KNÄKONTROLL. Daniel Papacosta. Leg. Sjukgymnast

Transkript

1 KNÄKONTROLL Daniel Papacosta. Leg. Sjukgymnast 1

2 VARFÖR ÄR NI HÄR? Knäskador Mycket vanligt: skador/1000 matchtimmar Frånvaro vid allvarliga knäskador Främre Korsbandsskada, 6-12 månader Mediala/Laterala kollateralligamentet, upp till 12 veckor Menisk, 2-4 veckor eller upp till 6 månader Många klarar inte av att gå tillbaka till sin idrott Går att förebygga med specifik träning 2

3 3

4 Knäkontrollprojektet DAGENS FÖRELÄSNING Vad är kontroll? Allmänt om knäskador Knäkontrollsträning Praktisk genomgång av knäkontrollsövningar 4

5 KNÄKONTROLLPROJEKTET Knäkontrollprojektet Framtaget av SvFF i samarbete med SISU, RIF, Idrottshögskolan och Reumatikerförbundet Stor nationell interventionsstudie åriga tjejer Målsättningen Vetenskapligt utvärdera effekterna av Knäkontrollsträning Förebygga allvarliga knäskador Öka prestationsförmågan 5

6 KNÄKONTROLLPROJEKTET Specifikt träningsprogram för Fotboll Basket Innebandy Handboll Knäskador vanligt även inom andra idrotter Alpint Kontaktidrotter 6

7 ÖVNINGAR I KNÄKONTROLLPROJEKTET 6 Övningar för varje idrott Kroppen som belastning Sex övningar med 4 olika svårighetsgrader samt en parövning Enbens knäböj Bäckenlyft Tvåbens knäböj Plankan Utfallssteg Hopp/Landning 7

8 FINNS DET VETENSKAPLIGT STÖD FÖR DET HÄR? Nyligen presenterad stor svensk studie Knäglädje Liknande övningar som i knäkontrollprojektet Ålder Uppland och Dalarna 97 lag, 1506 deltagare Hälften tränade enligt knäglädje, andra halvan agerade kontrollgrupp Resultat: Tydlig skadeförebyggande effekt! Knäskador utan kontakt med annan spelare: 90% riskreduktion Främre korsbandskada: 0 knäglädjegruppen, 5 kontrollgruppen Någon knäskada: 77% riskreduktion 8

9 VAD ÄR KONTROLL? Balans Koordination Proprioception Muskulatur Lokala Stabilisatorer Globala Stabilisatorer Globala Mobilisatorer Bildar tillsammans ett motoriskt program 9

10 10

11 11

12 12

13 OM NÅGOT BRISTER KOMPENSATORISKA RÖRELSER 13

14 KNÄETS ANATOMI 14

15 FRÄMRE KORSBANDSSKADA Varje idrottares mardröm Kort sikt Smärta, ledsvullnad (80%), nedsatt rörlighet Lång frånvaro från idrotten, 6-12 månader Lång sikt 78% av damfotbollsspelare som skadat sig slutade med fotboll inom 2-7 år, 41% slutade helt med idrott (Söderman et al 2002) Kan ge livslångt handikapp år efter skadan har 50% Artros (senare bild) 15

16 HUR SKER EN FRÄMRE KORSBANDSSKADA? Vanligaste skadeformen är vridvåld samtidigt som foten fastnar i underlaget, oftast i en belastad riktningsförädring 75% skadar sig utan kontakt med annan spelare Uppskattningsvis 6000 skador per år (Roos et al) 2-6 (beroende på studie) gånger vanligare hos dam/flickfotbollsspelare än män/pojkar Av fotbollsspelare (flickor år) skadas 1% per år 16

17 VAD ÄR ARTROS? Sjuklig nedbrytning av brosk leder i slutändan till att ben nöter mot ben Nedsatt rörlighet i aktuell led Inflammationer avlöser varandra med smärta och svullnad som följd 17

18 MENISKERNA 18

19 MENISKSKADOR Meniskerna: Viktiga stötdämpare i knäleden. Hjälper tillsammans med ligamenten till att stabilisera knäleden Meniskskada uppstår oftast vid vridvåld, inte sällan i kombination med främre korbandsskada Låsningar och krepitationer Palpationsömhet över ledspringan 9000 meniskskador per år, framförallt idrottsaktiva Prognos 2-4 v rehab, läketid 4-8 v Menisksutur, 4-6 månader Innan full idrottsåtergång, full rörlighet, god muskelstyrka, ingen ledsvullnad 19

20 SKADOR PÅ KOLLATERALLIGAMENT Sker oftast vid vacklingsvåld God prognos Återgång till full aktivitet inom 3 månader 20

21 NÄR BÖR AKTIVA SÖKA SJUKVÅRD? Varningsflaggor Ledsvullnad Kännetecken: svullnad, rodnad, värmeökning, rörelseinskränkning Knäet ger vika Låsningar eller upphakningar Felställning 21

22 BRA ATT KUNNA OM KNÄSKADOR Svullnad Snabb svullnad, oftast inom 30 min, tyder på blod (korsband, skelettskada etc) Långsammare svullnad, några timmar upp till några dagar efter trauma, tyder på ledvätska (menisk etc) PFSS: Patellofemoralt smärtsyndrom Knäsmärta väldigt vanligt, % av ungdomar har senaste året besvärats av främre knäsmärta Oklart varför. Troligen kombination av anatomi, muskulär funktion, överansträning, etc. Sjukvården kan även friskförklara spelare Om man är osäker är det alltid rätt att söka vård 22

23 RISKFAKTORER 23

24 VARFÖR DRABBAS KVINNLIGA IDROTTARE OFTARE? H/Q-Kvot = Svag Hamstring i förhållande till Quadriceps Kvinnor använder oftare framsidan för att stabilisera knäet, medan männen oftare använder baksidan Större glidrörelser i förhållande till män Rörlighet kontra stabilitet Större rörlighet kräver ökad stabilitet Reaktionstiden i regel längre hos kvinnor Hormonella faktorer? 24

25 KARAKTÄRISTISKT KVINNLIGT RÖRELSEMÖNSTER VID MAXIMALT VERTIKALHOPP Landar kobent Utåtvridning Sträckt knä Böjer sämre i landning Höft/Knä/Fot-position Bilder från från SvFF:s powerpoint om knäkontroll 25

26 TRÄNINGSREKOMMENDATIONER ENLIGT SVFF Hur ofta? Minst två gånger i veckan Hur många? 3 set 8-15 repetitioner. Tidsåtgång? minuter. Används som uppvärmning 26

27 ÄR DET HÄR STYRKETRÄNING? Lägger grunden för viktträning Styrketräning med egen kroppsvikt Skapar god teknikgrund för tyngre belastning För att få maximalt resultat krävs noggrant utförande Utan utmaning stannar utvecklingen VARJE REPETITION ÄR EN INPROGRAMMERING 27

28 FYSTRÄNING Bör göras så rolig och funktionell som möjligt. Genom synbara resultat höjs kvalitén och motivationen hos spelarna Mycket lättare att göra det i grupp än att helt överlåta ansvaret på individen Fantastisk möjlighet att förhindra framtida medicinsk invaliditet 28

29 VAD GER KNÄKONTROLLTRÄNING? Förbättrat motoriskt program Optimerad rekrytering av rätt muskler Effektivt rörelsemönster Kroppen förbereds för att klara tyngre belastning Ökat deltagande Kontinuitet Prestation Framgång! 29

30 FRÅGESTUND Hur motivera/uppmuntra spelarna att träna med kvalité? Vissa kommer få ont, vad gör man då? Hur stor del av träningen får det ta? 30