Statistik 2004:7 Kommunernas och kommunal- förbundens ekonomi och verksamhet 2003

Transkript

1 Statistik 24:7 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 23

2 Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut och verksamhet samt en mindre sammanställning över uppgifter om kommunernas budgeter och skatteuttag. Denna publikation innehåller uppgifter om kommunernas och kommunförbundens resultaträkningar, finansieringskalkyler och balansräkningar samt drift och investeringar. Därtill presenteras vissa allmänna uppgifter och nyckeltal samt en del uppgifter om verksamheten För upplysningar: Kenth Häggblom Tel Pris 13, ISSN

3 Förord Denna rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 23. Vissa jämförelser görs också med tidigare år. Rapportens huvuddel innehåller i huvudsak summerade tal för hela Åland och endast vissa uppgifter för de enskilda kommunerna. Den kommenterande texten finns i denna del. Därpå följer en del med mera detaljerade kommunvisa uppgifter och slutligen ett avsnitt med längre tidsserier. Förutom den bokslutsbaserade ekonomistatistiken publicerar också i början av varje år en mindre sammanställning över kommunernas budgeter. publicerar också på uppdrag av Ålands kommunförbund konjunkturöversikter där det ingår olika typer av kommunalekonomiska nyckeltal som underlag för budgetarbetet. vill rikta ett tack till kommunerna och kommunalförbunden som har lämnat uppgifter till ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Rapporten är sammanställd av statistikchef Kenth Häggblom som också gärna tar emot synpunkter och frågor angående den kommunala statistiken. Dessutom har Gerd Lindqvist deltagit i arbetet med materialet. Mariehamn i december 24 Bjarne Lindström Direktör

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Beskrivning av statistiken Några definitioner 6 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal Resultaträkning Finansieringskalkyl Balansräkning Driftshushållningen Investeringar Kommunalförbunden Nyckeltal Verksamhetsuppgifter Verksamhet och ekonomi 3 4. Kommunvisa uppgifter Tidsserier för ekonomiska nyckeltal 61

6

7 1. Sammanfattning År 23 var kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader 16,6 miljoner euro. Detta var en ökning med 4,7 miljoner euro från 22. Verksamhetsintäkterna ökade med drygt en miljon och uppgick till 28 miljoner. Sammantaget ledde detta till att verksamhetsbidraget, d.v.s. det belopp som behöver täckas med skatter och landskapsandelar, steg med över tre miljoner till 78,5 miljoner. Landskapsandelarna för driften sjönk med knappt en miljon euro och skatteintäkterna med drygt 1,5 miljoner. Totalt blev skatteintäkterna drygt 65 miljoner, medan kommunerna fick 23 miljoner i landskapandelar för driften. Det sammanlagda årsbidraget sjönk med knappt 6 miljoner och uppgick till 9,3 miljoner. Räkenskapsperiodens resultat sjönk från sex till två miljoner. Kommunernas investeringar ökade från 23 till 32 miljoner. Nettoinvesteringarna ökade från 15 till 23 miljoner. Detta är vad som återstår för kommunerna att betala när man har dragit ifrån de intäkter som kommer från försäljning av anläggningstillgångar och de finansieringsandelar för investeringarna som främst landskapet betalar. Årets årsbidrag räckte till 4 procent av nettoinvesteringarna, medan en del finansierades genom att kassamedlen minskade med 5 miljoner till 17 miljoner. Därtill behövdes upplåning, varför lånestocken ökade med 9,5 miljoner och uppgick till nästan 29 miljoner euro vid slutet av 23. Räknat per invånare utgjorde lånestocken 1.94 euro per person. Skuldsättningen var ungefär lika stor i skärgården, på landsbygden och i Mariehamn men den varierade mycket mellan de enskilda kommunerna. I tre kommuner var skulden per person över 3. euro, medan den var mindre än 5 euro i tre kommuner. Skatteinkomsterna per person var knappt 2.5 euro. I Mariehamn var de över 3. euro och på landsbygden och i skärgården drygt 2. euro I fem kommuner var landskapsandelarna större än skatteinkomsterna. 3

8 Tabell 1 Några nyckeltal för alla kommuner sammanlagt 1 euro Verksamhetens intäkter: Verksamhetens kostnader: Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Investeringsutgifter Nettoinvesteringar Nettoupplåning, långfristiga lån Lånestock Kassamedel Tabell 2 Några nyckeltal per kommun 23 Relationstal, euro per invånare Verksam- Års- Skatte- Landsk.- Netto- Kassa- Lånehets- bidrag inkom- andelar investe- medel stock bidrag ster (drift) ringar Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland

9 2. Beskrivning av statistiken Syftet med statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet är att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till. Uppgifterna har till största delen samlats in elektroniskt med hjälp av statistikblanketter i Excel-format som kommunerna har sänt in till per e-post. En del av kommunerna har levererat uppgifterna på pappersblanketter. har också haft tillgång till kommunernas bokslut och verksamhetsberättelser för att kunna göra jämförelser och kontroller. I vissa fall har tilläggsinformation begärts in från kommunerna. Vissa av verksamhetsuppgifterna har fåtts från landskapsstyrelsen liksom också en del ekonomiska uppgifter som har använts för kontroll. Uppgifter om beskattningsbar inkomst kommer från skattemyndigheten. Uppgifterna från kommunerna har begärts in i 1 euro, varför vissa avrundningsfel kan förekomma. Klassificeringarna i statistiken baseras på anvisningar från Finlands kommunförbund och bokföringsnämndens kommunsektion (Handels- och industriministeriet). levererar också statistiska uppgifter om den kommunala sektorn till Statistikcentralen i Helsingfors, varför en viss samordning med deras statistik har gjorts. har kompletterat brister och korrigerat felaktigheter som har framkommit samt gjort vissa bearbetningar av materialet för att öka jämförbarheten mellan kommunerna. Kommunerna har fått preliminära siffror till påseende för att ha möjlighet att granska deras riktighet. Trots kontrollarbetet finns det i vissa fall differenser som inte har kunnat redas ut med en rimlig arbetsinsats. Strävan är att siffrorna för de olika kommunerna skall vara så jämförbara som möjligt, men det kan i vissa fall finnas brister i jämförbarheten på grund av att det också i det nya bokföringssystemet finns skillnader mellan kommunerna beträffande hur vissa poster redovisas. Allmänt kan sägas att kvaliteten är högst för resultaträkning och balans som är de centrala delarna i bokslutet, medan statistiken över driftshushållning och investeringar kan vara behäftad med något större osäkerhet. I publikationens första del redovisas sammanslagna uppgifter för hela Åland samt vissa viktiga uppgifter för de enskilda kommunerna. I anslutning till dessa tabeller finns kommenterande texter. Därefter publiceras mera detaljerade uppgifter för de enskilda kommunerna och regionerna utan kommentarer. Publikationens sista del innehåller längre tidsserier för vissa nyckeltal. kan vid behov stå till buds med mera detaljerade uppgifter om den kommunala sektorns ekonomi än vad som publiceras här. Beloppen anges i 1 euro om inte annat anges. En del uppgifter redovisas dessutom som euro/invånare. I de fall där beloppet för nettoutgifter har minusförtecken betyder 5

10 det att inkomsterna är större än utgifterna, d.v.s. man har nettoinkomster. På grund av förnyelsen av bokslutssystemet är det svårt att göra jämförelser med åren före 1999 annat än för vissa poster. 2.1 Några definitioner Invånarantal: I huvudsak har invånarantalet 31 december respektive år använts. Vid beräknandet av beskattningsbar inkomst per invånare har invånarantalet 1 januari respektive år använts. Beskattningsbar inkomst: Motsvarar det som tidigare kallades skattören. Den officiella termen är beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas, men i publikationen används den förkortade beteckningen beskattningsbar inkomst. Årsbidragsprocent = 1 x Årsbidrag/Driftsinkomster Driftsinkomster = Verksamhetsintäkter (Försäljningsintäkter + Avgiftsintäkter + Understöd och bidrag + Övriga intäkter + Ökning (+) eller minskning (-) i produktlager + tillverkning för eget bruk), skatteinkomster och landskapsandelar för driften. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 1 x Årsbidrag / Avskrivningar på anläggningstillgångar (bokförda i resultaträkningen före räkenskapsperiodens resultat). Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunens årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningar enligt plan. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 1 x Årsbidrag / Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som har finansierats med egna inkomster. Soliditet, procent = 1 x Eget kapital / (Balansomslutning Erhållna förskott) Kassamedel = Finansiella värdepapper och Kassa och banktillgodohavanden Likviditet, dagar = 365 x Kassamedel / Kassautbetalningar Kassautbetalningar = Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk + Återkrävd moms + Räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Utlåning + Amorteringar på långfristiga lån. Finansiella tillgångar, euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och banktillgodohavanden Främmande kapital + Erhållna förskott) / Antal invånare 6

11 Lånestock = Främmande kapital - Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Relativ skuldsättning, % = (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster. Den relativa skuldsättningen visar hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånekostnadsbidrag, procent = 1 x (Årsbidrag + Ränteutgifter) / (Ränteutgifter + Amortering på långfristiga lån) Landskommuner Landsbygden Skärgården = Alla kommuner utom Mariehamn = Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö - = Exakt enheter (st) = Mellan och,5 enheter. = Uppgift ologisk, kan ej förekomma.. = Uppgifter saknas, är för få till antalet eller alltför osäkra för att kunna anges 7

12 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal 3.1 Resultaträkning Tabell 3 innehåller summerade uppgifter för kommunernas resultaträkningar Resultaträkningen visar huruvida kommunens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som förorsakas av serviceproduktionen. I denna tabell är kostnader och underskott angivna som negativa tal och intäkter och överskott som positiva tal. I resultaträkningen finns ett antal mellanresultat: Verksamhetsbidraget anger något förenklat hur stor del av kostnaderna för kommunens löpande verksamhet som bör täckas med skatter och landskapsandelar. Eftersom dessa båda poster utgör huvuddelen av kommunernas inkomster, är verksamhetsbidraget alltid negativt. Årsbidraget anger huruvida kommunens totala inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorerna med lång verkningstid, d.v.s. avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Extraordinära kostnader och intäkter redovisas efter årsbidraget för att detta skall vara jämförbart mellan olika år och kommuner. Räkenskapsperiodens resultat utgör skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar reserveringarna eller det fria egna kapitalet. Efter resultatet presenteras bokslutsdispositioner, d.v.s. förändringar i reserver och fonder, varefter man kommer fram till räkenskapsperiodens överskott eller underskott. Totalt uppgick verksamhetskostnaderna för kommunerna till 16,6 miljoner euro år 23, vilket var en ökning med 4,7 miljoner från 22. Verksamhetsintäkterna ökade med 1,2 miljoner och uppgick till 28 miljoner år 23. Av kostnaderna var hälften personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna var 17,5 miljoner försäljningsintäkter och drygt 5 miljoner avgifter. Skatteintäkterna uppgick till drygt 65 miljoner euro, vilket var en minskning med drygt 1,5 miljoner från år 22. Kommunalskatten minskade med,7 miljoner till drygt 55 miljoner medan samfundsskattens avkastning sjönk med 1 miljon till drygt 8 miljoner. I landskapsandelar för driften fick kommunerna 23 miljoner år 23, en minskning med,8 miljoner. Över två tredjedelar var andelar för socialväsendet samt undervisning och kultur. Den totala skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkter och landskapsandelar tillsammans, uppgick till över 88 miljoner eller 2,4 miljoner mindre än 22. Årsbidraget uppgick totalt till 9,3 miljoner euro, vilket var nästan 6 miljoner mindre än 22. Räkenskapsperiodens resultat försämrades från 6,2 miljoner år 22 till 2,2 miljoner 23. 8

13 Tabell 3 Kommunernas resultaträkningar 21 23, summor för hela Åland 1 euro Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader: Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden Ökning (+) eller minskning (-) av lager -282 Understöd Övriga kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter: Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt prövning komplettering av skatteinkomster kompensationer från landskapet Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsandelar för undervisning och kultur Återkrävd moms Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster: Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

14 3.2 Finansieringskalkyl Finansieringskalkylen (tabell 4) utgör ett komplement till resultaträkningen och balansräkningen och beskriver kommunens totalekonomi ur en annan synvinkel. Det bör observeras att finansieringskalkylen i det nya bokföringssystemet inte alls motsvarar finansieringskalkylen i det tidigare systemet, vilken närmast kan jämföras med resultaträkningen. Finansieringskalkylen är uppställd som en flödeskalkyl som visar inkomstfinansiering, investeringar, placeringar och kapitalfinansiering. I den första delen visas i vilken grad de interna tillförda medlen räcker till nettoutgifterna för investeringar. Med internt tillförda medel avses årsbidrag samt extraordinära intäkter och kostnader (jämför resultaträkningen). Den andra delen utmynnar i ett nettokassaflöde av finansieringen. Hela finansieringskalkylen ger som resultat en förändring av kassamedlen. Denna kan stämmas av mot förändringen av kassamedel i balansen. Totalt hade kommunerna investeringsutgifter på 32,3 miljoner euro 23. Det var en ökning med 1,5 miljoner från 22. Finansieringsandelarna, till övervägande delen från landskapet, uppgick till nästan åtta miljoner och försäljning av anläggningstillgångar till en miljon, varför nettoinvesteringarna blev 23,3 miljoner. De internt tillförda medlen, främst årsbidraget, täckte bara 4 procent av nettoinvesteringsbeloppet, varför resultatet blev att nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna gav ett underskott på 14,5 miljoner euro. Detta medförde en betydande upplåning. Lånebeståndet ökade med nästan 1 miljoner euro. Det egna kapitalet ökade med,4 miljoner. Slutresultatet blev att kommunernas finansieringskalkyler visar på en minskning av kassamedlen med 5,4 miljoner euro år 23. 1

15 Tabell 4 Kommunernas finansieringskalkyler 21 23, summor för hela Åland 1 euro Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: Internt tillförda medel: Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Netto Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar Netto Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Ökning av utgivna lån Minskning av utgivna lån Netto Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån Netto Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+) eller minskning (-) av: Förvaltade medel och förvaltat kapital Omsättningstillgångar Övriga långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Räntefria kort- och långfristiga skulder Netto Nettokassaflöde av finansieringen Förändring av kassamedel

16 3.3 Balansräkning I tabell 5 framgår de viktigaste uppgifterna från kommunernas balansräkningar. Balansräkningen skall ge en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Den nya balansuppställningen presenterar balansposterna i annan ordning än tidigare och vissa begrepp har också förändrats. Bestående aktiva motsvarar de tidigare posterna anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, medan rörliga aktiva motsvarar omsättnings- och finansieringstillgångar. Den totala balansomslutningen för kommunerna var 193 miljoner euro år 23 jämfört med 181,6 miljoner år 22. På den aktiva sidan är det främst de materiella tillgångarna som har ökat. De stod för över 7 procent av omslutningen. Byggnader utgjorde över hälften av de materiella tillgångarna. Deras bokföringsvärde var 75,7 miljoner euro. På den passiva sidan ökade det egna kapitalet något till nästan 14 miljoner. Det främmande kapitalet utgjorde knappt 45 miljoner. Av detta var över hälften långfristigt. De långfristiga skulderna var till ungefär lika stora delar lån från finansinstitut och lån från offentliga samfund, främst landskapet. 12

17 Tabell 5 Kommunernas balanser 21 23, summor för hela Åland 1 euro Aktiva A. Bestående aktiva I. Immateriella tillgångar II. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier III. Placeringar Aktier och andelar Andelar i kommunalförbund Övriga aktier och andelar B. Förvaltade medel Uppdrag från landskapet och staten , 3. Övriga förvaltade medel C. Rörliga aktiva I. Omsättningstillgångar II. Fordringar Kundfordringar Lånefordringar Resultatregleringar Övriga fordringar III. Finansiella värdepapper IV. Kassa och banktillgodohavanden Aktiva sammanlagt Passiva A. Eget kapital I. Grundkapital II. Anslutningsavgiftsfond III. Uppskrivningsfond 7 7 IV. Övriga egna fonder V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) B. Avskrivningsdifferens och reserver Avskrivningsdifferens Frivilliga reserveringar C. Avsättningar D. Förvaltat kapital E. Främmande kapital I. Långfristigt Masskuldebrevslån 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Från landskapet Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga långfristiga skulder Resultatregleringar II. Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övr. kortfristiga skulder Resultatregleringar Passiva sammanlagt Säkerheter och ansvarsförbindelser

18 3.4 Driftshushållningen Driftskostnaderna omfattar verksamhetskostnaderna, avskrivningar på anläggningstillgångar och överföringsposter. Driftsintäkterna omfattar verksamhetsinkomster och överföringsposter. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. I tabell 6 redovisas kommunvisa kostnader för varje enskild verksamhetssektor. I denna tabell framgår endast totalkostnaderna, d.v.s. någon indelning i externa respektive interna utgifter görs inte. Kommunernas totala driftskostnader uppgick till 127 miljoner euro år 23. Detta var en ökning med 5,5 miljoner från 22. De områden som ökade mest räknat i euro var grundskolan och vård på ålderdomshem. Grundskolan var det område som stod för den största andelen av kostnaderna, eller 18,7 procent. Därefter följde barnomsorg i daghem och vård på ålderdomshem (inklusive Gullåsen). Kostnaderna för socialväsendet ökade med 2 miljoner till nästan 48 miljoner och kostnaderna för undervisning och kultur med likaså 2 miljoner till över 32 miljoner. I tabell 7 presenteras kommunernas driftshushållning utgående från kostnads- och intäktsslag. Lönerna var den klart största enskilda utgiftsposten för kommunerna. År 23 uppgick de till nästan 43 miljoner euro, vilket var 37 procent av verksamhetskostnaderna. Därtill kom drygt 1 miljoner i pensions- och socialförsäkringsavgifter, varför personalkostnaderna totalt utgjorde drygt 46 procent av verksamhetskostnaderna. Av driftsintäkterna på nästan 36 miljoner utgjorde externa försäljningsintäkter nästan hälften och avgifter 15 procent. I tabell 8 framgår specifikationer av vissa utgiftsslag. Tabellen omfattar både kommunerna och kommunalförbunden. Det bör påpekas att dessa uppgifter inte är helt kompletta och att det finns vissa differenser mellan specifikationerna och totaluppgifterna i andra driftsekonomitabeller. Trots detta ger tabellen en rätt god bild av hur utgifterna fördelar sig på undergrupper. När det gäller köp av övriga tjänster är rese- och transporttjänster den största kategorin och står för över tre miljoner i utgifter. T.ex. skolskjutsarna är en stor post på detta område. Av material, förnödenheter och varor utgör värme, el och vatten den dominerande gruppen. Av de understöd som betalades ut gick den största delen, eller fem miljoner till hushållen. Dessa understöd finns främst inom den sociala sektorn, där stöd för hemvård av barn är den största biten eller 2,5 miljoner, men också utkomststöden är betydande liksom stöden för närståendevård och handikappservice. 14

19 Tabell 6 Kommunernas driftskostnader per sektor 22 och Förändring Sektor 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro 11 Allm. förvaltn , Socialförv , Barnomsorg i daghem , Övrig barnomsorg , Vård av barn o. unga på inr , Annan barn- o. familjevård , Vård på åldringshem , Vård av handikapp. på inr , Specialomsorgen , Hemtjänst , Annan serv. för åldr. o. handik , Missbrukarvård , Övr socialvård , Utbildn.- o kulturförvaltn , Grundskola , Medborgarinstitut , Övrig undervisning , Bibliotek , Idrott och friluftsliv , Ungdomsarb , Museer, teatrar, orkestrar , Allm. kulturverksamhet , Samhällsplanering , Byggnadstillsyn , Miljövård , Trafikleder , Parker o. allmänna områden , Brand- och räddningsväsendet , Rättsväsen o säkerhet 63 6, Byggnader o lokaler , Intern service , Främjande av näringslivet , Vatten- och avloppsverk , Energiförsörjning , Avfallshantering , Kollektivtrafik , Hamnverksamhet , Jord- och skogsbrukslägenh. 5 5, 669 Övrig affärsverksamhet , Övrig verksamhet , Totalt , Allmän förvaltning , Socialväsende , Undervisning o kultur , Övriga tjänster ,

20 Tabell 7 Kommunernas driftshushållning 22 och 23 Kostnader och intäkter enligt kostnads- och intäktsslag Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro Driftskostnader: Löner och arvoden , Betalda pensioner 52 79,1 27 Pensionsförs avg ,4 594 Övriga soc förs avg ,5-45 Kundtj. köpta av landskapet ,5 457 kommuner ,1 25 kom. samf ,9 946 staten 16 16, övriga ,2 2 Köp av övriga tjänster ,3 32 Material, förnödenheter, varor ,8 798 Understöd ,6-153 Hyror, externa ,9 31 Hyror, interna ,7 33 Övriga kostnader ,8 734 Verksamhetskostnader totalt , Därav: Interna kostnader totalt ,4 579 Avskrivningar och nedskrivningar Överföringsposter Övriga kalkylerade kostnader Driftsintäkter: Försäljningsintäkter ,2 58 Interna försäljningsintäkter ,8 789 Avgifter ,6 32 Understöd och bidrag: - sysselsättningsunderstöd , av EU 65 45,1-2 - övriga ,8 68 Hyror, externa ,5 1 Hyror, interna ,2 22 Övriga intäkter ,5 23 Ändring av produktlager (ökn +, minskn -) 1, 1 Tillverkning för eget bruk, Verksamhetsintäkter totalt , Därav: Interna intäkter totalt ,7 881 Överföringsposter Övriga kalkylerade intäkter Kostnader och intäkter per invånare, euro: Driftskostnader: Löner och arvoden Soc o pens.avgifter Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter, varor Understöd Hyror Övriga kostnader Verksamhetskostnader totalt Därav: Interna kostnader totalt Avskrivningar och nedskrivningar Driftsintäkter: Försäljningsintäkter Avgifter Understöd och bidrag: Hyror Verksamhetsintäkter totalt Därav: Interna intäkter totalt

21 Tabell 8 Specifikation av vissa driftskostnader 22 och 23 Kommunerna och kommunalförbunden 1 euro Köp av övriga tjänster Kontors-, bank- och expertjänster Tryckning och annonsering Post- och teletjänster Försäkringar Renhållnings- och tvätteritjänster Byggande och underhåll av byggnader och områden Byggande och underhåll av maskiner och anläggningar Inkvarterings- och måltidstjänster Rese- och transporttjänster Social- och hälsovårdstjänster Utbildnings- och kulturtjänster Andel av beskattningskostnaderna Övriga samarbetsandelar Övriga tjänster Material, förnödenheter och varor Kontors- och skolmaterial Litteratur Livsmedel Beklädnad Mediciner och vårdmaterial Städ- och rengöringsmaterial Bränsle och smörjmedel Värme, el och vatten Inventarier Byggnadsmaterial Övrigt material Understöd Understöd till hushåll Understöd till sammanslutningar Hyresutgifter, externa Hyror för byggnader och lokaler Hyror för maskiner och anläggningar Hyror för jord- och vattenområden 9 1 Övriga hyror

22 3.5 Investeringar Kommunernas investeringsutgifter per utgifts- och inkomstslag samt efter huvudsektor framgår av tabell 9. Kommunernas totala investeringsutgifter uppgick till över 32 miljoner euro år 23. Nästan tre fjärdedelar av detta belopp satsades på byggnader. Av investeringarna i byggnader stod bostadsbyggnader för mindre än 1 miljon, medan investeringar i övriga byggnader uppgick till nästan 2 miljoner. Av dessa satsades nästan sju miljoner på grundskolor, tre miljoner på byggnader för förvaltning och två miljoner på byggnader för idrott. Drygt en fjärdedel av utgifterna täcktes av investeringsinkomster, där landskapsandelar utgjorde den helt dominerande delen, eller 7,5 miljoner. Den del av investeringsinkomsterna som utgjordes av försäljningsinkomster kom främst från försäljning av jord- och vattenområden (,3 miljoner) och byggnader (,25 miljoner). Fördelat på huvudsektorer investerades 1,6 miljoner inom området allmän förvaltning, 1,4 miljoner inom socialväsendet, 6,6 miljoner inom undervisning och kultur samt hela 22,6 miljoner inom övriga tjänster, varav byggnader och lokaler stod för 14,2 miljoner, vatten- och avloppsverk för 1,7 miljoner samt trafikleder för 1,1 miljoner. 18

23 Tabell 9 Kommunernas investeringar 22 och Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro Varutyp/utgifts-/inkomstslag Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar , Mark- och vattenområden , Bostadsbyggnader , Övriga byggnader , Fasta konstruktioner och anordningar ,8-32 Transportmedel ,5-143 Övriga maskiner och inventarier ,7 139 Övriga materiella tillgångar ,6-9 Värdepapper i anläggningstillgångar ,7 47 Investeringsutgifter sammanlagt , Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet , av kommuner och kom. förbund, - av EU 31 1, -3 - av övriga ,1 33 Försäljning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 6,7 6 Jord- och vattenområden ,5 46 Bostadsbyggnader 3, -3 Övriga byggnader 251 2,8 251 Fasta konstruktioner och anordningar 44 15,2-29 Transportmedel 8 29,3 21 Övriga maskiner och inventarier 6,1 6 Övriga materiella tillgångar 23,3 23 Värdepapper i anläggningstillgångar 162 4,4-122 Investeringsinkomster sammanlagt , Investeringsutgifter och -inkomster enligt huvudsektor Utgifter: Allmän förvaltning ,1 833 Socialväsende , Undervisning o kultur , Övriga tjänster , Totalt , Inkomster: Allmän förvaltning ,7 17 Socialväsende ,7-977 Undervisning o kultur , Övriga tjänster ,5 752 Totalt , Nettoinvesteringsutgifter: Allmän förvaltning , 816 Socialväsende ,6-321 Undervisning o kultur ,6-349 Övriga tjänster , Totalt ,

24 3.6 Kommunalförbunden I tabell 1 finns summerade uppgifter om kommunalförbundens drift och investeringar samlade. Verksamhetskostnaderna ökade med drygt en miljon från 22 och uppgick år 23 till drygt 14,8 miljoner euro. Av detta var 75 procent personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna utgjorde avgifter och hyror fem procent, medan den helt dominerande delen var försäljningsintäkter från kommunerna, eftersom det är genom dem som kommunalförbundens verksamhet i huvudsak bekostas. Detta innebär också att kommunalförbundens verksamhetskostnader och -intäkter i stora drag är lika stora. Investeringarna uppgick till över sex miljoner och bestod nästan helt av satsningar på byggnader. Finansieringsandelar från landskapet utgjorde tre miljoner och från kommunerna två miljoner. 2

25 Tabell 1 Kommunalförbundens driftshushållning och investeringar 22 och 23 Driftskostnader efter slag Driftsintäkter efter slag Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro Löner och arvoden ,7 711 Pensionsförs avg , 324 Övriga soc förs avg ,9 21 Kundtj. köpta av landskapet, kommuner, kom. samf ,3 41 övriga 133, -133 Köp av övriga tjänster , 133 Material, förnödenheter, varor ,3 83 Understöd 2 2, Hyror ,3 37 Övriga kostnader ,6-28 Verksamhetskostnader totalt , Avskrivningar och nedskrivningar ,8-114 Moms i återbäringssystemet ,6-68 Försäljningsintäkter , 96 Avgifter , 62 Hyror ,1 27 Övriga intäkter 34 98,7 64 Verksamhetsintäkter totalt , Driftskostnader efter sektor Allm. förvaltn ,7 1 Socialförv ,9 95 Vård på åldringshem ,7 6 Specialomsorgen ,6 85 Annan serv. för åldr. o. handik ,3 344 Utbildn.- o kulturförvaltn ,5 12 Grundskola ,8 423 Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 12 14,2 2 Mark- och vattenområden 5, -5 Bostadsbyggnader ,4 842 Övriga byggnader , Fasta konstruktioner och anordningar 2, -2 Transportmedel, Övriga maskiner och inventarier ,6 148 Övriga materiella tillgångar 43, -43 Värdepapper i anläggningstillgångar, Investeringsutgifter sammanlagt , 4 34 Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet , av kommuner och kom. förbund , av EU, - av övriga 2, 2 Försäljning av anläggningstillgångar, Investeringsinkomster sammanlagt ,

26 3.7 Nyckeltal Tabell 11 innehåller allmänna uppgifter samt olika kommunalekonomiska nyckeltal för hela Åland, medan tabell 12 och 13 visar kommunvisa relationstal, den senare tabellen sådana som har att göra med beskattningen. Definitioner av nyckeltalen finns i avsnittet Beskrivning av statistiken. Förändringarna från 22 till 23 för de åländska kommunerna sammantaget kan med hjälp av nyckeltalen beskrivas på följande sätt: De beskattningsbara förvärvsinkomsterna ökade, men eftersom kommunernas andelar av samfundsskatten minskade betydligt, sjönk ändå den totala skattebasen från nästan 15.5 till under 14.6 euro per invånare. Trots att den genomsnittliga skattegraden steg något, sjönk ändå skatteinkomsterna och uppgick till knappt 2.5 euro per person. Också landskapsandelarna för driften blev något mindre än 22 och uppgick år 23 till drygt 87 euro per person. Detta gjorde, tillsammans med att verksamhetskostnaderna ökade mera än verksamhetsintäkterna, att årsbidraget sjönk betydligt, från 575 euro per person till 354 euro per person. Investeringarna steg från knappt 58 till nästan 89 euro per person. Detta gjorde att årsbidraget, som 22 var lika stort som de sammanlagda nettoinvesteringarna, år 23 räckte till bara 4 procent av nettoinvesteringarna. I kommunernas balanser tog sig detta uttryck i att lånestocken ökade från 74 till nästan 1.1 euro per invånare, medan kassamedlen per invånare sjönk från 85 till 65 euro och likviditeten mätt i antal dagar minskade från 64 till 44. Om man gör en regional jämförelse av vissa nyckeltal, ser man att Mariehamns verksamhetskostnader per invånare låg betydligt högre än motsvarande tal för landsbygden och skärgården. Men eftersom verksamhetsintäkterna i staden räckte till en betydligt större del av utgifterna (39 procent jämfört med omkring 15 procent för landsbygden och skärgården), blev ändå verksamhetsbidraget (som är negativt) på ungefär samma nivå i Mariehamn och på landsbygden, medan det var betydligt större i skärgården. Skatteinkomsterna per person var drygt 3. euro i Mariehamn, medan det låg en bit över 2. euro på landsbygden och i skärgården. Tack vare att landskapsandelarna för driften var störst för skärgårdskommunerna, över 2. euro per person, jämfört med drygt 1. euro i landsbygdskommunerna och lite över 4 euro per person i staden, hade skärgården det största årsbidraget eller drygt 52 euro per person. I Mariehamn var motsvarande siffra 46 och på landsbygden knappt 24 euro per person. Skärgårdskommunerna hade betydligt mera kassamedel per person än Mariehamn och landsbygdskommunerna och därmed också en högre likviditet. Lånestocken per person var däremot på ungefär samma nivå i de tre regionerna. 22

27 Tabell 11 Allmänna uppgifter och ekonomiska nyckeltal för kommunerna Antal invånare Beskattningsbar inkomst föregående år, 1 euro för förvärvsinkomster andelar av samfundsskatten Beskattningsbar inkomst, euro per invånare Skatteprocent 16,4 16,4 16,49 Fastighetsskatt -stadigvarande bostad,1,1,1 - annan bostad,89,9,9 -allmän skatteprocent,15,17,17 Skatteinkomster 1 euro euro/inv Landskapsandelar 1 euro euro/inv Verksamhetsintäkter, euro/inv Verksamhetskostnader, euro/inv Verks.int./verks.kostn., procent 26,6 26,3 26,4 Verksamhetsbidrag, euro/inv Årsbidrag 1 euro procent 13,8 12,8 8, euro/inv procent av avskrivn Inkomstfinansiering av investeringarna 93,6 99,3 39,9 Nettoinvesteringar, euro/inv Soliditet, procent 75,7 75,8 72,7 Kassamedel euro euro/inv Likviditet, dagar Finansiella tillgångar, euro/inv Lånestock euro euro/inv Relativ skuldsättning, procent 29,1 29,6 37,7 Lånekostnadsbidrag, procent

28 Tabell 12 Kommunvisa relationstal 23 Resultaträkning Verks.- Verks.- Verks.- Verks.- Skatteinkomster Landskaps- Årsbidrag Ink.- Låneintäkter kostn. intäkter/ bidrag andelar % fin. kostn.- euro/ euro/ -kostn. euro/ 1 euro/ 1 euro/ 1 % euro/ av av in.- bidr. inv inv % inv euro inv euro inv euro inv avskr. vest. % Brändö , , , Eckerö , , ,5 187 Finström , , ,3 357 Föglö , , , Geta , , , 68 Hammarland , , ,3 752 Jomala , , ,5 14 Kumlinge , , ,7 51 Kökar , , , 147 Lemland , , ,1 591 Lumparland , , ,2 223 Saltvik , , ,9 432 Sottunga , , , 19 Sund , , ,9 567 Vårdö , , , 143 Mariehamn , , ,3 687 Landskomm , , , Landsbygden , , , Skärgården , , ,8 93 Hela Åland , , ,9 45 Investeringar och balansräkning Netto- Soliditet Kassamedel Likvidi- Finansi- Lånestock Relativ Koninvest. % tet, erings skuld- cernens euro/ 1 euro/ dagar förmög. 1 euro/ sättning lånestock inv euro inv euro/inv euro inv % 1 euro/ euro inv Brändö , Eckerö 59 71, Finström 34 37, Föglö , Geta , Hammarland , Jomala , Kumlinge , Kökar 17 39, Lemland 52 73, Lumparland , Saltvik 53 67, Sottunga 22 53, Sund , Vårdö , Mariehamn , Landskomm , Landsbygden , Skärgården 33 63, Hela Åland ,

29 Tabell 13 Kommunvisa relationstal för beskattningen Beskattningsbar inkomst 22 Skatteprocent Fastighetsskatt 23 För för- Andelar Totalt Per Stadigv. Annan Allmän vävs- av samf.- invånare bostad bostad ink. skatten 1 euro 1 euro 1 euro Brändö ,5 17,5 17,5,,9, Eckerö ,5 17,5 17,5,,9,3 Finström ,5 17, 17,,5,9,1 Föglö ,5 16,5 16,75,,9,5 Geta , 18,5 18,5,2,9,3 Hammarland , 16, 16,,,9,2 Jomala ,5 16,5 17,,,9,25 Kumlinge ,5 18,5 18,5,,9,4 Kökar ,5 18,5 18,5,,9,5 Lemland , 17, 17,,,9,15 Lumparland ,5 18,5 18,5,,9,3 Saltvik , 17, 17,,,9,2 Sottunga , 17,5 17,5,,9, Sund , 18,5 18,5,1,9,1 Vårdö , 17, 17,5,,9,1 Mariehamn , 16, 16,,,8,12 Landskomm ,9 17,4 17,18,2,9,22 - Landsbygden ,84 16,98 17,12,2,9,21 - Skärgården ,29 17,42 17,57,,9,27 Hela Åland ,4 16,49 16,56,1,9,17 25

30 3.8 Verksamhetsuppgifter I tabell 14 presenteras några uppgifter om kommunernas verksamhet och tabell 15 innehåller verksamhetsuppgifter från den sociala sektorn. I tabell 16 framgår ytterligare uppgifter från denna sektor presenterade efter ålder. Utgående från verksamhetsstatistiken kan man notera att detaljplaner omfattande drygt 15 hektar godkändes år 23, vilket var betydligt mera än de båda föregående åren. Inom byggnadstillsynen behandlades över 1 1 tillståndsansökningar. Längden av kommunala vägar och gator uppgick till 346 kilometer. Utlåningen vid de kommunala biblioteken ökade med 14 band till drygt 478. Antalet elever i grundskolan minskade med närmare 7 och uppgick till 3 18 höstterminen 23. För ytterligare uppgifter om grundskolan hänvisas till den statistik som årligen har publicerat i serien Statistikmeddelande, Utbildning. Antalet bostäder som kommunerna ägde ökade från 398 år 22 till 412 år 23. Bostäderna som ägdes av kommunala bolag ökade från 44 till 496. Sammanlagt ökade det kommunala bostadsbeståndet från 812 till 922 lägenheter, vilket är 7 procent av det totala bostadsbeståndet på Åland. Antalet barn på daghem minskade något från år 22 och uppgick till år 23. Också inom familjedagvården minskade antalet, till 166. Totalt minskade antalet barn inom barnomsorgen till Minskningen kan förklaras med att årskullarna har blivit mindre. Inom lekverksamheten var antalet barn i genomsnitt 112. På ålderdomshem (Trobergshemmet, De Gamlas hem och Sunnanberg) och Gullåsen bodde 229 personer vid slutet av året. Detta är en minskning med 14 sedan 22. Antalet hushåll som fick hemtjänst minskade också och uppgick till 65 stycken. Närståendevården växte något i omfattning. Stöd för närståendevård betalades ut till 245 personer. Av dessa var över en tredjedel 65 år eller äldre. Antalet vårdade inom ramen för närståendevården uppgick till 277. Ålderdomshemmen och Gullåsen domineras av klienter som är 85 år eller äldre. År 23 hörde 61 procent av de boende till denna ålderskategori. Över 21 procent av invånarna som var 85 år eller äldre bodde på någon av dessa inrättningar. I serviceboende var andelen personer i åldrarna år större, men också här var nästan hälften av de boende 85 år eller äldre. Inom de båda nämnda kategorierna utgör personer som har uppnått 65 års ålder över 95 procent av klienterna, medan närståendevård som ges av anhöriga i hemmet också omfattar en hel del yngre personer. I denna vårdform var 61 procent av klienterna 65 år eller äldre. Den närståendevård som statistikförs är den för vilken kommunal ersättning betalas ut. När det gäller hemtjänsten är det hushåll och inte personer som räknas, varför siffrorna inte är helt jämförbara med 26

31 Tabell 14 Verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner Allmänna uppgifter Anställda Antal Per 1 invånare Förtroendeorgan Grundskola Antal elever Bibliotek Utlåning, band Antal Per invånare Samhällsplanering Godkända detaljplaner, hektar Byggnadstillsyn Behandlade tillståndsansökningar Behandlade anmälningsärenden Trafikleder Kommunalvägar, km Bostäder Bostäder som kommunerna äger Antal Yta Bostadsaktielägenheter som kommunerna äger Antal Bostäder i kommunala bolag Antal Yta Summa bostäder som kommunerna äger eller Antal har bestämmanderätt över Per 1 invånare Vatten- och avloppsverk Vattenmängd som pumpats i nätet, 1 m Mottaget avloppsvatten, 1 m Övrigt Åkerareal i kommunernas ägo, ha Skogsareal i kommunernas ägo, ha Utarrenderade områden, ha

32 Tabell 15 Sociala sektorns verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner Barnomsorg Antal barn: I heldagsvård i daghem I deldagsvård i daghem I heldagsvård i familjedagvård I deldagsvård i familjedagvård Totalt Vårddagar: I heldagsvård i daghem I deldagsvård i daghem I heldagsvård i familjedagvård I deldagsvård i familjedagvård Totalt Antal daghem Barn i lekverksamhet i genomsnitt under en dag Åldringshem och Gullåsen Klienter i vård år år år och äldre Antal vårddagar Hemtjänst Hushåll som fått hemtjänst under året barnfamiljer åldringshushåll sammanlagt år år år och äldre Personal som arbetar enbart inom hemtjänsten 13,6 139,8 135,6 Klienter som fått stödtjänster under året Andra tjänster för åldringar och handikappade Åldringar i serviceboende sammanlagt Antal servicelägenheter Boendeservice för personer med utvecklingsstörning: - stödboende gruppboende och korttidsboende Stöd för närståendevård: Vårdade under året år år år år år och äldre Vårdare sammanlagt därav 65 år och äldre Övrigt Antal fall/familjer som fått utkomststöd