Skadeprevention inom division I och IV fotboll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skadeprevention inom division I och IV fotboll"

Transkript

1 Skadeprevention inom division I och IV fotboll Förebyggandet av skador inom fotboll är omdiskuterat. Det talas om olika åtgärdsförslag som regeljusteringar, förändring i träningsupplägget med införande av balans-, koordinations- och styrketräning, stretchingens betydelse, tejpning av fotleder m m. Syftet med studien var att undersöka vad som görs ute bland fotbollsklubbarna och att undersöka vad tränarna respektive spelarna vet om skadeprevention. Anne Fältström Karolinska Institutet, Institutet för kirurgisk vetenskap, Sektionen för idrottsmedicin Undersökning under en säsongen Fyra fotbollsserier, herrar division I Norra och IV Norra Stockholm med 14 respektive 12 lag samt damer division I Norra och IV A Stockholm med 10 respektive 8 lag (d v s sammanlagt 44 lag) ingick i studien. Alla lag hade gräs som underlag på hemmaarenan, utom ett lag i damer division IV A Stockholm som hade konstgräs. Tre spelare i varje lag valdes ut via tre tröjnummer (spelare med tröjnummer 4, 7 och 15 eller närmast lägre nummer) och samtliga tränare i de aktuella lagen ingick i studien. Insamlingen av data skedde med hjälp av två olika enkäter, en för tränarna och en för spelarna. Enkäterna skickades ut i mars Av de totalt 176 utdelade enkäterna inkom 158 stycken (90 %). Syftet med denna studie var att undersöka vilka skadeförebyggande åtgärder som används i division I och IV fotboll bland herrar och damer. Frågeställningarna var: Vilken utbildning har tränarna respektive spelarna inom skadeförebyggande åtgärder inom fotbollen? Använder sig tränarna respektive spelarna av någon förebyggande åtgärd för att förhindra en eventuell skada? Har laget tillgång till läkare och/eller sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor? Resultat och diskussion Utbildning inom skadeförebyggande åtgärder Många skador inom fotbollen kan förhindras genom ett riktigt träningsupplägg (7) och en preliminär studie talar för ett samband mellan tränarnas utbildning, erfarenhet och skadorna i deras lag (Hilding J och Ekstrand J, opublicerade data). Ju bättre utbildning och ju större erfarenhet tränaren har desto mindre antal skador fick spelarna i laget (9, 12, 15). Denna enkätstudie visade att tränarna i herrarnas division 1-serie hade längst tränarutbildning enligt Svenska fotbollförbundet. Det var signifikant högre tränarutbildning (>steg 3-4) i H I jämfört med H IV och det var också signifikant skillnad mellan utbildningen jämfört mellan herr- och damlagen där tränarna i herrlagen hade högre utbildning. Det var ingen signifikant skillnad mellan D I och D IV (Tabell I) Av 39 tränare uppgav 24 (62 %) att de höll sig informerade om nya forskningsresultat vad beträffar skadeförebyggande åtgärder inom fotbollen och det gjorde de huvudsakligen genom att läsa någon fotbollstidning. I de olika fotbollstidningar som finns publiceras vanligen inte idrottsmedicinska forskningsresultat. Det skulle vara av godo om enkla sammanfattningar av nya forskningsrön publicerades i dessa tidningar så att forskningsresultaten kommer ut till idrottsrörelsen. Det är ju det som i grunden är meningen med forskning, d v s att det ska användas i 58

2 Foto: Rolf Andersson praktiken. Många höll sig även informerade via lagets läkare/sjukgymnast eller dylikt. Femtiosex procent utav tränarna tyckte att de hade goda kunskaper inom skadeförebyggande åtgärder, 10 % tyckte att kunskaperna varken var goda eller dåliga, medan 31 % tyckte att deras kunskaper var dåliga. Noteras bör att det bara fanns två alternativ på enkäten -goda eller Tabell I. Beskrivning av tränarna Tränare Herr div I n=13 dåliga kunskaper. Tio procent hade dock kryssat för mittemellan. Det var bara 31 % utav tränarna som hade idrottsmedicinsk utbildning längre än 1 vecka. Exempel på idrottsmedicinsk utbildning som angavs var sjukgymnastutbildning, vårdyrken, fritidsledare, kostutbildning mm. Idealet skulle vara att någon idrottsmedicinskt kunnig person var med och planerade träningsupplägget. Detta då b la Ekstrand (7) Dam div I n=8 Herr div IV n=11 Dam div IV n=7 Ålder 39 (30-47) 43 (29-44) 39 (31-52) 33 (24-51) Antal år som spelare 18 (10-30) 17 (14-35) 20 (10-30) 14 (6-26) Antal år som tränare 7 (2-18) 9 (6-12) 10 (1-23) 6 (3-26) Tränarutbildning*, Ingen eller grundkurs 3 U1-U3 1 2 Steg Steg Idrottsmedicinsk utbildning Idrottsmedicinsk utbildning > 1 vecka * Enligt Svenska fotbollförbundet fann en ökad skaderisk vid regelbrott och vid träningsläger och Engström et al (10, 11) visade en säsongsvariation beträffande överbelastnings- och traumatiska skador både bland manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Det är därför viktigt att titta på faktorer som säsongs- och träningsupplägg. En vältränad spelare löper mindre risk för skador. Träning medför förbättring av t ex hållfasthet i vävnaderna, styrka rörlighet och koordination (9). Hewett et al (14) såg att ett 6- veckors försäsongsprogram med ett neuromuskulärt träningsprogram kunde minska frekvensen av knäskador hos kvinnliga fotbolls- basket- och volleybollsspelare. Spelarna fick då träna rörlighet, styrka och plyometriskt träning. Även Heidt et al (13) såg att kvinnliga fotbollsspelare kunde minska skadefrekvensen genom ett 7-veckors försäsongsprogram med konditions-, styrke-, rörlighets- och plyometrisk träning. Även en hög träningsmängd i förhållande till antalet matcher är fördelaktigt för att minska antalet skador (5, 6, 9). Àrnason et al (1) såg i sin undersökning på isländska elitfotbollsspelare att de lag som hade längst försäsongsträning ådrog sig signifikant mindre antal 59

3 skador under säsongen. Tränaren har stor betydelse för lagets skaderisk. Det är tränaren som har hand om träningarna och styr lagets spelsätt. Inställningen till skador och förebyggande åtgärder är också betydelsefull. Junge et al (15) visade att skador inom fotbollen kunde reduceras, speciellt inom lägre divisioner, genom ett åtgärdsprogram där b la utbildning av tränarna och spelarna ingick. Mer information Åttiofem procent av tränarna samt 61 % av spelarna önskade mer information om skadeförebyggande åtgärder, genom t ex. broschyr eller i föreläsningsform. Liknande resultat fann Mechelen et al (16) i en studie bland löpare och skadeförebyggande åtgärder, som uppvärmning, nedvarvning och stretching, där 76 % av tillfrågade löpare ville ha information om skadeförebyggande åtgärder. Här skulle de lokala föreningarna inom t ex. Svensk Idrottsmedicinsk förening och föreningen för svenska fotbollssjukgymnaster kunna vara till stor hjälp genom att anordna föreläsningar för intresserade inom fotbollsföreningar. 60 Användning av skadeförebyggande åtgärder Nästan alla tränarna (ett bortfall) och 97 % av spelarna svarade att de använde sig av skadeförebyggande åtgärder i sin träning. Tjugo procent av spelarna tyckte att laget inte använde sig av skadeförebyggande åtgärder i tillräcklig omfattning. Spelarna angav att de ville ha mer stretching, styrketräning, ordentlig uppvärmning- nedvarvning och allroundträning. I enkäten fanns fasta svarsalternativ (värmer upp, varvar ner, stretchar, använder benskydd, tar av smycken, balanstränar, styrketränar, använder tejp/skydd, använder stötupptagande inlägg, är noga med att följa spelreglerna) samt att det fanns utrymme för egna alternativ och kommentarer. Uppvärmning, nedvarvning & stretch Alla tränare och spelare uppgav att de värmde upp både vid träning och match. Det är dock svårt att avgöra kvalitén på uppvärmningen. Bland de spelare som har angivit att de har varit missnöjda med de skadeförebyggande åtgärderna var b la fyra spelare, som angav att de ville ha ordentlig Foto: Rolf Andersson uppvärmning. Nedvarvning var inte lika självklart. Sjuttiotvå procent av spelarna angav att de varvade ned efter träning, 48 % svarade att de varvade ned efter match. Stretching utfördes av 94 % av spelarna. Här kan man dock också ifrågasätta hur stretchingen utförs. Elva utav spelarna (9 %) har uppgivit att de skulle vilja ha ordentlig stretching. Árnason et al (1) såg i sin studie på manliga elitfotbollsspelare på Island att stretchingen utfördes inadekvat och under för kort tid. Benskydd och skor Enligt Svenska fotbollförbundet är det lag på att använda godkända benskydd under match och 97 % utav spelarna angav att de gjorde detta. Det slarvas dock mer med att använda benskydd under träning och framför allt i div IV. Sextiofyra procent av spelarna använder skruvdobb och stor skillnad föreligger mellan division I och division IV samt mellan herrar och damer. Bland herrarna i division I använder 38 av 39 spelare (97 %) skruvdobb, men endast 11 utav 23 spelare (48 %) i damernas division I. Bland herrarna

4 i division IV var det 23 av 33 (70 %) som använde skruvdobb och 2 av 21 (10 %) av damerna i division IV. Användning av skruvdobb har diskuteras som en av orsakerna till att man kan fastna i gräset och få ett vridvåld (7, 19). Sonntag-Öström (opublicerade data) har i sin studie av främre korsbandsskador sett att flertalet av de som skadade sig har beskrivit hur foten fastnade i underlaget på grund av dobbarna. Styrketräning Tjugonio tränare (76 %) och 51 spelare (43 %) uppgav att de använde specifik styrketräning i skadeförebyggande syfte under träning med laget. Tjugo tränare (53%) och 37 spelare (31 %) angav att spelarna styrketränade individuellt utöver fotbollsträningen. Sju spelare (6 %) tyckte att laget använde sig av för lite styrketräning i uppbyggande syfte. Tränarna angav i större utsträckning att de använde specifik styrketräning i förebyggande syfte än vad spelarna gjorde. Detta är inte förvånande. En teori är att tränarna lägger upp ett program med styrkeövningar och anser sedan att detta är specifik styrketräning för spelarna. Spelaren, som kanske upplever besvär av något slag, anser specifik styrketräning vara träning för just dessa besvär. Inom individuella idrotter ingår specifik styrketräning av olika muskelgrupper, men hur är det inom lagidrotter? Fotboll är en lagsport, men träningen borde individualiseras i större utsträckning så att träningseffekten blir den bästa tänkbara för varje individuell spelare. En annan orsak kan vara att tränaren anser att laget tränar styrketräning även om det endast är ett fåtal spelare som gör detta. En annan fråga är om styrketräningen bedrivs kontinuerligt eller endast under försäsongen? Med enkla individuella spelartester skulle individuella styrketräningsprogram kunna utformas för att kunna förhindra en eventuell skada. Styrkeskillnader på mer än 10 % mellan höger och vänster ben och en kvot som är mindre än 60 % mellan hamstrings och quadriceps är faktorer som anses vara en risk för skador (9). Askling och Karlsson (2) har också visat att specifik hamstringsträning för elitfotbollsspelare kan ha en positiv effekt på skadefrekvensen Balansträning Proprioceptiv träning har visat sig kunna förebygga fotledsdistorsioner och även korsbandsskador hos manliga Tabell II. Antal tränar- (T) respektive spelarsvar (S) inom herrar division I (H I) och division IV (H IV) samt damer division I (D I) och IV (D IV). Tillgång till läkare (L) eller sjukgymnast (S), naprapat (N), massör(m) eller kiropraktor (K) vid match och träning samt om individuella spelartester utfördes. H I (n= 13) (n=39) fotbollsspelare (3, 20, 21). Det verkar dock inte som om det används i någon större utsträckning i fotbollsträning. Sexton procent av spelarna angav att de balanstränade i samband med fotbollsträning och 18 % angav att de balanstränade i hemmet. Tretton tränare (34 %) uppgav att de använde sig av balansträning i sitt träningsupplägg. Tejp och skydd användes i högre grad än balansträning. Vad är då en bra balans och är det skadeförebyggande? Caraffa et al (3) rapporterade en avsevärd minskning i incidensen av främre korsbandsskador efter träning på balansplatta hos manliga fotbollsspelare. Söderman et al (17), som undersökte kvinnliga fotbollsspelare fann dock inte att träning på balansplatta kunde förebygga svåra knäskador. Däremot bland spelare, som hade varit skadade inom en 3-månaders period innan undersökningen, var det signifikant fler spelare som skadade sig i kontrollgruppen än i interventionsgruppen. Dessutom fann Söderman et al (18) att de kvinnliga fotbollsspelare som hade minst posturalt svaj i nedre extremiteten, mätt på K.A.T 2000, löpte högre risk att drabbas av en skada. Författarna diskuterade om det var de spelare med bättre postural stabilitet som i högre utsträckning försökte undvika att ramla omkull och därför i större omfattning utsatte sig för risken att ådraga sig en skada. Även Östenberg och Roos (23) rapporterade att de kvinnliga fotbollsspelare som presterade bra i ett square hop test hade signifikant ökad skaderisk. Detta test innebar att försökspersonen skulle stå utanför en fyrkant på cm markerad med tejp på golvet. Försökspersonen skulle sedan hoppa in och ut ur fyrkanten på ett ben, i klockans mönster, under 30 sekunder. D I (n= 8) (n=26) H IV (n= 10) (n=32) L med vid match D IV (n= 7) (n=21) L med vid träning L utförde individuella spelartester SNMK med vid match SNMK med vid träning SNMK utförde individuella spelartester Varje gång försökspersonen hoppade in i kvadraten utan att röra tejpen registrerades. Östenberg och Roos förklarade dock detta med att elitspelarna presterade bättre i detta test och att dessa spelare var äldre, vilket man fann vara riskfaktorer för att ådra sig en skada. Östenberg och Roos (23) såg också ett samband mellan generellt ökad ledlaxitet och skador hos kvinnliga fotbollsspelare och diskuterar om optimal koordinations- och postural kontroll skulle kunna vara skadeförebyggande. Tropp et al (22) rapporterade signifikanta förbättringar, mätt på kraftplatta, hos fotbollsspelare med funktionell fotledsinstabilitet, som hade tränat balans- och koordination under en 6- veckors period. Tillgång till läkare och/eller sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor Sextionio procent av tränarna samt 61 % av spelarna angav att de hade tillgång till läkare. Alla lag i herrar div I Norra hade tillgång till läkare. Det var dock ingen av spelarna i dam div IV som uppgav att de hade kontakt med läkare. Nio tränare (69%) i herrar div I angav att läkaren och sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor utförde individuella spelartester, medan endast 17 respektive 15 av 39 spelare (43%- 38 %) angav detta. Ett damlag i div I angav att läkaren utförde individuella spelartester. Det var endast 3 tränare (dam div IV) som angav att de ej hade tillgång till någon av yrkeskategorierna sjukgymnast, naprapat, massör eller kiropraktor. Även bland dessa yrkeskategorier var det endast spelare/tränare i herrar div I, som angav att individuella spelartester genomfördes (Tabell II). Med tanke på att de flesta skador är beroende på 61

5 inadekvat rehabilitering av tidigare skador (1, 4, 5, 7, 8), borde lagets läkare, sjukgymnast eller dylikt användas i ett mer preventivt syfte och inte bara kopplas in vid redan uppkommen skada. Ekstrand (7) visade i sin studie att en tredjedel av de mer allvarliga skadorna uppkom inom två månader efter en mindre skada. En genomgång av spelarna med tanke på tidigare skador, instabilitet i knä- eller fotled, styrka och stramhet framför allt i nedre extremiteten, malalignment (fotvalvets utseende, benlängdsskillnad, ryggundersökning) mm, skulle säkerligen vara mer välinvesterade pengar än att ha en sjukgymnast anställd året om, som endast tar hand om uppkomna skador. Dvorak et al (5) undersökte 398 manliga spelare innan säsongen och följde upp 264 av dessa under ett år. När de jämförde oskadade spelare med skadade så urskiljde de 17 olika riskfaktorer för att ådra sig en skada. Riskfaktorerna var inom ett brett spektrum som tidigare skador, inadekvat rehabilitering, nedsatt reaktionstid, spelarkarakteristika, stress i övriga livet och nedsatt förberedelse för match. Dvorak föreslog ett förebyggande program där inte bara spelarna skulle inkluderas utan även tränaren och lagets sjukgymnast. Ekstrand och Björnham visade 1992 i en studie på manliga fotbollsspelare att det var möjligt att under ett spelår minska skadefrekvensen genom att vid ett enstaka tillfälle utfärda individuella träningsråd baserade på en hälsoundersökning på fältnivå (opublicerade data). Det behövs således inte någon avancerad testutrustning för att göra detta. Då 39 % av spelarna uppgav att de hade kvarstående instabilitetsbesvär efter tidigare knä- eller fotledsskada och 39 % angav att de hade andra ständigt återkommande besvär, skulle detta vara en av de största skadeprofylaktiska åtgärderna. I en studie av Jacobson och Tegner påvisades att 57 % av kvinnliga fotbollsspelare påbörjade en ny säsong trots att de hade en aktuell skada (opublicerade data). Vad är egentligen skadeförebyggande? Antalet välkontrollerade studier inom skadeförebyggande åtgärder inom fotboll är begränsade. Många av de skadeförebyggande åtgärder som idag används i praktiken (stretch, tejpning, styrketräning, nedvarvning) saknar riktigt bra dokumentation. Ekstrand (7), Dvorak (5), Hewett (14) och Junge (15) presenterar ett åtgärdsprogram, men det saknas belägg för de isolerade 62 delarnas skadeprofylax. Mer forskning behövs för att identifiera högriskgrupper bland fotbollsspelare för att utarbeta skadeförebyggande program. Det är dock viktigt att komma ihåg att kunskapen om skaderiskerna för det mesta inte är tillräckligt för att förhindra skador - att ändra ett beteende och bli motiverad är mer än kunskap. Anne Fältström Leg. sjukgymnast Fysioterapin D4 Länssjukhuset Ryhov Jönköping E-post: Tel: Fax: Referenser 1. Árnason Á, Gudmundsson Á, Dahl HA, Jóhannsson E. Soccer injuries in Iceland. Scand J Med Sci Sports 6(1): Askling C, Karlsson J. Specifik träning av hamstrings- någonting för elitfotbollspelare? Svensk idrottsforskning 4: Caraffa A, Cerulli G, Projetti M, Aisa G, Rizzo A. Prevention of anterior cruciate ligament injuries in soccer. A prospective controlled study of proprioceptive training. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 4(1): Chomiak J, Junge A, Peterson L, Dvorak J. Severe injuries in football players. Influencing factors. Am J Sports Med 28(5 Suppl): Dvorak J, Junge A, Chomiak J, Graf-Baumann T, Peterson L, Rosch D, Hodgson R. Risk factor analysis for injuries in football players. Possibilities for a prevention program. Am J Sports Med 28(5 Suppl): Ekstrand J. Injury prevention. In: Ekblom B, ed. Football (soccer). Oxford: Blackwell Scientific Publications, pp Ekstrand J. Soccer injuries and their prevention. Linköping, Sweden: Linköping University Medical Dissertations No 130, Ekstrand J, Gillqvist J. The frequency of muscle tightness and injuries in soccer players. Am J Sports Med 10: Ekstrand J. Förebyggande av skador. In: Ekstrand J, Karlsson J (eds). Fotbollsmedicin. Svenska fotbollförbundet. pp Engström B, Forssblad M, Johansson C, Törnkvist H. Does a major knee injury definitely sideline an elite soccer player? Am J Sports Med 18(1): Engström B, Johansson C, Törnkvist H. Soccer injuries among elite female players. Am J Sports Med 19(4): Faunö P, Kålund S, Andreasen I, Jörgensen U. Soreness in lower extremities and back is reduced by use of shock absorbing heel inserts. Int J Sports Med 14(5): Heidt RS, Sweeterman LM, Carlonas RL, Traub JA, Tekulve FX. Avoidance of soccer injuries with preseason conditioning. Am J Sports Med 28(5): Hewett TE, Lindenfeld TN, Riccobene JV, Noyes FR. The effect of neuromuscular training on the incidence of knee injury in female athletes. A prospective study. Am J Sports Med 27(6): Junge A, Rösch D, Peterson L, Graf- Baumann T, Dvorak J. Prevention of soccer injuries: A prospective intervention study in youth amateur players. Am J Sports Med 30(5): , Mechelen WV, Hlobil H, Kemper H, Voorn W, Jongh HD. Prevention of running injuries by warm-up, cool-down and stretching exercises. Am J Sports Med 21(5): Söderman K, Werner S, Pietilä T, Engström B, Alfredson H. Balance board training: prevention of traumatic injuries of the lower extremities in female soccer players? A prospective randomized intervention study. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 8(6): Söderman K, Alfredson H, Pietilä T, Werner S. Risk factors for leg injuries in female soccer players. A prospective investigation during one out-door season. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 9(5): , Torg JS, Stilwell G, Rogers K. The effect of ambient temperature on the shoe-surface interface release coefficient. Am J Sports Med 24(1): Tropp H, Askling C, Gillquist J. Prevention of ankle sprains. Am J Sports Med 13: Tropp H, Ekstrand J, Gillquist J. Factors affecting stabilometry recordings of single limb stance. Am J Sports Med 12(3): Tropp H, Ekstrand J, Gillqvist J. Stabilometry in functional instability of the ankle and its value in predicting injury. Med Sci Sports Exerc 16(1): 64-66, Östenberg A, Roos H. Injury risk factors in female European football. A prospective study of 123 players during one season. Scand J Med Sci Sports 10:

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Funktionella tester och utvärdering av skadepreventiv träning hos kvinnliga fotbollsspelare - en kontrollerad interventionsstudie

Funktionella tester och utvärdering av skadepreventiv träning hos kvinnliga fotbollsspelare - en kontrollerad interventionsstudie Magisteruppsats i idrottsmedicin/idrottsvetenskap 30hp Funktionella tester och utvärdering av skadepreventiv träning hos kvinnliga fotbollsspelare - en kontrollerad interventionsstudie Författare: Linda

Läs mer

Fotbollklubbars val av vårdgivare vid skador på spelare

Fotbollklubbars val av vårdgivare vid skador på spelare Fotbollklubbars val av vårdgivare vid skador på spelare Författare: Peter Hellnevi, leg sjukgymnast Vårdcentralen Vara Projektredovisning 2003:6 Handledare: Ulf Lindblad, docent FoU-enheten i Skövde Sammanfattning

Läs mer

Knäskador och artros av Anette von Porat

Knäskador och artros av Anette von Porat Knäskador och artros av Anette von Porat - en sammanställning av riskfaktorer och skadeförebyggande program inom fotboll, handboll och innebandy Ett samarbetsprojekt mellan Reumatikerförbundet, SISU Idrottsutbildarna,

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Rapport från Åre Skidgymnasium

Rapport från Åre Skidgymnasium Rapport från Åre Skidgymnasium Bosön 2014-12- 10 Cecilia Agnvall Åre Skidgymnasium, Idro8smedicin Åre Åk 1-4 Rig Alpint 2013-2014 Akuta skador 6 (25) elever Belastningsskador 16 (25) - 11 ryggbesvär (8

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

"Stockholm on the Move" October 17-18, 2013

Stockholm on the Move October 17-18, 2013 TORSD 17/10 "Stockholm on the Move" October 17-18, 2013 TRAUMA Ansvar: MF, BE 9.30-11.30 11.30-12.00 FIFA (Gemensamt alla sektioner) ACL, ACT and football a bad combination? Lars Peterson Return-to-play

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Spelarens namn. Antal Fynd. Fröken X. Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6

Spelarens namn. Antal Fynd. Fröken X. Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6 Spelarens namn Fröken X Antal Fynd Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6 Screening inom SvTF Texten nedan är hämtad från boken Screening 9+ SISU Idrottsböcker: Överbelastningsskador och traumatiska skador är

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning Mattias Ahlstrand, leg Naprapat, Certified Sports Therapist (CST) Rygg & Rehab Stockholm De vanligaste skadorna i volleyboll

Läs mer

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 1 Rödeby Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 2 1. Du minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2, fetma Alzeimers och flera andra allvarliga sjukdomar.

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

RÄTT träning, rehabilitering, mental styrka och näring!

RÄTT träning, rehabilitering, mental styrka och näring! RÄTT träning, rehabilitering, mental styrka och näring! För aktiva människor som tar ansvar för sin hälsa! - motionär eller elit inom alla idrotter IDROTTSSKADOR Har du fått en idrottskada, kan vi snabbt

Läs mer

UTBILDNING PÅ HEMMAPLAN? BESTÄLLNINGSBARA KURSER OCH FÖRELÄSNINGAR 2015

UTBILDNING PÅ HEMMAPLAN? BESTÄLLNINGSBARA KURSER OCH FÖRELÄSNINGAR 2015 UTBILDNING PÅ HEMMAPLAN? BESTÄLLNINGSBARA KURSER OCH FÖRELÄSNINGAR 2015 Ta kontakt med din förenings SISU-konsulent för hjälp med genomförandet. SISU Idrottsutbildarna kan också hjälpa till med vissa kostnader

Läs mer

ASPERO. Aspero skapar vinnare. www.aspero.nu IDROTTSGYMNASIUM. studiemässigt, idrottsligt och socialt KARLSKRONA

ASPERO. Aspero skapar vinnare. www.aspero.nu IDROTTSGYMNASIUM. studiemässigt, idrottsligt och socialt KARLSKRONA ASPERO IDROTTSGYMNASIUM KARLSKRONA Aspero skapar vinnare studiemässigt, idrottsligt och socialt www.aspero.nu i Utbildningen ASPERO EKONOMI inriktning ekonomi Om du vill bli ekonom, ekonomichef, säljare,

Läs mer

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Detta dokument är en bilaga till Riktlinjer för träning och beskriver hur ett träningsprogram kan läggas upp, vad man ska tänka på under övningarna

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014. Främre korsbandsskada inom Skånsk truppgymnastik på elitnivå

Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014. Främre korsbandsskada inom Skånsk truppgymnastik på elitnivå Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014 Främre korsbandsskada inom Skånsk truppgymnastik

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Utvecklings- och forskningsstrategier för Svensk Innebandy

Utvecklings- och forskningsstrategier för Svensk Innebandy Utvecklings- och forskningsstrategier för Svensk Innebandy 2013-2014 Förord Utvecklings- och forskningsstrategier för Svensk Innebandy har tagits fram i samarbete med Innbandyns kompetenscentrum, forskare

Läs mer

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT SYSTEMS LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT IS THE ESSENCE OF PERFORMANCE Som Licensierad 1080 Performance Specialist kommer du ha en unik förmåga att kunna analysera och förstå funktionell

Läs mer

Kan man bli skadad i pingis?

Kan man bli skadad i pingis? Kan man bli skadad i pingis? - en studie om förekomsten av skador i svensk elitbordtennis Malin Linderoth GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 73:2006 Tränarprogrammet: 2004-2007 Handledare: Pia

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion av främre korsband

Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion av främre korsband Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2000-09-21 M Grundin/M Weslien/E Belin Reviderad 2006-12-04 K Jansson/K Lanshammar Kontaktperson: K Lanshammar Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion

Läs mer

REHAB BENHINNEINFLAMMATION

REHAB BENHINNEINFLAMMATION REHAB BENHINNEINFLAMMATION Behandling av benhinneinflammation Är det farligt att träna med ont i benhinnorna? Generellt sett så är det smärtan som avgör om man kan träna när man har ont i benhinnorna.

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan?

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Lillemor Nyberg distriktsläkare, Karolina vårdcentral, Karlskoga, Örebro läns landsting doktorand, Centrum för allmänmedicin, CeFAM, Karolinska

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll Västgötafotbollen fotboll för alla VFF 2015 utg. 1 Sida 1 Bättre och mer utvecklande spel Fortsatt utbildning Inriktning mot seniorfotboll

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Utbildningsdagar 2013. erfarenhet forskning

Utbildningsdagar 2013. erfarenhet forskning Utbildningsdagar 2013 erfarenhet forskning Dag 1 klinisk diagnostik av axeloch skulderbesvär Innehåll; Hur diagnosticerar vi och handhar sen- och muskelskador? Skuldrans (o-) normala rörelsemönster, finns

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Min idrottsmedicinska karriär. Hur går ni vidare efter denna kurs? Idrottsmedicinska livet efter Visby-kursen - en översikt

Min idrottsmedicinska karriär. Hur går ni vidare efter denna kurs? Idrottsmedicinska livet efter Visby-kursen - en översikt Hur går ni vidare efter denna kurs? Min idrottsmedicinska karriär Egen idrott -> Forskning -> Resor Idrottsmedicinsk grundkurs, steg 1 Visby, 2012 Mitt första lag - Säve BK Volleyboll Mina lärdomar från

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

EXAMENSARBETE. Styrka och hoppförmåga 4-7 år efter främre korsbandsrekonstruktion. Helena Käll 2014. Filosofie magisterexamen Sjukgymnastik

EXAMENSARBETE. Styrka och hoppförmåga 4-7 år efter främre korsbandsrekonstruktion. Helena Käll 2014. Filosofie magisterexamen Sjukgymnastik EXAMENSARBETE Styrka och hoppförmåga 4-7 år efter främre korsbandsrekonstruktion. Helena Käll 2014 Filosofie magisterexamen Sjukgymnastik Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap LULEÅ

Läs mer

Svenska Muaythai förbundets rekommendationer gällande utbildningar

Svenska Muaythai förbundets rekommendationer gällande utbildningar Svenska Muaythai förbundets rekommendationer gällande utbildningar Svenska muaythai förbundet arrangerar grenspecifika utbildningar för sina medlemsklubbar i 2 steg. Därutöver finns ett steg 3 som riktar

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson Brukskultur Åtvidaberg 2002 ÅFF, Åtvidaberg och Facit Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

HUVUDTESTER. Lars Hägglund www.lhgolf.com

HUVUDTESTER. Lars Hägglund www.lhgolf.com HUVUDTESTER BOLLSTART En test för att starta bollen på linjen För detta test använder du träningsredskapet Tutor. Placera kulorna längs fram på svåraste nivån. Målet är att starta bollen mellan kulorna

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

I form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se

I form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se I form med stabilitetsträning Din professionella vägledning för daglig träning O R INSISTERA PÅ I G I N A L E T www.thera-band.se Produktfamilj Professionella Bewährte Rehabiliterings-, Produkte für Rehabilitation,

Läs mer

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 7-mannafotboll

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 7-mannafotboll Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 7-mannafotboll Västgötafotbollen fotboll för alla 2015 utg. 1 Sida 1 Jämnare matcher Roligare och bättre spel Alla skall få vara med Spela, lek och

Läs mer

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Alkohol och idrott Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Hur tränar och dricker svenskarna? Under maj 2012 genomfördes på uppdrag av IQ en undersökning bland 20-40 åringar, 541 respondenter

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

Utbildningsprogram 2009 STRONG IS HAPPY!

Utbildningsprogram 2009 STRONG IS HAPPY! Utbildningsprogram 2009 STRONG IS HAPPY! strong is happy! Vill du utveckla din träning? Få bättre träningsresultat och nå nya framgångar som tränare, instruktör, terapeut eller för egen del? Då har du

Läs mer

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund Forma kroppen och maximera din prestation Om kost och träning på vetenskaplig grund Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol Viktförändring påverkar fett- och muskelmassa Eftersom muskelbalansen är beroende av

Läs mer

Lilla Handboken. föräldrar som har tränande barn

Lilla Handboken. föräldrar som har tränande barn Lilla Handboken föräldrar som har tränande barn Taekwondo - träning för alla Huvudmålet med all träning är att stärka individens fysiska och psykiska förmåga. Framförallt skall varje individ känna att

Läs mer

Välkomna till säsongen 2014! Policy och regler

Välkomna till säsongen 2014! Policy och regler Välkomna till säsongen 2014! Här kommer lite information om laget, regler, övergripande säsongsplanering, kost & hälsa mm. Policy och regler Respekt : för Mig och mina kollegor, för varandra, för klubben,

Läs mer

Sporten Herrar A - Översikt

Sporten Herrar A - Översikt Sporten Herrar A - Översikt Mål och vision Sportens ambition är att långsiktigt prestera bättre sportsliga resultat per satsad krona än våra huvudkonkurrenter (de allsvenska storstadsklubbarna). Vårt mål

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

Då är det här rätt utbildning för dig...

Då är det här rätt utbildning för dig... Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Då är det här rätt utbildning för dig... CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN

Läs mer

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Idrottsledarskap och Hälsa. Kursplan, se nedan

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Idrottsledarskap och Hälsa. Kursplan, se nedan Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Idrottsledarskap och Hälsa Kursen syftar på samhällsnivå till att höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt bidra till ökade förutsättningar för deltagarna

Läs mer

Träningsprogram. Löpning van motionär 21 km på 12 veckor

Träningsprogram. Löpning van motionär 21 km på 12 veckor Träningsprogram Löpning van motionär 21 km på 12 veckor Maxims träningsprogram har utvecklats av Mette Bloch, före detta elitroddare och världsmästare. Vecka 1 Ta en promenad på minst en halvtimme (du

Läs mer

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching SNABBHETSTRÄNING Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching VAD ÄR SNABBHET? Muskulaturens förmåga att på kortast möjliga tid skapa största möjliga hastighetsförändring.

Läs mer

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad?

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad? VSC och MiUn Tränarkonferens April, 26 Träning,testning och prestation VSC/MiUn:s Tränarkonferens Bengt Saltin Mittuniversitetet Två skid giganter som klarade sig bra utan några tester! Innehåll Idrottfysiologins

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

Inga barn på bänken! Medicinska aspekter på fysisk aktivitet under skolåren

Inga barn på bänken! Medicinska aspekter på fysisk aktivitet under skolåren Skolprojektet 2001 Inga barn på bänken! Medicinska aspekter på fysisk aktivitet under skolåren Nästan var sjätte elev (16 %) hade under en period på cirka tre månader råkat ut för en skada eller ett olycksfall

Läs mer

Lag X planering säsongen 2013

Lag X planering säsongen 2013 Lag X planering säsongen 2013 1 Inledning Detta dokument redogör för lagets planering och mål säsongen 2013 (2012 nov 2013 okt). Syftet är att ledare, spelare och föräldrar ska känna till vad som gäller

Läs mer

LEDARSKAP UNDER TIME OUT

LEDARSKAP UNDER TIME OUT Svenska Ishockeyförbundet Eltkurs LEDARSKAP UNDER TIME OUT AV: Erik Vikström Handledare: Thomas Gradin Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning sid 3 2. Bakgrund sid 4 3. Syfte och frågeställning

Läs mer

Sammanställning av befintlig forskning om innebandy

Sammanställning av befintlig forskning om innebandy 2012 Sammanställning av befintlig forskning om innebandy Taru Tervo, forskningssamordnare, Innebandyns kompetenscentrum, Umeå Universitet 2012-12-06 Innehåll Sammanfattning...2 Inledning...3 Syfte...3

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Röda tråden. - så fungerar vår förening

Röda tråden. - så fungerar vår förening Röda tråden - så fungerar vår förening K FUM Örebro Basket 1 Inledning Röda tråden är en vägledning för alla i vår förening och handlar om hur vi vill att vår barn- och ungdomsverksamhet ska bedrivas.

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Convent 2013 ÖSTERSUND 24 augusti 2013

Convent 2013 ÖSTERSUND 24 augusti 2013 Convent 2013 ÖSTERSUND 24 augusti 2013 Schema: Tider Hall 1 (stora salen PC) 2 (Lilla salen PC) 3 (Körfältskolan) 8.30-9.00 Inskrivning 9.00-9.30 Gemensam uppvärmning HALL 1 Kersti 9.40-10.30 1. Gymmix

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

BARN & UNGDOMARS UTVECKLING

BARN & UNGDOMARS UTVECKLING BARN & UNGDOMARS UTVECKLING Distriktsläger Vemdalen 2007 När ni ser mig = Bikupa Barn och ungdomars fysiska utveckling Delas ofta in i biologiska faser knutna till åldrar Som vi vet utvecklas alla människor

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Verksamhetsplan för fotbollen i Uppsala-Näs IK 2009

Verksamhetsplan för fotbollen i Uppsala-Näs IK 2009 splan för fotbollen i Uppsala-Näs IK 2009 Sid 2 (6) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Uppsala-Näs IK...3 Inledning...3 Vision...3 sidé...3...3 Ledarutbildning...4 Styrelsen...4 Fotbollskolan...4

Läs mer

Hjälp för Hjälp för Fot & Fotled Fot & Fotled Living Proof m mediro oya al.se

Hjälp för Hjälp för Fot & Fotled Fot & Fotled Living Proof m mediro oya al.se Hjälp för Fot & Fotled Living Proof mediroyal.se FOTLEDEN ÄR EN AV DE MEST SKADEUTSATTA LEDERNA I KROPPEN. Även en lättare stukning kan ge allvarliga konsekvenser och leda till instabilitet. Ett korrekt

Läs mer

Tand- och käkskador vid idrott

Tand- och käkskador vid idrott En Folksam-studie om 5 000 försäkringsanmälda tand- och käkskador under åren 1994-1997 1 Ulf Glendor, IHS/Socialmedicin och folkhälsovetenskap, Hälsouniversitetet, Linköping Lars-Inge Svensson, Folksam,

Läs mer

Verksamhetspolicy för IFK ARBOGA IBK

Verksamhetspolicy för IFK ARBOGA IBK Verksamhetspolicy för IFK ARBOGA IBK 1. Förord: En grundförutsättning för all verksamhet är att alla vet hur den fungerar, vem som gör vad och vilka riktlinjer som gäller. Styrelsen har tillsammans med

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 PISTOLSEKTIONEN Svenskt pistolskytte mot världsklass 2020 Svenska Skyttesportförbundet Swedish Shooting Sport Federation www.skyttesport.se Pistolsektionens verksamhetsplan 2015 -

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement

Läs mer

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om

Läs mer