Statistik 2006:7 Kommunernas och kommunal- förbundens ekonomi och verksamhet 2005

Transkript

1 Statistik 26:7 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 25

2 Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut och verksamhet samt en mindre sammanställning över uppgifter om kommunernas budgeter och skatteuttag. Denna publikation innehåller uppgifter om kommunernas och kommunförbundens resultaträkningar, finansieringskalkyler och balansräkningar samt drift och investeringar. Därtill presenteras vissa allmänna uppgifter och nyckeltal samt en del uppgifter om verksamheten För upplysningar: Iris Åkerberg Tel ISSN

3 Förord Denna rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 25. Vissa jämförelser görs också med tidigare år. Rapportens huvuddel innehåller främst summerade tal för hela Åland och endast vissa uppgifter för de enskilda kommunerna. Den kommenterande texten finns i denna del. Därpå följer en del med mera detaljerade kommunvisa uppgifter och slutligen ett avsnitt med längre tidsserier. Förutom den bokslutsbaserade ekonomistatistiken publicerar en sammanställning över kommunernas budgeter samt en tabell över kommunernas inkomstskattesats och fastighetsskattesatser. publicerar också på uppdrag av Ålands kommunförbund konjunkturöversikter där det ingår olika typer av kommunalekonomiska nyckeltal som underlag för budgetarbetet. vill rikta ett särskilt tack till kommunerna och kommunalförbunden som har lämnat uppgifter till ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Rapporten är sammanställd av statistiker Iris Åkerberg som också gärna tar emot synpunkter och frågor angående den kommunala statistiken. Mariehamn i december 26 Bjarne Lindström

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Beskrivning av statistiken Några definitioner Uppgifter för hela Åland samt relationstal Resultaträkning Finansieringskalkyl Balansräkning Investeringar Kommunalförbunden Nyckeltal Verksamhetsuppgifter Verksamhet och ekonomi Kommunvisa uppgifter Tidsserier för ekonomiska nyckeltal... 61

6

7 1. Sammanfattning År 25 var kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader 118,4 miljoner euro. Detta var en ökning med 6,7 miljoner euro från 24. Verksamhetsintäkterna ökade med 2,4 miljoner och uppgick till 32 miljoner euro. Sammantaget ledde detta till att verksamhetsbidraget, d.v.s. det belopp som behöver täckas med skatter och landskapsandelar, steg med över fyra miljoner till 86 miljoner. Landskapsandelarna för driften steg med nästan en halv miljon euro medan skatteintäkterna ökade med närmare tre miljoner. Totalt blev skatteintäkterna 72 miljoner, medan kommunerna fick drygt 22 miljoner i landskapandelar för driften. Det sammanlagda årsbidraget sjönk med drygt en miljon och uppgick till sju miljoner euro. Räkenskapsperioden visar ett negativt resultat, det sjönk från,5 miljoner till -1,2 miljoner euro. Tabell 1: Några nyckeltal för alla kommuner sammanlagt 21-25, 1 euro Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Investeringsutgifter Nettoinvesteringar Nettoupplåning, långfristiga lån Lånestock Kassamedel Kommunernas investeringar minskade från 4 till 26 miljoner euro. Nettoinvesteringarna minskade från 27 till 18 miljoner. Detta är vad som återstår för kommunerna att betala när man har dragit ifrån de intäkter som kommer från försäljning av anläggningstillgångar och de finansieringsandelar för investeringarna som främst landskapet betalar. Årets årsbidrag räckte till 39 procent av nettoinvesteringarna. Därtill behövdes upplåning, varför lånestocken ökade med nästan åtta miljoner och uppgick till 57 miljoner euro vid slutet av 25. Räknat per invånare utgjorde lånestocken euro per person. Skuldsättningen varierade mellan de olika kommunerna. I Mariehamn var skuldsättningen per invånare euro, vilket är 6 euro mer än 24 då skuldsättningen var euro per invånare. Även på landsbygden och i skärgården ökade skuldsättningen något under 25 jämfört med 24. I tre av landsbygdskommunerna var skulden per person över 3. euro, medan den var mindre än 1 euro i fyra landsbygdskommuner. I skärgården översteg skulden per 3

8 invånare 3 i en kommun, medan den i tre kommuner var mindre än 1 euro. Skatteinkomsterna per person var nästan 2 7 euro. I Mariehamn var de över 3 euro och på landsbygden och i skärgården nästan 2 3 euro. I två kommuner var landskapsandelarna större än skatteinkomsterna. Tabell 2: Några nyckeltal per kommun 25 Relationstal, euro per invånare Verksam- Års- Skatte- Landsk.- Netto- Kassa- Lånehets- bidrag inkom- andelar investe- medel stock bidrag ster (drift) ringar Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland

9 2. Beskrivning av statistiken Syftet med statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet är att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till. Uppgifterna har till största delen samlats in elektroniskt med hjälp av statistikblanketter i Excel-format som kommunerna har sänt in till per e-post. En del av kommunerna har levererat uppgifterna på pappersblanketter. har också haft tillgång till kommunernas bokslut och verksamhetsberättelser för att kunna göra jämförelser och kontroller. I vissa fall har tilläggsinformation begärts in från kommunerna. En del av verksamhetsuppgifterna har fåtts från landskapsregeringen liksom också en del ekonomiska uppgifter som har använts för kontroll. Uppgifter om beskattningsbar inkomst kommer från skattemyndigheten. Uppgifterna från kommunerna har begärts in i 1 euro, varför vissa avrundningsfel kan förekomma. Klassificeringarna i statistiken baseras på anvisningar från Finlands kommunförbund och bokföringsnämndens kommunsektion (Handels- och industriministeriet). levererar också statistiska uppgifter om den kommunala sektorn till Statistikcentralen i Helsingfors, varför en viss samordning med deras statistik har gjorts. har kompletterat brister och korrigerat felaktigheter som har framkommit samt gjort vissa bearbetningar av materialet för att öka jämförbarheten mellan kommunerna. Kommunerna har fått preliminära siffror till påseende för att ha möjlighet att granska deras riktighet. Strävan är att siffrorna för de olika kommunerna skall vara så jämförbara som möjligt, men det kan i vissa fall finnas brister i jämförbarheten på grund av att det också i det nuvarande bokföringssystemet finns skillnader mellan kommunerna beträffande hur vissa poster redovisas. Allmänt kan sägas att kvaliteten är högst för resultaträkning och balans som är de centrala delarna i bokslutet, medan statistiken över driftshushållning och investeringar kan vara behäftad med något större osäkerhet. I publikationens första del redovisas sammanslagna uppgifter för hela Åland samt vissa viktiga uppgifter för de enskilda kommunerna. I anslutning till dessa tabeller finns kommenterande texter. Därefter publiceras mera detaljerade uppgifter för de enskilda kommunerna och regionerna utan kommentarer. Publikationens sista del innehåller längre tidsserier för vissa nyckeltal. kan vid behov stå till buds med mera detaljerade uppgifter om den kommunala sektorns ekonomi än vad som publiceras här. Beloppen anges i 1 euro om inte annat anges. En del uppgifter redovisas dessutom som euro/invånare. I de fall där beloppet för nettoutgifter har minusförtecken betyder det att inkomsterna är större än utgifterna, d.v.s. man har nettoinkomster. På grund av 5

10 förnyelsen av bokslutssystemet är det svårt att göra jämförelser med åren före 1999 annat än för vissa poster. Statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet publiceras också på s hemsida, Några definitioner Invånarantal: I huvudsak har invånarantalet 31 december respektive år använts. Vid beräknandet av beskattningsbar inkomst per invånare har invånarantalet 1 januari respektive år använts. Beskattningsbar inkomst: Motsvarar det som tidigare kallades skattören. Den officiella termen är beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas, men i publikationen används den förkortade beteckningen beskattningsbar inkomst. Årsbidragsprocent = 1 x Årsbidrag/Driftsinkomster Driftsinkomster = Verksamhetsintäkter (Försäljningsintäkter + Avgiftsintäkter + Understöd och bidrag + Övriga intäkter + Ökning (+) eller minskning (-) i produktlager + tillverkning för eget bruk), skatteinkomster och landskapsandelar för driften. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 1 x Årsbidrag/Av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar (bokförda i resultaträkningen före räkenskapsperiodens resultat). Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunens årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningar och nedskrivningar. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 1 x Årsbidrag/Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som har finansierats med egna inkomster. Soliditet, procent = 1 x Eget kapital/(balansomslutning Erhållna förskott) Kassamedel = Finansiella värdepapper och Kassa och banktillgodohavanden Likviditet, dagar = 365 x Kassamedel/Kassautbetalningar Kassautbetalningar = Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk + Återkrävd moms + Räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Ökning av utlåning + Amorteringar på långfristiga lån. 6

11 Finansiella tillgångar, euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och banktillgodohavanden Främmande kapital + Erhållna förskott)/antal invånare. Finansiella tillgångar anger hur likvida medel räcker för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånestock = Främmande kapital - Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Relativ skuldsättning, procent = (Främmande kapital Erhållna förskott)/driftsinkomster. Den relativa skuldsättningen visar hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånekostnadsbidrag, procent = 1 x (Årsbidrag + Ränteutgifter)/(Ränteutgifter + Amortering på långfristiga lån) Landskommuner = Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden = Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö - = Exakt enheter (st) = Mellan och,5 enheter. = Uppgift ologisk, kan ej förekomma.. = Uppgifter saknas, är för få till antalet eller alltför osäkra för att kunna anges 7

12 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal 3.1 Resultaträkning De summerade uppgifterna för kommunernas resultaträkningar visas i tabell 3. Resultaträkningen visar huruvida kommunens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som förorsakas av serviceproduktionen. I denna tabell är kostnader och underskott angivna som negativa tal och intäkter och överskott som positiva tal. I resultaträkningen finns ett antal mellanresultat: Verksamhetsbidraget anger något förenklat hur stor del av kostnaderna för kommunens löpande verksamhet som bör täckas med skatter och landskapsandelar. Eftersom dessa båda poster utgör huvuddelen av kommunernas inkomster, är verksamhetsbidraget alltid negativt. Årsbidraget anger huruvida kommunens totala inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorerna med lång verkningstid, d.v.s. avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Extraordinära kostnader och intäkter redovisas efter årsbidraget för att detta skall vara jämförbart mellan olika år och kommuner. Räkenskapsperiodens resultat utgör skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar reserveringarna eller det fria egna kapitalet. Efter resultatet presenteras bokslutsdispositioner, d.v.s. förändringar i reserver och fonder, varefter man kommer fram till räkenskapsperiodens överskott eller underskott. Verksamhetskostnaderna för kommunerna uppgick totalt till 118,4 miljoner euro år 25, vilket var en ökning med 6,7 miljoner från 24. Verksamhetsintäkterna ökade med 2,4 miljoner och uppgick till 32,4 miljoner år 25. Av kostnaderna var hälften personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna var två tredjedelar försäljningsintäkter och närmare sex miljoner avgifter. Skatteintäkterna uppgick till drygt 72 miljoner euro, vilket var en ökning med tre miljoner från år 24. Kommunalskatten ökade med en halv miljon till drygt 59 miljoner. I landskapsandelar för driften fick kommunerna över 22 miljoner år 25, vilket innebär en ökning med en halv miljon. Nästan 8 procent av landskapsandelarna var andelar för socialväsendet samt undervisning och kultur. Den totala skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkter och landskapsandelar tillsammans, uppgick till drygt 94 miljoner eller 3,4 miljoner mer än 24. Årsbidraget uppgick totalt till sju miljoner euro, vilket var drygt en miljon mindre än 24. Räkenskapsperiodens resultat försämrades från,5 miljoner år 24 till -1,2 miljoner 25. 8

13 Tabell 3: Kommunernas resultaträkningar 22-25, summor för hela Åland, 1 euro Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader: Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden Ökning (+) eller minskning (-) av lager -282 Understöd Övriga kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter: Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt prövning komplettering av skatteinkomster kompensationer från landskapet Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsandelar för undervisning och kultur Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster: Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

14 3.2 Finansieringskalkyl Finansieringskalkylen (tabell 4) utgör ett komplement till resultaträkningen och balansräkningen och beskriver kommunens totalekonomi ur en annan synvinkel. Det bör observeras att finansieringskalkylen i det nuvarande bokföringssystemet inte alls motsvarar finansieringskalkylen i det tidigare systemet, vilken närmast kan jämföras med resultaträkningen. Finansieringskalkylen är uppställd som en flödeskalkyl som visar inkomstfinansiering, investeringar, placeringar och kapitalfinansiering. I den första delen visas i vilken grad de interna tillförda medlen räcker till nettoutgifterna för investeringar. Med internt tillförda medel avses årsbidrag samt extraordinära intäkter och kostnader (jämför resultaträkningen). Den andra delen utmynnar i ett nettokassaflöde av finansieringen. Hela finansieringskalkylen ger som resultat en förändring av kassamedlen. Denna kan stämmas av mot förändringen av kassamedel i balansen. Totalt hade kommunerna investeringsutgifter på 25,9 miljoner euro 25, vilket innebär en minskning med 13,7 miljoner från 24. Finansieringsandelarna, till övervägande delen från landskapet, uppgick till närmare sju miljoner och försäljning av anläggningstillgångar till under en miljon. Detta ledde till att nettoinvesteringarna blev 18,2 miljoner. De internt tillförda medlen, årsbidraget, täckte 39 procent av nettoinvesteringsbeloppet, varför resultatet blev att nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna gav ett underskott på 11,7 miljoner euro. Detta medförde en upplåning om nästan tio miljoner euro. Slutresultatet blev att kommunernas finansieringskalkyler visar på en minskning av kassamedlen med 4,8 miljoner euro år 25. 1

15 Tabell 4: Kommunernas finansieringskalkyler 22-25, summor för hela Åland, 1 euro Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: Internt tillförda medel: Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Netto Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar Netto Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Ökning av utgivna lån Minskning av utgivna lån 42 2 Netto Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån Netto Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+) eller minskning (-) av: Förvaltade medel och förvaltat kapital Omsättningstillgångar Övriga långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Räntefria kort- och långfristiga skulder Netto Nettokassaflöde av finansieringen Förändring av kassamedel

16 3.3 Balansräkning De viktigaste uppgifterna från kommunernas balansräkningar framgår i tabell 5. Balansräkningen skall ge en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Den nuvarande balansuppställningen presenterar balansposterna i annan ordning än tidigare och vissa begrepp har också förändrats. Bestående aktiva motsvarar de tidigare posterna anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, medan rörliga aktiva motsvarar omsättnings- och finansieringstillgångar. Den totala balansomslutningen för kommunerna var 22,4 miljoner euro år 25 jämfört med 214,5 miljoner år 24. På den aktiva sidan är det främst de materiella tillgångarna som har ökat. De stod för nästan 77 procent av omslutningen. Byggnader utgjorde över hälften av de materiella tillgångarna. Deras bokföringsvärde var 99,5 miljoner euro. På den passiva sidan minskade det egna kapitalet med 1,1 miljoner jämfört med 24 och uppgick till 138,6 miljoner. Det främmande kapitalet utgjorde nästan 74 miljoner. Av detta var över två tredjedelar långfristigt. De långfristiga skulderna var till största delen lån från finansinstitut. 12

17 Tabell 5: Kommunernas balanser 22-25, summor för hela Åland, 1 euro Aktiva A. Bestående aktiva I. Immateriella tillgångar II. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier III. Placeringar Aktier och andelar Andelar i kommunalförbund Övriga aktier och andelar B. Förvaltade medel Uppdrag från landskapet och staten , 3. Övriga förvaltade medel C. Rörliga aktiva I. Omsättningstillgångar II. Fordringar Kundfordringar Lånefordringar Resultatregleringar Övriga fordringar III. Finansiella värdepapper IV. Kassa och banktillgodohavanden Aktiva sammanlagt Passiva A. Eget kapital I. Grundkapital II. Anslutningsavgiftsfond III. Uppskrivningsfond IV. Övriga egna fonder V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) B. Avskrivningsdifferens och reserver Avskrivningsdifferens Frivilliga reserveringar C. Avsättningar D. Förvaltat kapital E. Främmande kapital I. Långfristigt Masskuldebrevslån 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Från landskapet Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga långfristiga skulder Resultatregleringar II. Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övr. kortfristiga skulder Resultatregleringar Passiva sammanlagt Säkerheter och ansvarsförbindelser

18 3.4 Driftshushållningen Driftskostnaderna omfattar verksamhetskostnaderna, avskrivningar på anläggningstillgångar och överföringsposter. Driftsintäkterna omfattar verksamhetsinkomster och överföringsposter. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. I tabell 6 redovisas kommunvisa kostnader för varje enskild verksamhetssektor. I denna tabell framgår endast totalkostnaderna, d.v.s. någon indelning i externa respektive interna utgifter görs inte. Kommunernas totala driftskostnader uppgick till drygt 143 miljoner euro år 25. Detta var en ökning med 8,3 miljoner från 24. De områden som ökade mest räknat i euro var grundskolan och barnomsorgen på daghem följt av vård på åldringshem och hemtjänst. Grundskolan var det område som stod för den största andelen av kostnaderna, eller 19,5 procent. Därefter följde barnomsorg i daghem och vård på ålderdomshem (inklusive Gullåsen). Kostnaderna för socialväsendet ökade med nästan tre och en halv miljon till 53 miljoner och kostnaderna för undervisning och kultur med två miljoner till över 38 miljoner. I tabell 7 presenteras kommunernas driftshushållning utgående från kostnads- och intäktsslag. Lönerna var den klart största enskilda utgiftsposten för kommunerna. År 25 uppgick de till över 47 miljoner euro, vilket var 37 procent av verksamhetskostnaderna. Därtill kom drygt 13 miljoner i pensions- och socialförsäkringsavgifter, varför personalkostnaderna totalt utgjorde 47 procent av verksamhetskostnaderna. Av driftsintäkterna på över 41 miljoner utgjorde externa försäljningsintäkter drygt hälften och avgifter 14 procent. I tabell 8 framgår specifikationer av vissa utgiftsslag. Tabellen omfattar både kommunerna och kommunalförbunden. Det bör påpekas att dessa uppgifter inte är helt kompletta och att det finns vissa differenser mellan specifikationerna och totaluppgifterna i andra driftsekonomitabeller. Trots detta ger tabellen en rätt god bild av hur utgifterna fördelar sig på undergrupper. När det gäller köp av övriga tjänster är rese- och transporttjänster den största kategorin och står för över tre miljoner i utgifter. T.ex. skolskjutsarna är en stor post på detta område. Av material, förnödenheter och varor utgör värme, el och vatten den dominerande gruppen. Av de understöd som betalades ut gick den största delen, eller nästan sex miljoner till hushållen. Dessa understöd finns främst inom den sociala sektorn, där stöd för hemvård av barn är den största biten eller 2,2 miljoner, men också utkomststöden är betydande liksom stöden för närståendevård och handikappservice. 14

19 Tabell 6: Kommunernas driftskostnader per sektor 24 och Förändring Sektor 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro 11 Allm. förvaltn. 21 Socialförv. 24 Barnomsorg i daghem 26 Övrig barnomsorg 21 Vård av barn o. unga på inr. 215 Annan barn- o. familjevård 22 Vård på åldringshem 225 Vård av handikapp. på inr. 23 Specialomsorgen 235 Hemtjänst 24 Annan serv. för åldr. o. handik. 245 Missbrukarvård 29 Övr socialvård 31 Utbildn.- o kulturförvaltn. 35 Grundskola ,6 1,8 8,9 2,5,4 1,1 7,8,6 3,4 4,8 3,9,4 1,1,4 19, Medborgarinstitut , Övrig undervisning 11 1, Bibliotek , Idrott och friluftsliv ,8 36 Ungdomsarb ,8 377 Museer, teatrar, orkestrar ,2 39 Allm. kulturverksamhet , Samhällsplanering 42 Byggnadstillsyn 44 Miljövård 46 Trafikleder 47 Parker o. allmänna områden ,3,5,1 2,1 1, Brand- och räddningsväsendet , Rättsväsen o säkerhet 55 52, Byggnader o lokaler 545 Intern service 555 Främjande av näringslivet 61 Vatten- och avloppsverk 62 Energiförsörjning 625 Avfallshantering 63 Kollektivtrafik 64 Hamnverksamhet 66 Jord- och skogsbrukslägenh. 669 Övrig affärsverksamhet 69 Övrig verksamhet 7 Totalt ,4 1,9,4 3,6 6,1 1,6,4 3,3,,,5 1, Allmän förvaltning 2 Socialväsende 3 Undervisning o kultur ,6 36,7 26, Övriga tjänster , Fotnot: Denna tabell innehåller uppgifter om totalkostnader, d.v.s inklusive interna kostnader

20 Tabell 7: Kommunernas driftshushållning 24 och 25. Kostnader och intäkter enligt kostnads- och intäktsslag Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro Driftskostnader: Löner och arvoden , Betalda pensioner 72 43, -29 Pensionsförs avg ,7 799 Övriga soc förs avg ,6 263 Kundtj. köpta av landskapet ,5 311 kommuner , 55 kom. samf ,1 862 staten 71 18, -53 övriga ,9 227 Köp av övriga tjänster ,9-295 Material, förnödenheter, varor ,9 37 Understöd ,4 145 Hyror, externa ,9 99 Hyror, interna ,4 314 Övriga kostnader ,6 117 Verksamhetskostnader totalt , Därav: Interna kostnader totalt ,6-536 Avskrivningar och nedskrivningar Överföringsposter Övriga kalkylerade kostnader Driftsintäkter: Försäljningsintäkter , Interna försäljningsintäkter , Avgifter ,4 223 Understöd och bidrag: - sysselsättningsunderstöd ,3 - av EU 54 75, övriga ,9-43 Hyror, externa , 114 Hyror, interna ,4 274 Övriga intäkter ,8 17 Ändring av produktlager (ökn +, minskn -), Tillverkning för eget bruk, Verksamhetsintäkter totalt , 1 34 Därav: Interna intäkter totalt , Överföringsposter Övriga kalkylerade intäkter Kostnader och intäkter per invånare, euro: Driftskostnader: Löner och arvoden Soc o pens.avgifter Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter, varor Understöd Hyror Övriga kostnader Verksamhetskostnader totalt Därav: Interna kostnader totalt Avskrivningar och nedskrivningar Driftsintäkter: Försäljningsintäkter Avgifter Understöd och bidrag: Hyror Verksamhetsintäkter totalt Därav: Interna intäkter totalt

21 Tabell 8: Specifikation av vissa driftskostnader 24 och 25, 1 euro Kommunerna och kommunalförbunden Köp av övriga tjänster Kontors-, bank- och experttjänster Tryckning och annonsering Post- och teletjänster Försäkringar Renhållnings- och tvätteritjänster Byggande och underhåll av byggnader och områden Byggande och underhåll av maskiner och anläggningar Inkvarterings- och måltidstjänster Rese- och transporttjänster Social- och hälsovårdstjänster Utbildnings- och kulturtjänster Andel av beskattningskostnaderna Övriga samarbetsandelar Övriga tjänster Material, förnödenheter och varor Kontors- och skolmaterial Litteratur Livsmedel Beklädnad Mediciner och vårdmaterial Städ- och rengöringsmaterial Bränsle och smörjmedel Värme, el och vatten Inventarier Byggnadsmaterial Övrigt material Understöd Understöd till hushåll Understöd till sammanslutningar Hyresutgifter, externa Hyror för byggnader och lokaler Hyror för maskiner och anläggningar Hyror för jord- och vattenområden Övriga hyror

22 3.5 Investeringar Kommunernas investeringsutgifter per utgifts- och inkomstslag samt efter huvudsektor framgår av tabell 9. Kommunernas totala investeringsutgifter uppgick till nästan 26 miljoner euro år 25. Två tredjedelar av detta belopp satsades på byggnader. Av investeringarna i byggnader stod bostadsbyggnader för mindre än en halv miljon, medan investeringar i övriga byggnader uppgick till över 17 miljoner. Av dessa satsades knappt två miljoner på byggnader för daghem samt drygt en miljon vardera på byggnader för grundskolor och förvaltning. Nästan en tredjedel av utgifterna täcktes av investeringsinkomster, där landskapsandelar utgjorde den helt dominerande delen, eller 5,8 miljoner. Den del av investeringsinkomsterna som utgjordes av försäljningsinkomster kom främst från försäljning av jord- och vattenområden,,6 miljoner. Fördelat på huvudsektorer investerades,5 miljoner inom området allmän förvaltning, 1,5 miljoner inom socialväsendet, 6, miljoner inom undervisning och kultur samt hela 17,8 miljoner inom övriga tjänster. Av övriga tjänster stod vatten- och avloppsverk för 8,2 miljoner, byggnader och lokaler 3,9 miljoner samt hamnverksamhet för 1,7 miljoner. Trafikleder samt brand- och räddningsväsendet stod för dryga miljonen var av övriga tjänster. 18

23 Tabell 9: Kommunernas investeringar 24 och euro 25 1 euro Fördelning, Förändring procent 1 euro Varutyp/utgifts-/inkomstslag Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar Mark- och vattenområden Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Transportmedel ,3 1,1 1,2 65,8 22,9, Övriga maskiner och inventarier ,5 29 Övriga materiella tillgångar ,7-167 Värdepapper i anläggningstillgångar Investeringsutgifter sammanlagt ,8 1, Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet , av kommuner och kom. förbund 15 45,6 - av EU 15 52,7 - av övriga 874 Försäljning av anläggningstillgångar: ,2-112 Immateriella tillgångar Jord- och vattenområden Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Transportmedel Övriga maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar ,6 8,4,,1,1,3,1, Värdepapper i anläggningstillgångar 96 1,3 96 Investeringsinkomster sammanlagt , Investeringsutgifter och -inkomster enligt huvudsektor Utgifter: Allmän förvaltning ,1-59 Socialväsende ,9-812 Undervisning och kultur ,2-6 9 Övriga tjänster , Totalt , Inkomster: Allmän förvaltning ,8 243 Socialväsende , Undervisning och kultur , Övriga tjänster ,4 9 Totalt , Nettoinvesteringsutgifter: Allmän förvaltning , -32 Socialväsende ,5 386 Undervisning och kultur , Övriga tjänster , Totalt ,

24 3.6 Kommunalförbunden I tabell 1 finns summerade uppgifter om kommunalförbundens drift och investeringar samlade. Verksamhetskostnaderna ökade med närmare en miljon från 24 och uppgick år 25 till drygt 16,8 miljoner euro. Av detta var 77 procent personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna utgjorde avgifter och hyror fem procent, medan den helt dominerande delen var försäljningsintäkter från kommunerna, eftersom det är genom dem som kommunalförbundens verksamhet i huvudsak bekostas. Detta innebär också att kommunalförbundens verksamhetskostnader och -intäkter i stora drag är lika stora. Investeringarna uppgick till drygt en halv miljon, vilket är en halv miljon mindre än 24. Till största delen investerade kommunalförbunden i byggnader. Finansieringsandelar från landskapet utgjorde drygt,1 miljoner och från kommunerna nästan,1 miljoner euro. 2

25 Tabell 1: Kommunalförbundens driftshushållning och investeringar Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro Driftskostnader efter slag Löner och arvoden ,4 535 Pensionsförs. avg ,9 17 Övriga soc. förs. avg ,8 74 Kundtj. köpta av landskapet, kommuner, kom. samf ,8-38 övriga 2 57,3 37 Köp av övriga tjänster ,8 19 Material, förnödenheter, varor ,2 9 Understöd 3 2, -1 Hyror ,1 37 Övriga kostnader ,7 18 Verksamhetskostnader totalt , 939 Avskrivningar och nedskrivningar ,9 19 Moms i återbäringssystemet ,1 122 Driftsintäkter efter slag Försäljningsintäkter ,4 1 7 Avgifter ,8-8 Hyror ,2 21 Övriga intäkter ,4-59 Verksamhetsintäkter totalt , 971 Driftskostnader efter sektor Allm. förvaltn ,5 238 Socialförv ,3-22 Vård på åldringshem ,1 159 Specialomsorgen ,3 74 Annan serv. för åldr. o. handik ,8 325 Utbildn.- o kulturförvaltn. 22, -22 Grundskola ,3 463 Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 17, -17 Mark- och vattenområden, Bostadsbyggnader ,7-35 Övriga byggnader ,7-25 Fasta konstruktioner och anordningar 8 1,4 8 Transportmedel, Övriga maskiner och inventarier ,1-76 Övriga materiella tillgångar 16, -16 Värdepapper i anläggningstillgångar, Investeringsutgifter sammanlagt , -656 Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet , av kommuner och kom. förbund , av EU, - av övriga 7 3,2 7 Försäljning av anläggningstillgångar, Investeringsinkomster sammanlagt ,

26 3.7 Nyckeltal Tabell 11 innehåller allmänna uppgifter samt olika kommunalekonomiska nyckeltal för hela Åland, medan tabellerna 12 och 13 visar kommunvisa relationstal, den senare tabellen sådana som har att göra med beskattningen. Definitioner av nyckeltalen finns i avsnittet Beskrivning av statistiken. Med hjälp av nyckeltalen kan vi konstatera att de beskattningsbara förvärvsinkomsterna ökade med 21 miljoner medan kommunernas andelar av samfundsskatten minskade med närmare tio miljoner. Sammantaget ökade den totala skattebasen per invånare något. Till följd av att den genomsnittliga skattegraden steg något ökade också skatteinkomsterna och uppgick till närmare 2 7 euro per person. Landskapsandelarna för driften blev något högre än 24 och uppgick år 25 till drygt 83 euro per person. Verksamhetskostnaderna ökade dock mer än verksamhetsintäkterna vilket ledde till att årsbidraget minskade från 38 euro per person till 263 euro per person Investeringarna minskade från 1 euro per person till knappt 7 euro per person. Detta gjorde att årsbidraget räckte till 39 procent av nettoinvesteringarna. I kommunernas balanser tog sig detta uttryck i att lånestocken ökade från knappt 1 9 till drygt 2 1 euro per invånare. Kassamedlen per invånare var något lägre än 24 eller 479 euro per person medan likviditeten mätt i antal dagar sjönk från 41 till 32 dagar. Regional jämförelse Om man gör en regional jämförelse av vissa nyckeltal, ser man att Mariehamns verksamhetskostnader per invånare låg betydligt högre än motsvarande tal för landsbygden och skärgården. Men eftersom verksamhetsintäkterna i staden räckte till en betydligt större del av utgifterna (4 procent jämfört med procent för landsbygden och skärgården), blev ändå verksamhetsbidraget (som är negativt) på ungefär samma nivå i Mariehamn och på landsbygden, medan det var större i skärgården. Skatteinkomsterna per person var drygt 3.3 euro i Mariehamn, medan det låg strax över 2. euro på landsbygden och i skärgården. Landskapsandelarna för driften var störst för skärgårdskommunerna, över 2. euro per person, jämfört med 1. euro i landsbygdskommunerna och knappt 4 euro per person i staden. Jämfört med 24 inverkade de högre skatteinkomsterna i Mariehamn samt något högre landskapsandelar till att staden fick ett högre årsbidrag för 25, från 272 euro 24 till 49 euro 25. För skärgården var det tvärtom, minskade skatteinkomster och lägre landskapsandelar gjorde att årsbidraget sjönk från 569 euro per person till 372 euro per person. Även för landsbygden sjönk årsbidraget 25 jämfört med 24, från 292 euro till 13 euro. När det gäller inkomstfinansiering av investeringar har Kökar ett negativt tal, vilket beror på att kommunen hade en nettoinkomst p g a försäljning av anläggningstillgångar. Det negativa talet för Finströms del beror på att kommunen redovisar ett negativt årsbidrag. Skärgårdskommunerna hade betydligt mera kassamedel per person än Mariehamn och landsbygdskommunerna och därmed också en högre likviditet. Regionalt hade Mariehamn den högsta lånestocken per person följt av landsbygden. 22

27 Tabell 11: Allmänna uppgifter och ekonomiska nyckeltal för kommunerna Antal invånare Beskattningsbar inkomst föregående år, 1 euro för förvärvsinkomster - andelar av samfundsskatten Beskattningsbar inkomst, euro per invånare Skatteprocent 16,4 16,49 16,56 16,63 Fastighetsskatt -stadigvarande bostad,1,1,2,1 - annan bostad,9,9,9,9 -allmän skatteprocent,17,17,18,26 Skatteinkomster 1 euro euro/inv Landskapsandelar 1 euro euro/inv Verksamhetsintäkter, euro/inv Verksamhetskostnader, euro/inv Verks.int. /verks.kostn., procent 26,3 26,4 26,9 27,3 Verksamhetsbidrag, euro/inv Årsbidrag 1 euro procent 12,8 8, 6,8 5,6 euro/inv procent av avskrivn Inkomstfinansiering av investeringarna Nettoinvesteringar, euro/inv Soliditet, procent Kassamedel , ,8 39, ,7 3, ,2 38, ,9 1 euro euro/inv Likviditet, dagar Finansiella tillgångar, euro/inv Lånestock euro euro/inv Relativ skuldsättning, procent Lånekostnadsbidrag, procent , , , ,

28 Tabell 12: Kommunvisa relationstal 25 Resultaträkning Verks.- Verks.- Verks.- Verks.- Skatteinkomster Landskaps- Årsbidrag Ink.- Låneintäkter kostn. intäkter/ bidrag andelar % fin. kostn.- euro/ euro/ -kostn. euro/ 1 euro/ 1 euro/ 1 % euro/ av av in.- bidr. inv inv % inv euro inv euro inv euro inv avskr. vest. % Brändö , , ,1 967 Eckerö , , ,6 62 Finström , , ,3 64 Föglö , , ,7 593 Geta , , ,3 19 Hammarland , , ,1 12 Jomala , , ,1 148 Kumlinge , , , 38 Kökar , , ,1 365 Lemland , , ,8 51 Lumparland , , ,9 171 Saltvik , , ,6 72 Sottunga , , Sund , , ,6 73 Vårdö , , , Mariehamn , , , 247 Landskomm , , , Landsbygden , , , Skärgården , , ,6 57 Hela Åland , , ,6 224 Investeringar och balansräkning Netto- Soliditet Kassamedel Likvidi- Finansi- Lånestock Relativ Koncernens invest. % tet, erings skuld- lånestock euro/ 1 euro/ dagar förmög. 1 euro/sättning 1 euro/ inv euro inv euro/inv euro inv % euro inv Brändö , Eckerö , Finström , Föglö 91 75, Geta 27 35, Hammarland , Jomala 213 6, Kumlinge , Kökar , Lemland , Lumparland , Saltvik 22 57, Sottunga 55, Sund , Vårdö , Mariehamn , Landskomm , Landsbygden , Skärgården , Hela Åland ,

29 Tabell 13: Kommunvisa relationstal för beskattningen Beskattningsbar inkomst 24 Skatteprocent Fastighetsskatt 25 För för- Andelar Totalt Per Stadigv. Annan Allmän vävs- av samf.- invånare bostad bostad ink. skatten 1 euro 1 euro 1 euro Brändö ,5 17,5 18,,,9, Eckerö ,5 17,5 18,,,9,5 Finström , 17,5 18,25,,9,1 Föglö ,75 17, 17,,,9,6 Geta ,5 18,5 18,5,3,9,5 Hammarland , 16, 17,,,9,2 Jomala , 17, 17,,,9,75 Kumlinge ,5 18,5 18,5,,9,4 Kökar ,5 18,5 18,5,1,9,6 Lemland , 17, 17,,,9,15 Lumparland ,5 18,5 18,5,,9,3 Saltvik , 17,25 17,5,,9,2 Sottunga ,5 17,5 17,5,,9, Sund ,5 18,5 18,5,2,9,2 Vårdö ,5 17,5 17,5,,9,15 Mariehamn , 16, 16,,,9,12 Landskomm ,18 17,3 17,57,2,9,4 - Landsbygden ,12 17,25 17,54,2,9,41 - Skärgården ,57 17,63 17,73,1,9,32 Hela Åland ,56 16,63 16,78,1,9,26 25

30 3.8 Verksamhetsuppgifter I tabell 14 presenteras några uppgifter om kommunernas verksamhet och tabell 15 innehåller verksamhetsuppgifter från den sociala sektorn. I tabell 16 framgår ytterligare uppgifter från denna sektor presenterade efter ålder. Utgående från verksamhetsstatistiken kan man notera att detaljplaner omfattande drygt 11 hektar godkändes år 25, vilket var betydligt mer än året före. Inom byggnadstillsynen behandlades närmare 1 2 tillståndsansökningar. Utlåningen vid de kommunala biblioteken minskade med nästan 13 5 band till Antalet elever i grundskolan ökade med tio och uppgick till 3 59 höstterminen 25. För ytterligare uppgifter om grundskolan hänvisas till den statistik som årligen publicerar i serien Statistikmeddelande, Utbildning. Statistiken finns också på s hemsida, Antalet bostäder som kommunerna ägde ökade från 435 år 24 till 448 år 25. Bostäderna som ägdes av kommunala bolag ökade från 558 till 568. Sammanlagt ökade det kommunala bostadsbeståndet från 1 9 till 1 22 lägenheter, vilket är närmare åtta procent av det totala bostadsbeståndet på Åland. Antalet barn på daghem ökade från år 24 och uppgick till år 25. Inom familjedagvården minskade antalet barn något. Totalt ökade antalet barn inom barnomsorgen till Inom lekverksamheten var antalet barn i genomsnitt 81. På ålderdomshem (Trobergshemmet, De Gamlas hem och Sunnanberg) och Gullåsen bodde 218 personer vid slutet av året. Detta är en minskning med 31 klienter sedan 24. Däremot ökade antalet klienter på periodplats med 19 stycken och uppgick till 93 klienter vid årets slut. Antalet hushåll som fick hemtjänst minskade och uppgick till 565 stycken. Närståendevården ökade något i omfattning. Stöd för närståendevård betalades ut till 26 personer. Av dessa var över 35 procent 65 år eller äldre. Antalet vårdade inom ramen för närståendevården uppgick till 34. Ålderdomshemmen och Gullåsen domineras av klienter som är 85 år eller äldre. År 25 hörde 55 procent av de boende till denna ålderskategori. Över 18 procent av invånarna som var 85 år eller äldre bodde på någon av dessa inrättningar. Även inom serviceboende var andelen personer i åldrarna 85 år eller äldre dominerande. På ålderdomshemmen, Gullåsen och inom serviceboende var procent av klienterna 65 år eller äldre, medan närståendevård, som ges av anhöriga i hemmet, också omfattar en hel del yngre personer. I denna vårdform var 53 procent av klienterna 65 år eller äldre. Den närståendevård som statistikförs är den för vilken kommunal ersättning betalas ut. När det gäller hemtjänsten är det hushåll och inte personer som 26

31 Tabell 14: Verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner Allmänna uppgifter Anställda Antal Per 1 invånare Förtroendeorgan Grundskola Antal elever Bibliotek Utlåning, band Antal Per invånare Samhällsplanering Godkända detaljplaner, hektar Byggnadstillsyn Behandlade tillståndsansökningar Behandlade anmälningsärenden Trafikleder Kommunalvägar, km Bostäder Bostäder som kommunerna äger Antal Yta Bostadsaktielägenheter som kommunerna äger Antal Bostäder i kommunala bolag Antal Yta Summa bostäder som kommunerna äger eller Antal har bestämmanderätt över Per 1 invånare Vatten- och avloppsverk Vattenmängd som pumpats i nätet, 1 m Mottaget avloppsvatten, 1 m Övrigt Åkerareal i kommunernas ägo, ha Skogsareal i kommunernas ägo, ha Utarrenderade områden, ha