Föreläsningssalarna har fått nya ventilationsrör för att klara universitetets krav på 15 liter/s. Man har också fått ny hyresvärd, Kungsleden har tagit över ägandet efter Paulssons KB från och med den 1 juli. Förändringen kommer inte innebära några förändringar för verksamheten. Underhållet följer de planer som tidigare är beslutat mellan HSCservice och fastighetsägaren. Delar av BMC ska byggas om för att möta förändrade verksamhetsbehov, t.ex. skall det gamla Immunologihuset ska göras om till ett studentcentrum och nya kontorslokaler. Receptionen ska byggas ut för att skapa öppnare och mer funktionella ytor. Receptionen ska utökas och den tillhörande korridoren kommer att vidgas och ett nytt uppehållsrum kommer att byggas. Olles fik har redan byggts om och har fått ett restaurangkök och en mer avgränsad och större restaurangdel. Fler uppehållsytor kommer att ersätta det behov som Olles fik har uppfyllt. Restaurangen kommer att vara mer öppen mot bakgården och det kommer att skapas mer integrerade ute- och innemiljö. Denna gång kommer vi att försöka skapa mer samlande mötesplatser, något som missades vid skapandet av BMC, säger Ingemar Carlstedt. Plan 10 och 11 på Immunologihuset kommer det skapas mer lokaler för studenterna. Men även de som idag sitter på Morfologen kommer också att flytta in här. Planen kommer att inhysa flera grupprum, arbetsrum och datasalar. Ett stort rum ska vara vigt för mikroskopsundervisning och det är också planerat för en biblioteksdel. Studenterna blir fler och fler och befintliga grupprum och utrymmen kommer inte att räcka. Vi räknar med att det snart rör sig om 700 studenter som kommer att studera i byggnaden, säger Ingemar Carlstedt, ordförande BMC-styrelsen. Med ett ökat antal studenter så har utrymmeskraven ökat och också intäkterna. Tanken är att de ökade kostnader ska täckas av de ökade intäkterna. Våning 12 ska kontoriseras för att en del icke-laborativa verksamheter skall kunna flytta ut från A, B, C och D-husen. På detta sätt kan flera forskare dela på CRC - det öppna huset Tanken med CRC var just att skapa en mötesplats för studenter, doktorander, forskare och sjukhuspersonal. Det har vi lyckats med. Vårt hus väcker mycket nyfikenhet och det händer hela tiden att folk kommer in och undrar vad vi sysslar med. Forskning är ofta något som sker bakom stängda dörrar och känns hemligt, vilket skapar en misstänksamhet, säger Hugh Conell. Här öppnar vi upp oss mot världen, vilket gör folk mer välvilligt inställda. Vi har fått in donationer utan att ens behöva anstränga oss, säger Hugh Conell. Men öppenheten har en baksida också, Med öppna dörrar räknas man som offentlig plats och då kan man inte heller neka folk att komma in. HSC med bättre luft Göran Jönsson som är driftledare på HSC ser gärna att lokalerna utnyttjas ännu mer och tipsar andra inom fakulteten att använda sig av HSC:s föreläsningssalar. Det är ju bra om det utnyttjas ännu mer och det är ju inget långt avstånd från BMC, säger Göran Jönsson. De största salarna tar upp till 110 åhörare, de bokas genom HSC lokalbokning. laboratorieplatserna i dessa hus. Hyran på ett våt- laboratorium är generellt sätt dubbelt så hög som vanliga kontorslokaler. Behovet av våt-laborerande verksamhet har minskat och vi går emot mer databehandling. Det är större behov för egna kontorslokaler än för egna laboratorier idag, säger Ingemar Carlstedt. Planerna för våning 13 är än så länge öppna, det enda man vet är att det inte kommer innehålla våtlaboratorier. ANNA MANSFELD Det har gjort att många hemlösa och missbrukare använder lokalerna till att sova och missbruka narkotika. Ibland händer det att folk under drogpåverkan ställer till med scener i caféet, att man hittar sprutor och blod på toaletten, vilket skapar en otrygg miljö för de som arbetar. ANNA MANSFELD HUSEN Illustration: Paul Eriksson, Fojab Arkitekter

9 - Jag har köpt den här tavlan för att symbolisera det viktiga i att det måste vara en bro mellan verksamheten och utbildningen. Vi kan bli mycket bättre på att ha ett nära samarbete med verksamheten därute, kliniska adjunkter och kliniska lektorer som kan arbeta med oss, här kan vi dra fördel av SUS hopslagning. Malmö Högskola har en bra modell för samverkan i den verksamhetsförlagda utbildningen, säger Petra Lilja Andersson. På nytt jobb Jag har höga ambitioner och stora visioner, min förra arbetsplats Kristianstad Högskolas sjuksköterskeutbildning blev flera gånger rankade Sveriges bästa sjuksköterskeutbildning, av studenterna. Nu är mitt mål att sjuksköterskeutbildningarna, både på grund- och avancerad nivå, vid Lunds universitet ska bli Sveriges bästa, säger Petra Lilja Andersson. Det är en glad och entusiastisk Petra Lilja Andersson som tar emot. Efter knappt ett år som programdirektör har hon blivit erbjuden uppdraget som ordförande i Nämnden för omvårdnadsutbildningar. Men vägen dit har varit målmedveten. Redan som 16-åring visste Petra Lilja Andersson att det var sjuksköterskeutbildning hon ville arbeta med. Nu är det hon som ska styra Medicinska fakultetens omvårdnadsutbildning. Min företrädare Anna-Karin Dykes har gjort ett fantastiskt jobb och jag kommer till en väldigt fin utbildning med hängivna, engagerade och kunniga kollegor. Vi har ett högt söktryck, populära utbildningar, nöjda studenter och den vetenskapliga nivån får man på köpet här i Lund. Men man kan alltid förbättra. Att komma från den lilla högskolans närhet i Kristianstad med sina korta beslutsvägar till Lunds universitet innebar en stor skillnad. I Lund är vägarna lite krångligare. Men den vetenskapliga biten är mycket bättre i Lund. Forskarinriktningen är tydlig och många av lärarna är vetenskapligt meriterade och har disputerat. Det Petra Lilja Andersson bland annat tänker arbeta målinriktat med är ett större samarbete med studenterna. Dagens studenter ställer högre krav och vill vara delaktiga, vi kan inte förutsätta att de förstår Ny koordinator för StemTherapy Zaal Kokaia är den nya koordinatorn för StemTherapy, det strategiska forskningsområdet inom stamcellsforskning sedan 16 juni. Hur ser din bakgrund ut och hur hamnade du här? Jag kom till fakulteten som gästforskare i början av 90-talet och blev först forskarassistent och sen universitetslektor, 2008 blev jag professor. Men jag har arbetat här på Stamcellscentrum sen starten Kommer det märkas att stamcellsforskningen i Lund har fått en ny koordinator? Nej, det tror jag inte. Henrik [Semb] och jag arbetade väldigt nära och det kommer inte bli några stora förändringar. Alla idéer är skapade gemensamt av forskarna i programmet och tillvägagångssättet är formulerat i ansökan. Vi är fortfarande i uppstartsfasen när det gäller det strategiska forskningsområdet. Vad är din största utmaning nu? Vi arbetar för att utveckla stamcellsbaserade behandlingsmetoder inom tre sjukdomsområden, diabetes, stroke och hematologiska sjukdomar. Vårt viktigaste mål är att flytta stamcellsterapin så nära klinisk applikation som möjligt. Stark grundforskning är absolut nödvändig för att vi skall kunna nå detta mål. Vi vill skapa en övergång till den kliniska forskningen och det är i nuläget inom diabetesforskningen vi har kommit längst. Hur ser ditt drömscenario ut för Stem Therapy? Att vårt program kommer att skapa en bra grund för stamcellsterapi inom den kliniska verksamheten. Att man i framtiden kan använda sig Mer om Petra Lilja Andersson: Ålder: 45 år Bor: Åhus Familj: man och 4 barn (12, 13, 15 och 17 år), 2 katter och 2 hundar. Bakgrund: sjuksköterskeutbildning, intensiv- och anestesisjuksköterskeutbildning. Magisterexamen i pedagogik och medicinsk vetenskap. Disputerade Arbetat som lärare vid sjuksköterskeutbildningen i 15 år, senast åren programansvarig för sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Intressen: jobbet (!) och som motpol till det, familjen, djur, promenader vid havet och i naturen, böcker och film Det visste du inte om Petra Lilja Andersson: har precis blivit kycklingmamma och har sina japanska dvärgsilkeshöns inhysta på en gård. våra intentioner om vi inte förklarar dem. Vi behöver bli bättre på att samarbeta med studenterna och se till att våra utbildningar ligger väl i tiden och är anpassade till framtidens behov. När det gäller den sneda könsfördelningen på omvårdnadsutbildningarna så hoppas Petra Lilja Andersson på en jämnare könsfördelning. Hennes förklaring är låga lönerna och traditionsbundenhet. Det är viktigt att lyfta fram manliga förebilder och visa på alla de möjligheter som sjuksköterskeyrket innehåller, säger Petra Lilja Andersson. Petra Lilja Anderssons programdirektörsuppdrag kommer att ersättas av Marianne Ahlner Elmqvist som idag är enhetschef för sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan i Malmö, en rekrytering som Petra är mycket glad över. Mer om Zaal Kokaia: Ålder: 48 Bor: Lund Familj: Hustrun Tamara Tchikovani och sönerna Giorgi 19 och Luca 16. Bakgrund: Master of Sciences from Tbilisi State University, Faculty of Biology, Tbilisi, Georgia. Two PhDs: In 1987 Institute of Physiology, Tbilisi, Georgia; In 1995 Medical Faculty, LU, Sweden. Intressen: Film Vad du inte visste om Zaal Kokaia: Han gillar att laga mat. av stamcellsterapi för att bota och lindra olika sjukdomar. Många vill använda stamcellsterapi för sjukdomar där det inte finns vetenskapliga data som styrker att det skulle kunna fungera, vilket är oseriöst. Därför måste vi vara kritiska och definiera vilka sjukdomsområden vi ska inrikta oss på. Vi måste först visa att stamcellerna fungerar i djurmodeller av de olika sjukdomarna, först därefter kan vi avgöra om stamcellerna kan testas på patienter eller inte. Brain Machine Interfaces Den augusti var det konferens på temat Brain Machine Interfaces i Ystad Saltsjöbad. NRC hade bjudit in till konferensen som drog många namnkunniga forskare. Vicedekan Susanne Iwarsson inledde konferensen med att påminna om fakultetens vision: att kontinuerligt bryta ny mark för ett bättre liv. Utmärkande för konferensen var att det är svårt att förstå precis hur långt forskningen har kommit för den som inte har kontakt med forskningsfältet i vardagen. Även forskarna själva drog paralleller till science fiction: Philip R Kennedy nämnde lite skämtsamt Ray Kurzweils förutsägelse att robotar kommer att tilldelas mänskliga rättigheter år John P Donoghue föreläste om utvecklingen sedan det första BMI-implantatet gjordes 2004: videofilmer från hans laboratorium visade på hur ryggmärgsskadade människor kan styra pekare på dataskärmar genom att föreställa sig hur de rör sin orörliga arm. Att föreställa sig rörelsen är tillräckligt för att engagera cellerna i motorcortex, förklarade John P Donoghue, cellerna fortsätter att fungera även om det gått flera år sedan skadan inträffade. Signalerna från cellerna fångas upp och omvandlas till kommandon som styr pekaren. Men man skulle kunna koppla in i stort sett vilket hjälpmedel som helst. Den här typen av gränssnitt är värdefulla för alla typer av sjukdomar där hjärnan förlorat kontakten med kroppen, och också för sjukdomar som till exempel ALS, sade Donoghue. Patienter som är helförlamade har i undersökningar sagt att funktionen i armarna är det de saknar allra mest. Eller som en av dem sade till mig: Det vore skönt att helt enkelt kunna klia sig på näsan., fortsätter han Miguel A. L. Nicolelis från Duke University visade klipp på hur hans forskargrupp låtit en apa gå på ett löpband i laboratoriet Miguel A. L. Nicolelis och med sin hjärnaktivitet i realtid styra en robot på andra sidan jordklotet. Under alla år som jag verkat inom det här forskningsfältet har min syn på hjärnan förändrats dramatiskt. Vi ser något växa fram som omfattar långt mer än neurovetenskap; vi ser ett sätt att frigöra hjärnan från kroppen. I framtiden skulle även vanliga människor kunna agera, frikopplade från tid och rum, slog han fast. Se mer på: youtu.be/tjjpbphopwo Anna Appelberg Inst. för laboratoriemedicin, Lund: Anna Larsson, institutionsadministratör, avd. arbetsoch miljömedicin Edgar Pera, universitetslektor, Stamcellscentrum Karen Schachter, post doc, Stamcellscentrum Li Wan-Chun, post doc, Stamcellscentrum Maria Askmyr, laboratorieforskare, avd. klinisk genetik Maria Kraft, postdoktor, Stamcellscentrum Maria Jönsson, vik forskningsingenjör, Stamcellscentrum Mattias Magnusson, bitr. forskare, avd. molekylärmedicin och genterapi Ulrike Nuber, universitetslektor, Stamcellscentrum Kansli och icke institutionsanknytna tjänster Anna Beran, internationell coordinator, kansliet Anna Gahnberg, IT-tekniker, Biblioteks och IKTenheten Carina Dahlberg, laboratorieforskare, Lund University Bioimaging Center, Lund David Minarik, biträdande strålskyddsfysiker vid medicinsk strålningsfysik, IKVL Sandra Cuellar Baena, projektassistent, Lund University Bioimaging Center i Lund Inst. för kliniska vetenskaper, Lund Anders Kvist, forskare, onkologi Anna Karlsson, laboratorieingenjör, onkologi Ann-Charlotte Strömdahl, biomedicinsk analytiker, dermatologi & venereologi Annette Persson, laboratorieforskare, patologi Carlos Rovira, forskare, onkologi Cecilia Winberg, doktorand, rehabiliteringsmedicin Hilda Ahnstedt, doktorand, medicin Julia Garbe, postdoktor, infektionsmedicin Karolina Löwgren, doktorand, logopedi, foniatri, audiologi Louise Baldetorp, projektassistent, cancerepidemiologi Mette Eliasson, lab. forskare, infektionsmedicin Milan Chromek, lab. forskare, pediatrik Mitesh Patel, bitr. forskare, öron-näsa-halssjukdomar Pontus Nordenfelt, postdoktor, infektionsmedicin Praveen Papareddy, doktorand, dermatologi & venereologi Ramesh Tati, doktorand, pediatrik Sara Baker, forskningsingenjör, onkologi Sofia Eberstål, doktorand, neurokirurgi Wiaam Badn, bitr. forskare, neurokirurgi Inst. för kliniska vetenskaper, Malmö Anders Emmelin, forskare, socialmedicin & global hälsa Anders Danielsson, biträdande forskare, molekylär metabolism HannaMaria Öhnell, klinisk assistent, oftalmologi Kerstin Troein, utb. administratör, allmänmedicin Lena Sundin, biomedicinsk analytiker, experimentell kardiovaskulär forskning Lisette Hollender, biomedicinsk analytiker, experimentell kardiovaskulär forskning Maria Sterner, laboratorieingenjör, diabetes och endokrinologi Mathias Grahn, statistiker, socialmedicin & global hälsa Milladur Rahman, doktorand, enheten för kirurgi Morten Gram Pedersen, biträdande forskare, islet cell exocytosis Olle Melander, professor, hypertoni och hjärt-kärlsjukdom Paul Franks, professor, genetisk epidemiologi Ulrika Ericson, postdoktor, kardiovaskulär sjukdom och diabetes Ylva Ranebo, bitr. forskare, medicinsk strålningsfysik På nytt jobb! Här presenteras de som har fått nya tjänster sen senaste Närv., ibland helt nya medarbetare och ibland gamla kända medarbetare på nya tjänster Inst. för laboratoriemedicin, Malmö: Barbara Wegiel, Experimentell Cancerforskning Catharina Medrek, doktorand, molekylär medicin Cecilia Oslakovic, Wallenberglab Emeli Nilsson, Tumörbiologi Jenny Liao Persson, forskargruppschef Pannem Rajeswara, biträdande forskare, cellpatologi Sara Nilsson, laboratorieforskare, Klinisk kemi Sofia Carlsson, Klinisk kemi Åsa Lindeheim, ingenjör, Klinisk kemi Inst. för Hälsa vård och Samhälle Ann-Cathrin Jönsson, universitetslektor Åsa Lefèvre, projektassistent Catharina Sjödahl-Hammarlund, universitetslektor Gunnel Sandqvist, universitetsadjunkt Jan Arlebrink, forskare Kajsa Thorsell, doktorand Karin Ängeby, universitetsadjunkt Karin Reimegård, adj. universitetsadjunkt Lizette Mårtensson, projektadministratör Maria Nilsson-Ovesson, universitetsadjunkt Maria Nilsson, postdoktor Maria Kylén, projektadministratör Marianne Ahlner-Elmqvist, universitetslektor Marie Edwinson-Månsson, adj. universitetsadjunkt Mats Pihlsgård, statistiker Monica Guné, adj. universitetsadjunkt Peter Magnusson, gästprofessor Pia Lundqvist, universitetsadjunkt Tim Neumann, gästlärare Ulrika Bejerholm, universitetsadjunkt Inst. för experimentell medicinsk vetenskap Ai Na Ng, bitr. forskare, basala gangliernas patofysiologi Alicja Flasch, biomedicinsk analytiker, nervcellsöverlevnad Anirban Bhattachariya, doktorand, kärlfysiologi Annika Andersson Sjöland, bitr. forskare, lungbiologi Jens Persson, informatör, nervcellsöverlevnad Karolina Turczynska, doktorand, kärlfysiologi Martina Schneider, bitr. forskare, utvecklingsbiologi Natalie Landeck, doktorand, BRAINS Pär Halje, post doc, NRC Hej! John P Donoghue Philip R Kennedy Foto: Anna Appelberg Foto: Anna Appelberg

10 RESEREPORTAGE 18 Medicinska fakulteten har ett samarbete med University of Jordan i Amman. Anna Maria Drake, universitetslektor på avdelningen för sjukgymnastik vid HVS, har fått ett resestipendium via EMEWC 1 för att utbyta erfarenheter. I juni var Anna Maria där för ett första möte, i november/ december ska hon återvända. Alla foton: Anna Maria Drake Det var med stor förväntan jag klev av planet på Amman international airport. En tryckande värme och en strålande sol mötte mig. Färden med taxi till hotellet var spännande vägen var kantad av kameler och fruktförsäljare. Bebyggelsen var växlande -nya stora skyskrapor blandades med enklare hus. Samtliga hus i Amman är vitmålade det är tydligen en lag på att man ska använda samma färg. Mycket vackert! Jag fick också uppleva att staden inte är platt färden gick upp och ner på flera av de kullar, så kallade Jabals, som staden är byggd på. Personal på sjukgymnastikavdelningen Första besöket på universitet och Faculty of Rehabilitation Sciences var mycket positivt. Efter att ha registrerat mig hos vakten i vaktkuren fick jag ett varmt mottagande av dekanus, professor Bassam Ammari, och chefen för sjukgymnastikavdelningen, professor Ziad Hawamdeh. Över en kopp starkt kaffe mycket välsmakande med en ton av kardemumma, satt vi och diskuterade olika möjligheter till samarbete. De vill mycket gärna starta utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Vi diskuterade också möjligheter till forskningssamarbete. Senare under dagen fick jag även möjlighet att träffa lärarna på fakulteten och göra ett besök på det intilliggande universitetssjukhuset. Vi stannade en lång stund på sjukgymnastikavdelningen där jag fick ta del av några pågående behandlingar. Behandlingsmetoderna påminner i stort sätt om de som tillämpas i Sverige. Patient som tränar på universitetssjukhusets sjukgymnastikavdelning Dock behandlas kvinnor och män på separata avdelningar. Det ska bli spännande att få en djupare inblick i hur vården fungerar i Jordanien vid mitt nästa besök. Till mitt förfogande fick jag ett eget arbetsrum enormt stort med ett flott skrivbord och en telefon, laptop hade jag med mig själv. Vid mitt nästa besök planerar vi att göra workshops och laborationer med studenterna. Lärarna vill gärna få hjälp med att utveckla de praktiska undervisningsmomenten i utbildningen. Mitt besök inträffade under studenternas examensvecka. Jag fick prata med flera studenter och sätta mig in i hur deras fyraåriga grundprogram är uppbyggt. De första två åren samläser samtliga studenter vid fakulteten, t ex grundläggande humanbiologi, och de sista åren sker en specialisering mot det yrke man har valt. Jag fick tillfälle att delta i den stora examenshögtidligheten som ägde rum på ett gigantiskt stort utomhusstadium. Vilken fest! Anhöriga och vänner var samlade för att ge sina hyllningar till avgångsstudenterna. Jag satt inklämd bland alla glada anhöriga på läktaren och fick känna glädjen och stämningen när de tog emot sina nyutexaminerade studenter. Det var sång och handklappningar och medryckande musik. Många ställde sig spontant upp på bänkarna och började dansa. Examensfirande på stadion Det fanns inte mycket tid till fritid under veckan. Nästa gång hoppas jag hinna åka till Döda havet (en dryg timmes färd från Amman), klippstaden Petra, de romerska ruinerna i Jerash mm. Min enda sightseeing denna vecka var med taxi ner till Downtown där jag vandrade omkring och njöt av alla små gatubutiker, frukt & grönt på marknaden och vackra moskéer. Jag promenerade hela vägen upp på höjden till en vacker plats där det historiska templet the Citadel ligger. När jag berättade för mina jordanska lärarkollegor om min promenad trodde de inte att jag var riktigt klok. Och när jag Ms Muna Bader (chefsjukgymnast), Anna Maria Drake och Prof Ziad Hawamdeh, chef för sjukgymnastikavd, University of Jordan berättade att jag cyklar till och från arbetet varje dag i Lund kunde de inte tro att jag talade sanning. Ingen promenerar eller cyklar i Amman! Där åker man bil eller buss, något annat kan man inte tänka sig, så är ju taxi väldigt billigt här. Marknadsgata i Amman Med mig hem har jag massor av intryck. Det var en mycket spännande och givande vecka. Det man mest minns är kanske de små detaljerna, all hjälpsam personal på hotellet, lärarnas och studenternas nyfikenhet på Sverige, nyfikenheten på vår utbildning, mixen mellan gammalt och nytt, de gula taxi-bilarna och taxichaufförernas haltande engelska, bröllopsekipagens tutande (det var tre bröllop på mitt hotell under veckan!) och böneutroparna som hördes flera gånger under dagen. Jag tror att vi har mycket att lära av varandra och ser verkligen fram emot att få komma tillbaka senare i år. ANNA MARIA DRAKE 1) Erasmus Mundus External Window Cooperation är ett relativt nytt program som möjliggör för vistelser i länder utanför Europa och vänder sig till studenter, doktorander och lärare. Programmet är indelat i olika konsortier som inom sig tar hand om tilldelning av platser. För närvarande ingår LU i åtta geografiska samarbetsområden s.k. lotter. Varje lott drivs av ett konsortium av högst 20 partneruniversitet från både EU-länder och icke-eu-länder. Lunds universitet koordinerar två av konsortierna. Länder som ingår är: Jordanien, Syrien och Libanon, Jemen, Iran, Irak, Kazakstan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Kirgizistan och Uzbekistan, Afrika, Karibien, Stillahavsländerna (ACP), Västra Balkan, Indien, Brasilien, Chile. Ny fest och samlingslokal Gamla kapellet håller på och renoveras och ska bli Medicinska föreningens lokal i Malmö. Med en donation på 3 miljoner från Gunnar och Evy Sandbergs stiftelse ska lokalerna renoverats och innehåller en festlokal och ett mötesrum och är klart till vårterminstarten Totalt sett handlar det om en yta på 300 m2 med plats för 60 gäster, som medicinare vid fakulteten kan få hyra. Men främst är huset riktat till fakultetens studenter i Malmö. Första spadtaget skedde den 1 september För dig som anställer Nu finns det en checklista som är avsedd att användas vid introduktion av nyanställda inom Medicinska fakulteten. och_anstaellningar HMS-arbetet har klonats i tre delar HMS*-kommittéen som på fakultetsstyrelsens uppdrag haft att granska att fakulteten som helhet fullföljer sitt arbetsmiljöansvar har omformats och decentraliserats för att komma närmare fakultetens medarbetare. Istället för en central kommitté har man valt att ha en per forskningscentrum. Sen i våras har BMC, CRC och HSC sin egen HMS kommitté. Med denna omorganisation blir kommittéernas arbete mer synligt och överblickbart. Varje HMS-kommitté består av fyra arbetsgivarrepresentanter, fem arbetstagarrepresentanter och två studeranderepresentanter. Ordförandena i respektive kommitté utgör, tillsammans med Dekanus, en överordnad samrådsgrupp, där riktlinjer för och samordning av kommittéernas arbete bestäms. HMS- arbetet är en strävan mot en verksamhet som inte bidrar till ökande ohälsotal, inte har någon negativ miljöpåverkan och som skänker den anställde trygghet och arbetsglädje. Därför trivs jag väldigt bra med att få arbeta med HMS-frågor och vara sekreterare i en av fakultetens tre HMS-kommittéer. För vidare information om kommittéernas uppdrag, verksamhet och sammansättning se: Hans Hovenberg, HMS-koordinator på BMC *HMS är en förkortning för Hälsa, Miljö och Säkerhet. Foto: Johanna Sandahl Ordförande i respektive kommitté Professor Bo Baldetorp, Professor Holger Luthman Docent Anna-Karin Dykes Forskningens dag 2010 Malmö 2 november Lund: 3 november Depression & mani Läs mer: Skånes framtida hälso- och sjukvård Presentation av examensarbeten av studenter verksamma inom hälso- och sjukvården i Skåne. Välkommen till en halvdag med värdefulla insikter och färdigheter som kan resultera i nya redskap och möjligheter som vi kan dra nytta av. Tid: 27 oktober kl Plats: Aulan, Centralblocket, Skånes universitetssjukhus, Lund EQ11 och RQ13 utveckling och utvärdering Nästa år blir det fokus på universitetsgemensam utveckling av utbildningen vid Lunds universitet. I spåren av arbetet av LU:s forskningsutvärdering RQ08 dök tankarna upp på en motsvarande utvärdering av universitetets utbildningar. I för-arbetet har dock fokus flyttats och nu är det beslutat att EQ11 (Education Quality 2011) inte ska genomföras som en utvärdering utan att det ska vara ett utvecklingsinriktat projekt och att det ska utgöra en central del i universitetets egna långsiktiga kvalitetsarbete. Mer information om EQ11 finns här: www. lu.se/eq11 Nu planeras även för en uppföljare av forskningsutvärderingen RQ08 kallad RQ13. Den kommer, som namnet antyder, genomföras 2013 och vice-rektor Sven Strömqvist kommer att leda planeringen av den. 19

11 Avsändare: Kommunikationsavdelningen Medicinska fakulteten, Lunds universitet Kansli M, Hs 66, BMC F12, Box 117, Lund A few years ago my friends and I agreed to celebrate Christmas in memory of Bruce Willis s action movie Die Hard. Ever since then I ve been on the look-out for memorable traditions to make my own. One was found on a beach in Belgium. Season s greetings Children in Belgium spend spring making crêpe-paper flowers. In a friend s garden shed I found a high-stemmed specimen from a summer long-ago. When it s finally time for the beach season the kids collect their flowers together with their towels, buckets, air mattresses and swim suits. The flowers are arranged in bright, colorful flower beds around the beach blanket. They are for sale. The currency? Sea shells. Wooed by the bursts of red, yellow, pink and blue I was keen to buy myself a souvenir to go in a bouquet with my garden-shed find. I walked the beach for a good twenty minutes, searching for the most beautiful shells I could find. Then I shyly approached a little family. Since my Flemish was not en par with the six-year-old s, the mother came to my rescue. I offered my precious fruits de beach and she graciously accepted. But she also explained that in the paperflower economy quantity beats quality. Apparently my crêpe-paper poppy should normally set me back at least a bucket full Pappersblomma of shells. I thanked her for the good prize and walked away delighted. For me the Skansen autumn market marks the end of the summer season. Sept the capital s famous outdoor museum offers a historically correct 1890:s opportunity to have a stroll on stilts or engage in a game of china smashing. The infamous crook Sala-Janne can be seen pushing naughty pics to the crowd, and the minister of culture kicks up her heels by the fiddler. At the same time it s culture night in Lund: The very first culture night took place in The purpose was to unite everyone in Lund who loved culture to manifest the power of culture, learning and creativity in the beginning dusk of fall. This is still done, mostly by personal initiative. Three hundred organizers is not unusual. If you are involved in a study circle in your spare time, if you dance, sing or play an instrument there s a high chance your course leader will encourage you to participate. If not grab a programme and head down town; maybe you will run into a new interest. As fall marches on, our family celebrates the American tradition of Thanksgiving. One year the celebration was given an unusual Swedish twist when the English-speaking cook misread the label in the meat section and stuffed the turkey with polska, presumed to be Polish sausage. Puzzled, everyone around the dinner table tried to figure out the taste that seemed so strangely familiar. Finally my father asked to see the package. It said pölsa, a traditional, Swedish tripe-dish, banished long ago by school canteens for humanitarian reasons. A former colleague of mine, also American, tried his luck shopping over the counter instead. He wanted to buy ham. Not sure about how much he needed for his picnic (he was used to think in pounds) he decided to go for a kilo. As the sun went down and the butcher still wouldn t stop slicing he realized his mistake. I was so embarrassed by all this skinka I decided to hide it all over the kitchen so that my Foto: Anna Appelberg partner wouldn t notice, he confessed afterwards. In situations like this I tend to take refuge at a multinational hamburger chain. After having spent twenty minutes preparing I m usually confident I will be able to order my meal in a grammatically correct way and thus convincingly blend in with the locals. There s just one problem. Add-on sales. Having placed my well-rehearsed order, the innocent, unexpected Would you like some pie with that? always reduces me to the stuttering foreigner again. It s a good thing culture clashes make such entertaining stories. Anna Appelberg is a journalist with a Swedish-American upbringing and a bachelor s degree in Russian. She is currently working as information officer at the Department of Experimental Medical Science. 046/ In English

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016

Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016 HANDLINGSPLAN 2016-04-05 Dnr STYR 2016/597 1 Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling

Läs mer

Bokslut - Jämställdhetskommittén

Bokslut - Jämställdhetskommittén 1 Medicinska fakultetens kansli Bitr.utbildningschef Anna Arstam Bokslut - Jämställdhetskommittén 2006-2012 Medicinska fakultetens första Jämställdhetsgrupp bildades i maj 2006. Jämställdhetskommittén

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/03-200 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005 Beslutad av konsistoriet 2003-02-19 samt 2003-10-07 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt. Vårt förhållningssätt

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen 2014 1 Utgångspunkter 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Uppsala universitets jämställdhetsarbete tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagen

Läs mer

Jämställdhetsplan för kemiska institutionen

Jämställdhetsplan för kemiska institutionen 2007-05-28 Dnr KI 2007/27 KEMICENTRUM Kemiska institutionen Styrelsen Jämställdhetsplan för kemiska institutionen 2007-2010 Vårt universitet ska stå för demokratiska värden. Jämställdhet, etnisk och social

Läs mer

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Medicinska fakulteten Sid 1 (7) Medicinska fakulteten 2009-03-11 Sid 1 (7) Medicinska fakultetens jämställdhetsplan 2009 2011 Medicinska fakultetens jämställdhetsplan är treårig. Planen innehåller en kartläggning vad avser antalet anställda,

Läs mer

Jämställdhetsplan för Medicinska fakulteten

Jämställdhetsplan för Medicinska fakulteten Jämställdhetsplan för Medicinska fakulteten 2 0 0 7 2 0 1 1 Jämställdhetsplan för Medicinska fakulteten 2007 2011 Högskolelagen (SFS 1992:1434,1 kap 5 ) säger att i högskolans verksamhet skall jämställdhet

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6)

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Anders

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Jämställdhetsplan för Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet

Jämställdhetsplan för Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet Fastställd 20 mars 2014 Jämställdhetsplan för Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet Den av Institutionsstyrelsen utsedda jämställdhetsgruppen, bestående av tre representanter för

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2008 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

UPPFÖLJNING AV JÄMSTÄLLDHETSPLANEN FÖR

UPPFÖLJNING AV JÄMSTÄLLDHETSPLANEN FÖR UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för medicinsk biovetenskap JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2008-2010 UPPFÖLJNING AV JÄMSTÄLLDHETSPLANEN FÖR 2006-07 Mål 1 Att lika lön och lika förmåner ges till anställda med likartad

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Mål och åtgärder. Beslutad av rektor vid Evidens i samarbete med programråd och lärarråd

LIKABEHANDLINGSPLAN. Mål och åtgärder. Beslutad av rektor vid Evidens i samarbete med programråd och lärarråd LIKABEHANDLINGSPLAN Mål och åtgärder Beslutad av rektor vid Evidens i samarbete med programråd och lärarråd Reviderad februari 2015 Sida 1 av 4 INLEDNING Evidens arbetar för att främja en kollegial arbetsmiljö

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

3. Övergripande mål 4. Arbetsförhållanden 5. Arbete och föräldraskap 6. Rekrytering och introduktion

3. Övergripande mål 4. Arbetsförhållanden 5. Arbete och föräldraskap 6. Rekrytering och introduktion Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Geologiska institutionen avseende perioden oktober 2015 till december 2016 fastställd vid styrelsemöte 2015-10-08 Diskrimineringslag (2008:567) Lagens ändamål

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan

Jämställdhets och mångfaldsplan Jämställdhets och mångfaldsplan 2015-2017 Mariestad Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-03-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringslagen... 4 Definitioner... 4 Jämställdhet... 4 Mångfald...

Läs mer

Plan för lika villkor för statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Plan för lika villkor för statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET 2015-02-20 Statsvetenskapliga institutionen Anders Lidström, prefekt Plan för lika villkor för statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Inledning Denna plan har utarbetats av

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karlshamns kommun

Likabehandlingsplan för Karlshamns kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: Lagakraftvunnet beslut Beslut: KS 48, 2009-03-24 Reviderad: KS 96, 2012-04-24 Karlshamns kommun 1. Inledning Alla har olika bakgrund, erfarenheter

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Chefernas ojämlika arbetsmarknad

Chefernas ojämlika arbetsmarknad Tema jämställdhet/mångfald: Bilder för presentation Chefernas ojämlika arbetsmarknad Ledarna: Temo AB: Olle Hernborg David Ahlin, Anna-Karin Bärjed Datum: 2006-03 - 17 Sida 2 Ledarnas Chefsbarometer 2006

Läs mer

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2015

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2015 Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2015 Fastställd av Fakultetsnämnden 2014-12-12 Juridiska fakultetens Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MARIN EKOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR MARIN EKOLOGI JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR INSTITUTIONEN FÖR MARIN EKOLOGI GÖTEBORGS UNIVERSITET 2007 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETET Institutionens verksamhet har sin hemvist vid tre platser Marin Ekologi Kristineberg

Läs mer

Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken?

Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken? Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken? Ruth Mannelqvist & Nina Nilsson Rådeström Juridiska institutionen Ruth Nina 2 1 Regler som styr universitet och högskolor

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Jämställdhetspolicy för Emmaboda kommun... 1 Vision... 1 Definition... 1 Emmaboda kommun som arbetsgivare...

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan har sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567) och

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2013-2015 Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan 1(5) 2013-05-03 Jämställdhetsplan VID INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE - SOCIALHÖGSKOLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET FÖR PERIODEN

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Jämställdhetsgruppens förslag till: Jämställdhetsplan för Biologiska institutionen

Jämställdhetsgruppens förslag till: Jämställdhetsplan för Biologiska institutionen Institutionsstyrelsen 2010-12-15, p. 9 2010-11-20 Jämställdhetsgruppens förslag till: Jämställdhetsplan för Biologiska institutionen 2010-2011 Jämställdhet är en fråga om rättvisa och demokrati. Alla anställda

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (10) 2015-12-09 Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016 stockholm.se Sid 2 (10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 4 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS-, MÅNGFALDS- OCH LIKABEHANDLINGSPOLICY FÖR FYSISKA INSTITUTIONEN

JÄMSTÄLLDHETS-, MÅNGFALDS- OCH LIKABEHANDLINGSPOLICY FÖR FYSISKA INSTITUTIONEN JÄMSTÄLLDHETS-, MÅNGFALDS- OCH LIKABEHANDLINGSPOLICY FÖR FYSISKA INSTITUTIONEN 2007-2011 Bakgrund Det finns många dokument som reglerar det arbete mot diskriminering i olika former som det åligger Fysiska

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2014-2016 Antagen av Institutionsstyrelsen 2014-05-06 Dnr. 320-1.1.2-0085-14 1. Övergripande

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli HANDLINGSPLAN Dnr V 2015/424 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli Publicerad Beslutsfattare http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/jamstalldhet/ Kanslichef, Margareta

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad 2016-04-30 Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv Försvarsutbildarna Ystad 2016 1 Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Lagar Fr.o.m. 1 januari 2009 gäller, Diskrimineringslag, (2008:567). Lagen

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (2012)

Likabehandlingsplan för Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (2012) Likabehandlingsplan för Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (202) Inledning Institutionens handlingsplan för likabehandling är en lokal tillämpning av den övergripande jämställdhetsplanen

Läs mer

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014 Lika villkor Institutionen för matematik och matematisk statistik Personaldagar 20 21 augusti 2014 Lika villkor Ingen negativ särbehandling utan giltig grund Laglig reglering i diskrimineringslagen Gäller

Läs mer

Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016

Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016 HANDLINGSPLAN 1 2016-02-04 Dnr STYR 2015/1257 Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016 Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Beslutsärende Jämställdhetsplan 2017

Beslutsärende Jämställdhetsplan 2017 Styrelsehandling 7 Dnr 0919/16 2016-10-28 Patrik Stoppert Beslutsärende Jämställdhetsplan 2017 Förslag till beslut Styrelsen godkänner Jämställdhetsplan 2017 enligt underlag redovisat i Bilaga 1 till Styrelsehandling

Läs mer

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2016

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2016 Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2016 Fastställd av Fakultetsnämnden Juridiska fakultetens Jämställdhets- och likabehandlingsplan utgår från

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Institutionen för immunteknologi, LTH. Jämställdhetsplan 2007 för Institutionen för immunteknologi

Institutionen för immunteknologi, LTH. Jämställdhetsplan 2007 för Institutionen för immunteknologi Institutionen för immunteknologi, LTH Jämställdhetsplan 2007 för Institutionen för immunteknologi Fastställd av institutionsstyrelsen den 28 september, 2007 Åtgärdsplan 2007 Det övergripande jämställdhetsarbetet

Läs mer

Jämställdhetsplan för Institutionen för orientaliska språk

Jämställdhetsplan för Institutionen för orientaliska språk Jämställdhetsplan 2010-2012 för Institutionen för orientaliska språk ALLMÄNNA MÅL Institutionen för orientaliska språk ansluter sig till de mål och riktlinjer för jämställdhet mellan kvinnor och män, vilka

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för 2009 / 2011

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för 2009 / 2011 Utbildningsförvaltningen Bilaga till utbildningsnämndens protokoll 65/09 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2009 / 2011 Fastställd av utbildningsnämnden 2009-06-11 Postadress: Box 138, 221

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 TEKNAT 2012/17 Jämställdhetsplan 2012 2014 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden/fakultetsnämnden 2012-05-29 Förklaring av terminologi och struktur

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2013 (inklusive konkreta mål för likabehandling av studenter och åtgärdsprogram mot sexuella trakasserier)

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2013 (inklusive konkreta mål för likabehandling av studenter och åtgärdsprogram mot sexuella trakasserier) JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2013 (inklusive konkreta mål för likabehandling av studenter och åtgärdsprogram mot sexuella trakasserier) Jämställdhet Institutionen för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi (IMBIM) Uppsala

Läs mer

Nätverksträff för medicinska sekreterare Visionshuset i Stockholm.

Nätverksträff för medicinska sekreterare Visionshuset i Stockholm. Nätverksträff för medicinska sekreterare 2016-10-12--13 Dag 1 Landet runt med Tidningen Vision Visionshuset i Stockholm. De tre frågorna från Tidningen Vision gicks igenom och besvarades av de olika landstingen

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Revidering med anledning av att dok gällande handlingsplan mot sexuella trakasserier numera ingår i Jämställdhetsplan.

Revidering med anledning av att dok gällande handlingsplan mot sexuella trakasserier numera ingår i Jämställdhetsplan. Strategiskt Dokumentnummer 2958 Version 5.0 Fastställt: 2016-03-04 Fastställd av: Johnsson Torgny, HC Granskad av: Norberg Anette, HC Handläggare: Wikman Lena, RNC Förändringar från senaste version Revidering

Läs mer

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik Sjöparksskolan i Gällivare Samhällsvetenskaplig

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket HANDLINGSPLAN Dnr V 2013/1012 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket Publicerad Beslutsfattare http://svenska.gu.se/digitalassets/1469/1469290_likabehandlingsplan2014.pdf

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

POLICY MOT DISKRIMINERING

POLICY MOT DISKRIMINERING POLICY MOT DISKRIMINERING Fridhems folkhögskola accepterar inte att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen eller i arbetssituationen. Alla har rätt till likabehandling oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer