Om forskning kring människa, teknik och design. Lars-Ola Bligård Design & Human Factors Produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola

Transkript

1 Om forskning kring människa, teknik och design Lars-Ola Bligård Design & Human Factors Produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola

2 Avdelning Design & Human Factors En av tre avdelning vid Institutionen för produkt och produktionsutveckling Design & Human Factors Produktutveckling Produktionssystem 24 forskare och lärare Kandidatprogram i Teknisk Design Masterprogram i Industrial design Engineering

3 Forskningen Design & Human Factors Syfte med vår forskning: utveckla fördjupad kunskap om relationen mellan människa teknik (i vid bemärkelse) och med avseende på såväl fysiska och kognitiva som affektiva aspekter utveckla kunskap som kan användas vid och för utformning av attraktiva, användbara och säkra produkter och system utveckla kunskap som bidrar till social och ekologisk hållbarhet utveckla metoder och verktyg för att stödja denna kunskapsutveckling. Målsättningen är att bidra till design och produktutveckling med människan i centrum.

4 Fyra profilområden Adoption and use of technical products/systems users needs and requirements for technical products/systems use and meaning of technical products and systems in everyday life prerequisites for users adoption of new technologies Human- machine systems (incl HMI) interplay between human and "machine from simple products to complex socio-technical systems performance, safety Sustainability and everyday life design for sustainable behaviour understanding behaviour and change Energy systems User experience sensing, perceiving and react to products and events involving products aesthetics product identity and meaning Transportation systems and urban mobility Well-being and health

5 Lars-Ola Bligård Elektroingenjörsprogrammet Chalmers Forskare/lärare Chalmers sedan 2002 Tillämpningsprojekt i kognitiv och fysisk ergonomi Medicinsk teknik Fordon/trafikmiljö Kontrollrum Undervisning Kurser kandidat, master och doktorandnivå Handledning kandidat- och examensarbeten Forskning: Analytiska metoder för att upptäcka, identifiera och presentera användningsfel och användarvänlighetsproblem Integrering av ergonomi och human factors i produktutvecklingsprocessen Avhandling Predicting mismatches in user-artefact interaction - Development of an analytical methodology to support design work

6 Mitt forskningsområde Ergonomics (or Human Factors) is the scientific discipline concerned with the understanding of interactions among humans and other elements of a system, and the profession that applies theory, principles, data and methods to design in order to optimize human well-being and overall system performance (IEA: International Ergonomics Association )

7 Ergonomi: Tvärvetenskap Belastningsergonomi Medicin, mekanik Kognitiv ergonomi Kognitiv psykologi Fysisk arbetsmiljö Fysik, teknik, medicin Psyko-social arbetsmiljö Socialpsykologi Organisationslära

8 Människans informationsprocess Sinnen Uppmärksamhet Ögon Stimuli Hud Perception Beslut Respondera Respons Öron Arbetsminne Långtidsminne Minne Wickens, 1984

9 Exempel sinnena

10 Exempel perception Vad visar legobitarna? /03/fun-with-lego-who-is-who.jpeg

11 Exempel problemlösning Varje kort har en bokstav på en sidan och en siffra på den andra Vilka kort behöver vändas för att kontrollera om påstående nedan är sant? Om ett kort har en vokal på ena sidan, har den en jämn siffra på den andra sidan. A D 4 7

12 Exempel problemlösning Varje kort representerar nu en person som dricker något i en bar. På en sidan finns personen ålder och på den andra finns drycken. Vilka kort behöver vändas för att kontrollera om påstående nedan är sant? Om en person dricker öl, måste den vara över 18 år 22 17

13 Blunt End Sharp End TILLVERKARE ANVÄNDARE ORGANISATION Trubbig ände Faktorer som är fjärran i tid och rum Latenta förutsättningar kontra aktiva handlingar Skarp ände Aktiva handlingar här och nu Användarvänlighetsproblem (usability problems) Användningsfel (use error)

14 Helhetssyn och samspel Maskin: Olika typer och fabrikat av medicinsk utrustning Organisation: Kultur, dialog, stöd, participation, regler, kvalitet, säkerhet Människa: Sköterska Läkare Uppgift: Behandla och övervaka patient m h a teknik, läkemedel och vård, administr. Omgivning: Ljus, ljud, klimat, belastningar, stress, social miljö

15 Design av medicinsk teknik vad är det märkliga?

16 Medicintekniska projekt Hemventilationer Intensivvårdventilat orer SpO2-sensor Dialysmaskiner Strålknivar Insulinpumpar Infusionspumpar Patientlarm i relation till Truckar olika storlekar Tunnelbana Förarplats bil Kontrollrom kraftverk Kommandobrygga fartyg Industrimaskiner Cockpit flygplan Betongkapar Kontorsstolar Spårvägssignaler Stallredskap Kitesurfing Datormöss Barnbilstolar Konsumentprodukter

17 Vad skiljer sig ofta mest? 1. Får skada sin användare 2. Tydligt skillnad på användarvänlighet och nytta 3. Variationen hos användarna

18 1. Får skada sin användare Medicinsk utrustning är en av de får typerna av teknik som får skada sina använda viss nivå av bieffekter är accepterade tillverkaren måste kunna visa nivån är tillräckligt låg Säkerhet är en ett prioriterat område inom medicinsk teknik Riskanalyser är centrala i utvecklingsarbetet Användarvänlighet inom medicinsk teknik är ett medel att motverka användningsfel

19 Elektrifierad baby - Den försvunna sladden Ett sängliggande baby med EKG-övervakning har flyttats till en ny avdelning När utrustningen kopplas in i det nya rummet, ansluter sköterskan av misstag EKG-elektroderna till förlängningssladden för nätspänning Babyn avled pga. den elektriska stöt som uppkom

20 2. Tydligt skillnad på användarvänlighet och nytta Usefulness = usability + utility (Nielsen, 1993) Användbarhet = användarvänlighet + nytta Den viktigaste aspekten för att få användbar medicinteknisk utrustning är den kliniska nyttan Målet för användarvänligheten är att göra den kliniska nyttan tillgänglig för användarna

21 2. Tydligt skillnad på användarvänlighet och nytta Klinisk nytta och själva medicinska användningen ligger ofta långt utanför ens egna kompetensområde som designer Alltså, att undersöka och bestämma vad användarna behöver/vill ha är inte primär inte en uppgift för mig som designar Det primära blir är funktionalitet ska utformas för att vara tillgänglig och lättförstålig för användaren Användarvänlighet hur bra en maskin hjälper en användare att utföra den för maskinen avsedda uppgiften

22 3. Variation hos användarna Många olika typer av användare Sjukvårdspersonal Patienter sjuka Patienter friska Anhöriga Gemensamma faktorer Få av användarna vill egentligen använda produkterna Nyttan överskuggar problem med användarvänligheten

23 3. Variation hos användarna Sjukvårdspersonal Utbildade att hantera människor och inte teknik Hanterar många olika typer av teknisk utrustning Patienter sjuka Beakta funktionsnedsättningar av varierande slag Patienter friska Vill inte uppfattas som sjuka

24 Vad ska man tänka på? 1. Känna sin användare och miljön 2. Dokumentera avsedd användare och avsedd användning 3. Designa användningen före produkten 4. Beakta användningsfel

25 1. Känna sin användare och miljö Viktigt att man själv skaffar sig första handsinformation Uppleva miljön Observera användning Prata med användare En miljö som man sällan upplever från sjukvårdspersonalens perspektiv Ger ovärderlig information för att förstå problemen och kunna avgöra om designförslag fungerar

26 2. Dokumentera avsedd användare och avsedd användning Centralt att bestämma/designa avsedd användning och avsedda användarna Vad produkten ska användas till? Vem ska använda produkten? Var produkten ska användas? Dokumentera användare och användning tydligt Kommunicera det inom utvecklingsprojektet Metoder som användarprofil, persona och scenarior är bra för att få fram användaren och användningen tydligare i utvecklingsprocessen

27 3. Designa användningen före produkten Utformningen av produkten ska vara en effekt av användningen (ej tvärt om) Avsedd användning Verklig användning Utformning Förståelse för användningen är central

28 4. Beakta användningsfel Arbetet med usability behöver innehålla studie av användningsfel Säkerhet är viktigt! Del av standarder (krävs för att uppfylla standarden) Granskas av myndigheter Riskanalys av användande Integrerat med övrigt riskanalysarbete i företaget Undvika att usability blir en udda fågel Kombinera empiriska och analytiska metoder Användartester för se verklig respons från användarna Analytiska för att få en mer heltäckande analys

29 Summering Vad skiljer Får skada sin användare fokus riskanalys Tydligt skillnad på användarvänlighet och nytta Variationen hos användarna Vad tänka på Känna sin användare och miljön Dokumentera avsedd användare och avsedd användning Designa användningen före produkten Beakta användningsfel

30 Avslutande ord Om att utforma teknik för människan Allt är kontextberoende Använda alla dina sinnen Du vet aldrig bäst själv

31 Om forskning kring människa, teknik och design Lars-Ola Bligård Design & Human Factors Produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola