Skadeprevention inom division I och IV fotboll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skadeprevention inom division I och IV fotboll"

Transkript

1 Skadeprevention inom division I och IV fotboll Förebyggandet av skador inom fotboll är omdiskuterat. Det talas om olika åtgärdsförslag som regeljusteringar, förändring i träningsupplägget med införande av balans-, koordinations- och styrketräning, stretchingens betydelse, tejpning av fotleder m m. Syftet med studien var att undersöka vad som görs ute bland fotbollsklubbarna och att undersöka vad tränarna respektive spelarna vet om skadeprevention. Anne Fältström Karolinska Institutet, Institutet för kirurgisk vetenskap, Sektionen för idrottsmedicin Undersökning under en säsongen Fyra fotbollsserier, herrar division I Norra och IV Norra Stockholm med 14 respektive 12 lag samt damer division I Norra och IV A Stockholm med 10 respektive 8 lag (d v s sammanlagt 44 lag) ingick i studien. Alla lag hade gräs som underlag på hemmaarenan, utom ett lag i damer division IV A Stockholm som hade konstgräs. Tre spelare i varje lag valdes ut via tre tröjnummer (spelare med tröjnummer 4, 7 och 15 eller närmast lägre nummer) och samtliga tränare i de aktuella lagen ingick i studien. Insamlingen av data skedde med hjälp av två olika enkäter, en för tränarna och en för spelarna. Enkäterna skickades ut i mars Av de totalt 176 utdelade enkäterna inkom 158 stycken (90 %). Syftet med denna studie var att undersöka vilka skadeförebyggande åtgärder som används i division I och IV fotboll bland herrar och damer. Frågeställningarna var: Vilken utbildning har tränarna respektive spelarna inom skadeförebyggande åtgärder inom fotbollen? Använder sig tränarna respektive spelarna av någon förebyggande åtgärd för att förhindra en eventuell skada? Har laget tillgång till läkare och/eller sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor? Resultat och diskussion Utbildning inom skadeförebyggande åtgärder Många skador inom fotbollen kan förhindras genom ett riktigt träningsupplägg (7) och en preliminär studie talar för ett samband mellan tränarnas utbildning, erfarenhet och skadorna i deras lag (Hilding J och Ekstrand J, opublicerade data). Ju bättre utbildning och ju större erfarenhet tränaren har desto mindre antal skador fick spelarna i laget (9, 12, 15). Denna enkätstudie visade att tränarna i herrarnas division 1-serie hade längst tränarutbildning enligt Svenska fotbollförbundet. Det var signifikant högre tränarutbildning (>steg 3-4) i H I jämfört med H IV och det var också signifikant skillnad mellan utbildningen jämfört mellan herr- och damlagen där tränarna i herrlagen hade högre utbildning. Det var ingen signifikant skillnad mellan D I och D IV (Tabell I) Av 39 tränare uppgav 24 (62 %) att de höll sig informerade om nya forskningsresultat vad beträffar skadeförebyggande åtgärder inom fotbollen och det gjorde de huvudsakligen genom att läsa någon fotbollstidning. I de olika fotbollstidningar som finns publiceras vanligen inte idrottsmedicinska forskningsresultat. Det skulle vara av godo om enkla sammanfattningar av nya forskningsrön publicerades i dessa tidningar så att forskningsresultaten kommer ut till idrottsrörelsen. Det är ju det som i grunden är meningen med forskning, d v s att det ska användas i 58

2 Foto: Rolf Andersson praktiken. Många höll sig även informerade via lagets läkare/sjukgymnast eller dylikt. Femtiosex procent utav tränarna tyckte att de hade goda kunskaper inom skadeförebyggande åtgärder, 10 % tyckte att kunskaperna varken var goda eller dåliga, medan 31 % tyckte att deras kunskaper var dåliga. Noteras bör att det bara fanns två alternativ på enkäten -goda eller Tabell I. Beskrivning av tränarna Tränare Herr div I n=13 dåliga kunskaper. Tio procent hade dock kryssat för mittemellan. Det var bara 31 % utav tränarna som hade idrottsmedicinsk utbildning längre än 1 vecka. Exempel på idrottsmedicinsk utbildning som angavs var sjukgymnastutbildning, vårdyrken, fritidsledare, kostutbildning mm. Idealet skulle vara att någon idrottsmedicinskt kunnig person var med och planerade träningsupplägget. Detta då b la Ekstrand (7) Dam div I n=8 Herr div IV n=11 Dam div IV n=7 Ålder 39 (30-47) 43 (29-44) 39 (31-52) 33 (24-51) Antal år som spelare 18 (10-30) 17 (14-35) 20 (10-30) 14 (6-26) Antal år som tränare 7 (2-18) 9 (6-12) 10 (1-23) 6 (3-26) Tränarutbildning*, Ingen eller grundkurs 3 U1-U3 1 2 Steg Steg Idrottsmedicinsk utbildning Idrottsmedicinsk utbildning > 1 vecka * Enligt Svenska fotbollförbundet fann en ökad skaderisk vid regelbrott och vid träningsläger och Engström et al (10, 11) visade en säsongsvariation beträffande överbelastnings- och traumatiska skador både bland manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Det är därför viktigt att titta på faktorer som säsongs- och träningsupplägg. En vältränad spelare löper mindre risk för skador. Träning medför förbättring av t ex hållfasthet i vävnaderna, styrka rörlighet och koordination (9). Hewett et al (14) såg att ett 6- veckors försäsongsprogram med ett neuromuskulärt träningsprogram kunde minska frekvensen av knäskador hos kvinnliga fotbolls- basket- och volleybollsspelare. Spelarna fick då träna rörlighet, styrka och plyometriskt träning. Även Heidt et al (13) såg att kvinnliga fotbollsspelare kunde minska skadefrekvensen genom ett 7-veckors försäsongsprogram med konditions-, styrke-, rörlighets- och plyometrisk träning. Även en hög träningsmängd i förhållande till antalet matcher är fördelaktigt för att minska antalet skador (5, 6, 9). Àrnason et al (1) såg i sin undersökning på isländska elitfotbollsspelare att de lag som hade längst försäsongsträning ådrog sig signifikant mindre antal 59

3 skador under säsongen. Tränaren har stor betydelse för lagets skaderisk. Det är tränaren som har hand om träningarna och styr lagets spelsätt. Inställningen till skador och förebyggande åtgärder är också betydelsefull. Junge et al (15) visade att skador inom fotbollen kunde reduceras, speciellt inom lägre divisioner, genom ett åtgärdsprogram där b la utbildning av tränarna och spelarna ingick. Mer information Åttiofem procent av tränarna samt 61 % av spelarna önskade mer information om skadeförebyggande åtgärder, genom t ex. broschyr eller i föreläsningsform. Liknande resultat fann Mechelen et al (16) i en studie bland löpare och skadeförebyggande åtgärder, som uppvärmning, nedvarvning och stretching, där 76 % av tillfrågade löpare ville ha information om skadeförebyggande åtgärder. Här skulle de lokala föreningarna inom t ex. Svensk Idrottsmedicinsk förening och föreningen för svenska fotbollssjukgymnaster kunna vara till stor hjälp genom att anordna föreläsningar för intresserade inom fotbollsföreningar. 60 Användning av skadeförebyggande åtgärder Nästan alla tränarna (ett bortfall) och 97 % av spelarna svarade att de använde sig av skadeförebyggande åtgärder i sin träning. Tjugo procent av spelarna tyckte att laget inte använde sig av skadeförebyggande åtgärder i tillräcklig omfattning. Spelarna angav att de ville ha mer stretching, styrketräning, ordentlig uppvärmning- nedvarvning och allroundträning. I enkäten fanns fasta svarsalternativ (värmer upp, varvar ner, stretchar, använder benskydd, tar av smycken, balanstränar, styrketränar, använder tejp/skydd, använder stötupptagande inlägg, är noga med att följa spelreglerna) samt att det fanns utrymme för egna alternativ och kommentarer. Uppvärmning, nedvarvning & stretch Alla tränare och spelare uppgav att de värmde upp både vid träning och match. Det är dock svårt att avgöra kvalitén på uppvärmningen. Bland de spelare som har angivit att de har varit missnöjda med de skadeförebyggande åtgärderna var b la fyra spelare, som angav att de ville ha ordentlig Foto: Rolf Andersson uppvärmning. Nedvarvning var inte lika självklart. Sjuttiotvå procent av spelarna angav att de varvade ned efter träning, 48 % svarade att de varvade ned efter match. Stretching utfördes av 94 % av spelarna. Här kan man dock också ifrågasätta hur stretchingen utförs. Elva utav spelarna (9 %) har uppgivit att de skulle vilja ha ordentlig stretching. Árnason et al (1) såg i sin studie på manliga elitfotbollsspelare på Island att stretchingen utfördes inadekvat och under för kort tid. Benskydd och skor Enligt Svenska fotbollförbundet är det lag på att använda godkända benskydd under match och 97 % utav spelarna angav att de gjorde detta. Det slarvas dock mer med att använda benskydd under träning och framför allt i div IV. Sextiofyra procent av spelarna använder skruvdobb och stor skillnad föreligger mellan division I och division IV samt mellan herrar och damer. Bland herrarna i division I använder 38 av 39 spelare (97 %) skruvdobb, men endast 11 utav 23 spelare (48 %) i damernas division I. Bland herrarna

4 i division IV var det 23 av 33 (70 %) som använde skruvdobb och 2 av 21 (10 %) av damerna i division IV. Användning av skruvdobb har diskuteras som en av orsakerna till att man kan fastna i gräset och få ett vridvåld (7, 19). Sonntag-Öström (opublicerade data) har i sin studie av främre korsbandsskador sett att flertalet av de som skadade sig har beskrivit hur foten fastnade i underlaget på grund av dobbarna. Styrketräning Tjugonio tränare (76 %) och 51 spelare (43 %) uppgav att de använde specifik styrketräning i skadeförebyggande syfte under träning med laget. Tjugo tränare (53%) och 37 spelare (31 %) angav att spelarna styrketränade individuellt utöver fotbollsträningen. Sju spelare (6 %) tyckte att laget använde sig av för lite styrketräning i uppbyggande syfte. Tränarna angav i större utsträckning att de använde specifik styrketräning i förebyggande syfte än vad spelarna gjorde. Detta är inte förvånande. En teori är att tränarna lägger upp ett program med styrkeövningar och anser sedan att detta är specifik styrketräning för spelarna. Spelaren, som kanske upplever besvär av något slag, anser specifik styrketräning vara träning för just dessa besvär. Inom individuella idrotter ingår specifik styrketräning av olika muskelgrupper, men hur är det inom lagidrotter? Fotboll är en lagsport, men träningen borde individualiseras i större utsträckning så att träningseffekten blir den bästa tänkbara för varje individuell spelare. En annan orsak kan vara att tränaren anser att laget tränar styrketräning även om det endast är ett fåtal spelare som gör detta. En annan fråga är om styrketräningen bedrivs kontinuerligt eller endast under försäsongen? Med enkla individuella spelartester skulle individuella styrketräningsprogram kunna utformas för att kunna förhindra en eventuell skada. Styrkeskillnader på mer än 10 % mellan höger och vänster ben och en kvot som är mindre än 60 % mellan hamstrings och quadriceps är faktorer som anses vara en risk för skador (9). Askling och Karlsson (2) har också visat att specifik hamstringsträning för elitfotbollsspelare kan ha en positiv effekt på skadefrekvensen Balansträning Proprioceptiv träning har visat sig kunna förebygga fotledsdistorsioner och även korsbandsskador hos manliga Tabell II. Antal tränar- (T) respektive spelarsvar (S) inom herrar division I (H I) och division IV (H IV) samt damer division I (D I) och IV (D IV). Tillgång till läkare (L) eller sjukgymnast (S), naprapat (N), massör(m) eller kiropraktor (K) vid match och träning samt om individuella spelartester utfördes. H I (n= 13) (n=39) fotbollsspelare (3, 20, 21). Det verkar dock inte som om det används i någon större utsträckning i fotbollsträning. Sexton procent av spelarna angav att de balanstränade i samband med fotbollsträning och 18 % angav att de balanstränade i hemmet. Tretton tränare (34 %) uppgav att de använde sig av balansträning i sitt träningsupplägg. Tejp och skydd användes i högre grad än balansträning. Vad är då en bra balans och är det skadeförebyggande? Caraffa et al (3) rapporterade en avsevärd minskning i incidensen av främre korsbandsskador efter träning på balansplatta hos manliga fotbollsspelare. Söderman et al (17), som undersökte kvinnliga fotbollsspelare fann dock inte att träning på balansplatta kunde förebygga svåra knäskador. Däremot bland spelare, som hade varit skadade inom en 3-månaders period innan undersökningen, var det signifikant fler spelare som skadade sig i kontrollgruppen än i interventionsgruppen. Dessutom fann Söderman et al (18) att de kvinnliga fotbollsspelare som hade minst posturalt svaj i nedre extremiteten, mätt på K.A.T 2000, löpte högre risk att drabbas av en skada. Författarna diskuterade om det var de spelare med bättre postural stabilitet som i högre utsträckning försökte undvika att ramla omkull och därför i större omfattning utsatte sig för risken att ådraga sig en skada. Även Östenberg och Roos (23) rapporterade att de kvinnliga fotbollsspelare som presterade bra i ett square hop test hade signifikant ökad skaderisk. Detta test innebar att försökspersonen skulle stå utanför en fyrkant på cm markerad med tejp på golvet. Försökspersonen skulle sedan hoppa in och ut ur fyrkanten på ett ben, i klockans mönster, under 30 sekunder. D I (n= 8) (n=26) H IV (n= 10) (n=32) L med vid match D IV (n= 7) (n=21) L med vid träning L utförde individuella spelartester SNMK med vid match SNMK med vid träning SNMK utförde individuella spelartester Varje gång försökspersonen hoppade in i kvadraten utan att röra tejpen registrerades. Östenberg och Roos förklarade dock detta med att elitspelarna presterade bättre i detta test och att dessa spelare var äldre, vilket man fann vara riskfaktorer för att ådra sig en skada. Östenberg och Roos (23) såg också ett samband mellan generellt ökad ledlaxitet och skador hos kvinnliga fotbollsspelare och diskuterar om optimal koordinations- och postural kontroll skulle kunna vara skadeförebyggande. Tropp et al (22) rapporterade signifikanta förbättringar, mätt på kraftplatta, hos fotbollsspelare med funktionell fotledsinstabilitet, som hade tränat balans- och koordination under en 6- veckors period. Tillgång till läkare och/eller sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor Sextionio procent av tränarna samt 61 % av spelarna angav att de hade tillgång till läkare. Alla lag i herrar div I Norra hade tillgång till läkare. Det var dock ingen av spelarna i dam div IV som uppgav att de hade kontakt med läkare. Nio tränare (69%) i herrar div I angav att läkaren och sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor utförde individuella spelartester, medan endast 17 respektive 15 av 39 spelare (43%- 38 %) angav detta. Ett damlag i div I angav att läkaren utförde individuella spelartester. Det var endast 3 tränare (dam div IV) som angav att de ej hade tillgång till någon av yrkeskategorierna sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor. Även bland dessa yrkeskategorier var det endast spelare/tränare i herrar div I, som angav att individuella spelartester genomfördes (Tabell II). Med tanke på att de flesta skador är beroende på 61

5 inadekvat rehabilitering av tidigare skador (1, 4, 5, 7, 8), borde lagets läkare, sjukgymnast eller dylikt användas i ett mer preventivt syfte och inte bara kopplas in vid redan uppkommen skada. Ekstrand (7) visade i sin studie att en tredjedel av de mer allvarliga skadorna uppkom inom två månader efter en mindre skada. En genomgång av spelarna med tanke på tidigare skador, instabilitet i knä- eller fotled, styrka och stramhet framför allt i nedre extremiteten, malalignment (fotvalvets utseende, benlängdsskillnad, ryggundersökning) mm, skulle säkerligen vara mer välinvesterade pengar än att ha en sjukgymnast anställd året om, som endast tar hand om uppkomna skador. Dvorak et al (5) undersökte 398 manliga spelare innan säsongen och följde upp 264 av dessa under ett år. När de jämförde oskadade spelare med skadade så urskiljde de 17 olika riskfaktorer för att ådra sig en skada. Riskfaktorerna var inom ett brett spektrum som tidigare skador, inadekvat rehabilitering, nedsatt reaktionstid, spelarkarakteristika, stress i övriga livet och nedsatt förberedelse för match. Dvorak föreslog ett förebyggande program där inte bara spelarna skulle inkluderas utan även tränaren och lagets sjukgymnast. Ekstrand och Björnham visade 1992 i en studie på manliga fotbollsspelare att det var möjligt att under ett spelår minska skadefrekvensen genom att vid ett enstaka tillfälle utfärda individuella träningsråd baserade på en hälsoundersökning på fältnivå (opublicerade data). Det behövs således inte någon avancerad testutrustning för att göra detta. Då 39 % av spelarna uppgav att de hade kvarstående instabilitetsbesvär efter tidigare knä- eller fotledsskada och 39 % angav att de hade andra ständigt återkommande besvär, skulle detta vara en av de största skadeprofylaktiska åtgärderna. I en studie av Jacobson och Tegner påvisades att 57 % av kvinnliga fotbollsspelare påbörjade en ny säsong trots att de hade en aktuell skada (opublicerade data). Vad är egentligen skadeförebyggande? Antalet välkontrollerade studier inom skadeförebyggande åtgärder inom fotboll är begränsade. Många av de skadeförebyggande åtgärder som idag används i praktiken (stretch, tejpning, styrketräning, nedvarvning) saknar riktigt bra dokumentation. Ekstrand (7), Dvorak (5), Hewett (14) och Junge (15) presenterar ett åtgärdsprogram, men det saknas belägg för de isolerade 62 delarnas skadeprofylax. Mer forskning behövs för att identifiera högriskgrupper bland fotbollsspelare för att utarbeta skadeförebyggande program. Det är dock viktigt att komma ihåg att kunskapen om skaderiskerna för det mesta inte är tillräckligt för att förhindra skador - att ändra ett beteende och bli motiverad är mer än kunskap. Anne Fältström Leg. sjukgymnast Fysioterapin D4 Länssjukhuset Ryhov Jönköping E-post: Tel: Fax: Referenser 1. Árnason Á, Gudmundsson Á, Dahl HA, Jóhannsson E. Soccer injuries in Iceland. Scand J Med Sci Sports 6(1): Askling C, Karlsson J. Specifik träning av hamstrings- någonting för elitfotbollspelare? Svensk idrottsforskning 4: Caraffa A, Cerulli G, Projetti M, Aisa G, Rizzo A. Prevention of anterior cruciate ligament injuries in soccer. A prospective controlled study of proprioceptive training. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 4(1): Chomiak J, Junge A, Peterson L, Dvorak J. Severe injuries in football players. Influencing factors. Am J Sports Med 28(5 Suppl): Dvorak J, Junge A, Chomiak J, Graf-Baumann T, Peterson L, Rosch D, Hodgson R. Risk factor analysis for injuries in football players. Possibilities for a prevention program. Am J Sports Med 28(5 Suppl): Ekstrand J. Injury prevention. In: Ekblom B, ed. Football (soccer). Oxford: Blackwell Scientific Publications, pp Ekstrand J. Soccer injuries and their prevention. Linköping, Sweden: Linköping University Medical Dissertations No 130, Ekstrand J, Gillqvist J. The frequency of muscle tightness and injuries in soccer players. Am J Sports Med 10: Ekstrand J. Förebyggande av skador. In: Ekstrand J, Karlsson J (eds). Fotbollsmedicin. Svenska fotbollförbundet. pp Engström B, Forssblad M, Johansson C, Törnkvist H. Does a major knee injury definitely sideline an elite soccer player? Am J Sports Med 18(1): Engström B, Johansson C, Törnkvist H. Soccer injuries among elite female players. Am J Sports Med 19(4): Faunö P, Kålund S, Andreasen I, Jörgensen U. Soreness in lower extremities and back is reduced by use of shock absorbing heel inserts. Int J Sports Med 14(5): Heidt RS, Sweeterman LM, Carlonas RL, Traub JA, Tekulve FX. Avoidance of soccer injuries with preseason conditioning. Am J Sports Med 28(5): Hewett TE, Lindenfeld TN, Riccobene JV, Noyes FR. The effect of neuromuscular training on the incidence of knee injury in female athletes. A prospective study. Am J Sports Med 27(6): Junge A, Rösch D, Peterson L, Graf- Baumann T, Dvorak J. Prevention of soccer injuries: A prospective intervention study in youth amateur players. Am J Sports Med 30(5): , Mechelen WV, Hlobil H, Kemper H, Voorn W, Jongh HD. Prevention of running injuries by warm-up, cool-down and stretching exercises. Am J Sports Med 21(5): Söderman K, Werner S, Pietilä T, Engström B, Alfredson H. Balance board training: prevention of traumatic injuries of the lower extremities in female soccer players? A prospective randomized intervention study. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 8(6): Söderman K, Alfredson H, Pietilä T, Werner S. Risk factors for leg injuries in female soccer players. A prospective investigation during one out-door season. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 9(5): , Torg JS, Stilwell G, Rogers K. The effect of ambient temperature on the shoe-surface interface release coefficient. Am J Sports Med 24(1): Tropp H, Askling C, Gillquist J. Prevention of ankle sprains. Am J Sports Med 13: Tropp H, Ekstrand J, Gillquist J. Factors affecting stabilometry recordings of single limb stance. Am J Sports Med 12(3): Tropp H, Ekstrand J, Gillqvist J. Stabilometry in functional instability of the ankle and its value in predicting injury. Med Sci Sports Exerc 16(1): 64-66, Östenberg A, Roos H. Injury risk factors in female European football. A prospective study of 123 players during one season. Scand J Med Sci Sports 10:

Hur förebygga skador vid fotboll?

Hur förebygga skador vid fotboll? Hur förebygga skador vid fotboll? Hässleholm Kulturhus 19 oktober 2007 Markus Waldén Leg läk, med dr Epidemiologiska idrottsskadeforskningens 4 steg 1. Storlek? 2. Riskfaktorer? 4. Utvärdering 3. Åtgärder?

Läs mer

Fotbollsskador NYA AVHANDLINGAR

Fotbollsskador NYA AVHANDLINGAR S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 2 2 0 0 8 NYA AVHANDLINGAR Epidemiology of injuries in elite football & Epidemiology and prevention of football injuries. Fotbollsskador Skaderisken i fotboll

Läs mer

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott

Läs mer

EXAMENSARBETE. En enkätstudie ANDERS PETERSSON LINUS SUNDSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR

EXAMENSARBETE. En enkätstudie ANDERS PETERSSON LINUS SUNDSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR 2004:45 HV EXAMENSARBETE Fotbollsspelares önskemål av och upplevd tillgång till medicinsk personal ur ett spelarperspektiv En enkätstudie ANDERS PETERSSON LINUS SUNDSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR

Läs mer

Magisteruppsats i Idrottsvetenskap/Idrottsmedicin, 15 hp

Magisteruppsats i Idrottsvetenskap/Idrottsmedicin, 15 hp Magisteruppsats i Idrottsvetenskap/Idrottsmedicin, 15 hp Fotbollstränares uppfattning om skador och skadeförebyggande träning En kvantitativ enkätundersökning med 30 amatörtränare på senior-och juniornivå

Läs mer

EXAMENSARBETE. Fotbollstränarnas tankar kring skadeprevention efter genomgången tränarutbildning. Zandra Falk Malin Nilsson

EXAMENSARBETE. Fotbollstränarnas tankar kring skadeprevention efter genomgången tränarutbildning. Zandra Falk Malin Nilsson EXAMENSARBETE Fotbollstränarnas tankar kring skadeprevention efter genomgången tränarutbildning Zandra Falk Malin Nilsson Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Läs mer

Examensarbete Kan främre korsbandsskador hos unga fotbollsspelande kvinnor förebyggas med träningsprogram?

Examensarbete Kan främre korsbandsskador hos unga fotbollsspelande kvinnor förebyggas med träningsprogram? Examensarbete Kan främre korsbandsskador hos unga fotbollsspelande kvinnor förebyggas med träningsprogram? Författare: Sarah Johansson Handledare: Marie Ekstam Ljusegren Examinator: Patrick Bergman Termin:

Läs mer

Prevention av idrottsskador

Prevention av idrottsskador Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@lsr.se sammanfattning Deltagande i fysisk aktivitet och idrott är väsentligt för fysisk, mental och social utveckling hos barn och ungdomar, och

Läs mer

Främre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården.

Främre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården. Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Björn Engström, Docent, Överläkare Capio Artro Clinic Centrum för Idrottsskadeforskning och Utbildning 4500 operative procedures Mostly

Läs mer

KNÄKONTROLL. Daniel Papacosta. Leg. Sjukgymnast

KNÄKONTROLL. Daniel Papacosta. Leg. Sjukgymnast KNÄKONTROLL Daniel Papacosta. Leg. Sjukgymnast 1 VARFÖR ÄR NI HÄR? Knäskador Mycket vanligt: 12-40 skador/1000 matchtimmar Frånvaro vid allvarliga knäskador Främre Korsbandsskada, 6-12 månader Mediala/Laterala

Läs mer

Främre korsbandsskada Prevention, behandling och utvärdering ur ett fysioterapeutiskt perspektiv

Främre korsbandsskada Prevention, behandling och utvärdering ur ett fysioterapeutiskt perspektiv FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING Främre korsbandsskada är en allvarlig skada som oftast är relaterad till idrott. Denna knäskada inträffar vanligtvis

Läs mer

Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr

Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr Undvika skador och sjukdomar inom idrott Förebygga skador relaterade

Läs mer

Bättre möjlighet förebygga fotbollsskador

Bättre möjlighet förebygga fotbollsskador nya avhandlingar: Epidemiology of injuries in elite football & Epidemiology and prevention of football injuries Bättre möjlighet förebygga fotbollsskador Skaderisken i fotboll är hög, men skador kan förebyggas.

Läs mer

C-UPPSATS. Vilka träningsmetoder förebygger skador i knä- och fotled inom idrott?

C-UPPSATS. Vilka träningsmetoder förebygger skador i knä- och fotled inom idrott? C-UPPSATS 2008:332 Vilka träningsmetoder förebygger skador i knä- och fotled inom idrott? - en litteraturstudie Erik Junsten Patrik Olofsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen

Läs mer

Effekten av ett skadeförebyggande träningsprogram på skador i nedre extremiteterna hos unga fotbollsspelande flickor

Effekten av ett skadeförebyggande träningsprogram på skador i nedre extremiteterna hos unga fotbollsspelande flickor Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Effekten av ett skadeförebyggande träningsprogram på skador i nedre extremiteterna hos unga fotbollsspelande flickor Josephine Ekstrand Sara Englund

Läs mer

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR FOTBOLLSSPEL SSPELARE ARE Annica Näsmark har på Svenska Fotbollförbundets medicinska utskotts uppdrag utarbetat tips för testning av muskelstramhet och funktion hos fotbollsspelare.

Läs mer

Kartläggning av skadeförebyggande träning och akut omhändertagande inom innebandy

Kartläggning av skadeförebyggande träning och akut omhändertagande inom innebandy Kartläggning av skadeförebyggande träning och akut omhändertagande inom innebandy Roland Pouchot Rouge Blanc Pontus Nilsson Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering/fysioterapi Vt 2015 Examensarbete

Läs mer

Det går att påverka skaderiskerna med relativt enkla medel.

Det går att påverka skaderiskerna med relativt enkla medel. Det går att påverka skaderiskerna med relativt enkla medel. 8 fysioterapi 4.2015 Text: Lois Steen Foto: Staffan Gustavsson INTERVJUN Färre fotbollsskador ger fler framgångar Skadefria elitlag vinner fler

Läs mer

Skadeförebyggande träning inom elitdamfotboll

Skadeförebyggande träning inom elitdamfotboll Skadeförebyggande träning inom elitdamfotboll Tränarnas fokus på att förebygga en främre korsbandsskada Madeleine Nygren-Bonnier Självständigt arbete i Idrottsvetenskap/Magisteruppsats (4IV304)15 högskolepoäng

Läs mer

Funktionella tester och utvärdering av skadepreventiv träning hos kvinnliga fotbollsspelare - en kontrollerad interventionsstudie

Funktionella tester och utvärdering av skadepreventiv träning hos kvinnliga fotbollsspelare - en kontrollerad interventionsstudie Magisteruppsats i idrottsmedicin/idrottsvetenskap 30hp Funktionella tester och utvärdering av skadepreventiv träning hos kvinnliga fotbollsspelare - en kontrollerad interventionsstudie Författare: Linda

Läs mer

Kravanalys för fotboll

Kravanalys för fotboll Idrottshögskolan i Stockholm University College of physical education and sports Kravanalys för fotboll Författare: Andreas Mattsson, Mats Wistedt ht-, Idrottshögskolan i Stockholm Kravanalys för fotboll

Läs mer

Skadepanoramat hos ungdomslandslagsspelare i basket

Skadepanoramat hos ungdomslandslagsspelare i basket Masteruppsats i sjukgymnastik 30 hp Skadepanoramat hos ungdomslandslagsspelare i basket Författare: Shirin Zarur Handledare: Anna Jansson, Med Dr Termin: VT2012 Kurskod: 4SG02E Sammanfattning Inledning:

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF)

Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF) Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF) Plats för konferensen: Scandic Hotell Hasselbacken Hazeliusbacken

Läs mer

Ligamentskador i fotleden

Ligamentskador i fotleden Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse

Läs mer

Knäbesvär hos fysiskt aktiva

Knäbesvär hos fysiskt aktiva Knäbesvär hos fysiskt aktiva Sofie Blume, ST-läkare, Hallunda vårdcentral Handledare: Bo-Christer Bertilson 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Material och metoder...4 Etiska överväganden...6 Referenser...7

Läs mer

Ger mindre stress färre skador?

Ger mindre stress färre skador? Ger mindre stress färre skador? En kartläggning av den svenska innebandyeliten visar att skador så klart drabbar lagen och spelarna, men även samhällsekonomin. Studien visar också att stresshantering minskar

Läs mer

Idrottsskador hos manliga och kvinnliga innebandyspelare på elitnivå: en prospektiv kohortstudie

Idrottsskador hos manliga och kvinnliga innebandyspelare på elitnivå: en prospektiv kohortstudie Idrottsskador hos manliga och kvinnliga innebandyspelare på elitnivå: en prospektiv kohortstudie Eva Götesson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete avancerad nivå 2013 Magister i Idrottsvetenskap

Läs mer

Finns preventiva strategier mot muskelskada i lårets baksida hos fotbollsspelare i allsvenskan?

Finns preventiva strategier mot muskelskada i lårets baksida hos fotbollsspelare i allsvenskan? Finns preventiva strategier mot muskelskada i lårets baksida hos fotbollsspelare i allsvenskan? En enkätstudie Kristina Zetterlund GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete på avancerad nivå

Läs mer

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 Den preventiva uppvärmningsdelen och stretchingens

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Akut omhändertagande Skadeförebyggande träning/åtgärder Vanliga skador inom fotboll Återgång till spel efter skada Akut omhändertagande PRICE

Läs mer

Kvinnliga fotbollsspelare, preventiv träning och främre korsbandsskador

Kvinnliga fotbollsspelare, preventiv träning och främre korsbandsskador Kvinnliga fotbollsspelare, preventiv träning och främre korsbandsskador - Kan främre korsbandsskador förebyggas med träning? Pálmar Hreinsson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete grundnivå

Läs mer

EXAMENSARBETE. Utvärdering av nio veckors knäkontrollsträning hos fotbollsspelande flickor. Johanna Davidsson Johanna Strålberg 2015

EXAMENSARBETE. Utvärdering av nio veckors knäkontrollsträning hos fotbollsspelande flickor. Johanna Davidsson Johanna Strålberg 2015 EXAMENSARBETE Utvärdering av nio veckors knäkontrollsträning hos fotbollsspelande flickor Johanna Davidsson Johanna Strålberg 2015 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Retrospektiv undersökning av främre korsbandsskada hos fotbollsspelande damer på liganivå i Finland

Retrospektiv undersökning av främre korsbandsskada hos fotbollsspelande damer på liganivå i Finland Retrospektiv undersökning av främre korsbandsskada hos fotbollsspelande damer på liganivå i Finland Maria Widjeskog Medicine kandidat Helsingfors universitet Helsingfors 28.5.2013 Avhandling Maria.widjeskog@helsinki.fi

Läs mer

Fotbollstränares användande av ett skadeförebyggande träningsprogram för flickor i åldrarna år

Fotbollstränares användande av ett skadeförebyggande träningsprogram för flickor i åldrarna år UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Sjukgymnastprogrammet Vetenskapsmetodik 4, Examensarbete 15hp, grundnivå Rättad och godänd efter granskning Fotbollstränares användande av ett skadeförebyggande

Läs mer

Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion

Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion Alexander Sandon, Suzanne Werner, Magnus Forssblad Bakgrund Fotboll är den vanligaste orsaken till ACL skador i Sverige. 2013 var fotboll

Läs mer

Uppvärmning. Stretching

Uppvärmning. Stretching Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

Examensarbete 15hp Höstterminen 2010

Examensarbete 15hp Höstterminen 2010 Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15hp Höstterminen 2010 Skadeprevention inom lagsporter - En enkätundersökning

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Skador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier

Skador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier Skador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier Skadeförekomsten hos unga idrottare på Sveriges Riksidrottgymnasier (RIG) har kartlagts under två års tid. Studiens resultat visar att många av ungdomarna

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

Examensarbete 15hp Vårterminen 2010. Effekten av specifik knäkontrollträning hos innebandyflickor födda 1994 1997

Examensarbete 15hp Vårterminen 2010. Effekten av specifik knäkontrollträning hos innebandyflickor födda 1994 1997 Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15hp Vårterminen 2010 Effekten av specifik knäkontrollträning hos innebandyflickor

Läs mer

FOTLEDSDISTORSIONER HOS SVENSKA KVINNLIGA TRUPPGYMNASTER PÅ JUNIORNIVÅ INCIDENS OCH TILLFÄLLE

FOTLEDSDISTORSIONER HOS SVENSKA KVINNLIGA TRUPPGYMNASTER PÅ JUNIORNIVÅ INCIDENS OCH TILLFÄLLE EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS FOTLEDSDISTORSIONER HOS SVENSKA KVINNLIGA TRUPPGYMNASTER PÅ JUNIORNIVÅ INCIDENS OCH TILLFÄLLE BETYDELSEN AV UPPVÄRMNING/ STYRKETRÄNING FÖR FOT/FOTLED Ebba Martin Biomedicin

Läs mer

En liten skadehandbok. Kubikenborgs IF P98

En liten skadehandbok. Kubikenborgs IF P98 En liten skadehandbok Kubikenborgs IF P98 2010 05 18 0 Detta är en liten sammanställning av det mest förekommande skador som våra ungdomar har eller kommer att få under sitt fotbollsspelande. Dokumentet

Läs mer

Tränarutbildning i förening

Tränarutbildning i förening Tränarutbildning i förening Svenska Fotbollsakademin 2010 Information om tränarutbildningarna i Svenska Fotbollsakademins utbildningsprogram Tränarutbildning - Fotbollsträning Barn- och ungdomsträning

Läs mer

Träningssplan: vecka 7-12

Träningssplan: vecka 7-12 Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på

Läs mer

Knäkontroll. räddar korsbandet

Knäkontroll. räddar korsbandet Knäkontroll räddar korsbandet Tjejernas knäskador En tonårig fotbollstjej löper tre gånger större risk än en kille att råka ut för allvarlig knäskada. För att minska skadorna har vi i samarbete med Svenska

Läs mer

Fotbollsskador hos manliga amatörspelare i Halland säsongen 2009

Fotbollsskador hos manliga amatörspelare i Halland säsongen 2009 Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Fotbollsskador hos manliga amatörspelare i Halland säsongen 2009 En jämförelse mellan division två, tre och fyra Fredrik Helgesson Henrik Ivarsson

Läs mer

Varför blir fotbollsspelare skadade?

Varför blir fotbollsspelare skadade? Varför blir fotbollsspelare skadade? ett utmanande psykologiskt forskningsområde Urban Johnson Centrum för Välfärd, Hälsa och Idrott Högskolan i Halmstad Docent Psykologi inriktning idrott I tidigare artiklar

Läs mer

Rörlighetstester för orientering

Rörlighetstester för orientering Rörlighetstester för orientering Henrik Laas ETU redovisning, SOFT Tränarkonvent 23/11-2012 Introduktion Svensk orienterings mål: Världens bästa landslag Målet uppnås tillsammans: Individ, förening, elitmiljö

Läs mer

Att komma tillbaka till spel eller sluta efter allvarlig fotbollsskada hos unga - en intervjustudie

Att komma tillbaka till spel eller sluta efter allvarlig fotbollsskada hos unga - en intervjustudie Magisteruppsats Idrottsmedicin 30Hp Att komma tillbaka till spel eller sluta efter allvarlig fotbollsskada hos unga - en intervjustudie Författare: Therese Norlin Handledare: Ulrika Tranaeus Examinator:

Läs mer

Fotbollklubbars val av vårdgivare vid skador på spelare

Fotbollklubbars val av vårdgivare vid skador på spelare Fotbollklubbars val av vårdgivare vid skador på spelare Författare: Peter Hellnevi, leg sjukgymnast Vårdcentralen Vara Projektredovisning 2003:6 Handledare: Ulf Lindblad, docent FoU-enheten i Skövde Sammanfattning

Läs mer

"Stockholm on the Move" October 17-18, 2013

Stockholm on the Move October 17-18, 2013 TORSD 17/10 "Stockholm on the Move" October 17-18, 2013 TRAUMA Ansvar: MF, BE 9.30-11.30 11.30-12.00 FIFA (Gemensamt alla sektioner) ACL, ACT and football a bad combination? Lars Peterson Return-to-play

Läs mer

EXAMENSARBETE. Preventiva åtgärder vid ACL, fotledsdistorsion och hjärnskakning inom damfotboll. En systematisk litteraturstudie

EXAMENSARBETE. Preventiva åtgärder vid ACL, fotledsdistorsion och hjärnskakning inom damfotboll. En systematisk litteraturstudie EXAMENSARBETE Preventiva åtgärder vid ACL, fotledsdistorsion och hjärnskakning inom damfotboll En systematisk litteraturstudie Emma Andersson Annica Leveau Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska

Läs mer

Knäskador och artros av Anette von Porat

Knäskador och artros av Anette von Porat Knäskador och artros av Anette von Porat - en sammanställning av riskfaktorer och skadeförebyggande program inom fotboll, handboll och innebandy Ett samarbetsprojekt mellan Reumatikerförbundet, SISU Idrottsutbildarna,

Läs mer

Skadeprofil hos finska damfotbollspere i division ett och två

Skadeprofil hos finska damfotbollspere i division ett och två Avdelningen för hälsovetenskap Idrottsvetenskap, Examensarbete 15 hp VT2017 Skadeprofil hos finska damfotbollspere i division ett och två Aino Turtiainen 6.6.2017 Abstract Background: There are more previous

Läs mer

Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada

Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada De flesta vill återgå till idrotten efter en främre korsbandsskada. Långt ifrån alla gör det. Medicinska och personliga spelar in och även vilken typ av idrott

Läs mer

sensorik, motorik och hjärna

sensorik, motorik och hjärna Knäts funktion sensorik, motorik och hjärna Påverkas sensomotoriska systemet vid skada i led och i så fall hur? Förbättras sensomotorisk funktion med träning och i så fall hur och i vilken utsträckning?

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kunskap om skaderisk och preventiv träning vid främre korsbandsskador bland tränare för åriga fotbollsspelande flickor

EXAMENSARBETE. Kunskap om skaderisk och preventiv träning vid främre korsbandsskador bland tränare för åriga fotbollsspelande flickor EXAMENSARBETE Kunskap om skaderisk och preventiv träning vid främre korsbandsskador bland tränare för 14-15-åriga fotbollsspelande flickor En enkätstudie Jan Dahlberg Jimmy Öhr Sjukgymnastexamen Sjukgymnast

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Sammanfattning. Studiedesign Prospektiv enkätstudie.

Sammanfattning. Studiedesign Prospektiv enkätstudie. Sammanfattning Bakgrund Truppgymnastik är en relativt ny tävlingsdisciplin inom svensk gymnastik där redskap, regler och utförande utvecklas kontinuerligt. Utefter tidigare studie framgår det att skadeincidensen

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet

Läs mer

Detta är vad din lärare bedömer under arbetsområdet: E C A

Detta är vad din lärare bedömer under arbetsområdet: E C A Arbetsområde hälsa och livsstil Undervisningen i idrott och hälsa ska ge dig möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar din fysiska förmåga och hur du kan påverka din hälsa genom hela livet.

Läs mer

HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA

HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA Förekomst och förebyggande behandling - en pilotstudie Författare: Sten Sundberg Handledare: Martin Fahlström, Lars Widman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska

Läs mer

Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling

Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling För att kunna prestera bra i idrott är det viktigt med en effektiv motorisk kontroll, dvs att balans/koordination/teknik fungerar

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Skadeförebyggande arbete. Anna Frohm Leg sjukgymnast, Med.Dr Idrottsmedicinskt ansvarig

Skadeförebyggande arbete. Anna Frohm Leg sjukgymnast, Med.Dr Idrottsmedicinskt ansvarig Skadeförebyggande arbete Anna Frohm Leg sjukgymnast, Med.Dr Idrottsmedicinskt ansvarig Dag 1, onsdag 10/12 9.00 Fika och välkomna till Bosön 9.30-12.30 Plötslig hjärtdöd- teori och praktik/case. Ta gärna

Läs mer

1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället Grundorsakerna till idrottsskador Prevention förebyggande av skador 33

1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället Grundorsakerna till idrottsskador Prevention förebyggande av skador 33 Om författarna Författarnas tack Förord xiv Inledning xv x xii 1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället 1 Introduktion 1 Skador vid idrottande och fysisk aktivitet 3 Kunskapsutbyte med den allmänna

Läs mer

ACL-rupturer hos fotbollstjejer riskfaktorer och prevention

ACL-rupturer hos fotbollstjejer riskfaktorer och prevention ACL-rupturer hos fotbollstjejer riskfaktorer och prevention Ågren, Andreas Idrottsmedicin F3, 15 hp Kandidatexamanensuppsats Våren 2013 Handledare Per Jonsson Idrottsmedicinska Enheten Institutionen för

Läs mer

Teori U15 Spelarens ABC. Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet

Teori U15 Spelarens ABC. Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet Teori U15 Spelarens ABC Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet Kost för basketspelare Vilken näring behöver kroppen? ü Vätska (vatten) ü Energigivare (fetter, protein, kolhydrater) ü Byggämnen (protein,

Läs mer

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera

Läs mer

Rapport från Åre Skidgymnasium

Rapport från Åre Skidgymnasium Rapport från Åre Skidgymnasium Bosön 2014-12- 10 Cecilia Agnvall Åre Skidgymnasium, Idro8smedicin Åre Åk 1-4 Rig Alpint 2013-2014 Akuta skador 6 (25) elever Belastningsskador 16 (25) - 11 ryggbesvär (8

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

Ledbandsskador i fotleden

Ledbandsskador i fotleden Idrottsmedicin för idrottare HT 2005 Högskolan Dalarna Ledbandsskador i fotleden Eva Jurenikova 781124-2986 eva@evajurenikova.com 1. Beskrivning av skadan Ledbandsskada i fotleden är en av de allra vanligaste

Läs mer

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Stretching. Nedvarvning. Stretching Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

KANDIDATUPPSATS. Effekt på valgusvinkeln i nedre extremiteten av ett standardiserat träningsprogram med Proprioplatta hos kvinnliga innebandyspelare

KANDIDATUPPSATS. Effekt på valgusvinkeln i nedre extremiteten av ett standardiserat träningsprogram med Proprioplatta hos kvinnliga innebandyspelare Biomedicin inriktning fysisk träning KANDIDATUPPSATS Effekt på valgusvinkeln i nedre extremiteten av ett standardiserat träningsprogram med Proprioplatta hos kvinnliga innebandyspelare Nilla Karlsson och

Läs mer

Kartläggning ska minska friidrottens alla skador

Kartläggning ska minska friidrottens alla skador TEMA: I VÄNTAN PÅ FRIIDROTTS-VM Kartläggning ska minska friidrottens alla skador Många VM-drömmar går i kras på grund av överbelastningsskador. Närmare 70 procent av cirka 300 elitaktiva ungdomar och seniorer

Läs mer

Förbättrad balans hos kvinnliga innebandyspelare efter fem veckors balansträning i relation till skaderisk.

Förbättrad balans hos kvinnliga innebandyspelare efter fem veckors balansträning i relation till skaderisk. Förbättrad balans hos kvinnliga innebandyspelare efter fem veckors balansträning i relation till skaderisk. - en kombinerad litteraturstudie och empirisk studie Sandra Olinder Handledare Kajsa Gilenstam,

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

Salming RunLAB. Full-body. Running Analysis. runlab.salming.com

Salming RunLAB. Full-body. Running Analysis. runlab.salming.com Salming RunLAB Full-body Running Analysis runlab.salming.com Ställ fem enkla frågor till dig själv» Vill du springa fortare med mindre ansträngning?» Är du intresserad av att få en djupare insikt om löpteknik

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Fotledsskador Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste idrottsskadan (talo fibulara- ledbandet). Står för 25 % av alla idrottsskador. Vid akut skada

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

MEDICINSK SERVICE DJURGÅRDENS IF J20 J18 HOCKEYGYMNASIUM

MEDICINSK SERVICE DJURGÅRDENS IF J20 J18 HOCKEYGYMNASIUM MEDICINSK SERVICE DJURGÅRDENS IF J20 J18 HOCKEYGYMNASIUM DIF MEDTEAM Bengt Gustafsson, Christian Schumacher, Mattias Gustavsson, Patrick Högberg, ortoped naprapat naprapat Fystränare Mattias är ansvarig

Läs mer

Explosiv Fotbollsträning

Explosiv Fotbollsträning Snabbhet och explosivitet Snabbhet är en mycket viktig fysisk egenskap för alla fotbollsspelare och fotbollsspecifik snabbhet är beroende av ett bra samspel mellan ett antal faktorer, t ex koordination,

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Jacob Gudiol, Augusti 2013. Jacob Gudiol leg. Sjukgymnast Traningslara.se & TranaStyrka.se

Jacob Gudiol, Augusti 2013. Jacob Gudiol leg. Sjukgymnast Traningslara.se & TranaStyrka.se Jacob Gudiol, Augusti 2013 Jacob Gudiol leg. Sjukgymnast Traningslara.se & TranaStyrka.se Leg. Sjukgymnast Fd. elitfotbollsspelare Nästan Civilingenjör* Driver Traningslara.se, Årets hemsida 2012 inom

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Uppgift 3a. Analys samt klinisk tillämpning av valfri mätmetod

Uppgift 3a. Analys samt klinisk tillämpning av valfri mätmetod Uppgift 3a. Analys samt klinisk tillämpning av valfri mätmetod Inledning Jag har valt att analysera the Star Excursion Balance Test (SEBT) då jag ville fördjupa mig i ett utvärderingsinstrument som kan

Läs mer

forskning pågår Främre korsbandsskada 1. Betydelsen av tilltro till sin förmåga Sammanfattning

forskning pågår Främre korsbandsskada 1. Betydelsen av tilltro till sin förmåga Sammanfattning forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Främre korsbandsskada 1. Betydelsen av tilltro till sin förmåga PIA THOMEÉ OCH ROLAND THOMEÉ Sammanfattning Att en patient har en hög tilltro till sin förmåga

Läs mer

EXAMENSARBETE. Effekten av plyometrisk träning och tung styrketräning på löpekonomi. En single subject design studie. Hannah Borg Lina Lindgren 2014

EXAMENSARBETE. Effekten av plyometrisk träning och tung styrketräning på löpekonomi. En single subject design studie. Hannah Borg Lina Lindgren 2014 EXAMENSARBETE Effekten av plyometrisk träning och tung styrketräning på löpekonomi En single subject design studie Hannah Borg Lina Lindgren 2014 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet

Läs mer