Karolinska Institutet,

Transkript

1 Idrottsmedicinska sektionen vid Karolinska Institutet en presentation av vår forskning Vår sektion är mycket aktiv i forskning och utbildning och har mycket kul tillsammans. Verksamheten är möjlig tack vare ett oumbärligt finansiellt stöd av Svenska Spel till en idrottsmedicinsk professur vid Karolinska Institutet. En ny professor började sin verksamhet hösten 1997 och aktiviteterna som presenteras i detta nummer har i princip utförts under 1998 till Det är ett privilegium att få presentera sektionens omfattande och spännande forskningsaktiviteter. Per Renström Karolinska Institutet, Institutionen för kirurgisk vetenskap, Sektionen för idrottsmedicin, Stockholm Sektionen samlad på en forskningsretreat 2002 dvs en av de retreater sektionen för diskussion om forsknings- och utbildningsfrågor två gånger per år. Intresset för och behovet av idrottsmedicinsk service, utbildning och forskning är stort i vårt land. Ett stort steg i utvecklingen av detta ämne var inrättandet av den första professuren i idrottsmedicin i landet 1987 med finansiellt stöd av dåvarande Tipstjänst (nuvarande Svenska Spel) och Folksam. Målet var att professuren i Idrottsmedicin vid Karolinska Institutet skulle utgöra ett nav för den idrottsmedicinska verksamheten i Stockholmsregionen och stimulera till ökad aktivitet i landet i stort. Förste innehavare var Ejnar Eriksson, som gick i pension En ny tjänst utlystes ånyo 1996 och tillsattes den 1 september 1997 med undertecknad som ny innehavare av tjänsten. Skapandet av denna för idrottsmedicinen viktiga professur har kunnat förverkligas genom ett finansiellt stöd av Svenska Spel. Detta stöd av Svenska Spel är oumbärligt för svensk idrottsmedicin. Om detta stöd ej fanns skulle någon i konkurrens tillsatt professur i ämnet idrottsmedicin med tillhörande sektion ej finnas på Karolinska Institutet. Idag finns endast två konkurrensutsatta professorer i idrottsmedicin i Sverige nämligen den vid Karolinska Institutet och den vid universitetet i Umeå. Fyra adjungerade professorer har dock utsetts under det senaste året till stort gagn för svensk idrottsmedicin Vår verksamhet innefattar i stort forskning och utbildning i idrottsmedicin samt medverkan till framstående och effektiv idrottsmedicinsk service i nära samarbete med idrottsrörelsen. Verksamheten skall utgöra ett nav för forskning, utbildning och service i ämnet idrottsmedicin regionalt och nationellt samt vara internationellt 7

2 aktiv och förhoppningsvis framstående. En framgångsrik idrottsmedicinsk service är avhängigt av en gedigen och välutvecklad utbildning och forskning. Integreringen av medicinsk service, utbildning och forskning är helt nödvändig för att svensk idrott och samhället i stort skall få optimalt utbyte av denna verksamhet. Sektionen för Idrottsmedicins specifika mål är att 1. producera egen högkvalitativ forskning, där denna blir bedömd i s.k. peer-reviewed tidskrifter. Dessutom skall vi sammanställa, popularisera och sprida våra vetenskapliga rön till svensk idrott och till övriga intressenter i samhället. 2. stimulera till utbildning av högsta kvalitet på alla nivåer för att höja och förbättra kunskapsnivån runt om i landet om den fysiska aktivitetens och idrottens positiva resp. negativa effekter. 3. bygga upp en logistik, så att handläggningen av skador och andra bieffekter uppkomna vid idrottsutövning och fysisk aktivitet medger optimal behandling och möjliggör snabb återgång till fysisk aktivitet med höga funktionella krav på kortast möjliga tid. 4. verka för utökat regionalt, nationellt och internationellt samarbete inom idrottsmedicin och idrottsvetenskap 5. bedriva denna verksamhet i en etiskt sund och stabil miljö samt i en öppen, ärlig, kamratlig och positiv anda. Dynamisk yoga för hela sektionen under retreat är inte endast en effektiv fysisk aktivitet utan skapar också en härlig stämning 8 Resurser Forsknings- och utbildningsverksamheten är idag samlad och förlagd till en idrottsmedicinsk sektion vid institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet. Den kliniska idrottsmedicinska servicen bedrivs av enheter som Artrokliniken, St Görans sjukhus AB och idrottsmedicinska sektionen, ortopedkliniken på Karolinska sjukhuset och koncentreras på omhändertagande, diagnostik, behandling, rehabilitering av människor med idrottsrelaterade skador/besvär, samt testverksamhet mm. En stor del av verksamheten ägnas åt förebyggande åtgärder. På Karolinska sjukhuset (KS) finns f.n. en mindre klinisk verksamhet med en professor och överläkare, en biträdande överläkare och en underläkare, tre halvdagsmottagningar, och tillgång till operationsverksamhet finns två hela dagar och tre halva dagar. På KS finns även internmedicinsk expertis med erfarenheter av idrott tex chefsläkaren för SOK. En sekreterare som verkar som koordinator är knuten till sektionen. Forskningsverksamheten utförs till största delen på KS. Sektionen har tillgång till allt förbättrade laboratorieresurser. Till sektionen för idrottsmedicin och ortopedkliniken KS, hör ett laboratorium, Idrotts-lab, där en stor del av forskningen inom rehabilitering och praktisk evaluering av patienter resp. försökspersoner utförs. Lokalen är belägen i källarplanet med ingång från kulverten. Nytt laboratorium i M3 huset på KS beräknas vara klart för inflyttning senast februari 2003 och kommer att bli ett stort lyft för vår sektion. Vi har vidare tillgång till ett biomekaniskt laboratorium, Motorik-lab, beläget på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Vidare har sektionen för idrottsmedicin tillgång till ett biokemiskt laboratorium, Ortoped-lab, i M3 huset på KS område, där vi utför våra djurstudier. I övrigt samarbetar vi med andra forskningslaboratorier och då främst ortopedkliniken vid University of Vermont i USA. På Artrokliniken, St Görans sjukhus AB finns en utomordentligt väl fungerande klinisk verksamhet, med 200 patient besök per vecka och ca 4000 patienter opereras för skador i rörelseapparaten per år. Inriktningen är främst mot sjukvårdsproduktion, och i dag arbetar 13 läkare, ett stort antal sjuksköterskor och undersköterskor, samt sju sjukgymnaster vid kliniken. På Artrokliniken utförs en stor del av Ingrid Canholm-Pluntky är sektionens sekreterare och koordinator och är mycket betydelsefull för vår verksamhet den kliniska forskningen, eftersom man där har stora patientmaterial. Forskningsaktiviteter Den idrottsmedicinska sektionens forskning är av praktiska skäl indelad i fyra olika forskningsområden. Det bör påpekas att dessa samverkar och är integrerade. I. Klinisk forskning Mål: Forskningen strävar efter att säkerställa att skador som inträffar i samband med idrott och fysisk aktivitet skall behandlas och rehabiliteras på ett optimalt sätt och säkerställa återgång till full funktion och till aktivitet på samma nivå som innan skadan så snabbt som möjligt utan att läkning och funktion påverkas. 1. Outcome-studier från kvalitetssäkring till klinisk rutin I vårt kliniska arbete pågår ständigt en kvalitetskontroll och ett utvecklingsarbete med att samla erfarenheter från och dra slutsatser om de behandlingar som ges. Inriktningen på det kliniska arbetet är f.n. mest inriktat på knäledsskador och då främst främre korsbandsskador, en av de svåraste idrottsrelaterade skadorna att behandla. Kartläggningen rör allt ifrån uppkomstsätt till behandling (kirurgisk eller icke-kirurgisk) och rehabilitering. Målet med analyser av uppkomstsätteten är att försöka se ett mönster som tillsammans med riskfaktorer kan leda till förebyggande åtgärder. Patientunderlaget med knäledsskador som i dag finns på Karolinska

3 sjukhuset räcker inte till för att genomföra omfattande sk. outcome-studier, varför denna forskning huvudsakligen sker i samarbete (genom bildandet av Tipskliniken) med Artrokliniken på St Görans sjukhus AB. De flesta patienter som behandlas i vår kliniska verksamhet ingår i någon av de många prospektiva, randomiserade sk outcome-studier som påbörjats under de senaste åren. Det är framförallt behandling vid främre korsbandsskador, menisk- och broskskador i knäleden, traumatiska urledvridningar och andra skador i skuldran samt ligamentskador i fotleden samt överbelastningsskador i muskler och senor som f.n. är föremål för utvärdering. Både de kirurgiska och konservativa behandlingarna samt kombinationer härav pågår i ett 10-tal s.k. outcome-studier av prospektiv randomiserad karaktär dvs vi följer patienterna framåt i tiden med olika behandlingsalternativ till vilka de slumpmässigt utvalts.. Exempel på meniskstudier I en mycket omfattande studie av Forssblad och Weidenhielm (1) med data från alla patienter (n=6519) som hade genomgått knäledsartroskopi på Artrokliniken, S:t Görans sjukhus under 3,5 år (januari1993 till juli 1996) utfördes 4101 i lokalbedövning och resterande under narkosbedövning. Det primära var att undersöka om det vid operation i lokalbedövning förelåg några nackdelar jämfört med narkos. Resultaten visade ingen skillnad vad gäller reartroskopifrekvens dvs förnyad artroskopi mellan de två grupperna. I lokalbedövningsgruppen var 0,9% av artroskopierna ofullständigt utförda pga obehag vid undersökningen. I en annan studie av Jacobson och medarbetare (2) jämfördes tre olika bedövnings metoder i samband med artroskopi i knäleden. 400 patienter randomiserades (utvaldes slumpmässigt) till operation i lokalbedövning (n=200), allmän narkos (n=100) eller ryggmärgsbedövning(n=100). Signifikant fler i gruppen som fick ryggmärgsbedövning använde smärtstillande efter operation jämfört med de andra grupperna. Det var ingen skillnad mellan grupperna avseende återgång till arbetet (över 50 % inom 3 dygn). I 92 % av fallen kan planerad knäledsartroskopi i lokalbedövning användas på ett bra sätt ur teknisk synvinkel. Dessa studier visar att artroskopi i lokalbedövning fungerar väl i erfarna händer. Exempel på korsbandsstudier Främre korsbandsskador är den idrottsskada som leder till längst avbrott från idrott, störst kostnader för samhället samt resulterar i störst grad av bestående idrottsinvaliditet. Senare studier har rapporterat att kvinnor drabbas i högre utsträckning av främre korsbandsskador än män och fler skador inträffar ju högre spelnivå spelaren befinner sig på. In en studie i samarbete med Umeå universitet av Söderman, Werner och medarbetare (3) fann man att två tredjedelar av de främre korsbandsskadade spelarna hade 2-7 år efter skadan slutat spela fotboll p g av symptom från sitt skadade knä. Denna studie visar vikten av att ej låta unga kvinnliga fotbollsspelare för tidigt spela match på seniornivå. Swirtun och medarbetare har studerat varför patienter med främre korsbandsskada väljer kirurgisk behandling. I studien inkluderades endast patienter som ännu inte bestämt sig för kirurgisk behandling. Patienter med högre aktivitetsnivå opererades i större utsträckning än de med lägre aktivitetsnivå. Likaså valde patienter mellan 18 och 30 år kirurgi oftare än patienter mellan 31 och 50 år. De flesta uppgav instabilitet och att knäleden vikt sig som en orsak. Några patienter uppgav att de inte klarade och några trodde de in skulle kunna utföra sina tidigare aktiviteter(före skadan). Några uppgav att någon i deras bekantskapskrets hade rekommenderat dem att operera sitt knä, medan några var rädda för framtida problem t. ex. brosk eller meniskskada. Några patienter valde operation för att deras doktor rekommenderade det. Den kirurgiska åtgärden vid främre korsbandsskador innebär en rekonstruktion av det främre korsbandet för att återställa knäledens stabilitet. Hur länge denna stabilitet kan bibehållas och hur resultaten ser ut efter riktigt lång tid saknas det dock kunskap om. Under åren genomgick 134 patienter rekonstruktion av främre korsbandet på Karolinska sjukhuset, det enda sjukhus som då behandlade främre korsbandsskadade patienter med denna operationsmetod efterundersöktes 87 av dessa patienter av en oberoende ortoped, professor RJ Johnson (Burlington, Vermont, USA). En liknande efterundersökning har nu genomförts av Mikkelsen och medarbetare på samma patientgrupp, 30 år efter operation, och åter gjorts i samarbete med professor RJ Johnson. Patienterna är idag i årsåldern, en ålder då knäledsbesvär inte är ovanliga och många människor utvecklar olika grad av knäledsartros dvs förslitning i knäleden. Bearbetning av data pågår f.n. 2. Testa mätinstrument Ett viktigt arbete som f.n. pågår är att validera och reliabilitetstesta de olika utvärderingsinstrument (funktionella tester, scorer) som finns framtagna av andra och har modifierats i vår grupp. Vissa patienter klagar på främre knäledssmärtor efter en främre korsbandsrekonstruktion. Idag saknas dock reliabilitetstestade och validitetstestade instrument, som mäter förekomst av främre knäledssmärtor efter främre korsbandsrekonstruktion. Syftet med en undersökning av Grundström, Holm och Werner var att genom att modifiera en tidigare publicerad version (Werner S et al, 1993) av en funktionell knäledsscore för bedömning av främre knäsmärtor utveckla en skräddarsydd knäledsscore som mäter främre knäsmärtor hos främre korsbandsskadade patienter. Resultatet påvisade hög reproducerbarhet, d v s att knäledsscoren har mycket god tillförlitlighet samt att det passade bäst för patienter med främre korsbandsskador. Genom att använda denna knäledsscore för att mäta förekomst av främre knäsmärtor hos patienter med främre korsbandsskador kan de patienter som har dessa smärtproblem identifieras och därmed erhålla specifik behandling för detta. 3. Datasystem-utveckling, inom Artro kliniken, som stöd till forskningen a. Utveckling av registreringsprogram för forskning Ett datasystem har konstruerats för att kunna mata in data kopplade till en viss diagnos eller en viss operation. Formuläret konstrueras av användaren själv och valfritt antal formulär/frågor kan läggas in. Kopplingar kan göras direkt till journaldatasystemet och röntgensystemet vilket gör att onödiga dubbelinmatningar ej sker. Formuläret kan bli obligatoriska vid registrering av valfria diagnoser/operationer. Systemet tillåter, efter inmatning, export till valfritt statistiksystem. Sökningsprogram för olika kombinationer av operationer och diagnoser samt sökprogram för olika typer av reoperationer är också utvecklade. b. Utveckling av video/bildsystem Ett ytterligare system har utvecklats för att lagra bilddokument i denna 9

4 patientdatabas. Till detta system är en dator på operation kopplad som gör att operationsbilder (främst artroskopi) kan lagras i klinikens journaldatabas. Koppling finns också mot röntgenavdelning där exempelvis magnetkamera (MR) bilder kan lagras i detta system. Ytterligare möjligheter är digitala bilder från kameror och övriga dokument såsom t.ex. Excel- och Wordfiler. Systemet används för att dokumentera operationer och möjliggör utbildning med samtidig analys av exempelvis operations- och MR-fynd. Detta system är unikt för Sverige och kommer att underlätta/kvalitetssäkra forskning och utbildning. c. Enkätsystem Ett enkätsystem har inköpts för datainsamling via scanner av inlästa formulär, , internet eller fax. Detta system fungerar utmärkt och möjliggör ett ökat antal kvalitetsenkäter men också insamling av data till forskningsprojekt. Systemet kan kopplas till Artroklinikens patientadministrativa system vilket medför att dubbelinmatning av data förhindras. Utrustningen består av en scanner med arkmatare mod. Vision 1000 och tillhörande programvara, Formic som senare ersatts med Teleform Elite 7.0. Utrustningen är primärt avsedd att användas inom ramen för kliniska forskningsprojekt knutna till Tipskliniken. Systemet fungerar så att man med hjälp av programvaran kan tillverka formulär som sedan scannas in i datorn varvid informationen i formuläret direkt lagras i ett eller flera valfria databasformat. Systemet är mycket flexibelt och anpassningsbart till olika situationer. I ett initialskede har systemet med framgång använts för uppföljning och kvalitet av patienter vid Artrokliniken. Systemet kommer fortsättningsvis att användas i flera av våra pågående studier. Möjlighet finns även att använda befintliga formulär tillverkade i andra program, liksom utbyggnadsmöjligheter för PDF-baserade formulär för informationshantering via internet Visioner för sektionen för idrottsmedicin, KI: Vår ambition är att näst intill alla patienter som behandlas på relaterade enheter skall ingå i någon slags prospektiv sk. outcome-undersökning eller om detta inte går i en sk. casecontrol studie. Omhändertagandet av patienterna blir föremål för uppföljning och forskning. Detta kan ske genom att 10 alla journaler digitaliseras så att en databas upprättas med testresultat före och efter behandling, video från operationer, film om tillgängliga skademekanismer mm När valideringen av hur vi skall utvärdera behandlingsresultatet vid t.ex. främre korsbandsskador är klar, kan detta gradvis föras över till att bli en modell för hur behandlingen av denna skada kontinuerligt skall kvalitetskontrolleras. Med tillförlitliga utvärderingsinstrument kan också införandet och bedömningen av nya behandlingsprinciper snabbt utvärderas. Detta kan leda till en allmänt accepterad modell för hur denna skada skall utvärderas. Dagens forskning kommer att bli morgondagens självklara kvalitetskontroll. Forskningsgrupp : Studier av rörelseorganens skador Ledare: Björn Engström, Magnus Forssblad, Per Renström, Suzanne Werner, Kalle Eriksson Deltagare: Anders Valentin, Göran Yllner, Leif Hansson, Lars Ekström, Eva Jacobson, Peter Wange, Eva Möller, Anne Fältström, Erik Carsjö, Karl Eriksson, Göran Ohlen, Linda Swirtun II. Optimal rehabilitering och återhämtning för snabb återgång till idrott Mål: Vårt mål är att forska fram och utvärdera en optimal, effektiv generell och individuell rehabiliteringsplan för olika typer av skador samt att säkerställa att rehabiliteringsmetoder och tekniker är optimala, effektiva och säkra och att de ej försämrar eller negativt påverkar en skadad och läkande vävnad. få fram variabler som kan ange när en skadad idrottsutövare är redo att återgå till full funktion i sin idrott. säkerställa att återhämtning till full aktivitet blir möjlig så snabbt som möjligt 1. Klinisk utvärdering: En av idrottsmedicinens stora bidrag till de allmänna medicinska framgångarna under de senaste decennierna är införandet av tidig, aggressiv rehabilitering. Man vet numera att de flesta stödjevävnader minskar i volym (hypotrofierar) och försämrar sin funktion och hållfasthet vid immobilisering och inaktivitet. Detta har lett till att dagens rehabilitering efter skador syftar till att på olika sätt säkerställa att den vävnad som ej har skadats så snart som möjligt successivt engageras i att återta sin funktion. Detta har i praktiken bl. a. lett till allt kortare gipstider, och ersättning med s.k. funktionella ortoser eftersom gips används allt mer sällan, tendenser mot dagkirurgisk verksamhet med efterföljande omedelbar mobilisering, tidig guidad sjukgymnastisk rehabilitering, m.m. Exempel på studier av rehabilitering efter främre korsbandsrekonstruktion. Rehabilitering efter främre korsbandsrekonstruktion har de senaste decenniet haft fokus på sk closed kinetic chain (CKC) övningar. Anledningen till detta har varit att man antagit att dessa övningar resulterar i mindre belastning på det främre korsbandsgraftet jämfört med sk open kinetic chain (OKC) övningar. Senare tids forskning har dock påvisat att skillnaden inte är så stor. Vi har funnit att främre korsbandsopererade patienter hade svårigheter med att återfå god lårmuskelstyrka efter CKC träning. God muskelstyrka krävs bl a för en säker återgång till idrott. Syftet i en studie av Mikkelsen, Werner och medarbetare (4) var att studera knäledsstabilitet, lårmuskelstyrka och återgång till idrott genom att jämföra en grupp främre korsbandsskadade patienter som endast rehabiliterades med CKC övningar med en annan grupp som rehabiliterades med en kombination av CKC och OKC. En kombination av CKC och OKC resulterade i bättre lårmuskelstyrka och fler idrottsligt aktiva patienter som återgick till idrott på samma nivå som innan skadan, vilket också skedde två månader tidigare jämfört med CKC gruppen. Ingen skillnad förelåg i knäledsstabilitet mellan grupperna. En pågående studie av Heijne och medarbetare syftar till att undersöka om patienter rekonstruerade med semitendinosusgraft skiljer sig från patienter med patellarsenegraft beträffande knäledsfunktion samt att undersöka om deras knäledsfunktion skiljer sig inom gruppen vid tidig resp. sent insatta OKC-övningar. Patienterna undersöks före operation, samt 3, 5, 7, 9, 12 månader och 2, 3, 4, 5 år efter operation beträffande flera olika parametrar tex främre knäledssmärtor, knäledslaxitet, lårmuskelstyrka, balans, knäledsfunktion och livskvalitet En annan studie av Wange, Engström, Möller och medarbetare om

5 aggressiv jämfört med normal rehabilitering efter en korsbandsrekonstruktion med både patellarsene- och hamstringsgraft pågår också. Den baseras på den prospektiva randomiserade studie som vi genomfört i Vermont och som visar att den aggressiva rehabiliteringen ger en markant ökning i laxitet dvs utöjning av graftet mätt två år efter operation (Beynnon, Johnson, Renström, Roos och medarbetare 2002). En viss försiktighet bör därför iakttagas med den mer aggressiva rehabiliteringen. Fler detaljer behöver studeras och en längre uppföljningstid behövs. 2. Biomekanisk utvärdering I samarbete med University of Vermont har sedan många år framgångsrik forskning av knäledens biomekanik genomförts (se artikel i detta nummer). En minimal trådtöjningsgivare har tagits fram. Denna kan fästas på tex främre korsbandet. Under kontrollerade former kan sedan patienterna röra knäleden i olika rörelser och under olika belastningar, varvid uttöjningsgraden av korsbandet kan uppmätas. Dessa studier har genomförts på både människa och djur och resultaten utgör grunden för en objektiv bedömning av vilka knäledsrörelser och belastningar som är möjliga att utföra efter tex rekonstruktion av främre korsbandet utan att påfresta eller skada det nya korsbandet. Dessa studier kommer senare att genomföras under gånganalys mm. Detta har gjorts möjligt genom ett telemetrisystem som nu har utvecklats. I en biomekanisk studie av Heijne och medarbetare har uttöjningen av det främre korsbandet vid fyra inom rehabilitering vanligt förekommande CKC-övningar utvärderats. Denna studie finns presenterad i detta nummer. 3. Effekt av knäortoser Vår grupp har tillsammans med forskare från Vermont genomfört ett flertal studier om de biomekaniska effekterna av knäledsortoser (Bild 3). Biomekaniskt har dessa funktionella ortoser en stödjande effekt på aktiviteter med lägre belastning dvs upp till 150 Newton. Effekten av viktsbelastning, av de stödjande remmarna mm. har också studerats I en kliniskt prospektiv randomiserad studie har Swirtun och medarbetare undersökt om en knäledsortos påverkar smärta, obehag, instabilitet, funktion och livskvalitet hos patienter med icke opererad främre korsbandsskada. Dessa ortoser upplevdes av Biomekaniska studier av knäledsortoser är viktiga patienterna ha en positiv effekt på instabila knäleder. Denna studie redovisas i detta nummer. Sträckdefekt är en av de svåraste komplikationerna efter främre korsbandskirurgi. Effekterna av en speciell ortos som översträcker knäleden efter en korsbandsoperation har utvärderats av Mikkelsen och medarbetare (5). Studien är genomförd i samarbete med professor Cerulli vid universitet i Perugia, Italien. Syftet med denna studie var att jämföra två grupper patienter med avseende på sträckförmåga i knäleden efter främre korsbandsrekonstruktion. Båda grupperna behandlades med en knäskena under de första tre veckorna efter operation. Resultatet visade att bland de patienter som hade haft skenan med knäleden i lätt översträckning var det endast två (av 22) som hade sträckdefekt tre månader efter operation jämfört med 12 (av 22) i den andra gruppen, som haft en vanlig rak skena. En annan studie av Möller och medarbetare undersökte om ortosen skyddade främre korsbandstransplantatet efter operation och därmed objektivt och subjektivt förbättrade stabiliteten. Ortosen bidrog inte till att förbättra patientens funktion under uppföljningstiden som var 24 månader. Studien presenteras i detta nummer. Kvarstående frågeställningar: Hur snabbt kan man aktivera den skadade och/eller behandlade kroppsdelen utan att äventyra en ny eller defekt läkning av skadan?? Dosering av rehabiliteringsträning är okänd hur många repetitioner avseende olika övningar skall genomföras, och hur många gånger per dag? Vad är den optimala stimulansen för att ta tillvara på en vävnads läkningskapacitet efter en skada? Visioner för sektionen för idrottsmedicin, KI: Utarbeta doseringsmöjligheter genom att genomföra kontinuerliga kontroller av läkning och träning. Checklistor kan upprättas (specifika tester etc) och risken för skada kan utvärderas Studera utarbetade kravanalyser i olika idrotter och validera dessa genom resultatbearbetning och tester Studera olika rehabiliteringsprogram och dess effekter på funktion samt kontrollera ev. bieffekter i syfte att skapa optimal rehabilitering. För detta ändamål kan moderna tekniker som används inom t.ex. läkemedelsindustrin användas. Med s k DNA-chips-metodik (när denna blir billigare) eftersöka tidiga indikationer på effekten av rehabiliteringsträning vad gäller basala biokemiska händelser i de vävnader vi avser att studera Studera resttillstånd efter skador eftersom detta är den vanligaste orsaken till skador. Använda telemetriteknik för att utvärdera den biomekaniska effekten av senor och ligament med trådtöjningsgivare i specifika rehabil- 11

6 teringsaktiviteter och idrottsspecifika situationer. Forskningsgrupp i Rehabilitering av skador: Ledare: Suzanne Werner, Björn Engström, Johan Leandersson, Per Renström Deltagare: Göran Ohlén, Christina Mikkelsen, Linda R Swirtun Anna Frohm, Annette Heijne, Dane Thomas, Daniel Benoit, Dan Ramsey, Susanna Wolgers, Anne Fältström, Peter Wange III. Sen-muskelforskning från klinik till grundforskning Mål: Studera grundläggande mekanismer som påverkar funktion, biomekanik, läkning, ämnesomsättning och smärta i sen- och muskelvävnad samt kliniska effekter av olika typer av träning och rehabilitering efter muskel-senskada 1. Kliniskt arbete I vårt kliniska arbete har vi alltmer under de senaste åren fått ta ställning till kirurgisk behandling av s.k. överbelastningsskador i senor, framförallt i hälsenor, knäskålssenor, och den sk. rotatorkuffen i axeln. Det finns f.n. en utvecklingstrend att alltmer behandla denna typ av skador med icke-kirurgiska metoder. Patienter med dessa skador kommer ofta till oss för behandling, då en lång period (månader-år) av s.k. konservativ, d v s icke-operativ behandling misslyckats. Detta kan dels bero på åkommornas långsamma läkningstendens, men antyder att dessa åkommor oftast inte får en optimal initial behandling. Orsaken till den s.k. kroniska degenerativa senskadan (tendinosen,) är till stora delar fortfarande oklar. Därför har vi inom detta forskningsfält sökt samarbete med grundforskare för att få en bättre insikt om grundorsakerna till denna typ av skador, vilket senare bör utmynna i bättre behandlingsprinciper. Exempel på studier Studier på hamstringsrupturer vad gäller frekvens och lokalisation med magnetkamera har genomförts av Askling, Thorstensson, Saartok och Tengvar. Effekten av massage på muskelsmärta har studerats av Jönhagen, Tommy Eriksson och medarbetare och presenteras i detta nummer. I samarbete med Fleming, Beynnon m.fl. i Vermont har Ohlen och medarbetare studerat biomekaniken hos knäskålssenor med tråtöjningsgivare. 12 Resultaten bearbetas fn. Frohm och medarbetare genomför studier kring effekterna av supermaximal excentrisk belastning med hjälp av den sk Bromsman på Bosöns Elitidrottscentrum. Studien presenteras i detta nummer. 2. Laboratoriestudier Smärta har tidigare endast kunna kvantifieras med olika skalor, t.ex. visual analogue scale--vas. Nyare forskning har visat att perifer smärta har ett lokalt, biologiskt korrelat i form av vävnadsuttryck och koncentration av äggviteämnen som har nervliknande funktion sk. neuropeptider (t.ex CGRP, substans P, neuropeptid Y, m.fl.). Metodiker för att mäta dessa finns uppsatta på ortoped lab, KS. En av våra fd. doktorander har presenterat sin avhandling (Paul Ackermann) om detta och bl.a. studerat uttrycket för s.k. neuropeptider vid senskador. En artikel presenteras i detta nummer. Med dessa metoder har vi bl.a. studerat läkningen av senskador hos råtta samt smärta vid kroniska senskador på människa (biopsier tagna på operation). Metoderna verkar lovande för att öka förståelsen av smärtan i t.ex. kroniska senskador, där det numera är fastställt att smärtan inte beror på en inflammatorisk process. Därför har termen tendinit ersatts med tendinos eller tendinopathi, vilket karakteriseras av en oorganiserad vävnad med delvis nedbrutna strukturer (degenerativ vävnad) Varför denna degenerativa vävnad ibland ger smärta är fortfarande oklart, men vårt mål är att bl.a. kartlägga detta. 2. Biomekanik mätning av uttöjning (strain) I ett samarbete med Creswell, Thorstensson, Nordlund på Idrottshögskolan i Stockholm och Fleming m.fl. i Vermontgruppen har vi genomfört mätningar av uttöjningsgraden (strain) i mänsklig Achillessena vid olika provokativa och terapeutiska övningar med vadmuskulaturen (Bild 5). Målet med dessa studier är i första hand två: Det första målet är att korrelera mätningarna av senans uttöjningsgrad med aktiveringen (EMG) i muskulaturen för att bedöma samspelet sena-muskel. Man vet från andra studier att trött, stel muskulatur kan förorsaka en ökad uttöjning (strain) i senan, vilket i sin tur kan leda till överbelastningsproblematik och partiella rupturer. Detta är alltså studier av tänkbara mekanismer för orsakande av överbelastningsskador i Studier med trådtöjningsgivare på hälsena muskel-sen komplexet. Det andra målet är att kartlägga olika sjukgymnastiska rehabiliteringsövningar för vadmuskulaturen resp. Achillessenan, med målsättning att kunna bygga upp en riktad optimal rehabilitering vid skador i sen- resp. muskelvävnad. Resultaten bearbetas f.n. Det bör påpekas att det förelåg en del initiala hudläkningsproblem i denna studie, som kommer att redovisas separat. 3. Mikrodialys Mikrodialys är i förhållande till biopsitekniken en ny atraumatisk (utan våld) metod att följa förändringar i ämnesomsättningen (metabolismen)) direkt i vävnaden. Metodiken är nu uppsatt på vår sektion. I första steget följer vi metabola förändringar korrelerade till smärta i muskelvävnad vid excentrisk träning med målet att senare studera smärta i human sena. Vi har framförallt som mål att studera de förändringar i smärta som finns rapporterade från kliniska försök med tung excentrisk träning av vadmuskulaturen. Vi planerar att använda denna teknik också vid kliniska studier av patienter med kroniska knäskålssenesmärtor, kroniska skuldersmärtor från den sk. rotatorkuffen, samt tennisarm (kronisk epikondylalgi). 4. Genterapi Genom ett samarbete med Centrum för Genterapi på Huddinge (prof Khalid Islam) har vi genomfört pilotstudier (på råtta) av om/hur kroniska senskador potentiellt skulle kunna behandlas med

7 genterapi. Ny forskning visar att den lilla regenerationsförmågan som finns i sena är beroende av bl.a. tillväxtfaktorer. Behandling med dessa kan i vissa fall leda till läkning av skador i senan. Då behandling med tillväxtfaktorer är mycket dyr resp. kortvarig, har intresset riktats åt att återföra regenerationsförmåga till en kronisk skadad sena med transferering av gener för dessa tillväxtfaktorer. Denna transferering har hittills skett med sk.virus-vektorer, men vi studerar om senan är mottaglig för in vivo- överföring av gener med plasmider dvs icke virus-vektorer. Visioner för sektionen för idrottsmedicin, KI: Utröna varför en excentrisk belastning i allmänhet men även en supermaximal belastning i en speciellt utvecklad apparatur verkar ha en positiv inverkan på rehabilitering och läkning av smärttillstånd i hälseneoch knäskålssenor. Genom att i framtiden kunna kombinera belastning i en vävnad, genom t.ex. mätningar av uttöjningsgrad av ledband och sena på människa direkt i vävnaden med mikrodialys, så kan man ev. kunna översätta en belastning till en biokemisk signal. Detta skulle sannolikt kunna leda till bättre dosering av rehabiliteringsövningar.. Kliniska studier med genterapi på sena kan förväntas startas inom några år, om genterapi med plasmider befinns säkert resp. verksamt. Studera den lokala temperaturen i senor, som kan vara uttryck för sk. degeneration i sena eftersom en sena kan degenereras pga ökad lokal värme i senan. Forskningsgrupp Ledare: Tönu Saartok, Paul Ackermann, Per Renström Deltagare: Sven Jönhagen, Daniel Bring, Göran Ohlen, Anna Frohm, Tommy Eriksson, Margaret Olmedo. IV. Prevention, idrottsspecifika studier och analys av skademekanism och riskfaktorer Mål: Idealiskt bör det vara riskfritt att delta i fysisk aktivitet och idrott. Målet skall vara att alla skador av överbelastningskaraktär och de flesta av olyckfallskaraktär kan förebyggas. Riskfaktorer och prediktorer för skada och sjukdom vad beträffar t.ex. kön och idrottsaktivitet bör tas fram. Det långsiktiga ultima målet med analys av idrottskadors incidens, uppkomstmekanismer och svårighetsgrad är att finna vägar till prevention. Om/när uppkomstsätt och skadornas karaktär blir bättre kartlagda, kan preventiva åtgärder mer säkert implementeras. 1. Prevention Vår sektion har tidigare (under Ejnar Erikssons ledning) medverkat i studier och analyser av t.ex. skidskadors uppkomstsätt. Noggranna analyser av dessa har lett till flera preventiva åtgärder, som sedan också har visat sig verkligen minska skadorna. Med bl.a. detta som modell pågår f.n. flera liknande studier av andra idrotter med just målet att finna riskfaktorer för idrottsrelaterade skador, sedan finna åtgärder för att minimera dessa och i det tredje steget följa upp och kvalitetskontrollera åtgärderna. I nuläget pågår sådana studier bl.a. i fotboll, tennis, skidor, truppgymnastik och simning och några presenteras i detta nummer. För att få maximal effekt av preventiva åtgärder måste man först analysera incidensen och svårighetsgraden av olika skador. Därefter behöver skademekanismen noggrant analyseras, riskfaktorer och prediktorer tas fram varefter en eventuell intervention kan genomföras. Fördelen med att studera idrottsrelaterade skador både av traumatisk resp. överbelastningstyp är att expositionen noggrant kan kartläggas och verifieras. Sålunda kan vi beräkna skadeincidens i förhållandet till antal timmars utövande under en viss tidsperiod. Detta kan dessutom vidare delas upp i träning resp. tävling eller match där man räknar med maximal intensitet i det sistnämnda. Vidare är de yttre förhållandena såsom underlag, väder, vind etc oftast dokumenterade. Sålunda utgör idrottsskadeforskning, där yttre faktorer noggrant är kontrollerade, en mycket god miljö för epidemiologiska studier. Exempel på studier: Vi har f.n. ett 10-tal pågående epidemiologiska undersökningar på olika nivåer och idrotter, t.ex. tennis- och simmarskador hos barn och ungdomar, fotbolls-, gymnastik och löparskador hos vuxna, ridskador, idrottsskador hos skolbarn, etc. Målsättningen är initialt att kartlägga de vanligast förekommande resp. farligaste skadorna, för att sedan kunna gå in och utföra interventionsstudier med profylaktiska åtgärder. Den övergripande målsättningen är att minska risken för skador med olika förebyggande åtgärder. Vi har vidare olika pågående socio-ekonomiska studier för att försöka kartlägga samhällskostnader för idrottsskador jämfört med andra aktiviteter som trafikolyckor, missbruksvård, etc. Fysisk aktivitet och idrott, har som all annan multipotent medicin, både effekter och bieffekter. De fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har med de senaste årens forskning givits allt större och viktigare betydelse såsom positiv primär- och sekundärpreventiv åtgärd mot bl.a. typ II-diabetes, osteoporos (urkalkning av skelettet), hypertoni (högt blodtryck), hjärt-kärlsjukdomar och ämnesomsättnings problem (det metabola syndromet). Om vi skall använda den fysiska aktiviteten som medicin mot dessa åkommor så måste vi också noggrannare beskriva doseringen kontra risken för bieffekter av detta. 2. Idrottsspecifika studier Fotboll Kvinnlig fotboll är Sveriges tredje största idrott vad gäller antalet aktiva utövare. Fotboll är i första hand en s k kontaktsport, vilket innebär att många skador inträffar och benen är särskilt drabbade. Söderman, Werner och medarbetare(2001) har genomfört ett par studier som ett samarbete mellan vår sektion och Idrottsmedicinska sektionen vid Umeå universitet. Syftet med en studie var att identifiera riskfaktorer för skador i benen hos kvinnliga fotbollsspelare. 13 lag ur division II och III deltog i undersökningen. Resultatet visade att följande faktorer innebar högre risk för akuta skador i benen: a) hög exponeringstid för fotboll, b) svag muskulatur på lårets baksida i förhållande till lårets framsida, c) översträckning i knäleden. och d) lågt svaj vid stående på rörligt underlag. Denna studie påvisar att man bör vara uppmärksam på att kvinnliga fotbollspelare har bra balans mellan fotbollsträning och återhämtning samt att de ägnar speciell tid åt att träna musklerna på lårets baksida. Senare tids studier har påvisat att kvinnor landar med rakare knän än män. Av den anledningen och vårt fynd att översträckning i knäleden är en riskfaktor för skador rekommenderar vi att kvinnliga fotbollsspelare tränar landning med böjda knän. I en annan studie utvärderade Söder- 13

8 En fotbollspelare och hans lag slutar aldrig att hoppas man, Werner och medarbetare (2001) (6) om träning på balansplatta kan minska uppkomsten av akuta skador i benen hos kvinnliga fotbollsspelare. Inga skillnader vad beträffar skador påvisades mellan grupperna. Vad gäller kvinnliga fotbollsspelare synes träning på balansplatta ej vara tillräckligt för att förhindra uppkomsten av akuta skador i benen, särskilt inte svåra knäledsskador. 14 Andra lagbollssporter Manliga och kvinnliga fotbollsspelare, basketspelare och volleybollspelare på elitnivå följdes under en säsong för kartläggning av skador/besvär i benen ( Jansson, Rundgren, Werner ) Fotledsvrickning var den vanligaste skadan hos de kvinnliga spelarna i samtliga tre bollsporter och de manliga volleybollspelarna. Höft, lår och ljumske var den mest frekventa skadelokalisationen hos de manliga fotbollsspelarna, medan knäleden var mest drabbad hos de manliga basketspelarna. Intresset för innebandy har vuxit lavinartat. Fotledsvrickningar och knäledsskador hör till de vanligaste skadorna i innebandy. Syftet med denna undersökning var att efter subakut fotledsvrickning utvärdera balans (postural stabilitet) i stående på ett ben, fotledsfunktion genom hopp på ett ben samt effekten av fotledsortos (Hjort, Rönnlund, Werner). I studien deltog 14 licensierade kvinnliga innebandyspelare ur division I. Resultatet påvisade sämre balans och sämre hopplängd för den skadade fotleden. Ingen skillnad med och utan fotledsortos påvisades beträffande någon av testerna. För att förhindra recidiv (att skadan upprepas) bör dessa spelare kontinuerligt under viss tid bedriva träning på balansplatta i syfte att återställa full fotledsfunktion. Skadepanoramat i en svensk tennisklubb redovisas i en studie av Hjelm och medarbetare i detta nummer. De flesta skador och besvär i tennis är lokaliserade till skulderleden. En studie av Stafne Western, Hjelm och medarbetare har därför studerat sambandet mellan a) kastlängd med medicinboll och skulderledsrotation samt b) kastlängd med medicinboll och funktionell styrka i skuldermuskulaturen Resultatet påvisade ett gott samband med skuldermuskelstyrka och kastlängd med medicinboll gällande samtliga fyra kastsätt. God skuldermuskelstyrka leder till längre kastlängder. Medicinboll finns i olika vikter (3-5 kg) och är ett enkelt och billigt sätt för uppträning av skuldermuskelstyrka och samma rörelser som utföres vid tennis kan simuleras genom träning med medicinboll. I detta nummer redovisas studier i truppgymnastik av Harringe och medarbetare., i simning av Jansson och medarbetare samt i längdåkning på skidor av Alricsson och medarbetare. Hästrelaterade skador vad beträffar kartläggning av skademekanism, panorama och prevention hos ryttare studeras av Marjut Sohlman och medarbetare. Utförsåkning på skidor är den idrott som har ökat mest under det senaste decenniet. I Sverige inträffar årligen c:a skador i samband med utförsåkning på skidor.i detta nummer redovisas en studie om biomekaniska aspekter på utförsåkningav Benoit och medarbetare. Ur skadepreventiv synpunkt är det av vikt att regelbundet testa utlösningen på sina skidbindningar. Werner och Willis har undersökt om skidåkare i gemen klarar av ett utlösa sin skidbindning genom ett självtest, där man vrider framfoten inåt. Resultaten visade att de muskelsvagaste skidåkarna ej klarade av att lösa ut sin skidbindning och att ett högt samband råder mellan lårmuskelstyrka, främst på lårets baksida, och förmåga att själv utlösa sin skidbindning. Mot bakgrund av denna studie vill vi understryka vikten av att man inför en skidsemester tränar upp sin lårmuskelstyrka och sin förmåga till att självtesta sina skidbindningar. På så sätt kan skaderisken minskas inom utförsåkning. Skolidrott Ett omfattande projekt genomförs i samarbete med Idrottshögskolan, Stockholm. Vår sektion har ansvar för de medicinska delarna inkluderande bl.a. skador och medicinska problem hos skolungdomar (Sundblad och medarbetare), laxitet i skuldra hos ungdom (Jansson och medarbetare), bentätheten i hälben hos skolungdomar (Ekenman och medarbetare) samt nedre extremiteternas funktionella anatomi hos skolungdomarna. Två artiklar (en av Sundblad och en av Jansson) redovisades i föregående nummer av Svensk Idrottsforskning och är därför ej med i detta nummer. 3. Specifika riskfaktorstudier Främre korsbandsskador är mycket vanligare i damfotboll jämfört med herrfotboll. Det är därför viktigt att studera vilka riskfaktorer som särskiljer kvinnor och män. Fridén och medarbetare redovisar i detta nummer en studie där man studerat riskfaktorer som balans, muskelstyrka, nerv-muskelfunktion (proprioception kinestesi), ledlaxitet under olika faser av menstruationscykeln. Som ovan nämnts löper kvinnor högre risk än män att råka ut för främre korsbandsskador. En orsak till dessa kan vara graden av töjbarhet hos det främre korsbandet, vilket mätes med s k laxitetsmätare. Syftet med en studie av Nilsson, Rosendahl, Werner var att utvärdera och jämföra sagittal knäledslaxitet hos kvinnliga fotbollsspelare och kvinnliga löpare efter fysisk träning, fotbolls- resp löpträning. Fotbollsspelarna töjde sitt främre korsband mer än löpare. Om denna större grad av uttöjbarhet innebär ett instabilare knä skulle detta möjligen till viss del kunna förklara varför främre korsbandskador är betydligt vanligare i fotboll än i löpning. Muskeltrötthet, träningsvärk och uppvärmning är välkända begrepp i samband med fysisk träning. På senare år har man alltmer fokuserat sin uppmärksamhet på balansens (posturala stabilitetens) betydelse i samband med fysisk träning. Syftet med denna undersökning av Klernäs, Widerberg, Werner var att utreda vilka effekter muskeltrötthet och träningsvärk kan ha på balans vid stående på ett

9 ben. Vidare var syftet att studera om uppvärmning skulle kunna reducera en eventuell negativ inverkan som träningsvärk kan ha på balansen. Resultaten visade att muskeltrötthet ledde till försämring av balansen. Däremot hade träningsvärk och uppvärmning ingen inverkan på balansen. Idrottare bör i slutet av ett träningspass eller efter hårt muskelarbete undvika övningar som ställer stora krav på balans. Med proprioception menas känslan för och medvetenheten av en leds position och dess rörelse. Syftet med en studie av Quick och medarbetare var att utvärdera effekten av excentriskt muskelarbete (muskeln utför ett bromsande arbete, vilket sker under muskelförlängning) på knäledens proprioception. Resultatet visade att kvinnor, men ej män, hade sämre proprioception efter excentrisk muskeluttröttning. Föreliggande undersökning ger tecken på att kvinnor sannolikt löper högre risk än män att skada sig vid uttröttad muskulatur, eftersom deras förmåga att uppfatta ledrörelser, åtminstone vad beträffar knäleden, är försämrad då. Vår sektion har tillsammans med Vermontgruppen studerat proprioception i en speciellt framtagen Mätning av proprioception. apparatur som finns i vårt laboratorium ( 7,8). Riskfaktorer vid fotledsvrickningar hos elitidrottare har studerats av Beynnon, Renström och medarbetare. (2001) (9, 10) Visioner för sektionen för idrottsmedicin, KI: Skadeprevention röner fortfarande ett svagt intresse och det är svårt att få ekonomiskt stöd för denna verksamhet, som borde vara central. En förändring måste här komma till stånd. Att förebygga uppkomst av skador borde vara minst lika viktigt som att omhänderta en individ som redan drabbats av en skada. Det är viktigt att här skapa en positiv bild då inte minst sjukvårdskostnaderna går ner med framgångsrik prevention. Genom att studera skadeincidens, skademekanismer och skadans svårighetsgrad får vi information om de vanligaste och allvarligaste skadorna Om man kan identifiera riskfaktorer och prediktorer kan interventionsstudier genomföras. Resultatet av dessa kan sedan stå som grund för utveckling av skadeförebyggande program. I stället för mediciner bör och kan ofta kontrollerad fysisk aktivitet skrivas ut på recept vid en mängd sjukdomsproblem Varningssignaler för skador kan studeras genom att kravanalyser utarbetas och därefter valideras gentemot resultat och tester. Forskningsgrupp: Ledare: Per Renström Suzanne Werner, Johan Leanderson, Ingrid Ekenman, Per Mats Janarv Deltagare: Anna Jansson, Cecilia Fridén, Marita Harringe, Marie Alricsson, Nina Hjelm, Marjut Sohlman, Gunilla Sundblad, Daniel Benoit, Dan Ramsey. Samarbetspartners Samarbete regionalt, nationellt och inspiration internationellt är viktigt för framsteg i vårt ämne. Nationellt och regionalt samarbetar vi fn aktivt med Andra svenska universitet och högskolors idrottsmedicinska och ortopediska enheter Centrum för Idrottsforskning, som förmedlar forskningsanslagen till landets forskare i idrottsvetenskap. Författaren är utsedd av regeringen att vara ordförande i ytterligare tre år. Ett nätverk i idrottsvetenskap i mellan Karolinska Institutet, Idrottshögskolan, Lärarhögskolan och Universitet i Stockholm. Sveriges Riksidrottsförbund (RF) samt Bosöns Elitidrottscentrum samt ett flertal specialförbund, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) beträffande forskning på elitidrottssidan, testning och medicinsk service. Centralföreningen för idrottens främjande (SCIF), som delar ut SCIF s idrottsvetenskapliga pris till förtjänta erfarna och yngre forskare, Svensk Idrottsmedicinsk förening (IMF) och dess lokalförening i Stockholm vilka vi bl.a.arrangerar konferenser tillsammans med. Special Olympics, Sverige Internationellt är vi bl.a.aktiva inom Internationella Olympiska Kommittén (IOK) och Internationella Specialförbund (tex. tennis, - IDF, ATP.), Specialistföreningar som International Society of Arthroscopy, Knee surgery and Orthopedic Sports Medicine (ISAKOS) och dess Europeiska motsvarighet ESSKA samt International Federation of Sports Medicine (FIMS) m.fl organisationer. ERP (European Rehabilitation Panel) International Study Group of Proprioception Detta samarbete säkerställer en bred och kunnig service till samhället i idrotts-och idrottsmedicinska frågor. Det sker i form av (a) utbildning och undervisning för många olika yrkeskategorier, (b) egen forskning, sammanställning och popularisering av egna och andras forskningsresultat, samt (c) vetenskapligt stöd till optimal handläggning och behandling vid skador och sjukdomar. En ständig analys och återkoppling till tränare och aktiva om riskfaktorer för skador sker för att sikta på en minimering av dessa. Avslutande ord Sektionen för idrottsmedicin vid institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet strävar efter att vara en drivande, ledande och stimulerande kraft inom svensk idrotts forskning, utbildning och utveckling. En stor och omfattande verksamhet har byggts upp under de senaste fyra-fem åren om än med mycket begränsade resurser. Detta nummer av Svensk Idrottsforskning ger en antydan om dynamiken i vår sektion. Sektionen vill sammanfattningsvis Producera egen högkvalitativ forskning och säkerställa att den kommer den medicinska servicen tillgodo, att den är relaterad till idrott och fysisk aktivitet och att den kan publiceras i accepterade vetenskapliga tidskrifter och om möjligt leda till avhandlingar samtidigt som den skall populariseras och spridas till den praktiska idrotten Stimulera till utbildning av högsta kvalitet på alla nivåer i syfte att höja och förbättra kunskapsnivån runt om i landet om den fysiska aktivi- 15

10 Vår sektion har forskningsdiskussioner på retreat med inbjudna professorerna Jon Karlsson och Alf Thorstensson. tetens och idrottens positiva resp. negativa effekter och att erbjuda utbildning grundad på forskning till alla intresserade av ämnet idrottsmedicin och idrottsvetenskap. Bygga upp en logistik t.ex. i ett idrottsmedicinskt centrum så att den medicinska servicen innefattar en optimal behandling och möjliggör återgång till fysisk aktivitet med höga funktionella krav på kortast möjliga tid. Forskning och utbildning säkerställer hög kvalitet på den givna medicinska servicen. Säkerställa att idrottsrörelsen inser betydelsen av att idrottsmedicin och idrottsvetenskap är en integrerad del av idrotten. Idrott kan ej bedrivas optimalt och på en på hög nivå utan idrottsmedicin och idrottsvetenskap. Utvalda publikationer 1. Knee arthroscopy in local versus general anaesthesia. The incidence of rearthroscopy: Forssblad M Weidenhielm. Knee Surg. Sports Traumtol. Arthroscopy 7: , Can local anesthesia be recommended for routine use in elective knee arthroscopy? A comparison between local, spinal, and general anesthesia: Jacobson E, Forssblad M, Rosenberg J, Westman L, Weidenhielm L Arthroscopy No 2, 2000: Risk factors for leg injuries in female soccer players: a prospective investigation during one out-door season Söderman K, Alfredson H, Pietilä T, Werner S: Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, Closed kinetic chain alone compared to combined open and closed kinetic chain exercises for quadriceps strengthening after anterior cruciate ligament reconstruction with respect to return to sport: a prospective matched follow-up study Mikkelsen C, Werner S, Eriksson Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, Prevention of extension deficit with a hyperextension brace after anterior cruciate ligament reconstruction: a prospective randomized study Mikkelsen C, Werner S, Cerulli G, Lorenzini Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, 2002, under tryckning 6. Balance board training: prevention of traumatic injuries of the lower extremities in female soccer players? A prospective randomized intervention study Söderman K, Werner S, Pietilä T, Engström B, Alfredson H Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, Joint position sense is not changed after acute disruption of the anterior cruciate ligament. Good L, Roos H, Gottlieb DJ, Renstrom PA, Beynnon B D Acta Orthop Scand ;70(2): , The effect of anterior cruciate ligament trauma and bracing on knee proprioception. Beynnon BD, Ryder SH, Konradsen L, Johnson RJ, Johnson K, Renstrom PA. Am J Sports Med., Mar-Apr;27(2):150-5., Ankle ligament injury risk factors: a prospective study of college atheletes. Beynnon BD, Renstrom PA, Alosa DM, Baumhauer JF, Vacek PM J Orthop Res. Mar;19(2):213-20, Ankle injury risk factors in sports. Barker H, Beynnon B, Renström P: Sports Med 23(2): 69-74, Reliability of sports related functional tests with emphasis on speed and agility in young athletes Alricsson M, Harms-Ringdahl K, Werner S Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, Self-release of ski bindings Werner S, Willis K. International Journal of Sports Medicine 2002, under tryckning 16