Sida: 2 av 40. Etablering av vissa nyanlända Samverkan och samordning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sida: 2 av 40. Etablering av vissa nyanlända Samverkan och samordning"

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Etablering av vissa nyanlända Samverkan Inlämnad den 15 juni 2012

2 Sida: 2 av 40

3 Sida: 3 av 40 Dnr: AF-2011/ Datum: Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012 Etablering av vissa nyanlända - Samverkan Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan och länsstyrelserna ska i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utveckla och förbättra samverkan i etableringsprocessen för nyanlända. I detta arbete ska särskilt beaktas - ansvar och roller för socialt stöd m.m. till nyanlända - ersättningar som är väsentliga för den nyanländes försörjning - landstingens medverkan i etableringsprocessen - samverkan på lokal nivå Länsstyrelsernas medverkan ska samordnas av Länsstyrelsen i Kronobergs län. En delrapport ska lämnas senast den 15 juni 2012 och en slutrapport senast den 22 februari Arbetsförmedlingen ska samordna och lämna denna redovisning till regeringen. I rapporten ska framgå vidtagna och planerade åtgärder, resultatet av dessa samt eventuella förslag på åtgärder som regeringen kan behöva vidta. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Susanne Engberg. I den slutliga handläggningen har generaldirektören för Försäkringskassan Dan Eliasson, generaldirektören för Migrationsverket Anders Danielsson, länsrådet i Kronobergs län Lennart Johansson, samt från Arbetsförmedlingen chefen för avdelningen Integration och etablering Marie Linell-Persson och biträdande generaldirektör Jan-Olof Dahlgren deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Susanne Engberg

4 Sida: 4 av 40

5 Sida: 5 av 40 Innehållsförteckning. Sammanfattning...8 Inledning...10 Samordning av insatser kring socialt stöd, hälsa/ohälsa och rehabilitering. 11 Samverkan på lokal nivå Ansvar och roller för socialt stöd m.m. till nyanlända Landstingens medverkan i etableringsprocessen...14 Behovsinventering och översyn av nätverk för frågor kring hälsa/ohälsa...14 Utvecklat samarbete med landstingen Insatser för att tidigare identifiera nyanlända i behov av särskilda medicinska eller sociala insatser...16 Ersättningar som är väsentliga för den nyanländes försörjning...18 Beskrivning av ersättningar och bidrag...19 Nyanländas försörjning problem och åtgärder Väntan på den första hela utbetalningen och utbetalningsdatum för etableringsersättningen Korta ledtider till utbetalning av etableringsersättning...24 Snabbare tillträde till socialförsäkringarna...25 Risk för återkrav vid utbetalning från socialförsäkringen...25 Behov av harmoniseringar av villkor för ersättningar...26 Övriga planerade åtgärder...26 Bilaga Beskrivning av ersättningar och bidrag Dagersättning enligt Lag om mottagandet av asylsökande (LMA) Särskild dagersättning...29 Etableringsersättning...29 Etableringsersättning för medverkan till upprättandet av en etableringsplan (EEM)...29 Etableringsersättning för deltagade i aktiviteter som ingår i en etableringsplan (EEP) Ledtider för etableringsersättningen Tilläggsförmånerna Etableringstillägg Bostadsersättning...32 Nedsättning av tilläggsförmånerna...32 Ledtider för tilläggsförmånerna...32 Socialförsäkringarna...33 Försäkringstillhörighetsprövning...33 Barnbidrag...34 Bostadsbidrag...35

6 Sida: 6 av 40 Föräldrapenning...36 Underhållsstöd...37 Ekonomiskt bistånd... 38

7 Sida: 7 av 40

8 Sida: 8 av 40 Sammanfattning Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan och länsstyrelserna har fått i uppdrag att i samråd med SKL utveckla och förbättra samverkan i etableringsprocessen för nyanlända avseende ansvar och roller för socialt stöd, ersättningar som är väsentliga för den nyanländes försörjning, landstingens medverkan i etableringsprocesssen samt samverkan på lokal nivå. Arbetet med uppdraget sker i arbetsgrupper där myndigheterna och SKL medverkar. Ett intensivt och engagerat arbete pågår med målsättning att i slutrapporten kunna redovisa gemensamma förslag på åtgärder. I denna delrapport redovisas det pågående gemensamma arbetet. Nyanländas etablering är beroende av att myndigheter och kommuner samverkar. I frågor som berör socialt stöd, hälsa, rehabilitering och ersättningar som är väsentliga för individens försörjning måste en samverkan ske, på både central, regional och lokal nivå. Behov av socialt stöd finns framför allt i det inledande skedet i etableringsprocessen. För att tydliggöra ansvarsfördelningen och de olika aktörernas roller pågår en översyn av de lokala överenskommelserna. Målsättningen är att tillsammans med lokala parter utveckla ett vägledande stöd för lokal samverkan och även förankra detta på lokal nivå. Ett gemensamt vägledande dokument för samverkan kommer att tas fram, som ska fungera som ett metodstöd vid arbetet med de lokala överenskommelserna. Behov av samordning berör även insatser som är kopplade till den nyanländes hälsa. Ett gemensamt arbete har gjorts för att kartlägga de projekt och uppdrag inom området hälsa och rehabilitering som pågår inom respektive organisation. Det fortsatta gemensamma arbetet kring hälsofrågor ska samordnas med dessa uppdrag så viktiga processer som sjukskrivning, bedömning av arbetsförmåga och rehabilitering även ska omfatta nyanlända invandrare. Samarbetet med landstingen behöver utvecklas. Det kräver insatser på såväl central, regional som lokal nivå. Målsättningen är att i varje landsting/region identifiera lämpliga samarbetsvägar och samverkanssätt. Utvecklingsområden som primärt identifierats och kommer att arbetas vidare med är landstingens medverkan vid bedömning av prestationsförmåga, rehabilitering vid sjukskrivning och nedsatt aktivitetsförmåga samt hälsoundersökningar. Ett viktigt utvecklingsområde är att tidigt identifiera nyanlända i behov av särskilda medicinska eller sociala insatser. Migrationsverket och

9 Sida: 9 av 40 Arbetsförmedlingen har inlett ett arbete med att ta fram riktlinjer för överföring av uppgifter om behov av vård- och stödinsatser för nyanlända som beviljats uppehållstillstånd. Syftet är att säkerställa att Migrationsverket tillhandahåller ett så fullgott underlag som möjligt inför de etableringssamtal som Arbetsförmedlingen ska hålla med de nyanlända. Dessutom syftar riktlinjerna till att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända som är i behov av vård- och stödinsatser. Detta är även av vikt för bosättningsarbetet. En trygg och förutsägbar ekonomisk situation är viktig för att en nyanländ arbetssökande ska kunna fokusera på insatser och aktiviteter som ska leda till egenförsörjning, men idag finns flera situationer och förhållanden som kan orsaka ekonomiska problem för de sökande. Ersättningssystemet är mycket komplext. Det finns många olika ersättningar som är väsentliga för den sökandes försörjning, med olika ansvariga myndigheter och instanser. Villkoren för ersättningarna skiljer sig åt och ansökningarna om ersättningarna ska ske på olika sätt och vid olika tidpunkter. De sökande får ofta initialt vänta på att ersättningarna utbetalas och många tvingas att ansöka om ekonomiskt bistånd under denna väntan. De problem och åtgärder som myndigheterna och SKL valt att prioritera är att minimera glappet innan etableringsersättning erhålls, ändra utbetalningsdatum för etableringsersättningen och se över hur de olika ersättningarna ska kunna samordnas bättre. Arbetet med att förkorta ledtiderna till de olika ersättningarna kommer att fortsätta. En del lösningar kräver förordningsförändringar.

10 Sida: 10 av 40 Inledning Denna återrapport är framtagen i samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, länsstyrelserna och SKL. Rapporten har beretts av Samverkansdelegationen och godkänts av respektive myndighet samt samråtts med SKL. I januari 2012 tillsatte Samverkansdelegationen en beredningsgrupp med syfte att koordinera de gemensamma återrapporteringsuppdragen. Beredningsgruppen fick också i uppgift att tillsätta och samordna övergripande arbetsgrupper där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, länsstyrelserna samt SKL ingår. Arbetet med uppdragen i denna återrapport sker i arbetsgrupper med fokus på ersättningar, lokal samverkan, socialt stöd och insatser samt hälsa och rehabiliteringsfrågor. Arbetsgrupperna avrapporterar löpande till beredningsgruppen. Samverkansdelegationen fungerar som styrgrupp. I denna delrapport beskrivs prioriterade åtgärder och hur långt arbetet med dessa framskridit. Arbetet kommer att fortsätta under resten av året och resultatet redovisas i slutrapporten i februari Samverkansdelegationen 2 representanter/aktör Sammanträder 4 ggr/år Beredningsgrupp 1 representant/ aktör Bereda delegationens möten Koordinera återrapporteringsuppdrag Arbetsgrupp Bosättning Delrapport 15 september Arbetsgrupp Ersättning Delrapport 15 juni Arbetsgrupper Samverkan/ Hälsa/ Socialt stöd/ Insatser Delrapport 15 juni

11 Sida: 11 av 40 Samordning av insatser kring socialt stöd, hälsa/ohälsa och rehabilitering I samband med reformens ikraftträdande och under reformens första år har organisationerna tagit olika initiativ till att förbättra samarbetet på såväl central, regional som på lokal nivå. Däribland kan nämnas: En gemensam viljeinriktning kring bedömning av prestationsförmåga 1. Dokumentet spreds via organisationernas intranät och används i Arbetsförmedlingens interna utbildningar för chefer, arbetsförmedlare och specialister. SKL och Arbetsförmedlingen genomförde 2010 ett informationsseminarium om reformen där alla landstingens processledare inom rehabilitering var inbjudna. Arbetsförmedlingen arrangerade i samarbete med övriga parter över 150 dialogseminarier om lokala överenskommelser i alla arbetsmarknadsområden i hela landet, hösten 2010 till våren Syftet var att utvidga arbetet kring lokala överenskommelser med anledning av etableringsuppdraget. SKL och Arbetsförmedlingen arrangerade 2011 två workshops med lokala företrädare om ansvarsfördelning gällande praktiskt och socialt stöd för nyanlända och en workshop om etableringinsatser i anläggningskommuner. I december 2011 arrangerade SKL i samverkan med bland annat Migrationsverket, länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen en tvådagars nationell konferens Ett år med etableringreformen. Flera seminarier diskuterade lokal samverkan utifrån goda exempel. På regional nivå har länsstyrelserna ofta i partssamverkan genomfört konferenser för erfarenhetsutbyte, information och utbildning inom olika aktuella temaområden. Målgruppen har varit verksamma företrädare inom olika sektorer som arbetar med nyanlända. Länsstyrelserna samlar regelbundet olika lokala och regionala aktörer i tillfälliga eller mer stadigvarande nätverk och partnerskapsmöten. 1 Bedömning av prestationsförmåga hos vissa nyanlända invandrare, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket samt SKL,

12 Sida: 12 av 40 Nationellt, regionalt och lokalt samverkar organisationerna genom överenskommelser bland annat kring det gemensamma uppdraget att etablera nyanlända. Förutsättningarna ser lokalt mycket olika ut och samarbetet har nått olika långt. De insatser som tidigare genomförts har bidragit till att skapa arenor för samverkan. Även om de inledande dialogseminarierna kom i ett tidigt skede var de nödvändiga. Många av dialogerna kom att fokusera på konsekvenser av den förändrade ansvarsfördelningen och i mindre utsträckning på hur organisationerna skulle tillvarata kunskap och föra den vidare i nya samverkansformer. Det är dock inte enbart genom enskilda åtgärder som ett genuint samarbete uppstår utan samarbete kräver strukturerade och återkommande dialoger. Samverkan på lokal nivå Genom lokala överenskommelser 2 kan samförstånd nås kring roller, ansvar och rutiner som inte är reglerade av lag och förordning. Överenskommelserna ska vara levande dokument som följs upp och revideras kontinuerligt. Sedan dialogseminariernas genomförande pågår ett kontinuerligt arbete med att teckna och revidera lokala överenskommelser. Arbetsgruppen uppskattar att drygt hälften av landets kommuner omfattas av en lokal överenskommelse. Migrationsverket är så gott som alltid representerade. Andra parter kan vara Försäkringskassan, landstinget samt frivilliga organisationer. Länsstyrelsen har en viktig konsultativ roll, med den regionala nivån är betydelsefull. I det lokala arbetet är det avgörande att få med företrädare från olika kommunala förvaltningar. Flera enheter är berörda bland annat vuxenutbildning, skola, arbetsmarknad, socialtjänst och omsorg. När landstingen medverkar är det antingen på strategisk nivå eller genom representation från primärvården. Landstingen är en part som hittills inte deltagit i samma utsträckning som övriga parter. Samverkan med företrädare inom landstingen berör såväl primärvård, specialistvård och tandvård. Ansvar och roller för socialt stöd m.m. till nyanlända I tidigare återrapporteringar och även i andra sammanhang har den ibland komplexa problematik nämnts som uppstår i samarbetet mellan myndigheter och aktörer kring olika frågor som berör råd och praktisk stöd 2 Överenskommelser mellan myndigheter och andra parter finns på såväl regional som på lokal nivå. Länsstyrelserna har samordningsansvar för överenskommelser på regional nivå och Arbetsförmedlingen på den lokala nivån.

13 Sida: 13 av 40 till nyanlända. När ansvarsfördelningen är otydlig ökar risken för att den nyanlände hänvisas mellan myndigheter och andra aktörer som till exempel lotsen. Det är framförallt i det inledande skedet av etableringsprocessen som frågor kring socialt stöd aktualiseras. Det rör sig ofta om praktiska frågor om vem som ska hjälpa den nyanlände att ansöka om id-kort eller öppna bankkonto, hantering av hemutrustningslån, kompletterande försörjningsstöd, anmälan till bostadsköer, boka tid på vårdcentralen etc. Även i ett senare skede uppstår situationer där ansvarsfördelningen behöver bli tydligare. Det gäller till exempel vid familjeåterförening och situationer när ohälsa förekommer. Åtgärder För att tydliggöra ansvarsfördelning och roller har arbetsgruppen påbörjat att se över nuläget avseende de lokala överenskommelserna. Även om det finns överenskommelser inom många arbetsmarknadsområden är kvalitén varierande. På flera håll saknas det helt överenskommelser med enskilda kommuner och i flera fall finns det behov av att förtydliga ansvarsfördelning och rutiner. På central nivå har arbetsgruppen utifrån goda exempel påbörjat att ta fram ett vägledande dokument kring ansvarsfördelning, socialt stöd och insatser till nyanlända. Dokumentet avser att ta upp centrala områden i den nyanländes etableringsprocess som rör parternas gemensamma syn på bland annat: ersättningsfrågor etableringsinsatser socialt stöd skola och barnomsorg ensamkommande ungdomar samt hälsa och rehabilitering Målsättningen är att tillsammans med lokala parter utveckla ett vägledande stöd för lokal samverkan och även förankra detta på lokal nivå. Syftet är att tydliggöra roller och ansvar utifrån vanliga frågeställningar som uppstår inom etableringen av nyanlända. Ambitionen är också att i möjligaste mån centralt vägleda och rekommendera hur lokala parter bör hantera ansvarsfrågor. Innehållet ska referera till lag och förordningstexter och lyfta frågeställningar som parterna centralt identifierat som områden där lösningar bör ske på lokal nivå. Referensgrupper med representanter från det lokala samarbetet mellan kommun och arbetsförmedling är tillsatta. I efterföljande fas är planeringen att utöka referensgrupperna med lokala representanter även från Migrationsverkets mottagningsenheter, landstingen samt Försäkringskassan. Själva processen att ta fram ett vägledande dokument kring ansvarsfördelning utgör i sig en del av förankringsarbetet. I arbetet återstår att besluta: hur implementeringen nationellt ska göras vilka resurser som behöver tillsättas

14 Sida: 14 av 40 ansvar och genomförande av förvaltning Diskussioner kring detta arbete pågår nu i beredningsgruppen. Förankring av arbetet ute i organisationerna är planerat med början hösten Landstingens medverkan i etableringsprocessen Flera studier visar på samband mellan psykisk ohälsa och migration 3. Människor i exil befinner sig i en livssituation som utgör en ökad risk för stress och ohälsa. Hälsotillståndet skiljer sig åt mellan olika grupper beroende på en rad faktorer, såsom varifrån personen kommer, migrationsprocessen och tillvaron i det svenska samhället. Personer födda i andra länder än Sverige uppvisar generellt sett sämre hälsa gällande exempelvis psykisk ohälsa, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes 4. Ett sätt att förebygga ohälsa är genom information och insatser i motiverande, stödjande och livsstilsförändrande syfte. Till detta finns ett aktuellt behov av samverkande stödåtgärder för personer som kommer från krigsdrabbade områden eller varit utsatta för tortyr. Hälsofrågor är ofta komplexa och kräver många gånger ett nära samarbete mellan den enskilde och de personer och myndigheter som finns runt denne. Därför krävs det att myndigheterna har ett gemensamt förhållningssätt och en förståelse och kunskap om de olika uppdrag som myndigheterna har. Behovsinventering och översyn av nätverk för frågor kring hälsa/ohälsa Åtgärder Aktörerna har kartlagt nätverk kring hälso- och sjukvårdsfrågor som kan utgöra viktiga ingångar för det fortsatta arbetet. En genomgång har även gjorts över projekt och uppdrag som redan är beslutade inom respektive organisation och som anknyter till nyanländas hälsa/ohälsa och rehabilitering. Det är angeläget att det gemensamma arbetet kring hälsofrågor i etableringen i fortsättningen är samordnat med respektive aktörs övriga uppdrag kring hälsa/ohälsa, så att de frågor som berör nyanländas hälsa och rehabilitering inom etableringen inte blir ett särskilt spår som hamnar vid sidan av hur man hanterar till exempel viktiga processer som sjukskrivning, bedömning av arbetsförmåga och rehabilitering för övriga invånare. Arbetet ska så långt som möjligt ske i dialog med arbetsgrupperna för följande uppdrag: 3 International Journal of mental Health promotion Volume 11, Issue 1, (2009) Promoting Health and Preventing Mental Disorder among Refugees in Western Countries. Johansson Blight K, Ekblad S, Lindencrona F, Shahvanaz S. 4 Folkhälsopolitisk rapport 2010.

15 Sida: 15 av 40 Försäkringskassan uppdrag: Utvecklat samspel mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården samt Införande och Implementering av bedömningsinstrument 5. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens redovisning av Sjukskrivnas återgång till arbete 6. Förstärkta rehabiliteringsinsatser 2012 Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om samarbete. Försäkringskassans, SKL:s och Arbetsförmedlingens utvecklingsarbete kring sjukskrivna som saknar sjukpenninggrundande inkomst, SGI, och har försörjningsstöd. Länsstyrelsernas fokusgrupp kring hälsa, som på nationell nivå ska analysera, ge stöd och vägledande råd till länen om metodutveckling av hur hälsoperspektivet kan förstärkas under etableringsprocessen. Smittskyddsinstitutets projekt 7 som syftar till att förbättra strukturerna för genomförandet av hälsoundersökningar av asylsökande och därmed öka antalet genomförda hälsoundersökningar. SKL:s kartläggning av landstingens och regionernas insatser och uppdrag avseende nyanlända invandrare 8. Utvecklat samarbete med landstingen Samordning av insatser berör även insatser som är kopplade till den nyanländes hälsa. I många fall är socialt stöd en viktig komponent i arbetet för att komma till rätta med en ohälsosituation. Råd och socialt stöd bör även ses som en åtgärd för att förhindra att ohälsa uppstår. Åtgärder Det gemensamma arbetet riktar sig främst mot att utveckla samarbetet med landstingen. Målsättningen är att i varje landsting/region identifiera lämpliga samarbetsvägar och samverkanssätt. Det bör i detta sammanhang nämnas att landstingens organisering ser mycket olika ut. Ett gott exempel är Landstinget i Kronoberg 9 som tagit initiativ till att inrätta en särskild tjänst med ett strategiskt ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor gällande 5 Försäkringskassan regleringsbrev Försäkringskassan regleringsbrev Förbättrad struktur vid hälsoundersökningar för asylsökande. Projektet medfinansieras av Europeiska Flyktingfonden 8 Utvecklingsmöjligheter i arbetet med nyanlända invandrare, SKL april Workshop tillsammans med landstinget i Kronobergs län

16 Sida: 16 av 40 bland annat nyanlända. Här har också det lokala samarbetet med landstinget nått längre. Det finns strukturer för att hantera informationsöverföring, läkarutlåtanden kring prestationsförmåga och hälsoundersökningar. Hälsooch sjukvårdsstrategen informerar, tillsammans med Arbetsförmedlingen, landstingets folkvalda om etableringsreformen och besöker chefer på vårdcentraler. Liknande satsningar gentemot enskilda vårdcentraler i upptagningsområden med många nyanlända har även gjorts på andra håll i landet. Samverkan med landstingen kräver insatser på såväl central, regional som på lokal nivå. I arbetsgruppen diskuteras lämpliga tillvägagångssätt att gemensamt nå ut till landstingen. Ambitionen är att detta arbete samordnas med Försäkringskassans uppdrag ett Utvecklat samspel mellan hälso- och sjukvården. I detta sammanhang 10 har Arbetsförmedlingen bland annat lyft frågan kring hälso- och sjukvårdens roll gentemot Arbetsförmedlingen. Detta med anledning av att det är Försäkringskassan som har stöd genom lagen att begära intyg och medicinska underlag eller bjuda in hälso- och sjukvården till möten. Eftersom nyanlända inom etableringen är en begränsad målgrupp inom hälso- sjukvården krävs det riktade informationsinsatser om landstingens medverkan. De frågeställningar som primärt är aktuella är: Landstingets medverkan att ta fram underlag för att bedöma prestationsförmåga Processen kring nyanländas sjukskrivning och rehabilitering vid nedsatt aktivitetsförmåga samt Erbjudande om hälsoundersökning till de nyanlända som inte genomgått en sådan Begreppet prestationsförmåga behöver ses över och harmoniseras med begreppen aktivitetsförmåga och arbetsförmåga. En samstämmighet med hur Arbetsförmedling, landstingen och Försäkringskassa hanterar övriga sjukskrivna och/eller arbetssökande underlättar dialog och kunskapsöverföring och därmed även formerna för samverkan med landstingen. Utifrån resultatet av SKL: s pilotstudie av landstingens och regionernas insatser och uppdrag avseende nyanlända kommer en kompletterande kartläggning att göras över hur aktörerna lokalt bedömer att rehabilitering och anpassning av insatser ser ut för nyanlända inom etableringen. Insatser för att tidigare identifiera nyanlända i behov av särskilda medicinska eller sociala insatser Ett viktigt utvecklingsområde är att tidigt identifiera nyanlända i behov av särskilda medicinska eller sociala insatser. En åtgärd är att se över formerna 10 Försäkringskassans svar på regleringsbrevsuppdrag

17 Sida: 17 av 40 för den nyanländes övergång mellan ansvariga myndigheter när det finns en känd ohälsoproblematik. För att säkerställa att individen får stöd och lämpliga insatser i rätt tid är det viktigt att överlämning mellan myndigheter om möjligt sker i flerpartsamtal. Åtgärder Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har inlett ett arbete med att ta fram riktlinjer för överföring av uppgifter om behov av vård- och stödinsatser för nyanlända som beviljats uppehållstillstånd. Syftet är att säkerställa att Migrationsverket, utifrån de uppgifter som myndigheten har kännedom om, tillhandahåller ett så fullgott underlag som möjligt inför de etableringssamtal som Arbetsförmedlingen ska hålla med de nyanlända. Dessutom syftar riktlinjerna till att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända som är i behov av vård- och stödinsatser. Detta är även av vikt för bosättningsarbetet.

18 Sida: 18 av 40 Ersättningar som är väsentliga för den nyanländes försörjning En trygg och förutsägbar ekonomisk situation är viktig för att en nyanländ arbetssökande ska kunna fokusera på insatser och aktiviteter som ska leda till egenförsörjning. Etableringsersättningen ska därför vara konstruerad så att etablering på arbetsmarknaden påskyndas och stimuleras. Nivån på ersättningen ska vara skälig för att täcka de sökandes levnadsomkostnader och endast i undantagsfall ska det vara nödvändigt att söka försörjningsstöd. Ersättningen ska även vara utformad på ett så enkelt och lättförståeligt sätt som möjligt. Det är också väsentligt att de sökande så snart som möjligt efter bosättningen i landet får del av generella stödformer som till exempel bostadsbidrag. 11 Det finns flera situationer och förhållanden som kan orsaka ekonomiska problem för de sökande. Det finns många olika ersättningar som är väsentliga för den sökandes försörjning, med olika ansvariga myndigheter och instanser. Ett problem är också att villkoren för ersättningarna skiljer sig åt och ansökningarna om ersättningarna ska ske på olika sätt och vid olika tidpunkter. Detta gör det svårt för den sökande att ta till sig informationen om respektive ersättning, vilka åtaganden som ersättningen för med sig samt få en helhetsbild över sin ekonomi. De sökande får ofta initialt vänta på att ersättningarna utbetalas och många tvingas att ansöka om ekonomiskt bistånd under denna väntan. Konsekvenserna kan bli att de sökande tvingas att fokusera på sin ekonomiska situation istället för på aktiviteter som leder till egenförsörjning, vilket motverkar etableringsuppdragets syfte. För att ersättningarna ska kunna hanteras effektivt, ändamålsenligt och rättssäkert krävs en samverkan mellan de olika aktörerna som beviljar och utbetalar individens ersättningar. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och SKL genomför därför en fördjupad analys av ersättningarna i syfte att se hur myndigheterna genom samordning kan förenkla och förkorta processen och ledtiderna, och hur de olika ersättningarna eventuellt behöver justeras för att undvika att den sökande ska behöva söka ekonomiskt bistånd hos kommunerna. Analysen omfattar: ledtider och åtgärder för att förkorta dessa 11 Prop. 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd

19 Sida: 19 av 40 ersättningsnivåer och i vilka situationer de nyanlända behöver söka kompletterande försörjningsstöd förslag på hur ersättningarna kan samordnas bättre förslag på hur problematiken med glappet kan åtgärdas Vi avser att fortsätta granska problemen under 2012 för att till slutrapporten i februari 2013 kunna komma med väl förankrade förslag på åtgärder. Dessa åtgärder kommer att kräva förordningsförändringar. Beskrivning av ersättningar och bidrag Flera olika ersättningar kan vara viktiga för den sökandes försörjning, både innan och under tiden med etableringsplan. För att tydliggöra och skapa förståelse för respektive aktörs updrag och ansvar har en kartläggning gjorts av de vanligaste ersättningarna beträffande villkor, ledtider, utbetalningsdatum och nivåer. En detaljerad beskrivning av respektive ersättning finns i bilaga 1. Personer som ansökt om skydd och asyl har möjlighet att ansöka om dagersättning enligt Lag om mottagande av asylsökande (LMA). Migrationsverket beslutar om och utbetalar ersättningen. Utbetalning sker kontinuerligt, 30 dagar i förskott. Dagersättningen utgår även under tid som personen medverkar till upprättande av etableringsplan så länge personen är inskriven vid mottagningsenhet hos Migrationsverket. Migrationsverket beslutar om och utbetalar särskild dagersättning. Särskild dagersättning lämnas till personer som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan och väntar på etableringsersättning. Den sökande ska också vara inskriven vid en mottagningsenhet hos Migrationsverket. Personer som ingår i målgruppen för etableringsuppdraget har rätt till etableringsersättning. Det finns två typer av etableringsersättning, etableringsersättning för medverkan till upprättande av plan (EEM) och etableringsersättning för deltagande i aktiviteter (EEP). Arbetsförmedlingen beslutar om rätten till etableringsersättning och Försäkringskassan ansvarar för utbetalning. Personer som inte erhåller LMA-ersättning, får EEM under tiden som de medverkar till upprättande av etableringsplanen. EEM betalas ut i efterskott 2 gånger i månaden. EEP lämnas från och med den första dagen som man deltar i aktiviteter i etableringsplanen. EEP betalas ut i efterskott en gång i månaden. Den längsta möjliga tiden som man kan få EEP är 24 månader. Vissa personer som uppbär etableringsersättning kan ansöka om tilläggsförmåner; etableringstillägg eller bostadsersättning. Tilläggsförmånerna betalas ut i efterskott. För att ha rätt till etableringstillägg ska man ha hemmavarande barn. För att ha rätt till

20 Sida: 20 av 40 bostadsersättning krävs det att man bor ensam i en egen bostad, och har förstahandskontrakt eller godkänt andrahandskontrakt. Man ska också vara folkbokförd i bostaden. Försäkringskassan beslutar om och betalar ut tilläggsförmånerna. För att en person ska kunna uppbära en socialförsäkringsförmån så ska den omfattas av socialförsäkringen och vara försäkrad för den aktuella förmånen. Bedömningen om en person omfattas av socialförsäkringen sker genom en försäkringstillhörighets (FTH) prövning hos Försäkringskassan. De förmåner som målgruppen för etableringsuppdraget oftast söker är underhållsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag och föräldrapenning. Föräldrapenning och barnbidrag kan erhållas innan folkbokföring, men underhållstöd och bostadsbidrag kräver folkbokföring för att förmånen ska beviljas. Försäkringskassan beslutar om och betalar ut förmånerna. Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och hjälp den behöver. Försörjningsstöd beslutas och betalas ut av kommunerna. Sammantaget är det ett antal ersättningar och bidrag som tillsammans ska stå för den nyanlända och dennes familjs försörjning under etableringstiden. För att se en tydligare bild av det nuvarande ersättningssystemet illustreras ersättningen med ett exempel. I exemplet får vi följa en kvinna med tre barn under de första månaderna i Sverige. Familjen har sammanlagt tagit del av sex olika ersättningar/bidrag för sin försörjning. Exempel: Nyanländ kvinna, 30 år med barn som är 2, 4 och 11 år Kvinnan har sökt asyl i Sverige med sina tre barn. Under tiden som asylansökan prövas bor familjen inneboende hos en släkting. Under denna tid får hon dagersättning enligt Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) på 71 kronor per dag. Barnens ersättning är 50 kronor per dag för elvaåringen, 43 kronor per dag för fyraåringen och 37 kronor per dag för tvååringen, men denna halveras eftersom familjen består av tre barn. Dagersättning betalas ut kontinuerligt, 30 dagar i förskott. Familjen beviljas uppehållstillstånd. Kvinnan medverkar i ett första etableringssamtal hos Arbetsförmedlingen. Hon ansöker om etableringsersättning och etableringstillägg under samtalet. Hon får också information om att hon måste vända sig till Skatteverket för att folkbokföra sig, vilket hon gör direkt efter etableringssamtalet. Familjen har bott i ett eget boende under asyltiden. De får därför fortsatt dagersättning under 30 dagar efter att de beviljats uppehållstillstånd. När den löper ut efter 30 dagar beviljas kvinnan istället etableringsersättning under medverkan till etableringsplan (EEM) av Arbetsförmedlingen. Den är 231 kronor per dag fem dagar per kalendervecka och utbetalas två gånger i månaden. Utbetalningen sker kring den 9:e och 23:e varje månad.

21 Sida: 21 av 40 I väntan på EEM vänder sig familjen till kommunens socialtjänst eftersom de saknar försörjningsmöjligheter. De beviljas försörjningsstöd för den tid det tar fram till första utbetalning av EEM. När folkbokföringen är klar skickar Skatteverket information till Försäkringskassan om att det finns barn i hushållet. Därefter skickar Försäkringskassan ut en blankett som ska fyllas i för att familjen ska få barnbidrag. Kvinnan får hjälp av sin arbetsförmedlare att fylla i blanketten och skickar in den. Etableringstillägg för de tre barnen kan nu också betalas ut eftersom familjen är folkbokförd. Etableringstillägget är 800 kronor per månad för barnen som är två och fyra år och kronor per månad för elvaåringen. Utbetalningen av etableringstillägget sker i efterskott kring den 10:e varje månad. Arbetsförmedlingen informerar också kvinnan om att hon kan ansöka om underhållsstöd och bostadsbidrag från Försäkringskassan. Eftersom det dröjer med utbetalningen av socialförsäkringarna så måste hon återigen vända sig till kommunen för att ansöka om kompletterande försörjningsstöd då hennes inkomster inte räcker för att försörja familjen. Familjen beviljas samtliga socialförsäkringar som de har ansökt om. Barnbidraget utbetalas den 20:e varje månad och beloppet är sammanlagt kronor för alla tre barnen. Underhållsstödet utbetalas den 25:e varje månad på sammanlagt kronor för alla tre barnen. Eftersom familjen erhåller underhållstöd för tre barn så minskas etableringstillägget och lämnas nu endast för de två äldsta barnen, sammanlagt på kronor. Familjen beviljas dessutom bostadsbidrag men eftersom de bor inneboende och saknar hyreskontrakt erhåller de kronor. Bostadsbidraget utbetalas den 27:e varje månad. Efter två månader får kvinnan en etableringsplan. Då blir hon också beviljad den högre etableringsersättningen (EEP). Den är 308 kronor dag fem dagar per kalendervecka och den betalas ut kring den 10:e varje månad. Ersättningarna för barnen och bostaden är oförändrade. I fortsättningen ska hon lämna månadsredovisningar över deltagande i aktiviteter enligt plan för att få full etableringsersättning. Nyanländas försörjning problem och åtgärder Väntan på den första hela utbetalningen och utbetalningsdatum för etableringsersättningen Det finns två problem med utbetalningen av etableringsersättning som behöver lösas. Det första problemet är att det uppstår en lång väntetid efter inträde i etableringsuppdraget fram till den första fulla utbetalningen av etableringsersättning. Detta drabbar alla i målgruppen och skapar försörjningssvårigheter för det stora flertalet av dem. Det andra problemet är att ersättningens utbetalningsdatum inte är anpassat för när hyra och andra räkningar normalt ska betalas vilket skapar betalningssvårigheter. Dessa två

22 Sida: 22 av 40 problem är tätt sammankopplade då utbetalningsdatumen påverkar väntetiden på utbetalningar och de två problemen bör därför lösas tillsammans. Väntan på utbetalningar Väntan på utbetalningar under den initiala tiden efter inträdet i etableringsuppdraget medför försörjningssvårigheter för individen. Problemet uppstår eftersom utbetalning av etableringsersättning sker i efterskott. Detta innebär att det alltid blir en väntetid mellan beslut om ersättning till utbetalning. Hur lång väntan på den första utbetalningen blir beror främst på vilken dag i månaden beslut om etableringsersättning tas. De som får beslut om etableringsersättning i nära anslutning till ersättningens brytdatum får sin första utbetalning relativt snabbt. För dessa kommer dock den första utbetalningen att ligga på en väldigt låg nivå eftersom den avser få dagar. För dessa personer kvarstår svårigheterna med försörjningen under väntan på den andra utbetalningen. Det innebär att oavsett när den första utbetalningen sker kommer alla att drabbas av en inledande tid där väntan på utbetalningar skapar försörjningssvårigheter. Problemet kan alltså definieras som hela väntetiden från beslut om etableringsersättning till första hela utbetalningen av etableringsersättning. Konsekvenserna blir att de sökande vid behov måste vända sig till kommunens socialtjänst och ansöka om ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning. SKL har gjort en kartläggning i tolv kommuner, som står för mottagandet av en femtedel av alla nyanlända som omfattas av etableringreformen, för att få en bild av hur stor andel av de sökande som vänder sig till kommunernas socialtjänst för att ansöka om försörjningsstöd i avvaktan på etableringsersättning. Det visar sig att 83 procent har ansökt om och beviljats bistånd från kommunerna. 12 Det visar att det nuvarande systemet riskerar att motverka huvudsyftet med reformen som är fokus på arbete istället för bidrag och istället främja kontakten med kommunernas socialtjänst och problemet bör därför åtgärdas. Förändrat utbetalningsdatum Etableringsersättningen betalas ut månadsvis i efterskott enligt förordning. Arbetsförmedlingen har valt att betala ut ersättningen så snart som möjligt efter månadsskiftet, vilket innebär att utbetalning sker runt den 10:e. Om utbetalningen skulle flyttas fram till den 25:e skulle det initiala glappet öka. Eftersom utbetalningen sker i efterskott och etableringsuppdragets målgrupp sällan har något sparat kapital kan de oftast inte betala hyra och räkningar förrän de får sin första utbetalning av etableringsersättning. Detta innebär att den första utbetalningen ofta används för att betala den 12 Undersökningsperioden är december 2010 till november 2011.

23 Sida: 23 av 40 föregående månadens räkningar. Därmed uppstår en situation där sökande riskerar att ständigt hamna efter med sina betalningar, vilket kan leda till betalningsanmärkningar och andra ekonomiska svårigheter. Dessa problem skapar också ett hinder i bosättningsarbetet, då en del hyresvärdar har blivit mindre benägna att ta emot de sökande i etableringsuppdraget som hyresgäster, eftersom de befarar att dessa inte ska kunna betala hyran i tid. Det har skapat problem för Arbetsförmedlingens möjligheter att bosätta nyanlända och försvårat den lokala samverkan. Detta kommer att redovisas i den återrapport om bosättning som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelserna och SKL lämnar 15 september. Förslag till åtgärd Intentionen med etableringsersättningen var att den skulle uppmuntra till ett aktivt deltagande i etableringsinsatser och gälla lika för alla oberoende av var i landet personen bor. Därutöver var avsikten att den ska vara konstruerad på ett sådant sätt att kompletterande försörjningsstöd endast i undantagsfall ska behövas. 13 För att etableringsersättningen ska uppfylla dessa intentioner måste den justeras initialt. Arbetsförmedlingen har tagit fram ett förslag som innebär att EEM kompletteras med en initial ersättning som beslutas av Arbetsförmedlingen. Ersättningen utgår från en schablon som beräknas utifrån antalet dagar från beslut om ersättning fram till den andra utbetalningen minus de antal dagar som den första utbetalningen avser. Denna initiala del av EEM beräknas på samma sätt för alla. Utbetalningsdatumen flyttas till den 25:e i månaden. Med detta utbetalningsdatum för både EEM och EEP innebär modellen att den initiala ersättningen totalt ska täcka ca 55 dagar. Den initiala ersättningen betalas ut i två utbetalningar.den första kompletterande utbetalningen utgår direkt när beslut om etableringsersättning tas. Den andra utbetalningen utgår i samband med första utbetalningen av etableringsersättning. För att minimera väntetiden på första utbetalningen måste även utbetalningsrutinerna ses över för de personer som första tiden saknar bankkonto. Dessa förändringar innebär att intentionen med EEM uppfylls på ett bättre sätt. Lösningen kräver förordningsförändringar. 13 Prop. 2009/10:60 Nyanländas arbetsmarknadsetablering egenansvar och professionellt stöd.

24 Sida: 24 av 40 Korta ledtider till utbetalning av etableringsersättning Från uppehållstillstånd till inskrivning För att kunna erhålla etableringsersättning måste den sökande skrivas in på Arbetsförmedlingen och delta i det första etableringssamtalet. Det är därför viktigt att väntan mellan uppehållstillståndet och inskrivningen på Arbetsförmedlingen blir så kort som möjligt. Idag är ledtiden 24 dagar för personer i eget boende och 30 för anläggningsboende. 14 Åtgärder Efter att ett beslut om uppehållstillstånd har fattats ska Migrationsverket underrätta den sökande. Det tar i genomsnitt 12 dagar mellan beslut och underrättelse av beslutet. Målet är sju dagar. Migrationsverket arbetar idag med att få ner ledtiden genom att skapa nya rutiner i sitt arbete. En möjlig åtgärd är att enheten som tar beslut om uppehållstillstånd även ansvarar för att boka in samtalet om beslut med individen. Idag är det personalen på mottagningsenheten som bokar in personen för samtalet. Etableringssamtalet ska hållas så nära underrättelsen av uppehållstillståndet som möjligt. En granskning ska genomföras för att klarlägga orsakerna till att det går så lång tid mellan underrättelse och etableringssamtal. Utifrån granskningens resultat ska lämpliga åtgärder vidtas för att korta ledtiden. Från inskrivning till utbetalning En granskning har gjorts av 100 slumpvist utvalda ärenden med längre ledtid än genomsnittet. Orsaken till att den första utbetalningen av etableringsersättning försenas är oftast att personerna vid inskrivning saknar personnummer och därför skrivits in manuellt. Åtgärder För att korta ledtiden krävs att sökande har personnummer redan när de skrivs in på Arbetsförmedlingen. I väntan på personnummer går det istället att använda ett samordningsnummer. Arbetsförmedlingen rekvirerar det via Migrationsverket. Myndigheterna utreder för närvarande om det är möjligt att ett ökat användande av samordningsnummer medför att ledtiden till utbetalning kortas. Skatteverket, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har i regleringsbrev fått uppdrag att i samverkan analysera orsakerna till långa handläggningstider i vissa folkbokföringsärenden som avser nyanlända invandrare som omfattas av etableringsreformen. Myndigheterna ska föreslå och vidta åtgärder i syfte att påskynda folkbokföring. Om detta kommer Skatteverket att lämna en delrapport den 15 juni 2012 och en slutrapport en 22 februari För ett utförligare resonemang om ledtider till personnummer hänvisas till denna rapport. 14 Personer inskrivna under Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Skatteverket, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen

25 Sida: 25 av 40 Snabbare tillträde till socialförsäkringarna Ett projekt inom Försäkringskassan ska granska hur hela kedjan från det att en person invandrar fram till utbetalning av socialförsäkringsförmån kan förenklas och/eller förkortas. Projektet ska avslutas under sommaren Resultaten från den utredningen kan eventuellt ligga till grund för att effektivisera processen för de sökande inom etableringsuppdraget. Oavsett vilka slutsatser som kommer att kunna dras från det pågående projektet borde rimligtvis en tidsvinst kunna göras genom att i ett så tidigt skede som möjligt informera de sökande om Försäkringskassans roll och vikten av att söka övriga förmåner så fort folkbokföringen är klar. Risk för återkrav vid utbetalning från socialförsäkringen Personer som uppbär etableringsersättning och även får rätt till vissa socialförsäkringsförmåner riskerar att drabbas av återkrav på grund av dubbla utbetalningar. Etableringsersättning får inte lämnas för samma tid som vissa socialförsäkringsförmåner 16. Utbetalning av etableringsersättningen ska minskas motsvarande den tid som personen uppbär en socialförsäkringsförmån. 17 Eftersom Försäkringskassan genomför en prövning innan personen har rätt till en socialförsäkringsförmån tas vanligtvis beslutet om en socialförsäkringsförmån retroaktivt. Arbetsförmedlingen har därför sällan möjlighet att kontrollera huruvida socialförsäkringsförmån utgår för samma tid som etableringsersättningen innan denna ska aviseras till Försäkringskassan. Reglerna i förordningen stämmer således inte överens med processen, då etableringsersättningen oftast betalas ut innan förmånen. Det innebär att de sökande som uppbär en sådan förmån kommer att få återkrav på etableringsersättningen i flertalet av fallen. Endast då en person på förhand vet att en förmån kommer attt utgå, och för vilken tid, kan etableringsersättningen sättas ned enligt reglerna i förordningen. Det nuvarande regelverket innebär stor risk för felaktiga utbetalningar och den sökande drabbas av återkrav. Åtgärder En kartläggning av hur detta problem drabbar de sökande och i vilken omfattning ska genomföras. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan avser att se över om samverkan gällande denna problematik kan ske för att 16 Dessa är: graviditetspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta, smittbärarpenning eller närståendepenning. 17 Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare.

26 Sida: 26 av 40 minska antalet felaktiga utbetalningar och återkrav, eller om förändringar i berörda förordningar krävs. Behov av harmoniseringar av villkor för ersättningar Utformningen av etableringsersättningen ska uppmuntra den sökande att delta i aktiviteterna i etableringsplanen. Ersättningen är villkorad och på så sätt skapas incitament för den sökande att delta. 18 Utformningen medför dock en risk att ersättningssystemet inte blir transparent, eftersom ersättningar som ges i samma syfte som tilläggsförmånerna är utformade på andra sätt och med andra villkor. För socialförsäkringens och etableringsersättningens legitimitet vore det därför eftersträvansvärt att dessa ersättningar harmoniseras. Villkoren för bostadsersättning och de krav som finns på hyreskontrakt medför att personer som bor inneboende eller delar bostad har inte rätt till bostadsersättning. Däremot har de kostnader för sitt boende. Många tvingas att bo inneboende på grund av brist på bostäder. Möjligheten att erhålla bostadsersättningen även för personer som bor inneboende eller delar bostad bör därför ses över. Det vore rimligt att bostadsersättningen harmoniseras mer med villkoren för bostadsbidrag. Frånvaro från aktiviteter i plan påverkar direkt tilläggsförmånerna. Bostadsersättningen sätts ner på grund av frånvaro från etableringsaktiviteterna, till skillnad från bostadsbidraget. På sikt kan till och med bostadsbidraget höjas om den sökande är frånvarande från sina aktiviteter, då dennes inkomst då sjunker. Även etableringstillägget sätts ned vid frånvaro från etableringsaktiviteterna, till skillnad från barnbidrag och underhållsstöd. Det innebär att en förälders frånvaro drabbar barnen. Åtgärder Åtgärderna kräver förordningsförändringar. Övriga planerade åtgärder Förutom att arbeta vidare med ovanstående problemställningar, och med att att korta ledtider till de olika ersättningarna är det viktigt att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna förbättras. Hur den lokala samverkan ska utformas bör regleras i de lokala överenskommelserna. För att stödja denna utveckling håller, som nämnts tidigare i rapporten, ett vägledande dokument på att tas fram som kan användas i framtagandet av de lokala överenskommelserna. 18 Prop. 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd

27 Sida: 27 av 40 Det är också viktigt för dialogen med de nyanlända att kunskapen om regelverket och praxis gällande ekonomiskt bistånd ökar hos arbetsförmedlingens handläggare, likväl som att handläggare på kommunen vet vad etableringsersättningen är tänkt att räcka till. Arbetsförmedlingen och SKL planerar att arrangera utbildningsinsatser för chefer och handläggare för ökad samsyn och dialog. Ett annat problem som uppmärksammats är att det sedan etableringsreformen infördes har blivit färre som lämnar anläggningsboendet och ordnar sin bosättning på egen hand. En förklaring till detta kan vara att personer kan få en etableringsplan och full etableringsersättning utan att lämna anläggningsboendet. För att komma till rätta med detta ser Migrationsverket nu över sina interna riktlinjer för vilken ersättning för boendet som ska tas ut av de nyanlända som fått etableringsplan och etableringsersättning.

28 Sida: 28 av 40 Bilaga 1 Beskrivning av ersättningar och bidrag I denna bilaga finns sammanfattningar av respektive ersättning och bidrag, observera att dessa ej är en fullständig beskrivning av regelverken. Dagersättning enligt Lag om mottagandet av asylsökande (LMA) 19 Personer som ansökt om skydd och asyl har möjlighet att ansöka om dagersättning enligt LMA. Migrationsverket beslutar om och utbetalar ersättningen. Dagersättningen är 71 kronor per dag för ensamstående vuxna och 61 kronor per dag och person för vuxna som delar hushåll. För barn upp till tre år är dagersättningen 37 kronor och 43 kronor för barn från fyra till tio år. Barn mellan elva till sjutton år har rätt till ersättning med 50 kronor per dag. Ersättningen halveras från och med tredje barnet. På de anläggningsboenden där fri mat ingår är ersättningen per dag 24 kronor för vuxna ensamstående, 19 kronor per dag och person för vuxna som delar hushåll och tolv kronor per dag för barn till och med 17 år. Från och med tredje barnet halveras dagersättningen. Den sökande får ett ICA-kort där dagersättningen sätts in. Ersättningen betalas ut kontinuerligt, 30 dagar i förskott. Dagersättningen kan sänkas om till exempel den sökande: inte medverkar till att klarlägga sin identitet försvårar utredningen av asylansökan, till exempel genom att inte meddela Migrationsverket sin aktuella adress inte kommer till ett utredningstillfälle som personen är kallad till inte medverkar till att återvända om den ska avvisas eller utvisas För personer i eget boende (EBO) som beviljats uppehållstillstånd utgår dagersättning till och med en månad efter datum för beslutet. För personer som bor i anläggningsboende (ABO) sker betalningarna i förskott under 14- dagarsperioder fram till att personen kan nyttja en anvisad plats i en kommun. 19 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

29 Sida: 29 av 40 Särskild dagersättning Migrationsverket beslutar om och utbetalar särskild dagersättning Särskild dagersättning lämnas till sökande som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan. Den sökande ska också vara inskriven vid en mottagningsenhet hos Migrationsverket och personen ska sakna egna medel för sin dagliga livsföring. 20 Dessa personer har haft dagersättning enligt LMA och väntar på etableringsersättningen. Väntan uppstår eftersom dagersättningen betalas ut i förskott och etableringsersättningen i efterskott. Särskild dagersättning lämnas under normalfallet 30 dagar från det att dagersättning enligt LMA inte längre betalas ut. Det sker ingen ansökan om denna ersättning utan Migrationsverket får uppgifter från Arbetsförmedlingen om att den sökande har rätt till etableringsersättning för deltagande i aktiviteter. Därefter prövar Migrationsverket om särskild dagersättning ska betalas ut till personen enligt denna förordning. Den särskilda dagersättningen är på samma nivå som dagersättning enligt LMA. Utbetalningen sker också på samma sätt. Särskild dagersättning har under 2012 utgått till 72 personer i januari, 110 i februari och 110 i mars. 21 Etableringsersättning Personer som ingår i målgruppen för etableringsuppdraget har rätt till etableringsersättning. 22 Det finns två typer av etableringsersättning, etableringsersättning för medverkan till upprättande av plan (EEM) och etableringsersättning för deltagande i aktiviteter (EEP). Den sökande ansöker om etableringsersättning vid första etableringssamtalet. Ansökan gäller både EEM och EEP. Arbetsförmedlingen beslutar om rätt till etableringsersättning och Försäkringskassan ansvarar för utbetalningen. Etableringsersättning för medverkan till upprättandet av en etableringsplan (EEM) Personer som inte erhåller LMA-ersättning, får EEM under tiden som de medverkar till upprättande av en etableringsplan. 20 Förordning om särskild dagersättning till vissa nyanlända invandrare som vistas vid mottagningsenhet (SFS 2010:1345). 21 Uppgifter från Migrationsverket (2012). 22 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

30 Sida: 30 av 40 EEM är skattefri och är på 231 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka. EEM kan inte återkrävas eller sättas ner på grund frånvaro. 23 Den sökande har rätt till EEM under tiden för deltagande i etableringssamtal. Rätten till EEM inträder tidigast från och med dagen för det första etableringssamtalet. Arbetsförmedlingen ska upprätta en etableringsplan senast två månader efter det första etableringssamtalet eller efter utfärdat uppehållstillstånd. 24 Beslut om plan bryter EEM, vanligen ska därför den sökande erhålla EEM under längst två månader. Lön påverkar varken rätten till EEM eller dess omfattning. Utbetalning av EEM sker två gånger i månaden. Utbetalningen baseras på perioderna 1-15 och i månaden och betalas ut i efterskott, i normalfallet 4-6 bankdagar efter brytdatum. Från reformens start till och med den sista april 2012 var det personer som fått EEM, vilket motsvarar 64 procent av målgruppen. Etableringsersättning för deltagade i aktiviteter som ingår i en etableringsplan (EEP) Den sökande har rätt till etableringsersättning vid deltagande i aktiviteter i etableringsplan (EEP) under den tiden som den har en etableringsplan. Den längsta möjliga tiden som man kan få EEP är 24 månader. Ersättningen är 308 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka. Ersättningen är skattefri. EEP kan återkrävas eller sättas ner på grund av frånvaro. 25 Personer som hinner påbörja aktiviteterna i etableringsplanen innan rätten till LMA-ersättning upphör får EEP direkt. Även de som påbörjar aktiviteterna direkt i samband det första etableringssamtalet och därmed inte hinner får EEM, får EEP direkt. Lön och arbete påverkar EEP på två olika sätt. Den sökande kan ha arbete som en aktivitet i sin etableringsplan. Ersättningen per dag reduceras då i motsvarande omfattning. Om den sökande till exempel arbetar 10 timmar per vecka inom plan, reduceras ersättningen per dag med 25 procent. Den sökande kan arbeta utanför planen. Det förutsätter att den sökande kan sköta arbetet utan att aktiviteterna i etableringsplanen påverkas i större utsträckning eller att anställningen är oregelbunden. Om lönen överstiger 23 Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare. 24 Förordning (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 25 Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare.

31 Sida: 31 av kronor per månad sätts ersättningen ner med hälften av det överskjutande beloppet. Nedsättningen kan inte resultera i att etableringsersättningen blir negativ. Utbetalning av EEP sker en gång i månaden i efterskott. I normalfallet sker utbetalningen kring den 10:e. Avisering om utbetalning skickas till Försäkringskassan efter att månadsredovisningen inkommit och godkänts av Arbetsförmedlingen. Fram till och med den sista april 2012 var det personer som fått EEP direkt, vilket motsvarar 36 procent av målgruppen. Ledtider för etableringsersättningen Medianledtiden från beslut till första utbetalning januari april 2012 var 25 dagar för EEM och 29 dagar för EEP För en redovisning av ledtider för etableringsplan och etableringsersättning hänvisas till Arbetsförmedlingens återrapport 2012 Etablering av vissa nyanlända analys av genomförandet. Tilläggsförmånerna Vissa personer som uppbär etableringsersättning kan ansöka om etableringstillägg eller bostadsersättning 26. Arbetsförmedlingen ska informera den sökande om tilläggsförmånerna och hjälpa till med ansökan. Till skillnad mot etableringsersättningen är det Försäkringskassan som beslutar om rätten till tilläggsförmånerna. Tilläggsförmånerna betalas ut i efterskott. Utbetalningen sker samtidigt som etableringsersättningen. Om etableringsersättning redan har betalats ut för aktuell månad betalas tilläggsförmånen för månaden ut omgående. Etableringstillägg För att ha rätt till etableringstillägg ska man ha hemmavarande barn. Med hemmavarande barn avses barn som är under 20 år, bosatt och folkbokförd hos sökande, står eller har stått under den sökandes vårdnad och inte är självförsörjande. Etableringstillägg betalas ut per hushåll och det sammanlagda etableringstillägget beror bland annat på antalet barn i hushållet och barnens ålder. För barn som inte har fyllt elva år vid månadens början är beloppet 800 kronor per månad. Från och med månaden efter att barnet fyllt elva år är beloppet kronor per månad. 26 Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare

32 Sida: 32 av 40 Etableringstillägg kan betalas ut för högst tre barn och det maximala beloppet som kan betalas ut per månad är kronor per hushåll. Bostadsersättning För att ha rätt till bostadsersättning krävs det att man bor ensam i en egen bostad. Den sökande ska också vara folkbokförd i bostaden, och ha ett förstahandskontrakt eller andrahandskontrakt. Om personen hyr en bostad i andra hand ska hyresavtalet vara skriftligt och hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden ska ha godkänt andrahandsuthyrningen. Kravet att bo ensam innebär bland annat att den som bor inneboende eller delar bostad med någon, inte kan få bostadsersättning. En förälder anses bo ensam i bostaden om hans eller hennes barn endast bor där ibland. Ett kriterium för att den sökande ska anses bo ensam kan då vara att barnet eller barnen är folkbokförda på annan adress och bor där stadigvarande. Ersättningen kan utgå för den del av hyran som överstiger kronor per månad och upp till kronor. Den sökande kan alltså maximalt få kronor i bostadsersättning per månad. I de fall en sökande även får bostadsbidrag eller bostadstillägg ska bostadsersättningen minskas med det belopp som betalas ut som preliminärt bostadsbidrag eller bostadstillägg. Nedsättning av tilläggsförmånerna Båda tilläggsförmånerna är beroende av etableringsersättningen. Om etableringsersättning exempelvis lämnas på 75 procent lämnas även tilläggsförmånen på 75 procent. Även avdrag på grund av frånvaro från aktiviteter påverkar tilläggsförmånerna genom en motsvarande procentuell minskning. Båda tilläggsförmånerna reduceras med en tredjedel av hushållets samlade inkomster om hushållet har inkomster av förvärvsarbete eller får förmåner från Försäkringskassan som ersätter bortfall av inkomster av förvärvsarbete. Rätten att uppbära tilläggsförmånerna upphör samtidigt som den sökande inte längre har rätt till etableringsersättning. Ledtider för tilläggsförmånerna Det tar i genomsnitt 13 dagar från att ansökan om etableringstillägget inkommit till Försäkringskassan, till att den första utbetalningen sker. För bostadsersättningen tar det 19 dagar. 27 Till skillnad från etableringsersättningen betalas tilläggsförmånerna ut omgående när beslut om dessa har fattats, vilket innebär att ledtiderna är kortare för dessa än för etableringsersättningen. 27 Avser perioden 1 maj 2011 till och med 31 januari 2012.

33 Sida: 33 av 40 Antalet personer som beviljats bostadsersättning från reformens start till och med april 2012 är 1955 individer, och antal beviljade ansökningar för etableringstillägg är 2064 för samma period. Utbetalningar sker två dagar i veckan. Socialförsäkringarna För att en person ska kunna uppbära en socialförsäkringsförmån så ska man omfattas av socialförsäkringen och vara försäkrad för den aktuella förmånen. 28 Det finns två olika typer av förmåner, bosättningsbaserade och arbetsbaserade. Bedömningen om en person är bosatt är inte beroende av om den sökande är folkbokförd. 29 För att kunna bli beviljad en socialförsäkringsförmån måste den sökande däremot antingen ha ett personnummer eller ett samordningsnummer. Försäkringstillhörighetsprövning Bedömningen om en person omfattas av socialförsäkringen sker genom en försäkringstillhörighets (FTH) prövning hos Försäkringskassan. Prövningen görs i samband med en ansökan om en förmån. Då ska den sökande skicka in en blankett med uppgifter som ligger för grund för eventuell registrering. Till denna bifogas även en kopia av beslutet om uppehållstillstånd. Om ansökan som inkommer inte är fullständig påverkas handläggningstiden. Att utreda försäkringstillhörighet för målgruppen tar i genomsnitt 29 dagar. Det kan jämföras med genomsnittet som är 52 dagar för alla ärenden som genomgår en FTH-prövning. 30 De förmåner som målgruppen för etableringsuppdraget oftast söker är underhållsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag och föräldrapenning, samtliga dessa är bosättningsbaserade. Dessa förmåner söks ofta i nära anslutning till inträdet i etableringsuppdraget. Föräldrapenning och barnbidrag kan erhållas innan folkbokföring, men underhållstöd och bostadsbidrag kräver folkbokföring för att förmånen ska beviljas. Rätten till socialförsäkringen utreds vanligtvis först när personen tar kontakt med Försäkringskassan och söker en förmån. Ansökan om barnbidrag skiljer sig från de andra, då det i samband med folkbokföring skickas ut en blankett om registrering från Försäkringskassan till alla nyfolkbokförda med barn. 28 Socialförsäkringsbalk (2010:110) 29 Socialförsäkringsbalk (2010:110) 30 Avser perioden 1 december 2010 till och med den 31 januari 2012.

34 Sida: 34 av 40 Den sökande ska fylla i blanketten och skicka tillbaka den till Försäkringskassan. Efter att blanketten inkommit genomförs en prövning av försäkringstillhörighet. Ärendet lämnas sedan automatiskt över till barnbidragshandläggare när det konstaterats att den sökande uppfyller kraven för att tillhöra socialförsäkringen. Inskickad blankett om registrering fungerar alltså som ansökan om barnbidrag. En sökande med barn kan bli beviljad barnbidrag innan folkbokföringen är slutförd. I de fall den sökande har fått ett samordningsnummer innan folkbokföringen är klar kan den skicka in ansökan på egen hand. På så sätt föregås utskicket av blankett för registrering i samband med folkbokföring. Det är även möjligt att skicka in ansökan om föräldrapenning innan folkbokföringen är klar. För föräldrapenningen sker dock inget automatiskt utskick. Om förmånen blir beviljad snabbare genom att söka innan folkbokföringen är klar är i dagsläget oklart, eftersom det bland annat påverkas av Försäkringskassans rutiner. För bostadsbidrag och underhållsstöd är folkbokföring ett krav för att bli beviljad förmånerna. Därav blir inte väntan på förmånerna kortare om ansökan sker innan folkbokföringen är klar. Barnbidrag Barn som bor i Sverige har rätt till barnbidrag. Det betalas ut från och med månaden efter barnets födelse, är skattefritt och betalas i normala fall ut till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Barnbidraget kan betalas ut tidigast från och med månaden efter den dag då bidragsmottagaren och barnet kan anses vara bosatta i Sverige. Barnbidraget är 1050 kr per barn och månad. Familjer med fler än ett barn har rätt till flerbarnstillägg. Flerbarnstillägg betalas ut med 150 kronor per månad för det andra barnet, 454 kronor per månad för det tredje barnet och kronor per månad för det fjärde barnet. För det femte och varje ytterligare barn är flerbarnstillägget kronor per månad. Föräldrar som har gemensam rättslig vårdnad om sitt barn kan välja vem som ska få barnbidraget och föräldrar som inte bor ihop men har barnet hos sig ungefär halva tiden var kan dela på bidraget. Förutsättningen är gemensam rättslig vårdnad om barnet och att bägge föräldrarna är överens om att dela på bidraget. Barnbidraget betalas ut den 20:e varje månad.

35 Sida: 35 av 40 Bostadsbidrag Det finns två målgrupper bland de nyanlända där bostadsbidrag kan vara aktuellt, barnfamiljer och unga mellan år utan barn. Hur mycket bostadsbidrag som barnfamiljer kan få beror på inkomst, boendekostnader, bostadens storlek och antal barn. Den sökande anger vilka inkomster den beräknar ha under året och blir den faktiska inkomsten högre än beräknat kan man få betala tillbaka pengar, blir den lägre kan man få mer bidrag i efterskott. Man räknas som barnfamilj om man har barn som bor hos sig hela tiden eller som bor hos en ibland. Barn får räknas med i hushållet tills de fyller 18 år, eller är över 18 år och får studiehjälp eller förlängt barnbidrag. Bidrag kan beviljas tidigast från och med den månad ansökan kommer till Försäkringskassan och betalas ut för längst tolv månader i taget. Barnfamiljer kan få ersättning för en del av boendekostnaden som överstider 1400 kr per månad och upp till 5300 i kostnad om man har ett barn, 5900 kr om man har två barn och maximalt 6600 kr om man har tre eller fler barn. Maximalt kan man få 3200 i bidrag om man har ett barn, 4000 kr om man har två barn och 4900 kr om man har tre eller fler barn boende hos sig. Unga mellan år utan barn kan också bli beviljade bostadsbidrag. Ett krav är att man inte har en inkomst på över kr/ år om man söker ensam eller över kr/år tillsammans om man är gift eller sambo. Man kan bara bli beviljad bostadsbidrag för den del av bostadskostnaden som överstiger 1800 kr per månad och man får ingen ersättning för den del av kostnaden som överstiger 3600 kr per månad. Maximalt kan denna grupp få 1300 kr i månaden i bostadsbidrag. Man måste bo och vara folkbokförd på den adress som man söker bidrag för och man kan få bostadsbidrag oavsett om man äger eller hyr bostaden. Om bostadsbidrag betalas ut samtidigt som bostadsersättning minskas bostadsersättningen varje månad med samma belopp som betalas ut i bostadsbidrag. Ledtid för bostadsbidrag Det är sammanlagt personer inom etableringsuppdraget som erhållit bostadsbidrag. 31 Under perioden till och med tog det för de 1066 personerna i genomsnitt 46 dagar från att ansökan om bostadsbidrag inkommit till Försäkringskassan till den första utbetalningen skedde. Försäkringskassan betalar vanligtvis ut bostadsbidrag en gång per månad, den 27:e. 31 Antal personer som erhållit etableringsersättning mellan till och med och någon gång under samma period erhållit bostadsbidrag.

36 Sida: 36 av 40 Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Man kan ta ut föräldrapenning till och med att barnet avslutat första skolåret i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan man ta ut föräldrapenning till och med den dagen barnet fyller 8 år. Vid gemensam vårdnad har föräldrar rätt till 240 dagar var med föräldrapenning. Har man ensam vårdnad om barnet har man rätt till alla 480 dagarna. Föräldrapenningen har tre olika ersättningsnivåer - sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. Sjukpenningnivå baseras på hur stora inkomster föräldern har och kan som mest betalas ut i 390 dagar. Lägstanivå betalas ut för de övriga 90 dagar som en person har rätt till föräldrapenning. Beloppet är 180 kr/dag för barn födda efter 1 juli 2006 och 60 kr/dag för barn födda före 1 juli Föräldrapenning på grundnivå betalas när den sökande inte har någon eller låg sjukpenninggrundanade inkomst och är på 180 kr/dag. För de allra flesta nyanlända är i ett inledningsskede med stor sannolikhet endast grundnivån aktuell eftersom de inte hunnit få någon sjukpenninggrundande inkomst. Enligt förordning 2010:407 får etableringsersättning inte lämnas för samma tid som föräldrapenning lämnas. Ledtid för föräldrapenning Det är sammanlagt 601 personer inom etableringsuppdraget som erhållit föräldrapenning. För dessa tog det i genomsnitt 44 dagar från att ansökan om föräldrapenning inkommit till Försäkringskassan till att den första utbetalningen skedde. 32 Föräldrapenning betalas ut beroende på när personen är född enligt följande: Födda dag = utbetalningsdag 25:e Födda dag = utbetalningsdag 26:e Födda dag = utbetalningsdag 27:e (för februari görs utbetalning den 26:e om det är en vardag) 32 Antal personer som erhållit etableringsersättning mellan till och med och någon gång under samma period erhållit föräldrapenning.

37 Sida: 37 av 40 Underhållsstöd Om ett barn endast bor hos en av sina föräldrar är den andra föräldern skyldig att betala underhållsbidrag för barnet. Underhållsskyldigheten kvarstår till barnet fyllt 18 år, eller 21 år om det studerar. I de fall den andra föräldern inte uppfyller sin plikt att betala underhållsbidrag kan föräldern som barnet bor hos bli beviljad underhållsstöd. Det finns tre olika typer av underhållsstöd: Fullt underhållsstöd är på 1273 kr per månad och betalas ut när den förälder som barnet inte bor hos inte betalar något underhållsbidrag alls. Utfyllnadsbidrag betalas ut om den bidragsskyldige föräldern betalar ett lägre belopp än 1273 kr i månaden. Utfyllnadsbidraget är den summa som behöver skjutas till för att komma upp i 1273 kr sammanlagt per månad. Om barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna finns möjlighet att söka underhållsstöd vid växelvis boende. Detta stöd är inkomstprövat och kan sökas av båda föräldrarna. Som mest kan 636 kr utbetalas. Underhållsstöd betalas ut den 25:e varje månad och gäller för månaden efter. Rätt till underhållsstöd finns månaden efter det att alla förutsättningar är uppfyllda och kan beviljas tidigast en månad retroaktivt. Underhållsstöd betalas längst ut till och med den månad då barnet fyller 18 år. Om barnet studerar efter sin 18-årsdag, forsätter att vara folkbokförd hos en av föräldrarna och inte är gift finns möjlighet att ansöka om förlängt underhållsstöd. Förlängt underhållsstöd söks av och betalas ut till den studerande. Förlängt underhållsstöd kan betalas ut längst till juni månad det år barnet fyller 20 år förutsatt att studierna varar fram till dess. När fullt underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder ska denne helt eller delvis återbetala det belopp som betalats ut i underhållsstöd. Om underhållsstöd betalas ut för tre barn lämnas etableringstillägg endast för de två äldsta barnen. Betalas underhållsstöd ut för fyra eller fem barn lämnas etableringstillägg bara för det äldsta barnet och skulle underhållsstöd lämnas för sex eller fler barn lämnas inget etableringstillägg alls. Det är sammanlagt 488 personer inom etableringsuppdraget som erhållit underhållstöd. 33 Ledtid för underhållstöd För dessa 488 personer har det i genomsnitt tagit 71 dagar från att ansökan om underhållstöd inkommit till Försäkringskassan till den första 33 Antal personer som erhållit etableringsersättning mellan till och med och någon gång under samma period erhållit underhållsstöd

38 Sida: 38 av 40 utbetalningen skett. Genomsnittet dras upp på grund av att även de ansökningar som skickats tillbaka för komplettering ingår. Ekonomiskt bistånd Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Den som inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Försörjningsstödet beräknas utifrån den så kallade riksnormen, vilken grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Riksnormen tar hänsyn till hushållstyp och åldersintervaller. Utöver det bör hänsyn tas till skäliga kostnader utanför riksnorm som till exempel kostnader för boende, el, hemförsäkring, arbetsresor, avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa. 34 Socialnämnden bör även ta hänsyn till skäliga kostnader till livsföring i övrigt så som till exempel hälso- och sjukvård, tandvård, glasögon och spädbarnsutrustning. 35 Nyanlända som ofta kan behöva söka ekonomiskt bistånd Rätten till och nivåerna för de olika ersättningarna varierar beroende på den nyanländes familje- och bostadssituation. Det innebär att vissa grupper av nyanlända kan behöva söka ekonomiskt bistånd i större utsträckning än andra. För att utreda vilka dessa grupper är har en jämförelse gjorts mellan den sammanlagda nivån för etableringsersättning, tilläggsersättningar och socialförsäkringsförmånerna och en uppskattad nivå på det ekonomiska biståndet enligt norm för några olika typhushåll. Jämförelsen visar att ensamstående med bostad utan första- eller andrahandskontrakt och ensamstående med många barn kan hamna under normen för ekonomiskt bistånd. Därmed kan de behöva söka ekonomiskt bistånd regelbundet. Andra situationer då nyanlända kan behöva söka ekonomiskt bistånd Utöver de grupper som riskerar behöva söka ekonomiskt bistånd regelbundet kan även andra nyanlända tillfälligt behöva söka ekonomiskt bistånd. Några vanliga orsaker är: 34 Socialtjänstlag (2001:453) 35 Socialtjänstlag (2001:453)

39 Sida: 39 av 40 I samband med att uppehållstillstånd beviljas och den sökande väntar på EEM. Utbetalningen av EEM är otillräcklig, den sökande behöver ansöka om kompletterande försörjningsstöd i väntan på EEP. Väntan på övriga tilläggsförmåner och andra ersättningar från socialförsäkringen som till exempel barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd. De olika ersättningarna betalas ut på olika datum i månaden vilket gör att de sökande kan ha svårt att få en överblick av sin ekonomi. Därmed riskerar de att stå utan pengar när till exempel hyran ska betalas. Den sökande får ingen eller reducerad etableringsersättning på grund av frånvaro. Personen har i dessa fall inte en självklar rätt till försörjningsstöd men kan komma att nödprövas. Den sökande är i behov av till exempel tandvård, glasögon eller något annat kostsamt och kan behöva ansöka om ekonomiskt bistånd. Kostnader för en hotell-/vandrarhemsplacering; uppstår i samband med att en sökande blir akut bostadslös och behöver tak över huvudet Särskild dagersättning är otillräcklig om den sökande blir kvar på anläggningsboende i avvaktan på en kommunplacering.

40 Sida: 40 av 40 Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress Stockholm Telefon:

Sida: 2 av 54. Etablering av vissa nyanlända Samverkan och samordning

Sida: 2 av 54. Etablering av vissa nyanlända Samverkan och samordning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Etablering av vissa nyanlända Samverkan Inlämnad den 22 februari 2013 Sida: 2 av 54 Sida: 3 av 54 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2013-02-22 Återrapportering enligt

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

tikarbetsförmedlingen Migrationsverket

tikarbetsförmedlingen Migrationsverket tikarbetsförmedlingen Eslövs KOMMUN EdFörsäkringskassan ANE Lokal överenskommelse kring nyanländas etablering överenskommelse kring samverkan Mellan, Arbetstörmedlingen, Försäkringskassant Region Skåne

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Svenska Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 1 2 När gäller etableringsersättning?

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Revidering 2. Våren 2015 Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering Framtagen i samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länsstyrelserna, Migrationsverket

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Revidering 2. Våren 2015 Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering Framtagen i samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länsstyrelserna, Migrationsverket

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen

LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen mars 2011 Rapport 1 1 UPPDRAGET...- 3-1.1 AVGRÄNSNINGAR... - 3-1.2 ALLMÄNT... - 3-2 REDOVISNING...- 4-2.1 MÅLGRUPP... - 4 - Sammanfattning...- 4-2.2

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA - BOSÄTTNING FÖR NYANLÄNDA INOM ETABLERINGSUPPDRAGET

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA - BOSÄTTNING FÖR NYANLÄNDA INOM ETABLERINGSUPPDRAGET Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA - BOSÄTTNING FÖR NYANLÄNDA INOM ETABLERINGSUPPDRAGET 2 maj 2014 Avser november 2013 till mars 2014 Sida: 2 av 26 Sida: 3 av 26 Dnr:

Läs mer

Hitta bostad när du bor på ett anläggningsboende

Hitta bostad när du bor på ett anläggningsboende Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2015-03. Till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och bor på något av Migrationsverkets anläggningsboenden.

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Etablering av vissa nyanlända- Bosättning av nyanlända inom etableringsuppdraget. Inlämnad 2 maj 2013

Etablering av vissa nyanlända- Bosättning av nyanlända inom etableringsuppdraget. Inlämnad 2 maj 2013 2013 Etablering av vissa nyanlända- Bosättning av nyanlända inom etableringsuppdraget Inlämnad 2 maj 2013 Sida: 2 av 21 Sida: 3 av 21 Dnr: AF-2012/445712 Datum: 2013-05-02 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun Sida: 1 av 12 Dnr: Datum: 2014-01-23 Denna överenskommelse kommer att revideras i april 2014 pga förändringar i etableringsuppdraget Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun 1. Inledning

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-09-02 Diarienummer AMN-2015-0265 Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Förslag till beslut

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Avser december 2010 december 2011 Inlämnad den 22 februari 2012 Sida: 2 av 90 Sida: 3 av 90 Dnr: AF-2010/436389 Datum: 2012-02-22 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Överenskommelse om nyanlända flyktingar

Överenskommelse om nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Vägledning 2010:3 Version 4. Etableringstillägg och bostadsersättning till etableringsersättning

Vägledning 2010:3 Version 4. Etableringstillägg och bostadsersättning till etableringsersättning Etableringstillägg och bostadsersättning till etableringsersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop.

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop. Etableringsreformen genom att skapa ett effektivt system för nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv vill regeringen uppnå följande: En snabbare etablering på arbetsmarknaden Starkare incitament

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Handlingsplan anhöriginvandring

Handlingsplan anhöriginvandring Handlingsplan anhöriginvandring Handlingsplan anhöriginvandring Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Etableringsreformen 4 Kommunens ansvar 4 Arbetsförmedlingens 4 Inga extraordinära åtgärder

Läs mer

Sida: 2 av 62. Etablering av vissa nyanlända - Bosättning

Sida: 2 av 62. Etablering av vissa nyanlända - Bosättning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Etablering av vissa nyanlända - Bosättning Inlämnad 15 september 2012 Sida: 2 av 62 Sida: 3 av 62 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-09-15 Återrapportering enligt

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011. Nyanländas etablering analys med kommentarer över reformens olika delar

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011. Nyanländas etablering analys med kommentarer över reformens olika delar Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Nyanländas etablering analys med Sida: 2 av 28 Sida: 3 av 28 Dnr: AF 2010/436389 Datum: 2011-04-20 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011, Nyanländas

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 mtranas KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum -- --" KOMMUNS1YRELSEN 2010-12-20 Sida 15 (33) 192 Dm 523/10 Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 Ett nytt förslag till överenskommelse

Läs mer

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN JANUARI 2015 Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan legal

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Säters kommun. Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport

Säters kommun. Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport ABCD Säters kommun Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2014-09-10 Antal sidor: 11 2015 KPMG AB, a Swedish limited

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-12-12 Dnr 101-4716-2011 Version 1.4 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Redogörelse Ensamkommande barn

Redogörelse Ensamkommande barn Exempel på vad som ingår i uppdraget och berättigar till arvode. Redogörelse Ensamkommande barn Avser kvartal 1 1 jan 31 mars 2 1 april 30 juni 3 1 juli 30 september 4 1 okt 31 dec (en redogörelse för

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp.

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp. Sverige och Europa står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. Mot bakgrund av att antalet personer som sökt asyl i Sverige ökat kraftigt

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51)

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2011-10-07 2011-111 Socialdepartementet 133 33 Stockholm Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) (S2011/5725/FST) Sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

Etableringen av nyanlända

Etableringen av nyanlända 2012:22 Etableringen av nyanlända En uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-13 2010/233-5 ERT DATUM 2010-11-25 2011-12-08 ER BETECKNING IJ2010/2000/IU

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Leda för Resultat Leda för Resultat är en del av överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som avser stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten. Leda

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer