Skadeprevention inom division I och IV fotboll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skadeprevention inom division I och IV fotboll"

Transkript

1 Skadeprevention inom division I och IV fotboll Förebyggandet av skador inom fotboll är omdiskuterat. Det talas om olika åtgärdsförslag som regeljusteringar, förändring i träningsupplägget med införande av balans-, koordinations- och styrketräning, stretchingens betydelse, tejpning av fotleder m m. Syftet med studien var att undersöka vad som görs ute bland fotbollsklubbarna och att undersöka vad tränarna respektive spelarna vet om skadeprevention. Anne Fältström Karolinska Institutet, Institutet för kirurgisk vetenskap, Sektionen för idrottsmedicin Undersökning under en säsongen Fyra fotbollsserier, herrar division I Norra och IV Norra Stockholm med 14 respektive 12 lag samt damer division I Norra och IV A Stockholm med 10 respektive 8 lag (d v s sammanlagt 44 lag) ingick i studien. Alla lag hade gräs som underlag på hemmaarenan, utom ett lag i damer division IV A Stockholm som hade konstgräs. Tre spelare i varje lag valdes ut via tre tröjnummer (spelare med tröjnummer 4, 7 och 15 eller närmast lägre nummer) och samtliga tränare i de aktuella lagen ingick i studien. Insamlingen av data skedde med hjälp av två olika enkäter, en för tränarna och en för spelarna. Enkäterna skickades ut i mars Av de totalt 176 utdelade enkäterna inkom 158 stycken (90 %). Syftet med denna studie var att undersöka vilka skadeförebyggande åtgärder som används i division I och IV fotboll bland herrar och damer. Frågeställningarna var: Vilken utbildning har tränarna respektive spelarna inom skadeförebyggande åtgärder inom fotbollen? Använder sig tränarna respektive spelarna av någon förebyggande åtgärd för att förhindra en eventuell skada? Har laget tillgång till läkare och/eller sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor? Resultat och diskussion Utbildning inom skadeförebyggande åtgärder Många skador inom fotbollen kan förhindras genom ett riktigt träningsupplägg (7) och en preliminär studie talar för ett samband mellan tränarnas utbildning, erfarenhet och skadorna i deras lag (Hilding J och Ekstrand J, opublicerade data). Ju bättre utbildning och ju större erfarenhet tränaren har desto mindre antal skador fick spelarna i laget (9, 12, 15). Denna enkätstudie visade att tränarna i herrarnas division 1-serie hade längst tränarutbildning enligt Svenska fotbollförbundet. Det var signifikant högre tränarutbildning (>steg 3-4) i H I jämfört med H IV och det var också signifikant skillnad mellan utbildningen jämfört mellan herr- och damlagen där tränarna i herrlagen hade högre utbildning. Det var ingen signifikant skillnad mellan D I och D IV (Tabell I) Av 39 tränare uppgav 24 (62 %) att de höll sig informerade om nya forskningsresultat vad beträffar skadeförebyggande åtgärder inom fotbollen och det gjorde de huvudsakligen genom att läsa någon fotbollstidning. I de olika fotbollstidningar som finns publiceras vanligen inte idrottsmedicinska forskningsresultat. Det skulle vara av godo om enkla sammanfattningar av nya forskningsrön publicerades i dessa tidningar så att forskningsresultaten kommer ut till idrottsrörelsen. Det är ju det som i grunden är meningen med forskning, d v s att det ska användas i 58

2 Foto: Rolf Andersson praktiken. Många höll sig även informerade via lagets läkare/sjukgymnast eller dylikt. Femtiosex procent utav tränarna tyckte att de hade goda kunskaper inom skadeförebyggande åtgärder, 10 % tyckte att kunskaperna varken var goda eller dåliga, medan 31 % tyckte att deras kunskaper var dåliga. Noteras bör att det bara fanns två alternativ på enkäten -goda eller Tabell I. Beskrivning av tränarna Tränare Herr div I n=13 dåliga kunskaper. Tio procent hade dock kryssat för mittemellan. Det var bara 31 % utav tränarna som hade idrottsmedicinsk utbildning längre än 1 vecka. Exempel på idrottsmedicinsk utbildning som angavs var sjukgymnastutbildning, vårdyrken, fritidsledare, kostutbildning mm. Idealet skulle vara att någon idrottsmedicinskt kunnig person var med och planerade träningsupplägget. Detta då b la Ekstrand (7) Dam div I n=8 Herr div IV n=11 Dam div IV n=7 Ålder 39 (30-47) 43 (29-44) 39 (31-52) 33 (24-51) Antal år som spelare 18 (10-30) 17 (14-35) 20 (10-30) 14 (6-26) Antal år som tränare 7 (2-18) 9 (6-12) 10 (1-23) 6 (3-26) Tränarutbildning*, Ingen eller grundkurs 3 U1-U3 1 2 Steg Steg Idrottsmedicinsk utbildning Idrottsmedicinsk utbildning > 1 vecka * Enligt Svenska fotbollförbundet fann en ökad skaderisk vid regelbrott och vid träningsläger och Engström et al (10, 11) visade en säsongsvariation beträffande överbelastnings- och traumatiska skador både bland manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Det är därför viktigt att titta på faktorer som säsongs- och träningsupplägg. En vältränad spelare löper mindre risk för skador. Träning medför förbättring av t ex hållfasthet i vävnaderna, styrka rörlighet och koordination (9). Hewett et al (14) såg att ett 6- veckors försäsongsprogram med ett neuromuskulärt träningsprogram kunde minska frekvensen av knäskador hos kvinnliga fotbolls- basket- och volleybollsspelare. Spelarna fick då träna rörlighet, styrka och plyometriskt träning. Även Heidt et al (13) såg att kvinnliga fotbollsspelare kunde minska skadefrekvensen genom ett 7-veckors försäsongsprogram med konditions-, styrke-, rörlighets- och plyometrisk träning. Även en hög träningsmängd i förhållande till antalet matcher är fördelaktigt för att minska antalet skador (5, 6, 9). Àrnason et al (1) såg i sin undersökning på isländska elitfotbollsspelare att de lag som hade längst försäsongsträning ådrog sig signifikant mindre antal 59

3 skador under säsongen. Tränaren har stor betydelse för lagets skaderisk. Det är tränaren som har hand om träningarna och styr lagets spelsätt. Inställningen till skador och förebyggande åtgärder är också betydelsefull. Junge et al (15) visade att skador inom fotbollen kunde reduceras, speciellt inom lägre divisioner, genom ett åtgärdsprogram där b la utbildning av tränarna och spelarna ingick. Mer information Åttiofem procent av tränarna samt 61 % av spelarna önskade mer information om skadeförebyggande åtgärder, genom t ex. broschyr eller i föreläsningsform. Liknande resultat fann Mechelen et al (16) i en studie bland löpare och skadeförebyggande åtgärder, som uppvärmning, nedvarvning och stretching, där 76 % av tillfrågade löpare ville ha information om skadeförebyggande åtgärder. Här skulle de lokala föreningarna inom t ex. Svensk Idrottsmedicinsk förening och föreningen för svenska fotbollssjukgymnaster kunna vara till stor hjälp genom att anordna föreläsningar för intresserade inom fotbollsföreningar. 60 Användning av skadeförebyggande åtgärder Nästan alla tränarna (ett bortfall) och 97 % av spelarna svarade att de använde sig av skadeförebyggande åtgärder i sin träning. Tjugo procent av spelarna tyckte att laget inte använde sig av skadeförebyggande åtgärder i tillräcklig omfattning. Spelarna angav att de ville ha mer stretching, styrketräning, ordentlig uppvärmning- nedvarvning och allroundträning. I enkäten fanns fasta svarsalternativ (värmer upp, varvar ner, stretchar, använder benskydd, tar av smycken, balanstränar, styrketränar, använder tejp/skydd, använder stötupptagande inlägg, är noga med att följa spelreglerna) samt att det fanns utrymme för egna alternativ och kommentarer. Uppvärmning, nedvarvning & stretch Alla tränare och spelare uppgav att de värmde upp både vid träning och match. Det är dock svårt att avgöra kvalitén på uppvärmningen. Bland de spelare som har angivit att de har varit missnöjda med de skadeförebyggande åtgärderna var b la fyra spelare, som angav att de ville ha ordentlig Foto: Rolf Andersson uppvärmning. Nedvarvning var inte lika självklart. Sjuttiotvå procent av spelarna angav att de varvade ned efter träning, 48 % svarade att de varvade ned efter match. Stretching utfördes av 94 % av spelarna. Här kan man dock också ifrågasätta hur stretchingen utförs. Elva utav spelarna (9 %) har uppgivit att de skulle vilja ha ordentlig stretching. Árnason et al (1) såg i sin studie på manliga elitfotbollsspelare på Island att stretchingen utfördes inadekvat och under för kort tid. Benskydd och skor Enligt Svenska fotbollförbundet är det lag på att använda godkända benskydd under match och 97 % utav spelarna angav att de gjorde detta. Det slarvas dock mer med att använda benskydd under träning och framför allt i div IV. Sextiofyra procent av spelarna använder skruvdobb och stor skillnad föreligger mellan division I och division IV samt mellan herrar och damer. Bland herrarna i division I använder 38 av 39 spelare (97 %) skruvdobb, men endast 11 utav 23 spelare (48 %) i damernas division I. Bland herrarna

4 i division IV var det 23 av 33 (70 %) som använde skruvdobb och 2 av 21 (10 %) av damerna i division IV. Användning av skruvdobb har diskuteras som en av orsakerna till att man kan fastna i gräset och få ett vridvåld (7, 19). Sonntag-Öström (opublicerade data) har i sin studie av främre korsbandsskador sett att flertalet av de som skadade sig har beskrivit hur foten fastnade i underlaget på grund av dobbarna. Styrketräning Tjugonio tränare (76 %) och 51 spelare (43 %) uppgav att de använde specifik styrketräning i skadeförebyggande syfte under träning med laget. Tjugo tränare (53%) och 37 spelare (31 %) angav att spelarna styrketränade individuellt utöver fotbollsträningen. Sju spelare (6 %) tyckte att laget använde sig av för lite styrketräning i uppbyggande syfte. Tränarna angav i större utsträckning att de använde specifik styrketräning i förebyggande syfte än vad spelarna gjorde. Detta är inte förvånande. En teori är att tränarna lägger upp ett program med styrkeövningar och anser sedan att detta är specifik styrketräning för spelarna. Spelaren, som kanske upplever besvär av något slag, anser specifik styrketräning vara träning för just dessa besvär. Inom individuella idrotter ingår specifik styrketräning av olika muskelgrupper, men hur är det inom lagidrotter? Fotboll är en lagsport, men träningen borde individualiseras i större utsträckning så att träningseffekten blir den bästa tänkbara för varje individuell spelare. En annan orsak kan vara att tränaren anser att laget tränar styrketräning även om det endast är ett fåtal spelare som gör detta. En annan fråga är om styrketräningen bedrivs kontinuerligt eller endast under försäsongen? Med enkla individuella spelartester skulle individuella styrketräningsprogram kunna utformas för att kunna förhindra en eventuell skada. Styrkeskillnader på mer än 10 % mellan höger och vänster ben och en kvot som är mindre än 60 % mellan hamstrings och quadriceps är faktorer som anses vara en risk för skador (9). Askling och Karlsson (2) har också visat att specifik hamstringsträning för elitfotbollsspelare kan ha en positiv effekt på skadefrekvensen Balansträning Proprioceptiv träning har visat sig kunna förebygga fotledsdistorsioner och även korsbandsskador hos manliga Tabell II. Antal tränar- (T) respektive spelarsvar (S) inom herrar division I (H I) och division IV (H IV) samt damer division I (D I) och IV (D IV). Tillgång till läkare (L) eller sjukgymnast (S), naprapat (N), massör(m) eller kiropraktor (K) vid match och träning samt om individuella spelartester utfördes. H I (n= 13) (n=39) fotbollsspelare (3, 20, 21). Det verkar dock inte som om det används i någon större utsträckning i fotbollsträning. Sexton procent av spelarna angav att de balanstränade i samband med fotbollsträning och 18 % angav att de balanstränade i hemmet. Tretton tränare (34 %) uppgav att de använde sig av balansträning i sitt träningsupplägg. Tejp och skydd användes i högre grad än balansträning. Vad är då en bra balans och är det skadeförebyggande? Caraffa et al (3) rapporterade en avsevärd minskning i incidensen av främre korsbandsskador efter träning på balansplatta hos manliga fotbollsspelare. Söderman et al (17), som undersökte kvinnliga fotbollsspelare fann dock inte att träning på balansplatta kunde förebygga svåra knäskador. Däremot bland spelare, som hade varit skadade inom en 3-månaders period innan undersökningen, var det signifikant fler spelare som skadade sig i kontrollgruppen än i interventionsgruppen. Dessutom fann Söderman et al (18) att de kvinnliga fotbollsspelare som hade minst posturalt svaj i nedre extremiteten, mätt på K.A.T 2000, löpte högre risk att drabbas av en skada. Författarna diskuterade om det var de spelare med bättre postural stabilitet som i högre utsträckning försökte undvika att ramla omkull och därför i större omfattning utsatte sig för risken att ådraga sig en skada. Även Östenberg och Roos (23) rapporterade att de kvinnliga fotbollsspelare som presterade bra i ett square hop test hade signifikant ökad skaderisk. Detta test innebar att försökspersonen skulle stå utanför en fyrkant på cm markerad med tejp på golvet. Försökspersonen skulle sedan hoppa in och ut ur fyrkanten på ett ben, i klockans mönster, under 30 sekunder. D I (n= 8) (n=26) H IV (n= 10) (n=32) L med vid match D IV (n= 7) (n=21) L med vid träning L utförde individuella spelartester SNMK med vid match SNMK med vid träning SNMK utförde individuella spelartester Varje gång försökspersonen hoppade in i kvadraten utan att röra tejpen registrerades. Östenberg och Roos förklarade dock detta med att elitspelarna presterade bättre i detta test och att dessa spelare var äldre, vilket man fann vara riskfaktorer för att ådra sig en skada. Östenberg och Roos (23) såg också ett samband mellan generellt ökad ledlaxitet och skador hos kvinnliga fotbollsspelare och diskuterar om optimal koordinations- och postural kontroll skulle kunna vara skadeförebyggande. Tropp et al (22) rapporterade signifikanta förbättringar, mätt på kraftplatta, hos fotbollsspelare med funktionell fotledsinstabilitet, som hade tränat balans- och koordination under en 6- veckors period. Tillgång till läkare och/eller sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor Sextionio procent av tränarna samt 61 % av spelarna angav att de hade tillgång till läkare. Alla lag i herrar div I Norra hade tillgång till läkare. Det var dock ingen av spelarna i dam div IV som uppgav att de hade kontakt med läkare. Nio tränare (69%) i herrar div I angav att läkaren och sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor utförde individuella spelartester, medan endast 17 respektive 15 av 39 spelare (43%- 38 %) angav detta. Ett damlag i div I angav att läkaren utförde individuella spelartester. Det var endast 3 tränare (dam div IV) som angav att de ej hade tillgång till någon av yrkeskategorierna sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor. Även bland dessa yrkeskategorier var det endast spelare/tränare i herrar div I, som angav att individuella spelartester genomfördes (Tabell II). Med tanke på att de flesta skador är beroende på 61

5 inadekvat rehabilitering av tidigare skador (1, 4, 5, 7, 8), borde lagets läkare, sjukgymnast eller dylikt användas i ett mer preventivt syfte och inte bara kopplas in vid redan uppkommen skada. Ekstrand (7) visade i sin studie att en tredjedel av de mer allvarliga skadorna uppkom inom två månader efter en mindre skada. En genomgång av spelarna med tanke på tidigare skador, instabilitet i knä- eller fotled, styrka och stramhet framför allt i nedre extremiteten, malalignment (fotvalvets utseende, benlängdsskillnad, ryggundersökning) mm, skulle säkerligen vara mer välinvesterade pengar än att ha en sjukgymnast anställd året om, som endast tar hand om uppkomna skador. Dvorak et al (5) undersökte 398 manliga spelare innan säsongen och följde upp 264 av dessa under ett år. När de jämförde oskadade spelare med skadade så urskiljde de 17 olika riskfaktorer för att ådra sig en skada. Riskfaktorerna var inom ett brett spektrum som tidigare skador, inadekvat rehabilitering, nedsatt reaktionstid, spelarkarakteristika, stress i övriga livet och nedsatt förberedelse för match. Dvorak föreslog ett förebyggande program där inte bara spelarna skulle inkluderas utan även tränaren och lagets sjukgymnast. Ekstrand och Björnham visade 1992 i en studie på manliga fotbollsspelare att det var möjligt att under ett spelår minska skadefrekvensen genom att vid ett enstaka tillfälle utfärda individuella träningsråd baserade på en hälsoundersökning på fältnivå (opublicerade data). Det behövs således inte någon avancerad testutrustning för att göra detta. Då 39 % av spelarna uppgav att de hade kvarstående instabilitetsbesvär efter tidigare knä- eller fotledsskada och 39 % angav att de hade andra ständigt återkommande besvär, skulle detta vara en av de största skadeprofylaktiska åtgärderna. I en studie av Jacobson och Tegner påvisades att 57 % av kvinnliga fotbollsspelare påbörjade en ny säsong trots att de hade en aktuell skada (opublicerade data). Vad är egentligen skadeförebyggande? Antalet välkontrollerade studier inom skadeförebyggande åtgärder inom fotboll är begränsade. Många av de skadeförebyggande åtgärder som idag används i praktiken (stretch, tejpning, styrketräning, nedvarvning) saknar riktigt bra dokumentation. Ekstrand (7), Dvorak (5), Hewett (14) och Junge (15) presenterar ett åtgärdsprogram, men det saknas belägg för de isolerade 62 delarnas skadeprofylax. Mer forskning behövs för att identifiera högriskgrupper bland fotbollsspelare för att utarbeta skadeförebyggande program. Det är dock viktigt att komma ihåg att kunskapen om skaderiskerna för det mesta inte är tillräckligt för att förhindra skador - att ändra ett beteende och bli motiverad är mer än kunskap. Anne Fältström Leg. sjukgymnast Fysioterapin D4 Länssjukhuset Ryhov Jönköping E-post: Tel: Fax: Referenser 1. Árnason Á, Gudmundsson Á, Dahl HA, Jóhannsson E. Soccer injuries in Iceland. Scand J Med Sci Sports 6(1): Askling C, Karlsson J. Specifik träning av hamstrings- någonting för elitfotbollspelare? Svensk idrottsforskning 4: Caraffa A, Cerulli G, Projetti M, Aisa G, Rizzo A. Prevention of anterior cruciate ligament injuries in soccer. A prospective controlled study of proprioceptive training. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 4(1): Chomiak J, Junge A, Peterson L, Dvorak J. Severe injuries in football players. Influencing factors. Am J Sports Med 28(5 Suppl): Dvorak J, Junge A, Chomiak J, Graf-Baumann T, Peterson L, Rosch D, Hodgson R. Risk factor analysis for injuries in football players. Possibilities for a prevention program. Am J Sports Med 28(5 Suppl): Ekstrand J. Injury prevention. In: Ekblom B, ed. Football (soccer). Oxford: Blackwell Scientific Publications, pp Ekstrand J. Soccer injuries and their prevention. Linköping, Sweden: Linköping University Medical Dissertations No 130, Ekstrand J, Gillqvist J. The frequency of muscle tightness and injuries in soccer players. Am J Sports Med 10: Ekstrand J. Förebyggande av skador. In: Ekstrand J, Karlsson J (eds). Fotbollsmedicin. Svenska fotbollförbundet. pp Engström B, Forssblad M, Johansson C, Törnkvist H. Does a major knee injury definitely sideline an elite soccer player? Am J Sports Med 18(1): Engström B, Johansson C, Törnkvist H. Soccer injuries among elite female players. Am J Sports Med 19(4): Faunö P, Kålund S, Andreasen I, Jörgensen U. Soreness in lower extremities and back is reduced by use of shock absorbing heel inserts. Int J Sports Med 14(5): Heidt RS, Sweeterman LM, Carlonas RL, Traub JA, Tekulve FX. Avoidance of soccer injuries with preseason conditioning. Am J Sports Med 28(5): Hewett TE, Lindenfeld TN, Riccobene JV, Noyes FR. The effect of neuromuscular training on the incidence of knee injury in female athletes. A prospective study. Am J Sports Med 27(6): Junge A, Rösch D, Peterson L, Graf- Baumann T, Dvorak J. Prevention of soccer injuries: A prospective intervention study in youth amateur players. Am J Sports Med 30(5): , Mechelen WV, Hlobil H, Kemper H, Voorn W, Jongh HD. Prevention of running injuries by warm-up, cool-down and stretching exercises. Am J Sports Med 21(5): Söderman K, Werner S, Pietilä T, Engström B, Alfredson H. Balance board training: prevention of traumatic injuries of the lower extremities in female soccer players? A prospective randomized intervention study. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 8(6): Söderman K, Alfredson H, Pietilä T, Werner S. Risk factors for leg injuries in female soccer players. A prospective investigation during one out-door season. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 9(5): , Torg JS, Stilwell G, Rogers K. The effect of ambient temperature on the shoe-surface interface release coefficient. Am J Sports Med 24(1): Tropp H, Askling C, Gillquist J. Prevention of ankle sprains. Am J Sports Med 13: Tropp H, Ekstrand J, Gillquist J. Factors affecting stabilometry recordings of single limb stance. Am J Sports Med 12(3): Tropp H, Ekstrand J, Gillqvist J. Stabilometry in functional instability of the ankle and its value in predicting injury. Med Sci Sports Exerc 16(1): 64-66, Östenberg A, Roos H. Injury risk factors in female European football. A prospective study of 123 players during one season. Scand J Med Sci Sports 10:

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott

Läs mer

EXAMENSARBETE. Fotbollstränarnas tankar kring skadeprevention efter genomgången tränarutbildning. Zandra Falk Malin Nilsson

EXAMENSARBETE. Fotbollstränarnas tankar kring skadeprevention efter genomgången tränarutbildning. Zandra Falk Malin Nilsson EXAMENSARBETE Fotbollstränarnas tankar kring skadeprevention efter genomgången tränarutbildning Zandra Falk Malin Nilsson Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Läs mer

Examensarbete Kan främre korsbandsskador hos unga fotbollsspelande kvinnor förebyggas med träningsprogram?

Examensarbete Kan främre korsbandsskador hos unga fotbollsspelande kvinnor förebyggas med träningsprogram? Examensarbete Kan främre korsbandsskador hos unga fotbollsspelande kvinnor förebyggas med träningsprogram? Författare: Sarah Johansson Handledare: Marie Ekstam Ljusegren Examinator: Patrick Bergman Termin:

Läs mer

Främre korsbandsskada Prevention, behandling och utvärdering ur ett fysioterapeutiskt perspektiv

Främre korsbandsskada Prevention, behandling och utvärdering ur ett fysioterapeutiskt perspektiv FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING Främre korsbandsskada är en allvarlig skada som oftast är relaterad till idrott. Denna knäskada inträffar vanligtvis

Läs mer

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR FOTBOLLSSPEL SSPELARE ARE Annica Näsmark har på Svenska Fotbollförbundets medicinska utskotts uppdrag utarbetat tips för testning av muskelstramhet och funktion hos fotbollsspelare.

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Funktionella tester och utvärdering av skadepreventiv träning hos kvinnliga fotbollsspelare - en kontrollerad interventionsstudie

Funktionella tester och utvärdering av skadepreventiv träning hos kvinnliga fotbollsspelare - en kontrollerad interventionsstudie Magisteruppsats i idrottsmedicin/idrottsvetenskap 30hp Funktionella tester och utvärdering av skadepreventiv träning hos kvinnliga fotbollsspelare - en kontrollerad interventionsstudie Författare: Linda

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Varför blir fotbollsspelare skadade?

Varför blir fotbollsspelare skadade? Varför blir fotbollsspelare skadade? ett utmanande psykologiskt forskningsområde Urban Johnson Centrum för Välfärd, Hälsa och Idrott Högskolan i Halmstad Docent Psykologi inriktning idrott I tidigare artiklar

Läs mer

Retrospektiv undersökning av främre korsbandsskada hos fotbollsspelande damer på liganivå i Finland

Retrospektiv undersökning av främre korsbandsskada hos fotbollsspelande damer på liganivå i Finland Retrospektiv undersökning av främre korsbandsskada hos fotbollsspelande damer på liganivå i Finland Maria Widjeskog Medicine kandidat Helsingfors universitet Helsingfors 28.5.2013 Avhandling Maria.widjeskog@helsinki.fi

Läs mer

Fotbollklubbars val av vårdgivare vid skador på spelare

Fotbollklubbars val av vårdgivare vid skador på spelare Fotbollklubbars val av vårdgivare vid skador på spelare Författare: Peter Hellnevi, leg sjukgymnast Vårdcentralen Vara Projektredovisning 2003:6 Handledare: Ulf Lindblad, docent FoU-enheten i Skövde Sammanfattning

Läs mer

Knäskador och artros av Anette von Porat

Knäskador och artros av Anette von Porat Knäskador och artros av Anette von Porat - en sammanställning av riskfaktorer och skadeförebyggande program inom fotboll, handboll och innebandy Ett samarbetsprojekt mellan Reumatikerförbundet, SISU Idrottsutbildarna,

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera

Läs mer

Ledbandsskador i fotleden

Ledbandsskador i fotleden Idrottsmedicin för idrottare HT 2005 Högskolan Dalarna Ledbandsskador i fotleden Eva Jurenikova 781124-2986 eva@evajurenikova.com 1. Beskrivning av skadan Ledbandsskada i fotleden är en av de allra vanligaste

Läs mer

"Stockholm on the Move" October 17-18, 2013

Stockholm on the Move October 17-18, 2013 TORSD 17/10 "Stockholm on the Move" October 17-18, 2013 TRAUMA Ansvar: MF, BE 9.30-11.30 11.30-12.00 FIFA (Gemensamt alla sektioner) ACL, ACT and football a bad combination? Lars Peterson Return-to-play

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

Rapport från Åre Skidgymnasium

Rapport från Åre Skidgymnasium Rapport från Åre Skidgymnasium Bosön 2014-12- 10 Cecilia Agnvall Åre Skidgymnasium, Idro8smedicin Åre Åk 1-4 Rig Alpint 2013-2014 Akuta skador 6 (25) elever Belastningsskador 16 (25) - 11 ryggbesvär (8

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste

Läs mer

EXAMENSARBETE. Effekten av plyometrisk träning och tung styrketräning på löpekonomi. En single subject design studie. Hannah Borg Lina Lindgren 2014

EXAMENSARBETE. Effekten av plyometrisk träning och tung styrketräning på löpekonomi. En single subject design studie. Hannah Borg Lina Lindgren 2014 EXAMENSARBETE Effekten av plyometrisk träning och tung styrketräning på löpekonomi En single subject design studie Hannah Borg Lina Lindgren 2014 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet

Läs mer

Jacob Gudiol, Augusti 2013. Jacob Gudiol leg. Sjukgymnast Traningslara.se & TranaStyrka.se

Jacob Gudiol, Augusti 2013. Jacob Gudiol leg. Sjukgymnast Traningslara.se & TranaStyrka.se Jacob Gudiol, Augusti 2013 Jacob Gudiol leg. Sjukgymnast Traningslara.se & TranaStyrka.se Leg. Sjukgymnast Fd. elitfotbollsspelare Nästan Civilingenjör* Driver Traningslara.se, Årets hemsida 2012 inom

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Sammanfattning. Studiedesign Prospektiv enkätstudie.

Sammanfattning. Studiedesign Prospektiv enkätstudie. Sammanfattning Bakgrund Truppgymnastik är en relativt ny tävlingsdisciplin inom svensk gymnastik där redskap, regler och utförande utvecklas kontinuerligt. Utefter tidigare studie framgår det att skadeincidensen

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

forskning pågår Främre korsbandsskada 1. Betydelsen av tilltro till sin förmåga Sammanfattning

forskning pågår Främre korsbandsskada 1. Betydelsen av tilltro till sin förmåga Sammanfattning forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Främre korsbandsskada 1. Betydelsen av tilltro till sin förmåga PIA THOMEÉ OCH ROLAND THOMEÉ Sammanfattning Att en patient har en hög tilltro till sin förmåga

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Salming RunLAB. Full-body. Running Analysis. runlab.salming.com

Salming RunLAB. Full-body. Running Analysis. runlab.salming.com Salming RunLAB Full-body Running Analysis runlab.salming.com Ställ fem enkla frågor till dig själv» Vill du springa fortare med mindre ansträngning?» Är du intresserad av att få en djupare insikt om löpteknik

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

365DAYS FUNCTIONAL OUTDOOR TRAINING

365DAYS FUNCTIONAL OUTDOOR TRAINING En helhetssyn av människan, samspelet mellan fysisk aktivitet, mindfullness och kost är 365DAYS filosofi i sitt arbete med sina klienter. Allt det ska hjälpa dig till ett hälsosam och lycklig livstil.

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning Mattias Ahlstrand, leg Naprapat, Certified Sports Therapist (CST) Rygg & Rehab Stockholm De vanligaste skadorna i volleyboll

Läs mer

Spelarens namn. Antal Fynd. Fröken X. Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6

Spelarens namn. Antal Fynd. Fröken X. Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6 Spelarens namn Fröken X Antal Fynd Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6 Screening inom SvTF Texten nedan är hämtad från boken Screening 9+ SISU Idrottsböcker: Överbelastningsskador och traumatiska skador är

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 1 Rödeby Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 2 1. Du minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2, fetma Alzeimers och flera andra allvarliga sjukdomar.

Läs mer

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:45

Läs mer

RÄTT träning, rehabilitering, mental styrka och näring!

RÄTT träning, rehabilitering, mental styrka och näring! RÄTT träning, rehabilitering, mental styrka och näring! För aktiva människor som tar ansvar för sin hälsa! - motionär eller elit inom alla idrotter IDROTTSSKADOR Har du fått en idrottskada, kan vi snabbt

Läs mer

Nu är det dags för vinterns träning som skall se till att ni kommer i toppform till våren så vi kan ta nästa steg i vår utveckling!

Nu är det dags för vinterns träning som skall se till att ni kommer i toppform till våren så vi kan ta nästa steg i vår utveckling! P00 vinterfys 2012 P00 i toppform 2012! Vi i P00 har gått framåt mycket och speciellt det senaste året. Detta är vår bästa säsong hittills när det gäller utveckling och det har även visat sig i resultaten.

Läs mer

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Screening Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Hur kommer dagen se ut? Teoretiskt genomgång och jämförelse av FMS, JEMS, Kinetic Control Praktisk genomgång

Läs mer

Jacob Gudiol, februari 2013. Jacob Gudiol leg. Sjukgymnast Traningslara.se & TranaStyrka.se

Jacob Gudiol, februari 2013. Jacob Gudiol leg. Sjukgymnast Traningslara.se & TranaStyrka.se Jacob Gudiol, februari 2013 Jacob Gudiol leg. Sjukgymnast Traningslara.se & TranaStyrka.se Leg. Sjukgymnast Fd. elitfotbollsspelare Nästan Civilingenjör* Driver Traningslara.se Årets hemsida 2012 inom

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

UTBILDNINGSMALL Ungdom Mål och metoder per åldersgrupp

UTBILDNINGSMALL Ungdom Mål och metoder per åldersgrupp UTBILDNINGSMALL Ungdom Mål och metoder per åldersgrupp 6-9 år Lek med boll, från 8 år 5-manna fotboll MÅL: - Stimulera spelaren till aktivitet genom lek med boll. Tycka fotboll är det roligaste som finns!

Läs mer

Träningsupplägg Vecka 40

Träningsupplägg Vecka 40 Träningsupplägg Vecka 40 Då var det dags att börja träningen för säsongen 2012/2013 Jag, Sven-Pär Olsson välkomnar dig/er alla som under en försäsong vill följa mitt upplägg. När sommaren 2013 startar

Läs mer

KNÄKONTROLLSTUDIEN 2009 - SAMMANFATTNING OCH RESULTAT

KNÄKONTROLLSTUDIEN 2009 - SAMMANFATTNING OCH RESULTAT KNÄKONTROLLSTUDIEN 2009 - SAMMANFATTNING OCH RESULTAT KNÄKONTROLLSTUDIEN 2009 Under 2009 genomfördes forskningsprojektet Knäkontrollstudien i svensk flickfotboll. Studien är världens hittills största skadeförebyggande

Läs mer

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Detta dokument är en bilaga till Riktlinjer för träning och beskriver hur ett träningsprogram kan läggas upp, vad man ska tänka på under övningarna

Läs mer

ASPERO. Aspero skapar vinnare. www.aspero.nu IDROTTSGYMNASIUM. studiemässigt, idrottsligt och socialt KARLSKRONA

ASPERO. Aspero skapar vinnare. www.aspero.nu IDROTTSGYMNASIUM. studiemässigt, idrottsligt och socialt KARLSKRONA ASPERO IDROTTSGYMNASIUM KARLSKRONA Aspero skapar vinnare studiemässigt, idrottsligt och socialt www.aspero.nu i Utbildningen ASPERO EKONOMI inriktning ekonomi Om du vill bli ekonom, ekonomichef, säljare,

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

SITTANDE ÖVNINGAR. Page

SITTANDE ÖVNINGAR. Page Hemträningsprogram SITTANDE ÖVNINGAR Text av Sheena Gawler Research Associate, Research Department of Primary Care and Population Health, University College London Medical School Co-Development Lead &

Läs mer

Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014. Främre korsbandsskada inom Skånsk truppgymnastik på elitnivå

Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014. Främre korsbandsskada inom Skånsk truppgymnastik på elitnivå Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014 Främre korsbandsskada inom Skånsk truppgymnastik

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

UTBILDNING PÅ HEMMAPLAN? BESTÄLLNINGSBARA KURSER OCH FÖRELÄSNINGAR 2015

UTBILDNING PÅ HEMMAPLAN? BESTÄLLNINGSBARA KURSER OCH FÖRELÄSNINGAR 2015 UTBILDNING PÅ HEMMAPLAN? BESTÄLLNINGSBARA KURSER OCH FÖRELÄSNINGAR 2015 Ta kontakt med din förenings SISU-konsulent för hjälp med genomförandet. SISU Idrottsutbildarna kan också hjälpa till med vissa kostnader

Läs mer

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning 99 V.min Uppvärmning t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning Till Högskolan i Halmstad Uppvärmning inför ett träningspass - kombinera styrka, balans och rörlighet Förutsättningar Förarbete Egenkontroll

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

C-UPPSATS. Rehabilitering av fotledsdistorsion för en effektiv återgång till idrott

C-UPPSATS. Rehabilitering av fotledsdistorsion för en effektiv återgång till idrott C-UPPSATS 21:2 Rehabilitering av fotledsdistorsion för en effektiv återgång till idrott - en litteraturstudie Charlotte Lindgren Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

fortfarande en stor utmaning

fortfarande en stor utmaning Främre korsbandsskador i knäleden fortfarande en stor utmaning Livsstilskirurgi som kan förväntas få ökad omfattning Trots en stark utveckling vad gäller behandlingen av främre korsbandsskador i knäleden

Läs mer

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna STRETCHING Fakta om stretching. Rörlighet är förmågan att röra leder. Begreppen stretching eller töjning är synonymer. Att töja eller stretcha innebär en töjning av bindväv, muskler och andra vävnader

Läs mer

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT SYSTEMS LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT IS THE ESSENCE OF PERFORMANCE Som Licensierad 1080 Performance Specialist kommer du ha en unik förmåga att kunna analysera och förstå funktionell

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Utvecklings- och forskningsstrategier för Svensk Innebandy

Utvecklings- och forskningsstrategier för Svensk Innebandy Utvecklings- och forskningsstrategier för Svensk Innebandy 2013-2014 Förord Utvecklings- och forskningsstrategier för Svensk Innebandy har tagits fram i samarbete med Innbandyns kompetenscentrum, forskare

Läs mer

Kan man bli skadad i pingis?

Kan man bli skadad i pingis? Kan man bli skadad i pingis? - en studie om förekomsten av skador i svensk elitbordtennis Malin Linderoth GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 73:2006 Tränarprogrammet: 2004-2007 Handledare: Pia

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

REHAB BENHINNEINFLAMMATION

REHAB BENHINNEINFLAMMATION REHAB BENHINNEINFLAMMATION Behandling av benhinneinflammation Är det farligt att träna med ont i benhinnorna? Generellt sett så är det smärtan som avgör om man kan träna när man har ont i benhinnorna.

Läs mer

Skademönster inom fotboll bland kvinnor och män

Skademönster inom fotboll bland kvinnor och män Skademönster inom fotboll bland kvinnor och män En litteraturstudie Robert Roman Examensarbete Idrott och hälsopromotion 2012 Förnamn Efternamn EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Idrott och Hälsopromotion

Läs mer

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan?

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Lillemor Nyberg distriktsläkare, Karolina vårdcentral, Karlskoga, Örebro läns landsting doktorand, Centrum för allmänmedicin, CeFAM, Karolinska

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion av främre korsband

Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion av främre korsband Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2000-09-21 M Grundin/M Weslien/E Belin Reviderad 2006-12-04 K Jansson/K Lanshammar Kontaktperson: K Lanshammar Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

FJÄLLVANDRING MED TOPPBESTIGNING

FJÄLLVANDRING MED TOPPBESTIGNING FJÄLLVANDRING MED TOPPBESTIGNING D et är alltid bra att lägga tid på förberedelser inför en vandring. Börja i god tid och planera din vandring omsorgsfullt. När du valt resmål, färdkamrater och kanske

Läs mer

Sollentuna FK:s samtliga lag erbjuds ett särskilt paket för sin fysträning året om hos Ultimate Performance enligt följande.

Sollentuna FK:s samtliga lag erbjuds ett särskilt paket för sin fysträning året om hos Ultimate Performance enligt följande. Vi är glada att kunna presentera följande fysträningsupplägg/lagerbjudande ingående i ett Ramavtal om 2,5 år mellan Sollentuna FK och Ultimate Performance AB. Erbjudande Året om-upplägg Erbjudandet är

Läs mer

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

2013-03-08. Träning. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 106 91 Stockholm Universitetsvägen 12 Telefax:

2013-03-08. Träning. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 106 91 Stockholm Universitetsvägen 12 Telefax: 2013-03-08 Träning Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 106 91 Stockholm Universitetsvägen 12 Telefax: www.su.se E-post: 2 (16) 3 (16) Innehåll STYRKETRÄNING... 4... 4 Övningar...

Läs mer

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll Västgötafotbollen fotboll för alla VFF 2015 utg. 1 Sida 1 Bättre och mer utvecklande spel Fortsatt utbildning Inriktning mot seniorfotboll

Läs mer

Främre korsbandsskador

Främre korsbandsskador Främre korsbandsskador - Orsaker - Symptom - Behandling Marie-Louise Nilsson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 30:2008 Idrottslärarlinjen: 1993-1995 Handledare: Kristjan Oddsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken

Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken Fotens ben 1 Calcaneus 2 Talus 3 Naviculare 4 Cuneiforme I 5 Cuneiforme II 6 Cuneiforme III 7 Cuboideum 8-12 Metatarsalia I-V 13-17 Falanger Leder Talocruralled

Läs mer

Menisk- och ledbandsskador i knäleden hos äldre

Menisk- och ledbandsskador i knäleden hos äldre Menisk- och ledbandsskador i knäleden hos äldre Jerker Sandelin En ansenlig del medelålders och äldre personer utövar regelbundet sport och idrott. Intensiteten i sportandet har visserligen minskat, och

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

TRÄNINGSINSTRUKTIONER I. Träningsinstruktioner för 13-15 år Teknik (Koordination) I den här åldern inleds den grentekniska skolningen på allvar. Från att i åldern 6-9 haft fokus på motorisk träning och i åldern 10-12 på koordinativ

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Skador hos unga idrottare

Skador hos unga idrottare Skador hos unga idrottare Mängder av barn idrottar och många blir skadade. Barn har andra fysiska egenskaper än vuxna och får delvis andra typer av skador. Här följer en beskrivning av några av de vanligaste

Läs mer

Utbildningsdagar 2013. erfarenhet forskning

Utbildningsdagar 2013. erfarenhet forskning Utbildningsdagar 2013 erfarenhet forskning Dag 1 klinisk diagnostik av axeloch skulderbesvär Innehåll; Hur diagnosticerar vi och handhar sen- och muskelskador? Skuldrans (o-) normala rörelsemönster, finns

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Vem är barn och ungdomsansvarig på förbundet? Catrin Häggblom- ÅFF:s styrelse Hur skall denna policy kommuniceras ut till medlemsföreningar,

Läs mer

Min idrottsmedicinska karriär. Hur går ni vidare efter denna kurs? Idrottsmedicinska livet efter Visby-kursen - en översikt

Min idrottsmedicinska karriär. Hur går ni vidare efter denna kurs? Idrottsmedicinska livet efter Visby-kursen - en översikt Hur går ni vidare efter denna kurs? Min idrottsmedicinska karriär Egen idrott -> Forskning -> Resor Idrottsmedicinsk grundkurs, steg 1 Visby, 2012 Mitt första lag - Säve BK Volleyboll Mina lärdomar från

Läs mer