Primärvårdsforum. 20 november 2013

Transkript

1 Primärvårdsforum 20 november 2013

2 Partnerskap med patienten Patientens journal Integrerad vård Snabba kontaktvägar Multidisciplinärt samarbete Rätt vårdnivå LEON Evidensbaserade beslutsstöd Multiprofessionellt samarbete Eget ansvar Individuell vård Helhetssyn

3 Invånarnas krav och förväntningar Barn barnkonventionen Unga vuxna stöd Kvinnor Män Förvärvsarbetande vuxna tillgänglighet Kroniskt sjuka kontinuitet Mest sjuka samverkan och vårdplanering Äldre trygghet, hembesök Nästa generation

4 Dagens program 9:20 Flyktingar 9:30 Inledning till workshop - Mest sjuka och samverkan med kommunerna, Mats Bojestig, Carina Nordqvist Falk - Gränsdragningar, Susanne Yngvesson, Staffan Ekedahl 10:30 Workshop och redovisningar (2x30 min) inklusive fika 11:45 Lunch 12:45 Inledning till workshop - Jour och öppettider, Daniel Lilja - Missbruk och beroende, Mattias Jonsson, Birgitta Karlsved - Barnhälsovård och kvinnohälsovård, Carin Oldin, Marita Sandqvist 13:30 Workshop (2x20 min) 14:15 Fika 14:30 Redovisning av workshop (15 min/område) 15:15 Frågor från vårdcentralerna 16:00 Avslutning/summering

5 Anläggningsboenden Aneby: 36, EBO 1 Nässjö: Anneberg 85, Bodafors 80, Viebäck 200, EBO 43 Eksjö: 17, Ingatorp 55, Mariannelund 236, EBO 9 Gislaved: Burseryd 80, EBO 12 Jönköping: 152, EBO 156 Mullsjö: 10 Sävsjö: 90, Stockaryd 14, Vrigstad 44, Rörvik 58, EBO 15 Tranås: Sommen 28, EBO 8 Vetlanda: Ekenässjön 172, Landsbro 46 Värnamo: Rydaholm 6, EBO 12 Gnosjö: EBO 5 Vaggeryd: EBO 3

6 Ansvar och patientavgifter Landstinget har ansvar för sjukvård och tandvård när det föreligger behov av akut, omedelbar vård eller behov av vård som inte kan anstå. Patientavgifter asylsökande och gömda Läkare 50 kr Sjukvårdande behandling 25 kr Riktlinjer för vård av asylsökande och flyktingar (intranätet)

7 Ersättning enligt utomlänsprislista Läkare kr Sjukvårdande behandling 655 kr Hälsoundersökning kr

8 Inledning till workshop 1 Mest sjuka och samverkan med kommunerna Gränsdragningar

9 Mest sjuka och samverkan med kommunerna Mats Bojestig Carina Nordqvist Falk, Region Skåne

10 Undvikbar slutenvård Återinskrivningar <30 dagar

11 Förbättrad vård i livets slutskede 5% Riskbedömningar i särskilt boende 90%

12 Undvikbar slutenvård

13 Återinskrivningar inom 30 dagar

14 Fokusutskrivningar mars-oktober

15 Förbättrad vård i livets slutskede 5%

16 Förbättrad vård i livets slutskede 10%

17 Riskbedömningar i särskilt boende

18 Olämpliga läkemedel

19 Antiinflammatoriska läkemedel

20 Läkemedel mot psykos

21 Utveckla vården för de mest sjuka, 2013 Hembesök värderas x 5 jämfört med besök på vårdcentral Målrelaterad ersättning ges för; hög läkarkontinuitet för patienter delar på 5 mkr antal onödiga besök på akuten som inte lett till inläggning delar på 5 mkr andel direktinläggningar delar på 5 mkr tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar kr/st olämpliga läkemedel till äldre 4 mkr samordnade individuella planer kr/st tidig upptäckt, diagnostisering och registrering samt uppföljning av demens kr/st Systematisk och resultatorienterad samverkan med kommunerna kring de mest sjuka kr/ år 2014 Mottagning för äldre kr/ år Hjärtsviktsmottagning ( kr i startbidrag /reg pat/månad) Astma/KOL-certifiering (1177-se kr/år) 21

22 Utveckling av samverkan Ersättning för kompetensutveckling Allmänt Prioriterade områden 1000 kr /halvdag 2000 kr /halvdag Dospatienter år 2014 Efterdebiteringar sedan 2013 Läkarmedverkan i kommunerna sedan

23 Mottagning för äldre Ska samverka med kommun(er) och sjukhus och formulera mål och mäta resultaten genom t ex. deltagande i Regional Ledningskraft. Arbeta förebyggande genom återkommande hembesök och utarbetande av Samordnade Individuella Planer (SIP). Patientens och närståendes perspektiv ska aktivt efterfrågas i all planering av vården. Hälsoinriktade insatser för de äldre ska erbjudas. Specialistutbildad sjuksköterska För att erhålla ersättning ska Vårdgivaren informera om mottagningen för äldre genom minst en annons i lokaltidning samt genom ett särskilt utskick hem till äldre mer än 75 år, där konkreta löften lämnas kring vad de erbjuder en äldre och närstående i relation till ovanstående krav. I informationen ska redovisas tillgång till specialistutbildad sjuksköterska, tillgänglighet till telefon utan knappval och möjlighet till hembesök. ( kr / månad). 23

24 Diskussionsfrågor - mest sjuka och samverkan med kommunerna 1. Hur tar vi ansvar för samordningen av de mest sjuka? 2. Hur ska vi stödja de mest sjuka i hemmet?

25 Gränsdragningar Susanne Yngvesson Staffan Ekedahl Magnus Kåregård, Region Skåne

26 Aktuella vårdval i Jönköpings län Ögonsjukvård - beslut i landstingsfullmäktige november 2013 Urologisk sjukvård - beslut i början av 2014 Uppdrag i Landstingets budget 2014 att pröva vårdval inom: Hud Psykiatri Öron Vårdval i specialiserad vård

27 Landstingets utgångspunkter och övergripande mål för vårdval Utgångspunkter Positiva erfarenheter av vårdval inom primärvården Mångfald skapar ökad kreativitet och nytänkande Förenklade processer skapar högre produktivitet/effektivitet Övergripande mål Ett led i att stärka patientens ställning i valet av vårdgivare Utveckla de professionella gruppernas kompetens Styra mot önskvärda resultat Vårdval i specialiserad vård

28 Inom vilka områden? Vårdval är lämpligt inom områden som är bra för patienten behöver bättre tillgänglighet har en besvärlig rekryteringssituation inte påverkar jourlinjen (tre akutsjukhus) är beprövade (kvalitetsregister, andra landsting) har intresserade leverantörer Vårdval i specialiserad vård

29 Identifierade framgångsfaktorer Skapa förutsättningar för nära samarbete mellan specialistvård och primärvård. Utveckla ersättningsmodellerna. Tydliga uppdrag. Kontinuerlig uppföljning och öppen resultatredovisning. Medicinska programgrupper (MPG) som forum för dialog mellan beställare och utförare. Vårdval i specialiserad vård

30 Gränsdragningar primärvård-ögonsjukvård Definieras av Fakta-dokument Akut glaukom Akut infektiös konjunktivit Allergisk konjunktivit Blefarit Diabetes mellitus och ögonkontroller Ektropion Entropion Episklerit Handläggning av ögonpatienter under jourtid Herpes zoster ophtalmicus Irit Keratit Kontaktlinser Remiss till, och kontakt med, ögonmottagning Retinal ventrombos Skelning hos barn Subkonjunktival blödning Synrehabilitering/habilitering och Syncentralen Synstörning Torra ögon Trikiasis Tårsäcksinflammation Tårvägsproblem Vagel och chalazion Ögonskador Överskottshud på ögonlocken (dermatochalazis; blefarochalazis) Vårdval i specialiserad vård

31 Vårdval i specialiserad vård

32 Fakta allmänt kliniskt kunskapsstöd Nedre urinvägssymtom (LUTS) Prostatacancer Vårdval i specialiserad vård

33 Hälso- och Vårdval Skåne Hörselvård 1 oktober 2008 Barnavårdscentral 1 januari 2009 Vårdcentral 1 maj 2009 KBT (kognitiv beteendeterapi) 1 september 2009 MMS (multimodal smärtbeh) 1 september 2009 Barnmorskemottagning 1 september 2011 Grå starr 1 mars 2012 Barn- och ungdomstandvård 1 maj 2013 Hudsjukdomar 1 april 2014 Ögonsjukvård (utöver grå starr) 1 april 2014 Psykoterapi (inkl. KBT) 1 april 2014 LARO (lm.assist rehab vid opiatberoende) 1 april 2014

34 Vårdersättningen avser ett uppdrag att hantera 58 % av all öppenvård inom vårdcentralen täckningsgrad. Besök inom primärvårdsnivån betalas per besök t ex vid jourcentral, närakut, privat sjukgymnast, allmänmedicinare på taxa och annan vårdcentral. Besök inom den specialiserade vården regleras med avdrag om ej målet (58 %) nås eller belönas med tillägg om målet överstiges. Tillägget motsvarar 1,6 % av vårdersättningen per procentenhet vårdenheten är över eller under målet och avdraget är 1,25 %.

35 Täckningsgraden som styrprincip Stor ekonomisk möjlighet eller risk (omfattar idag ca. +/ % av vårdersättningen) Täckningsgraden ökar över tid Motverkar behov av glesbygdsersättning Möjlig att modifiera ex.; Hembesök värderas x 5 sedan år 2013 Telefonkontakter värderas x 0,33 fr.o.m. år 2015? Mejlkontakter i MVK värderas x 0,5 fr.o.m. år 2015?

36 Gynekologisk specialistmottagning på vårdcentral ett tilläggsuppdrag år 2014 Stimulera till ökad tillgänglighet till gynekologisk specialistkompetens på primärvårdsnivån En särskild ersättning för gynekologiska besök genomförda av specialist i gynekologi och obstetrik. (300 kr för olistade och gynnsam påverkan på täckningsgraden för listade) Ersättning för särskilda åtgärder; diatermiloop-/laserkonisering med PCB kr endometriebiopsi med PCB kr kolposkopi med provexicision kr.

37 Tilläggsuppdrag gynekologi för barnmorskemottagningar Uppdrag för rådgivning till kvinnor i övergångsåldern. (ersättning för rådgivning/ersättning för genomförd utbildning) Konstruktion av uppdragsutbildning är påbörjad tillsammans med universitet /barnmorskeförbund. Tilläggsuppdrag men med hänvisning att det ska bli ett uppdrag för alla enheter i framtiden.

38 Möjligheter/konsekvenser - gynekologi Möjlighet att få större geografisk spridning Förbättrad tillgänglighet och vård på rätt vårdnivå som ges i rätt sammanhang - kunskapsöverföring mellan gynekolog och allmänläkare Möjliggör samarbete mellan Barnmorskemottagning och Vårdcentral - team barnmorska/gynekolog Ingen upphandling enligt LOU - kontinuitet kan bibehållas Mindre finansiell risk för Uppdragsgivaren

39 Hjärtsviktsmottagning på vårdcentral år 2014 Hjärtsviktsutbildad sjuksköterska minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande ska samordna vården för minst femtio (50) registrerade hjärtsviktspatienter. Uppföljning av detta sker tolv (12) månader efter verksamhetsstart. Ansvarig specialist i allmänmedicin Tillgång till kardiolog på Vårdcentralen Tillgång till EKO kardiografi på Vårdcentralen Registrering i RiksSvikt Följsamhet till Nationella Riktlinjer Värde och resultat för patient Medverka till patientprocessutveckling Medverka i utveckling av ehälsa i form av t ex. distansmonitorering via digital våg från hemmet

40 Ersättning för - sviktsmottagningen Uppdragsgivaren ersätter Vårdgivaren med ett startbidrag om kr under 2014, efter godkänd ansökan, samt en ersättning för patienter som är fullständigt registrerade i Rikssvikt. Ersättning per patient och månad: NYHA klass I 250 kr NYHA klass II 330 kr NYHA klass III 420 kr NYHA klass IV 500 kr På sikt kommer ersättningen att kopplas till uppfyllda målnivåer för behandlingsinsatser i enlighet med nationella riktlinjer och vårdprogram inom Region Skåne samt resultat för patienten en värdebaserad ersättning.

41 Specialisering inom primärvård Familjecentraler revision visar markant skillnad mot solitära BVC ff.a samarbete med socialtjänsten avseende Unga Vuxna Centraler 18 år - 29 år minska den psykiska ohälsan, minska sjukskrivningar och öka sysselsättningsgraden. Varje vårdcentral som ingår i en mottagning för unga vuxna erhåller kr per månad Äldrecentraler Mottagning för äldre Sesammottagningar i Vårdval Hudsjukdomar

42 Diskussionsfrågor gränsdragningar 1. Hur samverkar vi så att vården ges på rätt vårdnivå? 2. Hur samarbetar vi över gränserna för att uppnå bästa möjliga kliniska resultat?

43 Lunch Återsamling klockan 12:45

44 Inledning till workshop 2 Öppettider och jour Riskbruk, missbruk och beroende Barnhälsovård och kvinnohälsovård

45 Satsning på tillgänglighet Magnus Kåregård, Region Skåne

46 Mina Vårdkontakter Satsning på tillgänglighet Telefontillgänglighet egna mätningar Två möjligheter att erbjuda ökad tillgänglighet på kvällar och helger; 1. Det större utökade akutuppdraget ( kr/månad): a) Ingående vårdcentraler har tillsammans mer än förtecknade. b) Minst ha öppet vardagar , samt helger/helgdagar c) Bemanning av akutmottagningens primärtriage med distriktssköterska. d) Mottagningen ska vara lokaliserad i omedelbar anslutning till sjukhusets akutmottagning 2. Det mindre utökade akutuppdraget ( kr/månad): a) Ingående vårdcentraler har tillsammans mer än förtecknade. b) Minst ha öppet vardagar , samt helger/helgdagar Utveckling av ehälsa

47 Ambulans och akututredning - faktaunderlag Daniel Lilja

48 Folkhälsa och sjukvård

49 Stockholm Folkhälsa och sjukvård

50 Översyn av ökade volymer på akutmottagningen Länssjukhuset Ryhov Folkhälsa och sjukvård

51 Läkarbesök på akutmottagningen och jourcentralen, observera tidpunkten för flytten från Länssjukhuset Ryhov Läkarbesök akutmottagningen Ryhov och jourcentralen Jönköping Läkarbesök Flytt +15% Akuten JourC År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 Folkhälsa och sjukvård

52 Läkarbesök akutmottagningen Ryhov Axelrubrik Med Barn Inf Kir Ort Ögon ÖNH KK Onk Folkhälsa och sjukvård

53 Läkarbesök på akutmottagningen, 5-årsklasser, 2009 och Läkarbesök på akutmottagningen Ryhov per 5-årsklass (utom 0 och 1-4) 2009 och Besök 2009: Besök 2012: År 2009 År 2012 Folkhälsa och sjukvård

54 Patienttillströmning under veckans dagar, genomsnitt januari september 2012 Patienter på akutmottagningen Ryhov. Procentuell fördelning på veckodagar 15,10% 14,10% 13,80% 13,10% 14,10% 14,50% 15,40% Må Ti On To Fr Lö Sö Folkhälsa och sjukvård

55 Dygnsvariationen ställer stora krav på schemaläggningen 8% Patienter på akutmottagningen Ryhov. Procentuell fördelning på dygnets timmar (jan-sep 2012) 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Folkhälsa och sjukvård

56 Läkarbesök på primärvårdens jourcentral i Jönköping under Antal läkarbesök på jourcentralen Jönköping Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Folkhälsa och sjukvård

57 En jämförelse med utvecklingen i Värnamo Läkarbesök akutmottagningen Värnamo sjukhus Antal läkarbesök Med Ki Ort KK GRK Tot Folkhälsa och sjukvård

58 En jämförelse med utvecklingen på Höglandsjukhuset Med Kir Ort Tot Folkhälsa och sjukvård

59 Vems patienter? Studie genomförd på akutmottagningen Länssjukhuset Ryhov avseende rätt vårdnivå: Det sammanfattande resultatet är att 17% av patienterna bedömdes vara på fel nivå utifrån kriterierna i Landstingets Fakta-dokument. Att ungefär två tredjedelar sökt vård någon annanstans innan de kom till akutmottagningen. En stor del av patienterna hade sökt vård på jourcentralen. Folkhälsa och sjukvård

60 Vems patienter? Att drygt hälften av patienterna som sökt vård i primärvården remitterats till akutmottagningen för bland annat röntgen. Att övriga patienter, som först sökt primärvården, inte fått tid där eller hänvisats till akutmottagningen Folkhälsa och sjukvård

61 Ur budget med verksamhetsplan 2014, flerårsplan Under 2013 utreddes ökningen av antalet besök på akutmottagningarna i länet. Utredningen visar att ett stort antal patienter som söker vård på akutmottagningen istället kunde få den på vårdcentralen. I ett första steg görs en genomgång av hur patienter ska få sin vård på rätt vårdnivå. Det kan innebära byte av namn och/eller flyttning av jourcentral, men också information/kommunikation för att hjälpa invånarna att söka vård på rätt nivå. Utredningens förslag beaktas i det fortsatta arbetet. Folkhälsa och sjukvård

62 Diskussionsfrågor öppettider och jour 1. Hur ska vi utveckla verksamheten för att möta invånarnas behov av vård på kvällar och helger? 2. Hur tar vi hand om patienterna på vårdcentralen så att de inte går till akutkliniken? 3. Vad är rätt öppettider för en vårdcentral?

63 Riskbruk, missbruk och beroende Mattias Jonsson

64 Riskbruk, missbruk och beroende Bakgrund Uppdrag Ersättning Kostnadsfri utbildning Fokuspatienter Nationella tankar

65 Livsstilsmottagning Rosenhälsan Birgitta Karlsved

66

67

68

69 Riskbruks- sköterska

70 Antabus

71 Diskussionsfrågor missbruk och beroende 1. Vilken kompetensutveckling behövs för uppdraget? 2. Vilka avtal och överenskommelser med kommunerna behöver vi?

72 Barnhälsovård Carin Oldin

73 Nytt barnhälsovårdsprogram Från basprogram till barnhälsovårdsprogram Barnets livssituation Risk och skyddsfaktorer Från föräldrautbildning till samtal med föräldrar Från läkarkontroll till läkarbesök Från separata besök till team

74 Universellt och behovsinriktat Vad alla ska erbjudas och vid vilka åldrar Vad alla ska erbjudas vid behov Vad alla ska erbjudas vid misstanke eller tecken på allvarliga problem

75 Familjecentraler Idag: 7 familjecentraler i 13 kommuner Mål: 14 familjecentraler Pågående planering av ett par nya familjecentraler: Gislaved November 2013 Värnamo 2014 Habo 2014?

76 Diskussionsfrågor barnhälsovård 1. Vilka är för- och nackdelarna med barnhälsovård i vårdcentralernas respektive sjukhusens regi? 2. Hur kan vi utveckla samverkan i befintlig modell?

77 Kvinnohälsovård Marita Sandqvist

78 Kvinnohälsovård Ingå i vårdcentralsuppdraget Hälsoperspektiv Konsulter vid behov

79 Diskussionsfrågor kvinnohälsovård Vilka är för- och nackdelarna med kvinnohälsovård i vårdcentralernas respektive sjukhusens regi?

80 Frågor till primärvårdsforum Mats Bojestig

81 Planerade aktiviteter Utvecklingskraft primärvård 17 december 2013 NPE-forum 18 februari 2014 Primärvårdsforum 2 april 2014 Storgrupp sjukvård 16 maj 2014 MPG primärvård varje månad

82 Vi hjälper gärna till

83 försöker ha lite koll

84 och tar fram musklerna om det behövs!